Demokrati förmedlat - En analys av demokrati i samhällskunskapsläroböcker

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 Högskolepoäng

Demokrati förmedlat

En analys av demokrati i samhällskunskapsläroböcker

Democracy mediated - An analysis of democracy in textbooks in

social science

Alex Danborg

Tommy Olsen

Lärarexamen 300 hp

Samhällsvetenskap och lärande 2010-06-02

Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Lars Pålsson Syll

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demo-kratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår under-sökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken ut-sträckning läroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna. De tre under-sökta läroböckerna tar alla upp aspekter från de tre demokratiteorierna och kan därför sägas ha ett fullgott innehåll. Det är dock bara en av de undersökta böckerna som förmedlar både fakta om demokrati och kunskaper i demokrati. De två andra läroböckerna förmedlar främst fakta om demokrati. För oss som lärare är det viktigt att både läsa och tolka texten i de läro-böcker vi använder. För att öka den demokratiska kompetensen krävs att man framförallt lyfter fram deliberativa processer i klassrummet och skapar ett gott klimat för diskussion och acceptans för skilda åsikter. Detta är något läroböckerna inte kan göra men som vi tycker de borde uppmana till i större utsträckning än vad de gör.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1. Syfte ... 1 1.2. Frågeställningar ... 2 2. Kunskapsbakgrund ... 3 2.1. Skolans uppdrag ... 3 2.2. Demokrati ... 4 2.2.1. Valdemokrati ... 5 2.2.2. Deltagardemokrati ... 6 2.2.3. Samtalsdemokrati ... 7 2.3. Tidigare forskning ... 8

2.3.1. Elevers demokratiska kompetens ... 8

2.3.2. Läroböcker i skolan och samhällskunskapen ... 10

3. Metod ... 11

3.1. Brukstextanalys ... 11

3.2. Urval och avgränsning ... 12

3.3. Analysmodell ... 13

4. Läromedelsanalys ... 14

4.1. Impuls Samhälle 2 ... 14

4.1.1. Förlagens presentation och inledning ... 14

4.1.2. Demokrati och demokratiska spelregler ... 15

4.1.3. Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring ... 16

4.1.4. Uppgifternas utformning - Demokratifrågor ... 16

4.1.5. Demokratimodellerna ... 17

4.2. SO-S Samhälle Ämnesboken ... 17

4.2.1. Förlagens presentation och inledning ... 17

4.2.2. Demokrati och demokratiska spelregler ... 18

4.2.3. Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring ... 19

4.2.4. Uppgifternas utformning - Demokratifrågor ... 19

4.2.5. Demokratimodellerna ... 20

4.3. Sofi Samhälle ... 21

4.3.1. Förlagens presentation och inledning ... 21

4.3.2. Demokrati och demokratiska spelregler ... 21

4.3.3. Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring ... 22

4.3.4. Uppgifternas utformning - Demokratifrågor ... 23

4.3.5. Demokratimodellerna ... 24

5. Resultat och diskussion ... 25

5.1. Diskussion ... 25

5.2. Förslag på vidare forskning ... 27

6. Referenser ... 28

6.1. Litteratur ... 28

6.2. Internet ... 29

1

1.

_Inledning

Sydsvenskan skrev den 14 april 2010 om Sverigedemokraternas besök för att sprida informa-tion om sitt parti på gymnasieskolan Spyken i Lund. De möttes av upprörda elever som inte ville ha dem på sin skola. Vissa elever uttryckte sitt missnöje genom att sätta upp lappar som tydligt deklarerade vad de tyckte om SD:s närvaro på skolan. Andra elever valde att blockera de utrymmen Sverigedemokraternas representanter fått tillstånd att stå på, för att hindra dem från att sprida sina budskap. På Spyken blev stämningen hotfull, då personer utifrån kom till skolan för att hindra Sverigedemokraternas representanter från att sprida sina budskap. Rek-torn på skolan valde att slänga ut både Sverigedemokraterna och de personer som hindrat dem från att komma till tals. Dagen efter gick Skolverket ut med ett pressmeddelande med en uppmaning till rektorer att alla politiska partier måste släppas in på skolorna om något parti redan släppts in. Detta då flera skolor valt att inte öppna dörrarna för Sverigedemokraterna. Det scenario som utspelades på Spyken i Lund är knappast det enda eller det värsta under den senaste tiden. Flera skolor har valt att inte släppa in några partier alls i skolan inför valet 2010. Detta fick oss att fundera kring vilken syn på demokrati som förmedlas i skolan. Då detta är en stor fråga har vi valt att begränsa oss: Då läroboken används i relativt stor utsträckning, enligt studier som presenteras senare, tycker vi att det kan vara en idé att ta reda på hur läro-böcker gestaltar demokrati.

Skolan ska vila på demokratins grund, enligt läroplan för de obligatoriska skolformerna samt skollagen. Samhällskunskapsämnets viktigaste uppgift är att fördjupa och implementera grundläggande demokratiska medborgerliga kompetenser hos eleverna. Ämnet samhälls-kunskap har haft, och har, ett särskilt ansvar för att stärka skolans demokratiuppdrag.

Vi utgår från att elever för att ha möjlighet att utveckla sin demokratiska kompetens behöver kunskap om demokratins funktionssätt men också behöver diskutera dess utformning och problem eller stötestenar. Eleverna behöver kunskaper kring både val-, deltagar- och samtals-demokrati. Flera studier, som kommer presenteras senare, trycker på att det framförallt är de deltagar- och samtalsdemokratiska aspekterna som behöver ges mer utrymme för att öka den demokratiska kompetensen hos samhällets medborgare. Vi tror att ju större förståelse med-borgarna har för demokratins principer desto mer demokratiskt kommer samhället att vara. För oss som blivande samhällskunskapslärare är det därför viktigt att ge en bred bild av vad demokrati är.

Vi är blivande lärare i samhällskunskap vilket betyder att vi har en central roll i skolans kan-ske viktigaste uppdrag, demokratiuppdraget. Det är viktigt för oss att ge eleverna både

2

skaper om och färdigheter i demokrati. Detta kan göras på många olika sätt, på många olika nivåer men ett sätt är att använda en lärobok som man utgår ifrån. Detta är inte bara ett sätt utan faktiskt det vanligaste sättet varvid läroboken kan sägas ha en central roll i undervis-ningen. Lärobokens vara eller icke vara är omtvistat men inget vi kommer ta upp här. Vi anser dock att läroboken kan ha en plats i undervisningen om lärarna är medvetna om lärobokens innehåll samt har förmågan att lyfta fram det läroboken inte tar upp.

Vi tror att läroböcker traditionellt har haft ett, i förhållande till kursplaner, för stort fokus på de valdemokratiska aspekterna. De innehållsliga aspekterna av demokratiska värden som framförallt omfattas av de deltagar- och samtalsdemokratiska modellerna tror vi inte fått samma utrymme.

Vårt syfte är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram val-, deltagar- och samtalsdemokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare när vi använder läro-böcker vid undervisning om och i demokrati.

Vi har i denna studie arbetat efter följande frågeställningar:

• Hur skriver tre nyutgivna läroböcker i samhällskunskap om demokrati?

• Saknar läroböckerna något i sin framställning av demokrati som kan vara viktigt för läraren att komplettera?

3

2.

_{Kunskapsbakgrund}

I skolans styrdokument, t ex i skollagen, anges att "verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar" (Skollagen 1kap, 2§). I läroplanen (Lpo 94:3) stadgas att "det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund" samt att "skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på" (ibid.). De demokratiska värderingar som vårt samhällsliv vilar på och som skolan ska gestalta och förmedla till eleverna är: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta” (ibid.). Detta ska göras av alla som arbetar inom skolan. Men skolan ska också fördjupa elevernas demokratiska kompetens och för detta spelar samhällskunskapen en särskilt viktig roll. I kursplanen för samhällskunskap för grundskolans senare år kan man läsa om samhällskunskapens syfte och roll i utbildningen:

Grunden för det svenska samhället är demokrati. Ämnet samhällskunskap har ett särskilt ansvar att ta upp och analysera de demokratiska värdena och i det sammanhanget utveckla förmågan att granska, värdera och ta ställning i samhällsfrågor och främja viljan att delta och påverka. (Skol-verket 2008:88 )

Demokrati i skolan kan inte endast vara ett kunskapsområde som alla andra utan kräver även, för att fördjupas, att eleverna har reellt elevinflytande och kontinuerligt deltar i normativa samtal tillsammans. Skolverket skriver i Kursplaner och betygskriterier (2008:69) att sam-hällskunskapen ”betonar värdet av samtal och argumentation mellan företrädare för skilda åsikter” och att de demokratiska värdena inte är en gång för alla givna. ”Samhällets medbor-gare måste tillsammans tolka, förankra, försvara och ständigt utveckla demokratin” (Ibid.). För att kunna göra detta krävs egentligen ingen djup teknisk kunskap om det representativa demokratiska svenska statsskickets utformning utan viktigare är att ”låta eleverna urskilja och bearbeta etiska valsituationer, argumentera för och se konsekvenserna av olika ställnings-taganden och tillvägagångssätt” (ibid.). Vilgot Oscarsson, tidigare vid Göteborgs Universitet institutionen för pedagogik och didaktik, skriver följande om dagens styrdokument för sam-hällskunskapen:

I dagens styrdokument (kursplan 2000) betonas starkare än någon gång tidigare att samhällsunder-visningen skall bidra till att fostra aktiva, deltagardemokrater samt att den demokratiska värde-grunden skall lyftas fram i undervisningen. Skolan skall inte vara värdeneutral utan alla i skolan

4

skall försvara och verka för demokratiska värden. Därtill förespråkas i styrdokumenten en skola med deliberativa samtal som en central demokratifrämjande aktivitet. (Oscarsson, V. 2003:11f)

Skolan och samhällskunskapsämnet måste därför ha ett ständigt normativt inslag. Styrdoku-menten lägger alltså främst vikten vid deltagar- och samtalsdemokratiska värden.

Den svenska skolan har ett uppdrag att fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle (Skolverket 2004:5). Vilka egenskaper som krävs för att vara en god demokratisk medborgare är olika beroende på vad man definie-rar ”demokrati” som. Vi har valt att utgå från tre idealmodeller av demokrati som är de vanli-gast förekommande demokratimodellerna inom statsvetenskaplig forskning (Oscarsson, H. 2003:10). Dessa är valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. De tre demo-kratimodellerna ska inte ses som alternativ till varandra. De kompletterar varandra och kan även ses som beroende av varandra. Men vi börjar med att ge en övergripande bild av demo-krati enligt statsvetaren David Beetham.

Ordet demokrati kommer från grekiskans demos, som betyder folket, och kratos, som betyder styre, alltså folkstyre (Beetham 2005:3). Idag vilar demokratin på en grund vilken definierar den demokratiska grundidén. Dess grundstenar är enligt Beetham:

• Alla medborgare har intressen som påverkas av kollektiva beslut

• Alla är, när de är vuxna, kapabla till att bilda en uppfattning om vad som är det bästa, eller minst dåliga, för dem själva och för den sammanslutning i vilken de ingår

• De bästa besluten i det långa loppet kommer vara de där alla sådana uppfattningar offentligt har lyfts och diskuterats.

• Om debatt och diskussion inte kan producera en enskild överenskommelse om vad som vore det bästa, skall beslut fattas via en röstning av alla deltagande medlemmar, och majo-ritetens val råda över minomajo-ritetens

• Principen, en person, en röst, ett värde, återspeglar den bredare uppfattningen att alla män-niskor har samma värde.(Beetham 2005:3)

Valdemokratin är grundstenen i den representativa demokratin. Den kan ses som en nödvän-dig förutsättning för deltagar- och samtalsdemokratin. Deltagardemokratin kan sägas stå för kvantiteten (omfattning och utbredning), och samtalsdemokratin för kvaliteten (det intellek-tuella samtalet). De tre demokratimodellerna kan alltså ses som hierarkiskt ordnade i för-hållande till varandra inom ramen för ett och samma demokratiska system, se figur 1 (Oscarsson, H. 2003).

5

Figur 1 (Oscarsson, H. 2003:15)

Zackari och Modigh (1996:39f) lyfter fram begreppet demokrati som dels ett statsskick (for-men), dels som en rättviseaspekt med jämlika villkor inom demokratin (fördelningen), samt att demokrati handlar om förhållandet mellan människor (innehållet). Dessa tre sätt att förstå begreppet kan även kopplas till de tre demokratimodellerna vi kommer beskriva nedan. I den valdemokratiska modellen ligger stor vikt vid hur makten är utformad, vilka rättigheter och friheter man har och formen för att fatta beslut ofta med majoritetsprincipen som grund-princip. Inom den deltagardemokratiska modellen lyfts ofta resursfrågor fram för att visa på olika förutsättningar för att kunna delta i demokratiska processer. Den samtalsdemokratiska modellen förutsätter att deltagarna inom demokratin respekterar varandra, att de lyssnar på varandra och att man har ett intellektuellt förhållningssätt till vad andra säger.

Demokratiskt medborgarskap kan utövas inom och utanför demokratin. Inom demokratin exempelvis i form av deltagande i politiska processer, och utanför demokratin i form av civil olydnad etc. Generellt utövas medborgarskapet inom relativt välbekanta traditioner, värde-ringar och institutioner som är orienterade mot ansvarsutkrävande, legitimitet och deltagande (Carter & Stokes 2002:44). Centralt för demokrati är användandet av argument och diskussion istället för fysisk makt för att uppnå mål. Kritiska medborgare och kritik är generellt centralt inom en demokrati oavsett hur den är utformad. De olika demokratiska modellerna och teo-rierna lägger dock olika vikt vid exempelvis användningen av kritik och kritikens utbredning för demokratins hållbarhet (Carter & Stokes 2002:44).

Valdemokratin, eller den representativa demokratin som det också kallas, kännetecknas av regelbundna och återkommande val. Vid dessa val väljs representanter för att representera väljarna under en mandatperiod. Det blir därför en form av elitism där en liten skara fattar beslut för alla andra. Medborgarnas uppgift är att vid valet ställa sina politiker till svars för sina gärningar under mandatperioden och att välja nya representanter för kommande mandat-period. Har representanterna inte skött sitt uppdrag och inte hållit de löften de gett kommer nya representanter väljas av folket. Två modeller, eller synsätt, brukar komma fram när det talas om valdemokrati. Den första är den bakåtblickande sanktionerande modellen inom vil-ken medborgarna utkräver ansvar från sina representanter för gången mandatperiod. Denna modell förutsätter att medborgarna har kunskaper kring vem eller vilka som haft makten och

6

ansvaret för olika områden. Om representanterna inte skött sitt uppdrag straffas de genom att inte väljas in på nytt. En risk med denna modell är att väljare med starka band till olika partier eller representanter förlåter dem trots att de inte skött sitt uppdrag och väljer in dem igen (Os-carsson, H. 2003:12ff).

Den andra modellen är den framåtblickande mandatorienterade modellen som utgår från en ideologisk eller partipolitisk identifikation. Inom denna modell krävs att medborgarna har en god ideologisk orientering och egna åsikter i politiska sakfrågor. Medborgarna bör ha känne-dom kring vad som skiljer olika partier åt och hur en regering kan komma att se ut efter ett val, till exempel om olika partier kommer samarbeta för att få en majoritet av rösterna. Det är viktigt att medborgarna får förenklingsverktyg i sin uppgift att välja parti eller ideologi genom till exempel stor mediebevakning, debatter och jämförelser mellan olika sidor. Historiskt är det denna modell, den framåtblickande mandatorienterade, som varit den vanligaste i Sverige medan svenskarna inte varit lika duktiga på ansvarsutkrävande. Vidare krävs att man vet hur systemet är uppbyggt och vilka olika nivåer inom vilka det finns representanter att välja (Os-carsson, H. 2003:12ff).

I den valdemokratiska modellen har den vanliga medborgaren inget eller väldigt litet infly-tande över vilka beslut som fattas. Detta kan leda till att intresset för politiken dör ut och att medborgarna blir apatiska inför politiken och demokratin (Carter & Stokes, 2002:3). Tanken med deltagardemokratin är att få ett jämt, spritt och aktivt politiskt deltagande i den demokra-tiska processen med hög medborgaraktivitet. Detta för att garantera politisk jämlikhet och medborgarnas närvaro och insyn i opinionsprocessen och beslutsfattandet. Syftet är att i högsta möjliga grad legitimera politiska och demokratiska processer. Genom aktivt del-tagande i dessa processer skolas medborgarna i demokrati och blir upplysta, självtillitsfulla, handlingskraftiga och ansvarskännande vilket leder till större deltagande (Oscarsson, H. 2003:17).

Inom deltagardemokrati brukar två nivåer av deltagande urskiljas. Den lägre nivån syftar till att medborgarna är med och påverkar hur politiken utformas. Påverkan sker genom aktivt deltagande i den samhälliga debatten och opinionsbildningen genom bland annat medlemskap i partier och intresseorganisationer men även genom olika former av aktioner som namnin-samlingar, demonstrationer och insändare i tidningar. Den andra och högre nivån syftar till att medborgarna själva deltar i den demokratiska processen och beslutsfattande, framförallt i frå-gor som berör dem direkt. Detta gör de genom folkomröstningar på både nationell och lokal nivå samt genom engagemang i olika råd (Oscarsson, H. 2003:16).

Deltagardemokratin har ambitiösa målsättningar men det finns vissa saker som kan vara pro-blematiska. För det första förutsätts att alla medborgare har ett intresse av att delta och ta sig an diverse förtroendeuppdrag. För det andra behöver och bör medborgarna ha både tid, kun-skap och erfarenhet för att påverka och besluta i politiska frågor. Det finns även en kvalitets-aspekt att ta i beaktande där medborgarna förutsätts omsätta goda erfarenheter i politiska

7

gor och inte se till egenintresse eller bitterhet för tidigare förluster vilket kan ge skadliga kon-sekvenser (Oscarsson, H. 2003:16ff).

Det är inom deltagardemokratin som de flesta demokratiförsök genomförs i Sverige idag. Framförallt sker detta på lokal nivå inom processer som direkt berör medborgaren eller någon i dennes direkta närhet. Detta för att öka intresset för påverkan och beslut hos medborgaren (Oscarsson, H. 2003:16ff).

Grundstenen i denna modell är den deliberativa processen. Nationalencyklopedins definition av deliberation är "en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argu-mentation, söker omvandla, eller forma preferenser”. Innebörden mellan deliberativ demo-krati och samtalsdemodemo-krati är i stort sett densamma och kommer i vårt arbete användas syno-nymt. Samtalsdemokrati är ett något snävare begrepp än deliberativ demokrati. Detta har ringa betydelse för vårt arbete då vi undersöker hur läroböcker lyfter fram samtalsdemokra-tiska aspekter som samtal, diskussion och argumentation.

I den av regeringen tillsatta Demokratiutredningen skriver man att Sveriges demokrati ska kännetecknas som en ”deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter” och förklarar vad de deliberativa kvaliteterna är:

I den deliberativa demokratiteorin […] betonas argumentationens och samtalets fundamentala be-tydelse för demokratin. Endast sådan maktutövning kan skapa förtroende som samspelar med övertygelser som uppstått i fria samtal medborgare emellan. Demokratin ger ett ramverk för fri diskussion mellan jämlikar. Politik kopplas till diskussion. Demokratin är därför i behov av offentliga arenor där opinioner kan bildas, debatteras och ifrågasättas. I dessa diskussioner under-ordnas mina egna intressen det gemensamma bästa. I en fri och öppen diskussion prövas förslagen. (SOU 2000:1:22f).

En tydlig skillnad mellan valdemokratiska och samtalsdemokratiska modellen är att medan den valdemokratiska modellen utgår från att individer har förutbestämda åsikter, utgår den samtalsdemokratiska från att vi måste omvärdera våra åsikter i ljuset av goda argument. I den deliberativa demokratimodellen betonas argumentationens och samtalets fundamentala bety-delse för demokratin. I detta samtal är det de rationella argumentens styrka som bör vara av-görande för utfallet och inte makt, social position, utbildning eller majoritetsprincipen. Samtalsformen ska garantera att alla röster blir hörda och alla argument ska beaktas och vär-deras. I den ideala samtalsdemokratin vinner de bästa argumenten successivt stöd, samtals-deltagarnas egenintresse ges allt mindre utrymme. Eftersom man inte kan använda argument som endast gynnar en själv när man diskuterar med andra kommer samtalsprocessen leda till ett slags "förnuftets seger" och konsensusbeslut (Oscarsson, H. 2003:18).

Thomas Englund, professor i pedagogik vid pedagogiska institutionen Örebros Universitet, är en företrädare för deliberativ pedagogik och sammanfattar kunskapskraven i Deliberativa

samtal i ljuset av deliberativ demokrati (2004). Kunskapskraven är mindre än i valdemokratin

8

och i deltagardemokratin. Däremot krävs förmåga och vilja att delta i ett konsensusskapande, intellektuellt samtal. Då krävs olika kompetenser som att till exempel ha ett öppet, men kri-tiskt prövande, sinnelag, ha förmåga att argumentera och respektera andras argument. Empati och förmåga att se en fråga utifrån olika perspektiv är fundamentala kompetenser liksom att ha förståelse för det som är avvikande. De andra samtalsdeltagarna måste uppfattas som jäm-likar och man måste kunna bortse från egenintresset. Samtalsklimatet måste vara öppet och tillåtande (Englund 2004).

I statens utredning En uthållig demokrati (2000) delas demokrati upp i flera olika modeller men annars är det även här val-, deltagar- och samtalsdemokrati som står i fokus (SOU 2000:22). ”Kommitténs huvuduppgift har varit att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet.” (SOU 2000:8). Utredningen betonar skolans ansvar att förbereda ungas deltagande i den demokratiska processen och an-ger utbildningsväsendets som en arena för olikhet och oenighet. Det är i skilda kulturer och synsätt som möjlighet ges för att utveckla samtal och ömsesidig respekt (SOU 2000:242). Vidare förordas ”en deltagardemokrati med förstärkta inslag av den deliberativa demokrati-teorin. Detta innebär att varje medborgare måste ges större möjligheter till deltagande, infly-tande och delaktighet” (SOU 2000:243).

Vilgot Oscarsson tidigare vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik, har i rapporten Elevers demokratiska kompetens (2005) undersökt just elevers demokratiska kompetens. Oscarsson tar sin utgångspunkt i de tre statsvetenskapliga modellerna valdemo-krati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati (2005:4). Dessa tre statsvetenskapliga model-ler för demokrati är även är de modelmodel-ler vi utgår från i vår studie. Oscarsson (2005:4f) har utgått från fyra punkter vilka han sedan kopplat till skolans demokratiuppdrag:

• Kunskaper om politik och demokrati

• Elevers deltagande och engagemang i skola och i samhället • Elevers attityder till demokratiska värden

• Elevers samtalsdemokratiska (deliberativa) kompetens

Oscarsson kommer fram till att elevernas kunskaper kring politik och demokrati samt attityder till värdegrundsfrågor ligger långt från styrdokumentens mål. Eleverna visar dock stort engagemang gällande olika samhällsfrågor och förstår och accepterar demokratins grund-läggande värderingar (Oscarsson, V. 2005:4). I studien påtalas att den deliberativa aspekten på många sätt är god genom goda klassrumsklimat och engagerade lärare som leder diskus-sioner och respekterar elevernas åsikter (Oscarsson, V. 2005:65). Dock anser Oscarsson att det är just den samtalsdemokratiska kompetensen som bör utvecklas mer och djupare i

klass-2.3.

_{Tidigare forskning}

9

rummet för att stärka inte bara denna utan även de andra demokratiska aspekterna (Oscarsson, V. 2005:70).

Ung i demokratin är en stor svensk enkätundersökning, gjord 2001, där över 6000 elever i åldern 14-15 år och runt 500 lärare och skolledare deltog. Den svenska studien är en del av en större undersökning IEA Civic Education Study där 28 länder deltog (Ekholm & Blidberg 2001:5).

Ung i demokratin är en svensk undersökning, som syftar till att kartlägga och analysera ungdomars kunskaper, attityder, värderingar och engagemang inom området demokrati- och samhällsfrågor. Syftet är också att få kunskaper om skolans roll att fostra elever i demokratins anda. (Ekholm & Blidberg 2001:5)

Studien slår fast att svenska 14-15 åringar har god förståelse för många av de grundläggande värdena i en modern demokrati och visar stor enighet för dessa värden. Ungdomarna visar stor oenighet när dessa värden konkretiseras i sakfrågor vilket dock går i linje med den politiska kulturen och ideologiska skillnader. "Att man som medborgare deltar i politiska diskussioner eller är medlem i ett politiskt parti anser de inte vara viktigt. Denna inställning är förmodligen avhängig ungdomarnas låga förtroende för politiska institutioner" (Ekholm & Blidberg 2001:10).

Resultaten visar att de kunskaper eleverna har om demokrati liksom lärares och elevers förhåll-ningssätt till varandra, dvs. hur eleverna bedömer öppenheten i klassrummet spelar en viktig roll för vilka grundläggande demokratiska värderingar eleverna omfattar. Hur skolan fungerar som demokratisk institution är således betydelsefullt för den demokratiska kompetens eleverna tillägnar sig. (Ekholm & Blidberg 2001:10)

Ung i demokratin betonar framförallt den deltagardemokratiska aspekten. Samhällets uppdrag till skolan är att fostra till demokrati innebär alltså att skolan ska ge kunskaper både i och om demokrati. Detta ska ske genom att alla elever ska kunna påverka, ta ansvar och vara delak-tiga." (Ekholm & Blidberg 2001:17). Dock framförs de deliberativa kvalitéerna som viktiga, framförallt gällande att skapa ett gott klassrumsklimat vilket ökar intresset och förståelsen för demokratiska frågor och värderingar (Ekholm & Blidberg 2001:34). Internationellt ligger Sverige långt över medelvärdet gällande klassrumsklimat öppna för diskussioner och skilda uppfattningar (Ekholm & Blidberg 2001:57).

Olga Dysthe frågar sig i Det flerstämmiga klassrummet om det är en utopi eller nödvändighet att ha ett flerstämmigt klassrum (Dysthe 1996:248). Med flerstämmigt menar hon att fler än en röst måste höras i klassrummen och att en samtalsdemokratisk inriktning på arbetet i sko-lan är förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Hon menar att all den kunskap som kan diskuteras bör presenteras dialogiskt snarare än monologiskt (a.a:149). Det vill säga med fler röster än till exempel lärarens eller textboksförfattarens. På detta sätt tränas man i att lyssna på andra och själv ta ställning. I analysen av läroböckerna kommer vi därför att titta på om det ges utrymme för andra tolkningar än författarnas egna vad gäller demokrati eller om det är en one-way-street.

10

I artikeln Hur används läroboken av lärare och elever skriven av Johan Nelson vid Malmö högskola har Nelson tittat på hur läroboken används av lärare och elever. Nelsons artikel är framförallt inriktad mot de naturvetenskapliga ämnena men tar även upp flera undersökningar i andra ämnen. De undersökningar som refereras till är gjorda både i och utanför Sverige. Nelson slår fast att det krävs mer forskning kring i vilken utsträckning läroböcker används men de undersökningar som gjorts visar att läroboken används i mycket hög utsträckning (Nelson 2006:18). Nelsons slutstats är att läroböcker är viktigast för läraren och används mycket vid planering av undervisning och vid undervisning (Nelson 2006:24). Flera under-sökningar Nelson studerat slår fast att även om nyutexaminerade lärare har ambitionen att inte använda läroboken gör många av dessa detta när de kommer ut i verksamheten. Anledningar till detta kan vara den höga arbetsbelastningen, trygghet för läraren och dåliga ämneskunska-per men de kan även finnas på ett djupare plan och handla om lärarens syn på eleven, kunskap och lärande (Nelson 2006:20).

I Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03), samhällsorienterade ämnen. (2005) tas också användningen av läroböcker upp. Undersökningen visar att läroböckerna i SO-undervisningen fortfarande har en stark ställning men inte alls i samma utsträckning som en likadan undersökning 1992 visade. Undersökningen visar att det framförallt är internet och olika faktaböcker som fått mer plats i undervisningen jämfört med läroboken. En majoritet av lärarna i studien anger att läroböcker inte påverkar deras undervisning i någon större utsträck-ning vilket enligt studien är tvärtemot vad de angav 1992 (Oscarsson & Svingby 2005:55). Undersökningen slår dock fast att ”läroboken fortfarande är det i särklass mest använda läro-medlet i SO” (Oscarsson & Svingby 2005:35).

I Läromedlens roll i undervisningen fastslår Skolverket att läroboken ”förefaller emellertid vara något viktigare i de senare än i de tidigare årskurserna. Det är t.ex. vanligare att lärare i årskurs 9 än i årskurs 5 använder läroböcker varje eller nästan varje lektion och bedömer att läroboken är det viktigaste läromedlet” (2006:126). De flesta av lärarna är dock medvetna om vikten av att använda sig av olika läromedel och just samhällskunskapslärarna tycker i större utsträckning än andra lärare att detta i sig är ett sätt att uppnå elevernas måluppfyllelse.

11

3.

_Metod

Då tre läroböcker analyseras och analysen bygger på begrepp och hur dessa beskrivs och framställs i läroböckerna kommer en kvalitativ metod användas. Kvalitativa metoder är mer inriktade på ord och mening än på siffror vilket är fallet inom kvantitativa metoder (Bryman 2001:249). Inom den kvalitativa forskningen rör det sig om att tolka snarare än att mäta och då vi undersöker text och språklig framställning blir det naturligt att utgå från en kvalitativ metod.

Vi vill undersöka hur läroböckerna tar upp begreppet demokrati. För att analysera läro-böckerna har vi i vår undersökning utgått från tre teoretiska demokratimodeller. De teoretiska aspekterna som vi letar efter, är troligtvis inget som lärobokstexterna uttryckligen kommer säga sig ha utgått ifrån. Vi blir därför tvungna att tolka det som står i texterna och dra kopplingar och paralleller till de olika demokratimodellerna. Ett problem som vi funderat kring är att de olika demokratimodellerna kräver olika saker av medborgarna. Då kunskaps-kraven inom exempelvis valdemokratin är större än inom samtalsdemokratin kan man vänta sig att texterna kommer ta upp mer som är direkt kopplat till valdemokratiska aspekter än samtalsdemokratiska. Vi kan därför inte kvantifiera över på hur många sidor man tar upp val-system och sedan dra slutsatser direkt utifrån det.

Lennart Hellspong skriver i Metoder för brukstextanalys (2001) att brukstexter är texter som bland annat förklarar, beskriver och utreder. Brukstexter verkar praktiskt i vårt dagliga liv och formar både vårt handlande och vårt tänkande. Läroböcker är ett exempel på en brukstext. Undersökningar av brukstexter ger perspektiv på vad de säger och hur de gör det. Hellspong menar att man kan analysera texter på olika sätt och ger tre huvudkategorier för en analys-modell: Textens form, textens innehåll samt dess sociala relation. Textens språkliga form bil-dar en textuell struktur. I analysen av denna kan man använda sig av kvantitativa metoder och räkna ord, fraser eller titta på textens komposition, syntax och yttre form. Texten uttrycker vidare tankar och idéer, det vill säga den har ett innehåll, detta är textens ideationella struktur. Textens sociala relation, relationen mellan sändare och mottagare, bildar den interpersonella strukturen där texten riktar sig mot en speciell målgrupp med avsikten att få denna att tänka och handla på ett visst sätt (Hellspong 2001:17ff). I denna undersökning ska vi inte analysera den textuella strukturen. Den interpersonella blir endast som kortast behandlad. Då vi är in-tresserade av hur man förmedlar ett begreppsligt innehåll kommer vi fokusera på den idea-tionella strukturen.

Alan Bryman skriver i Samhällsvetenskapliga metoder (2001:270) att en kritik som framförts mot kvalitativa metoder är att de i för hög utsträckning är subjektiva och bygger på forskarens uppfattning om vad som är viktigt. Då det ofta är forskaren själv som väljer vilka redskap som används vid undersökningen blir data ostrukturerad och svår att replikera. Vidare kan det

12

nas problem att generalisera resultaten utanför ramen för undersökningen vilket gör att resul-tatet inte är representativt och kan appliceras på andra fall. Vi betraktar eleven, det vill säga den tilltänkta läsaren, som ett aktivt handlande och meningsskapande subjekt. Detta innebär att vi inte kan veta hur läsaren tolkar texten för egen del, utan att vi bara kan uttala oss om textens komposition, uttrycksformer, och innehåll. Vi kan som forskare alltså bara ge en för-modad tolkning utifrån oss själva som läsare (Bryman 2001:367). Hur läromedel påverkar elevernas syn på demokrati och deras handlande är inte helt givet. Vi är medvetna om att lä-roboken alltid tolkas i ett större sammanhang och att läraren har ansvaret att förmedla inne-hållet i kursplanerna oavsett hur läromedlen är utformade men ser ändå att läroboken kan vara skriven mer eller mindre bra.

Vi har valt att analysera demokratiavsnittet inklusive till avsnittet tillhörande uppgifter i tre grundböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år. Vi kommer att analysera till-hörande uppgifter för att där se om man exempelvis ger utrymme för normativa diskussioner vilket är centralt inom samtalsdemokratin. Vi har även tittat på vad läroböckernas förlag skri-ver om sin bok på sina hemsidor, men vi kommer inte att intervjua textförfattarna eller böck-ernas utgivare för att få svar på frågeställningarna. Läroboksförfattarna kan ha haft för avsikt att förmedla demokratibegreppet annorlunda än den tolkning vi här gör. Då vi är intresserade av att veta vilket innehåll läroböckerna förmedlar om demokrati är en sådan undersökning inte av direkt intresse.

Vi har valt läroböcker för grundskolans senare år då samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet skiljer sig mycket åt beroende på vilket program eleverna valt att läsa. Då det varit svårt att erhålla statistik och försäljningssiffror från olika förlag har vi valt en grundbok i samhällskunskap från läroboksförlagen Natur och kultur, Liber, samt Gleerups förlag, vilka är tre av de största läroboksförlagen i Sverige. För att få en samtida bild av hur läroböckerna framställer demokratikursen har endast de nyaste upplagorna från respektive förlag använts. De läroböcker som analyserats är Natur och kulturs Impuls Samhälle 2 från 2009, Libers SO-S

Samhällskunskap Ämnesboken från 2008 samt Gleerups Sofi Samhälle från 2008.

Urvalet kan inte sägas ge något representativt resultat för läroböcker i stort utan kommer en-dast visa hur just de analyserade böckerna framställer demokrati utifrån vårt syfte. De olika förlagen erbjuder även ett antal olika läroböcker inom samhällskunskap med lite olika profi-lering. Då läroböckerna som valts för analysen är de nyaste och senaste förlagen har att er-bjuda tror vi inte heller dessa har kommit ut på skolorna i någon större utsträckning för till-fället. Det är troligt att de kommer slussas in efterhand som skolorna uppdaterar sina läro-medel.

Vi har valt att analysera de senast utgivna läroböckerna för att få den mest uppdaterade bilden de olika läroböckerna ger av demokrati och demokratibegreppet. Studien har avgränsats till att behandla de avsnitten i läroböckerna som behandlar demokrati explicit och resultatet kommer därför inte säga något om hur det ser ut i resten av läroboken. Det torde vara i detta avsnitt

13

läroboksförfattarna lägger störst vikt vid demokratifrågor och grunden för förståelsen av de-mokratibegreppet.

Värt att notera är att två av läroböckerna, Libers SO-S Samhällskunskap Ämnesboken från 2008 samt Gleerups Sofi Samhälle från 2008 är först utgivna 2003 respektive 2004. Detta är inget vi kommer ta hänsyn till då det fortfarande är de nyaste läroböckerna förlagen utgivit.

Vår analys kommer bygga på ett antal frågeställningar som kommer användas som analys-redskap vid textanalysen av demokratiavsnitten i läroböckerna. Vi kommer att börja med en kort beskrivning av de olika läroböckerna utifrån förlagen och författarnas egen beskrivning av böckerna. Vidare ger vi vår egen allmänna bild av bokens upplägg för att sen gå på djupet och analysera textens innehåll. För att, i enlighet med Hellspongs resonemang, få fram den ideationella strukturen har vi formulerat frågor till texterna som ska göra det möjligt för oss att dra paralleller till demokratimodellerna som vi gått igenom i kunskapsbakgrunden. Vi har dessutom tittat på texterna i enlighet med Dysthes (1996) tankar om hur man kan och bör pre-sentera kunskap som kan diskuteras. Här är både texternas upplägg, innehåll och tillhörande frågor intressanta att analysera.

Följande frågor har ställts till lärobokstexterna:

• Hur presenterar förlagen sin lärobok och vad skriver man i inledning om den? • Vilken generell beskrivning ges av demokrati och demokratiska spelregler?

• Problematiserar läroböckerna demokrati och tar läroböckerna upp hur demokratins funktionssätt kan utvecklas och förbättras?

• Hur är uppgifterna utformade i boken, uppmanar läroböckerna eleverna att arbeta med demokratifrågor?

• Tar boken fasta på speciella karaktäristika från de olika demokratimodellerna?

14

4.

_{Läromedelsanalys}

Impuls Samhälle 2 är skriven av Lars Lagheim, Anna Fridén och Göran Körner. Den är utgi-ven av Natur och Kultur år 2009 och är upplaga 1. I Impuls Samhälle 2 kommer vi titta när-mare på avsnitten ”Hur samhället styrs” som är ett längre kapitel (33 sidor) om demokratin i Sverige samt kapitlet ”Jorden vårt hem i universum” som inleder boken och där en under-rubrik heter ”Samhällets spelregler” (2 sidor).

Boken ingår i en serie om tre böcker som har samlingsnamnet Impuls Samhälle. På Natur och kulturs hemsida beskriver de Impuls Samhälle 2 med ”Går att sammanfatta i ett ord: demo-krati” (Natur & kultur hemsida). Boken har en tankeställare i slutet av varje kapitel. Det finns ofta frågor och små kommentarer till bilderna och en hel del faktarutor och modellöversikter. Bokens fram- och baksida är utvikbara och innehåller i framsidan en översikt över olika demokratistrukturer i skolan, i kommunen, i Sverige i EU och i FN. I baksidans uppslag finns diagram med statistik från SCB som visar andelen män och kvinnor i politiken. Boken har i regel en bild på varje uppslag, men samtidigt en hel del text, ibland två-tre sidor i sträck. I inledningen till boken skriver man:

Du lever i ett demokratiskt samhälle och har både skyldigheter och rättigheter. Du får inte kränka någon, än mindre ge dig på någon med sparkar och slag. Du förväntas ta ansvar för ditt handlande, för andra människors välbefinnande och för miljön”

I ett demokratiskt samhälle har alla rätt att föra fram sin åsikt. Du kan göra din röst hörd i mass-medierna och när du är myndig har du rätt att rösta på dem som du tror kan leda samhället bäst. Som representant för dina medmänniskor kan du vara med och påverka vilka beslut som tas i din kommun, i Sverige och i EU.

Om du vill att andra ska lyssna på dig är det bra att följa med i vad som händer i samhället. Det är bra att känna till de spelregler som gäller och att följa dem. Du har möjlighet att vara aktiv, skaffa dig kunskaper, reagera och ta ställning.

Därför är kunskapen om de mänskliga rättigheterna och hur demokratin ska fungera den här bo-kens röda tråd.

Detta är en beskrivning av boken, samt en allmän beskrivning av demokrati, där man får med grunderna i samtliga tre demokratimodeller.

4.1.

_{Impuls Samhälle 2}

15

I ”Samhällets spelregler” börjar man med att prata om gränser. Man förklarar att gränser kan vara till för att skydda men att de också kan upplevas som begränsningar. Man skriver att ”vanligare är nog att en gräns upplevs tvärtom, som något som stänger inne eller ute, håller borta eller förbjuder”. Man fortsätter med att slå fast att stänga ute människor eller förhindra dem från att tycka och tänka som de vill ”går emot samhällets spelregler, åtminstone för dem som anser att samhället ska bygga på demokratiska idéer”. Detta är en klassisk grundsten inom samtliga demokratiska teorier. Rätten att tänka och uttrycka vad man vill finns grund-lagskyddad i Sverige

Man fortsätter med att beskriva demokrati utifrån hur ”några små barn” svarat på frågan vad demokrati är. De svar som tas upp är ”att alla får vara med eller att man ska vara snäll”. De menar att man ska vara snäll, men för den sakens skull inte hålla med om allt alla andra säger och tycker utan säga ifrån om man tycker annorlunda och argumentera för sin sak och man ska även respektera den som uttrycker sin åsikt. Detta går att koppla till de samtalsdemokra-tiska tankarna där respekten för den konkreta andra och argumenten är i fokus (Englund 2004).

De skriver även att demokrati inte bara handlar om respekt utan även om rättvis fördelning. Däremot skriver de inte vad som är en rättvis fördelning eller hur en sådan ska förstås utan skriver att man ska dela med sig av resurser och tankar. Man lämnar snabbt ämnet om fördel-ning och talar desto mer om samarbete. De skriver ”när flera tänker tillsammans kommer vi på bättre lösningar”. Dessa tankar kan man koppla till den deltagardemokratiska modellen där rättvis fördelning är ett viktigt inslag för att försäkra allas möjlighet att kunna delta i de de-mokratiska processerna. Samarbetstanken påminner om idéer inom både den deltagardemo-kratiska som den samtalsdemodeltagardemo-kratiska modellen.

I kapitlet ”Hur samhället styrs” beskrivs demokratins grundprinciper vilka de skriver är att människor får tänka, tala, skriva och resa fritt. Att det finns polis och domstol som ska upp-rätthålla ordningen och ge oss skydd. Att i ett demokratiskt samhälle har vi även rätt att välja och avsätta politiker. Fortsättningsvis ges en kort introduktion till folkrörelser och deras plats i samhället och demokratin med en historisk överblick. Bland annat skriver man om miljö-rörelsen, arbetarmiljö-rörelsen, kvinnorörelsen och gayrörelsen. Detta är återigen klassiska funda-ment inom framförallt den valdemokratiska modellen, där rätten att välja och avsätta politiker är central. Den historiska överblicken visar på att man sett över kursplanerna för samhälls-kunskap.

Vidare beskrivs politik, politiska ideologier och politiska partier kortfattat och författarna be-tonar att i ”demokratiska länder väljer folket det parti (eller de partier) som ska ha makten”. Kommunen och dess arbete beskrivs och de skriver att man som enskild medborgare kan på-verka i sin egen kommun genom att till exempel ta kontakt med kommunpolitiker, skriva in-sändare eller demonstrera. Dessutom skriver de att om inget av detta skulle fungera har alla rätt att skapa ett eget politiskt parti för att driva enskilda frågor i en kommun. Vidare görs en

16

allmän beskrivning av landsting och riksdag och deras arbete, grundlagarna och framförallt hur valprocessen i Sverige går till. Avslutningsvis beskrivs hur en regering bildas och dess uppgifter samt statsförvaltningen. Detta kan kopplas till valdemokratins kunskapskrav om de olika beslutsorganen för att kunna göra upplysta val. Men man talar även om att man själv har ett ansvar för att förverkliga det man tror på och deltaga och påverka i den utsträckning man kan och tycker behövs i beslutsprocessen.

I inledningen till kapitlet ”Hur samhället styrs” beskrivs två svårigheter för demokratin. Det ena är att det finns personer som inte ser alla som lika värda. Det andra problemet som be-skrivs som ett minst lika stort problem är de tysta medborgarna – de som inte bryr sig. I slutet av kapitlet har de en Tankeställare där de menar att hoten mot demokratin är många och att demokratin måste vårdas som en trädgård, hållas vid liv och utvecklas och skyddas mot ogräs. Ett hot menar författarna är att förtroendet för politiker är lågt. Ett annat är nazister och våld-samma mc-gäng. Sist tar de upp bristande kunskap om demokrati och om vad som händer i samhället som ett stort hot. De avslutar med att fråga om det kanske kunde vara bättre att ge all makt åt en stark man och hänvisar till en faktaruta som visar på skillnaden mellan demo-krati och diktatur.

Till många avsnitt i kapitlet finns små rutor med frågor till texten eller bilderna. I varje ruta finns en till två frågor av normativ karaktär och är ofta ställda direkt till läsaren i formen ”vad tycker du...?”. Exempel på en typisk fråga kan vara ”Kan det vara motiverat att bryta mot la-gen för att få till en förändring? I vilken situation i så fall?”. Inga av frågorna är direkt upp-manande till att söka mer fakta eller att diskutera med andra. Men man kan ändå se hur frå-gorna skulle kunna lyftas av exempelvis läraren för ett deliberativt samtal. Vidare är de av en värderande karaktär vilket är av central betydelse för att ge eleverna möjlighet att träna sin moraliska kompetens och innehållsliga aspekt av det demokratiska medborgarskapet. En annan fråga hänvisar till en bild på en debatt i riksdagen där endast ett fåtal ledamöter är när-varande i den annars tomma plenisalen. Frågan är ”Vad tänker du när du ser den bilden?”. Här verkar man återigen vara måna om att lyfta upp problemet med bristande intresse och deltagande i demokratiska processer.

Sist i varje av bokens sex kapitel finns ett segment med en tankeställare vilken problematise-rar kapitlet med återkoppling till bokens introduktion. Här ges korta scenarion med efterföl-jande frågor. Frågorna är av samma karaktär som bokens övriga frågor men är tydligare kopplade till de scenarion som här behandlas. Till ”Hur samhället styrs” finns ett scenario som tar upp nazisters och våldsamma mc-gängs snabba tillväxttakt under 2000-talet och man frågar hur samhället kan skydda sig mot dessa odemokratiska krafter. Man frågar också om samhället måste skydda sig; ”Var och en har ju rätt att tycka och leva som den vill?”. Här öppnas det återigen upp för normativa diskussioner.

4.1.3.

Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring

17

Författarna till Impuls Samhälle 2 tar i inledningen upp aspekter av samtliga tre demokrati-modeller. Självaste kapitlet ”Hur samhället styrs” har relativt stort fokus på den valdemokra-tiska modellen, med genomgång av beslutsprocesser i riksdag och regering samt genomgång av politiska idéer och rent allmänt kring hur ett val går till i praktiken. Men samtidigt har man ett stående problematisering kring ”de som inte bryr sig” vilket ger en ingångar till en demo-kratisyn som ligger närmare den deltagardemokratiska. Vidare har man genomgående inslag av normativa frågor för att få en att tänka till om de demokratiska principerna. Det är med andra ord en balans mellan demokratins olika aspekter och ett brett demokratibegrepp som förmedlas.

SO-S Samhälle Ämnesboken är skriven av Ulla Andersson, Per Ewert & Uriel Hedengren. Första utgåvan gavs ut 2003 av Liber AB. Vi har tittat på andra utgåvan från 2008. Boken är gjord för att användas i årskurs 6-9 och finns även uppdelad i fyra årskursböcker. Boken är uppdelad i dessa fyra årskurser. De kapitel vi framförallt kommer titta på är ”Demokrati i skolan” som är ett 11 sidor långt inledande kapitel i avsnittet för årskurs 6 samt det 17 sidor långa kapitlet ”Demokrati och diktatur” som inleder det tredje avsnittet avsett för årskurs 8.

Liber skriver på sin hemsida att SO-S Samhälle Ämnesboken är ”gjord för dig som söker en bok med traditionellt stoff, men med ett nytt och spännande bildmaterial. Här finns det mesta som eleverna behöver för att kunna orientera sig i dagens samhälle och förstå det som händer omkring dem. Texterna öppnar för diskussioner och egna ställningstaganden, och bilderna uttrycker de känslor som inte ryms i texten”. Det är intressant att de tar tydligt avstamp i vad man anser vara ”traditionellt stoff”, då detta egentligen inte säger att stoffet är det som omta-las i kursplanen. De skriver även att för kapitlet avsett för årskurs 6 ”finns ingen grundmurad tradition vad gäller stoffurval. Vi har valt ämnen och frågeställningar som vi menar passar de yngre eleverna”. Bland de ämnen som de tar upp finns elevdemokrati och mobbning. Återigen är de medvetna om traditionens betydelse för läroböckers utformning men verkar inte se det som något negativt.

Det finns ingen inledning till boken skriven av författarna.

4.1.5.

Demokratimodellerna

4.2.

_{SO-S Samhälle Ämnesboken}

18

Lärobokens första kapitel heter ”Demokrati i skolan” och handlar om demokrati i allmänhet och demokrati i skolan i synnerhet. Här visas hur det går till ”När alla ska vara med och be-stämma” som den inledande rubriken är under vilken ett scenario där en klass ska planera en friluftsdag beskrivs. Klassen nominerar elever till att sitta i arbetsutskott och presentera för-slag. Stor vikt läggs vid allmän och lika rösträtt och att man ska rösta om man är oeniga samt att minoriteten måste acceptera majoritetens beslut. Författarna skriver om skillnaden mellan direkt demokrati som sker i klassråden och indirekt demokrati som när elevrådets represen-tanter fattar beslut. Detta följs av rubriken ”Alla är lika mycket värda” där man talar om allas rätt till lika rättigheter och likabehandling oavsett förutsättningar och olikheter.

Sist i kapitlet ges en beskrivning av hur en klass kom fram till ordningsregler via konsensus-beslut, dvs. att ingen röstning krävdes då alla tyckte att ordningsreglerna de arbetat fram var bra. Detta är ett tydligt exempel på samtalsdemokrati i ett kapitel som för övrigt mest beskri-ver demokrati ur det valdemokratiska perspektivet, med en viss deltagardemokratisk under-ton: Att alla får vara med och bestämma är att föredra men det är praktiskt omöjligt för det mesta.

I kapitlet ”Demokrati och diktatur” inleder man med rubriken ”Ett samhälle kan styras på olika sätt”. Man skriver att det finns två grundläggande skillnader i hur ett samhälle kan sty-ras: ”antingen får alla eller i alla fall de flesta vara med och bestämma, eller också bestämmer bara några få”. Man har vid sidan av texten skrivit dessa enkla beskrivningar av demokrati och diktatur i större textsnitt. Man skriver även att med ”demokrati menas att alla ska ha chansen att vara med och bestämma om sådant som på något sätt påverkar deras liv”. (De nämner inget om att andras ekonomiska beslut kan påverka ens liv utan att man har beslutsrätt över detta). Däremot skriver man att ”vad vi köper, var vi bor och vem vi lever ihop med – bestämmer vi förstås på egen hand”. Man fortsätter med att förklara att frågor ”kanske gäller ett visst bostadsområde […] då diskuterar alla inblandade olika alternativ och fattar därefter beslut tillsammans. Detta är ett exempel på direkt demokrati”. Man fortsätter med att skriva att det när det gäller frågor som rör en kommun eller hela landet ”inte är praktiskt möjligt att alla är med och fattar beslut” och att vi därför väljer representanter och att ”ett sådant system kallas för representativ demokrati”.

På följande uppslag räknar man upp ”grundläggande saker som alltid måste vara uppfyllda i en demokrati”. Det som här lyfts är i stort sett de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna: Allmän och lika rösträtt; Fria val; Offentlighetsprincipen; Åsiktsfrihet, yttrandefrihet och reli-gionsfrihet; Tryckfrihet; Rätt att resa; Jämlikhet och äganderätt; Rättsäkerhet. Alla dessa punkter står att finna i den svenska regeringsformen. Därefter ges en motsatsbild av hur dessa grundläggande saker är uppfyllda i diktaturer.

Under rubriken ”Demokratiska spelregler” förklaras att alla i samhället har rätten att kritisera demokratiskt framtagna lagar, men att man har skyldigheter att respektera och följa dem. En annan skyldighet man lyfter fram är att ”acceptera ett valresultat”.

19

De skriver under rubriken ”Varför har vi politiker?” att det finns många fördelar med den re-presentativa demokratin. En fördel menar författarna är att ”vi kan rösta på personer vi har förtroende för och som har tid att sätta sig in i olika samhällsfrågor. På detta sätt slipper vi hålla reda på alla fakta som hade krävts om vi själva skulle fatta genomtänkta beslut.

Man tar upp två problem med den representativa demokratin. Dels att vi inte själva kan vara med och svara ja eller nej till viktiga frågor, samt att vi inte kan veta i förväg hur de vi röstar på faktiskt kommer att besluta i en viss fråga.

Man tar sist i kapitlet upp en jämförelse mellan USA och Kina. Här får läsaren veta att det i USA av tradition är viktigt med demokratiska grundregler och att politiker kontrolleras noga av medierna. Men att det finns andra grundläggande principer som inte följs: ”Svarta be-handlas ofta sämre än vita, bland annat i domstolar, vilket visar på bristande jämlikhet. Ett annat problem är att det är svårt för vanliga personer att väljas till viktiga politiska uppdrag, eftersom det krävs att man samlar in mycket pengar till sin valkampanj.” Här tar man princi-per som är viktiga inom de deltagar- och samtalsdemokratiska modellerna men man får upp-fattningen av att detta inte är problem som återfinns inom den svenska demokratin.

Sist i kapitlet ”Demokrati och diktatur” finner vi rubriken ”Även i en demokrati finns det brister” under vilken man kan läsa att inget land i världen är perfekt och att det i alla länder förekommer vissa orättvisor. Ett annat problem med demokratin som man tar upp är att i vissa demokratier har samma parti haft makten under väldigt lång tid och att det då kan kännas svårt för andra partier som sällan eller aldrig får en chans att ta makten. Man skriver att det då är viktigt att de som är i majoritet tar hänsyn till de i minoritet för att inte konflikter ska upp-stå.

Vid två ställen i kapitlet finns uppgifter samlade som tar upp det som dittills gåtts igenom. De är av fyra slag: Frågor på texten, Arbeta med texten, Ta reda på mer och Dramatisera. Till andra kapitel finns även frågor som: Ta reda på mer och diskutera. Det finns dock inga upp-maningar i uppgifterna till de demokratiavsnitt vi tittat på som uppmanar eleverna att disku-tera tillsammans om demokrati eller något annat. Frågorna på texten är enkla och svaren hittas i texten utan att man behöver tänka till själv. Man frågar exempelvis ”Vad betyder ordet de-mokrati?” och ”Hur gammal är demokratin?”. Svaren finner man i början av texten (”folk-styre” och ”ca 2500 år”).

I ”Arbeta med texten” finns fördjupande uppgifter. En av uppgifterna är ”Vilka fördelar och nackdelar finns med att folket självt beslutar i olika politiska frågor? Vad är det för fördelar och nackdelar om man i stället låter politiker fatta besluten?”. Även om dessa frågor besvaras i texten kan man tänka sig att det finns fler svar. De enda riktigt värdeladdade uppgifterna är: ”När du nu har läst om allt som måste finnas i en demokrati tycker du då att det finns något som borde göras annorlunda i Sverige för att demokratin ska fungera bättre?” samt ”Varför är

4.2.3.

Problematiseras demokrati – Utveckling och förbättring

20

det viktigt att så många som möjligt röstar när det är val?”. Den sista frågan är markerad som en lite mer krävande uppgift.

Sist i kapitlet efter att man tagit upp brister och problem med demokrati, kommer en del upp-gifter som är utformade till att eleverna får tänka själva och ta ställning. T.ex. ”I vilka situa-tioner kan du tänka dig att ta till civil olydnad?” som följs upp med ”Varför är civil olydnad ett problem för demokratin?”. Den första frågan kräver att man tar ställning och funderar, den andra ger tillsammans med den första en övervägandesituation där eleven måste ta ställning. Inga av frågorna är direkt uppmanande till att diskutera med någon annan.

I SO-S Samhälle Ämnesboken lägger författarna väldigt stor vikt vid valdemokratiska aspek-ter. Detta kan bero på att den uttryckligen säger sig ha ett traditionellt stoff, och då framförallt den samtalsdemokratiska teoribildningen är relativt ny är det inte konstigt att man missar lite av dess grunder. Eleverna får i uppgifterna söka ”fakta” i texten om demokrati vilket knappast leder till kritiskt reflekterande samhällsmedborgare. En del frågor är av deliberativ karaktär men merparten är det inte. Framförallt får de deliberativa frågorna utrymme främst när boken ”talat klart” och man är i slutet av kapitlet. Lärobokstexten säger först sitt innan eleven själv får reflektera över viktiga principer eller ställningstaganden.

Under tre uppslag förklarar man hur man kan göra för att påverka politiker och vara med och sätta agendan vilket är ett inslag av den lägre deltagardemokratiska nivån (Oscarsson, H, 2003:24). Man tar upp hur opinion bildas och hur eleverna själva skulle kunna bilda opinion genom att samla namnunderskrifter, skriva insändare, kontakta medier eller starta en diskus-sionsgrupp på internet. Man uppmuntrar här till deltagande i opinionsbildningen vilket är deltagande av den lägre graden, det är alltså inte fråga om direkt deltagande i beslutsprocessen utan bara indirekt påverkan av den. Man talar för direkt (deltagar-) demokrati men ger bilden av att det i praktiken inte är möjligt. Man ger inga förslag på hur man kan få folk att deltaga mer, utan visar snarare på hur man på bästa sätt väljer representanter och hur man sedan kan påverka dessa.

De skriver att oavsett vilken metod man använder är det viktigt att ”inte glömma bort att lyssna på vad ’motståndarna’ tycker, precis som man vill att de ska lyssna på och förstå ens egna åsikter. Det är så det ska fungera i en demokrati.”. Detta stämmer väl in med de kriterier som Thomas Englund (2004) ställer upp för deliberativ kommunikation. Detta är det enda stället i boken man på ett tydligt vis tar upp samtalsdemokratiska principer. Men det är dock fråga om kunskaper om samtalsdemokratiska principer utan egentlig träning i dem som på-talas av exempelvis Ekholm & Blidberg (2001) samt Dysthe (1996).

21

Sofi Samhälle är skriven av Urban Folkebrant och Björn Olson. Den utgiven av Gleerups Ut-bildning AB år 2008 och är upplaga ett, tryckning fem. Första tryckningen var 2004. Vi har i boken undersökt inledningen samt demokratiavsnittet.

Sofi Samhälle beskrivs på Gleerups hemsida som en allt-i-ett-bok för samhällskunskap vilken varvar informativa med berättande texter. Boken sägs vara lätt att hitta i med enkla texter som är anpassade till elevernas behov. Vilka behov dessa är preciseras inte närmare. Eleverna ska få möjlighet att reflektera kring frågor rörande etik och värdegrund genom bokens berättande delar. Varje avsnitt börjar med en grundkurs vilken alla elever ska kunna tillgodogöra sig, detta genom korta avsnitt, tydliga rubriker och enkelt språk. Till grundkurser finns även ett berättande avsnitt vilket ska ge liv åt framställningen och ska användas som inspirationskälla för eleverna. I avsnittet ”För dig som vill veta mer” ges en fördjupad fakta till grundkurs-avsnittet ges.

Boken inleds med ett kapitel som heter ”Du kan påverka!”. Här ger författarna en kort be-skrivning av hur det är att vara ung och att vuxna bör lyssna mer på ungdomar. Vidare skriver författarna att det är viktigt för ungdomar att påverka sin vardag och att de ges möjlighet att vara delaktiga i samhället. Vidare beskrivs de möjligheter som ungdomar har till att påverka och visa sin åsikt. Detta sägs de kunna göra genom att skriva på namninsamlingar, bära mär-ken och symboler, delta i demonstrationer eller gå med i politiska partier. Hänvisningar görs även till läroplanen och att eleverna har rätt att planera undervisningen tillsammans med lä-rarna och på skolan genom elevrådet. Inledningen avslutas några intresseväckande frågor från några av kapitlen i boken och den avslutande meningen ”Kunskap är alltså en av de förutsätt-ningarna du har för att kunna påverka din vardag och ditt liv. Ta vara på den!”. Sofi-samhälle är i förhållande till de andra läroböckerna vi tittat på en tunn bok vilken går igenom år 6-9 samhällskunskapskurs på runt 170 sidor. Bokens inledning ger en bild av att de lägger stort värde vid demokrati och deltagardemokratiska processer på den lägre nivån då de menar att ungdomar kan vara med och påverka och beskriver olika vägar man kan göra det genom. Sofi-samhälle benämner sig som en allt-i-ett-bok. Vi anser att författarna här säger: Om man kan vad som står i läroboken, kan man vad man behöver kunna i samhällskunskap.

Författarna skriver att för att en demokrati ska fungera krävs framförallt att tre saker uppfylls. Dessa är frihet, en fungerande rättstat och jämställdhet mellan människor. Dessa tre punkter beskrivs som demokratins byggstenar och härleds till den franska revolutionen där slagorden var frihet, jämlikhet och broderskap. Frihet beskrivs med rättigheter som att få tro och tänka som man vill, uttrycka sin åsikt och ta del av andras och vara med i politiska partier och

före-4.3.

_{Sofi Samhälle}

4.3.1.

Förlagens presentation och inledning

22

ningar. Frihet innebär också att få träffa vem man vill, att få bosätta sig var man vill och kriti-sera myndigheter och regering utan att råka illa ut. Under jämställdhet tas människors olika förutsättningar upp men att vi trots detta måste betraktas som jämställda med lika värde. Man ska inte diskrimineras på grund av kön, ras, funktionshinder, härkomst, religion eller sexuell läggning. Författarna skriver att demokrati inte kan vara gränslöst och att oberoende dom-stolar ser till att de regler som vi kommit överens om följs. Kärnan i en rättsstat är grundlagen vilken inga andra lagar får strida mot och ingen ska kunna bestraffas för något som det inte finns en lag mot. Vidare tas offentlighetsprincipen upp och vår rätt att granska de styrande organen för att se hur de kommit fram till beslut i olika frågor.

Författarna tar upp att demokrati ställer höga krav på sina medborgare. Dessa krav är att man måste respektera varandra och lagarna, vara intresserad av hur landet styrs och informerad i viktiga samhällsfrågor. Vikten av engagera sig i diskussionen hur samhället ska utvecklas och hur vi ska använda våra resurser. Under rubriken ” Den demokratiska människan” av-slutar författarna med resonemanget:

En demokrati är en känslig samhällsbyggnad som kräver mycket omsorg, engagemang och lojalitet av sina medborgare och den blir aldrig färdig, den förändras ständigt. Demokrati är inte bara ett sätt att fatta beslut eller styra ett samhälle, det är först och främst ett sätt att förhålla sig till sina medmänniskor.

Framförallt tar författarna upp grundläggande demokratiska värderingar men ger också ex-empel på samtalsdemokratiska aspekter då de säger att man måste engagera sig i diskussionen hur samhället styrs samt att demokrati är ett förhållningssätt mer än ett styrelseskick.

Demokrati problematiseras genom att författarna ställer antikens demokrati mot dagens de-mokrati. Skillnader som tas upp är kvinnors, fattigas och till viss del invandrares rätt att rösta. Författarna skriver även att de i de antika Grekland hade en direkt demokrati vilket man för-klarar med att alla beslut fattades av folket. Direkt demokrati ställs mot den representativa demokratin där representanter för folket fattar beslut. De sätter även ett likhetstecken mellan dessa genom att påtala att processen för hur ett beslut fattas är väldigt lik inom de två demo-kratimodellerna. Vidare ägnas en sida med underrubriken ”Demokratins problem” åt just dessa. Författarna sammanfattar demokratins problem i fyra punkter men skriver även att det bara är några exempel.

Det första problemet de tar upp är om det ska vara tillåtet att förbjuda odemokratiska krafter i ett demokratiskt land. De svarar själv på frågan att det i Sverige är tillåtet att starta och vara medlem i ett odemokratiskt parti. Den andra punkten som tas upp är majoritetsprincipen och problemet med att den kan leda till stort missnöje om det rör sig om känsliga frågor och att stora grupper kan känna besvikelse och brista i lojalitet om det varit mycket jämt i ett val. Den tredje punkten gäller friheten att inte rösta. Här ställer sig författarna frågan om en re-gering som vunnit ett val men där endast 30% av befolkningen röstat kan sägas representera

23

folket? Den sista punkten rör resursfördelning och utbildning där de skriver att även om alla har en röst har vissa med stora resurser i verkligheten lättare att göra sin röst hörd.

Författarna tar på många bra sätt upp demokratiska problem men ger själv svar på de frågor de ställer i texten, vilket går emot de tankar Dysthe (1996) har om flerstämmighet. Författarna problematiserar delar ur samtliga tre demokratimodeller om än i varierande grad.

Till varje kapitel hör två typer av frågor. Den första typen av frågor är kopplade till grund-kursen och benämns ”repetitionsfrågor”. Författarna skriver själv:

Ett grundläggande steg i färdighetsträningen är att eleverna lär sig söka fakta och sätta in dessa i ett sammanhang för att på så sätt successivt bygga upp sina baskunskaper. Repetitionsfrågorna, som därför alltid bör besvaras med en eller flera fullständiga meningar, är tänkta att hjälpa elever-na i denelever-na färdighetsträning. Repetitionsfrågorelever-na kan även utgöra ett stöd inför t.ex. prov (Gleerups hemsida).

Ett exempel på en repetitionsfråga i avsnittet ”Det demokratiska samhället” är ”Beskriv hur demokratin såg ut i antikens Aten!”.

Den andra typen av frågor heter ”För dig som vill GÅ VIDARE” och författarna skriver:

Under rubriken För dig som vill gå vidare ryms mer omfattande arbetsuppgifter. Dessa fördjup-ningsuppgifter är ofta problembaserade, d.v.s. eleverna förutsätts behärska vissa baskunskaper och ställs inför problem som ska lösas. I arbetet med fördjupningsuppgifterna tillämpar eleverna sina nyvunna baskunskaper samtidigt som de på egen hand skaffar ytterligare kunskap (Gleerups hem-sida).

Ett exempel på en gå-vidare-fråga i kapitlet ”Det demokratiska samhället” är ”I Sydafrika fanns tidigare ett system som kallades apartheid. Vad kännetecknas för det? På vilka olika sätt var det odemokratiskt? Sök fakta i Sofi Historia under kapitlet Världshistorisk utblick samt i uppslagsverk”.

Frågorna till texten uppmanar inte eleverna till deliberation eller att utveckla sina samtals-demokratiska färdigheter utan är enbart av faktaupprepnings karaktär. Detta gäller även de svårare frågorna vilka är svårare enbart eftersom man behöver en eller flera andra källor än läroboken att lösa dem. Författarna har dock med några demokratifrågor i sin text men vi tycker inte dessa är ställda på ett sätt som uppmanar eleverna att diskutera dem då svaren kommer direkt efter frågan och på många sätt sätter punkt där.

24

Sofi-samhälle lägger framförallt fokus på grundläggande demokratiska värderingar och även om man kan se spår från alla de demokratiska modellerna tas ingen av dessa upp i någon större omfattning. Även om författarna påtalar vikten att engagera sig i den demokratiska dis-kussionen, vilket visar på samtalsdemokratiska värden, ligger den största vikten vid valdemo-kratiska aspekter, framförallt när de tar upp brister i demokratin.