144
SOCIOLOGISK FORSKNING 2006Sociologförbundet har ordet
Svensk sociologi är stark och livskraftig - eller svensk sociologi har tappat grep
pet, blivit utbränd. Eller både och. Om vi ser till antalet svenska sociologer som
är med på programmet till ISA World Congress of Sociology i Durban, Syd
afrika nu i juli, skulle vi klart skriva under på att det är ett livskraftigt ämne.
När vi sedan noterar att de som är anmälda till Durban sällan syns hemma i
Sverige, på sociologförbundets årsmöten eller på debatt- och kultursidor i dags
pressen, med sina senaste forskningsresultat eller med tankeväckande kom
mentarer om förändringsprocesser utifrån en sociologs betraktelsesätt på t ex
Filosofiska rummet, kan det upplevas att sociologi som en levande vetenskap
är sjukskriven.
Men alla de andra sociologerna, då? De som upprätthåller undervisning
på grundnivån eller de som inte arbetar på universitet utan istället dagligen
är verksamma med organisationsproblem, analys och utvärderingar som inte
minst påverkas av ett sociologiskt perspektiv. Har inte sociologiska tolkningar
och analys blivit en så integrerad del av det svenska samhället att det får den
uppmärksamhet de förtjänar?
Personligen tror jag att ett sociologisk perspektiv är ganska naturligt i det
svenska samhället. Men onekligen har både de ekonomiska argumenten med
deras förenklade syn på individen, och det psykologiska perspektivet om avvi
kande beteenden och behov av “coaching” som en panacea, tillsammans bidra
git till att urholka vardagsförståelsen av sociologins förklaringar till samhällets
förändringsprocesser.
Och det är här vi är, nästan uppdelade i två olika slags sociologer. Ett A-lag,
som strävar efter att bli sedda internationellt, och där den svenska vardagen
använts som en språngbräda, och ett B-lag, som sneglar mot de nygamla tolk
ningarnas enkelhet och framgångar och längtar efter att vara etnologer eller fi
losofer, eller att förvandla sociologi till cultural studies. Men de flesta svenska
sociologer känner sig förmodligen vare som det ena eller det andra, utan sna
rare som någon sorts A/B sociolog. Och utifrån det går man sin egen ”socio
logiska väg”.
Sociologförbundet vill gärna ha A-lagssociologerna tillbaka som aktiva i för
bundet och vill gärna visa B-lagssociologerna att sociologin kan erbjuda mer.
Och till alla A/B-lagare vill jag bara säga att det är ni som är sociologin idag i
Sverige.
Livskraftig och utbränd
Antoinette Hetzler
En förutsättning för publicering i Sociolo gisk forskning är att din artikel är en forsk- ningsartikel och inte tidigare publicerad el ler under bedöm ning för publicering av an nan tidskrift eller annat förlag. Undantag kan göras för samtidig publicering på flera språk. Artikelförfattare erhåller tre exemplar av numret.
Artiklar
1. Sänd ett exemplar av ditt m anuskript som word-dokument till tidskriftens redaktör e- post; sociologiskforskning@soc.lu.se 2. Texten skall utifrån författarens synvinkel betraktas som en färdig artikel.
3. Tidskriften har ett upplägg som består av korta artiklar, mellan 4 000 och 7 000 ord, samt långa artiklar mellan 8 000 och 10 000 ord. M anuset ska vara skrivet med dubbelt radavstånd, försett med goda margi naler. O m inte annat avtalats med redaktio nen ska artikeln vara författad på skandina viskt språk.
4. Redaktionen sänder normalt varje arti kel till två anonyma lektorer för bedömning. Av det skälet anges endast titel på artikelns första sida och författaridentitet ska ej hel ler framgå i texten. På separat blad anges ar tikelns titel och antalet ord, författarnam n, akademisk titel, institution samt adress till vilken redaktionen ska sända sin korrespon dens.
3. M anuskriptet ska innehålla ett abstrakt på engelska om 130-200 ord. Ange engelsk titel och gärna (max fyra) nyckelord. Förfat taren ansvarar för språkgranskning. 6. En kort författarpresentation (två rader) ska bifogas arbetet.
7. Noter ska vara placerade i slutet av arti keln, före referenser.
8. Tabeller och figurer skall vara infogade i den löpande texten.
9. Litteraturhänvisningar i texten görs en ligt följande: (Sontag 1977:35) eller Sontag (1977:35).
Referenser
Referenser utformas enligt följande: Bok:
Pilgrim, D. & Rogers, A. (1993) A Socio logy of Mental Health and Illness. Bucking ham: O pen University Press.
Artikel:
Haavio-Mannila, E., Roos, J.P., Kontula, O. (1996) “Repression, Revolution and Ambi valence: The Sexual Life of Three Genera tions”, Acta Sociologica 39 (4):409-430. Kapitel i bok:
Dryler, H. (1994) “Etablering av nya hög skolor - ett medel för minskad snedrekryte ring?”, s 285-308 i Erikson, R. & Jonsson, J.O. (red) Sorteringen i skolan. Stockholm: Carlssons.
Recensioner
Recensioner om fattar såväl sociologiska av handlingar som annan litteratur och kurs litteratur på ämnet. O m fånget för dessa är 1 000 ord. Ange bokförfattarens nam n, bo kens titel, utgivningsårtal, ISBN-nummer och förlag.
Repliker
I syfte att skapa en levande debatt finns möjlighet att kommentera texter publice rade i tidskriften. O m fånget är cirka 1 000 ord. Kommentarer ska skickas till redaktio nen senast 30 dagar efter det att texten pu blicerats. Författaren till den text som kom menteras kommer - under förutsättning att kommentaren publiceras - lämnas utrymme för att svara på kommentaren.
Forskningsnotiser
Dessa kan behandla konferenser, forsk nings-, politiska, eller andra nyheter i det so ciologiska fältet. Om fånget är ca 1 000 ord.
