Fritidshemmets vetenskapliga paradigmskifte: En diskursiv analys på fritidshemmets tolkning och användning av ”vetenskaplig grund”

’ BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

Fritidshemmets vetenskapliga paradigmskifte:

En diskursiv analys på fritidshemmets tolkning och användning

av ”vetenskaplig grund”

The Scientific Paradigm shift in the leisure home:

a discursive analysis of the interpretation and use of a “scientific

base”

Max Braun

Diana Olsson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete

i fritidshem, 180 hp Handledare: Hanna Sjögren Examinator: Morten Korsgaard Datum för slutseminarium (2020-03-13)

2

Förord

Uppstarten av vårt examensarbete gjordes när vi kom tillbaka efter en VFU- period där vi hade en olika upplevelse av att arbeta med vetenskaplig grund. Efter långa diskussioner och reflektioner kring hur och vad innebörden av vetenskaplig grund samt hur vetenskaplig grund arbetades med på våra VFU-platser, ansåg vi att ämnet väckt ett intresse. Under termin 5 valde vi att genomföra arbetet med projektplanen tillsammans där tanken var att genomföra en fenomenologisk, kvalitativ studie med hjälp av intervjuer. Efter projektplanen blev klar och godkänd, som även var grunden till detta examensarbete, diskuterade och reflekterade vi kring hur denna studie verkligen kunde genomföras. Vi insåg att vi var mer intresserade att

genomföra en diskursanalys kring begreppet vetenskaplig grund men ville ändå hålla kvar att genomföra en kvalitativ studie.

Under arbetsprocessen har vi båda varit delaktiga i alla avsnitt i studien och alla delar i studien. Under arbetet hade vi en uppdelning av ansvar där Max hade ansvar för teori och tidigare forskning medan Diana hade ansvar för metod, transkribering och allt som rörde forskningsetiken. Vi tog lika stort ansvar i analysavsnittet och diskussionsavsnittet. Arbetsprocessen har inneburit både medgångar och motgångar men ett gott samarbete där våra diskussioner har gjort att arbetsprocessen gått framåt och gett oss nya kunskaper. Vi vill tacka de fritidshemslärare samt ledningspersonal som gjorde vår studie möjlig genom sitt deltagande i våra intervjuer.

Vi vill också utnämna ett tack till vår handledare, Hanna, som gett oss vägledning och uppmuntran och utmanat vårt tänkande i arbetes olika stadier.

Mest av allt vill vi tacka våra familjer och partners för stöttande och förståelse för arbetsprocessens många timmar samt deras uppmuntran genom hela utbildningen.

Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett gott, berikande och stödjande arbete tillsammans med mycket skratt.

3

Abstrakt

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidshemslärare och ledningspersonal uppfattar och tolkar ett arbete som vilar på en vetenskaplig grund inom fritidshemmets kontext. Studien har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av empirin gjordes enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt, där de diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera två övergripande diskurser, topp-styrda diskursen och verksamhetsstyrande diskursen, som grundar resultatet av studien.

Resultatet av studien visar att det finns en viss medvetenhet kring att det är omöjligt att implementera en teori utan att omarbeta för den egna verksamheten. Resultatet visar även att båda yrkesgrupperna som intervjuats anser att arbete med en vetenskaplig grund är viktig del av verksamhetens

utvecklingsprocess mot en kulturell legitimering som en lärande institution och att den senaste ökningen av utbildad personal i verksamheten har påskyndat denna process.

Abstract

The purpose of our degree project is to investigate how the teachers and management staff at the youth recreation center perceive and interpret a work based on a scientific basis in the context of youth recreation center. The study is based on qualitative research, where six semi-structured interviews were conducted. The analysis of the empirics was done according to a discourse analytic approach, where the discourse theoretical concepts of nodal point and subject positions were used to formulate two overall discourses, the top-down guided discourse and the bottom-up guided discourse, which form the result of the study. The results of the study show that there is a certain awareness that it is impossible to implement a theory without reworking it for one's own activities in the youth recreation center. The results also show that both interviewed professions consider that working on a scientific basis is an important part of the youth recreation center development process towards a cultural legitimation as a learning institution and that the recent increase of educated personnel in the youth recreation center has accelerated this process.

Nyckelord: Beprövad erfarenhet, diskursanalys, fritidshemmet, fritidshemslärare, ledningspersonal, vetenskaplig grund

Keywords: Proven experience, discourse analysis, leisure home, leisure home teacher, management staff, scientific bas, youth recreation center

4 Innehållsförteckning

Abstrakt Förord

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte & frågeställning ... 7

2. Teori ... 8

2.1 Socialkonstruktivism ... 8

2.2 Diskursanalys ... 9

2.3 Nodalpunkt ... 9

2.4 Subjektsposition ... 10

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 11

3. Tidigare forskning ... 12

3.1 Forskningsöversikt ... 12

3.1.1 Lärarens beskrivning av vetenskaplig grund inom skolan ... 12

3.1.2 Implementering av forskningsbaserat material inom after school programs ... 15

3.2 Sammanfattning av teori... 16 4. Metod ... 17 4.1 Metodval ... 17 4.2 Urval ... 18 4.2.1 Urvalsstorlek ... 18 4.2.2 Urvalsstrategi ... 19 4.3 Forskningsetiska övervägande ... 19 4.4 Genomförande ... 20 4.5 Analysmetod ... 20

5. Analys och resultat ... 22

5.1 Toppstyrande diskursen ... 22

5.2 Verksamhetsstyrda diskursen ... 23

5.3 Toppstyrande diskursens nodalpunkter ... 24

5.3.1 Fakta/Evidens ... 24

5.3.2 Målstyrd... 25

5.3.3 Ett generaliserbart akademiskt språk ... 26

5.3.4 Implementering ... 27

5

5.4.1 Forskningsbaserade subjektet ... 28

5.4.2 Åsiktsbaserade subjektet ... 29

5.5 Verksamhetsstyrande diskursens nodalpunkter ... 30

5.5.1 Verksamhetsbaserad kunskap ... 30

5.5.2 Behovsstyrd ... 31

5.5.3 Behovsanpassat språkbruk... 32

5.5.4 Införliva ... 33

5.6 Verksamhetsstyrande diskursens subjektspositioner ... 34

5.6.1 Yttre verksamhets subjektet ... 34

5.6.2 Indre verksamhets subjektet ... 35

5.7 Sammanfattning av analys ... 36

6. Diskussion ... 39

6.1 Jämförelse med tidigare forskning ... 39

6.2 Metoddiskussion ... 40 6.3 Yrkesrelevans ... 41 6.4 Vidare forskning ... 41 7. Referenslista ... 43 Bilaga 1 ... 46 Bilaga 2 ... 49

6

1. Inledning

Lärarens yrkesroll i fritidshemmets har genomgått en förändring. Utbildningen har utvecklats de senaste 40 åren och är idag en utbildning som är betydligt mer teoretisk än vad den tidigare varit. Den teoretiska utbildningen har gjort att fritidshemmet fått en given plats i läroplanen där verksamheten har ett eget kapitel, kapitel 4 (Hippinen 2011). Detta medför att rollen som lärare med inriktning mot arbete i fritidshem blivit betydligt mer styrd av målen. En

förändring av skollagen gjorde att målen som fritidshemmet har blev betydligt mer

definierade, då fritidshemmet nu skulle jobba efter det nya direktiven som kom 2010. Året var 2010 och Sveriges rike ändrade sin skollag med formuleringen att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800, kapitel 1, 5 §). Ur ett

yrkesrelevansperspektiv, medför den nya lagstiftningen en förändring i arbetet inom

fritidshemmets verksamhet. Personalen ska synliggöra de didaktiska valen och ha en grund i vetenskapen. Därmed behöver verksamheter utveckla en djupare förståelse kring vad en praktik byggd på vetenskaplig grund betyder inom fritidshemmets ramar samt hur forskningen ska tolkas och förstås för att kunna ta beslut som utvecklar verksamheten i linje med en sådan vetenskaplig grund. Forskarna Åkerman och Kroksmark (2018) menar att höjningen av kvaliteten som förväntas ske inom svenska skola tar sin grund i skollagen. Lagen kräver att skolans arbete har en tydlig anknytning till forskning. Å andra sidan utifrån Hultmans (2015) internationella metaanalys och forskningsöversikt som sträcker sig över 25 år existerar det endast ett svagt inflytande av vetenskapligt grundad yrkeskunskap både inom skolan och lärarkåren idag. Därmed finns det fortfarande ett stort glapp mellan den politiska

förväntningen av utbildningsverksamheterna och hur den reella verkligheten ser ut inom utbildningsverksamheterna. Avby (2018) menar att det resultatbaserade arbetet lägger större förväntningar på alla fritidshemslärare och deras förmåga att tillägna sig och kritisk granska den forskning samt andra adekvata kunskapskällor i utveckling av fritidshemmets verksamhet. Trots många studier kring skolans verksamhet, är forskningen kring fritidshemmets pedagogik begränsad och därför behövs där forskning som inriktar sig på fritidshemslärarnas uppfattning och tolkning av begreppet vetenskaplig grund samt ledningens syn och uppfattning av

7

1.1 Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare och ledningspersonal uppfattar och tolkar fritidshemmets uppdrag med att arbeta utifrån en vetenskaplig grund.

1. Hur reflekterar fritidslärare kring begreppet vetenskaplig grund inom fritidshemmets kontext?

2. Vilka möjligheter och/eller hinder upplever fritidslärare existerar i arbetet med vetenskaplig grund?

8

2. Teori

2.1 Socialkonstruktivism

Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) ska teori och metod ses som sammanlänkade i diskursanalys, och kräver även att man accepterar de grundläggande filosofiska premisserna för att kunna använda diskursanalys som en metod i empirisk undersökning. För att

genomföra en diskursanalys så innebär det att man förutsätter vissa filosofiska grundpremisser angående världen (ontologisk nivå) och hur kunskap kan nås inom en sådan värld

(epistemologisk nivå). Dessa grundpremisser vilar först och främst på en

socialkonstruktivistisk grund, som i sig är en övergripande benämning på en rad olika teorier om kultur och samhället. I Winther Jørgensen och Phillips (2000) tolkning av Burr beskrivs fyra olika premisser som kan förstås som karakteristiska drag för det övergripande fältet. Premisserna är för att citera “den kritiska inställningen till självklar kunskap, historisk och kulturell specificitet, samband mellan kunskap och sociala processer och samband mellan kunskap och social handling” (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 11–12).

Sammanfattningsvis bygger den socialkonstruktivistiska grunden på en idé om människan som en historisk och kulturell varelse, vars konstruktion om världen och kunskapen om en sådan värld förmedlas kontinuerligt genom olika kulturellt och historiskt förankrade språkliga praktiker. Syfte för dessa språkliga praktiker är att kategorisera och tillskriva meningen till olika ting och social handling.

För att återgå till beskrivningen av diskursanalys som en specifik teoretisk och metodologiskt förhållningssätt vid undersökning av olika empiriskt material är det viktigt att nämna att det finns många olika diskursanalytiska angreppssätt. För vår egen analys har vi dock primärt utgå från olika begrepp inom det diskursteoretiska angreppssättet, som Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes olika teoretiska texter. I nästa del kommer vi därför ge en kort beskrivning av diskursteorins analytiska angreppssätt för att sedan kort presentera två begrepp, nodalpunkt och subjektsposition, som ska fungera som analytiska verktyg för vårt arbete.

9

2.2 Diskursteori

Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000 s. 31) så syftar diskursteorin “till en förståelse av det sociala som en diskursiv konstruktion, där alla sociala fenomen i princip kan analyseras med diskursanalytiska redskap”. Utifrån den strukturalistiska språkuppfattningen så kan alla tecken i ett språk uppfattas som sammanvävda som ett nät, och deras betydelse framkommer utifrån hur de skiljer sig från varandra på bestämda sätt, genom att vara placerad på specifika platser i nätet. Men en primär utgångspunkt för diskursteorin tankesätt är idén att sociala fenomen aldrig förstås som färdiga eller totala. Därmed menar diskursteorin att tecken får sin betydelse genom att skilja sig från varandra, men på grund av vårt språks stabila egenart så sätter vi kontinuerligt tecken i olika relationer till varandra och på så vis kan vi alltid ge dem nya betydelser. Vårt språkbruk förstås på så vis som ett socialt fenomen; då det är genom konflikter, konventioner och förhandlingar i ett socialt sammanhang som meningsstrukturer befästs och ifrågasätts. Mening kan aldrig nå en konstant och fast punkt, utan når sin

förståelse utifrån en ständig social strid om definitioner av samhälle och identiteter; där stridernas utfall får sociala konsekvenser. Trots att vi i processen hela tiden försöker låsa fast teckens betydelse genom att försöka etablera de i fasta positioner till varandra blir det i slutändan omöjligt då konkreta fixeringar av teckens betydelse är kontingent, den är möjlig men inte nödvändig. En diskursanalysens syfte blir då att “kartlägga de processer där vi kämpar om hur tecknens betydelse ska fastställas och där vissa betydelsefixeringar blir så konventionaliserade att vi uppfattar dem som naturliga” (Winther Jørgensen & Phillips 2000 s. 32).

2.3 Nodalpunkt

En diskurs ska enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) inom diskursteorin förstås som en fixering av betydelse inom ett specifikt område. Alla tecken som för tillfället är entydiga inom en diskurs brukar även benämnas som moment och får sin betydelse fixerad genom att skilja sig från varandra på bestämda sätt. Inom en skolpolitisk diskurs skulle dessa kunna vara begrepp som lektion, lärande och läxor. Eftersom en diskurs alltid förstås som tillfällig inom diskursteorin så är dessa tecken alltid i en risk för upplösning, eller flertydighet. Dessa flertydiga tecken kallas för element och på grund av att en diskurs är kontingent, det vill säga

10

möjliga men inte nödvändiga, så flyter alla tecken kontinuerligt mellan att bli elelement till moment och tillbaka från moment till element. När en diskurs ska etableras så sker det genom befästandet av betydelse kring vissa centrala tecken som kallas för nodalpunkter. En

nodalpunkt kan på så vis förstås som ett särskilt gynnat tecken kring vilket alla andra tecken organiseras och försöker utveckla en entydig betydelse från. För att återgå till

skoldiskursexemplet skulle begreppet kunskap vara en potential nodalpunkt, eftersom frågor om vad kunskap är och hur man kan nå en sådan kunskap kommer tonsätta hur tecken som lektion, lärande och läxor får sin betydelse och relaterar till varandra. I vårt arbete kan

vetenskaplig grund ses som en nodalpunkt vilket många andra betydelser utkristalliseras, och där vår analysens syfte är att tolka hur vetenskaplig grund som en nodalpunkt etableras och sammanbinds med olika andra tecken inom olika diskurser vi konstruerat till vår analys av empirin.

2.4 Subjektsposition

I Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskrivs att inom varje diskurs så finns det alltid angivet ett antal positioner som varje subjekt kan inta. Inom skolan finns det ett antal positioner, till exempel lärare, rektor, elev och vårdnadshavare, som alla kopplas med vissa förväntningar om vad man kan säga och hur men bör uppföra sig. När ett barn inte orkar sitta still under en undervisning fast en lärare har sagt till hen att sitta still, så kan barnet ses överskridit gränsen för vad som är tillåtet enligt dess subjektsposition och bli kategoriserad som ett ’problematiskt barn’. På så vis vilar inte barnets position i det sociala livet inom barnet själv, utan är något som bestäms utifrån av diskurserna. Dessutom så är subjektet även fragmenterat, det vill säga de positioneras inte bara inom en plats av en diskurs utan görs på flera olika platser av flera olika diskurser. Barnet i vårt exempel ses som ett ’problembarn’, men förstås samtidigt även som en elev, en kompis till andra elever och kanske som ett syskon till ett annat barn. I följd inom diskursteorin så förstås alltid subjektet i grunden överdeterminerat, med andra ord så positioneras subjektet alltid av flera motstridiga diskurser som strider om subjektets identifikation i en vis tid och rum. På så vis finns ingen objektiv logik som tyder på en entydig subjektsposition till subjekt, och de subjektspositioner som inte befinner sig i en synlig konflikt förstås därför som ett resultat av en rådande normalisering. I vår studie kommer användningen av begreppet subjektspositioner att ge beskrivningen av

11

vilka positioner vi kan tolka att fritidshemslärarna och ledningspersonal intar inom de olika diskurserna som vi har konstruerat för analysen av vårt empiriska material.

2.5 Sammanfattning

Vi har strukturerat upp innehållet som ett träd för att underlätta förståelsen men i verkligheten är det betydligt mer komplext hur det tankemässigt framstår i relation till varandra. I vår beskrivning blir då socialkonstruktivismen stammen, en av grenarna representeras av diskursteorin och nodalpunkt och subjektsposition representerar två olika bland.

Socialkonstruktivismen idé bygger på en förståelse där människan är en kulturell och historisk varelse vars bild av världen och kunskapen förankras i de kulturella och historiska

sammanhang individen befinner sig i. Dessa sammanhang blir användningen av språket en viktig faktor eftersom ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv finns där en koppling mellan språket och kunskaper. Språket kan ses inom diskursteori som ett redskap för att kunna tolka och problematisera olika tecken och begrepp, transformativa betydelser. Inom diskursteorin lyfts två begrepp, nodalpunkt och subjektspositioner. Nodalpunkt är ett privilegierat tecken som bestämmer andra teckens betydelse inom en viss diskurs. I vår studie kommer

nodalpunkten vara vetenskaplig grund, vilket förstås som ett privilegierat tecken inom diskursen som behandlar ämnet implementeringen och förståelsen för arbetet med

vetenskaplig grund. I en diskurs finns även subjektspositioner, det innebär också att olika subjekt kan inta olika positioner i olika diskurser. Inom skolans diskurs kan subjektspositioner exempelvis vara, lärare eller rektor. I vår studie kommer begreppet subjektsposition vara ett analytiskt redskap för att förstå vilka positioner vi tolkat, fritidshemslärare och

ledningspersonal åtar sig inom det diskurser som framkommit när vi bearbetar, reflekterat och tolkat olika mönster i vårt empiriska material.

12

3. Tidigare forskning

3.1 Forskningsöversikt

I följande del kommer vi att fördjupa vad den tidigare forskningen säger angående

vetenskaplig grund och dess koppling till lärarprofessionens yrkespraktik. Forskningen som presenteras utgår primärt från ett svenskt perspektiv, då vår studies syfte är specifikt inriktad till den svenska fritidshemslärans beskrivning angående betydelsen och arbetet med en vetenskaplig grund. Dock tas även en internationell studie upp för att ge studien en bättre grund vid analysen av vår empiri. Vad som presenteras är först tre studier som påvisar hur olika lärare inom Sverige beskriver begreppet vetenskaplig grund och arbete utifrån en sådan vetenskaplig grund. Efter det beskrivs en studie angående förskolechefernas och

ledningspersonalens stöd samt hur dessa yrkesgrupper arbetar för att få in en vetenskaplig grund inom förskolans verksamhet. Till slut beskrivs en internationell studie angående implementeringen av forskningsbaserat material i amerikanska after-school programs/leisure time centers.

3.1.1 Lärarens beskrivning av vetenskaplig grund inom skolan

I Kroksmarks (2016) studie undersöks just hur lärare uppfattar begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och forskande lärare. I projektet användes ett 20-tal olika delstudier där olika teorier och metoder utnyttjas. Kroksmark beskriver dock hur en huvudpart av dessa delstudiers datainsamling har skett genom forskningsintervjuer som analyseras kvalitativt. Studien tar sin teoretiska grund inom erfarenhet teorin, specifikt utifrån

livsvärldsfenomenologisk ontologi. Resultatet sammanställts i olika beskrivningskategorier, i enlighet med den fenomenografiska metoden. Vad Kroksmark kommer fram till är att det finns en varierad uppfattning bland lärare om vad som menas med en vetenskaplig grund i yrket och att lärare även är svagt förberedda för att arbeta i en skola med en utbildning som bygger på en vetenskaplig grund. De fem kvalitativt skilda sätt som lärare uppfattar

innebörden i begreppet vetenskaplig grund delar Kroksmark upp på följande sätt 1) Förnekande uppfattning av utbildning baserad på forskning 2) Kritisk uppfattning av utbildning baserad på forskning 3) Endimensionell uppfattning av utbildning baserad på

13

forskning 4) Dualistisk syn på utbildning baserad på forskning 5) Integrerad syn på utbildning baserad på forskning. Orsaken till lärares varierande uppfattningar och svårigheter med att utveckla en utbildning byggd på en vetenskaplig grund menar Kroksmark ligger i det faktum att de saknas en vetenskaplig och forskande tradition och kultur i skolan. Kroksmark påpekar även att lärarutbildningen har under en lång tid saknat en egen forskningsutbildning, egen forskning samt har ett lågt antal disputerade lärare och egna professorer. I sin tur blir överföringen av vetenskaplig kompetens och attityder något som kan uppfattas som svagt förankrad i relation till andra professionsutbildningar vid högre utbildningsinstitutioner. I Hultmans (2015) studie undersöks hur användningen av forskningsresultat ser ut utifrån den forskning som redovisats framgångsrika strategier vid skolutveckling och

överföringsmekanismer vid spridningen av forskningen. I en del av rapporten så genomföra Hultman en kvalitativ intervju med 10 lärare på 7 olika skolor i södra Sverige hur forskning kommer in i skolan, vilken forskning, vad i forskningen som används, reformtrycket, läsning av forskningslitteratur och uppfattningen om ett framtida skolforskningsinstitut och dess funktion. I studien beskriver lärarna hur valet och användning av forskning i deras

undervisning behöver förstås som relevant, kopplat med vad man redan gör, ge vägledning till konkret handling och föreslår alternativa lösningar som gör vardagens arbete bättre. Precis som Kroksmark nämner även Hultman hur det finns ett stort behov av klassrumsnära

forskning om skolors och klassers inre arbete som kan skapa en förståelse för deras situation och skolutveckling. Hultman argumenterar att det idag saknas näst intill helt en systematisk kunskap om vad som händer inom de svenska skolorna, vilka metoder som används, hur samspelet mellan lärare och elever ser ut och hur elevers lärande i olika utrymmen gestaltas. Åman och Kroksmark (2018) undersöker hur verksamma lärare i grundskolan uppfattar begreppet vetenskaplig grund och ställer sig till frågeställningen’ ’vad betyder vetenskaplig grund för lärare?’’. Studien utgår från två sorts datainsamlingsmetoder, kvalitativ

forskningsintervju och stimulated recall. I den kvalitativa forskningsintervjun gjordes 14 semistrukturerade intervjuer med videodokumentation som stimulus i syftet att få individens beskriv hållna uppfattning av vad vetenskaplig grund har för betydelse i en fenomenologisk mening. Informanterna var en specifik grupp lärare som under fem år metodiskt utvecklat en vetenskaplig kompetens parallellt med den didaktiska och som undervisade elever i åldrarna 6–16 år i tre olika kommuner. I den andra metoden genomfördes först en

videodokumentation av lärares samtal vid grupphandledning, vilket sedan användes i direkt anslutning till individuella forskningsintervjuer. Själva videodokumentationen används här

14

inte som empiri, utan enbart som input för lärarna att göra avgränsningar när de skulle beskriva vad de uppfattade som vetenskaplig grund. I analysen tar Åman och Kroksmark (2018) fram fem olika beskrivningskategorier angående lärarnas uppfattning och

förhållningssätt angående en vetenskaplig grund på följande vis: 1. Vetenskaplig grund som extern dimension i yrket 2. Vetenskaplig grund som intern dimension i yrket 3. Vetenskaplig grund som relationell dimension i yrket

4. Vetenskaplig grund som medveten kritisk dimension i yrket 5. Vetenskaplig dimension som omedveten dimension i yrket. Resultatet för studien stöder tidigare forskning (se Kroksmark 2016, Hultman 2015) om att lärare uppfattar generellt vetenskaplig grund som något som inte bidrar till yrket med betydelsefull, giltig, aktuell eller brukbar kunskap. Lärare ses huvudsakligen ha ett passivt förhållningssätt till vetenskap eller utesluter den helt i

vardagspraktiken och i de kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds. Anledningen förklaras som att forskning inte ses som betydelsefullt i yrket samtidigt som läraryrket i sig uppfattas som något som kräver personlig fallenhet, med andra ord sådan kunskap som saknar systematisk grund och som därför varken går att kopiera eller överföras genom kompetensutveckling. Två av beskrivningskategorierna, den interna och relationella dimensionen, argumenterar dock Åman och Kroksmark kan ses som första kliven mot en skola som är byggd på en vetenskaplig grund. I den interna dimensionen sågs lärarna

vetenskap som internt relaterade frågor, där fokus läggs på det som lärarna själva kan studera och reflektera över. Den vetenskapliga grunden kan på så vis som en intern specialitet som styrs av lokala frågor och strukturer som är praktikgrundande. I den relationella dimension såg en vetenskaplig grund som teoretiska och praktiska sammansmältning av kunskaper som har olika kännetecken. Teoretiskt grundade kunskaper uppfattas kunna begripliggöra och bli till verktyg för konkreta användande av metoder i egna studier. Interaktionen mellan dessa interna och externa kunskapskällor är grunden för dessa lärare, eftersom de uppfattar en problematik med att konstruera en vetenskaplig grund enbart i relation till den egna verksamhetens interna kunskaper.

Cervantes (2016) beskriver hur ledningsstöd och förskolechefer förklarar arbetet med

vetenskaplig grund samt hur arbetet med vetenskaplig grund ser ut i deras aktiva verksamhet. Studien undersöker även om förskolor arbetar utifrån en evidensbaserad praktik. Metoden för undersökningen är en enkätundersökning som består av öppna svarsalternativ och analyseras utifrån kvalitativa aspekter, vilket Cervantes beskriver gör undersökningen kvalitativ i sin karaktär. Studien finner att det finns en splittrad upplevelse av kompetens och förtrogenhet

15

bland förskolechefer och ledningsstöd kring att arbeta enligt en vetenskaplig grund inom förskolans verksamhet, där ena sidan upplever sig trygg i arbetet utifrån vetenskaplig grund medan andra sidan upplever en osäkerhet för arbete med vetenskaplig grund, där önskan av utbildning och fördjupning kring ämnet kan synliggöras. Fördelen med ett arbete på en vetenskaplig grund inom verksamheten beskrivs av förskolechefer och ledningsstöd som den ökade möjligheten till ett gemensamt språk och en ökad kvalitet till verksamheten, där den mest tillförlitliga forskningen används. Dock så upplevs det största hindret för detta arbete komma från svårigheten att få med all förskolepersonal i arbetet med en vetenskaplig grund. Cervantes antyder därmed att förskolan kan uppfattas befinna sig i en pre-institutionaliserings fas vid arbetet utifrån vetenskaplig grund. Med andra ord råder det ett motstånd till ett arbete byggd på en vetenskaplig grund inom förskolan då de motstrider den långt etablerade och internaliserade kulturen angående hur verksamhetens praktik bör och har bedrivits. För att komma förbi förskolans motstridighet beskriver studien hur förskolechefer och ledningsstöd använder den vetenskapliga grund och evidensbaserade praktiken som ett sätt att styra och definiera vad som är professionalism inom yrket. På så vis kan, enligt Cervantes, ett arbete utifrån en vetenskaplig grund och evidensbaserad praktik motiveras för förskolans personal som ett sätt att öka yrkets både kollektiva och individuella status, samtidigt som

institutionalisering och implementationen av vetenskaplig grund och evidensbaserad praktik förenklas, då en institutionalisering alltid behöver mening för att kunna befästas.

3.1.2 Implementering av forskningsbaserat material inom after-school programs

Bennett (2016) syfte i sin studie är att undersöka användningen av forskningsbaserat material för kvalitetsförbättring av verksamheten. De professioner som undersöks är individer som arbetar i afterschool program, läger- och fritidsutövare. Den metod som användes i forskningsstudien går via tre steg. I första steget skedde ett möte med målmedvetna organisationer för att skapa ett urval som representerar organisationer som har hög kvalité. Sedan valdes 10 samordnare för de olika

organisationer som fick genomgå semistrukturerade djupintervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att hitta och utveckla en tematisering utifrån programmens kontext och idéer. Det material som kodades var transkriberingen och de anteckningar som gjordes under intervjuerna. Resultatet av studien visas utifrån en tematisering som pekar på att forskningen används i

16

språkundervisning för utökningen av elevernas ordförråd. Vidare visar studien att där sker ett kunskapsutbyte med forskarna som får göra sina undersökningar i after-school programmen, samtidigt som after-school programmen får ny kunskap av forskarna. Problematiken är att personalen i after-school programmen upplever att de inte hinner hålla jämna steg med den pedagogiska forskningens utveckling, då de upplever sakna den tidsmässiga aspekten för att kunna läsa och omställa forskningsartiklar utöver den forskning som görs på deras egna verksamheter.

3.2 Sammanfattning

De studier som presenterats i vår tidigare forskning, visar att implementeringen och användningen av vetenskaplig grund stöter på en viss problematik inom skolan- och förskolans verksamheter. I den tidigare forskningen framkommer det att tiden för lärarna spelar en stor roll i kunskapsinhämtningen men även implementeringen av det systematiska arbete som vetenskaplig grund innebär att arbeta utifrån. Forskningen påvisar även att synsättet på ett arbete med vetenskaplig grund varierar och möts av många motsättningar när arbetet ska systematiseras. I relation till vår studie så kan vi synliggöra att det för nuvarande existerar en brist i forskningsfältet kring vetenskaplig grund som utgår från fritidshemmets förutsättningar och problematiker. Majoriteten av forskning har enbart fokuserat på hur den obligatoriska skolans uppfattning och arbete med vetenskaplig grund kan synliggöras och tolkas, vilket i sin tur kan leda till en generell didaktisk förutsättning för arbetet med vetenskaplig grund i skolans alla verksamheter. Därför ser vi ett värde att undersöka hur vetenskaplig grund kan tolkas och uppfattas inom fritidshemmets kontext, då verksamheten i grunden bygger på andra didaktiska förutsättningar och behov än den obligatoriska

17

4. Metod

I följande avsnitt redovisas och diskuteras metoden, vidare kommer vi att redovisa vår urvalsprocess, Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska övervägande och vilka etiska riktlinjer vi följt. Vidare görs en redovisning av genomförandet och metodkritik. Avslutningsvis redovisas vår analysmetod.

4.1 Metodval

I denna studie valde vi att använda oss av en forskningsmetod inom den kvalitativa kontexten. Den kvalitativa forskningsmetoden innebär att texten är grunden till den empiri som samlas in, detta kan se ut på olika sätt exempelvis via intervjuer (Christoffersen & Johannessen 2015). Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver den semistrukturerade intervju där intervjuaren har en intervjuguide med öppna övergripande frågor men inga fasta svarsalternativ. Alvehus (2013) beskriver

intervjuarens roll i en semistrukturerad intervju, där intervjuaren måste vara en aktiv lyssnare för att kunna utforma de följdfrågor som behövs. Anledningen till att vi använde oss av semistrukturerade intervjuer var dels för att vi ville att informanten skulle styra innehållet, likaså ville vi ha möjligheten att ställa följdfrågor och fördjupa intervjun vid olika tillfällen. Vi ansåg även att semistrukturerade intervjuer var det optimala tillvägagångssättet för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Vår intervjuguide (Se bilaga 1) baseras på följande frågeställningar:

1. Hur reflekterar fritidslärare kring begreppet vetenskaplig grund inom fritidshemmets kontext?

2. Vilka möjligheter och/eller hinder upplever fritidslärare existerar i arbetet med vetenskaplig grund?

Inför intervjun valde vi att via e-post, i kommunikationen med de informanter som var villiga att ställa upp, skickade vi med våra intervjufrågor så att informanterna kunde förbereda sig. Vi ville också att informanterna tidigt skulle veta vad vår studie handlade om. Under

18

intervjuerna märkte vi att flertalet informanter läst igenom frågorna, dels för att förbereda sig dels för att de uppgav till oss att de ville bidra med en god diskussion och ett bra empiriskt material.

Varje intervju tog cirka 25–50 minuter. Intervjuerna spelades in via en diktafon, därefter transkriberade vi intervjuerna. I transkriberingen markerades intervjuaren med en bokstav och informanterna fick kodnamn. När informanterna nämnde namn på personer, skolor eller städer markerades det med XX för att visa att personlig information hade sagts. Motiveringen till att transkribera intervjuerna stödjer vi oss från Christoffersen och Johannessen (2015) som betonar vikten av en transkribering måste göras för att kunna genomföra en analys.

4.2 Urval

4.2.1 Urvalsstorlek

Urvalsstorleken har en stark anknytning till problemställningen, dessutom påverkas

urvalsstorleken av tidsmässiga begränsningar (Christoffersen & Johannessen 2015). Då vårt syfte med studien är att undersöka hur fritidshemslärarnas och ledningspersonalens uppfattar och tolkar fritidshemmets uppdrag att arbeta utifrån en vetenskaplig grund, därför var vi angelägna att begränsa oss till utbildade rektorer och fritidshemslärare.

I vårt urval ingick det sex fritidshemslärare och tre ledningspersonal på tre olika skolor på en ort i södra Sverige. Vid intervjutillfällena intervjuades fritidshemslärare i par, då vi ville skapa en diskussion hos fritidshemlärarna. Vi ansåg att en sådan diskussion skulle lättare synliggöra verksamhetens diskursiva praktik i arbetet med vetenskaplig grund, då informanterna kunde föra en dialog kring ämnet baserat i deras arbetssätt. Ledningspersonalen intervjuades enskilt eftersom vi valde ut informanter som hade koppling till fritidshemmets arbete. Dessa

kopplingar kunde vara tidigare yrkeserfarenhet i fritidshemmet eller arbete som

ledningspersonal specifikt för fritidshemmet. Vi baserar även vårt urval av nio informanter på den tidsbegränsningen arbetet har och vi hade utökat mängden informanter om vi hade en större tidsram för arbetet.

19

4.2.2 Urvalsstrategier

Vi valde att genomföra ett bekvämlighetsmässigt urval på skolor som är geografisk placerade i en stad i södra Sverige. Arbetets tidsbegränsning gjorde att skolorna som svarade först prioriteras och valdes. Eftersom skolorna låg nära till hands gjordes ett bekvämlighetsmässigt urval. Detta menas att forskarens urval baseras på vad som blir bekvämast för forskaren (Christoffersen & Johannessen 2015). Vid urvalet av själva informanterna gjorde vi ett målstyrt, målinriktat och kriteriebaserat urval som vi informerade skolorna om vid första kontakt. Bryman (2011) redogör hur ett målstyrt och målinriktat urval påverkar

urvalsprocessen. Att ha ett målstyrt och målinriktat urval innebär att forskaren har en förhoppning att de utvalda informanterna kan tillgodose forskaren med information för att föra forskarens studie vidare till svaren på den specifika forskningens syfte och

frågeställningar. Likaså skriver Christoffersen och Johannessen (2015) ett kriteriebaserat urval, vilket menas att urvalsprocessen utgår från bestämda kriterier som forskarna har satt. Vårt urval var dels kriteriebaserat då urvalet bestod av utbildade fritidslärare efter skollagens revidering 2010, där tillägget om hur utbildning ska grundas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tillkom. Urvalet var även målstyrt och målinriktat då vi riktade oss till personal inom skolverksamheten som vi ansåg skulle kunna bidra med informationen vi ville ha för att vi kunde besvara studiens syfte och frågeställningar.

4.3 Forskningsetiska övervägande

Informationskravet innebär att informanterna ska få en så tydlig bild som möjligt av studiens syfte samt vilken roll informanternas deltagande spelar. Informanten ska även få information om att deras deltagande i studien är frivilligt och att de kan dra sig ur studien vid vilket tillfälle som helst (Vetenskapsrådet 2002). Information skickades till de skolor vi ville intervjua så att alla våra informanter kunde läsa igenom vårt forskningssyfte samt ställa eventuella frågor inför intervjun. Detta skedde via ett digitalt informationsbrev som skickades via informanternas e-post. I informationsbrevet fanns det även en samtyckesblankett som informanterna fick skriva på innan intervjun började.

Vetenskapsrådets (ibid) samtyckeskrav kräver att forskaren har informantens samtycke till medverkan i studien. Informanten kan via detta krav bestämma hur länge samt på vilka villkor

20

de har för att delta i studien. Innan vi startade intervjuerna, lämnades vi in påskrivna

samtyckesblanketter till vår handledare. När dem var godkända startades vår intervjuprocess. Efter genomförda intervjuer följde vi Konfidentialitetskravet, vilket menas att alla som deltar i studien kommer framträda som anonyma i rapporten (Vetenskapsrådet 2002). I vår studie använde vi oss av fiktiva namn på både informanterna och skolorna som vi undersökte. Dessa fiktiva namn meddelas till informanterna så de kan förstå sin egen roll i arbetet.

Efter avslutat och godkänt arbete raderades allt empiriskt material. Informanterna har även fått möjlighet att läsa igenom sammanställningen och även fått information angående att annat material raderas. Då uppfyllde vi vetenskapsrådet (ibid) nyttjandekrav.

4.4 Genomförande

När vi kontaktade våra deltagande informanter mejlade vi intervjufrågorna samt informerade om att vi följer Vetenskapsrådet (2002) forskningsetiska övervägande. I mejlet framkom det information kring studiens syfte, vilka vi var samt studiens storlek.

Vi ville att alla informanter skulle få en så ingående bild i sitt deltagande som möjligt. Vid våra intervjutillfällen fick informanterna först skriva på en samtyckesblankett (se bilaga 2), vi informerade även informanterna att intervjun spelades in på en diktafon som sedan

transkriberas och att vi förde anteckningar under intervjuns gång.

4.5 Analysmetod

Det transkriberade materialet tematiseras för att uppfatta de teman som framkommit i vårt material. Utifrån dessa teman kunde vi uppfatta två diskurser då vi genomförde en

socialkonstruktivistisk diskursanalys. Diskurserna var toppstyrda diskursen och

verksamhetsstyrande diskursen. Vi valde även att dela upp materialet utifrån två begrepp: nodalpunkt och subjektsposition, vilka vi beskrivit i teoriavsnittet. I vår analys har vi även valt att inte göra en större skillnad mellan ledningspersonal och annan personal och kommer inte att benämna vilken yrkesprofession som informanten innehar. Det har inte framkommit

21

någon större skillnad i empirin utifrån yrkeskategori. För utom om en applicering av

yrkesrollen kräver för att tydliggöra vår tolkning. I analysavsnittet kommer där förekommer citeringar av våra informanter, vi har benämnt varje informant med ett fiktivt namn men även polerat språket för lättare läsning.

22

5. Analys och resultat

Inför vår analys av vår insamlade empiri så har vi först bearbetat, reflekterat och synliggjort olika mönster i vår empiri med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt angreppsätt och

diskursteoretiska begrepp. Som ett resultat av denna process har vi skapat två olika diskurser som vi tolkat förekommer i vår empiri i relation till våra informanters utsagor. Den första diskursen har vi döpt till toppstyrande diskursen, då den utifrån en simplifierad beskriven, konstruerar en vetenskapliga grunden som något som komma utanför verksamheten och som ska sätta riktlinjerna för vad verksamhetens interna arbete bör vara. Den andra diskursen har vi döpt till verksamhetsstyrande diskursen, då den utifrån simplifierad beskrivning konstruerar vetenskaplig grund som något som måste bearbetas och införlivas i verksamheten och görs i relation till verksamhetens upplevda behov och förutsättningar. Varje diskurs är på så vis skapade av oss utifrån ett induktivt angreppsätt av våra studies empiri utifrån vår teoretiska utgångspunkt och ska fungera som basen för vår analys och vårt resultat. Därmed kommer vi i detta avsnitt först presentera vad vi tolkar att vader av våra konstruerade diskursers

grundpremisser är, för att kunna skapa en tydlig utgångspunkt för resten av vår analys. Därefter har vi presenterat en analys av varje diskurs utifrån våra teoretiska begrepp nodalpunkter och subjektspositioner utifrån vader diskurs uppbyggda grundpremisser. Till slut kommer vi beskriva vilka resultat vi har kommit fram till i relation till vår studies syfte och frågeställningar.

5.1 Toppstyrande diskursen

Den toppstyrande diskursen förutsätter en syn kring vetenskaplig grund som kan kopplas till begreppen fakta/evidens, målstyrande, akademiskt språkbruk och implementering. En

vetenskaplig grund ska byggas från forskningens systematiserade kunskaper och styras enligt verksamhetens målsättningar, som grundas i de politiska styrdokumenten och formuleras av rektor och ledningspersonal. Forskning ses som beprövade sanningar som är fri från

personligt tyckande och sätts i motpol till personliga erfarenheter som ses som åsiktsbaserad. Kunskaper som produceras från den akademiska institutionen sätts i relation till

23

åsiktsfri och objektiv kunskap och där en verksamhets producerade kunskap förstås som kopplad med personligt tyckande och en subjektiv kunskap. I sin tur producerar en sådan delning av kunskap en kunskapshierarki kring vilken kunskap som förstås som ”sanning” och vilken som förstås som ”tyckande”. Den akademiska kunskapen antas som sanning och den verksamhetsbaserade kunskapen förstås som en mer tyckande kunskap. Fritidshemmets personal behöver på så vis utveckla ett akademiskt språkbruk för att kunna tala och reflektera över vad den rådande forskningen säger om verksamhetens olika områden och för att kunna beskriva hur verksamheten på bästa sätt ska implementera kunskaperna som forskningen kan bidra till verksamhetens måluppfyllelse. De rådande subjektspositionerna formuleras på så vis kring två primära indelningar: (1) Personal som kan eller försöker förstå, anpassa och

utvärdera sitt eget yrkesutövande i relation till vad forskningen säger kring olika

ämnesområdet. Denna subjektsposition har vi döpt till det forskningsbaserade subjektet. (2) Personal som saknar förmågan eller viljan till att arbeta enligt vad forskningen säger och förstås grundar sitt yrkesutövande utifrån personliga åsikter eller oprövade metoder. Denna subjektsposition har vi döpt till den åsiktsbaserad subjektet.

5.2 Verksamhetsstyrande diskursen

Den verksamhetsstyrande diskursen förutsätter en syn på vetenskaplig grund som kan kopplas till begreppen verksamhetsbaserad kunskap, behovsstyrande, behovsanpassat språkbruk och införlivande. En vetenskaplig grund förstås även i den verksamhetsstyrande diskursen som byggd utifrån en akademiskt systematiserad kunskapskälla. Till skillnad från den toppstyrande diskursen så ses inte denna akademiska kunskap direkt som något mer värdefullt än de

kunskaper den egna verksamhetens innehar, istället förstås den akademiska kunskapen bara som ytterligare en kunskapskälla till verksamhetens yrkesutövande. En vetenskaplig grund behöver på så vis konstrueras och formges genom länsen av den egna verksamhetens behov och nuvarande kunskaper för att få en betydelsefull användning inom den egna verksamheten. Forskningen som används i verksamheten behöver därför motiveras och beskrivs i relation till behoven som verksamhetens personal upplever. Därmed så prioriteras ett mer behovsinriktat språkbruk i verksamhetens arbete med en vetenskaplig grund, där användningen av

akademiska termer och begrepp ses som mindre viktigt än att anknyta själva koncepten eller idén bakom dessa begrepp till hur den egna verksamheten konkret kan förbättra sitt arbete

24

eller för att ge gedigna förklaringar för varför man arbetar på ett visst sätt inom det egna fritidshemmets verksamhet. Språkbruket kring den vetenskapliga grunden ska på så vis anpassas i relation till all personals behov och förmåga i förhoppning om att ge all personals en djupare förståelse kring det egna praktiska arbetet och verksamhetens gemensamma utvecklingsarbete. Eftersom det finns en stor variation av både mål och förutsättningarna inom skolans olika verksamheter så förstås därför respektive lärarroll som mästarna över sin egen verksamhet innehåll och behov. Inom den verksamhetsstyrande diskursen kan två rådande subjektspositionerna formuleras på följande sätt: (1) subjekt som uppfattas tillhöra den egna yrkesrollen, där förståelse av verksamhetens behov och förutsättningar ger

yrkesutövaren tyngd i talet om hur arbetet med en vetenskaplig grund kan formuleras. Vi har döpt denna subjektsposition till det inre verksamhets subjekt (2) subjekt som, trots sin

möjlighet att stödja och hjälpa verksamheten genom ett jämbördigt samarbete, förstås som en yttre aktör till verksamhetens eget arbete med en vetenskaplig grund. Vi har döpt denna subjektsposition till det yttre verksamhets subjekt.

5.3 Toppstyrande diskursens nodalpunkter

5.3.1 Fakta/evidens

Inom den toppstyrande diskursen så bygger en vetenskaplig grund inom fritidshemmet på en systematiskt framtagen och akademiskt beprövad kunskap. Mål för en vetenskaplig grund blir att kunna synliggöra och benämna de osagda sanningarna som uppstår inom verksamhetens vardag och ge personalen tydliga verktyg och metoder för hur man sedan kan arbeta kring sådana sanningar. En av toppstyrande diskursens första nodalpunkter blir därmed begreppen fakta/evidens, då båda begreppen antyder att det är möjligt att nå en form av rationalistisk och generaliserbar kunskap om fritidshemmets verksamhet som går att koppla ifrån personliga åsikter. I följande citat beskriver fritidshemmets lärare Malin hur hon upplever sin tidigare utbildning har förberett henne för arbetet med en vetenskaplig grund:

Jag tycker att min tidigare arbetsplats men även högskolan har förberett mig på att det är väldigt viktigt med forskning och hela utbildningen handlar om forskning, forskning,

25

men att hela tiden koppla till forskning, att inte tänka själv ut saker, utan ska alltid vila på forskning (Malin)

Den vetenskapliga grunden tolkar vi utifrån Malins citat blir något som ligger utanför det personliga tyckandet och ligger istället i en mer systematiskt grundad förståelse om verkligheten som fritidshemmet utgör. När Malin talar om vikten av att sätta sig in i ‘’hur forskning går till’’ och ‘’att man hela tiden ska koppla till forskning’’ så tillskriver hon en tydlig priviligierad betydelse för sanningen som forskning kan nå generellt inom

fritidshemmets verksamhet. Förmågan att kunna läsa och förhålla sig informerad till den senaste forskningens metod och resultat tolkar vi därför blir extra viktigt, då etableringen av en vetenskaplig grund alltid måste grundas utifrån vad den relevanta forskningen säger, och inte utifrån individers personliga praktikbaserade erfarenheter angående sina egen

verksamhet.

En nodalpunkt som bildas i den toppstyrande diskursen blir på så vis synsättet att forskning kan och bör sätta upp målen och riktlinjerna för fritidshemmets personliga utvecklingsarbete.

5.3.2 Målstyrd

Den andra nodalpunkten som vi kan synliggöra inom den toppstyrande diskursen är dess fokus på målstyrning. Att uppnå övergripande mål inom fritidshemmet tolkar vi kan kopplas direkt till skolverksamhetens mer formella läraruppdrag, vilket i sin tur formar den diskursiva uppfattning om vad den vetenskapliga grundens syfte blir inom fritidshemmet. Den

vetenskapliga grunden med andra ord blir ett verktyg för fritidshemmet att försöka hitta det bästa sättet att nå de förväntade målen som satts upp inom verksamhet, vilket ofta kretsar kring att stödja elevernas lärandeprocess på olika sätt. Citatet nedan är ett exempel på hur personalen uttrycker sig om detta:

Och den forskning som vi lutar oss mot, mycket på grund av de här nya lärandemålen för fritidshemmet som ska uppfyllas. Så är det ju den forskning som finns är ju riktad mot skola, fritids ska inte vara skola men vi ska ha samma bedömningsmall som skolan. Vi ska skapa hur det är ju också där, vilken forskning den är ju inte anpassad

26

för fritidshemmet utan för traditionell skolundervisning och vi har inte det lärande sättet på fritids. (Mats)

I citatet ovan tolkar vi att det finns en upplevd koppling mellan behovet av en vetenskaplig grund inom fritidshemmets verksamhet och de uppsatta förväntningarna som de nya lärandemålen formulerar för fritidshemmet. Trots att fritidshemmets lärande uttrycks som något annat än skolans så tycks Mats uttrycka att detta lärande sker utifrån liknande

bedömningskriterier. Vår tolkning blir att målen förstås som en form av legitimeringsprocess för fritidshemmet genom att understryka att det sker en lika meningsfull lärandeprocess inom fritidshemmets ramar som inom skolans verksamhet. I följd förstås även fritidshemmet vara i behov av en vetenskaplig grund för att kunna uppnå verksamhetens olika lärandemål på bästa sätt. Då det fortfarande finns väldigt lite forskning angående lärande som försiggår inom fritidshemmet måste verksamhetens vetenskapliga grund ofta formuleras utifrån forskning som stöder sig på en skoldidaktisk utgångspunkt för lärande. Den vetenskapliga grunden som används inom verksamheten tolkar vi därmed styrs mer utifrån målen som sätts upp angående vad som förväntas nås/produceras inom verksamheten.

5.3.3 Ett generaliserbart akademiskt språk

Den tredje nodalpunkten inom den toppstyrda diskursen är kopplingen mellan förmågan av att använda ett akademiskt språkbruk med möjligheten till etableringen av en vetenskaplig grund i sin egen verksamhet. Under våra intervjuer återkom utsagor som såg det akademiskt språket och vetenskaplig grund som sammanbundna, där det akademiska språket uppfattas som en förutsättning för att kunna förmedla och tydliggöra olika kunskaper och perspektiv angående undervisningen i fritidshemmet. Med andra ord förstås det akademiska språkbruket som en förutsättning för att kunna tala om, reflektera kring och använda sig av en vetenskaplig grund i arbetet inom fritidshemmets verksamheter. Detta uttrycker Mats:

Jag tror även att det är en viktig del att när man arbetar i ett yrke som ni också kommer göra sen så är det väldigt många som inte har utbildning, vilket gör att i många fall kan de vara svårt att ha ett mer vetenskapligt akademiskt språkbruk. Alla är

27

inte insatta i och kanske inte intresserade av att lära sig den biten och det är också ett litet hinder, man märker att det är stor skillnad på hur många behöriga och obehöriga man har på en arbetsplats, för det sätter nästan gränsen för hur vetenskaplig man kan bli. (Mats)

En möjlig tolkning av Mats citat är för att kunna diskuterar hur ett arbete enligt en

vetenskaplig grund ska kunna förmedlas mellan personalen behövs ett akademiskt språk som kan grunda en gemensam förståelse över hur olika forskningsresultat relaterar till

verksamhetens praktiska handlande. Då personalen saknar förmåga att förstå och använda sig av ett akademiskt språkbruk sätter det i tur ett hinder för verksamhetens förmåga att arbeta enligt en vetenskaplig grund, då de kunskaper som forskningen försöker förmedla försvinner utan en tydlig koppling till dess specifika språkbruk. En annan tolkning är att forskningen ses som en legitimation i hur det språkliga bruket ska vara, och använder sig verksamheten av ett liknande akademiskt språk upplevs det som att verksamheten kan nå samma legitimation som forskningen i sitt eget arbete.

5.3.4 Implementering

Den fjärde nodalpunkten inom den toppstyrda diskursen är synsättet att forskningen kan ge tydliga riktlinjer för verksamhetens eget arbete. En vetenskaplig grund förstås på så vis som olika generaliserbara kunskaper som kan ge fritidshemmet konkreta riktlinjer och metoder för att arbeta mot verksamhetens olika övergripande mål. I följande citat beskriver Gustav vad han upplever saknas inom fritidshemmets forskning:

Det finns ju en del forskning, men den är mer inriktad på barn på fritidshemmet, hur det fungerar men behövs mer teorier kring hur man ska arbeta på fritidshemmet, som praktiskt visar att det här fungera (Gustav)

En möjlig tolkning av citatet ovan är att det upplevs saknas forskning som konkret beskriver hur arbetet på fritidshemmet bör bedrivas för att kunna nå verksamhetens uppsatta mål. Trots att det upplevs finnas en del forskning angående fritidshemmets verksamhet tolkar vi citatet

28

som att denna forskning inte ger verksamheten vad de egentligen behöver för att arbeta enligt en vetenskaplig grund, då den inte förtydliga hur man praktiskt kan arbeta inom verksamheten på ett fungerande sätt.

5.4 Toppstyrande diskursens subjektspositioner

5.4.1 Forskningsbaserade subjektet

Den forskningsbaserad subjektet positionerar sig inom den toppstyrande diskursen genom att alltid försöka grunda sitt förhållningssätt inom verksamheten utifrån vad de rådande

forskningsresultaten och evidensen påvisar. Med andra ord uppfattas den forskningsbaserad subjektet som den pålästa och tänkande aktören inom den toppstyrande diskursen, som kontinuerligt försöker grunda utövandet av sin egen yrkesprofession på en vetenskaplig grund. Att upprätthålla den forskningsbaserade subjektspositionen inom den toppstyrande diskursen är därmed inte enbart isolerat till fritidshemmets verksamhet, utan förstås generellt fyllas ut av alla olika yrkeskategorier inom skolans verksamhet som försöker ha en

vetenskapligt grundad sitt pedagogiska arbete. Att vara utbildad får också en stark koppling till subjektets förmåga att arbeta enligt en vetenskaplig grund, men förstås inte som ett krav. Istället förväntas all personal att försöka utveckla sin förmåga att reflektera och utvärdera sin egen verksamhets praktik utifrån en vetenskaplig grund. I följande citat beskriver informanten vad den förväntar sig att forskning ska bidrar med till fritidshemmets arbete.

Jag förväntar mig massor av den för det är det som fungerar. Vi kan inte ha personliga åsikter och tyckanden i verksamheten. Vi är en myndighetsperson om man tänker andra myndigheter i Sverige, vi kan inte ha någon som sitter och tycker. Själv grundförutsättningarna hos vissa kollegor är jättekonstig. (Jennifer)

Utifrån citatet ovan kan en möjlig tolkning vara att Jennifer försöker tydliggöra sin egen position inom den toppstyrande diskursen genom att beskrivna förväntningar på vad forskning kan ge fritidshemmet samtidigt som hon kopplar dessa förväntningar till hur den egna

29

faktabaserad myndighetsperson, som använder sig av vetenskaplig grund inom verksamheten för arbetet mot målen, och ställs på så vis i relation till avvikande kollegor som ‘’någon som sitter och tycker’’, vilket understryker dessa kollegor som de åsiktsbaserade subjekten.

5.4.2 Åsiktsbaserad subjektet

I den toppstyrda diskursen fick vi en uppfattning om att antagonisten till forskande läraren är den lärare som baserar sin undervisning på egna åsikter och påstående kring hur

undervisningen bör vara och bedrivas. Forskningen som redovisas avvisas gärna med argument kring hur arbetet tidigare gjorts och läraren grundar sin förståelse primärt på egna erfarenheter av jobbet i verksamheten. Många av informanterna skildrar en bild av

verksamheten där en åsiktsbaserad lärare anser att beprövad erfarenhet är den egna erfarenheten. Detta uttrycker Fredrik:

[...] det mötas av mycket ‘’så här har vi gjort innan’’. Det har vi fått höra jättemycket, det är mycket gamla viljor som inte nödvändigtvis kan motivera att vi ska göra det eller vetenskapen säger det här. Utan det här måste presenteras på ett logiskt sätt som de kan köpa utifrån deras idéer och deras normer. (Fredrik)

En möjlig tolkning av Fredriks citat är förmedlingen av arbete på vetenskaplig grund skapar en splittring där frustrationen ligger i kampen mellan forskning och eget tyckande. I detta avseende blir då arbetet med en vetenskaplig grund något som ogiltigförklarar den egna yrkeserfarenhetens som den åsiktsbaserad subjektet har byggt upp över åren. Vår tolkning blir att den åsiktsbaserade läraren decentraliserar det teoretiska arbetet och centraliserar ett mer praktiskt utförande av arbetet i fritidshemmet. En annan tolkning är att det uppstår en viss uppdelning kring vilka åsikter som ska vara framträdande i arbetet, dels åsikter kring vad forskning kan ge verksamheten samt hur väl forskning kan stämma överens med det egna tyckandet. Vidare finns där en möjlighet till konflikt mellan de åsiktsbaserade subjekten och forskningsbaserad subjekten när det kommer till införande av vetenskaplig grund i

verksamheten. I citatet tolkar vi att en sådan konflikt kan synliggörs när Fredrik beskriver motståndet som möts vid presentationen av forskning i verksamheten. Fredrik tycks mena att

30

motståndet till ett arbete byggt på en vetenskaplig grund ofta utgörs av kulturellt låsta traditioner inom själva verksamheten som inte går att motivera genom vetenskapligt förankrade argument. För att ett arbete bygg på en vetenskaplig grund ska kunna etableras måste det istället presenteras för de åsiktsbaserade subjekten på ett vis som går att köpa utifrån en logik som kopplas till de egna upplevda erfarenheterna i verksamheten.

5.5 Verksamhetsstyrande diskursens nodalpunkter

5.5.1 Verksamhetsbaserad kunskap

Inom den verksamhetsstyrande diskursen är en nodalpunkt hur kunskaper inom verksamheten ses som en grundande faktor för införandet av utomstående kunskap. För att nå en

vetenskaplig grund blir målet att förena kunskapen som produceras utanför det egna

fritidshemmet med de tidigare praktiska kunskaperna och beprövade erfarenheterna som finns inom den egna verksamheten. På så vis upplevs fritidshemmets egna kunskaper om vad som ska grunda användningen av det forskningsbaserade materialet i den egna verksamheten. Ett sådant synsätt kring kunskap förutsätter ett mer relationellt och konstruktivistiskt perspektiv, som erkänner att olika former av kunskapskällor kan nå högre eller lägre validitet utifrån situationsbaserade behov och kontextuella förutsättningar. Med andra ord är det mötet mellan interna kunskaper som finns i den egna verksamheten och de externa kunskaperna från

forskningen som tillsammans syntetiserar hur arbetet med en vetenskaplig grund tar sin form i verksamheten. Ett tydligt exempel från vårt intervjumaterial gav Fredrik när han blev frågad vad han uppfattade var en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet:

Det är en förlängning av hur vi implementerar beprövad teori i praktiken, att hur teorierna har beprövat på olika sätt, hur vi jobbar med det i verksamheten och den beprövade delen kan då ses som ett sätt där vi provar den och sedan reflekterar kring den och dokumenterar den, att man inte alltid antar att en teori alltid är applicerbart utan man måste prova och prova den. (Fredrik)

31

En möjlig tolkning av citatet är att Fredrik använder begreppet vetenskaplig grund som ett sätt att beskriva själva processen för hur verksamheten ska bearbeta och införliva nya kunskaper i verksamhetens existerande praktik. När Fredrik nämner begreppet ’’beprövad teori i

praktiken’’ tolkar vi att han försöker tydliggör hur ett teoretiskt material i sig inte kan förstås som applicerbar i den egna verksamheten förrän ett sådant material har prövats och reflekteras över i relation till den egna verksamhetens nuvarande förutsättningar och kunskaper. En vetenskaplig grund kan på så vis beskrivas som verksamhetens förmåga att granska och systematiskt pröva hur olika teoretiska kunskaper som kan användas och adopteras för att tillmötes gå verksamhetens existerande behov och förutsättningar.

5.5.2 Behovsstyrd

Den andra nodalpunkten inom den verksamhetsstyrande diskursen är hur verksamhetens behov utgör grunden för användningen av en vetenskaplig grund i verksamheten.

Fritidshemmets personal förstås här som experterna angående verksamhetens vardagliga behov och förutsättningar, och på så vis även de som bör formulera och motivera vilken form av vetenskaplig grund som verksamheten behöver för att bättre kunna tillmötesgå dessa behov. En vetenskaplig grund användas som ett sätt att förbättra verksamhetens kvalitet och utveckling i relation till olika styrdokument, men grundas och motiveras alltid först utifrån verksamhetens upplevda behov:

[...] om du visar på ett behov i verksamheten och motivera användningen, om vi har problem med barn bråkar, så presenterar du lågaffektivt bemötande, att det är

högljudd eller någonting. Då kan du motivera användningen av det och kollegor som är praktiskt lagda kan se användningen av det och prova det. Om man presenterar ett koncept som inte har någon förankring i verksamhetens behov då kan det bli svårare att få verksamheten att använda sig av det för att det inte finns behov. (Fredrik)

När Fredrik beskriver hur det är svårt att ‘’presentera ett koncept som inte har förankring i verksamhetens behov’’ tolkar vi att en vetenskaplig grund inte kan förstås som betydelsefull för verksamhetens praktik förrän dess användning kan motiveras i relation till verksamhetens

32

behov och interna logik. Vad vi även kan tolka från citatet är att presentation av nya kunskaper som forskning kan bidrar med behöver ske gemensamt med definitionen av behovet som de ska bidra till att lösa. Fritidshemmets användning av en vetenskaplig grund blir på så vis, inom den verksamhetsstyrande diskursen, direkt kopplad med verksamhetens behov, då forsknings användningsvärde kommer från dess möjlighet att begripliggöra verksamhetens behov och hur man kan bemöta de.

5.5.3 Behovsanpassat språkbruk

Ett anpassat språkbruk är den tredje nodalpunkt i verksamhetsstyrande diskursen eftersom många av våra informanter menar att vid presentation av forskningen måste det ske en viss förenkling i språket för att kunna göra kunskaper i forskningen greppbara för alla

verksamhetens personal. Detta upplever vi som en nodalpunkt då implementeringen skapar en gemenskap hos verksamhetens personal oavsett akademisk nivå. För att göra den språkliga nivån jämbördig kan detta exemplifieras i citatet nedan:

[...] måste presenteras på ett logiskt sätt som de kan köpa utifrån deras idéer och deras normer exempelvis om man skulle jobba med sociokulturellt bemötande i

verksamheten, så om man förklarar det att barn lär barn, då köper folk det, istället för att man ska dra upp massa Vygotskijs teorier och liknande, och då blir det okej, men om man förklara ”vi gör redan det men det här heter... att vi låter barn förklara för varandra sådana grejer”. Om man gör det begripligt så känns det inte som ett personligt angrepp, för man inte överförklara deras verklighet (Fredrik)

Utifrån begreppet nodalpunkt kan en tolkning vara det akademiska språket egentligen inte har någon större betydelse för personalens användning av teoretiska koncept och

forskningsresultat. Istället framhävs förmågan att kunna omformulera och direkt koppla kunskaperna som forskningen kan bidra med till verksamhetens praktik genom tydliga praktiska exempel och ett mer praktiknära språkbruk som grundar användningen av forskningsbaserade kunskaper. En vetenskaplig grund behöver därför formuleras och utvecklas gemensamt mellan personalen genom att filtrera forskningens användbara

33

kunskaper genom verksamhetens egna språkbruk. En annan tolkning kan vara att personalen uppfattar att de måste använda ett språkbruk som utgår från en viss verksamhetsnära logik för att kunna skapa ett arbetssätt som personalen gemensamt kan förstå och följa. Nodalpunkten i denna aspekt blir att ett behovsanpassat språkbruk uppfattas kunna sammanbinda

verksamhetens praktiska verklighet och forsknings konceptuella kunskaper.

5.5.4 Införliva

I den verksamhetsstyrande diskursen fjärde nodalpunkt är verksamhets relationella anpassning av den vetenskapliga grunden. Forskningen som verksamheten tar del av uppfattas inte som en färdig modell, utan istället som en form av tankeverktyg som personalen kan använda vid formuleringen av sitt eget arbete:

Jag tänker att vetenskaplig grund är att ha en vetenskaplig bas med sig ut i yrkeslivet och att sen göra utifrån den. Vetenskapliga grunden skapar ett arbetssätt och som görs i grupp och som görs själv, som sedan utvärderas på olika sätt, för att det är ju så att den vetenskapliga grunden är ju plockad från en viss kontext och där vet man inte alltid hur den forskningen går till [...]. Vi plockar med oss forskningen in, men hur gör vi det levande i vår verksamhet, så det blir gynnsamt för både eleverna och oss som jobbar. (Malin)

Utifrån begreppet Nodalpunkt så är en möjlig tolkning av Jennifers utsago att en vetenskaplig grund inom den verksamhetsstyrande diskursen förstås både som systematiska kunskaper om fritidshemmet men något som även behöver införlivas och anpassas utifrån den egna

verksamhetens kontextuella verklighet innan den kan upplevas som betydelsefull.

Forskning kan bidra med djupare insikter i den egna verksamhetens praktiska utövande, men för att nå en sådan insikt behövs forskningen alltid reflekteras, prövas och utvärderas i relation med den egna verksamhetens egna förutsättningar eftersom den är producerad utifrån andra situationsbaserade kontext.

34

5.6 Verksamhetsstyrande diskursens subjektspositioner

5.6.1 Yttre verksamhets subjektet

Den yttre verksamhets subjekt utfylls av de aktörer som uppfattas som utanför den egna verksamheten och som förutsätter andra relationella associationer till den egna verksamheten. Med andra ord förstås den yttre verksamhets subjekt som de yrkesprofessioner som jobbar enligt andra förhållningssätt och strukturella ramar än subjekten i den egna yrkesprofessionen. Inom fritidshemmet kan den yttre verksamhets subjekt förstås utifrån en fritidshemslärares perspektiv, vilket förutsätter att de yttre aktörerna har en annan syn och tolkning av vad fritidshemmet är och bör vara i relationen till den egna yrkesprofessionen. De yttre

verksamhets subjekt beskrivs av våra informanter uppfatta fritidshemmet som avsaknad av evidens och vetenskaplig grund i relation till den obligatoriska skolan. Synen på

fritidshemmet uttrycks grundar sig i en nedvärderande uppfattning om fritidshemmets egen kunskapsnivå och lärande värde. I följande citat tolkar vi Jennifer uttrycker en sådan:

[...] Det har vi diskuterat jag har fått höra under hösten från lärare att det är så slappt med dem nya fritidslärarna. [...] Det är lite som downtown abbey att vi är herrskapet nej, vi är tjänstefolk och vi ska vara där och stötta. [...] Problemet är att premissen är att vi är dumskallar och vi har ingen evidens. Det är en uppbackning vi måste ha, måste också gå att, en av lärarna sa att ‘’ja, på fritids behöver man inte så mycket planering’’. En del av dem har inte heller någon vilja och förstå, vad vi gör och varför och det de inte förstår är att det finns evidens, att har vi bra samverkan blir ju bättre, de vill ju ha kvar sin lärarroll och att vi ska vara lite så generellt lite så. (Jennifer)

Det verkar rimligt att beskriva situationen ovan som att lärarna i Jennifers citat får rollen som de yttre verksamhets subjektet, då uppdelningen av ”fritidslärare” och ”lärare” beskrivs besitta olika synsätt kring fritidshemmets och fritidshemslärarens värde för den övergripande skolverksamheten. Vi tolkar att Jennifer i citatet uttrycker en tydlig frustration kring hur dessa yttre lärare konstruerar en bild kring fritidshemmets verksamhet och personal som ser de som intellektuellt underlägsna och finns för att stödja de yttre verksamhets subjekts egna

verksamheter. De yttre verksamhets subjekten tolkar vi därför blir de aktörer som varken har eller vill skapa en förståelse för fritidshemmets egna kunskaper, värde, mål eller behov, utan