• No results found

Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity: En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrätt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity: En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrätt"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

i

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Emelie Eriksson Sofie Ramnfors

Svensk arbetsmarknadsmodell kontra

dansk flexicurity

En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrätt

Swedish labour market model versus

Danish flexicurity

A comparative study between Swedish and Danish labour law

Rättsvetenskap C-uppsats

Termin: HT 08

Handledare: Bengt Garpe Examinator: Bengt Garpe Löpnummer: XX XX XX

(2)

2

Sammanfattning

Uppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.

Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005. Strategin ställer bl.a. krav på medlemsländerna att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och lägga mer resurser på utbildning för att skapa lika förutsättningar för kompetensutveckling bland arbetstagare.

Sverige har, liksom Danmark, uppfyllt målen för sysselsättning och arbetslöshet. Dock uppvisade Danmark såväl en högre sysselsättningssiffra som en lägre arbetslöshetssiffra vid en mätning som gjordes år 2006, där jämförelsen i arbetslöshet uppmättes till 3.9 procent jämfört med 7 procent och sysselsättningsgraden uppmätte 77,4 procent i jämförelse med 73,1 procent.

Danmark och Sverige har en gemensam utveckling på arbetsmarknaden, historiskt såväl som arbetsrättsligt. De har haft en hög facklig reglering av arbetsmarknaden genom

kollektivavtal. I uppsatsen dras slutsatsen att Danmarks arbetsmarknad idag styrs av

kollektivavtal i högre grad i jämförelse med Sverige vars lagstiftning sedan 1970-talet anger övergripande lagregler som ramar för kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Den svenska modellen kännetecknas av ett starkt anställningsskydd för arbetstagare och detta regleras främst i medbestämmandelagen (1976:580;MBL) och lag (1982:80) om

anställningsskydd (LAS). Dansk flexicurity består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den flexibla uppsägningsrätten ger möjlighet att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion och ersättningssystemet minskar risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet.

Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med kompetens för att snabbt kunna återgå i arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Även Sverige har utvecklat åtgärder för att hjälpa arbetstagare tillbaka i arbete och har såsom Danmark ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem. Dock skiljer sig villkor och tidsomfattning åt. Reglerna om sjuk- och föräldraförsäkring är relativt lika mellan länderna. En slutsats i uppsatsen är att arbetstagare i Sverige och Danmark omfattas av olika former av trygghet och uppvisar anställningstrygghet kontra arbetstrygghet.

Ett införande av flexicurity enligt EU:s förslag skulle för Sveriges del innebära en nödvändighet av att sänka anställningsskyddet genom att ändra delar i LAS, t.ex. om uppsägningsregler. En sänkning av kraven på uppsägningsreglerna kan leda till att

arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa då risktagandet från arbetsgivarnas sida upplevs som mindre. Detta eftersom en felaktig anställning inte behöver innebära lika stora kostnader som i nuläget och detta skulle kunna påverka Sveriges arbetslöshetsstatistik positivt. Däremot är det ej säkert att en sådan förändring skulle utjämna förekommande skillnader mellan Sveriges och Danmarks sysselsättningsstatistik. Ett

ifrågasättande kan göras då flexicurity som arbetsmarknadsmodell även har genomgått

perioder av sämre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad i Danmark.

(3)

3

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Bakgrund.………...5

1.2 Frågeställning och syfte………..6

1.3 Avgränsningar………..7

1.4 Metod & material………....7

1.5 Disposition……….8

2 Välfärdsmodeller 2.1 Den nordiska välfärdsmodellen...9

2.2 De nordiska ländernas historiska utveckling.…...9

2.3 Nordisk rättsfamilj………...10

2.4 Den svenska modellen………...11

2.5 Den danska modellen………...12

3 Svensk arbetsrätt 3.1 Bakgrund………..….14

3.2 Anställningstrygghet och uppsägning…………..…....15

3.2.1 Turordningsregler……….…...16

3.2.2 Företrädesrätt……….…17

3.3 Anställningsformer………..18

3.4 Facklig verksamhet ……….…...19

3.5 Sjukledighet ……….……….21

3.6 Föräldraledighet……….22

3.7 Arbetslöshet………..24

4 Dansk arbetsrätt 4.1 Bakgrund……….27

4.2 Anställningstrygghet och uppsägning………...27

4.3 Anställningsformer………...29

4.4 Facklig verksamhet ………..31

4.5 Sjukledighet ….……….33

4.6 Föräldraledighet……….34

4.7 Arbetslöshet………..36

4.7.1 Ny lag om sysselsättningsåtgärder………..37

4.7.2 Aktiveringsåtgärder………..………37

(4)

4

5 Europeiska unionen

5.1 Bakgrund………..40

5.2 Lissabonstrategin………41

5.3 Flexicurity som förebild………..…………42

6 Analys 6.1 Anställningstrygghet och uppsägning……….…..44

6.2 Anställningsformer………...45

6.3 Facklig verksamhet………46

6.4 Sjukledighet………46

6.5 Föräldraledighet………..47

6.6 Arbetslöshet………..….…48

6.7 Lissabonstrategin och flexicurity………..………....49

7 Slutsats och diskussion……….………….…...50

Källförteckning………53

(5)

5

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Förändringar i samhället och en alltmer globaliserad värld skapar nya behov på

arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om tekniska framsteg samt nya produkter och tjänster som ställer nya kompetenskrav på företag och arbetskraft.

1

Förändringen mot en alltmer utökad globalisering kräver enligt den Europeiska kommissionen en rörligare arbetsmarknad och ökad flexibilitet.

2

Då både Sverige och Danmark är medlemsländer i EU är de under påverkan av utvecklingar inom unionen och skall därmed arbeta för att uppnå de förändringar som arbetsmarknaden kräver. Ett av fördragen som är grundläggande för EU:s medlemsländers arbetsmarknadspolitik är Romfördraget som tillkom år 1957. Fördraget kan ses som en ansats för att underlätta handel och rörlighet på den europeiska arbetsmarknaden genom de fyra friheterna; fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.

3

En strategi som har betydelse för området med rörlighet är Lissabonstrategin, vilken belyser en

gemensam strategi för ökad sysselsättning och tillväxt för alla medlemsländer.

4

Den enskilda utvecklingen för medlemsländerna har sett olika ut. Varierande nationella modeller för välfärd har utvecklats och innefattar olika metoder som länder använder för att organisera ekonomi, välfärd och arbetsmarknad.

5

Detta har medfört att bl.a. ländernas arbetsmarknader idag skiljer sig åt utöver de gemensamma riktlinjer som EU ställer. Sverige och Danmark har på det arbetsrättsliga området haft en liknande historisk utveckling men har idag olika utformade arbetsrättsliga regler och Danmark har en större tyngdpunkt på kollektivavtal som rättskälla.

EU har funnit inspiration i Danmarks modell i sina förslag om flexicurity.

6

Den svenska modellen växte fram under 1930-talet. Sedan slutet av 1800-talet hade kollektivavtal varit en önskan från fackföreningar runtom i Sverige. År 1898 bildades Landsorganisationen (LO) som samlade de lokala fackföreningarna på ett centralt plan. Som ett gensvar uppkom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) år 1902. LO och SAF kom 1906 att ingå det första centrala kollektivavtalet på den svenska arbetsmarknaden, s.k.

Decemberkompromissen. Kollektivavtal är en grund för den svenska modellen som så småningom växte fram och var som starkast under 50-talet och 60-talet.

7

Under 1970-talet ökade användningen av lagstiftning i frågor som tidigare hade reglerats genom avtal mellan parterna. Detta kom så småningom att leda till ett avsteg från den tidigare svenska modellen i form av en ökad statlig inblandning.

8

Sverige har ett arbetsmarknadssystem som erbjuder anställningsskydd och arbetstagarinflytande. Grunderna för detta ligger bland annat i lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS), medbestämmandelagen (1976:580; MBL), lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) samt ytterligare arbetsrättsliga regleringar om bl.a. ersättning för olika typer av ledighet.

1 Kommissionen, Towards common principles of flexicurity, s. 3

2 A a s 8

3 Romfördraget, 1 januari 1958

4 Regeringskansliet, EU:s tillväxtstrategi, s.4, Regeringskansliet,www.regeringen.se/sb/d/2504

5 Magnusson, Håller den svenska modellen? s. 47f

6 Kommissionen, Towards common principles of flexicurity

7 Magnusson, Håller den svenska modellen? s. 49ff

8 A a s 59f

(6)

6 I Danmark genomfördes år 1899 det s.k. Septemberforliget; ett huvudavtal mellan

Landsorganisationen (LO) och Dansk arbejdsgivarforening (DA) som gav arbetsgivarna rätt att fritt leda och fördela arbetet medan arbetstagarna fick fri föreningsrätt. Avtalet lade grunden för den danska modellen så som arbetsmarknaden ser ut idag, där den kollektiva arbetsrätten styr regleringen på arbetsmarknaden utan större statlig inblandning. Den danska arbetsrätten präglas idag av reglering genom kollektivavtal och den lagstiftade regleringen är begränsad.

9

Den danska modellen kallas flexicurity. Syftet med modellen som består av de tre grunderna flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv

arbetsmarknadspolitik är att kombinera två grundläggande behov, en flexibel arbetsmarknad och en säkerhet för arbetstagarna.

10

Historiskt sett har full sysselsättning varit ett prioriterat politiskt mål i Sverige. Det återspeglas i Sverige genom arbetsmarknadspolitiska satsningar inom ramen för välfärdspolitiken och även i arbetsmarknadsforskning. Sverige har idag en hög andel sysselsatta i arbetsför ålder, vilket är i åldrarna 15-64 år, jämfört med många europeiska länder. Ändå är sysselsättningsgraden inte på den nivå som regeringen önskar. Mål satta av regeringen år 2005 var att sysselsättningsgraden för personer i arbetsför ålder skall uppnå 80 procent och att arbetslösheten inte skulle överstiga 4 procent, siffror som år 2006 låg på 73.1 procent respektive 7 procent.

11

Även Danmark har en historia av sysselsättning som ett prioriterat politiskt mål.

12

Sedan år 1993, då arbetslösheten i Danmark kulminerade har utvecklingen ändrat riktning –

arbetslösheten har minskat och sysselsättningsgraden har ökat.

13

Den totala sysselsättningen av personer i arbetsför ålder uppsteg år 2006 till 77,4 procent och arbetslösheten låg samma år på 3,9 procent.

14

1.2 Syfte

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur Sveriges och Danmarks arbetsmarknadsregleringar ser ut för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan olika arbetsrättsliga områden. Den danska arbetsmarknadsmodellen är intressant för en komparation pga. förekommande spekulationer om flexicurity har påverkat det senaste decenniets förbättringar av de danska sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåerna. Även EU har en positiv inställning till modellen, vilket framgår i rekommendationer om en implementering av flexicurity i samtliga

medlemsländer samt i en publikation från EU-kommissionen där det föreslås ett införande av flexicurity som en ansats för att uppnå den förnyade Lissabonstrategins mål.

15

Uppsatsen avser även att utifrån EU:s inställning till flexicurity visa hur ett land med flexicuritymodellen skiljer sig från hur den svenska arbetsmarknaden är reglerad idag.

9 http://www.lo.dk/RUNDTOMLO/Faktaogbaggrund/LOshistorie/Septemberforliget/Dendanskemodel.aspx, http://www.lo.dk/RUNDTOMLO/Faktaogbaggrund/OmLO.aspx

10 Olshov, Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik, s. 25

11 Olofsson, Den tredje arbetslinjen, s. 6f

12 Letto – Vanamo, %ordisk identitet - %ordisk rätt i europeisk gemenskap, s. 44

13 Westergaard & Nielsen, Danish labour market policy- is it worth it? s.2

14 Kommissionen, Employment in Europe 2007, s. 290

15 Kommissionen, Towards Common principles of Flexicurity, s.10

(7)

7 1.3 Avgränsningar

Uppsatsen är avgränsad till de perspektiv i de svenska och danska modellerna som avser arbetsmarknaden och dess parter. Enbart allmän reglering arbetsmarknaden kommer att beaktas och de anställningsformer som ingår därunder. Därmed kommer det inte göras någon fördjupning i kollektivavtal eller offentlig särreglering mer än att klargöra att det förekommer på olika områden. De arbetsrättsliga områden som jämförs för de båda länderna är

anställningstrygghet och uppsägning, anställningsformer, facklig verksamhet, sjukledighet, föräldraledighet och arbetslöshet. Arbetsrättslig lagstiftning på övriga områden tas ej upp.

Förslaget om nytt huvudavtal i Sverige beaktas inte då det ännu inte har hunnit påverka arbetsmarknaden. Avsikten är att ge en jämförelse av arbetsmarknadsmodellerna och hur de har utformat arbetsmarknaden i respektive land. Lissabonstrategin kommer att beskrivas i uppsatsen men främst med avseende av dess mål för tillväxt och sysselsättning. Den danska modellen benämns både som flexicurity och som den gyllene triangeln. Det begrepp som används i denna uppsats är flexicurity.

1.4 Metoder & material

I uppsatsen tillämpas en traditionell juridisk metod, även kallad rättsdogmatisk metod. Att arbeta utifrån en rättsvetenskaplig metod innebär att tillämpa en bred rättstolkning.

Rättsvetenskap bidrar med ett vidare perspektiv för att förstå juridiken, vilket i sin tur ger utrymme för mer kvalificerade problemlösningar i praktiken. Dessa faktorer är grunden i den så kallade rättsdogmatiken.

16

Exempel på vad den dogmatiska rättsvetenskapen i praktiken innebär är systematisering och tolkning av lagregler, domstolavgöranden, förarbeten, doktrin samt övrigt material som lämnar upplysning om rättsreglernas innehåll och hur de kan användas.

17

Metoden används för att redogöra för och fastställa gällande rätt, s.k. lege lata, och även föreslå lege ferenda, dvs. regler som bör framställas.

18

Att redogöra för och fastställa gällande rätt är utgångspunkten i traditionell rättsvetenskaplig forskning.

19

Uppsatsen är även skriven utifrån en komparativ metod. Världens länder är uppdelade i ett antal rättssystem och dessa länders lagar skiljer sig många gånger åt men behandlar i

praktiken liknande scenarier och situationer.

20

Jämförelser kan göras dels för att finna likheter och skillnader mellan olika länders rättssystem, dels bearbeta dessa likheter och skillnader och slutligen även bearbeta de metodologiska problem som skiljer rättssystemen åt. Bearbetning av rättssystemens likheter och skillnader kan göras genom att förklara rättssystemens

uppkomst, indelning i olika rättsfamiljer samt metod att lösa rättsliga problem.

21

För att en jämförelse skall bli meningsfull krävs det att de rättssystem som kompareras har något gemensamt drag.

22

I uppsatsen utgörs den komparativa delen av en beskrivning av den svenska välfärdsmodellen och den danska modellen samt av jämförelser mellan svensk och dansk arbetsrätt rätt där centrala arbetsrättsliga områden beskrivs för respektive land. En tolkning och redogörelse för svensk arbetslagstiftning och dansk lagstiftning kommer att

16 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s.177

17 Strömholm, Allmän rättslära, s. 9

18 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s.178

19 Strömholm, Allmän rättslära – en första introduktion, s.9 ff

20 Bogdan, Komparativ rättskunskap, s.19f

21 A a s 18

22 A a s 57

(8)

8 genomföras och hänsyn tas till EU för att slutligen jämföra de båda systemen. Gemensamma drag mellan Sverige och Danmark är deras liknande historiska utveckling, deras medlemskap i EU och att de tillhör den nordiska rättsfamiljen. Genom att även beskriva ländernas

välfärdsmodeller ges en förståelse för hur deras arbetsmarknadssystem har vuxit fram och den påverkan som de har haft på ländernas nuvarande arbetsrätt.

1.5 Disposition

Uppsatsens disposition följer en sammanhangsdisposition genom att gå från helhet till detaljnivå.

23

Ovan påbörjas det inledande kapitlet i uppsatsen med bakgrund om Sverige och Danmarks historia samt en anknytning till EU som skall ge läsaren en överskådlighet. I kapitlet som följer behandlas den nordiska modellen och dess historiska utveckling, för att därefter beskriva välfärdsmodellerna för Sverige och Danmark. Tredje kapitel behandlar svensk arbetsrätt med en övergripande inledning och indelas därefter i ett antal arbetsrättsliga områden och förklarar dessa. Därefter görs en liknande genomgång med den danska

arbetsrätten för att få ett komparativt synsätt på grannländerna. I uppsatsens femte kapitel beskrivs det europeiska samarbetet utifrån historik, rättskällor och påverkan på

medlemsländerna – däribland Sverige och Danmark. Kapitlet anknyter till Lissabonstrategin som behandlar mål för sysselsättning och tillväxt och anknyter från strategin till flexicurity.

Uppsatsens analys utgör det sjätte kapitlet och beskriver sammanfattande Danmarks och Sveriges huvudsakliga arbetsrättsliga likheter och skillnader. Det avslutande kapitlet utgör en mer kritisk diskussion kring flexicurity. Alternativa anledningar till Danmarks goda

arbetsmarknadsstatistik presenteras utifrån några nya synvinklar. Vidare diskuteras den svenska modellen samt innebörden av ett införande av flexicurity i Sverige.

23 Jensen et al, Att skriva juridik, s.26

(9)

9

2 Välfärdsmodeller

2.1 Den nordiska välfärdsmodellen

Gemensamt för de nordiska länderna, som i detta sammanhang avser Sverige, Danmark, Norge och Finland, är den nordiska välfärdsmodellen. Länderna har fyra gemensamma målsättningar. För det första rör det sociala förmåner för alla medborgare i form av ett grundskydd och en inkomstrelaterad del. För det andra att den offentliga sektorn har stor betydelse, staten tar exempelvis ansvar för socialförsäkringar. Den tredje gemensamma målsättningen rör jämlikheten i inkomstfördelning, vilket som begrepp har diskuterats i de nordiska länderna sedan 1960-talet. Slutligen är full sysselsättning ett mål för länderna, där ursprungligen Norge och Sverige fram tills 1990-talet har lyckats hålla en låg arbetslöshet medan Danmark och Finland då hade mindre framgång. Sysselsättningspolitiken har alltid varit omdiskuterad i de nordiska länderna och är det än idag. De nordiska ländernas gemensamma målsättningar grundar sig i strukturella likheter i ekonomi och politik.

24

2.2 De nordiska ländernas historiska utveckling

De nordiska länderna har en gemensam historisk utveckling men utvecklades till viss del parallellt i två grupper. Norge påverkades av den danska rättsutvecklingen genom deras dåtida tillhörighet till Danmark. Finland å sin sida var under svensk påverkan då landet tillhörde Sverige fram till år 1809. Sverige och Danmark fungerade som de två stormakterna i Norden men Danmark har utgjort kontakten med övriga Europa, vilket resulterade i att landet var först av länderna att gå med i EU.

25

Likheter i det juridiska arbetet gäller frågor om bl.a. utbildning och karriär, träning i det juridiska arbetssättet och förhållandet som råder mellan det juridiska och politiska. I Danmark och Norge tillkom den Danske lov och den Norske lov under 1600-talet och Sveriges rikes lag kom under 1700-talets början. Under denna tid uppdelades länderna i väst- och östnordisk rättskultur, där Köpenhamn var centrum för den västnordiska och Stockholm för den östnordiska. Uppdelningen gav invånarna i respektive distrikt rätt att leva med sina lagar, rättsregler och rättsväsende. Utvecklingen av professionaliserad ämbetsmannakultur

utvecklades även parallellt i de nordiska länderna under 1700-talet. Författningar blev tidigt kännetecken för de nordiska rättskulturerna. År 1872 samlades de nordiska juristerna för sitt första nordiska juristmöte, av detta följde en skandinavisk lagstiftning som innebar

gemensamma lagar inom handelsrätten. Vidare kom gemensamma sjölagar under 1890-talets början, under 1900-talets första del utvecklades köp- och avtalslagar och från 1910-talet och framåt kom familjelagstiftningen.

26

En diskurs om rättsvetenskapens ställning påbörjades och de nordiska länderna utvecklade med olika förutsättningar rättsvetenskap, som till stor del var präglad av tysk forskning. De rättsvetenskapliga diskurserna och lagstiftningsarbetet präglades av historiska och

komparativa inslag. Under 1900- talets början gjordes demokratiska genombrott genom

24 Letto-Vanamo, %ordisk identitet - %ordisk rätt i europeisk gemenskap, s. 44f

25 A a s 16

26 A a s 3ff

(10)

10 parlamentarism och rösträttsreformer, i Sverige inrättades t.ex. arbetsdomstolen år 1928.

Europarådet som startades år 1949 för att stärka de västeuropeiska idealen fick en motsvarighet i Nordiska rådet år 1952.

27

Under senare 1900-tal bidrog Sveriges ställning som ett förebildsland för välfärdstaten till en annorlunda politiska riktning än övriga nordiska länder. Vid Nordiska juristmötet år 1972 markerades en ny kurs för svenska regeringens lagstiftningspolitik som för Sveriges del skulle prioriteras framför det gemensamma nordiska harmoniseringsarbetet och övriga länder fick välja att följa om de önskade.

Rättspolitiken i de nordiska länderna har sedan år tillbaka präglats av medlemskap i EU som däremot Norge har valt att stå utanför. Genom erkännandet av Europadomstolen och EG:s rättsakter och med Europakonventionens syn på mänskliga rättigheter påverkas de deltagande ländernas juristers arbetssätt och rättskällor. Den nya ställning som medlemsland i EU har bidragit till att varje land strävar efter ett eget politiskt förhållande till EU, därmed blir rättskulturen beroende av den politiska kulturen.

28

2.3 %ordisk rättsfamilj

Världens olika rättsordningar delas in i rättssystem eller rättsfamiljer som en följd av

nödvändigheten i att indela dem i grupper för att tydliggöra de olika rättskulturer som finns.

Enligt Zweigert och Kötz bör grupperna delas in efter stil och för att göra detta bör olika faktorer som bidrar till den juridiska stilen undersökas. Faktorer som används för att göra denna uppdelning i rättssystem eller rättsfamiljer är det historiska ursprunget för

rättssystemet, det juridiska tankesättet, de rättsliga institutioner som finns, rättskällor och användning av dem samt ideologiska faktorer. Utifrån de stilistiska dragen delas

rättsfamiljerna in i de romanska, germanska, angloamerikanska, orientaliska och religiösa rättsfamiljerna och i samband med denna kategorisering bröts den skandinaviska (nordiska) rättsfamiljen ut från den germanska..

29

Lagstiftningen i länderna utvecklades utifrån den germanska rätten. De nordiska länderna påminner därmed om det romanska men har inte samma betoning på doktrin som t.ex.

Tyskland och den nordiska rättsfamiljen bör särskiljas som en egen.

30

Den historiska och politiska utvecklingen har som tidigare nämnts varit likartad i de nordiska länderna och de har därmed haft en relativt likartad rättslig utveckling och utformning av lagen.

31

Alla de nordiska länderna har ett parlament som är det beslutande organet vars sammansättning utses genom val. Utifrån de ledande partierna i parlamentet väljs posterna till regeringen som leds av en statsminister. Beslutsrätten är uppdelad i tre kategorier där den verkställande rätten tillhör regeringen, den lagstiftande tillhör parlamentet och den dömande tillhör domstolen. Utöver de nationella instanserna är beslutsrätten på vissa områden decentraliserad till lokalt självstyre.

32

27 Letto-Vanamo, %ordisk identitet - %ordisk rätt i europeisk gemenskap, s.6ff

28 A a s 9f

29 Zweigert & Kötz, An introduction to comparative law, 67f

30 A a s 284

31 A a s 284

32 Gustafsson, Business law in the %ordic countries, s.37

(11)

11 2.4 Den svenska modellen

Den svenska modellen som begrepp är diffust då det föreligger tre olika aspekter på vad begreppet innefattar. Den första aspekten syftar till den svenska välfärdsstaten, även kallad

”Folkhemmet”. Modellens andra innebörd belyser ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter utifrån ”Saltsjöbadsandan” och den tredje och slutliga aspekten är den politiska formen för beslutsfattande som grundas på samförstånd och kompromiss.

33

Dessa aspekter är tätt sammanknutna och har haft ömsesidig påverkan, dock läggs i uppsatsen tyngdpunkten vid modellens andra innebörd gällande arbetsmarknaden.

Det första steget till den nuvarande svenska modellen var framväxten av det fria

avtalssystemet under sent 1800-tal. Fackföreningar var på framväxt under danska influenser

34

och kollektivavtal var en hög prioritet hos denna grupp av arbetstagarrepresentanter. När LO bildades år 1898 fick de olika fackföreningarna en central bas, men bevarade en

decentraliserad funktion. SAF bildades fyra år senare som en åtgärd mot LO:s bildande och funktion, men även arbetsgivare hade något att vinna på att sluta kollektivavtal. Parterna slöt det första centrala kollektivavtalet år 1906, den s.k. Decemberkompromissen, vilket

resulterade i en liknande princip som fastlagts i det första riksavtalet mellan

Verkstadsföreningen och Svenska Arbetareförbundet året innan. Avtalet gick ut på att arbetsgivaren erkändes rätten att leda och fördela arbetet och för arbetstagarnas del erkändes föreningsrätten, dvs. rätten att ansluta sig till en fackförening. Detta var en händelse som kom att ha stor betydelse för svensk arbetsmarknad och en kompromiss som båda sidor antogs vinna på. Kommande decennier blev dock en orolig tid på svensk arbetsmarknad då de lokala fackföreningarna vägrade att omsätta avtalet i förbundsnivå. De ville inte lämna ifrån sig makt till de centrala parterna.

35

Strejker från arbetstagarnas sida och lockouter från arbetsgivarna var ett faktum under en lång tid.

36

Så småningom anammades kollektivavtalet. Frågan om vad som skulle hända om någon av parterna kom att bryta mot kollektivavtalet löstes först år 1928, då lagen om kollektivavtal och arbetsdomstol beslutades.

37

Forskare inom området är i många delar oeniga om den svenska modellens innehåll, vilket gör att det är svårt att ange en tid för modellens uppkomst. Vad de däremot är överens om är 1930-talets betydelse i Sveriges politiska historia. Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet i maj 1933 skapade en förutsättning för ett långvarigt

majoritetsregerande, som möjliggjorde genomförandet av ett socialt reformprogram.

38

År 1938 antogs Sveriges första huvudavtal mellan LO och SAF, det s.k. Saltsjöbadsavtalet – ett förhandlingsavtal som innebar en begränsning av stridsrätten. Avtalet innehöll bl.a. regler om skiljenämnd och ett visst anställningsskydd. Parterna på arbetsmarknaden skulle nu utan statlig inblandning kunna genomföra fredliga uppgörelser.

39

Efterkrigstiden under 1950- talet och 1960-talet var modellens storhetstid, nu skapades förutsättningarna för att genomföra sociala reformprogram och det fortgående

socialdemokratiska styret gav uppfattning av stabilitet i samhället. Det sedan innan omtalade

33Thullberg, Den svenska modellen, s. 5, Magnusson, Håller den svenska modellen? s.56

34 Olshov, Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik, bilaga Dansk och Svensk arbetsrätt

35 http://www.ptk.se/Detta-ar-PTK/Huvudavtal/Historien-bakom-huvudavtalet-1938-/

36 Magnusson, Håller den svenska modellen? s. 52f

37 http://www.ptk.se/Detta-ar-PTK/Huvudavtal/Historien-bakom-huvudavtalet-1938-/

38 Thullberg, Den svenska modellen, s.6

39 Magnusson, Håller den svenska modellen, s.53f

(12)

12 samförståndet och enigheten förstärktes genom intresseorganisationernas deltagande i

beslutsprocesser och att arbetsmarknadens parter kunde enas om avtal utan strejk eller lockout.

40

Ett starkt utmärkande drag för den svenska modellen har varit partsystemet på arbetsmarknaden och kollektivavtalets stora betydelse. Detta har kommit att leva kvar i dagens svenska modell med tillhörande arbetslagstiftning. Genom statlig påverkan infördes lagar på det arbetsrättsliga området i form av bl.a. MBL, LAS och FML. Nya krav på lagstiftning inom områden som tidigare hade reglerats genom fria avtal mellan parterna förändrade villkoren och därmed även den svenska modellen genom en ökad inblandning av staten i arbetsregleringen.

41

2.5 Den danska modellen

År 1899 genomfördes det s.k. Septemberforliget. Det var ett avtal mellan arbetstagarnas fackförbund (LO) och arbetsgivarförbundet (DA) som senare kom att utgöra huvudavtal och arbetsmarknadens grundlag. Avtalet gav arbetsgivarna rätt att fritt leda och fördela arbetet medan arbetstagarna fick föreningsrätt. Detta lade grunden för den danska modellen så som den se ut idag, där arbetsmarknaden karakteriseras av ett decentraliserat ansvar för vissa arbetsområden och där organisationerna, framför regeringen och Folketinget, bestämmer spelreglerna på arbetsmarknaden.

42

Septemberforliget innebar skapandet av ett system av friare rekrytering och uppsägning som ledde till en utveckling av ett allmänt

anställningsförmånssystem.

43

Septemberforliget gällde fram till år 1960 då det ersattes av ett nytt huvudavtal mellan LO och DA som innehöll ändringar av det tidigare avtalet.

44

Under 1960-talet tog även staten över en stor del av ersättningarna vid arbetslöshet.

45

På 1970-talet blev arbetslöshet ett problem i Danmark. Betoningen låg länge på att skydda de enskilda från direkt förlust av inkomst, att behålla arbetsförmågan och att förhindra psykologiska problem för de som drabbades av arbetslöshet. Det huvudsakliga politiska medlet för detta var att förlänga den maximala ersättningstiden för arbetslöshet.

46

Under denna tid utvecklades också en ny arbetsmarknadsmodell som kallas flexicurity eller den gyllene triangeln, en modell som förenar säkerhet för den enskilde med flexibilitet på

arbetsmarknaden. Denna kombination har gjort modellen positivt uppmärksammad runt om i Europa. Modellen består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst

arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Genom den flexibla uppsägningsrätten säkerställs möjligheten att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion. Det generösa ersättningssystemet kontrar med att minska risken för

inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med de kvalifikationer som krävs för att de skall få nytt arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Andelen arbeten som försvinner och nyskapas varje år ligger på 10 procent. Detta tros vara en orsak till att

40 Thullberg, Den svenska modellen s. 6

41 Magnusson, Håller den svenska modellen, s.59f

42 http://www.lo.dk/RUNDTOMLO/Faktaogbaggrund/LOshistorie/Septemberforliget/Dendanskemodel.aspx, http://www.lo.dk/RUNDTOMLO/Faktaogbaggrund/OmLO.aspx

43 Kommissionen, Towards common principles of flexicurity, s. 36

44 Hasselbalch, Labour law in Denmark s.28

45 Kommissionen, Towards common principles of flexicurity, s. 36

46 Westgard- Nielsen, Danish labour market, s. 5

(13)

13 korttidsarbetslösheten ligger på en hög nivå i Danmark.

47

Vid slutet av 1980-talet och början av 1990-talet lades en policy fram om den aktiva arbetsmarknadspolitiken med syfte att motivera arbetslösa att söka och acceptera jobb, vilket skulle leda till en uppgradering av kunskaper och meriter. Åtgärden för att höja och utveckla arbetstagares förmågor stimulerades genom jobbrotation som tillät anställda att öva inom andra områden och arbetslösa att arbetsträna genom att tillfälligt avlösa de sysselsatta.

Möjlighet att anställa för hushållsnära tjänster samt åtgärder för att få ungdomar ut på arbetsmarknaden utvecklades även under denna tid.

48

Under de senaste 15 åren har modellen genomgått en anmärkningsvärd förändring och har idag den lägsta arbetslösheten såväl som den högsta sysselsättningen i hela Europa. Den omfattande minskningen av arbetslöshet tros bero på de nya aktivitetsåtgärder som infördes med arbetsmarknadsreformen år 1994.

49

Att Danmarks arbetsmarknadsmodell har uppnått en låg nationell arbetslöshet i jämförelse med andra EU-länder har uppmärksammats. Den lades år 2005 fram av OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) i deras årliga tillståndsrapport som förslag till hur vissa medlemsländer kan gå tillväga för att minska de nationella arbetslöshetssiffrorna.

50

47Andersen & Svarer, Svenska strukturproblem kontra dansk dynamik, s. 25f

48Westergard-Nielsen, Danish Labour Market Policy: is it worth it? s.8-10

49 National Institute Economic Review, Westergaard-Nielsen, Danish labour market policy: is it worth it?, s. 9

50 Westergaard- Nielsen, Danish labour market policy: is it worth it?, s. 9 25f

(14)

14

3 Svensk arbetsrätt

3.1 Bakgrund

I Sverige är inte alla regler rörande anställningsförhållandet reglerade i lag. Den svenska arbetslagstiftningen innehåller många viktiga bestämmelser men en stor del av de

arbetsrättsliga bestämmelserna regleras i kollektivavtal som sluts mellan arbetsgivare och fackliga organisationer.

51

Lagstiftningen är överlag allmän och inte begränsad till yrken, med undantag för vissa speciallagar rörande specifika yrkesgrupper.

52

Anställningen är ett avtal om att arbetstagaren skall utföra arbete för arbetsgivarens räkning, mot betalning. Genom anställningsavtalets ingående blir även de regler som avtalet inte anger direkt tillämpliga för arbetstagaren. Anställningsvillkoren kan sedan regleras genom ett personligt anställningsavtal eller genom kollektivavtal. Stiftad lag, kollektivavtal och personliga avtal är således de viktigaste formerna för reglering av arbetsvillkor.

53

Från 1930-talet och framåt utvecklades många regler inom arbetsrätten. Arbetstidslängden per vecka ändrades till 40 timmar och fria lördagar infördes. Semesterlagen kom till,

obligatorisk sjukförsäkring och en utbyggd arbetsolycksfallsförsäkring inrättades. En ny lag om socialhjälp ersatte tidigare fattigvårdslagstiftning. Reformer om deltidspension och utbyggd sjukförsäkring utvecklades och i allt större omfattning kom den sociala servicen att täcka de enskildas välfärd i stort och smått.

54

Dagens arbetsrätt omfattar grundläggande lagstiftning och de mest tillämpade lagarna är LAS, MBL och lag om offentlig anställning

55

(LOA). Ett anställningsavtal ligger till grund för att arbetsrätten skall gälla då den avser förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare.

MBL med sina regler om förenings- och förhandlingsrätt, kollektivavtal och medling i arbetstvister innehåller grunderna till den kollektiva arbetsrätten, denna lag har samband med lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)

56

genom de

företagsdemokratiska regler som den anger. I lagen om rättegång i arbetstvister (LRA)

57

finns regler för det rättsliga förfarandet i kollektivavtalsmål och arbetstvister. Övrig lagstiftning som finns inom arbetsområdet handlar om bl.a. löneskydd, semester, socialförsäkringar (främst i lag om allmän försäkring (AFL)

58

). Socialförsäkringsregleringen innehåller i sin tur regler om sjukförsäkring, föräldrapenningsförmåner samt folkpension och där finns även lagstiftning om försäkring för allmän tilläggspension (ATP). Skydds- och arbetsmiljö anges i arbetsmiljölagen

59

och arbetstidslagen

60

. Det finns även särskilda ansvarsbestämmelser för arbetstagare och arbetsgivare i skadeståndslagen.

61

Nedan behandlas arbetsrättsliga områden med övergripande lagstiftning för privat sektor.

51 Adlercreutz, Svensk arbetsrätt, s. 15

52 A a s 24

53 A a s 54

54 Magnusson, Håller den svenska modellen s.63ff

55 1994:260; LOA

56 1974:358;FML

57 1974:371; LRA

58 1962:381; AFL

59 1977:116; AML

60 1982:673; ATL

61 1972:207, Adlercrutz, Svensk arbetsrätt, s.24ff

(15)

15 3.2 Anställningstrygghet och uppsägning

Grundstenarna till 1974 års LAS var att tillsvidareanställning skulle vara normen och att uppsägning skulle grundas på saklighet. År 1982 gavs arbetsgivaren ökade befogenheter att anställa arbetstagare för begränsad tid t.ex. i form av provanställning. Med ytterligare förändringar som tillkom år 1984 ändrades permitteringslönereglerna och nya regler om undantag från turordning för äldre arbetstagare infördes. LAS har därefter ändrats vid ytterligare tillfällen bl.a. rörande informationsskyldighet och anställningsformer. T.ex.

genomfördes vissa omfattande förändringar kring tidsbegränsad anställning. Förändringarna innebar utökade möjligheter till lokala avtal, uppsägningstid baserad på anställningslängd, förkortad företrädesrätt till återanställning, en tidsgräns för vikariat och viss företrädesrätt till högre sysselsättning för deltidsanställda. Dessa regler tillsammans med vissa kompletterande regler, implementering av EG-direktiv och senare lagändringar utgör innehållet i nu gällande LAS.

62

Huvudregeln i LAS är att lagen skall gälla för alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med vissa undantag. Undantagen anges i 1§ 2 st. och gäller om arbetstagare har en

företagsledande ställning, tillhör arbetsgivarens familj, är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll eller är anställda med särskilt anställningsstöd. I 2§ LAS framgår det att lagen i huvudsak är tvingande till arbetstagarens förmån. Där anges även vilka paragrafer som är semidispositiva dvs. att kollektivavtal kan ersätta vissa bestämmelser.

63

Skulle tvist uppstå om anställningens form tillhör bevisbördan den som anser att

anställningen inte är att se som tillsvidare. Om arbetsgivaren vill ändra anställningsformen krävs samtycke av arbetstagaren, annars strider det mot grunderna i LAS och är att anse som en ogiltig uppsägning.

64

Frågor om anställningstrygghet behandlas ytterligare inom det fackliga området i avsnitt 3.4.

För att en arbetstagare skall kunna bli uppsagd krävs det att arbetsgivaren har saklig grund för uppsägningen. Grunden är inte saklig om arbetsgivaren har möjlighet att erbjuda

arbetstagaren annat arbete hos sig, enligt dennes omplaceringskyldighet (7§ LAS). Saklig grund föreligger inte heller vid övergång av företag, verksamhet eller del av verksamhet (6b§

LAS) däremot får uppsägningar grundas på ekonomiska, tekniska och organisatoriska skäl där förändring av arbetsstyrkan ingår (7§ fjärde stycket ). Saklig grund kan antingen bero på den enskilda arbetstagaren personligen eller på företagets förhållande t.ex. att arbetsbrist råder.

Arbetsgivaren kan däremot inte grunda en uppsägning på både personliga skäl och arbetsbrist då olika regler gäller vid de två grunderna för uppsägning. Är skälet arbetsbrist kan

arbetsgivaren tillämpa turordningsregler och som regel har arbetstagaren då företrädesrätt till återanställning.

65

Vid bedömning av uppsägning av personliga skäl kan vissa omständigheter övervägas såsom: arbetsplatsen storlek som påverkar omplaceringsmöjligheter, anställningstidens längd, befattningens beskaffenhet, tidigare misskötsamhet och arbetsgivarens handlande kring omständigheterna. Hänsyn skall även tas till personliga förhållanden, i vissa lägen kan

62 Bylund, Anställningsskyddslagen, s.12f

63 A a s 15

64 A a s 45f

65 A a s 96

(16)

16 uppsägning snarare lämpa sig som personalvårdande åtgärder.

66

Är grunden till uppsägningen av personlig art får den inte enbart bero på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader, såvida inte tidsöverskridandet varit på arbetstagarens begäran eller om denne medgivit dröjsmålet (7§ fjärde stycket). Regeln kan även kringgås om det finns synnerliga skäl till dröjsmålet, dessa regler utgör s.k. arbetsgivarventiler.

67

Uppsägning från arbetsgivaren skall vara skriftligt och uppsägningsbeskedet skall ange vad arbetstagaren skall iaktta i fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av denna (8§). I beskedet skall även anges om

arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning och om företrädet kräver anmälan om företrädesrätten skall det också anges. Arbetsgivaren är även skyldig att, på arbetstagarens begäran, ange de omständigheter som uppsägningen grundas på (9§). Då arbetstagaren vill säga upp avtal om tillsvidareanställning måste denne följa uppsägningsreglerna i LAS men denne behöver inte ange skäl för uppsägningen och det föreligger inga formkrav för

uppsägningsbeskedet.

68

I 11§ LAS regleras uppsägningstiden som är gällande för samtliga organisationer såvida inte andra bestämmelser godkänts av en central arbetstagarorganisation. För både arbetsgivare och arbetstagare gäller att de måste iaktta en uppsägningstid på minst en månad.

Uppsägningstiden är två månader om arbetstagaren har arbetat hos arbetsgivaren i minst två år och mindre än fyra år och tre månaders uppsägningstid om anställningstiden varar mellan fyra och sex år. Har arbetstagaren arbetat i mer än sex år och mindre än åtta år föreligger fyra månaders uppsägningstid och fem månaders uppsägningstid föreligger om

anställningsförhållandet har varat i mer än åtta år men mindre än tio. Därefter är det sex månader som gäller. Regeln om uppsägningstid som baseras på anställningstid tillkom i januari år 1997. Det finns därmed två parallella system som är gällande där anställningar som ingåtts före lagändringen har en uppsägningstid som baseras på ålder.

69

Under

uppsägningstiden har arbetstagaren rätt att behålla sin lön och sina anställningsförmåner oavsett om arbetstagaren under tiden tilldelas nya arbetsuppgifter eller inte arbetar alls (12§).

För avsked krävs att arbetstagaren ”grovt har åsidosatt sina åligganden mot

arbetsgivaren”(18§) och detta kan enbart grunda sig på personliga skäl. Här gäller samma regler som för uppsägning, dvs. att avskedandet inte får åberopa händelser som arbetsgivaren har känt till mer än två månader samt att denne enligt 19§ måste ange omständigheterna till uppsägningen.

70

3.2.1 Turordningsregler

Turordningsregler vid uppsägning anges i 22-23§§ LAS och tillämpas på arbetstagare som sägs upp pågrund av arbetsbrist. Inför sådan uppsägning skall förhandlingar ha skett utifrån den primära förhandlingsrätten i MBL. I princip innebär turordningsreglerna att en

turordningslista skall upprättas för varje kollektivavtalsområde vid en driftenhet där det råder arbetsbrist. Arbetsgivare med högst tio arbetstagare oavsett antalet turordningskretsar får

66 Bylund, Anställningsskyddslagen, s 97ff

67 A a s 139ff

68 A a s 150f

69 A a s 149 ff

70 A a s 160f

(17)

17 undanta två arbetstagare som han anser är av särskild betydelse för den fortsatta

verksamheten. Det finns tre kategorier av arbetstagare som kan undantas från

turordningsreglerna. Dels gäller det nyckelpersoner som arbetsgivaren anser har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten och dels fackliga förtroendemän som kan undantas från listan enligt 8§ FML. Paragrafen anger att den fackliga förtroendemannen skall ges företräde till fortsatt arbete om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten och det är fackföreningen själv som bestämmer vilken förtroendeman som skall undantas från turordningen. Regeln är främst till för att underlätta för facket att upprätthålla facklig

verksamhet och skall inte ses som en personlig förmån.

71

Slutligen är den tredje grunden för undantag från turordningen giltig för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga, vilket innebär ett psykiskt eller fysiskt handikapp. Denna regel (23§) är tvingande och kan därmed inte avtalas bort. Krav, utöver den nedsatta arbetsförmågan, är att arbetstagaren skall ha beretts särskild sysselsättning och att denne kan undantas från listan utan att det föranleder för stora olägenheter.

Platsen i turordningslistan för de arbetstagare som inte har blivit undantagna bestäms utifrån deras sammanlagda anställningstid. I så stor mån som möjligt gäller

omplaceringsskyldigheten, men arbetsgivaren är inte skyldig att omplacera arbetstagaren om en omplacering kräver att arbetsuppgifterna ändras för andra arbetstagare.

72

Turordningsreglerna enligt 22§ är dispositiva och turordningen kan skilja sig från lagen då det har slutits eller godkänts avtal på central nivå. Det kan även slutas avtal om andra listor på lokal nivå då central arbetstagarorganisation har godkänt eller slutit kollektivavtal inom andra områden.

73

3.2.2 Företrädesrätt

En arbetstagare har under vissa förutsättningar förtursrätt till ledig anställning om denne har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller har haft en tidbegränsad anställning som har gått ut. Detta gäller även under vissa villkor för arbetstagare som är deltidsanställda och som kan ha företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad (25a§), de har då företräde framför de återanställningsberättigade. Återanställningsrättens förutsättningar anges i 25§ och gäller bland annat att arbetstagaren skall ha haft en viss anställningstid, den nya tjänsten skall ha blivit utlyst inom nio månader sedan den tidigare anställningens upphörande samt att det lediga arbetet skall ligga inom avtalsområdet som arbetstagaren tidigare tjänstgjorde inom.

74

En förutsättning är också att det i uppsägningsbeskedet (8§ andra stycket) eller i beskedet om att en tidbegränsad anställning inte skall fortsätta (16 § andra stycket) har angetts att

arbetstagaren har företrädesrätt till anställning och om det krävs anmälan för att göra den gällande. Arbetstagaren måste då ha anmält anspråk på företrädesrätt enligt 27§ LAS. Har flera arbetstagare företrädesrätt till återanställning eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, bestäms turordningen med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren och vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Vill en arbetsgivare anställa en arbetstagare då någon annan har företrädesrätt till

71 Bylund, Anställningsskyddslagen, s 188f

72,A a s 179f

73 A a s 193

74 A a s 199

(18)

18 återanställning eller anställning med högre sysselsättningsgrad skall arbetsgivaren enligt 32§

först förhandla med berörd arbetstagarorganisation enligt reglerna i MBL. Samma regler gäller då det finns flera företrädesrättsberättigade.

3.3 Anställningsformer

Olika typer av anställningar regleras i LAS. Enligt 4§ första stycket är huvudregeln att en anställning skall gälla tillsvidare – anges inget annat vid anställningstillfället kan

arbetstagaren därmed utgå från att det gäller en tillsvidareanställning. Denna anställning upphör efter en viss uppsägningstid när någon av parterna säger upp avtalet. Lagen reglerar däremot inte arbetstidens förläggning eller om anställningen omfattar heltid eller deltid.

75

Ändringar i reglerna kring tidsbegränsade anställningsformer i 5§ LAS infördes den första januari år 2008 och tillämpas för anställningar som har ingåtts sedan detta datum. På

anställningar som ingåtts innan detta datum tillämpas de gamla reglerna. Sverige behöver uppfylla direktivet 1999/70/EG, som utgör de ramar som gäller för visstidsarbete och

undertecknats av EFS, UNICE och CEEP . Visstidsanställning utgjorde år 2007 ca 17 procent av Sveriges arbetskraft, vilket är en hög siffra i jämförelse med många andra EU-länder.

76

Enligt 5§ LAS får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för; allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 67 år, samt vid tidsbegränsad

provanställning enligt 6§ LAS. En tidsbegränsad anställning i fall som ovan angetts upphör utan uppsägning vid anställningstidens utgång eller slutförandet av arbetet. 5§ LAS anger att om en arbetstagare har varit anställd i antingen allmän visstidsanställning eller vikariat under en femårsperiod i sammanlagt mer än två år övergår anställningen automatiskt till en

tillsvidareanställning.

Enligt 6§ LAS får avtal om tidsbegränsad provanställning träffas om prövotiden är högst sex månader. Denna anställningsform får träffas då arbetsgivaren vill testa den arbetssökandes personliga och yrkesmässiga kvalifikationer. Om den anställde eller arbetsgivaren inte vill att anställningen skall fortsätta efter prövotidens slut skall besked lämna till motparten senast vid prövotidens utgång annars övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren har dock en skyldighet att lämna besked minst två veckor i förväg och om den anställde är medlem i facket skall även facket meddelas om att prövotiden avbryts (31§). Både den anställde och arbetsgivaren kan närsomhelst under prövotiden avbryta provanställningen, om inte annat har avtalats (2§ tredje stycket) och ingen av parterna behöver motivera varför provanställningen avbryts.

77

6c§ LAS anger att arbetsgivarens är skyldig att senast en månad från det att arbetstagaren har börjat arbeta lämna skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Detta gäller såvida inte anställningen är kortare än tre veckor.

Denna information skall innehålla uppgifter såsom:

75 Bylund, Anställningsskyddslagen, s. 45f

76 www.tco.se/9ecd927c-d761-4bcc-b8cd-9c638853e6cc.fodoc

77 Bylund, Anställningsskyddslagen s 69f

(19)

19

− arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplats

− specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning

− huruvida anställningen gäller tillsvidare, för begränsad tid eller om det är en

provanställning. Vid tillsvidareanställning skall även anges vilka uppsägningsregler som gäller, för tidsbegränsad anställning skall dess slutdag eller vilka förutsättningar som gäller för anställningens upphörande samt vilken form av tidsbegränsad

anställning som avses och vid provanställning skall dokumentet ange prövotidens längd

− startlön, andra löneförmåner samt hur ofta lönen betalas ut

− längden på arbetstagarens betalda semester och längd på arbetstagarens ordinarie arbetsdag eller arbetsvecka

− tillämpligt kollektivavtal om sådant förekommer

Arbetsgivaren är även skyldig att informera arbetstagare med tidsbegränsad anställning om det finns lediga tillsvidareanställningar eller provanställningar, informationen får lämnas genom att göra den allmänt tillgänglig på arbetsplatsen (6f§ LAS).

3.4 Facklig verksamhet

Fri- och rättigheten att bilda organisationer, s.k. föreningsrätt, är idag lagfäst i Regeringsformen 2 kap 1§ punkt 5.

78

De grundläggande dragen i kollektiv arbetsrätt regleras i lagstiftning, MBL är inom detta område den viktigaste lagen. MBL är avsedd att främja arbetstagarnas medbestämmande över arbetsvillkoren och innehåller företagsdemokratiska regler som syftar till att ge arbetstagarna kollektivt inflytande över företags- och arbetsledning. MBL behandlar främst regler om kollektivavtalet, dess rättsverkningar och arbetsmarknadsorganisationernas förhållande till varandra, här ingår centrala regler om föreningsrätt, förhandlingar, medling, och sanktions- och preskriptionsregler. MBL innehåller också regler om förstärkt förhandlingsrätt, rätt till information, medbestämmandeavtal, bestämmanderätt i tolkningstvister och om facklig vetorätt. Genom kollektivavtalen kan man frångå vissa regler i MBL, kollektivavtal mellan topporganisationerna och då främst huvudavtalen kan komplettera eller modifiera MBL och andra lagar inom kollektivrätten. Lagar inom arbetsrätt förutsätter att fackföreningarna övervakar tillämpningen av lagarna så att arbetstagarna får tillgång till de rättigheter de är berättigade till utifrån lag, för att få detta tills stånd är det viktigt att fackföreningarna bedriver representation och verksamhet på arbetsplatserna. FML ger fackförbunden möjlighet till detta och erbjuder på arbetsgivarens bekostnad en ekonomisk bas.

79

FML anger att arbetstagarorganisationen utser en facklig förtroendeman som skall

representera de anställda på arbetsplatsen (1§). Vidare beskrivs förtroendemannens rättigheter att fullgöra sitt uppdrag (3§) och att denne inte får ges försämrade arbetsförhållande.

78 Adlercrutz. Svensk arbetsrätt, s.39

79 Schmidt, Facklig arbetsrätt s.13ff

(20)

20 Det finns tre fackliga centralorganisationer, störst är Landsorganisationen LO som grundades år 1898, LO har 15 medlemsförbund och 1,6 miljoner medlemmar

80

där bland andra

Kommunalförbundet och Metall ingår. Tjänstemännens centralorganisation, TCO har 18 förbund samt 1,2 miljoner medlemmar

81

där de största är Industritjänstemannaförbundet. Den tredje centralorganisationen är SACO som är för akademiker, de består av 24

medlemsförbund med ca 600 000 medlemmar där bland andra SKTF ingår

82

. TCO och LO är vanligen organiserade branschvis till skillnad från SACO som är ett yrkesförbund.

83

På arbetsgivarsidan har SAF sedan drygt 100 år tillbaka stått som motpart till LO. Under senare delen av 1900-talet har förbundet centraliserats och har idag uppgått i föreningen Svenskt Näringsliv (SN) som rättsligt sett är samma organisation som tidigare fast med nytt namn och nya stadgar.

84

Den ömsesidiga rätten för arbetsgivare och arbetstagarorganisation att förhandla vid fråga som gäller medlem i organisationen regleras i 10 § MBL, rätten att förhandla innefattar även arbetstagarorganisation gentemot arbetsgivarorganisation.

Innan arbetsgivare beslutar om viktiga förändringar skall han ta initiativet att förhandla med arbetstagarorganisation som han är bunden till av kollektivavtal enligt 11§. Detsamma skall gälla före beslut som rör arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som är medlem i organisationen. Enbart då synnerliga skäl föreligger får arbetsgivaren verkställa beslut innan han genomfört sin förhandlingsskyldighet. Är inte arbetsgivaren bunden av något kollektivavtal anger 13§ att arbetsgivaren är skyldig att förhandla enligt 11§ med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som gäller uppsägning på grund av arbetsbrist eller

övergång av verksamhet som anges i 6b§ LAS. Arbetstagarorganisation kan enligt 12§ även påkalla förhandling vid annat fall än som anges i 11§ och arbetsgivaren blir då skyldig att förhandla innan förändringar verkställs. Rör fråga arbets- eller anställningsförhållande för arbetstagare som inte tillhör kollektivavtalsslutande förbund har arbetsgivaren fortfarande skyldighet att förhandla med organisationen enligt 11-12§§. I första hand skall dessa förhandlingsskyldigheter fullgöras på lokal nivå, uppnås inte enighet där skall arbetsgivaren på begäran även förhandla med central arbetstagarorganisation enligt 14§ MBL.

Arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal och avtalar om tidsbegränsad anställning för arbetet inom kollektivavtalsområdet skall underrätta berörd arbetsgivarorganisation om anställningsavtalet enligt 28§ LAS. Arbetsgivarens skyldighet att förhandla inför beslut om uppsägning grundad på arbetsbrist, permittering eller återintagning efter permittering anges i 11-14§§ MBL. Rör omständigheterna uppsägning eller avsked pga. personliga skäl skall arbetstagaren underrättas om detta innan; vid uppsägning två veckor i förväg och vid avsked en vecka. Arbetsgivaren skall om arbetstagaren är fackligt organiserad samtidigt med

underrättelsen varsla facket som då har rätt till överläggning senast en vecka efter

underrättelsen eller varslet om åtgärden. Arbetsgivaren får då inte verkställa beslutet innan överläggningen är avslutad, enligt 30§ LAS. Likaså gäller reglerna om varsel vid tidbegränsad anställning upphörande enligt 30a§ och vid provanställning avslut eller avbrytande 31§.

80 http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/D7C1C105931B2A83C1256E510048E873

81 http://www.tco.se/Templates/Page2____668.aspx

82 http://www.saco.se/templates/LandingPage.aspx?id=36&epslanguage=SV

83 Bratt, Arbetsmarknaden i 18 länder, s.94

84 Adlercrutz, Svensk arbetsrätt 41f

(21)

21 3.5 Sjukledighet

År 1955 inrättades obligatorisk sjukförsäkring i Sverige.

85

Därefter har reglerna förändrats successivt vartefter nya lagar har tillkommit och upphävts på området. Idag gäller den så kallade inkomstbortfallsprincipen, vilket innebär att ersättningen baseras på lönenivå i arbetet.

86

Socialförsäkringslagen

87

innehåller bestämmelser om vem som omfattas av social trygghet genom social försäkring och vissa bidragssystem. Där anges att rätten till en förmån skall grundas på bosättning eller förvärvsarbete i Sverige om inte något särskilt meddelas.

Sjukförsäkringar regleras av socialavgiftslagen

88

i 2 kap 26 §. Paragrafens innehåll är justerat genom lag om ändring i socialavgiftslagen

89

där arbetsgivaravgiften istället för tidigare visade procentenheter ligger på 24,93 procent, varav 7,71 procent utgör en sjukförsäkringsavgift för den anställde. Därmed får en arbetstagare automatiskt en sjukförsäkring genom sin

arbetsgivare. Det finns vissa restriktioner och det har i den senaste lagändringen tilldelats Försäkringskassan ett ansvar att besluta om en försäkrads tillhörighet till

sjukpenningförsäkringen och även fastställa sjukpenninggrundande inkomst.

90

Sjukpenninggrundande inkomst, som även används för att räkna ut föräldrapenning, innebär arbetstagarens årsinkomst före skatt. Förutom lön kan även andra ersättningar räknas med i årsinkomsten.

91

När en arbetstagare blir sjuk i Sverige tillämpas regler om sjuklön och sjukpenning. Under de första fjorton dagarna har arbetstagaren rätt till sjuklön från sin arbetsgivare. Om denne inte är anställd kan denne i stället få sjukpenning från Försäkringskassan.

92

Den anställdes skyldighet är att göra en sjukanmälan till arbetsgivaren första dagen, medan de ovan skrivna undantagsfallen skall göra detta till Försäkringskassan. Sjuklönen utgör 80 procent av ordinarie anställningsförmåner och gäller alla dagar utom den första s.k. karensdagen, då ingen ersättning utgår.

93

Regeln om sjuklön gäller inte för uppdragstagare, egna företagare eller arbetstagare anställda under mindre än en månad såvida de ej hunnit arbeta

sammanhängande i minst 14 dagar. Även för dessa undantagsfall erhålls istället sjukpenning från Försäkringskassan. Arbetstagare som varit borta från arbetet i mer än en vecka måste styrka arbetsnedsättningen med ett läkarintyg för att arbetsgivaren skall vara skyldig att ge ut sjuklön.

94

Arbetsgivaren har sedan enligt 12§ lag om sjuklön en skyldighet att inom sju dagar anmäla till Försäkringskassan om denne fram till dag fjorton har beviljat den anställde

sjuklön. Försäkringskassan gör efter arbetsgivarens anmälan en bedömning om den anställde därefter är i behov av sjukpenning eller inte. Sjukpenning kan vara hel, tre fjärdedels, halv, eller en fjärdedel beroende på hur mycket den anställde har möjlighet att arbeta.

Arbetsgivaren gör då tillsammans med Försäkringskassan en bedömning huruvida arbetstagaren har rätt till fortsatt sjuklön och sjukpenning.

95

För att vara berättigad till

85 Magnusson, Håller den svenska modellen s. 61ff

86 A a s 66

87 Socialförsäkringslag (1999:799)

88 Socialavgiftslagen (2000:980)

89 Lag (2007:966) om ändring i socialavgiftslagen

90Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (SFS 2007:811) 3 kap 5§

91 http://www.forsakringskassan.se/fakta/sgi_anstalld/?page=/privatpers/sjuk/omsjuk/sgi/index.php

92 http://forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_1_14/

93 Lag (1991:1047) om sjuklön 6§ 1-2 p, 7§

94 A lag 8§ 2 st.

95 http://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/sjuk_1_14/

(22)

22 sjukpenning från Försäkringskassan skall den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet enligt 3 kap 1§ AFL. Prisbasbeloppet (tidigare basbeloppet) enligt denna lag räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna

prisläget. Enligt gällande bestämmelser anges detta av utvecklingen av konsumentprisindex och bestäms för ett helt kalenderår. Prisbasbeloppet används bland annat för att se till att pensioner, sjukpenning, studiemedel och andra ersättningar inte förlorar i värde om priserna på varor och tjänster stiger. Beloppet fastställs av regeringen för ett år i taget och avrundas till närmaste hundratal kronor.

96

För år 2008 är prisbasbeloppet fastställt till 41 000 kronor och kommer till år 2009 att höjas med 1800 kr.

97

3.6 Föräldraledighet

Grundläggande inom föräldraförsäkringen är principen att båda föräldrarna har ett

gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling, en princip som föräldrabalkens regler utgår från och som även stadgats i FN-konventionens artikel 18.

98

F

F öräldraförsäkringen inrättades i sin grundform år 1974. Grunden för denna lagstiftning var familjepolitiska kommitténs bestänkande

99

som kompletterades med vissa regler som avsåg att ge skydd för dem som erhöll föräldrapenning, idag är den kompletterande lagen

föräldraledighetslagen

100

(FLL).

101

I 1§ FLL anges att de som berörs av lagen är arbetstagare som är: biologisk förälder, rättslig vårdnadshavare till ett barn eller som tagit emot barnet för stadigvarande fostran i sitt hem samt stadigvarande sammanboende med förälder som är eller har varit gift med föräldern eller har eller har haft barn med denne. Lagen är tvingande till arbetstagarens fördel, men kan göras avsteg ifrån genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts på central nivå.

Arbetsgivaren får tillämpa kollektivavtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalslutande organisationen om denne inte omfattas av annat kollektivavtal (2§).

FLL anger vilka ledighetsformer som finns och reglerna kring dessa. Lagen skiljer på rätten till ledighet och rätten till föräldrapenning. Ledighetsformer som anges i 3§ är:

− mammaledighet

− hel ledighet med eller utan föräldrapenning

− delledighet med föräldrapenning

− delledighet utan föräldrapenning

− ledighet med tillfällig föräldrapenning och

− ledighet med vårdnadsbidrag

Mammaledighet innebär att en kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse i sju veckor före och sju veckor efter beräknat födelsedatum. Två av dessa veckor är obligatoriska. Under tiden kan modern välja att ha föräldrapenning eller avstå (4§).

96 http://www.regeringen.se/sb/d/6621/a/62039#P, http://www.scb.se/templates/tableOrChart____33883.asp

97 http://www.regeringen.se/sb/d/2388/a/69848

98 Proposition 2000/01:44

99 SOU 1972:34, Familjestöd

100 1995:584; FLL

101 Brathall, Lagen om allmän försäkring, Lagtext och kommentarer, s.134

References

Related documents

higher resistivity for the reactively sputtered coatings exhibiting smaller NbC x grain sizes. compared to the non-reactively sputtered coatings

[r]

Miljöansvarsutredningen framhöll i sin utredning att det inte torde finnas ett behov av en lagfäst regel om ansvarsgenombrott inom miljörätten eftersom det redan

Självfallet är de mindre bolagen många gånger mindre internationellt orienterade än de större och har sålunda inte samma behov av regler, som gör det lättare att flytta mellan

Senare framförs också Axel Edvards besvikelse att inte ha en memoar från det krig hans egen far utkämpade och att han hoppas att hans då kan göra gott för sina och om den gör

I kapitel ett presenteras en beskrivning om att skolans mål är att grundskolan skall i samarbete med föräldrar ge eleverna kunskaper och färdigheter, förbereda dem för fortsatt

Lagtexten i 42 § MBL skulle enligt förslaget ändras till: ”att arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer inte får vidta stridsåtgärder i syfte att undantränga eller

De personuppgifter om den misstänkte gärningsmannen som framkommer är hans namn, hans yrke och hans bild. Dessa uppgifter är identifierande och de som har följt fallet i de fyra