Naturvetenskap och teknik – Gymnasieskola Modul: Medicin, hälsa och ohälsa
Del 8: Hälsa, individ och samhälle
Kartläggning av aktörer och nätverk
Jesper Sjöström, Malmö universitet
Denna text handlar om så kallade ”kontroverskartor” (på engelska: Cartography of Controversy) (Simmoneaux & Simmoneaux, 2015). Det är ett sätt att illustrera olika aktörer och
ståndpunkter i en aktuell och komplex samhällskontrovers, exempelvis en sådan med naturvetenskapligt innehåll. Med kontroverskartor får du som lärare och dina elever hjälp med att lyfta perspektivet från individuellt beslutsfattande, som var i fokus i moduldel 7, till samhälleliga samspel och relationer. Genom att i undervisningen arbeta med
socio-politiska-ekonomiska frågor och perspektiv kan eleverna utveckla sin förståelse för processerna kring hur olika intressenter kan tänkas arbeta och samspelet mellan olika aktörer och intressen.
Solli, Hillman & Mäkitalo (2017, s. 3) skriver: ”the engagement with controversy mapping provides
alternative routes to engage with socio-scientific issues. The aim of the latter is to train students in exploring and visualizing socio-scientific controversies”. De beskriver noggrant hur man kan arbeta med olika
specialdatorprogram (som till exempel Navicrawler och Gephi) för att få hjälp med att konstruera kontroverskartor (se vidare: Venturini, 2010a). Samtidigt innebär det ett relativt tidskrävande arbetssätt och man kan även använda metoden för att göra enklare kartor med hjälp av papper och penna utifrån olika internetsökningar och litteraturstudier. Uppgiften till eleverna kan, oavsett graden av digitala hjälpmedel, lyda: ”Beskriv och analysera en kontrovers genom en metod som heter ’controversy mapping’, inte genom att leta efter endast ett svar, utan genom att lyfta fram olika perspektiv och aktörer inom området” (Solli m.fl., 2017). Ytterligare hjälpfrågor kan vara:
Vilka sidor, för respektive emot, finns i kontroversen? Vilka är aktörerna?
Vilka argument finns på de olika sidorna? Vad baseras aktörernas argument på? Vilka intressen har de?
Hur ser deras ”perspektivpositioner” ut i förhållande till varandra?
De hälsoinriktade innehållsområden som vi särskilt föreslår att du arbetar med här är vaccination och antibiotika, men metoden fungerar även på andra kontroverser. I texten ”Medicin, hälsa och ohälsa i undervisningen” (denna moduldel) lyfter vi fram några alternativ till vaccination och antibiotika inom medicin- och hälsoområdet. Det gör vi genom att blicka tillbaka på några av innehållen i modulens tidigare delar. Därmed får du möjlighet att välja något annat ämnesinnehåll än vaccination eller antibiotika, eller bara lägga till någon ytterligare didaktisk inriktning som stöd för genomförandet.
I texten ”Antibiotika och antibiotikaresistens” (moduldel 7) beskrivs olika aktörer och intressen då det gäller antibiotika och antibiotikaresistens. Exempel på aktörer är: patienter, anhöriga, läkare, forskare, läkemedelsföretag, myndigheter, politiker, WHO, olika NGO:s och djuruppfödare. En sådan inventering av aktörer och deras olika intressen är en
rekommenderad och användbar utgångspunkt när man ska konstruera en kontroverskarta. Som ett mer konkret exempel på hur det kan bli, finns i figur 1 en fritt konstruerad
kontroverskarta över nanoteknik. Den är en reviderad version av en kontroverskarta som konstruerades av några naturkunskapslärarstudenter i samband med en projektuppgift våren 2016 och uppfyller inte alla kriterier för en egentlig kontroverskarta. Samtidigt tror jag att det är just idén att försöka illustrera kontroversen och hur olika aktörer, intressen etc. hänger samman som är det som är särskilt användbart med metoden: Alltså att konstruera en ”karta över aktörer och nätverk”.
Figur 1. Fritt konstruerad kontroverskarta över nanoteknik baserad på en kontroverskarta som gjordes av några naturkunskapslärarstudenter i samband med en projektuppgift våren 2016.
Formella kontroverskartor bygger på en teoribildning formulerad av främst
socialteoretikerna Bruno Latour och Michael Collon. Den kallas för Actor-Network Theory
(ANT) och har utvecklats inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet Science and Technology Studies (STS), där naturvetenskap och teknik studeras utifrån samhälls- och
humanistiska perspektiv (Sismondo, 2009). ANT går ut på att kartlägga och försöka förstå interaktionerna mellan artefakter, människor, organisationer, platser, händelser och idéer. Hur är de hopsatta i större enheter och hur hänger de ihop med varandra i ett eller flera
nätverk? ANT är en teori om hur man studerar sådana socio-materiella nätverk. Ett exempel är en plastflaska med vatten, som har producerats med hjälp av bland annat teknologisk kunskap och material, innehållet har analyserats med hjälp av olika teknologier, det kommer att konsumeras på en viss plats, plastflaskan ska återvinnas, etcetera. Till fallet hör även idéer och kunskap om flaskvatten jämfört med till exempel kranvatten. För samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll kan man använda ANT för att bättre förstå hur olika samhällsaktörer i bred bemärkelse, artefakter, begrepp och
tekno-medicinska-naturvetenskapliga kunskapsfält hänger samman, samt för att utveckla handlingsberedskap (Bencze & Krstovic, 2017). Det är ett redskap för att diskutera hur natur och kultur kopplar till varandra. Ett samlingsnamn för aktörer, artefakter och begrepp är aktanter1. Aktanter kan vara både mänskliga aktörer såsom enskilda individer och
organisationer och mänskliga (Simmoneaux & Simmoneaux, 2015). Exempel på icke-mänskliga aktanter är vaccinationsdos, försöksdjur, media och medicinsk-teknisk
utrustning. Aktanterna är beståndsdelar i ett komplext nätverk och de finns i de politiska, ekonomiska, ekologiska och/eller vetenskapliga sfärerna. Vi påverkar saker, men sakerna påverkar även oss i komplexa samspel.
Lee (2012, s. 147) lyfter fram tre viktiga aspekter hos aktör-nätverk: De visar hur aktanterna hänger samman och samutvecklas
Det finns både mänskliga och icke-mänskliga aktanter och relationer
En aktant är själv ett nätverk, men när den är stabil är den som en ”svart låda” Venturini (2010a, b) har utvecklat undervisningsmetoder baserade på kontroverskartor. De kan ge goda illustrationer av de komplexa samspelen mellan olika aktanter i
teknisk-medicinska-samhälleliga kontroverser. Några exempel på frågor som skulle kunna illustreras är träningshysteri, snabbmat, organtransplantationer, aktiv dödshjälp, extremt dyra
medicinska behandlingar, överdriven hygien, vaccination och antibiotikaanvändning. Kontroverskartor kan hjälpa dig som lärare och dina elever att nysta i problemen, förstå frågornas komplexitet, identifiera olika intressen, motsättningar och allianser samt att utveckla handlingsberedskap. Som redan nämnts är de särskilt användbara för att arbeta med samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Bencze (2009) har listat ett antal sådana frågor. Han kallar det för WISE-issues, där WISE står för Wellbeing for Individuals,
1 Det finns de som menar att aktant snarare är namnet på ett funktionellt delnätverk inom ett större
nätverk. Delnätverket består, precis som det större nätverket, av aktörer som t.ex. personer, mobiltelfoner, bloggar etc.
Societies and Environments. En majoritet av frågorna handlar huvudsakligen om miljö, men
många även om hälsa. Några exempel på hälsorelaterade företeelser är färdigmat,
livsmedelstillsatser, bekämpningsmedelsrester i mat, eventuella risker med GMO, droger, läkemedelsbiverkningar, kosmetikaanvändning, plastikkirurgi och vitamintillskott. Som nästan alltid finns både fördelar och nackdelar med saker och det gäller att göra en avvägning utifrån kunskaper och värderingar. Ett exempel är vitamintillskott där vissa sådana är välbehövda, medan långvarig användning av multivitaminer kan vara problematiskt för hälsan.
Många av exemplen ovan har kanske främst med individuella hälsoval att göra, men de går även att beakta ur samhällsperspektiv. Kontroverskartor kan vara användbara för att göra det. I Benczes (2009) lista finns även frågor som, snarare än att primärt ha med miljö och hälsa att göra, kan klassas som juridiska, ekonomiska och/eller forskningspolitiska. Några exempel är folkhälsoprogram kring till exempel klorerat dricksvatten eller fria kondomer, skatt på tobak, incitament för utveckling av malariamedicin och frågan om vilka resurser som det är rimligt att lägga på insatser för att förlänga livet. I del 2 om läkemedel presenterades ytterligare exempel som har med etiska och ekonomiska aspekter av läkemedelsutveckling och –användning att göra.
I Frankrike har kontroverskartor använts på såväl gymnasiet som på lärarutbildningar (Simmoneaux & Simmoneaux, 2015). Jag föreslår det som såväl en aktivitet/metod i undervisningen med elever som ett verktyg för dig som lärare att ta hjälp av vid val av ämnesinnehåll och arbetsformer. I Israel har man använt sig av metoden vid
kompetensutveckling av lärare. Då det gäller vaccinationer identifierades aktörer som läkemedelsföretag, staten, forskare, läkare, patienter, solidariska medborgare och miljörörelsen (Yarden m. fl., 2015).
Hur kan man då rent praktiskt gå till väga för att konstruera en kontroverskarta?
Skriv upp substantiv som har med kontroversens huvudobjekt (aktanter) att göra (t.ex. på uppklistringsbara lappar i olika färger). Det kan röra sig om t.ex. personer, organisationer, platser (t.ex. Norrland eller internet), produkter (t.ex. TV), teknologier (t.ex. blodmätning) och andra objekt (t.ex. bloggkommentarer). Beskriv sambanden mellan substantiven med hjälp av linjer och pilar, för att
illustrera hur ”aktanterna” hänger samman i nätverk.
Ett alternativ är att placera kontroversens mest centrala objekt i mitten och sedan i detalj beskriva aktanternas olika roller i kontroversen. Se gärna exempel gjorda utifrån ett sådant angreppssätt här::
http://webspace.oise.utoronto.ca/~benczela/STEPWISE_Pedagogy.html
Eller så kan man som i figur 1 ganska fritt konstruera en kontroverskarta utifrån vilka aktörer som är för respektive emot i en aktuell kontrovers.
Referenser
Bencze, L. (2009). WISE Issues,
http://webspace.oise.utoronto.ca/~benczela/STSE-Issues_List.pdf (nedladdat: 2018-04-10)
Bencze, L., & Krstovic, M. (2017). Students’ uses of actor-network theory to contextualize socioscientific actions. In Bencze, L. (ed.), Science and Technology Education Promoting Wellbeing
for Individuals, Societies and Environments (pp. 167-199), Dordrecht: Springer.
Lee, F. (2012). Michel Collon: en av aktör-nätverksteorins skapare. I Åsberg, C., Hultman, M., & Lee, F. (red.), Posthumanistiska nyckeltexter (s. 145-151), Lund: Studentlitteratur. Simmoneaux, L. & Simmoneaux, J. (2015). Cartography of controversies and Actor-Network theory. PARRISE (Promoting Attainment of Responsible Research & Innovation in Science
Education) Newsletter, December 2015, Issue 4, page 7:
https://www.parrise.eu/wp-content/uploads/2016/09/PARRISE_Newsletter4_December2015.pdf
Solli, A., Hillman, T., & Mäkitalo, Å. (2017). Navigating the complexity of socio-scientific controversies – how students make multiple voices present in discourse. Research in Science
Education, published on-line (Open Access) 19 October 2017.
Sismondo, S. (2009). An introduction to Science and Technology Studies. 2nd ed., Wiley-Blackwell.
Venturini, T. (2010a). Building on faults: how to represent controversies with digital methods. Public Understanding of Science, 21, 796-812.
Venturini, T. (2010b). Diving in magma: how to explore controversies with Actor-Network.
Public Understanding of Science, 19, 258-273.
Yarden, A., Cohen, R. & Zafrani, E. (2015). Mapping the controversy activity in Israel.
PARRISE (Promoting Attainment of Responsible Research & Innovation in Science Education) Newsletter, December 2015, Issue 4, page 8:
https://www.parrise.eu/wp-content/uploads/2016/09/PARRISE_Newsletter4_December2015.pdf
Fördjupning
Latour, Bruno (2015). Tinget återställt – en introduktion till Actor-Network Theory. Lund: Studentlitteratur.
