Information om en pandemi riktat till skolelever: En studie gällande information om Covid-19 riktad till skolpersonal och elever med fokus på läkemedel och smittspridning

Information om en pandemi

riktat till skolelever

En studie gällande information om Covid-19

riktad till skolpersonal och elever med fokus

på läkemedel och smittspridning

Yaseen Al-Ani

Examensarbete, 15 hp Apotekarprogrammet 300 hp Rapporten godkänd: VT 2020

Sammanfattning

Inledning

I slutet av 2019 upptäcktes en ny variant av Coronavirus, varianten spreds över stora delar av världen och klassades som en pandemi. Varianten benämndes SARS-COV-2 eller COVID-19. Under en pandemi ställs höga krav på kommunikation och

kommunikationskanaler, där en stor mängd fakta och budskap behöver kommuniceras till allmänheten från olika myndigheter. Olika aktörer har ett stort ansvar under en pandemi, fakta och budskap som sägs måste nå folket för att begränsa smittspridningen. Läkemedel/sjukdomsinformation i barnaåldern avgör hur barn kan uppfatta

allvarlighetsgraden av situationen. Många projekt och resurser avsätts nu internationellt till forskning inom Corona/Covid-19 och forskningsresultaten inom många olika

delområden publiceras fortlöpande. Apotek och farmaceuter har en nyckelroll i bekämpningen av Corona.

Syfte

Syftet med studien är se vad en skolpersonal och barn kan hitta för information om Covid-19 i sökmotorn Google under en pandemi riktat till sig själv och skolelever samt relatera detta till vetenskapliga artiklars bild av frågeställningarna.

Metod

Arbetet är en tvådelad studie. Första delen innefattar en litteraturstudie som utgår från originalartiklar sökta i PubMed. Andra delen innefattar en sökning gjord i Google för att se vilka källor som kommer upp bland de första 60 träffar. Två sökningar gjordes ”Corona skola” och ”Corona barn information”, meningen med andra delen är att se vilken

information som når ut direkt till användare som inte söker i vetenskapliga databaser. Analysen inspirerades av den kvalitativa innehållsanalys (Forsberg & Wengström, 2016)

Resultat

Tre vetenskapliga artiklar visade på att barn får milda symptom vid jämförelse med äldre, barn kan smitta och bli smittade, mindre smittspridning bland barn än äldre, Corona-drabbade barn har förkylningsliknande symptom och feber är det vanligaste symptomet. Sökningen i Google resulterade till olika källor som kunde delas till fyra mediatyper. Myndigheter/kommuner ansvarar för mer än 50 % av andel träffar, detta gäller för båda sökningarna. Myndigheter/kommuner/organisationers webbsidor innehåller mest information om COVID-19 riktad till olika målgrupper medan media rapporterar mest negativa nyheter om COVID-19.

Diskussion och slutsats

Studiens resultat visar på att skolpersonal och barn kan hitta tillräcklig information om Corona riktad till sig själva i första 60 träffarna i sökmotorn Google, utan att behöva söka i vetenskapliga databaser. Med tillräcklig information menas det nya råd och regler som gäller för skolpersonal under Coronapandemin samt råd och information för barn för att minska smittspridning. Myndigheter/kommuner/organisationers webbsidor är

informationsrika källor och syns först i träfflistan. Resultaten visar på att ett samspel mellan kommuner och myndigheter finns, vilket gör att de informerar liknande fakta och budskap. Googles sökoptimering och media är de största faktorer som hindrar ansvariga aktörer att synas högre upp i träfflistan.

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 1

1.1 Vad är en pandemi ... 1

1.2 Pandemiberedskap och vikten av kommunikation ... 1

1.2.1 Kommunikationskanaler ... 3

1.3 Olika aktörers roller vid och inför en pandemi ... 5

1.4 Corona/Covid-19 ... 5

1.4.1 Forskning under Coronapandemin ... 6

1.4.1.1 Apotek/farmaceuter och Corona ... 6

1.5 Läkemedel/sjukdomsinformation till barn i skolåldern ... 7

1.5.1 Läkemedelsundervisning för barn ... 7

1.5.2 Information vid smittspridningsrisk ... 8

1.5.3 Läroplan ... 8

2. Syfte ... 8

3. Metod ... 9

1. Datainsamling ... 9

1. Databassökning ... 9

3.1.2 Sökning i sökmotorn Google ... 10

3.3 Dataanalys ... 11

4. Resultat ... 12

4.1 Resultat från databassökning ... 12

4.2 Resultat från sökning i Google ... 14

4.2.1 Träffar fördelade på avsändare ... 14

4.2.2 Innehållsanalys av Googleträffar ... 16

5. Diskussion ... 19

5.1 Metoddiskussion ... 19

5.1.1 MEDLINE/Pubmed som databas, sökprocess och urval ... 19

5.1.2 Google som sökmotor, sökprocess och urval... 20

5.1.3 Dataanalys ... 21

5.2 Resultatdiskussion ... 21

5.2.1 Kommuner/Myndigheter/Organisationer som en informationskälla ... 21

5.2.2 Fakta i Google versus vetenskaplig databas ... 22

5.2.3 Media versus myndigheter ... 23

6. Slutsats ... 24

7. Tack ... 24

8. Referenser ... 26

1

1.

Introduktion

I slutet av 2019 upptäcktes en ny variant av Coronavirus, varianten spreds över stora delar av världen och har klassats som en pandemi. Varianten benämndes SARS-COV-2 eller Covid-19. Stort behov av fakta krävs av olika aktörer och situationen ständigt utvecklas under en pandemi, därför ställs höga krav på kommunikationen och kommunikationskanaler.

1.1 Vad är en pandemi

När en okänd infektionssjukdom får en världsomfattande spridning, klassas det som en pandemi. Folk saknar immunitet mot den nya infektionssjukdomen, vilket leder till allvarliga följder. Pandemier har uppstått tidigare med varierande sjuklighet och

dödlighet hos befolkningen, därför är det viktigt att ha en beredskap för att kunna minska de negativa konsekvenserna och begränsa smittspridning [1].

1.2 Pandemiberedskap och vikten av kommunikation

Kommunikation anses ha en stor betydelse vid en pandemi eftersom den hjälper till att kommunicera olika aktörers insatser för att hantera och lindra effekterna av en

pandemisk influensa. Fakta tillkommer och situationen utvecklas ständigt under en pandemi, därför ställs höga krav på kommunikationen och kommunikationskanaler [1].

2 En stor mängd fakta och budskap kommer behöva kommuniceras till allmänheten och specifika målgrupper, därför bör den kommuniceras på ett effektivt, enkelt, trovärdigt sätt och anpassat till målgruppen. Målgruppen kan vara allmänheten, riskgrupper, grupper med specifika behov, yrkesgrupper med mera. I början av händelseutvecklingen är det viktigt att överväga de budskap/fakta som kommuniceras. Budskapen som

kommuniceras måste grunda sig på fakta eftersom det kommer bli svårt att korrigera dessa budskap i efterhand [1].

Kommunikationsplaneringen ska grundas på “kunskap om, och förståelse för,

människors attityder, beslutsprocesser och beteende” [1] och ska präglas av empati och respekt. Hur människor tar in, hanterar och agerar ändras under en kris, därför ska kommunikationen vara tillgänglig, inkluderande och jämlik. Människor agerande påverkas speciellt om de uppfattar att pandemin är ett verkligt hot och situationen är allvarlig [1].

Myndigheter och sjukvård behöver kommunicera till allmänheten och anställda på områden som har stor betydelse under en pandemi, tex förebyggande hygienåtgärder, läkemedel, vaccinationer samt förklara vad individen kan göra själv för att undvika smittspridning. Vård och omsorg, skolpersonal och andra yrkesgrupper behöver information för att kunna genomföra sitt arbete.

En fungerande samverkan mellan och inom olika aktörer krävs för att budskapen ska bli enhetliga över hela Sverige. Förtroendet på avsändaren påverkar hur läsaren/lyssnaren tolkar budskap och risken av situation, därför är det viktigt att skapa en stark förtroende för svenska myndigheter [1].

Öppenhet, tillgänglighet, lyhördhet, flexibilitet, samverkan och samordning, kontinuitet och igenkänning är de sex strategier som används för att uppnå målen med

kommunikation vid och under en pandemi [1].

Med öppenhet menas att myndigheter ska kommunicera och agera på ett öppet och transparent sätt, det vill säga att aktivt ge information om vad myndigheterna gör, vet och inte vet. Med tillgänglighet menas att den information som sägs ska vara alldaglig och lättillgänglig för läsaren/lyssnaren. Med lyhördhet menas det att kommunikation ska anpassas efter bilden som media ger, myndigheterna ska följa situationen och att uttrycka empati och visa förståelse för medborgarna. Med flexibilitet menas det att en regelbunden omprövning av situationen utifrån en konsekvens-riskanalys. Med samverkan menas det att olika myndigheter, regioner och kommuner samarbetar och budskapen blir enhetliga [1].

Med kontinuitet och igenkänning menas det att de olika aktörer som ansvarar för informationen bör använda kommunikationskanaler, talespersoner med mera som allmänheten känner förtroende för [1].

3

1.2.1

Kommunikationskanaler

Aktuell och relevant information måste kommuniceras på ett effektivt sätt och i

fungerande kommunikationskanaler. Kommuner, regioner och myndigheter bör använda kommunikationskanaler som målgruppen har mest förtroende för.

Kommunikationsvägarna ska vara snabba och effektiva på att nå målgruppen

(riskgrupper, äldre, barn m.m.) eller anställda inom en viss bransch till exempel vård och omsorg. Nedan beskrivs några kommunikationskanaler som kan användas under

pandemin, enligt Folkhälsomyndighetens skrift Pandemiberedskap [1].

Medier

Lokala och nationella massmedier följs av människor för att hålla sig uppdaterad. Media är en viktig kommunikationskanal i en osäker situation. Förtroendet för budskap som sprids ut via massmedia skiljer sig mellan individer [1].

Webbplatser

I en undersökning som genomförts av Internetstiftelsen, visar att 95 procent av Sveriges befolkning använder internet. Ca 7 av 10 (69 %) av äldre (75+ år) använder internet. Äldre mellan (66–74 år) använder ca 9 av 10 (93 %) internet. Enligt studien så söker fler än 8 av 10 efter hälso- och medicinsk information på nätet [2].

Myndigheternas egna webbplatser är viktiga kommunikationsvägar. Detta gäller också kommunernas och regionernas egna webbplatser, där folkbokförda kan vända sig till. Navet för information bör vara landstingens informationstjänst 1177 Vårdguiden samt myndigheternas nationella webbportal “Krisinformation.se” som MSB driver. Nationella pandemigruppen har ett gemensamt ansvarar för innehållet i samarbete med redaktionen för krisinformation.se [1].

Sociala medier

83 % av svenskarna använder sociala medier men 65 % gör det dagligen [2].

Myndigheters ansvar gäller också i sociala medier, där de bidrar till att rätt information sprids. Nyheter och information från myndigheterna som publiceras på media och webben, ska också spridas via sociala medier, enligt pandemiberedskapen [1].

I Internetstiftelsens studie 2019 undersöktes också vilka kontroller folk gör innan de delar information/bild/innehåll i sociala medier. Där sågs att mer än 7 av 10 gör någon form av kontroll. 88 % av folket kontrollerar innehållet medan 84 % kontrollerar avsändarens pålitlighet. Äldre mellan 36–45 år gör kontroller mer än yngre. Resultatet visade att färre gör kontroller 2019 vid jämförelse med 2018 [2]. En slutsats kan dras om att folk gör tillräckliga kontroller under vanliga situationer, men större kontroller krävs under krissituationer eftersom fel information kan leda till stora konsekvenser.

Telefontjänster

Frågor och funderingar ökar vid en pandemi, därför ska det finnas olika telefonitjänster för att möta detta behov.[1] Telefonitjänster som är tillgängliga under pandemin är 11 313, ett nationellt informationsnummer och där besvaras samtal från allmänheten om

pandemin och specifikt om influensatypen. 1177 är regionernas telefontjänst där besvaras frågor om hälsoråd och sjukvårdsinsatser och detta ska hanteras framförallt av 1177. 0771-46 70 10 är läkemedelsupplysningen där besvaras frågor om läkemedel, risker och

4 Trycksaker

Enligt Pandemiberedskap ska affischer, broschyrer och annat informationsmaterial delas/sättas upp under pandemin på till exempel offentliga platser. Trycksaker kan riktas specifikt till riskgrupper och yrkesgrupper eller till allmänheten. Se Figur 1 för exempel på en affisch gjord av Folkhälsomyndigheten [1].

Figur 1: Affischen från Folkhälsomyndigheten- Undvik att bli smittad och att smitta andra [3].

5

1.3 Olika aktörers roller vid och inför en pandemi

Här nämns exempel på olika aktörer som har ett ansvar vid och inför en pandemi. Texten tar upp några viktiga ansvarsområden för varje aktör. För en detaljerad beskrivning av de olika aktörers roller hänvisas till Pandemiberedskapen-Folkhälsomyndighet [4].

Nationella pandemigruppen (NPG) ”har uppgiften att främja samordning av åtgärder som planeras och genomföras för att hantera en pandemi” [4]. NPG består av [4]:

Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordning av pandemiberedskapen samt övervakar pandemins utveckling, förebygger och hanterar smittsamma sjukdomar, samordnar smittskyddet samt framtagandet av vaccinationsstrategi. Myndigheten samordnar övergripande nationella kommunikationsaktiviteter för att informera invånarna om läget och vad individen själv kan göra, detta görs med stöd av NPG [4].

Socialstyrelsen är den nationella kunskapsmyndigheten för hälsa- och sjukvård och socialtjänst. Myndigheten samordnar krisberedskap inför allvarsamma händelser samt utfärdar föreskrifter om ordination och hantering av läkemedel (inklusive vaccination). Myndigheten förser andra aktörer med data gällande effekt, säkerhet av läkemedel [4].

Läkemedelsverket ansvarar för godkännande av olika typer av läkemedel och pandemivaccin. samt möjliggör licensförskrivning och frisläppning av pandemivaccin. Myndigheten ansvarar för risk- och nytta värdering av läkemedel/vaccin [4].

Arbetsmiljöverket har ett ansvar att minska riskerna av smitta i arbetet eftersom myndigheten ansvarar att lagar följs av företag/organisationer gällande arbetsmiljö och arbetstid [4].

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap stödjer samordningen mellan olika aktörer i krissituationer. MSB hjälper myndigheter att koordinera sina beslut och åtgärder [4].

SKL (SKR i nuläget), Sveriges kommuner och landsting stödjer kommuner och regioner vid transport av vaccin och upprättar kommunikationskanaler [4].

1.4 Corona/Covid-19

Coronavirusfamiljen består av olika virus, där majoriteten finns hos olika djurarter. Det finns sju Coronavirus som kan smitta och orsaka sjukdom hos människor. Fyra av de sju orsakar vanlig förkylning medan varianterna SARS-CoV (Severe Acute Respiratory Syndrome, Coronavirus) och MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome,

Coronavirus) orsakar akut respiratorisk sjukdom som tidigare har kategoriserat som ett stort folkhälsohot. SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome, Coronavirus 2) är den senaste och sjunde varianten av Coronavirusfamiljen som upptäcktes i slutet av 2019 i Wuhan, Kina. Covid-19 är det officiella namnet för infektionssjukdomen och står för “Coronavirus disease 2019” [5].

6 De vanligaste symtomen vid sjukdomen är feber, hosta och trötthet, och andra mindre vanliga symtom såsom ökad sputumproduktion, huvudvärk, hemoptys, diarré, dyspné och lymfopeni. Inkubationstiden (perioden från smittotillfället tills man uppvisar

symtom) är cirka 5,2 dagar. [6]. Andelen dödsfall bland de rapporterade 2684 fallen (25 januari 2020) av COVID-19 var cirka 2,84 % och medianåldern för dödsfallen var 75 (intervall 48–89) år. Perioden från början av uppvisande av symptom till döden varierade mellan 6 och 41 dag med en median på 14 dagar [6].

Överföring sker främst via direktkontakt eller via droppsmitta. Med droppsmitta menas det att viruset överförs till olika slemhinnor i ögon, mun, näsa med flera, genom hosta eller nysningar från en infekterad person. I en studie undersöktes kvinnor i tredje

trimestern som bekräftades vara smittad med Coronavirus, men där visades inga bevis på att viruset överförs från mamma till barn. Alla gravida kvinnor som deltog i studien genomgick kejsarsnitt, så det är fortfarande oklart om överföringen kan ske under vaginal förlossning [6].

1.4.1 Forskning under Coronapandemin

Många projekt och resurser avsätts nu internationellt till forskning inom Corona/Covid-19 och forskningsresultaten inom många olika delområden publiceras fortlöpande. LIF, Läkemedelsindustriföreningen, anser att Covid-19 har satt igång en enorm

kraftsamling inom forskning och utveckling. LIF- de forskande läkemedelsföretagen har sammanställt en lägesbild på hur utveckling ligger till. Sammanställningen uppdateras regelbundet. Den femte maj 2020 har 270 prövningar i klinisk fas startats mot Covid-19 och detta gäller läkemedel som ursprungligen används mot andra sjukdomar. Tiotals forskningsprojekt har startats där nya substanser testas mot Covid-19. 80 vaccinprojekt pågår för att utveckla ett nytt vaccin mot Covid-19. Några projekt bygger på redan utvecklade vacciner mot Corona-liknande infektioner medan andra är nyframställda vacciner [7].

Likande insatser gör av NIPH, Norwegian Institute of Public Health som genomför

litteraturundersökning dagligen/varannan dag i databasen Pubmed samt material utförda av organisationer som WHO (World Health Organization) CDC (Centers for Disease Control and Prevention) med mera gällande Covid-19 [8]. Vetenskapliga artiklar kategoriseras på denna hemsida efter ämne, hälsotillstånd, åldersgrupp och

publikationstyp med mera, sedan presenteras de i en levande karta över forskningen under pandemin. Kartan visar på ett enkelt sätt vilka område som kräver ytterligare forskning. Kartan uppdateras varje vecka. Den 28 april 2020 innehåller kartan 1321 publikationer, vilket visar på stora forskningsinsatser under Coronapandemin [8].

1.4.1.1 Apotek/farmaceuter och Corona

Farmaceuter har en viktig roll i kampen mot Covid-19, genom att hjälpa patienter med att välja rätt produkter/läkemedel samt att sprida rätt information. [9] Apotek är en viktig del av vårdkedjan därför ska farmaceuter vara förberedda och väl informerade om Corona. Fip, Fédération internationale pharmaceutique (Internationella farmaceutiska organisationen) har publicerat riktlinjer och rekommendationer för apotekspersonal för att förebygga och hantera spridning av Corona. FIP, utgår från tillgängliga bevis och rekommendation från WHO, European Centres for Disease Control and Prevention med flera. Riktlinjerna är tillgängliga på 12 språk, bl. a. engelska, arabiska, spanska.

Dokumentet innehåller fakta om viruset och riktlinjer för farmaceuter att göra såsom informera allmänheten om förebyggande åtgärder, rådgivning om

beteendeförsiktighetsåtgärder, hänvisa till sjukvård/nödnummer (1177) vid misstänkta fall. [9]

7 Forskning inom apoteksområdet har sammanställts av en tidskrift RSAP (Research in Social and Administrative Pharmacy). RSAP är en tidskrift som publicerar

månadsvis/tolv gånger per år, originalvetenskapliga rapporter, översiktsartiklar med mera. Tidskriften innehåller många artiklar som visar på farmaceuters/apotekens roll inom pandemibekämpningen [10]. Carolina Oi LamUng skriver i en artikel om att farmaceuter/apotek har en nyckelroll i att förhindra spridningen av Coronaviruset. Trots att författaren syftar på Macao kan jämförelser göras i Sverige och övriga Norden

eftersom farmaceutens arbetsuppgifter som benämns i artikeln liknar den i Sverige. De är ansvariga för att informera, ge råd och utbilda samhället, upprätthålla ett stabilt utbud av läkemedel och personliga hygienprodukter m.m. Andra artiklar skriver om vikten av farmaceuters professionella expertis och hur den ska utnyttjas under krissituationer [11].

Apoteksbranchen kan bidra i kampen mot Covid-19. Apotek Hjärtat tillsammans med illustratören Louise Winblad släppte en bok som hjälper föräldrarna att prata om Coronaviruset för sina barn. Boken heter “Coronaboken” som förklarar vad viruset gör, hur det smittas och hur man undviker smittan på ett enkelt sätt [12].

1.5 Läkemedel/sjukdomsinformation till barn i

skolåldern

Läkemedel/sjukdomskunskap har en stor betydelse under pandemin. För att barnen ska kunna uppfatta risken av situationen, krävs stora insatser av skolverket och andra

kanaler. I detta avsnitt tas läkemedel/sjukdomsundervisning i skolan samt andra kanalers insatser upp.

1.5.1 Läkemedelsundervisning för barn

Läkemedelsverket gör stora insatser under åren för att öka kunskapen om barns läkemedel samt läkemedelsanvändning till barn och ungdomar. Läkemedelsverket vill verka för effektivare och säkrare användning av läkemedelsanvändning bland barn och unga. Insatserna görs genom att samla mer kunskap om läkemedel och barn samt förmedla kunskaper på ett effektivt sätt till exempel via hemsidor, nyhetsbrev och temadagar. [13]

Liknande insatser görs i Finland. Läkemedelforstran utförs av Fimea (en arbetsgrupp inom området hälso- och sjukvårdspersonal), som har ett syfte att utöka och sprida läkemedelsinformation till olika verksamheter och specifikt i skolor och förskolor. [14] Just nu finns det en hemsida riktad till skolpersonal där information om barns läkemedel, barnsjukdomar samt läkemedelsbehandling. Information är målgruppsanpassad vilket gör det enkelt för lärare att ta till sig och lära ut det.

I en svensk studie som utförts 2018, “läkemedelundervisning i skolan” gjordes en

enkätundersökning där 415 gymnasieelever och 15 gymnasielärare ingick [15]. Resultatet visade att 72,3 % av eleverna anser att de har fått otillräcklig läkemedelsinformation i skolan. 80 % av deltagande lärare anser att läkemedelundervisning bör läras ut i grundskolan. En slutsats kunde dras om att läkemedelundervisning är otillräcklig men intresset finns hos barn och lärare [15].

8

1.5.2 Information vid smittspridningsrisk

Enligt Folkhälsomyndigheten är det viktigt att informera eleverna om Coronaviruset och vilka åtgärder samhället sätter in för att minska smittspridningen. Skolpersonalen ska utgå från Skolverkets och Folkhälsomyndighetens webbsidor. Skolpersonalen ska

diskutera med sina elever om vikten av källkritik och dess betydelse i krissituationer [16].

1.5.3 Läroplan

I grundskolans läroplan “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2019” finns kunskapskrav och kursplaner för grund- och förskola” [17]. En sökning i detta dokument visar att ordet ”läkemedel” och ”pandemi” inte nämns medan virus,

smittspridning tas upp en gång i ett sammanhang “Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier” sammanhanget kan hittas under rubriken “Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 7– 9”. En snabb slutsats kan dras om att barn känner till orden ”smittspridning” och ”virus”, vilket kan underlätta för lärare och föräldrar att prata om Corona/Covid-19 för barn [17].

2.

Syfte

Syftet med studien är se vad en skolpersonal och barn kan hitta för information om Covid-19 i sökmotorn Google under en pandemi riktat till sig själva och skolelever samt relatera detta till vetenskapliga artiklars bild av frågeställningarna.

Frågeställningar:

- Vad tar vetenskapliga artiklar upp runt barn och Corona/Covid-19

- Vilka sökresultat kan en skolpersonal/barn få vid en enkel sökning i sökmotorn Google om Corona/Covid-19?

- Vilka huvudkällor till information finns det? är Folkhälsomyndighetens identifierade information bland de första träffar?

- Stämmer informationen med de vetenskapliga artiklarna? - Nämns läkemedel i dessa källor?

9

3.

Metod

Arbetet är en tvådelad studie. Första delen innefattar en litteraturstudie som utgår från originalartiklar sökta i PubMed enligt tabell 1. Andra delen innefattar en sökning gjord i Google för att se vilka träffar som kommer upp först vid en vanlig sökning. Meningen med andra delen är att se vilken information som når ut direkt till användare som inte söker i vetenskapliga databaser.

Även annan medicinsk litteratur och informationskällor har använts i introduktionen och diskussionen, såsom E-hälsomyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen och

Läkemedelsverket.

1.

Datainsamling

1.

Databassökning

Fritextsökningar genomfördes med syftet att få en inblick i befintlig forskning och identifiera relevanta sökord för att besvara syftet (Forsberg & Wengström, 2016). Litteratursökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i databasen US National Library of Medicine - National Institutes of Health (PubMed). Databasen Pubmed är relevant vid omvårdnadsstudier (Forsberg & Wengström, 2016).

Följande sökord identifierades: Covid-19 Epidemic, Corona, Child, Children, China och Sweden. Sökorden användes i advanced search builder i databasen Pubmed, för mer information se del 5.1.1. Sökningen genomfördes 25 april 2020. Tre sökningar resulterade totalt till 258 artiklar, se tabell 2. Artiklar med titlar som tydligt visade ingen koppling till syftet uteslöts och 39 abstract lästes. Utifrån 39 lästes 11 artiklar i fulltext. Till slut valdes 4 artiklar som hade en klar koppling till syftet och var bland de första sökträffarna. För inklusion och exklusionskriterier se tabell 1.

Tabell 1: Inklusion och exklusionskriterier

Inklusion 1. Titlarna ska innehålla orden Child/Children (barn) och Corona/Covid-19/Scars-cov-2

2. Första träffarna på MeSH 3. Översiktliga

Exklusion 1. Deltagarna är äldre än 18 år 2. Studiedeltagarna är multisjuka

10 Tabell 2: Resultat av databassökning i PubMed

Sökord/Mesh-termer Antal träffar Antal lästa titlar Antal relevanta titlar Antal Lästa abstract Antal lästa i fulltext Antal

använda Vald artikel

children AND Covid-19 AND epidemic 200 200 33 33 7 1 [18] Child AND Corona AND china 46 46 4 4 2 1 [19] child AND Covid-19 AND Sweden 12 12 2 2 2 1 [20]

3.1.2 Sökning i sökmotorn Google

I del 2 gjordes en manuell sökning av de 60 första individuella träffarna i sökmotorn Google med hjälp av sökorden “Corona skola” samt ”Corona barn information” som har en klar koppling till syftet. Sökorden bestämdes för att besvara syftet och frågeställningar. Sökorden resulterade till n antal träffar, där första 60 träffar undersöktes.

Undersökningen baserades på innehållet och en fördjupad analys gjordes. Skärmen spelades in under sökningen eftersom resultatet ändrar sig med tiden. De två sökningar gjordes den 26/04/2020, Klockan 10:20 och 10:23

11

3.3 Dataanalys

Artiklarna som valdes enligt 3.1.1, lästes och sammanfattades. Kvalitetsgranskning av artiklarna krävdes inte i denna del av studien eftersom studien bygger på vad en vanlig person kan hitta för information om Corona och barn i databaser och Google utan att kritiskt granska artiklarna.

Analysen av sökresultatet inspirerades av kvalitativ innehållsanalys (Forsberg &

Wengström, 2016) [21]. Samtliga artiklar/källor söktes enligt 3.1.2. Källorna identifierats och kategoriserats i olika mediatyper (Detta gjordes för att kunna upptäcka mönster), därefter lästes innehållet och kategoriserades. Antal träffar med liknande kategorisering gjorts inom samma sökning samt en kort beskrivning av kategorin skrevs för att få en överblick. Se figur 2 för analysprocessen.

Analysen resulterade till sex huvudkategorier som presenteras i egna rubriker, se 4.2.2 innehållsanalys av Googleträffar.

12

4.

Resultat

Resultat är tvådelat. Första delen visar resultatet från databassökningen i PubMed och andra delen visar resultatet från den manuella sökningen i sökmotorn GOOGLE.

4.1 Resultat från databassökning

I detta avsnitt redovisas tre artiklar som visar vad vetenskapliga studier säger om barn och Covid-19. Artiklarna valdes enligt 3.1.2.

“Covid-19 epidemic: Disease characteristics in children”

I denna studie undersöktes sjukdomskarakteristika hos barn med Covid 19, utifrån andra studier [18]. Enligt den kliniska bilden hos befintliga pediatriska fall, barn med Covid-19 kan delas in i fem kliniska typer: asymtomatisk (bärare utan symtom), mild, vanlig, allvarlig och kritiskt allvarlig. Studien påpekar att feber är det vanligaste symtom hos barn med Covid-19 med åtföljd av trötthet, myalgi, nysningar, rinnande näsa, halsont, huvudvärk, yrsel, kräkningar och buksmärta. Några få barn uppvisar inte feber, men uppvisar hosta eller diarré och få kan vara bärare utan symtom. Vissa barn och nyfödda visar atypiska symtom (mindre vanliga symtom) såsom kräkningar, diarré och andra gastrointestinala symtom eller bara astma och andnöd. Det första allvarliga fallet av Corona rapporterades i Wuhan, Kina, där barnen visade gastrointestinala symtom och hade inga uppenbara tidiga respiratoriska manifestationer, men utvecklades snabbt till akut respiratoriskt syndrom. Studien hänvisar till en annan studie där 134 barn

diagnostiserades med Covid-19, varav 89 visade feber av de visade 11 hög feber och 28 visade ingen feber. Feber varade i 1 till 2 dagar och den längsta var 8 dagar. Barn som diagnostiserats med sjukdomen och symtom har bl.a. snabbare återhämtning och god prognos vid jämförelse med vuxna [18].

“The different clinical characteristics of Corona virus disease cases

between children and their families in China - the character of

children with Covid-19”

I denna studie undersöktes skillnaden i de kliniska egenskaperna hos barn drabbade av Coronavirus och deras familjer i Kina [19]. 9 barn (3 pojkar, 6 flickor) deltog i studien tillsammans med deras familjer (14 individer). De 14 vuxna patienterna bestod av 8 män och 6 kvinnor med medelålder 42,9 år och medianålder 37 år (intervall, 30-72 år). Deltagarna lades in på“Jinan Infectious Disease Hospital” vid SHandong University. Barnens medelålder var 4,5 år, medianåldern 3,5 år. Alla barn har testats positivt för Covid-19. Tre barn hade symtomen feber (22,2 %) eller hosta (11,2 %) medan de andra barnen hade inga symptom. Bland de 14 vuxna var feber det vanligaste symptomet

(57,1 %), hosta (35,7 %), brösttäthet/smärta (21,4 %) och minskade antal vita blodkroppar med (28,6 %) och femtio procent hade lymfocytopeni. 10 vuxna visade fler symptom än de som nämnt ovan tex (Lungkonsolidering). Studien påpekar att det finns inga

läkemedel tillgängliga mot SARS-CoV-2. Därför fokuseras behandlingen på

symptomatiskt stöd och andningsstöd. Alla barn inhalerade interferon eller ribavirin medan vuxna behandlades med Lopinavir/Ritonavir, interferon och traditionell kinesisk medicin. En slutsats kunde dras om att barn får milda symtom till skillnad från vuxna [19].

13

“Systematic review of Covid-19 in children shows milder cases and a

better prognosis than adults.

”

Detta är en systematisk litteraturstudie som samlar och redovisar information från olika databaser MEDLINE and Embase mellan januari 1 and mars 18, 2020 [20]. Studien hänvisar till en studie utfört av Wuhan Children's hospital där undersöktes 171 barn med bekräftad sjukdom. De vanligaste symtomen var hosta (48,5 %), svällande erytem

(hudrodnad) (46,2 %) och en feber på minst 37,5 ° C (41,5 %). Andra symtom var diarré (8,8 %), trötthet (7,6 %), rinoré (7,6 %) och kräkningar (6,4 %). Tre av 171 krävde

intensivvård. En väsentlig andel barn visade takypné (28,7 %) och takykardi (42,1 %) vid sjukhusinläggningar. Studien visade att barn i alla åldrar kan infekteras inklusive små barn och nyfödda. I en annan studie gjord utanför Wuhan där 10 barn diagnostiserades, 8 hade feber och sex hade hosta [20].

I Studien hänvisar författaren till en annan studie “Epidemiological characteristics of 2143 pediatric patients with 2019 Coronavirus disease in China” skriven av Dong et al. Där 2143 barn undersöktes, där mer än 90 % av barnen kliniskt diagnostiserad till antingen asymptomatisk (bärare utan symptom), mild eller måttlig sjukdom. Av de resterande 10 %, hade 5,2 % svår sjukdom och 0,6 % hade kritisk allvarlig sjukdom. Svår sjukdom definierades med symptomen dyspné, central cyanos och en syremättnad på mindre än 92% (Låg syremättnad är 94 %). Flera hänvisade publikationer använde stödjande behandling, inklusive syreterapi, och antibiotika för bakteriell superinfektion. Vissa studier rekommenderade antiviral behandling. Antiviral behandling användes endast i allvarliga fall, men data om dess effekt hos barn med Covid-19 saknas. Studien påpekar att flera pågående studier undersöker effekten av Remdesivir (Antiviralt läkemedel) Chloroquine (Antimalaria läkemedel) som behandling mot Covid-19 20].

Sammanfattningsvis identifierade studien 45 relevanta studier om Covid-19. En allmän slutsats kunde dras om att barn visar mildare symtom och bättre prognos än vuxna. [20]

14

4.2 Resultat från sökning i Google

Sökningen i Google på Corona resulterade i totalt 57 800 00 träffar (sökning gjordes den 26 april). Resultat presenteras nedan fördelat på träffar efter avsändare respektive kategoriserat efter innehåll.

4.2.1 Träffar fördelade på avsändare

Mera specifika sökningar gjordes utifrån sökresultatet för att kunna fördela källorna till olika mediatyper. Se tabell 3 och 4 för en sammanställning av de första 60 träffar baserat på sökorden och fördelad på avsändare.

Tabell 3: En sammanställning av de första 60 träffar från Sökorden “Corona skola” gjord i sökmotorn Google den 26/04/2020, Klockan 10:20

Söknin-g i Google Antal träffar Myndigheter/ kommuner 30 träffar Media 25 träffar organisationer/ förbund 3 träffar Annan typ av media 2 träffar Corona

skola 18 500 000 -1177 vårdguiden - Skolverket -folkhälsomyndig heten -Krisinformation.s e -csn.se -regering.se -Kommunernas webbsidor (Eskilstuna (2x), Göteborg, Karlsborg, Solna, Södertälje, Sollentuna, Luleå, Hässleholm, Danderyd, Tyresö, Uppsala, Järfälla, Täby, Katrineholm, Örebro, Lidingö, Karlskrona, Nacka, Laholm, Haninge, Ludvika, Karlstad, Jönköping) -Aftonbladet.se (x2) -expressen.se -Svt.se (x2) -Allas.se -lararnastidning.se -skrivunder.com -svd.se -skaraborgslanstidni ng.se -mabra.com -arbetsskydd.se -norran.se -Skolvarlden.se -lag-avtal.se -magazin24.se -mitti.se -hallandsposten.se -tv4.se -blt.se -etc.se -vxonews.se -nyhetsbyranjava.se -svtplay.se -skola24.com -Lärarförbundet -SKR -astmaoallergiför bundet.se -Forskning.se -skolportalen.se

Sökningen genererade 18 500 000 träffar där första 60 träffarna kategoriserades i 4 huvudkategorier som består myndigheter och kommuners webbsidor, media, organisationer och annan typ av media. Av de första 60 träffarna, finns 6 stora myndigheter, 24 kommuner, 25 media (nyheter/kvällspress/dagspress med mera), 3 organisationer och 2 träffar som inte kan klassas som media till exempel databaser, verksamheter).

15 Tabell 4: En sammanställning av de första 60 träffarna från Sökorden

“Corona barn information” gjord i sökmotorn Google den 26/04/2020, Klockan 10:23

Sökning

i Google Antal träffar Myndigheter/ko mmuner 35 träffar Media 7 träffar organisationer/ förbund 9 träffar Annan typ av media 9 träffar Corona barn informat ion 39 30 0 000 -1177 Vårdguiden -Krisinformation -Folkhälsomyndighe t (2x) -Skolverket -Barnombudsmann en -Försäkringskassan -MSB -Kommunernas webbsidor (Höganäs, Karlstad, Lidingö, Borås, Katrineholm, Örebro, Strängnäs, Karlsborg, Linköping, Göteborg, Ekerö, Norrköping, Malmö, Västervik, Olofström, Mölndal, Hässleholm, Skurup, Ludvika, Skövde, Sollentuna , Mullsjö, Västerås, Karlskrona, Östra Göinge, -Region webbsidor (Norrbotten, Västmanland) -ur.se -Epressen.se -svenska.yle. fi -thi.fi -aftonbladet. se -svenskfotba ll.se -svtplay.se -Bris -Unicef -Räddabarnen -astmaoallergiförbu ndet.se -Bup.se -Friends.se -Autism.se -tennis.se -judo.se -rikshandboken.s e -Internetmedicin -Doktorn.com -habilitering.se -sosalarm.se -grensetjansten.s e -Barnakuten.se -uminovainnovat ion.se -besporty.se

Sökningen genererade 39 300 000 träffar där första 60 träffen kategoriserats i 4 huvudkategorier som är myndigheter och kommuners webbsidor, media, organisation och annan typ av media/databaser. Av de första 60 träffen, finns 8 stora myndigheter, 27 kommuner, 7 media (tevekanaler/tidningar med mera), 9 organisationer/förbund och 9 träffar som inte kan klassas som media till exempel databaser såsom 1177,

16

4.2.2 Innehållsanalys av Googleträffar

Analysen utgörs av sex huvudkategorier. Följande kategorier arbetades fram under analysprocessen av Google träffar enligt 3.3: allmänna råd och information om Corona, regler och/eller råd för skola/förskola, information specifikt riktad till målgrupp,

konsekvenser av pandemin (nyheter), frågor och svar om Corona och en sammanfattande kategori (Hur informationen presenteras)

Sökträffar, antal i varje kategori

Kategorisering Corona

skola Corona barn information

Allmänna råd om Corona 12 27

Regler och/eller råd för skola/förskola 15 4

Information specifikt riktad till målgrupp Föräldrar/vårdnadshavare/lärare Barn/ungdomar Kunder 4 4 0 0 26 21 3 2 Konsekvenser av pandemin 28 0

Frågor och svar om Corona 1 3

Sammanfattande kategori Negativt sätt Positivt sätt Neutralt sätt 60 20 7 33 60 0 0 60

4.2.1.1 Allmänna råd och information om Corona

Sökorden “Corona skola” resulterade till 12 källor som råder och informerar om Coronaviruset. Elva av tolv träffar är kommunernas webbsidor. Första källa som

informerar allmänt om Corona är Sollentuna kommuns webbsida, (träff 25 av 60 se bilaga 3 för träfflistan). Kommuners webbsidor tar upp allmänna råd för minskningen av

smittspridning samt hänvisar till Folkhälsomyndighetens rekommendationer,

krisinformation (för frågor och rådgivning) samt specifikt om kommunens verksamheter (skola/ förskola, vård, omsorg och socialtjänst m.m.), målgruppsanpassad information (Äldre, barn m.m. via Folkhälsomyndigheten/bris) Region Stockholm, 1177, krisstöd (endast Haninge kommun), Läkemedelsverket (endast Haninge kommun). 30 träffen var 1177 där råder de folket att stanna hemma ifall man är sjuk samt frågor och svar på allmänna frågor.

Sökorden “Corona barn information” resulterade till 27 källor som allmänt råder och informera om Coronaviruset. 25 av 27 träffar är kommunernas webbsidor. UNICEF är första källa inom kategorin som informerar allmänt om Corona, (träff 5 av 60 se bilaga 2 för träfflistan). I källan finns det allmän information om Corona samt frågor och svar från allmänheten (I denna del nämn lite information om barn och gravida och vart man ska vända sig till). Källan refererar till folkhälsomyndigheten samt krisinformation. I likhet med sökningen “Corona skola”, alla kommuner presenterar nästan liknande resultat som ovan, ibland nämns det specifikt om kommunen till exempel Pressträffar i Örebro, aktuell lägesbild i kommunen (Linköping) med mera.

17 4.2.1.2 Regler och/eller råd för skolor/förskolor om Corona

Sökorden “Corona barn information” resulterade till 4 källor som direkt informerar och råder om Corona för skolor och förskolor. Skolverkets webbsida är den första källa inom denna kategori (träff 15 av 60 se bilaga 2 för träfflistan). I sidan samlas information om vad som gäller för skolor och förskolor samt Länkar till skolverkets nya regler för

undervisning på distans. Skolverket hänvisar till folkhälsomyndighetens information om skola och förskola, bris, krisinformation samt en länk där blandade frågor och svar presenteras. Kommunerna webbsidor som direkt informerar om Corona i

skola/förskola/fritidshem är Karlstad, Göteborg och Kristinehamn.

Sökorden “Corona skola” resulterade till 15 källor som direkt informerar och råder om Corona för skola och förskola. Skolverkets webbsida är första träffen inom båda kategorin och hela sökningen (läs ovan om vad som nämns i skolverkets webbsida).

Folkhälsomyndighetens webbsida är andra träffen och innehåller aktuella och specifika fakta om skola/förskola samt förebyggande åtgärder för att minska smittspridning inom skolan med mera. 13 kommuner/regioners webbsidor som specifikt informerar,

rapporterar om läget i skolan/förskolan samt hänvisar till andra myndigheter (Katrineholm, Arvika, Karlsborg med mera)

4.2.1.3 Information specifikt relaterad till målgruppen

Sökorden “Corona barn information” resulterade till 24 källor som informerar specifikt om Corona till en målgrupp. Målgruppen kan vara föräldrar/vårdnadshavare,

barn/ungdomar, lärare samt kunder. 17 källor informerar föräldrar om hur man pratar med unga om Corona. Två källor informerar nya regler för vårdnadshavare under Coronapandemin. Krisinformation, Bris och Rädda barnen är första träffen i sökning, som informerar föräldrar om hur man pratar om Corona till sina barn. Tre källor

informerar barnen/ungdomar indirekt om vart man hittar information (Expressen) eller direkt på webbsidan (Folkhälsomyndigheten, 1177). Åldrarna på barnen/ungdomarna nämns inte i källorna. Två källor informerar sina kunder om de nya regler som gäller under pandemin (judo.se) och (tennis.se)

Sökorden “Corona skola” resulterade till 4 källor som direkt informerar lärare om Coronaviruset. Lärarförbundet är första träffen inom kategorin (träff 3 av 60 se bilaga 3 för träfflistan) I lärarförbundets webbsida samlas information till läraren om

lärarförbundets arbete under Coronakrisen, frågor och svar om Corona, politiska beslut angående Corona och skola, arbetsmiljö och arbetsgivaransvar, stödmaterial samt länkar till olika myndigheter om Corona. Tidningen Skolvärlden har sammanställt och svarat på frågor gällande lärare och skola. Eskilstuna kommun har sammanställt frågor och svar om Corona för föräldrar och vårdnadshavare samma gäller för Jönköpings kommun, där liknande frågor besvarats.

18 4.2.1.4 Konsekvenser av pandemin

Sökorden “Corona barn information” resulterade till noll källor inom kategorin

konsekvenser av pandemin. kategorin konsekvenser av pandemin ska inkludera allt som inte klassas som allmän eller målgruppsanpassad information om Corona, utan mera som nyheter, kan vara positiva eller negativa. Sökningen “Corona barn information” gav inga träffar i denna kategori.

Sökorden “Corona skola” resulterade till 27 källor, där 20 negativa nyheter och sju positiva. Med negativa nyheter menas det, källor som rapporterar negativa ämne exv. antal döda (Expressen), Corona smitta på skola (Aftonbladet), Folkhälsomyndighetens orealistiska rekommendationer för skolor/förskolor (Aftonbladet), Corona gör att fler barn sitter hemma (Expressen), antalstängda skolor (Lärarnas tidning), stängskolorna (skrivunder.com), anställd ljög om Corona- skolan stängde (arbetskydd.se) med mera, se bilaga 3 för full rubrik och källa. Positiva ämne såsom: ”Detta händer om skolan stänger” (allas.se), ”Virolog: vi borde inte stänga skolorna” (SVD), ”Ingen officiellt bekräftad Corona inom skolan” (Eskilstuna kommun), ”Detta gäller för lärarnas löner” (mabra.se) med mera, se bilaga 3 för full rubrik och källa.

4.2.1.5 Frågor och svar om Corona

Sökorden “Corona barn information” resulterade till 4 källor som direkt redovisar frågor och svar om Corona. Folkhälsomyndigheten är första träffen inom denna kategori (träff nummer 8, se bilaga 2). Folkhälsomyndigheten svarar på allmänna frågor om Corona (vad är Coronaviruset, hur smittar viruset, med mera), frågor från gymnasieelever (angående distansutbildning och studenten, med mera), orofrågor från allmänheten (oroliga och rädda folk), frågor från föräldrar (hur pratar jag med mitt barn). Frågorna besvaras med antingen direkt svar eller/och hänvisning till andra aktörer/organisationer. Två källor med liknande format som folkhälsomyndigheten, där frågor besvaras Institutet för hälsa och välfärd (Finland), Astma- och Allergiförbundet.

Sökorden “Corona skola” resulterade till 1 källa, Astma- och Allergiförbundet.

där besvarar frågor från astmatiker om Coronaviruset.

4.2.1.6 Sammanfattande kategori

Sökorden “Corona barn information” resulterade till 60 källor där informationen presenteras på ett neutralt sätt, ingen bias. Expressen och Aftonbladet gav endast information utan att vinkla fakta på ett negativt/positivt sätt.

Sökorden “Corona skola” resulterade till 33 källor som presenterar information utan bias, på ett neutralt sätt, bland dessa är kommuners webbsidor, myndigheter och

organisationer. 20 källor som presenterar negativa nyheter på ett negativt sätt, bland dessa är dagspress/kvällspress. Sju positiva nyheter som presenteras på ett positivt sätt, bland dess är dagspress, forskning.se, m.m.

19

5.

Diskussion

Detta avsnitt består av två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I första

delen diskuteras vald metod utifrån olika databaser, sökprocess och urval. I andra delen diskuteras resultatet utifrån de kategorier som nämns i resultatet.

5.1 Metoddiskussion

5.1.1 MEDLINE/Pubmed som databas, sökprocess och urval

Databasen MEDLINE (National Library of Medicine) valdes eftersom den har använts i flera kurser på apotekarprogrammet, vilket underlättade hantering och sökning i databasen. Litteratur Databasen MEDLINE är en av de största databaserna inom medicin. Databasen är avgiftsfri och nåbar på internet via PubMed. En genomsökning i Pubmed genererar många vetenskapliga artiklar inom medicin. Flera publikationer publiceras varje dag därför antalet träffar man får beror på när sökningen sker [22]. Nyckelordsökningen, MeSH (Medical Subject Headings) är ett system som används i databasen, där alla artiklar innehåller så kallad MeSH-termer (nyckelord). Artiklarna i tilldelas MeSH-termer utifrån innehållet. MeSH-termer kan vara läkemedel, substanser, symptom, sjukdomar, åldersgrupp eller varelse m.m. Sökningen med MeSH termer sker via “Advanced sökningen” i databasen. Flera MeSH-termer kan användas samtidigt med hjälp av PubMed search builder, där kan flera MeSH-termer kan antingen kombineras med AND eller OR eller NOT. Med AND menas det att båda/flera MeSH-termer kombineras vid sökningen, ju fler MeSH-termer man använder desto mer relevanta träffar man får [22].

MeSH-termen som användes under studien var “children AND Covid-19 AND epidemic”, "Child AND Corona AND china”, “child AND Covid-19 AND Sweden”. MeSH-termerna identifierades och bestämdes efter att en uppfattning skapats av ämnet Corona hos barn via bredare sökningar. Nyckelsökorden “School” skola, gav inga relevanta träffar, därför uteslöts ordet. Sökningen gjordes den 25 april 2020, klockan 12:07. Se bilaga 1

sökhistoriken i databasen. Inklusion- och exklusionskriterier bestämdes före sökningen för att undvika bias. Inklusionskriterierna bestämdes för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Exklusionskriterierna bestämdes efter läsning av de artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. se tabell 1 för inklusion- och exklusionskriterier. Nyckelsordsökningen genererade totalt till 258 artiklar, där endast 39 artiklar uppfyllde inklusionskriterierna, Viktigaste kriteriet var att välja första träffar i sökningen. Meningen med kriteriet var att folk nästan alltid klickar och läser förstaträffar, vilket är målet med denna studie se vad som dyker upp först i databassökningen och Google-sökningen. Detta resulterade direkt till 3 vetenskapliga artiklar som valdes i denna studie. Artiklarna lästes och kondenserades till det väsentliga. Risken för missförstånd vid översättningen var närvarande, eftersom engelska inte är författarens modersmål.

Syftet med den vetenskapliga sökningen är att se vad som sägs i vetenskapliga artiklar vid jämförelse med fakta från Google-sökningen. Kvalitetsgranskning gjordes inte i denna studie eftersom målet med studien är att se vad som kommer upp vi en vanlig sökning utan att kritisk granska fakta, alltså inte faktas trovärdighet eller bias utan vad som diskuteras i de första träffarna.

20

5.1.2 Google som sökmotor, sökprocess och urval

Sökmotorn bestämdes med hjälp av studien “Svenskarna och internet 2018”, där 97 % av deltagarna (3065 deltagare) söker information via sökmotorn Google. Ca 99 % av 16–25 åringarna använder Google och 76 % av de använder Google varje dag. Ca 97 % av 12–15 åringarna använder Google och 62 % av de varje dag. Ca 98 % av 35–65 åringarna använder Google och ca 55 % av de använder Google varje dag [23]. Google valdes som sökmotor utifrån detta, då det borde spegla befolkningens sökningsmönster.

Google som sökmotor använder en så kallad rankningssystem som går igenom miljarder webbsidor i Googles egna sökindex och identifierar de mest relevanta och användbara resultaten. Rankningsystemet består av en serie algoritmer (Lista av instruktioner som ska utföras i en viss ordning). Algoritmer söker på flera faktorer till exempel sökorden, sidornas relevans, källornas expertis, tidigare sökningar samt sökarens plats på jordklotet med mera. En annan faktor som avgör vart sidan hamnar i träfflistan är antal besökare på webbsidan, ju fler besökare desto högre upp hamnar sidan. Sökfrågan/sökorden avgör vikten som läggs på varje faktor [24].

Sökorden som skrivs i sökmotorn Google, analyseras av Google för att underlätta

sökningen i indexet [24]. Detta görs genom att kategorisera frågan/sökorden, tolka stavfel med mera. Är frågan aktuell och populär vid utförande av sökningen, då tolkas sökorden av det så kallad aktualitetsalgoritmer som gör att uppdaterad information syns före äldre sidor. Efter analysen matchar Google sökningen genom att leta upp sökorden i indexet för att hitta relevanta webbsidor. Med relevanta webbsidor menas de sidor som är mest användbara.

Algoritmer analyserar var och hur ofta orden visas i titlar och/eller i brödtexten. Webbsidor som innehåller samma sökord i titeln eller i löpande text är sannolikt dessa sidor som är mest relevanta och syns först. Förutom matchande sökord, söker andra algoritmer efter hur användbara resultaten är. Slutligen prioriteras sidor med liknande språk som sökfrågan [24].

Personalization (personalisering) är Googles sätt att optimera sökningen och presentera relevanta träffar för användaren. Detta görs genom att spara sökningar och aktivitet inom alla Google-tjänster i Google-konto. Enligt Google görs detta för att få en mer anpassad upplevelse [24]. Denna funktion kan aktiveras/inaktiveras av användaren [24].

Personaliseringen gör att olika användare kan få olika resultat utifrån sparade data i Google-konto. Detta gör att om någon annan genomför sökningen inloggad i sitt konto kommer andra träffar eventuellt framkomma i listan över 60 första träffarna. Även om mycket skulle ha varit samma, vilket kan förväntas eftersom personaliseringen bara är en faktor. För att studera detta hade flera sökningar från flera datorer med olika användare behövts göras vilket inte var möjligt inom ramen för denna studie.

Utifrån uppfattningen av hur sökmotorn Google fungerar valdes sökorden "Corona barn" och "Corona barn information" som ansågs vara relevanta för studien syfte och

frågeställningar. Sökorden "Corona skola" valdes för att kunna se vad en skolpersonal kan hitta för information om Coronaviruset kopplad till sin arbetsplats. Sökorden “Corona barn information” valdes för att kunna se vad ett barn/en anhörig kan hitta för

information om Corona riktad till barn. Sökhistoriken raderades före varje sökning och Skärmen spelades in under sökningen eftersom Googles algoritmer anpassar resultatet efter olika faktorer som har nämnts ovan. Urvalet begränsades till 60 träffar eftersom en person som söker förväntar sig att svaret finns bland de första träffarna. Att definiera “första träffen” var svårt, därför valdes urval som är tillräckligt stort för att försöka kompensera för personifieringen i Google. I en studie med 1400 deltagare, 75 % av deltagarna klickar antingen på första/andra sökträff eller letar efter svar på första sidan, vilket motsvarar 10 träffar [25]. På grund av det låga antal deltagare jämfört med antal användare av sökmotorn Google kunde inte resultatet generaliseras därför valdes 60

21 träffar för att försöka kompensera för det låga antal studier inom detta område. Antalet 60 valdes då genomläsning av träffar visade att det är maxantal som en normalläsare orkar titta igenom samt vad som var möjligt att inkludera i detta tidsbegränsade arbete.

5.1.3 Dataanalys

Analysen inspirerades av Forsberg och Wengström (2016) innehållsanalys [21]. Kvalitativ innehållsanalys lägger större fokus på tolkning av materialet, genom att systematisk kategorisering av tema och mönster. Kvalitativ innehållsanalys tar hänsyn till både det manifesta (det som uttrycks rent konkret, vad som faktiskt sägs och skrivs) och latenta (vad som sägs mellan raderna) innehåll [21]. Innehållsanalysen valdes för att tolka, strukturera, upptäcka mönster av de första 60 träffar i sökmotorn Google. Författaren är otränad i kvalitativ innehållsanalys, vilket kan resultera i fel i analysen eller att en mer tränad person skulle kunna komma fram till ett något annorlunda kategorisering

och/eller tolkning. En tolkande ansats tillämpades för att kunna analysera innehållet i de första 60 träffar, se figur 2 för analysprocessen.

5.2 Resultatdiskussion

Litteraturstudiens syfte är att se vad en skolpersonal/barn kan hitta för information om Covid-19 i en vanlig Google-sökning riktad till sig själva, relaterat till vetenskapliga artiklar. Resultaten visar på att tillräckliga fakta kan hittas via sökmotorn Google. Stora myndigheter, kommuner och organisationer har tydliga kanaler för snabb och korrekt förmedling av fakta till allmänhet och specifika målgrupper, men flera faktorer hindrar informationen från att nå högre upp i träfflistan. Dessa hinder är media och Googles sökoptimering. Diskussionen är indelad till tre teman som valts att diskuteras utifrån resultatet.

5.2.1 Kommuner/Myndigheter/Organisationer som en

informationskälla

Resultaten påvisar att ett samspel mellan kommuner och myndigheter finns, där

kommuner verkar vara en samverkande länk mellan lokala och nationella aktörer [1]. En etablerad samverkan mellan olika aktörer krävs för att arbetet vid en pandemi ska fungera på ett effektivt sätt [4]. Samverkansarbetet syns på innehållet av kommuners webbsidor, där liknande budskap och åtgärder förmedlas. Fakta och information som förmedlas i de sidor bygger på rekommendationer som folkhälsomyndigheten och andra myndigheter vidtagits. Det är svårt att dra en slutsats om varför just dessa kommuner syns bland de första 60 träffar men en anledning kan vara Googles sökoptimering som utgår från hur ofta man klickar på dessa länkar, ju fler besökare sidan har desto högre upp hamnar sidan i träfflistan, se del 5.1.2.

Resultaten visar på att kommunernas webbsidor är viktiga kommunikationskanaler för folkbokförda inom kommunen, där förmedlas information om Covid-19/Corona, åtgärder som togs samt specifik information om kommunen. Exempel på detta är Södertäljes kommuns webbsida som innehåller, pressträffar, aktuella nyheter som berör

folkbokförda, information för riskgrupper och för verksamheter inom kommunen (vård och omsorg, skola och förskola, företag och föreningar) samt länkar till olika myndigheter (1177 vårdguiden, krisinformation, Folkhälsomyndigheten, Regionens webbsida,

organisationer) [26]. Kommunernas webbsidor innehåller minst vetenskapliga fakta men mest allmän information om Corona för barn och skolpersonal. vilket skulle förväntas av läsaren. Innehållsmönstret gäller nästan alla kommuners webbsidor, vilket påvisar samverkansarbetet mellan lokala och regionala aktörer.

Myndigheternas egna webbsidor är viktiga kommunikationsvägar och måste utnyttjas vid och inför en pandemi [1]. Resultaten visar att myndigheters webbsidor syns bland de

22 första 60 träffar och de är viktig källa för allmän och målgruppsinriktad information. Här kan en skolpersonal hitta aktuell information om sin arbetsplats. Organisationer/förbund såsom Bris, Rädda Barnen och Lärarförbundet syns också bland de första träffar och har en målgruppsanpassad information, Här kan föräldrar/skolpersonal och barn hitta information om Corona riktad till sig själva. Liksom kommunerna, myndigheter hänvisar till organisationer och vice versa.

Sökningen “Corona barn information” resulterade i 17 källor som informerar föräldrar hur man pratar om Corona för barn. Apotek Hjärtats “Corona-boken” [12] är inte bland dessa trots den stora kopplingen till ämnet. Google sökoptimering är en viktig faktor som hindrar relevanta information att synas högre upp i träfflistan, vilket kan göra att denna källa eventuellt kan finnas för någon annan som söker. Trots detta skulle eventuellt Apoteket Hjärtat eller apoteksbranschen valt att pusha denna produkt och apotekens roll i form av sökoptimering så träffarna hamnar högre upp i Googles visningar.

Sökningen “Corona skola” resulterade i träffar på 6 stora myndigheter, exv. 1177

vårdguiden, Skolverket, Folkhälsomyndigheten och Krisinformation.se med flera. Navet för information bör vara landstingens informationstjänst 1177 Vårdguiden samt

myndigheternas nationella webbportal “Krisinformation.se” som MSB driver [1]. Vid jämförelse med teorin har “Krisinformation.se” och “1177-vårdguiden” träff nummer 30 respektive 46, se bilaga 3. Till Skillnad från Skolverkets och Folkhälsomyndighetens webbsida som har träff nummer 1 respektive 2. Google anser att Skolverket och

Folkhälsomyndigheten är mer användbara källor för sökningen “Corona skola”, vilket kan tänkas i detta fall.

Sökningen “Corona barn information” resulterade i liknande myndigheter som ovan, där “Krisinformation.se” och “1177-vårdguiden” har träff nummer 1 respektive 5, se bilaga 2., vilket stämmer med teorin [1]. En anledning till att “Corona barn information”

resulterade till fler organisationer och myndigheter (se del 4.2.1), kan vara att målgruppen “barn” användes som ett sökord, vilket resulterar till fler källor som är verkligen kopplade till målgruppen. I sökningen “Corona skola” användes inte ordet “skolpersonal” som ett sökord, vilket kan vara en anledning till att resultaten är mindre målgrupp anpassad än sökningen “Corona barn information”.

En hypotes som tänktes före sökning, var att myndigheternas webbsidor bör vara högst upp i träfflistan, vilket stämmer med sammantaget resultat på att

myndigheter/organisationer syns först i båda sökningarna, se bilaga 2 och 3. Detta kan bero på Googles sökoptimering som utgår från källans användbarhet, se del

5.1.2. Kommuners webbsidor är mest förekommande bland de första 60 träffar, där andel träffar med kommunernas webbsidor är 40 % av träffen för sökningen “Corona skola” och 45 % för sökningen “Corona barn information”. Målgrupp som ett sökord avgör

relevansen av resultatet. Kommunerna är länken mellan de lokala och nationella aktörerna och förmedlar information baserat på rekommendationer från

myndigheter/organisationer samt att kommuners webbsidor innehåller minst vetenskapliga fakta men mest information om Corona för olika målgrupper.

5.2.2 Fakta i Google versus vetenskaplig databas

Resultaten visar på att Folkhälsomyndighetens webbsida är största vetenskapliga källa vid sökningen i Google. Folkhälsomyndigheten är den mest hänvisade källa inom båda sökningarna, vilket förväntades eftersom kommuner och organisationer följer

rekommendationer som folkhälsomyndigheten vidtas. Folkhälsomyndigheten [5] har liknande slutsatser som de vetenskapliga artiklarna gällande barn och Corona, se del 4.1. Båda anser att barn får milda symptom vid jämförelse med äldre, barn kan smitta och bli smittade, mindre smittspridning bland barn än äldre, Corona drabbade barn har

23 antivirala läkemedel, antimalariamedel samt läkemedel som forskas i nuläget, se 4.1, medan Google sökningar gav inga källor som nämner läkemedel. En anledning till det kan vara att ordet “läkemedel” inte användes som ett sökord men samma gäller för MeSH-termer där ordet “medicine” inte användes som ett sökord, se del 3.1. Resultatet sammantaget visar på att det krävs inga sökningar i databaser för att hitta aktuella vetenskapliga fakta.

Stora projekt och resurser avsätts internationellt till forskning inom Corona/Covid-19 och flera artiklar publiceras fortlöpande, se del 1.4.1. Resultaten visar på att inga

vetenskapliga artiklar eller forskningar syns bland de första 60 träffar. LIF skriver att 270 prövningar görs i nuläget där gamla och nya läkemedel testas mot Covid-19 [7].

Resultaten från databassökningen visar på några läkemedel som forskas och testas i nuläget mot COVID-19 till skillnad från Google-sökningen. En snabb slutsats kan dras om att läkemedel är ett ämne som tas upp oftast i vetenskapliga artiklar till skillnad från Google sökning som kräver sökordet ”läkemedel” för att få relevanta träffar om läkemedel.

5.2.3 Media versus myndigheter

Rapporteringen av fakta liknade varandra i båda myndigheter och media, där smittspridning är fokusämnet. Skillnaden mellan media och myndigheternas rapportering är att de presenterar fakta antingen på negativt sätt/alarmerande eller positivt sätt/lugnande medan myndigheter/kommuner/organisationer presenterar fakta på ett neutralt sätt, vilket stämmer med teorin om att myndigheter ska agera på ett öppet och transparent sätt [1]. Detta beror på hur sändaren (myndighet) och förmedlare

(media) vill förmedla sitt budskap. Båda förmedlaren och sändaren har ett gemensamt mål är att fullgöra sin roll som en kommunikationskanal.

Förtroendet för budskap som sprids ut via massmedier skiljer sig mellan individer [1], därför ska myndigheter använda effektiva och säkra kommunikationskanaler som medborgaren har förtroende för [4]. Medborgarna förväntar sig att informationen ska vara tillförlitlig från både sändaren och förmedlaren. Media är mycket snabbare på att förmedla information därför vänder sig folket till de under pandemin. För att behålla förtroendet för myndigheterna bör kommunikationen vara tillgänglig, inkluderande och jämlik samt präglas av empati och respekt [1]. Resultatet visar på att ansvariga aktörer förmedlar information på detta sätt till skillnad från media. Myndigheterna och medias intresse skiljer sig åt, vilket kan tyckas vara förutsägbart, media rapporterar enskilda dramatiska händelser (dödsfall, antal smittade) medan myndigheter inte nämner det i sin rapportering.

Konkurrensen mellan media och kommuner/ myndigheter/ Organisationer kunde märkas vid Google sökningen trots att sökorden innehåll inte ordet “nyhet”. Trots att Googles sökoptimering gör att användbara källor (se 5.1.2) syns först, så syns

media/nyheter bland de första 60 träffar, anledningen kan vara att fler folk klickar på nyheterna då uppfattar Googles sökoptimering att sidan är användbar och

rekommenderar den högre upp i träfflistan. Samarbete mellan media och myndigheter kunde hittas i en källa “MSB: så får barn information om Corona” här hänvisar Expressen vart barn kan hitta information om Corona. Samarbetet gör att information når fler personer, vilket är målet för båda myndigheter och media.

Vid sökningen “Corona skola” ser man att 22 artiklar förmedlar negativa nyheter och sju positiva. Vilket förstärker idén om att media sprider negativa nyheter. Exempel på rubriker: “913 lärare: Corona sprids fritt i den svenska skolan” och “ingen officiellt bekräftad Corona inom skolan”, här ser man tydlig skillnad mellan en negativ och positiv nyhet, se bilaga 3. Exemplet förstärker idén om att både media och

24 information” gav endast nio träffar på mediakategori, se del 4.2.1. Anledningen kan vara att fler sökord har använts än “Corona skola”, vilket kan förklaras av Googles

sökordsanalys som gör att sidor med de specifika orden syns först, se 5.1.2. I denna studie kunde man inte bevisa att media vinklar sin rapportering för att synas först. Till skillnad från media så har myndigheter/ organisationer ansvaret att förebygga, skydda och ge kunskap till medborgarna och detta påvisades av resultatet.

Resultaten sammantaget visar på att media och myndigheter har ett gemensamt mål som är att förmedla information. Rapporteringen av fakta liknade varandra i båda

myndigheter och media, där de båda fokuserade på smittspridning. Media presenterar fakta antingen på negativt sätt/alarmerande eller positivt sätt/lugnande medan

myndigheter/kommuner/organisationer presenterade fakta på ett neutralt sätt. I denna studie kunde man inte bevisa att media vinklar på sin rapportering men studien visar på att ett samarbete mellan media och myndigheter finns.

6.

Slutsats

Studiens resultat visar på att skolpersonal och barn kan hitta tillräcklig information om Corona riktad till sig själva i de första 60 träffarna. Kommuner/ Myndigheter/

Organisationer är de största källor till information och är bland de första träffarna. En skolpersonal kan vända sig till dem för aktuell information gällande skola. Liknande gäller för föräldrar /barn /ungdomar där kommuner/myndigheter/organisationer råder föräldrar att tala med barn om Corona och förmedlar aktuell information direkt till barn om Corona.

Kommunerna är länken mellan de lokala och nationella aktörer, där folkbokförda och

medborgarna kan vända sig till för aktuell information om Corona, detta gäller stadens

olika verksamheter bland annat skola. Resultaten visar på att Folkhälsomyndigheten är den största källa för information och den mest hänvisade källa i båda sökningarna. Resultaten visar att det krävs inga sökningar i databaser för att hitta aktuella vetenskapliga fakta, eftersom fakta som förmedlas av Folkhälsomyndigheten är ev. tillräckligt tillfredsställande. Läkemedel nämns inte i någon källa utan endast i

vetenskapliga artiklar, där nämns antivirala läkemedel och antimalariamedel och vilka läkemedel som forskas i nuläget.

Media syns bland de första 60 träffarna och är en av faktorerna som hindrar myndigheter att hamna högre upp i träfflistan. Media och myndigheter har ett gemensamt mål som är att förmedla information. Rapporteringen av fakta liknade varandra i båda myndigheter och media, där de båda fokuserade på smittspridning.

Resultaten kunde inte visa att media vinklar fakta eller information men den kunde vissa att media förmedlar mest alarmande nyheter. Google sökoptimering är den största faktor som styr vilka relevanta sidor som syns högre upp i träfflistan och det kanske därför inte alltid blir de mest relevanta.

7.

Tack

Stort tack till min handledare Andy Wallman som har väglett mig genom arbetet.

Uppskattar all hjälp jag fick av honom. Stort tack till min vän Google som har hjälpt mig klara alla mina uppgifter sedan gymnasiet. Stort tack till min familj och vänner som har uppmuntrat mig under hela utbildningen.

26

8. Referenser

1. Folkhälsomyndigheten. Pandemiberedskap. Hur vi kommunicerar – ett kunskapsunderlag [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2019.

Artikelnummer:19074-2 [publicerad 2019-12-19, citerad 2020-04-20].. Hämtat från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/pandemiberedskap-hur-vi-kommunicerar-ett-kunskapsunderlag/

2.

Internetstiftelsen. Svenskarna och Internet 2019 [Internet]. Stockholm:

Internetstiftelsen; 2019 [publicerad 2019-10-15, citerad: 2020 april 23] Hämtat från:

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/

3. Folkhälsomyndigheten. Undvik att bli smittad och att smitta andra – affisch A4 (Lättläst) [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2020. Artikelnummer: 20032-31 [publicerad 2020-03-30, citerad 2020-04-23]. Hämtat från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/u/undvik-att-bli-smittad-och-att-smitta-andra--affisch-a4-lattlast/

4. Folkhälsomyndigheten. Pandemiberedskap. Hur vi förbereder oss – ett kunskapsunderlag [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2019.

Artikelnummer:19074-2 [publicerad 2019-12-19, citerad 2020-04-26]. Hämtat från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/p/pandemiberedskap-hur-vi-forbereder-oss-ett-kunskapsunderlag/

5. Folkhälsomyndigheten. Frågor och svar om Covid-19 (Coronavirus)

[Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2020. [uppdaterad 2020-04-25, citerad 2020-04-27]. Hämtat från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/Covid-19/fragor-och-svar/

6. Rothan HA, Byrareddy SN. The epidemiology and pathogenesis of Coronavirus disease (COVID-19) outbreak. J Autoimmun. 2020;109:102433.

7. LIF – de forskande läkemedelsföretagen. Forskningsöversikt Coronavirus [Internet]. Stockholm: LIF – de forskande läkemedelsföretagen; 2020. [Uppdaterad 2020-04-21, citerad 2020-04-27]. Hämtat från:

https://www.lif.se/forskningsoversikt-Coronavirus/

8. Norwegian Institute of Public Health (NIPH). Live map of COVID-19 evidence [Internet]. Oslo: Norwegian Institute ofPublic Health (NIPH); 2020. [Uppdaterad 2020-04-02, citerad 2020-04-27]. Hämtat från: