Individens oro för den nya pandemin COVID-19

(1)

Individens oro för den nya pandemin COVID-19 Adonaldo Montalvo Panezo & Jean-Philippe Oskarsson

Örebro universitet

Sammanfattning

Ångest/ oro är något som vi alla drabbas av på olika plan. Vid världskatastrofer har detta haft en påföljd för människans ångest/oro som till exempel vid den nuvarande pandemin COVID-19 påverkar människors beteenden och ageranden. Syftet med studien är att undersöka oron för COVID-19, bland studenter och vårdpersonal. Den frågeställning som berör studien är hur oron för COVID-19 skiljer sig mellan studenter och vårdpersonal inom fyra olika dimensioner. Dessa var oro för; individen, andra, samhället och totalen. Denna studie utfördes genom ett enkätformulär som behandlar frågor gällande oro för COVID-19 från en modifierad version av Swine Flu Anxiety items mätskalan. 64 vårdpersonal (åldrarna mellan 21-63) och 113 studenter (åldrarna mellan 19-33) undersöktes i studien. Resultatet påvisade ingen signifikant skillnad mellan grupperna och dess oro för COVID-19 inom de olika dimensioner som i studien berördes. Alltså skiljer sig studenter och vårdpersonal inte i den upplevda oron för COVID-19. Nyckelord: Ångest, oro, pandemi, COVID-19, studenter, vårdpersonal

Handledare: Jonas Persson Psykologi, kandidatkurs

(2)

Peoples concern for the new pandemic COVID-19 Adonaldo Montalvo Panezo & Jean-Philippe Oskarsson

Örebro University

Abstract

Anxiety and concern is something that we all experience on different levels. Global catastrophes have had an impact on people's anxiety and concern, in this case with the novel corona outbreak COVID-19 which impact people's behavior. The purpose of this study is to examine how the concern for COVID-19 differs among students and healthcare workers. The issue is to examine how the concern for COVID-19 is distinguish between students and healthcare workers regarding four dimensions. These being concern about; the individual, others, the society and the total concern. This study used a questionnaire to addresses questions regarding concern about COVID-19 using a modified version of the Swine Flu Anxiety items scale. 64 healthcare workers (ages between 21-63) and 113 students (ages between 19-33) were examined in the study. The result showed that there were no significant differences between the groups and their anxiety for COVID-19 within the different dimensions examined. Therefore there’s no difference between students and health care workers in their experience of anxiety amid COVID-19.

Keywords: Anxiety, Concern, Pandemic, COVID-19, Students, Healthcare workers

Mentor: Jonas Persson Psychology, Undergraduate course

(3)

INDIVIDENS ORO FÖR COVID-19 1

Individens oro för den nya pandemin COVID-19

Under december månad 2019 upptäcktes det nya coronaviruset som ägde hus i staden Wuhan i Kina. Det som kunde konstateras efter några veckor var att flera fall och dödsfall var bekräftade runt om i världen. Påföljden av viruset har lett till global uppmärksamhet, då smittspridningen sker i hastig utsträckning (Garfin m.fl 2020). Enligt World Health

Organisation [WHO] (2020) har hittills över 5 miljoner fall bekräftats av viruset världen runt, varav cirka 341 000 har rapporterats döda. Den 11 mars klassades COVID-19 av World Health Organisation som en pandemi.

Den nya pandemin har fått många att ta ställning till en stor åtgärds risk där miljontals individer kommer att möta det värsta som kan komma. Pandemin COVID-19, även kallad för coronaviruset, har en stor inverkan på individens oro för att bli drabbad av det dödliga virus (Xiang, Yu-Tao m.fl., 2020). Men hur ser oron mellan olika typer av människor när en pandemi bryter ut?

Pandemi är ett begrepp som beskriver spridningen av en ny sjukdom över hela världen. En influensapandemi uppstår då ett nytt influensavirus uppstår och de flesta inte är immuna mot denna sjukdom. Vanligtvis utvecklas dessa epidemier från djurinfluensavirus (World Health Organization [WHO], 2010). En del aspekter av en influensapandemi kan vara liknande den vanliga säsongsinfluensan, som att till exempel de båda kan uppstå i alla

åldersgrupper och vanligt är sjukdomssymptom där den berörda återhämtar sig helt utan behandling. Dock är de flesta som dör av en typisk säsongsinfluensa oftast äldre, medan pandemier kan variera som exempelvis utbrottet av H1N1 där de flesta allvarliga-, och dödsfallen var yngre personer, både med och utan kroniska sjukdomar. Unikt var även att denna pandemi förde med sig fler fall av lunginflammationer än vanligt. Både för

(4)

allvarlighetsgraden att vara större i pandemier då en stor del av populationen inte har immunitet mot det nya viruset till skillnad från säsongsinfluensa.

Den specifika pandemi som denna studie syftar till att undersöka oro över är COVID-19. COVID-19 tillhör, tillsammans med ett stort antal andra virus, coronavirus familjen. De flesta virusen inom denna familj återfinns hos olika djurarter och endast ett fåtal av dessa typer är smittbara mellan människor och djur (Folkhälsomyndigheten, 2013). I slutet av 2019 identifierades och bekräftades ett nytt coronavirus i Wuhan, Kina. COVID-19 tillhör en av de varianter som kan orsaka allvarliga luftvägssjukdomar. Viruset orsakar feber,

lunginflammation och luftvägsbesvär. Personer med bakomliggande sjukdomar och äldre människor är de som främst drabbats av allvarlig sjukdom och dödsfall. Men hur ser individens oro ut gällande COVID-19?

Oro är en naturlig reaktion vi människor upplever som kan hjälpa till med att

förbereda oss inför utmaningar eller att undvika risker (1177 Vårdguiden, 2019) oro är en del av livet och är vanligt att känna då och då. Med hjälp av oro kan vi människor undvika olika faror och förbereda oss mentalt för olika uppgifter och prestationer. Oro kan komma som ett resultat av förändringar. I dessa fall hjälper oron till att hitta nya lösningar, och oron

försvinner vanligtvis efter detta. Men i andra fall finns oro som inte går över och kan göra att man känner sig orolig och ängslig över framtiden eller saker som hänt. Denna typ av oro kan då påverka hur man fungerar och mår i vardagen. Det är vanligt att oroa sig över hälsan, eller över att någonting ska hända närstående, många oroar sig dessutom för olika kriser eller hot i omvärlden, exempelvis sjukdomar. Information är något som kan motverka onödig oro. Detta gör att det ofta är behagligt att hålla sig uppdaterad med fakta. Men det är även viktigt att begränsa tiden man spenderar åt att söka information om det som orsakar oron, då detta kan påverka oron på ett negativt sätt.

(5)

Utbrott som dessa väcker oro hos många, då individen i sig kan bli drabbad eller att sjukdomen sprider sig vidare i större skala (Goulia m.fl., 2010; Akan m.fl., 2010; Matsuishi m.fl., 2012). Vid dessa omständigheter går man aldrig säker och oron växer ständigt. Den stora anledningen till varför oron växer beror på smittspridningen i följd av att det finns en stor risk att drabba närstående. Därför har det gjorts säkerhetsåtgärder vid tidigare pandemier i följd av vaccin och karantän för att kunna hantera smittspridningen och därmed inte föra vidare viruset till resterande, till exempel vid svininfluensan (Börjesson & Enander 2014). Även medias exponering har bidragit till människors oro där en stor del är missledande. Problemet befinner sig i frågan gällande hälsoskäl, där icke relevanta frågor nämns i diskussionsforum som till exempel Twitter och Facebook. Samtidigt gör WHO daglig uppdatering gällande den kritiska situationen då den missledande informationen får många i oro (Garfin m.fl 2020). Trots detta fortsätter en ökad oro hos människor då resurserna blir knappa i en global utsträckning. Samhället är väldigt drabbat, vilket tyder på att det inte finns tillräckligt med resurser som behövs för en stark bekämpning.

Idag finns det en bättre kunskap på hur en pandemi ska hanteras, fastän en lång väg för full åtgärd. De som inverkar i stor grad, samt har en viktig roll i detta är folk inom vården, de representerar populationen som har den viktigaste rollen gällande smittspridning. Deras liv utsätts för en risk då smittspridningen även sker internt och därmed för vidare vilket är näst intill oundvikligt då arbetsuppgifterna kräver vård (Wong, L, Y, Eliza m.fl. 2011). Både psykisk och fysisk stress är en stor påfrestning för vårdpersonalen då kontakten mellan

patient och personal är väldigt närgående. Enligt Tam m.fl (2007) kom de fram till att 16% av sjukvårdspersonalen var villiga att lämna sitt yrke på grund av risken för att bli smittade. Trots detta finns det fortfarande en hög vilja hos vårdpersonal att fortsätta trots deras utsatthet.

(6)

Universitetsstudenter är den grupp som anses representera en population som under tidigare pandemier har haft stor risk för att sprida viruset. Med tanke på den generella

livsstilen med föreläsningar och lektioner i stora grupper, resor till och från hemstäder, fester och liknande (Seale m.fl., 2012)

I en tidigare studie gjord på tre sjukhus, undersökte man vad pandemin H1N1 hade för psykologisk påverkan på vårdpersonal (Matsuishi m.fl., 2012). En enkät delades ut till 3635 anställda, för att mäta fyra olika faktorer varav en av dem berörde ångest för infektion. Resultatet visade i denna studie att vårdpersonal som arbetade i en omgivning med hög risk för smittning, kände sig mer oroliga jämfört med andra. Det totala värdet på enkäten var dessutom högre hos personer som arbetade i hög risk omgivningar. Vidare visar en liknande studie, som undersökte oro hos vårdpersonal under pandemi, att majoriteten av de svarande upplevde en hög oro för den då aktuella H1N1 pandemin (Goulia m.fl., 2010). Denna studie visade att den mest frekventa oron var den som berörde smittning av familj och vänner samt hälso konsekvenser av sjukdomen. Oro och grad av oro var signifikant associerat med bland annat social distansering. Utöver detta visade studien även att vårdpersonal ansåg sig ha hög nivå av, och tydlig, information angående pandemin.

En annan, kvalitativ studie, hade undersökt kunskap, attityder och beteenden hos universitetsstudenter gällande säsongsinfluensa och pandemi (Seale m.fl., 2012). De

argumenterade för hur personers överenskommelse med strategier för att mildra påverkan av sjukdomar var länkat till riskperception, upplevd allvarlighetsgrad och upplevd effektivitet av dessa strategier. Det var i studien ovanligt för universitetsstudenter att identifiera sig som en grupp av hög risk för att bli smittade. Studenter beskrev istället att de var kapabla till att bekämpa vilken sjukdom som helst. Detta trots de höga nivåerna av interaktioner som uppstår i universitetsmiljön. Vidare valde studenterna handtvätt som den mest accepterade åtgärden, jämfört med användning av mask och social distansering.

(7)

Vidare har ytterligare en studie gjord på universitetsstudenter examinerat attityder till pandemier och säkerhetsåtgärder hos studenter. Denna studie påvisade att endast 25.1% av deltagarna upplevde en “hög” oro för den personliga risken av pandemi. 40.5% var “måttligt” oroliga, och 20.6% uppvisade “låg” oro. Majoriteten av deltagarna använde sig utav en säkerhetsåtgärd och de flesta deltagarna ansåg att handtvätt, mask och karantän var effektiva åtgärder för att förebygga (Akan m.fl., 2010). I motsats till tidigare forskning som berör vårdpersonal och ångest, visade (Vinck m.fl. 2011) i sin studie att ångest för att bli smittad av pandemin H1N1 var relativt låg bland respondenter. Med hjälp av ett självskattningsformulär hade endast 4.2% svarat att de regelbundet var oroliga för att bli smittade. Medan 60.2% inte var oroliga över att bli smittade alls, och 35.5% ibland oroliga. De visade sig även att de deltagare som var tveksamma över effektiviteten av personliga säkerhetsåtgärder hade en signifikant ökad oro över smittning överlag.

Dilemmat som berör studien är att det inte har gjorts tidigare forskning mellan studenter och vårdpersonal och tidigare pandemier. Brist på forskning mellan dessa två grupper gör att vi inte vet hur oron mellan grupperna ser ut. Därför har vi i vår studie detta som utgångspunkt att studera dessa grupper kring deras oro för pandemin COVID-19.

För att hantera spridningen av en pandemi på ett bra sätt krävs rätt kunskap, ställningstagande och handlingar. Oro är en faktor som påverkar hur vi agerar och de val människor gör (1177 vårdguiden 2019). Men hur ser egentligen relationen ut mellan

människan och den upplevda oron för en pandemi mellan individer med olika sysselsättning? Vilken är skillnaden mellan en grupp som jobbar inom vården och kan ha både erfarenhet och hög information angående ämnet (Goulia m.fl., 2010) och en grupp som anses vara en mer “vardaglig” typ av människa i detta fall, med hög risk av spridning (Seale m.fl., 2012)?

Sammanfattningsvist är en pandemi något som påverkar oron hos många. I dagsläge har COVID-19 ökat med antalet smittade och antalet döda, fler och fler länder stänger sina

(8)

gränser för snabbare åtgärder men problemet verkar inte sluta där. Vårdpersonalen får jobba längre turer, samt riskerar de sina liv för de smittades skull. Studenter har inte en tydlig roll i en pandemi men kan påverka spridningen av en pandemi på olika sätt som resultat av deras inställning.

Då oro hos människor kan vara en faktor som är kopplat till graden av spridning av en pandemi, är vårt syftet med studien att undersöka hur oro skiljer sig mellan studenter och vårdpersonal gällande pandemin COVID-19.

Dem följande frågeställningar som behandlas i studien är: Finns det en skillnad mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för individen? Finns det en skillnad mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för andra? Finns det en skillnad mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för samhället? Och, finns det en skillnad mellan studenter och vårdpersonal gällande den totala oron?

Hypotesen som tas ställning till i studien är att vårdpersonal kommer att uppvisa en högre grad av oro, mot COVID-19, än studenter.

Metod Deltagare

Med den givna tiden och de resurser vi hade för studien användes ett

bekvämlighetsurval som urvalsmetod, då de deltagare i studien var personer som fanns nära till hands (Borg & Westerlund, 2012). Deltagarna i studien bestod utav två grupper där den ena gruppen var studenter vid ett universitet i en mellanstor stad i Sverige, och den andra gruppen var hälso- och vårdpersonal från en vårdcentral och ett ålderdomshem i en

mellanstor stad i Sverige. För att ytterligare specificera grupperna inkluderades de studenter som kryssat i “ja” på frågan om de “jobbade eller praktiserade inom vården”, in i gruppen för vårdpersonal. Den sammanlagda summan på deltagare bland vårdpersonal var 64 deltagare N=64. Åldersspannet bland vårdpersonalen var 21-63 år; 82,8% var kvinnor och 17,2% var

(9)

män. Medelålder på denna population var M=37,52 (SD=13,68). Den sammanlagda summan på deltagare bland Studenter var 113 deltagare N=113. Åldersspannet bland studenter var 19-33 år; 74,3% var kvinnor, 23,91% var män och 1,8% identifierade sig som annat.

Medelåldern på denna population var M=23,82 (SD=3,03). Mätinstrument

Studien har använt sig utav en självskattningsenkät för att mäta olika aspekter av oro gällande COVID-19. Enkäten var gjord med hjälp av Google Forms, en onlinebaserad survey funktion som gör att vi kan nå ut till respondenterna med hjälp av en länk. Enkät inleddes med ett missivbrev med information om studiens syfte samt forskningsetiska krav (se bilaga 1). Efter denna information följde tre bakgrundsfrågor där vi frågade om kön, ålder och om man jobbar eller praktiserar inom vården. Den sistnämnda frågan användes för att dela in respondenterna i de två grupperna, där de som svarade ja, tilldelades gruppen “hälso- och vårdpersonal”. Efter detta presenteras de frågor som syftade till att mäta forskningsfrågan, den upplevda oron för COVID-19. Frågorna var indelade i tre sektioner för att mäta olika oro inom olika dimensioner. Den första sektionen. fråga 1-5e, berörde frågor gällande oro för individen själv. Den andra delen fråga 6-12 handlade om oro för andra, och den tredje delen, fråga 13-18, om oro för samhället som helhet.

Swine Flu Anxiety Items (SFI). En lista med tio items var utvecklad med hjälp av en grupp doktorer och forskare med erfarenhet av att bedöma samt behandla individer med somatisering och ångest (Wheaton et al., 2011). Utformningen av de items som ingick i denna lista grundade sig på kliniska observationer för att utvärdera deltagarnas oro om spridningen av svininfluensan. Listan med items undersökte även uppfattningen av sannolikheten att bli smittad av viruset, uppfattningen om allvarligheten av smittning, användning utav säkerhetsåtgärder, undvikande av olika typer av platser och personer, och grad av exponering för information angående nämnt virus. Svars skalan på frågorna i den

(10)

originella studien sträckte sig på en skala från 0 till 4 där 0 motsvarade “väldigt lite” och 4 motsvarade “väldigt mycket”. Den interna reliabiliteten för detta mätinstrument anses vara hög då den har ett cronbachs alpha på (α =,85) (Wheaton et al., 2011). Detta ökar

trovärdigheten i att de olika frågorna mäter samma sak.

För att mätinstrumentet SFI skulle passa vår studie var vi tvungna att omformulera delar av frågorna. Exempel på detta var att ändra “H1N1” (svininfluensan), till “COVID-19”, och “U.S” till “Sverige”, eftersom vår population befinner sig i Sverige, och den pandemi som undersöks är COVID-19. Vi valde även att i studien exkludera ett antal frågor då vi ansåg dessa vara irrelevanta för vår forskningsfråga. Exempel på detta är frågan “To what extent do you believe that Swine Flu could become a “pandemic” in the U.S”. Denna fråga var inte längre relevant då COVID-19 redan var en pandemi i Sverige. Dessutom lade vi till ett antal frågor som vi ansåg vara relevanta för att mäta de olika områdena angående oro som vi i studien undersökte. Fråga 15 “Hur orolig är du för en negativ påverkan på Sveriges ekonomi som resultat av COVID-19?” och 16 “I vilken utsträckning anser du att skolutbildning påverkas på ett negativt sätt?” är exempel på detta (se bilaga 1).

Svarsalternativen bestod utav en fyrgradig ordinalskala “1. Inte alls, “2. Lite”, 3. Ganska mycket”, och “4. Mycket”. Alltså var det möjligt att särskilja och rangordna

svarsalternativen, men det exakta avståndet mellan de olika alternativen var okända (Borg & Westerlund, 2012). Den originella svarsskalan från mätinstrumentet, hade fem olika

svarsalternativ vilket inkluderade ett neutralt svarsalternativ. Vi valde däremot att inte inkludera ett neutralt “mittenalternativ” då vi ville minska risken att deltagarna markerade mittenalternativet, inte för att de själva vill, utan istället på grund av bristande motivation till enkäten, vilket leder till mätfel (Krosnick, 1991). I jämförelse med original skalan fick vi ut ett liknande värde på den interna reliabiliteten som var på α=.87 vilket innebär att

(11)

Procedur

Studiens tillvägagångssätt för datainsamlingen började med ett urval av den population vi ville undersöka. Urvalsstrategin som vi använde oss utav var ett

bekvämlighetsurval, alltså valde vi vårdenheter som för oss var lättillgängliga samt lade ut enkäten i en Facebook grupp för studenter. På grund av det pågående Coronaviruset, gjordes all kontakt med vårdenheter, studenter och all datainsamling till studien på distans. Vi

började med att skicka ut mejl till tre vårdenheter med information angående vår studie, varav två vårdenheter deltog. Samtidigt lade vi upp ett inlägg med en länk till enkäten på en

Facebooksida för studenter. Facebookgruppen bestod utav 22 035 medlemmar och cirka en vecka efter första inlägget, delades inlägget i Facebookgruppen ytterligare en gång. Efter tre veckor stängdes möjligheten att svara på enkäterna, och analyseringen av resultatet

påbörjades.

Gällande de etiska principerna för forskning, följde vi American Psychological Associations (2017) riktlinjer. Genom informationen som ingick i missivbrevet fick

respondenterna information om studiens syfte, att deltagandet var helt frivilligt och att det är respondenterna själva som har rätt till att bestämma över sitt deltagande. Vidare inkluderade vi våra namn och kontaktuppgifter för de respondenter som hade frågor eller synpunkter. Informationen som respondenterna delat med sig av användes endast till studiens syfte och inte till något annat, detta i enlighet med nyttjandekravet. I studien garanterade vi även konfidentialitet vilket innebär att all data från respondenterna förvarades på ett sätt så obehöriga inte hade tillgång till den. För att styrka detta presenterades all statistik på gruppnivå vilket gör att man inte kan urskilja individers enskilda svar. Alla dessa

forskningsetiska krav ingick dessutom i informationen om studien för att göra deltagarna medvetna.

(12)

Analyser

Ett Mann-Whitney U-test var den statistiska analysen som gjordes på materialet. För att utföra denna analys använde vi oss av programmet Statistical package for the social science (SPSS). Då svarsalternativen på frågorna i enkäten var på ordinalskalenivå, det vill säga, “Inte alls”, “Lite”, “Ganska mycket” och “Mycket”, var det icke-parametriska statistiska testet Mann-Whitney U lämpligast. Med variabler på ordinalskalenivå kan man rangordna från, till exempel sämst till bäst eller lägst till högst, men man vet inte om det exakta avståndet mellan variablerna. I detta fall “Inte alls” till “Lite”, eller “Ganska mycket” till “Mycket”. Men det man vet, är om en variabel är mer eller mindre än en annan (Borg & Westerlund, 2012).

Syftet med Mann-Whitney U-testet var att få fram statistik mellan den oberoende variabeln, som i vår studie var grupperna studenter och vårdpersonal, och den beroende variabeln som var oro angående COVID-19. För att utföra testet behövdes två grupper på nominalnivå, studenter och vårdpersonal, de grupper vi ville jämföra. Sedan krävdes det att data på den oberoende variabeln är på ordinalnivå. Detta möjliggjorde att man med testet kunde räkna ut medianerna och mean ranks mellan grupperna. (Pallant, Julie, 2016).

Resultat

Syftet med studien var att undersöka oro bland studenter och vårdpersonal för den nya pandemin COVID-19.

Den deskriptiva statistiken rapporteras i tabell 1, där fyra dimensioner presenteras tillsammans med den oberoende variabeln, i form av grupperna studenter och vårdpersonal, och den beroende variabeln oro (se tabell 1).

(13)

Mann-Whitney U - Skillnaden i oro gällande COVID-19 mellan studenter (n= 113) och vårdpersonal (n=64).

__________________________________________________________________________

Student Vårdpersonal

n Md Mean ranks n Md Mean ranks U-Värde p-värde ___________________________________________________________________________ SFI-I 113 2 87.41 64 3 91.81 3436.000 0.546 SFI-A 113 4 89.07 64 3 88.88 3608.500 0.980 SFI-S 113 3 91.01 64 3 85.45 3389.000 0.472 SFI-TOT 113 3 86.39 64 3 93.61 3321.000 0.318 ___________________________________________________________________________ Note. SFI-I = Swine Flu Items Individ, SFI-A = Swine Flu Items Andra, SFI-S = Swine Flu Items Samhälle och SFI-TOT = Swine Flu Items Total.

Note. MD = Median

Hur ser skillnaden ut mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för individen? Ett Mann-Whitney U-test utfördes på den oberoende variabeln, vilket var grupperna “studenter” och “vårdare”, och på den beroende variabeln som var oro för individen gällande COVID-19. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan studenter (Md=2, mean ranks 87.41) och vårdpersonal (Md=3, mean ranks 91.81), U= 3436,000, p=.546, i oron för den egna individen.

Hur ser skillnaden ut mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för andra? I frågan gällande oro för andra, påvisades inte heller några signifikanta skillnader på den beroende variabeln “oro för andra gällande COVID-19”. I Mann-Whitney U-testet fanns

(14)

det ingen signifikant skillnad mellan vårdpersonal (Md=3, mean ranks=88.8) och studenter (Md=4, mean ranks=89.07), U=3608.500, p=.980.

Hur ser skillnaden ut mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för samhället? Ett Mann-Whitney U-test genomfördes mellan den oberoende variabeln i form av grupper för att se om det fanns en signifikant skillnad. Resultatet påvisade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan studenter (Md=3, Mean Ranks=91.01) och vårdpersonal (Md=3, mean ranks=85.45) gällande oro för samhället, U=3389.000, p=.472.

Hur ser skillnaden ut mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för den totala? Ett Mann-Whitney U-test genomfördes mellan den oberoende variabeln i form av grupper för att se om det fanns en signifikant skillnad. Resultatet påvisade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan studenter (Md=3, mean ranks=86.39) och vårdpersonal (Md=3, mean ranks=93.61) gällande oro för den totala, U=33.21, p=.318.

Diskussion

Den här studien gjordes med syftet att undersöka om det fanns skillnader i oron för COVID-19 mellan studenter och personal inom vården, och i sådant fall hur dessa såg ut. I de olika variabler som undersöktes visar resultatet att det inte fanns någon signifikant skillnad i hur studenter och vårdpersonal upplevde oro för COVID-19 inom de olika dimensionerna som var: individen, andra, samhället och totalen. Generellt kan man med resultatet säga att de båda grupperna uppvisar en hög nivå av oro mot COVID-19 och att det snarare finns en likhet mellan studenter och vårdpersonal. Detta innebär att vi då inte kan förkasta vår nollhypotes, att det inte finns en skillnad mellan grupperna.

Det förekom ingen signifikant skillnad mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för individen. Istället visar resultatet snarare på att det finns en likhet mellan de två grupperna i deras upplevelse av individens egna oro. Tidigare forskning har visat på att personer som arbetar i miljöer med en hög risk för att bli smittade, visar högre oro jämfört

(15)

med de som inte gör det (Matsuishi, K. m.fl., 2012). Studenter är en grupp som i tidigare studier sällan identifierat sig som en riskgrupp av att bli smittade utan istället ser sig som osårbara till alla sorters olika sjukdomar (Seale, H. m.fl., 2012). Resultatet från vår studie motsäger vad de resultat som återfinns i tidigare forskning. Anledningen till detta skulle kunna vara att information angående COVID-19 hos både studenter och vårdpersonal når ut i liknande utsträckning. På grund av de säkerhetsåtgärder som rekommenderats och

implementerats i vardagen, samt att universitet i Sverige stängts ner och övergått till distansundervisning, kan detta ytterligare bidragit till en ökad allvarlighetsuppfattning hos studenter vilket gjort att skillnaderna mellan studenterna och vårdpersonalens oro minskat.

Det fanns inte heller någon signifikant skillnad mellan studenter och vårdpersonal gällande oro för andra. Detta i motsägelse till tidigare forskning där vårdpersonal uppvisade som störst oro för andra (Goulia m.fl., 2010). Fastän skillnaden inte var signifikant skulle en möjlig förklaring vara att studenter uppvisar en hel del oro för andra utifrån att en närstående eller bekanta kan bli smittad, och samtidigt uppvisar även vårdpersonal oro för samma sak. Dels kretsar vårdpersonal bland äldre och sjuka patienter vilket även kan bidrar till att man upplever oro för andra, men också för sina närstående då möjligheten finns att bli smittad av patienter som söker hjälp. Att det inte fanns något skillnad mellan upplevd oro för andra kan även bero på att studenter och vårdpersonal uppvisar samma typ av sympati för sina

närståendes eller för andra och deras välmående, speciellt folk med allvarliga sjukdomar och äldre personer som är den populationen som anses vara i riskgruppen.

Resultatet påvisade heller ingen signifikant skillnad mellan studenter och

vårdpersonal gällande oro för samhället. En möjlig förklaring till detta kan vara att både studenter och vårdpersonal i lika grad är oroliga för att resurserna inom sjukvården inte kommer vara tillräckliga för att hantera den nuvarande pandemin på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Likheten i resultatet kan även bero på att båda grupperna exponeras för oro

(16)

för samhället då denna pandemi kan vara en bidragande faktor för en ökad arbetslöshet, vilket i sin tur leder till att man upplever en ökad oro eftersom många blir drabbade ekonomiskt och att det även drabbar samhällets ekonomi i längden.

Slutligen gällande den totala oron fanns det inte heller här en signifikant skillnad bland studenter och vårdpersonal. En möjlig förklaring till detta är att både studenter och vårdpersonal exponeras mycket av media vilket kan vara en stor bidragande faktor till oro där man uppmärksammas om vad som sägs om den nya pandemin, trots att en del som sägs i media är väldigt missvisande. Media har troligen en viss medierande roll för individens oro, speciellt gällande hälsorelaterade frågor då medias roll blir väldigt viktig för individen. Medias exponering kan bidra samt väcka oro för individen, vilket kan vara en förklaring till varför både studenter och vårdpersonal upplever oro i en liknande utsträckning då ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan dessa grupper gällande den totala oron för COVID-19.

Styrkor med studien var att mätinstrumentet som användes hade en bra intern reliabilitet trots modifiering som gjordes. Den interna reliabiliteten var likvärdig med det originala mätinstrumentet. Utifrån detta kan det konstateras att mätinstrumentet kan användas i framtida forskning. En annan styrka med studien var webbenkäternas utformning. Google forms tillåter ett alternativ som gör att respondenterna måste fylla i alla fråga för att kunna skicka in enkäten, vilket minskar det interna bortfallet. Ytterligare en fördel var hur smidig webbenkäten var vid insamlingen av data. Att enkäten besvarades online möjliggjorde att man enklare kunde nå ut till ett större antal av populationerna än vad man vanligtvis kan med enkäter i pappersform. Detta var extra viktigt med tanke på att COVID-19 var aktiv vid studiens insamling av data och till exempel gjorde att universitet i stort sett var tomma.

En möjlig förklaring till vad som kan ha påverkat resultatet och varför det inte gick att påvisa signifikanta skillnader mellan grupperna kan bero på att urvalet inte var tillräckligt

(17)

stort. Ett större urval skulle leda till ett mer generaliserbart resultat, där vi säkrare kan säga något om populationen utifrån resultatet. En annan faktor som kan ha påverkat studiens resultat är urvalsstrategin som användes, vilket var ett bekvämlighetsurval. Nackdelen med ett bekvämlighetsurval är att det främst är de personer som är intresserade och vill svara på enkäten, som faktiskt deltar i studien (Borg & Westerlund, 2012). Detta påverkar resultatet i vårt fall på så vis att de personer som valt att vara med kanske är deltagare från båda

grupperna som generellt har en liknande inställning till COVID-19. För framtida forskning kan det vara bra att använda sig av ett större urval i den fördelen att kunna påvisa mer trovärdiga och generaliserbara skillnader mellan grupperna. Dessutom en annan typ av urvalsstrategi för att kunna utesluta ovidkommande variabler. På grund av brist på forskning mellan just dessa två grupper inom området var det även svårt att kunna koppla resultatet till tidigare forskning och jämföra huruvida det ligger i linje eller motsäger den tidigare

forskningens fynd.

Denna studie har väckt många frågor om hur det ser ut i dagsläget mellan två skilda grupper och deras upplevelse av en pandemi. Studien visade på likheter snarare än skillnader. Vad kan detta bero på? Kan det vara så att människor idag har en relativt jämställd

uppfattning av en pandemis betydelse, oavsett vilken roll man har i samhället? För framtida forskning kan det vara intressant att genomföra en mellanindividsdesign där utgångspunkten är att jämföra två grupper och dess oro för COVID-19. Varav en grupp består utav

vårdpersonal och den andra gruppen universitetsstudenter, eller en annan population som representerar den vardagliga typen av människan. Då majoriteten av studierna som gjorts har varit på inomindividsdesign där man mäter en enda population och dess oro för pandemi. För framtida forskning skulle det även vara intressant att se ifall säkerhetsåtgärder och

rekommendationer för en minskad smittspridning är faktorer som har en medierande faktor för individens oro eller mellan dem olika grupper som mäts. Generellt skulle det vara

(18)

intressant med flera studier om pandemiers samband med oro för att undersöka vilken roll oro har i spridningen och hanteringen av en pandemi. Eftersom att vi vet att oro är en variabel som påverkar människors beteenden, skulle implikationer i form av rätt information och kunskap angående pandemin vara viktigt, speciellt för riskgrupper och spridnings

riskgrupperna, för att hantera oro hos människor och effektivt kunna minska en pandemis effekt och spridning.

(19)

Referenser 1177 Vårdguiden. (2019, Februari 28). Att vara orolig.

https://www.1177.se/Orebrolan/liv--halsa/psykisk-halsa/att-vara-orolig/

Akan, H., Gurol, Y., Izbirak, G., Ozdatli, S., Yilmaz, G., Vitrinel, A., & Hayran, O. (2010). Knowledge and attitudes of university students toward pandemic influenza: A cross-sectional study from Turkey. Bmc Public Health, 10(1), 413.

https://doi.org/10.1186/1471-2458-10-413

American Psychological Association. (2017).

Ethical principles of psychologists and code of conduct. Hämtad från

https://www.apa.org/

Borg, E., Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. (Tredje upplagan). Liber. Folkhälsomyndigheten. (2020, Mars 19). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive

sars, mers och covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/

Garfin, D. R., Silver, R. C., & Holman, E. A. (2020). The Novel Coronavirus (COVID-19) outbreak: Amplification of Public Health Consequences By Media Exposure. Health Psychology, 39(5), 355-357. https://doi.org/10.1037/hea0000875

Goulia, P., Mantas, C., Dimitroula, D., Mantis, D., & Hyphantis, T. (2010). General hospital staff worries, perceived sufficiency of information and associated psychological distress during the A/H1N1 influenza pandemic. BMC Infectious Diseases, 10(1), 322. https://doi.org/10.1186/1471-2334-10-322

Krosnick, J. A., (1991).

Response Strategies for Coping with the Cognitive Demands of Attitude Measures in Surveys. Applied Cognitive Psychology 5.

(20)

Psychological impact of the pandemic (H1N1) 2009 on general hospital workers in Kobe. Psychiatry and Clinical Neurosciences, 66(4), 353-360.

https://doi.org/10.1111/j.1440-1819.2012.02336.x

Newburn, T. (2017). Criminology (Tredje upplagan). Routledge, Taylor & Francis Group Pallant, Julie. (2016). SPSS survival manual: A step by step guide to data

analysis using the SPSS program. (Sjätte upplagan) Open University Press. Seale, H., Mak, J. P. I., Razee, H., & MacIntyre, C. R. (2012).

Examining the knowledge, attitudes and practices of domestic and international university students towards seasonal and pandemic influenza. BMC Public Health, 12, 307. https://doi.org/10.1186/1471-2458-12-307

Tam, D., & Lee, K. (2007). Impact of SARS on Avian Influenza Preparedness in Healthcare Workers. Infection, 35(5), 320-325. https://doi.org/10.1007/s15010-007-6353-z. Vinck, L., Isken, M., Timen, J., Hooiveld, A., IJzermans, & Trompenaars. (2011). Impact of

the 2009 influenza A(H1N1) pandemic on public health workers in the Netherlands. Eurosurveillance, 16(7), 10-16. 15607917

Wheaton, M. G., Abramowitz, S. J., Berman, C. N., Fabricant, E. L., & Olatunji, O. B. (2011). Psychological Predictors of Anxiety in Response to the H1N1 (Swine Flu) Pandemic. Cognitive Therapy and Research, 36(3), 210-218.

https://doi.org/10.1007/s10608-011-9353-3

Wong, Eliza Ly, Wong, Samuel Ys, Lee, Nelson, Cheung, Annie, & Griffiths, Sian. (2012). Healthcare workers’ duty concerns of working in the isolation ward during the novel.

H1N1 pandemic. Journal of Clinical Nursing, 21(9-10), 1466-1475.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03783.x

World Health Organization. (2010, Februari, 24). What is a pandemic?

(21)

World Health Organization. (2020, April 17). Coronavirus (COVID-19). https://who.sprinklr.com/

Xiang, Yu-Tao, Y., Xiang, Y., Yang, W., Li, L., Zhang, Q., Cheung, T., & Ng, C. (2020). Timely mental health care for the 2019 novel coronavirus outbreak is urgently

(22)

Bilaga 1 Hej!

Vi är två psykologstudenter från Örebro Universitet som just nu genomför en undersökning gällande oro för coronaviruset (COVID-19), som en del av vårt examensarbete. Syftet med studien är att få en inblick i hur oron ser ut hos individer, angående den rådande pandemin. Just nu söker vi deltagare till studien och vi skulle uppskatta din medverkan. Att besvara enkäten tar cirka 5 minuter.

Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och kommer endast att användas till studiens syfte. Genom att svara på följande frågor i enkäten ger du samtycke till att medverka i undersökningen och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan.

Vid frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss:

adonaldo2@hotmail.com philippe oscarson@hotmail.se

Tack för din medverkan!

Med vänliga hälsningar,

(23)

INDIVIDENS ORO FÖR COVID-19 21 Kön: - Man - Kvinna - Annat Ålder:

Jobbar eller praktiserar du inom vården:

JA NEJ

Markera de svar som stämmer bäst in på dig:

1. I vilken utsträckning är du orolig för COVID-19? Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

2. Hur troligt är det att du skulle kunna bli smittad av COVID-19? Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

3. Hur orolig är du över den information som exponerats i media gällande COVID-19? Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

4. Om du någonsin blir smittad av COVID-19, till vilken utsträckning är du orolig över att du kommer bli svårt sjuk?

Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

5. I vilken utsträckning har hotet av COVID-19 påverkat dina val av dessa säkerhetsåtgärder:

(24)

a. Användning av handdesinfektion

Inte alls Lite Ganska mycket Mycket b. Tvätta händerna

Inte alls Lite Ganska mycket Mycket c. Användning av mask

Inte alls Lite Ganska mycket Mycket d. Användning av handskar

Inte alls Lite Ganska mycket Mycket e. Hålla mer än 1,5 meters avstånd från personer Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

6. Hur troligt är det att någon du känner skulle kunna bli smittad av COVID-19? Inte alls Lite Ganska Mycket Mycket

7. I vilken utsträckning har hotet av COVID-19 påverkat dina val av att vistas bland människor?

8. I vilken utsträckning känner du dig orolig över antalet dödas ökning i Sverige i samband med COVID-19?

9. I vilken utsträckning är du orolig för äldre personers risk att bli smittade? Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

(25)

10. I vilken utsträckning är du orolig för personer med underliggande sjukdomars risk att bli smittade?

11. Till vilken utsträckning är du orolig att personer med underliggande sjukdomar blir allvarligt sjuka av COVID-19

12. Till vilken utsträckning är du orolig att äldre personer blir allvarligt sjuka av COVID-19

13. Hur orolig är du för en hastig ökning av smittspridningen av COVID-19 i Sverige? Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

14. Hur orolig är du för att arbetslösheten ska öka i Sverige som resultat av COVID-19? Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

15. Hur orolig är du för en negativ påverkan på Sveriges ekonomi som resultat av COVID-19?’

16. I vilken utsträckning anser du att skolutbildning påverkas på ett negativt sätt? Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

(26)

17. Hur orolig är du över de politiska beslut som görs på grund av COVID-19? Inte alls Lite Ganska mycket Mycket

18. I vilken utsträckning är brist på resurser inom sjukvården någonting som oroar dig?