Malmö högskola
Lärarutbildningen
KSM
Examensarbete
15 poängSkoltyskan som tekniskt arbetsspråk
The school taught German applied in the technological work
environment
”Det största problemet egentligen och den största svårigheten är att få eleverna att förstå att dom kommer att ha nytta av det här språket i framtiden.”
Maskinmekaniker 22 år
Karin Somplatzki
Lärarexamen 270 poäng Tyska
Hösttermin 2008
Examinator: Magnus Persson Handledare: Birgitta Schultz
Sammandrag
Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskt tekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige. Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighet inför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att få svar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag och deras medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdigheter som behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkom att skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyska i yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vid
mänskligt mellanhavande.
Nyckelord: europeisk arbetsmarknad, teknik och språk, tyska som arbetsspråk, tyska som språkval, yrkesförberedande gymnasieutbildning
Innehållsförteckning
1 Inledning
... 71.1 Bakgrund ... 7
1.2 Syfte ... 7
1.3 Frågeställningar ... 8
2 Litteratur och tidigare undersökningar
... 92.1 Tidigare undersökningar om attityder till moderna språk/tyskan ... 9
2.2 Styrdokument ... 10
2.3 Moderna språk i grundskola och på gymnasieprogram ... 10
2.4 Motivation ... 11 2.5 Flerspråkighet ... 11 2.6 ELAN-studien ... 11 2.7 Språknivåer ... 13
3 Metod
... 14 3.1 Val av undersökningsmetod ... 14 3.2 Planeringsfasen ... 15 3.2.1 Inledande frågeformulär ... 15 3.2.2 Intervjuer ... 16 3.3 Urval ... 17 3.3.1 Tillvägagångssätt ... 17 3.3.2 Beskrivning av intervjupersonerna ... 18 3.4 Genomförande av intervjuerna ... 19 3.5 Bearbetning av materialet ... 204 Resultatredovisning
... 214.1 Informanternas skolbakgrund och vad de anser om skolans undervisning i tyska ... 21
4.2 Senare kompensationsförfarande och upplevda kunskaper i tyska ... 22
4.3 De fyra färdigheterna och informanternas rangordning av användningen av dessa ... 23
4.4 Vilka färdigheter behövs i vilka arbetssituationer? ... 24
4.5 När använder informanterna hellre tyska än engelska i arbetet? ... 25
4.6 Vilka fördelar har informanterna i arbetet av att de kan tyska? ... 25
5 Diskussion
... 275.1 Resultatdiskussion ... 27
5.1.1 I vilka svenska maskintekniska yrkessammanhang behövs tyskan och i vilka specifika göromål används de olika språkliga färdigheterna? ... 27
5.1.2 Varför används tyskan och inte engelskan i dessa sammanhang? ... 28
5.1.3 Vad kan detta ge för möjliga konsekvenser för språkundervisningen i tyska i skolan? ... 29 5.2 Metoddiskussion ... 33 5.3 Framtida undersökningar ... 34
6 Deutsche Zusammenfassung
... 36Referenser
... 41Bilagor
... 431 Inledning
1.1 Bakgrund
Som blivande språklärare i moderna språk1, har jag märkt en elev- och samhällsinställning i Sverige kring moderna språk. Varför skulle ytterligare ett främmande språk utöver engelskan t.ex. tyskan vara bra att läsa? Engelskan är ju gångbar ”överallt”. Jag har fått intrycket att man tror att det skulle gälla i alla sammanhang, även i yrkesmässiga, både nutida och framtida. Eftersom mitt huvudämne är tyska vill jag i mitt examensarbete undersöka vilken nytta olika yrkesverksamma personer på den svenska arbetsmarknaden säger sig ha av tyskan.
Undersökningen är relevant för min språklärarutövning. Den kan bidra till att jag som tysklärare kan få eleverna att bättre förstå vikten av att lära sig ytterligare främmande språk utöver
världsspråket engelska. I mitt yrkesutövande krävs ju olika sätt att konkretisera och förmedla för framtida förvärvsutövande generationer varför det är av godo att vara flerspråkig. Denna
undersökning kan ge nya exempel som inte tidigare tagits fram i ljuset av den ständiga samhällsutvecklingen.
Att även tyskan är ett arbetsspråk på den europeiska arbetsmarknaden förstod jag vid
kontakter med Europaförmedlare på AF Utland under perioder av min egen arbetslöshet. Jag ville finna vägar att öka mina egna arbetschanser genom att titta på arbetsmarknaden inom EU
eftersom svensken som EU-medborgare fritt kan söka arbete på den europeiska arbetsmarknaden. Eftersom tyskan faktiskt har denna tyngd inom EU, ser jag en intressant aspekt, nämligen den hur tyskan som arbetsspråk kommer till uttryck inom svenska yrkesområden. Finns det
förvärvsområden här där det inte är känt att tyska används som ett arbetsspråk? Områden där man inte direkt ser nödvändigheten av tyskan som arbetsspråk i yrkesutövandet? Hur är det inom t ex tekniska branscher?
1.2 Syfte
Min undersökning syftar till att försöka besvara frågeställningar om vilken nytta eleverna kan ha av de tyskkunskaper de förvärvar under grundskolans senare år samt på gymnasienivå. På vilket sätt kan kunskaper i tyska bidra till att öppna dörrar för kommande elevgenerationers framtida yrkeskarriär? För att finna några svar på detta krävs det i denna undersökning att komma i kontakt med näringslivet och göra intervjuer med företag/företagare och de anställda i olika näringsbranscher som har verksamhet i Sverige men som även sträcker sig utanför våra gränser
eftersom vi är en del av EU. I min undersökning har jag begränsat mig till att undersöka den maskintekniska sektorn.
1.3 Frågeställningar
• I vilka maskintekniska yrkessammanhang behövs tyska och i vilka specifika göromål används de olika språkliga färdigheterna?
• Varför används tyskan och inte engelskan i dessa sammanhang?
2 Litteratur och tidigare undersökningar
2.1 Tidigare undersökningar om attityder till moderna språk/tyskan
Det har gjorts flera undersökningar kring skolämnet tyska i den svenska skolan, däribland
undersökningar från den svenska skolmyndigheten naturligtvis, men även bland examensarbetena på LUT finner man studier med denna inriktning. I mina förberedelser inför den egna studien i syfte att utöka och fördjupa min förståelse för förhållningssättet till och behandlingen av
skolämnet tyska i den svenska skolan har jag observerat en tendens i undersökningarna att fokus ligger på dåtiden och nutiden. Man har fördjupat sig i huruvida elevernas språkkunskaper utvecklat sig till det sämre genom att titta på hur tyskundervisningen förändrats historiskt fram till nu. Där söker man orsaker till minskat intresse bland eleverna för skolämnet tyska. Det finns undersökningar som utröner motivationen hos skoleleven för att läsa tyska språket. I ett
examensarbete av Micke Jackson2 undersöker han ”vad eller vem det är som styr elevernas språkval” men även ” omständigheterna som gör att det tyska språket blivit mindre omtyckt de senaste åren”3. I Astrid Arkels examensarbete4 undersöks ”vilka faktorer som kan styra elevernas språkval i grundskolan”5 men också varför tyskan valts bort i gymnasieskolan.
De nuvarande och kommande svenska elevgenerationer som går genom vårt skolsystem på grundskole- och gymnasienivå är en del av framtidens arbetskraft. De är arbetskraft både på den inhemska arbetsmarknaden, och genom svenskt EU-medlemskap, även på den europeiska. Vårt medlemskap i EU och rörligheten på en inre och yttre arbetsmarknad har lett till ett ökat behov av språkkunskaper hos gemene man, en språklig kompetens som inte enbart består av kunskaper inom ett enda främmande språk. EU-kommissionen följer ett långsiktigt mål att främja flerspråkigheten hos den enskilda EU-medborgaren. Målet är att EU-medborgare utöver modersmålet skall förfoga över praktiska kunskaper i minst ytterligare två språk utöver modersmålet6. En tilltagande tendens när det talas om att lära sig främmande språk är att uteslutande mena ”att lära sig engelska”. Dock har kommissionen länge tydliggjort att enbart engelska inte är tillräckligt7.
Detta ensidiga resonemang kring att lära sig språk går att återfinna inom delar av svenskt skolväsen och det svenska samhället. En svensk attitydundersökning om språkstudier i vår
2 Jackson 2006, 3 Ibid s 6 4 Arkel, 2006 5 Ibid s 5
6 Kommission der Europäischen Gemeinschaften, s 4 7 Ibid. s 4
grundskola och gymnasieskola som genomförts på uppdrag av Skolverketvisar att en
”övervägande majoritet av de intervjuade eleverna, lärarna, beslutsfattarna och föräldrarna anser att engelska är det viktigaste språket vid sidan av det svenska.”8. I undersökningen framgår att språket anses som det ”enda man måste behärska oavsett vad man väljer att syssla med i framtiden”9. Forskarna menar i denna attitydundersökning att ”det är tydligt att övriga främmande språk kommer långt efter”10.
2.2 Styrdokument
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet sägs att skolan skall interagera med omvärlden, inte bara med den gymnasiala utbildningen som eleverna fortsätter till efter grundskolan, utan också samverka med arbetslivet och samhället i övrigt. Den beskriver målen skolan har att sträva mot inför elevens egen framtid och hans/hennes inblick i arbetslivet men även en strävan att ge eleven möjligheter till fortsatt utbildning både i Sverige och i andra länder. Riktlinjerna säger att alla i skolan skall verka för kontakter med arbetslivet; detta är ett led i den internationalisering som skall berika och förankra skolan i det omgivande samhället11. En aspekt i skolans
styrdokument är att betona behovet av språkundervisningen i ett framtidsperspektiv och detta uttrycks i syftet i de moderna språkens kursplaner och som ett sådant språk räknas ju tyska språket. Här sägs att ”språkkunskaper behövs … för yrkesmässiga kontakter av olika slag.” men även att språkundervisningen tillför eleverna ”beredskap att bygga vidare på sina kunskaper efter avslutad skolgång”12.
2.3 Moderna språk i grundskola och på gymnasieprogram
När kan eleven läsa moderna språk i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolan? Det första språkvalet görs inför skolår 6 eller 7 på grundskolan. Det valda språket läses upp till skolår 9. I skolår 8 kan eleven även välja ytterligare ett språk inom ramen för elevens val13.
På gymnasienivå läses moderna språk som ett obligatoriskt ämne eller som valbar kurs inom ramen för ett programs utformning. Två program på gymnasienivå har moderna språk som obligatoriskt och dessa är naturvetenskapliga programmet (NV) och samhällsvetenskapliga programmet(SP). Som valbar kurs kan gymnasieelever på barn och fritid (BF), fordon (FP) och handels & administration (HP) välja moderna språk. Detta finns för övriga yrkesförberedande
8Bergseth & Edlert, 2003, s 78 9 Ibid. s 78
10 Ibid. s 78 11 Lpo94, s 15
12 Skolverket 2000:18, s 66 13 www.riksdagen.se
program även inom ramen för individuella val som väljs helt fritt utifrån gymnasieelevens intresse14.
2.4 Motivation
För framtida högskolestudier kan eleven samla meritpoäng i bl. a. moderna språk medan han/ hon tar sig igenom det svenska skolväsendet. Eleven måste då läsa steg 3 eller högre samt få lägst betyget G för att fr.o.m. ht 2010 vid högskoleansökan kunna tillgodogöra sig meritpoäng15. En gymnasieelev kan nu skaffa sig extra meritpoäng och det motiverar fler ungdomar till utökade kunskaper inom bl. a. språk. På så vis motverkas taktiken att välja kurser som inte kräver så mycket ansträngning för att få ett högre snittbetyg.
2.5 Flerspråkighet
Inom ramen för EU:s utbildningsprogram med finansieringsstöd finns program för den allmänna skolan och yrkesskolan. Dessa program ger möjligheter att stimulera eleven att vilja läsa mer främmande språk . Programmet ”Livslångt lärande” är uppbyggt av fyra underprogram. Två av dem, Comenius och Leonardo da Vinci, kan nämnas som viktiga för sammanhanget. Comenius täcker förskola, grundskola samt gymnasium och omfattar lärare, övrig pedagogisk personal och elever. De projekt som stöds genom Comenius beskrivs i inledningen på deras hemsida för programmet för ”livslångt lärande”. De ska bidra till ”ökad kvalitet i undervisningen, bättre språkkunskaper och stärka den europeiska dimensionen i undervisningen”16 Leonardo da Vinciprogrammet riktar sitt stöd till yrkesutbildningar inom bl. a. gymnasieskolan för att stärka europaperspektivet i yrkessammanhang.
Inom ramen för EU:s främjande av internationaliseringen på europanivå har man upprättat digitala samarbetsformer s.k. ”eTwinnings”, sompå ett enkelt sätt ger Europas lärare och elever tillgång till verktyg och stöd för att arbeta med internationalisering ur ett europaperspektiv hemma på skolan. Det skapar möjlighet för alla att arbeta på ett sätt som uppfyller det som står i läroplanen om internationalisering, såväl i grundskolan som i gymnasieskolan.
2.6 ELAN-studien
Kunskaper i främmande språk är en av nyckelfaktorerna i en omfattande studie17, den största som gjorts inom EU på uppdrag av Europakommissionen och som omfattar de flesta delar av Europa. Den söker efter samband mellan främmande språk, sysselsättning och ekonomisk tillväxt i de
14 www.gymnasieguiden.se 15 www.regeringen.se 16 www.programkontoret.se 17 Moore & Tinsley, 2006
olika EU-länderna. Man har tittat ingående på olika delar kring temat främmande språk såsom användning, behov, kunskapsnivå och inverkan på näringslivet, men även kulturell kunskap i företagsutövandet. Inom användning nämns faktorer som t.ex.
”Fremdsprachen-Reaktionsfreudigkeit”18. Denna s.k. ELAN-studie bygger på senaste insamling av statistiska data och studiens huvudleverantör är CILT, National Centre for Languages. Studien är ett led i
kommissionens Lissabonstrategi från 2000 att stimulera ekonomisk tillväxt och sysselsättning för att den europeiska ekonomin skall bli den konkurrenskraftigaste i världen. Syftet med studien är att information och analys av användningen av främmande språk hos små och medelstora företag (SMF) och dess effekt på affärsresultaten ska komma till praktisk användning.
Av studien framgår att behovet av kunskaper i främmande språk (inom EU) i framtiden kommer att stiga ytterligare, och detta gäller inte endast för engelskan utan även för främst tyskan, franskan, spanskan, italienskan, polskan och rumänskan. Majoriteten av medlemsländerna tror att de inom de tre närmsta åren är i behov av utökade kunskaper i främmande språk 19. Den beräknade totalförlusten av missade affärsuppdrag för EU-ekonomin på grund av bristande språkkunskaper inom SMF-sektorn ligger på cirka 100 miljarder euro per år20.
En av de tre huvudorsakerna till att företagen missar uppdrag enligt dem själva är brist på personal som behärskar främmande språk. Den i allmänhet mest rapporterade situationen hos SMF där främmande språk användes var i affärer och där man missade mest tillfällen att vinna ett uppdrag var vid förhandlingar inför export. Största bristen här gällde kunskaper i engelska, och därefter kunskaper i tyska. Vid korrespondens för samma situation angavs mest bristande kunskaper i tyska och därefter kunskaper i engelska21.
Vid stickprovsförfrågan framkom att medarbetares språkkunskaper i tyska styrde exporten mot den tyska marknaden, kunskaper i franska styrde mot franska marknaden. Dock bör nämnas att engelskkunskaper även styrde mot den tyska och holländska marknaden utöver Storbritanniens.
Tre av fem tillfrågade inflytelserika svenskar inom industri och undervisning menade att de egna landsmännen förlitar sig för mycket på engelskan. De tillfrågade trodde att förbättrade kunskaper i andra främmande språk skulle höja landets handelsomsättning upp till 50 %.
18 Moore & Tinsley, 2006 s 16; Det handlar om en beredskap och en förmåga inom företag att tillmötesgå den
utländska partnerns egna språkbehov.
19 Moore & Tinsley, 2006 s 6 20 Ibid. s 5
2.7 Språknivåer
Behovet av att kunna bestämma språkkompetensen hos arbetskraft inom EU i den fria rörligheten på EU:s arbetsmarknad i mitten av 1970-talet föranledde Europarådet att utarbeta olika språknivåer i de fyra språkliga färdigheterna tala, höra, läsa, skriva som finns i
språkanvändning. Inom nationella språkprogram används modellen som bas vid programmens utformning men även för läromedel.22. Den används också vid självskattning av kunskaper av
språk annat än modersmålet. Språkmodellen används i denna undersökning för
intervjupersonernas självskattning av språkkunskaper. Modellen är en skala som delats upp i olika nivåer, nivå A, B, C och varje nivå är internt uppdelad i två nivåer, 1 och 2, vilket ger totalt sex nivåer (se bilaga 3):
Nivå A1och A2 är grundläggande språkanvändning. (A2 motsvarar hos oss grundskolans så 9 eller steg 2 på gymnasium). A1 kännetecknas av begreppen ”att känna igen”, ”att kunna förstå” ”att kunna samtala” och ”att kunna skriva” på den lägsta kunskapsnivån. A2 kännetecknas av ”att kunna uppfatta”, ”att kunna läsa”, ”att kunna fungera i sociala sammanhang” och ”att kunna skriva ” på basnivå.23
Nivå B1 och B2 innebär självständig språkanvändning. (B1 steg 3-4 på gymnasium, B2 steg 6). B1 och B2 är högre nivåer inom det som kännetecknas av A2.
Nivå C1 och C2 är kompetent språkanvändning. (C1 kunskapsnivå högskola, C2 utmärkt språkanvändning till modersmålsnivå) C1 och C2 kännetecknas av denhögst utvecklade
språkkompetensen i hör- och läsfärdigheter, likaså i uttrycksförmågan i tal- och skrivfärdigheter.
22 a) www.coe.int 23 b) www.coe.int
3 Metod
Uppsatsens syfte är att försöka undersöka svenskt tekniskt näringsliv med anknytning till EU i avsikt att undersöka om tyskkunskaper förvärvade i svenskt skolsystem är av praktiskt nytta ute i förvärvslivet.
För undersökningens trovärdighet vill jag påpeka att när jag började undersöka det svenska tekniska näringslivet inom EU visste jag inte om det gick att finna ett behov av tyska i
kombination med teknik samt om det begränsades till något specifikt teknikområde eller inte. Efter att ha sökt av olika teknikbranscher i jakten på företag och intervjupersoner framträdde den maskintekniska sektorn som det område där jag kunde finna något för min undersökning.
Förvisso visar handelsstatistiken att varuexportmarknaden till Tyskland är Sveriges största
nationella export i värde räknat och den största posten här utgörs av s.k. verkstadsvaror, däribland bl.a. maskiner och vägfordon och att Tyskland är vår största nationella exportör av verkstadsvaror (dock utgör denna post den lägst rankade därifrån) 24 men denna statistik uttrycker inte i sig om tyska språket är av betydelse för maskintekniskt yrkesutövande i Sverige eller för den svenska maskinexporten/-importen eftersom man i det tyska skolsystemet lär ut världsspråket engelska.
3.1 Val av undersökningsmetod
Jag valde kvalitativa undersökningsmetoder som innebär kvalitativa intervjuer som ger ett lämpligt närmande för att ”… försöka förstå människors sätt att resonera …”25. För min undersökning innebar det att jag sökte förståelse för företagens/företagarens och dess
medarbetares egna erfarenheter. Intervjuerna skulle sträva efter att förstå hur man resonerade i den egna branschen angående behovet av tyska som arbetsspråk och hur tyskan användes i den egna verksamheten utifrån göromål. Ur kvalitativa intervjuer framkommer informanternas erfarenheter kring ämnet på ett djupt plan, då ”… informanten uppmuntras att fördjupa och tänka över sina svar”26. Detta har skett i form av djupintervjuer: personlig intervju (1 st), intervju via e-post (1 st) samt telefonintervjuer (2 st, varav en kompletterades med fältbesök). Djupintervjuerna hade formen av personliga samtal och följde en preliminär intervjuguide.
24www.ekonomifakta.se 25
Trost, 2006 s 15
3.2 Planeringsfas
3.2.1 Inledande frågeformulär
Under denna underrubrik beskriver jag förberedande utarbetning av min undersökning,
presentation av frågeformulär (se bilagor 1, 2) och förfarande angående kontakten med företagen. Genom mina erfarenheter av letande efter lediga jobb inom olika företag hade jag klart för mig att företagen har svårt med åtaganden utanför den ordinarie verksamheten. Deras verksamhet är oftast mer än fulltecknad och för företag som skulle komma att ha vänligheten nog att vilja delta i min undersökning strävade jag efter att inskränka den tid undersökningen skulle behöva ta i anspråk till ett minimum. I det hänseendet var det lämpligt att söka samarbete med en fast kontaktperson på deltagande företag. Kontaktpersonen på respektive deltagande företag borde i sitt arbetsansvarsområde ha medarbetare att plocka ut som lämpliga informanter utifrån
undersökningens frågeställningar . Efter inledande telefonkontakt och första presentation av undersökningen och förfrågan fick företaget och dess kontaktperson som accepterade att delta e-post innehållande följande:
• en skriftlig presentation av mig, min undersökning och dess syfte. Här omnämndes det sjunkande elevintresset för andra främmande språk än världsspråket engelskan och om de företagsekonomiska förlusterna detta har lett till enligt EU:s senaste undersökning. Vidare framgick information om garanterad anonymitet för alla deltagare.(se bilagor 1, 2)
• ett grundfrågeformulär, ett för representanten för företagsledningen eller företagaren själv och ett för medarbetarna som skulle delta, båda bestod av en allmän del om företaget (5 frågor) och en om informantens arbete (15 frågor) (Se bilaga 1 och 2). Frågorna om företaget var en orientering för mig för att bättre kunna förstå företagets verksamhet och stödde mig i min roll som den intervjuande. De andra 15 frågorna hade karaktären av öppna frågor. Dock eftersträvades i båda delarna att få den svarandes personliga synsätt. I kvalitativa intervjuer är temat i huvudsak klart men inget detaljerat schema följs. Svaren kan följas upp så att man kan få ett ytterligare utvecklat resonemang av informanten. 27 • EU:s bedömningsskala för språknivåer, en vägledning till självskattning av de egna
språkkunskaperna. Den innehåller förmodligen inte riktigt de färdigheter som används i yrkesmässigt språkutövande, men den är vedertagen i de flesta sammanhang för
språknivådefinitioner så jag ansåg att den kunde användas då jag inte kände till något lämpligare för ändamålet. (se bilaga 3)
I tidsbesparande syfte för företagets skull var det lämpligt att företagets kontaktperson åtog sig att tillfråga utvalda medarbetare utifrån problemställningen och försåg dessa med en elektronisk kopia av min e-post, där allt av vikt för intervjupersoner fanns med.
När informanterna svarat ”samlades” besvarade formulär in av kontaktpersonen och sändes med hjälp av e-post till mig. Min e-postadress som angavs i presentationen gav ett ytterligare alternativ för avlämning av frågeformuläret för svarspersonerna. Den enskilde svarspersonen fick utifrån vad denne/a föredrog möjlighet att välja hur han/hon ville avlämna sitt svarsformulär, internt till kontaktpersonen eller direkt till mig. Vilket som valdes berodde på vad företagets kontaktperson och/eller svarspersonerna bestämde sig för.
3.2.2 Intervjuer
Det avlämnade svarsmaterialet på grundfrågorna var tänkt att sedan ligga till grund för
telefonintervjuer vid en tidpunkt som företagets medarbetare naturligtvis själva bestämde, dock angav jag önskemål om ljudtekniska förutsättningar för bästa ljudinspelningsresultat för detta moment.
Av hänsyn till de deltagande företagen så att de skulle behöva avsätta så lite tid som möjligt av personalens arbetstid för undersökningen blev de skriftligt utskickade grundfrågorna
inledningsvis synonyma med mina uttänkta frågor i min intervjuguide (Se bilaga 1 och 2). Frågorna innehöll det som en intervjuguide i ett grundskede strävar efter när det gäller att täcka ett bestämt ämnesområde men frågorna måste vara mera detaljformulerade i förväg28. För att hålla mig tilldet som utmärker kvalitativa intervjuer i forskningssammanhang planerade jag att utifrån det som framkom i de skriftliga svaren utveckla följdfrågorna så att de höll sig till detta förhållningssätt.
Kvalitativa intervjuer ”utmärks av hög grad av strukturering och låg grad av standardisering ”29. Jag strävade efter att ha frågor, även följdfrågor, med hög grad av strukturering. Med struktur avses här att forskaren vet vad han/hon ”… vill fråga om och att allt handlar om det ämnet och inte en massa annat”30, dvs. man håller sig till ämnet. De kvalitativa intervjuerna skulle ske genom telefonkontakterna mellan mig och de deltagande informanterna. Vidare valde jag att frågorna skulle kännetecknas av en låg grad av standardisering. Standardisering innebär att ”…
28 Repstad, 2000 s 64 29 Trost, 2006 s 22 30 Trost, 2006 s 22
frågorna är desamma och situationen är den samma för alla intervjuade. Vid låg grad av standardisering är variationsmöjligheterna stora … när det gäller frågeordningen,
frågeformuleringen och om och när man låter den intervjuade styra intervjun.” 31 Både mina grundfrågor och följdfrågor utformades så att de var så öppna som möjligt och att det utifrån dessa skulle det vara möjligt att formulera ytterligare nya frågor under intervjuns gång samt ändra frågeordningen anpassat till de avgivna svaren men även att de lät mina informanter få styra intervjuerna de deltog i och att jag kunde förhålla mig passivt lyssnande.
3.3 Urval
Jag kommer här att redogöra för råd och ramar kring urvalet av informanter samt de svårigheter som jag mött i att följa dessa råd (Jag tillhandahåller kännedomen om mina svårigheter om möjliga hinder man kan stöta på och hur dessa svårigheter löstes med tanke på om någon vill göra om min undersökning, samt att det kan vara av allmänt intresse för övriga läsare). Sedan avslutar jag med en presentation av informanterna i min undersökning.
3.3.1 Tillvägagångssätt
Som forskare bör man veta, vilket påpekas av Pål Repstad i Närhet och distans, att
problemformuleringens inriktning bestämmer vem som är lämplig att intervjua och detta måste bestämmas relativt godtyckligt. Forskaren har också i åtanke att för att intervjun ska ge en bredd samt en generell bild ”bör intervjupersonerna vara så olika varandra som möjligt.”32. Men samtidigt, betonar författaren, att detta urvalsförfarande aldrig ger en statistisk representativitet. Jag funderade på hur jag skulle finna informanter som höll sig till problemformuleringen och fann i följande citat mitt första förhållningssätt:
I praktisk forskning kommer man ibland att vara beroende av hjälp och stöd från viktiga informanter, till exempel chefer och ledare, när det gäller att få tag i de personer som ska intervjuas. Det kan bero på att dessa ledare har en överblick som forskaren inte har eller att forskaren utan tillstånd inte kan gå omkring i miljön och bedöma vilka tänkbara kandidater som finns för intervjuerna.33
Här föreligger kanske risk för styrning i en undersökning, men jag försökte motverka eventuell skevhet genom att specificera de kategorier jagi sammanhanget var intresserad av34.
Jag försökte att finna ”spindlar som eventuellt kunde dra i trådar” åt mig för min urvalsprocess bl. a på en årlig jobbmässa. En kontakt med en s.k. European adviser från arbetsförmedlingen gav tips om att jag lämpligen kunde kontakta s.k. yrkesföreningar. Endast transportbranschens
31 Ibid s 22 32 Trost, 2006 s 67 33 Ibid s 67 34 Ibid s 670
yrkesförening hade i sitt företagsarkiv företag som åtminstone delvis fyllde mina kriterier för undersökningen. Inom den sydsvenska logistiknäringen finns av geografiska skäl många företag och yrken som har språkkunnighet i tyska som krav. Jag beslöt att kontakta företaget eftersom jag behövde komma igång med ett pilottest och testa mitt frågeformulär.
Jag kontaktade också AF-handläggare med kontakter i IT-branschen och verkstadstekniska yrkesföreningar. Endast den senare kontakten resulterade i en mindre kontaktlista på tänkbara informatörer men ett fåtal av dessa visade sig vid första telefonkontakten hålla sig inom mina kriterier. Bortfallet berodde på fel information kring företagen angående deras arbetsspråk.
Då resultatet med antalet informationskällor blev så ytterligt magert försökte jag istället komma i kontakt med yrkeslärare med tekniska inriktningar på en yrkesberedande gymnasieskola men jag lyckades aldrig nå en enda av yrkeslärarna, varken per telefon eller via e-post. På ett annan mindre yrkesförberedande gymnasieskola sökte jag oannonserad upp fordonsprogrammets yrkeslärare på denna skola. Min förhoppning var att denne från sitt tidigare yrkesliv hade
förvärvat ett kontaktnät med företag som kunde vara lämpliga för min undersökning och kanske lämpade sig som informanter och var villiga att delta i undersökningen. Jag fick ett samtal men vederbörande ville inte delta som informant. Konkret resulterade samtalet i att jag fick en kortare lista över företag som hade både teknik och tyska som inriktning. Tack vare denna lista började det äntligen lossna och jag kunde äntligen övergå till att göra förfrågningar hos ev. villiga företag som helt uppfyllde mina kriterier. Förfrågningarna ledde till fyra informanter.
3.3.2 Beskrivning av intervjupersonerna
Nedan följer en kort beskrivning av informanterna A, B, C och D i min undersökning som jag gett de fingerade namnen Adam, Bertil, Christer och Dan.
Adam, ålder 46, beskrev vid intervjutillfällena, som skedde via e-post, sitt tidigare arbete då han var bosatt i Sverige. Numer bor och arbetar personen i Sydostasien. Intervjupersonen arbetade som utvecklingsingenjör inom tillverkningen av livsmedelsförpackningar på ett sydsvenskt företag som senare under hans anställningstid kom att ingå i en tysk koncern.
Bertil, ålder ej uppgiven, uppskattas till i 60-årsåldern, är egenföretagare i Sydsverige. Den intervjuade började yrkeslivet som säljare inom gummibranschen, men i och med sitt tekniska intresse startade han upp sitt företag för 30 år sedan. Företaget är verksamt inom
materialhanteringssektorn och har utvecklat sina produkter själv. Företaget drivs som ett familjeföretag med 7 anställda. Den egna företagsmarknaden är Skandinavien men man följer
med andra företag ut i världen genom att komplettera dessa företags egna verksamheter. Bertil sköter de tekniska kontakterna, projektförhandlingar samt är marknadsansvarig i företaget.
Christer, ålder 23 , arbetar som maskinmekaniker på ett av marknadens ledande företag inom lantbruksmaskiner. Företaget har sin verksamhet inom service och försäljning av
lantbruksmaskiner. I Christers arbetsuppgifter ingår även att bistå med serviceteknisk support för yrkeskollegor verksamma runtom i Sverige vid felsökning och problemlösning. Vidare ansvarar han också för fortbildning av kollegor.
Dan, ålder inte uppgiven, men han är uppskattningsvis i 60-årsåldern. Dan arbetar som allmäningenjör inom maskinteknik i ett svenskt dotterbolag till en av världens största axeltillverkare. I verksamheten köps och säljs fordonsmaterial för påbyggnad på
vagnskonstruktioner, allt från lätt släpvagn, husvagn till tunga släp. I verksamheten bedrivs också produktutveckling i samarbete med tillverkare och myndigheter inom detta branschsegment. Personen kom till företaget redan som ung.
3.4 Genomförande av intervjuerna
En av intervjuerna har genomförts med hjälp av e-post då vederbörande vid intervjutillfället inte längre bodde i Sverige. När grundfrågeformuläret hade besvarats e-postade jag nya frågor utifrån dessa. Mina uppföljningsfrågor besvarades vid fyra tillfällen under en tvåveckorsperiod i slutet av november till början av december 2007.
Två andra intervjuer började med besvarande av grundfrågorna via e-post. Därefter gjordes telefonintervjuer där jag utifrån de skriftliga svaren förberett följdfrågor att inleda med. Telefonintervjuerna spelade jag in direkt på dator/laptop via ett ljudhanteringsprogram med obegränsad inspelningstid. Till datorn kopplades en flugmikrofon som klarade att fånga upp vanliga intervjuer och telefonintervjuer från den egna telefonen med högtalarfunktion. Ingen av de intervjuade hade något emot att samtalet spelades in.
Metoden att spela in intervjuerna innebar för mig, som framgår i Trosts Kvalitativa intervjuer att det på så vis inte är nödvändigt att ”göra en massa anteckningar utan man koncentrerar sig på frågorna och svaren. Till fördelen hör [också] att man kan lyssna … upprepade gånger efteråt [och] skriva ut intervjun.” 35
De två telefonintervjuerna ovan tog 25 resp. 35 minuter. Den kortare intervjun följdes upp av ett fältbesök då det som framkom i intervjun krävde att jag fysiskt var på plats för att bättre förstå informantens yrkesutövande. På plats förevisades yrkeslitteraturen informanten använde samt
hans specifika arbetsplats som mekaniker på företaget. Båda intervjuerna och fältbesöket skedde i februari 2008.
Den fjärde intervjun skedde personligen på företaget på den intervjuades önskan. Även här föregicks intervjun av insända svar av grundfrågorna och de förberedda inledande frågorna baserades på dessa svar. Intervjun gjordes avskilt i ett konferensrum på arbetsplatsen och
spelades in direkt på bärbar dator med extern mikrofon. Intervjun tog ca en halvtimme och direkt i anslutning till den gjordes en rundvandring på företaget på sådant som kommit upp under intervjun och som behövde förevisas för att jag bättre skulle förstå hur vederbörande och företaget arbetade. Intervjun skedde slutet på mars 2008.
3.5 Bearbetning av materialet
Efter att ha lyssnat igenom de inspelade intervjuerna ett flertal gånger transkriberade jag intervjumaterialet. Utifrån naturliga samband i de transkriberade svaren kopplades dessa ihop med de förberedda skriftliga grundfrågorna samt de muntliga följdfrågorna från respektive aktuell intervju. Frågorna och svaren ställdes upp i kolumner så att det logiskt gick att följa svaren som frågorna gav. När alla frågor och svar skrivits in i respektive kolumn i
ordbehandlingsprogrammet försökte jag se var i svaren det fanns värdefull information som besvarade de ställda frågorna. Dessa markerade jag elektroniskt med fetstil och färg och skrev ut. Genom att titta på markeringarna försökte jag se mönster, dvs. konkreta situationer eller åsikter och attityder som uttrycktes i svaren. Jag sökte efter likheter och skillnader emellan de olika mönstren men även avvikelser som jag tyckte inte passade in på dem som kom fram då de kunde ge information i sig. För mönstren som framkom försökte jag formulera täckande kategorier. Dessa kategorier noterade jag för att få en översikt. Därefter försökte jag kritiskt se om dessa var relevanta för min undersökning utifrån min problemformulering. Jag fann följande kategorier:
• Informanternas skolbakgrund och vad de anser om skolans undervisning i tyska.
• Senare kompensationsförfarande av kunskapsbrister i tyska och upplevda kunskaper i tyska • De fyra färdigheterna och informanternas rangordning av användningen av dessa
• Vilka färdigheter behövs i vilka arbetssituationer?
• När använder informanterna hellre tyska än engelska i arbetet? • Vilka fördelar har informanterna i arbete av att de kan tyska?
4 Resultatredovisning
Nedan redovisas de fyra intervjuerna med intervjupersonerna med de fingerade namnen Adam, Bertil, Christer och Dan som presenterades i 3.3.2. Jag har valt att redovisa utifrån de kategorier som jag utarbetade. Inom varje kategori redogör jag fortlöpande för det som berör respektive informant i intervjumaterialet.
4.1 Informanternas skolbakgrund och vad de anser om skolans undervisning i
tyska.
Adam har gått 9-årig grundskola, där han läste tyska särskild kurs åk 7-9. Sedan gick han den verkstadstekniska grenen på yrkesförberedande gymnasieskolan, men han säger att ingen tyska ingick i utbildningen. Senare började den intervjuade att läsa 4-årig teknisk utbildning och inledde på eget initiativ språkstudier i tyska men var tvungen att hoppa av eftersom tiden då inte räckte för teknikstudierna som måste gå i första hand.
Adam ser tillbaka på tyskundervisningen i grundskolan och utifrån det han nu har från
språkundervisningen anser han att den var ”inget vidare”. Han uttrycker att han hade en rädsla för att säga fel när han använde språket. (Han nämner inget om hur rädslan för detta uppstått) Den intervjuade säger att om denna rädsla som hämmade kunde ha tagits bort hade han tillgodogjort sig språket bättre. Adam konstaterar att han inte haft mycket nytta av grundskolans
tyskundervisning i sitt arbete. Det som saknades mest var muntliga övningar.
Bertil har gått realskolan36 och undervisades då i tyska. Detta är den tyska Bertil läste under uppväxtåren. I vuxen ålder och som egen företagare gick han någon kurs i affärstyska. Bertil menar att kunskapsnivån som han lärdes upp till av svenska skolan under hans skoltid kräver en komplettering, en vidareutveckling.
Christer gick efter grundskolan en 3-årig elektronikutbildning på yrkesförberedande gymnasieskola. I grundskolan läste han tyska åk 7-9. Min informant uttrycker att denna undervisning inte alls var motiverande, den var tråkig enligt honom och därför följde han inte med så mycket på lektionerna. Anledningen till att han tyckte det var tråkigt var att ”läraren inte var särskilt trevlig” samt att ”upplägget inte var jätteroligt”. Men ”hon var duktig i sitt ämne att lära ut”.
36 Efter folkskolan kunde eleven frivilligt gå 4-årig eller 5-årig realskola. När enhetsskolan med grundskolesystemet
Dan har folkskola och sedan även han realskola i sin skolbakgrund. I realskolan läste intervjupersonen tyska i 4 år och sedan ytterligare studier i tyska på ett tekniskt institut och slutligen delvis under sina fyra år av kvällsstudier.
För att hjälpa den svarande att kunna avge ett svar om vad han anser om tyskundervisningen i skolan räknade jag spontant upp tänkbara moment ifrån tyskundervisning, såsom
grammatikregler, övningar för muntligt flyt, att lyssna till autentisk tyska, att läsa autentiska texter på tyska samt övningsmöjligheter till fritt skrivande. Dan menar att alla de moment jag angett fanns med men att han tyckte ”det var besvärligt att inte få grammatiken ordentligt förklarad för sig, varför det skulle vara på ett visst sätt.” Vidare anser Dan att frånvaron av autentisk talövning med infödda tyskar var en stor nackdel. ”Att det inte ingick utlandsvistelse.” Han tyckte att ”torrsimma” på det muntliga planet, enskilt eller ihop med andra med lika
begränsade kunskaper, inte ger mycket språklig utveckling.
4.2 Senare kompensationsförfarande och upplevda kunskaper i tyska
Eftersom Adam hade upplevt brist på muntliga övningar gick han senare i sitt yrkesliv en intensivkurs i tyska på plats nere i Tyskland. Detta har enligt honom varit till stor nytta i de dagliga tyska kontakterna i den aktuella tjänsten hos hans svenskbaserade arbetsgivare. Det framgår inte i intervjun vilken kunskapsnivå han anser sig befinna på idag.
Den främsta kompletteringen som Bertil tänker på är att för att klara yrkesverksamheten inom hans område så bör man läsa affärstyska. Detta för att man ska kunna genomföra köp- och säljförhandlingar. Det är, enligt honom själv, även för att kunna ”gå in i tekniska diskussioner och fackuttryck och sådant.” I intervjun berättar Bertil om sina egna autodidaktiska lärostrategier. Han beskriver hur han uppfattar språk som en form att uttrycka sig med för att nå ett mål. Formen är nödvändig för att uttrycka innehållet. Det är inte väsentligt hur formen brukas menar den intervjuade, och rädslan att göra språkfel bromsar inte honom det minsta, enligt honom själv. Med denna inställning bygger han vidare på sin tyska när han finner möjlighet och utrymme. Han utvecklar sig språkligt med hjälp av tekniska ordböcker och även sådana som finns som
mjukvaruprogram för PC. Han utnyttjar tillfällena vid kundbesök av tyska leverantörer. Detta gör han genom att ange ord på engelska och be om att få veta vad det heter på tyska. Dessutom försöker han snappa upp ord i tyska samtal i handelssammanhang. Bertil bedömer sig
språkmässigt ligga på B1-nivån utifrån Europarådets kunskapsnivåer för språk (se närmare bilaga 3).
Christer är den enda av mina fyra informanter som inte fortbildat sin tyska i någon annans regi efter att ha slutat skolan (han är ju också mycket ung). Han förklarar att företaget inte har eller tillhandahåller några språkutbildningar, utan han säger att det handlar för hans del mest om ”själv-läran”. Genom att han sitter mycket med yrkeslitteratur som till vissa delar är tysk menar han att han bygger upp sitt tyska ordförråd. Det ger tekniska termer och fraser. Det har inte lett till att han talar tyska bättre, säger han, men han säger sig förstå mer i sin tyska yrkeslitteratur bestående av verkstadshandböcker, manualer, produktkataloger, felsökningstabeller samt andra nödvändiga dokument. Genom att ta hjälp av textsammanhanget får Christer god hjälp att arbeta ut betydelsen av innehållet. När det inte går att sluta sig till betydelsen med hjälp av
sammanhanget kontaktar han en språkkunnig teknisk kollega stationerad på huvudkontoret i en större stad (kollegan är dessutom tyskfödd). Christer anser sina språkkunskaper ligga på B1-nivå på EU-rådets språkskala.
Dan förmedlar genom redogörelsen av sin grundläggande tyska språkutbildning från de obligatoriska skolåren och de ifrån den anslutande yrkesutbildningen en god språkgrund för sitt arbetsliv. Han uttrycker ingen upplevd kunskapsbrist. Han förklarar att förut var ju tyskan ett större språk. Man läste tyska som komplement till engelska, då detta ”gav möjlighet till
internationella kontakter.” Hans egna språkliga utvecklingsmöjligheter fås genom samröre med det tyska modersbolaget och de mycket språkkunniga kollegorna på arbetsplatsen. Detta menar han ger möjligheter att ta efter deras formuleringar och uttryck. Även Dan har gjort en
självskattning av sina tyska språkkunskaper och bedömer dem till B2-nivå.
4.3 De fyra färdigheterna och informanternas rangordning av användningen
av dessa
De intervjuade ombads ange ordningsföljden för de fyra färdigheterna i tysk språkanvändning. Färdigheterna är höra, läsa, muntlig färdighet och skriftlig färdighet. Dessa rangordnades utifrån mest till minst använd i arbetet.
Adam placerar höra och tala på första plats, då han anger muntlig kommunikation som den största biten. Läsning kom som nummer två och skriva hamnade sist då han säger sig ”inte ge sig på detta.”
Egenföretagaren Bertil förklarar att de tre färdigheterna höra, läsa, muntlig kommunikation utövas alla till 90 % medan skriftlig färdighet används till 10 %.
Bara två av färdigheterna rangordnar Christer. Som nummer ett kommer höra och läsa kommer som nummer två. Muntlig och skriftlig färdighet tog inte min informant med i sin uppräkning och på frågan varför, var det för att han inte använder dem i sitt arbete.
Dan förklarar att alla fyra färdigheterna behövs i hans arbete och utan inbördes rangordning . Han gav inte heller några procenttal till vilken utsträckning dessa används i hans arbete.
4.4 Vilka färdigheter behövs i vilka arbetssituationer?
För Adams del, i hans tidigare arbete, behövdes den muntliga kommunikationen samt
hörförståelse bl. a. för samarbetet med hans tyska arbetskollega som inte kunde andra språk för att de gemensamt skulle kunna installera och upprätthålla verksamheten av en produktionslinje. Deras samarbete varierade i grad och löpte under ett antal år. Vidare ingick det i Adams dagliga uppdrag att leda produktionscheferna i deras arbete, vilket förde med sig att han hade daglig muntlig kontakt med huvudkontoret i Tyskand. Adam måste också använda dessa två tyska språkfärdigheter när han åkte på installationsuppdrag i Centralasien. För kunduppdragen där måste man kunna tyska då det finns kunder som inte talar engelska. Den intervjuade nämner i detta sammanhang Tjeckien som ett land där engelska inte är gångbart.
Egenföretagaren Bertil berättar att vid kontakterna med leverantörer som finns i Tyskland och Polen behövs den muntliga kommunikationen. Och när man sluter kontrakt behövs naturligtvis den skriftliga färdigheten och när det gäller tekniska beskrivningar behövs ofta den tyska läsfärdigheten.
När de allra nyaste modellerna av tyska lantbruksmaskiner kommer ut på svenska marknaden och säljs på bl. a. Christers företag är många av de tillhörande verkstadshandböckerna tillgängliga först bara på tyska. Det behövs en övergångstid innan de hunnit översättas och kommit ut på något annat språk. Detta kräver enligt Christer att man kan förstå tysk text. Det finns också verkstadshandböcker till de äldsta befintliga modellerna och dessa finns endast på tyska och här är det absolut nödvändigt med tysk läsförståelse.
Som jag nämnt i presentationen leder Christer även kurser. Dessa kurser handlar om felsökning och i kursförberedelserna ingår att översätta tyskt textmaterial innan det går att använda och här kommer läsförståelsen åter in. Denna tyska läsförståelse behövs också när en kund behöver beställa s.k. specialverktyg till sin lantbrukmaskin av tyskt märke. Dessa verktyg finns med i förteckningar eller beskrivningar, men texterna är endast tillgängliga på tyska. För att få rätt produkt beställd samt funktionen förklarad för kunden (oftast
tyska. Slutligen behövs tyska vid teknisk support från fabrikerna i Tyskland. Det är bra att kunna en del tyska för det händer ibland att supporten inte kan engelska och då använder Christer, enligt honom själv, sin ”knackiga” muntliga språkfärdighet.
Dan förklarar hur man resonerar inom företaget att man inte specificerar vilka färdigheter som behövs eller när det behövs inom alla personalkategorier, men man måste ha någon form av språkkunskap i tyska. Detta exemplifierar min informant genom att säga att ”vid tillsättande av ledig teknikertjänst utesluter företaget 75-80 % av lämpliga kandidater för de inte kan tyska”.
4.5 När använder informanterna hellre tyska än engelska i arbetet?
I intervju med Adam framkommer inget om detta.
Bertil däremot säger mycket bestämt och övertygat att när det inte finns svenska tekniska beskrivningar föredrar han tyska skrivna sådana framför engelska. Anledningen är enligt honom själv att ”de flesta tyska tekniska glosorna tekniskt sett liknar de svenska, de engelska kan vara helt annorlunda.” Han menar att i en tysk teknisk beskrivning” står ju hälften på svenska.”
I intervjun med Christer framkom inte heller här någon arbetssituation där han föredrog tyskan framför engelskan.
Hos min fjärde informant Dan är förhållandet mera speciellt. Tyskan är norm när det gäller ett främmande språk vid sidan om svenskan som arbetsspråk. Engelskan används vid de tillfällen när leverantörerna inte kan tyska och även oftast vid tvärkontakter med europeiska dotterbolag.
4.6 Vilka fördelar har informanterna i arbetet av att de kan tyska?
Adam säger att han var mer eller mindre ensam om att tala tyska i sitt tidigare arbete, vilket påverkade hans förhandlingsposition vid lönesättning. Det faktum att moderbolaget var tyskt var avgörande vid löneförhandlingar. Dessutom blev det en årligen återkommande premiering. Min informant säger att detta gjorde honom lönemässigt mycket nöjd. Vidare säger han att arbetets karaktär med utrymme för att använda tyska har gett honom en chans att förbättra sin muntliga färdighet.
Min andra informant Bertil berättar att då han för 30 år sedan startade sitt eget företag använde han, som han uttrycker det, sin ”indiantyska”. Och den har hjälpt till vid etableringen och
expansionen av företaget. Han säger också att hos försäljningspersonalen på de tyska och polska leverantörsföretagen är förvisso engelska fullt gångbart, men Bertil menar att ”de funnit det mera framgångsrikt att föra diskussionerna på tyska.” Slutligen menar han att det faktum att han vågat
använda den lilla tyska han har för sitt företagsutövande har påverkat inkomsterna företaget har genererat.
Christer svarar på frågan om vilka fördelar han har i arbete av att kunna tyska med att det maskinmekaniska arbetet av lantbruksmaskiner är så avancerat att detta kräver användning av yrkeslitteratur. Att kunna utföra arbetsuppgifter med hjälp av denna litteratur underlättas av att kunna tyska, just för att delar av materialet är skrivet på tyska.
Dan säger att fördelen med att kunna tyska i hans arbete är att det varit möjligt som tekniker att vara med från ”ax till limpa” vid ett tekniskt projektarbete. Med andra ord har det varit möjligt att följa utvecklingsprocessen av en produkt från startskedet av idén till den slutliga produkten. Dan uppgav fördelar med att kunna tyska i sitt arbete. Man får vara företagsrepresentant vid tyska mässor och är kapabel att kunna ta kontakt med tyskspråkiga besökare; man får också andra möjligheter att resa i tjänsten och så man får se världen. Min informant upplever sina kunskaper och användandet av tyska i arbetet som en yrkesmässig status, att man är den som kan ha yrkesmässiga kontakter på tyska. Han menar att kollegerna nog också upplever det så.
5 Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
De sammanhang som framkommit vid kategoriseringen kommer nedan i diskussionen att behandlas med stöd av frågeställningarna i undersökningen.
5.1.1 I vilka svenska maskintekniska yrkessammanhang behövs tyskan och i vilka specifika göromål används de olika språkliga färdigheterna?
När det gäller tyska språkfärdigheter som kommer till uttryck i ELAN-studien anges brister i skriftlig färdighet i tyska som den största bristen. Den uttrycks i form av brister i korrespondens på tyska språket inom EU-företagen 37. EU:s hjälpmedel ”eTwinning” främjar skriftlig och muntlig färdighet även i tyska inom de europeiska skolornas språkundervisning . Sammantaget uttrycks från EU:s håll att dessa två färdigheter är väsentligast i tyska språket för en
förvärvsarbetande EU-medborgare. När jag ser till vad maskinmekanikern Christers arbete kräver på hemmaplan kräver det förvisso språkkunskaper i tyska, men när det gäller de språkliga
färdigheterna som anses som de mest väsentliga både ur EU-perspektiv och för mina övriga informanter avviker kraven. Han använder övervägande sin läsförståelse inom sin maskintekniska yrkeslitteratur för att kunna utföra det nödvändiga reparations- och kundservicearbetet samt för sina kursförberedelser. Utan denna läsförståelse vore det enligt Christer svårt att upprätthålla en fortlöpande verksamhet på samtliga områden.
Att engelska språket skulle vara det ”enda man måste behärska oavsett vad man väljer att syssla med i framtiden ” citerat ur Skolverkets attitydundersökning38 visar ju på ett ensidigt resonemang i vår grund- och gymnasieskola. Tittar jag på Adam som utökade sin
teknikutbildning med en fyraårig teknisk utbildning och därmed hamnade i en svensk yrkesutövande position som produktionstekniker med ökat arbetsansvar, krävde detta arbete muntlig färdighet och hörförståelse i tyska för installation och upprätthållande av en
produktionslinje. Vidare behövdes dessa också för Adam vid den dagliga kontakten med det tyska huvudkontoret när han skulle utöva sin arbetsledarfunktion med de svenska produktionscheferna. Samma färdigheter behövdes när min informant sändes på installationsuppdrag i Centralasien och Östeuropa, t.ex. Tjeckien. Det som redogjorts för här om Adam berör också nästa frågeställning som handlar om varför tyskan används istället för engelskan i dessa yrkessammanhang.
37 Moore& Tinsley s 21 38 Bergseth & Edlert, 2003 s 78
5.1.2 Varför används tyskan och inte engelskan i dessa sammanhang?
Bertil och hans företag har för inköpsverksamheten använt sig av tyskan som arbetsspråk under de hittills 30 verksamma åren. Enligt Bertil förs diskussionerna på modersmålet för leverantören även om tyskkunskaperna inom företaget ligger på B1- nivå samt att leverantörerna kan engelska. Det förefaller som om leverantörerna förstår att deras samtalspartner trots lägre muntlig färdighet och generellt lägre kunskapsnivå i tyska har god förståelse av vad som framkommer i den information de tillhandahåller.Här uttrycker företaget en variant av
”Fremdsprachen-Reaktionsfreudigkeit”39, dvs. även om det inte gäller export i första hand så är man på företaget beredd att föra diskussioner på ett språk motparten känner sig mer bekväm i även om det innebär att den egna språkliga nivån ligger under samtalspartnerns. Egenföretagaren Bertil har som nämnts polska och tyska leverantörs- och kundkontakter. Min informant Bertil är ett intressant svenskt exempel på en företagare som med lång företagserfarenhet till dags dato funnit att han driver sin verksamhet mer framgångsrikt om han använder tyskan inom sitt
maskintekniska verksamhetsområde än engelskan. Att använda den mindre tyskkompetensen mer än den mer gängse använda engelskan förefaller värna om företagets position. Det framgår i intervjun att hans företagskontakter, utöver de polska, är centrerade till före detta Östtyskland. De nyhistoriska förhållandena i dessa två tidigare öststater när det gäller tyskans ställning speglas i Bertils förhållningssätt till tyskan kontra engelskan för diskussionerna med sina företagskontakter från dessa geografiska områden. Detta uttrycks delvis i ELAN-studiens mätningar som anger att den näst största kunskapsbristen i språk vid förhandlingar berör kunskapsbristen i det tyska språket40. Engelskan breder förvisso ut sig alltmer även i Östeuropa och i före detta Östtyskland men prognoserna i ELAN-studien påvisar att behovet av bl.a. tyska inte minskar geografiskt inom näringslivet41.
På Dans företag inom fordonsmaterial vore det omöjligt att bli anställd om man inte tidigare har läst tyska trots att engelska också används. Det framgår i intervjun att kommunikationerna med moderbolaget alltid kan ske på engelska eftersom man där har med högutbildad personal att göra, men eftersom alla anställda pga. anställningskraven på Dans arbetsplats har mer eller mindre grundläggande kunskaper i tyska språket och är förmögna att föra kommunikation på detta språk så förs samtalen gärna på tyska. Moderbolaget vet alltså om att man med fördel kan använda sitt modersmål vid kontakterna med det svenska dotterbolaget. Dan uttrycker det med att
39 Moore & Tinsley, 2006 s 21 40 Ibid s 21
”dom är mycket gladare om man pratar tyska med dom än om man börjar på engelska” Det tyder på att det inom det svenskbaserade företaget även här finns en förmåga att tillmötesgå den
utländska partnerns eget språkbehov, den s.k. ”Fremdsprachen – Reaktionsfreudigkeit”42. Detta är en parallell till Bertils verksamhet. I båda fallen kan skönjas en kulturell förståelse och
fingertoppskänsla för mänskliga mellanhavanden med en motpart från ett tyskspråkigt EU-land. Det framkommer en annan intressant detalj i intervjun med Bertil varför han använder tyskan istället för engelskan som jag vill nämna. Han motiverar det med att han föredrar tyska språket framför det engelska när inga svenska tekniska beskrivningar finns tillgängliga. Han menar att i en tysk beskrivning ”står ju hälften på svenska”. Detta visar fördelen med att ha svenska som modersmål genom att svenskan i perioder influerats av tyska språket, ett förhållande som Bertil instinktivt är på det klara med och utnyttjar till sin fördel i det egna yrkesutövandet.
5.1.3 Vad kan detta ge för möjliga konsekvenser för språkundervisningen i tyska i skolan? Ingen av informanterna uttrycker att deras tyskundervisning under skolgången har gett tillräckliga grundläggande språkkunskaper att tillämpa i yrkeslivet efter avslutad obligatorisk skolgång. Två av dem har förvisso inte gått i den nyare skolformen grundskola men även de uttrycker sådana brister som de andra som har gått i grundskolan uttrycker i sina intervjuer. Bilden som framträder tycks vara att språket inte räckt till som det verktyg som de behövt i förvärvslivet. Det har
föranlett tre av intervjupersonerna att på olika sätt försöka åtgärda problemet för att bättre klara sig i sitt yrkesutövande. Den fjärde informanten, Dan, fortbildade sig i tyska i anslutning till sin yrkesutbildning som (maskin)ingenjör då han förstod hur det förhöll sig då han ofta kom i kontakt med tyskspråkig yrkeslitteratur innan han blev klar och kom ut i arbete.
Adam och Bertil utnyttjade andra möjligheter att fortbilda sig i tyska språket. Adam åkte på intensivkurs i målspråkslandet och Bertil gick en kvällskurs. Men Bertil har också försökt hitta andra lösningar inom ramen för sitt företagande, vilket inneburit att” lära sig själv” med hjälp av tekniska ordböcker, PC-program, kundbesök från tyska leverantörsföretag och i telefonsamtal till och från målspråkslandet. Christer har också tillämpat den autodidaktiska strategin under sin läsning av tyskspråkig maskinteknisk yrkeslitteratur. När det inte har gått på egen hand har han även tagit hjälp av en språkkunnig kollega på huvudkontoret.
På vilket sätt kan denna information från undersökningen vara till nytta för
tyskundervisningen i skolan? Hur kan man leva upp till målet i kursplanerna i moderna språk för både grundskola och gymnasieskola om att ge elever de språkkunskaper som behövs, i detta fall i
tyska, ”för yrkesmässiga kontakter av olika slag”43 i framtiden?
Det framgår av mina informanter i undersökningen att det som man är mycket missnöjd med är bristen på muntliga övningar och man efterlyste att få tala tyska ”på riktigt” med infödda tyskar. Jag har själv under min praktiktid på gymnasieskolan känt att detta har saknats och lagt stor tankemöda på hur detta skulle kunna låta sig göras för att få till stånd mer elevmotivation och glädje för språket. Jag funderade på om jag på något sätt privat kunde etablera egna tyskspråkiga kontakter och med hjälp av IT-teknik låta kontakterna ingå i språkundervisningen. Genom min research har jag upptäckt en möjlighet som jag inte kände till och som jag när jag har blivit verksam som lärare kan börja använda. Det finns redan möjligheter för skolan och den enskilda läraren att verka från hemmaplan. Möjligheterna gäller faktiskt inte bara för elever inom yrkesutbildningar utan även för de studieförberedande gymnasieprogrammen och för
grundskolan. Digitala samarbetsformer finns tillgängliga i samarbetsverktyget ”eTwinning” i EU:s regi och lämpar sig för alla. Lärarinsatsen för verksamma lärare i detta sammanhang förefaller mig att inte behöva bli mer betungande än den redan är. På Skolverkets hemsida finns ”Myndigheten för skolutveckling” som stödjer EU i denna samarbetsform och ger instruktiv och god handledning på sin webbplats för pedagogers utveckling av IT- kompetens, PIM (praktisk IT- och mediekompetens) för detta verktyg ”e-Twinning”. Verktyget har ingen byråkrati och support finns alltid hos ”Myndigheten för skolutveckling” på dess webbplats PIM. EU tillhandahåller inom detta digitala verktyg även egen support som kan utnyttjas. ”eTwinning” kan användas med eller utan ämnesövergripande synsätt och det är hela tiden möjligt att följa kursmålen oavsett ämne, t ex i moderna språk (här kan bl.a. verktygen chat/mail och webbvideo användas), teknikområdet etc. Projekttiden och storleken på projektet kan den enskilda läraren själv avgöra innan han/hon tittar på listan med europeiska partnerskolor som anmält sig. Ett samarbete med en europeisk partnerskola kan hos eleven förändra attityden till flerspråkighet i yrkesutbildningen samt till mindre populära språk inom skolans värld. ”eTwinning” kan även inom grundskolan verka motiverande, vilket skulle kunna motverka det stora elevbortfallet i moderna språk på vägen mot gymnasieutbildningen. Användandet av ”eTwinning” i språkundervisningen skulle kunna leda till att elever i så 6 inför språkvalet och så 8 inför elevens val väljer just tyska då verktyget erbjuder möjligheter i undervisningssammanhang att tala tyska ”på riktigt” med tyska skolbarn via webbkamera. Genom att göra eleverna delaktiga från planeringsstadiet och tidigt i studierna vid användandet av det digitala verktyget kan alltså motivationen öka så att eleverna
utnyttjar chansen att välja ytterligare språk. Detta gäller naturligtvis också både den praktiska och den teoretiska gymnasiala undervisningsformen. Med hjälp av verktyget kan verksamma lärare förnya sin (språk)undervisning och det kommer både den undervisande och eleven tillgodo.
Även om jag i mitt resonemang uppehåller mig primärt vid språkundervisningen i tyska på den tekniskt yrkesförberedande gymnasieskolan så ser jag en tidig studiestart och kontinuerliga språkstudier av tyska genom grundskolan som viktiga. För att en elev på gymnasienivå skall uppnå användbar nivå av tyska för t. ex sitt tekniska yrkesutövande för framtiden måste ju tyskundervisningen, som alla språkstudier, påbörjas i god tid. För att komma upp till B1-2-nivån likt mina informanter krävs en kontinuitet i språkinlärningen. Tre av mina informanter
nödsakades förvisso att i efterhand komplettera sin tyska, men dagens grundskoleelever skulle kunna undvika detta då det finns förbättrade övningsmöjligheter i skolan om de utnyttjas optimalt av både eleven och skolan t.ex. omnämnda ”eTwinning”.
I researchsammanhanget kom även till min kännedom EU-programmet Leonardi da Vinci och dess stödmöjligheter för yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Utifrån ett elevperspektiv där den enskilde yrkesutbildande eleven genom skolans försorg får en praktikplats i ett annat EU-land med medel från EU ser jag detta som något väldigt positivt för flerspråkighet och motivation för den enskilde eleven. Att stimulera flerspråkighet i kombination med yrkesutbildningen är ett optimalt sätt och man kan på så sätt bättre närma sig kursmålet som säger att den yrkesutbildande eleven skall fåerfarenheter och kontakter av olika yrkesmässiga slag inför framtiden44, vilket rimligen urdet europeiska arbetsperspektivet måste inbegripa både det språkmässiga och det kulturella.
Varianterna av ”Fremdsprachen – Reaktionsfreudigkeit” som finns i Bertils och Dans företag kan ses som exempel på och argument för ett mer nyanserat resonemang kringspråkundervisning och kunskaperna i moderna språk. Exemplen belyser och antyder att den svenska ensidiga och utbredda synen på engelskan som gångbart språk inom EU inte stämmer med verkligheten i alla hänseenden. En undervisning i den svenska skolan med en alltför stark betoning på det engelska språket missar att lyfta fram andra viktiga aspekter för eleverna i deras framtid som möjlig arbetskraft inom EU men även för den allmänna förståelsen för enskilda EU-länder. Elevernages inte möjlighet att bli medvetna om de skillnader i språktraditioner som trots allt finns inom EU. Härigenom ges eleverna ingen möjlighet att utveckla ”Fremdsprachen – Reaktionsfreudigkeit” inför ett yrkesutövande som kan innebära interaktion både språkligt och kulturellt med de
länder som inte har engelska som officiellt språk och med de EU-länder där man av tradition dubbar den inköpta engelskspråkiga medieproduktionen fastän man lär ut engelska som
främmande språk i det egna landet inom EU. Jag fick under mitt sökande efter kontaktpersoner som skulle kunna hjälpa mig finna intervjupersoner höra från en av dessa att i EU-länder där dubbning är tradition är unga generationer i allmänhet inte så bra på att använda engelska som de svenska. Kontaktpersonen menade, utifrån sina mångåriga erfarenheter, att i dessa EU-länder finns i allmänhet mer motstånd hos de unga i form av t.ex. blygsel när de använder engelskan jämfört med hos ungdomar i Sverige.
Exemplet med Bertils företagande ser jag som ett möjligt exempel att lyfta fram i diskussionen för framtida elever på yrkesförberedande program på gymnasieskolan, t.ex. industriprogrammet. På detta program finns kurser i projekt och företagande, där målet är att stimulera intresset för och känna till villkoren för företagande och entreprenörskap45. Idag kan det inte förutsägas vad en påbörjad karriär inom det tekniska industrigebitet kan leda till för en teknikintresserad ungdom eftersom tekniken utvecklas fort. På industriprogrammet ser Skolverket kunskaper i andra främmande språk utöver engelska som viktiga för att den tekniska utvecklingen skall kunna följas, liksom för att skapa förståelse för andra kulturmönster46. Det som konkret aktualiserar flerspråkigheten är att det finns skolor inom IP-programmet som redan idag erbjuder att förlägga den arbetsplatsförlagda praktikutbildningen till andra länder än Sverige.
Språkliga förberedelser i god tid på hemmaplan i målspråket för de elever som erbjuds
praktikplats i Europa är en fördel och säkert motiverande för den enskilde. Tyskläraren har i regel allmän kännedom om kulturella skillnader i målspråkslandets arbets- och privatliv och kan förmedla dessa, samt ge förklaringar på svenska kring målspråket.
Egenföretagaren Bertil beskriver hur muntlig färdighet i tyska med leverantörsföretagen i Tyskland och Polen gynnar företagsverksamheten, tillika hur den skriftliga färdigheten i tyska är nödvändig för att i kontraktssammanhang kunna skriva just sådana samt hur användandet av tekniska beskrivningar kräver språkfärdigheten läsförståelse. Att för teknikintresserad ungdom med ett entreprenörsintresse påvisa paralleller mellan IP-programmets kurskombinationer av teknik, företagande och möjlighet till praktik utomlands och hur en erfaren företagare som Bertil använder sin grundtyska i drivandet av sitt företag skulle vara ett sätt att få eleverna att börja fundera på hur teknik och språk kan hänga samman i det verkliga framtida arbetslivet på
45 www3.skolverket.se 46 www.skolverket.se
teknikområdet eftersom t.ex. maskintekniskt företagande inte alltid begränsar sig till Sveriges gränser.
Det vore önskvärt att grundskolan och eleverna där redan inför språkvalet och elevens val hade ett första informationsutbyte med representanter från lokala arbetsförmedlingen och allmänna näringslivet om användningen av moderna språk i nutida yrkesliv inom och utom Sverige.
5.2 Metoddiskussion
Min undersökning är på intet sätt representativ eller heltäckande . Den begränsade tid som tilldelas examensarbeten har inte gett utrymme för något sådant. Det fanns inga realistiska förutsättningar, vilket jag insåg när jag bestämde mig för vad jag ville undersöka. Jag skulle inte kunna få i ihop ett sådant underlag. Det förstår läsaren även av min metodredogörelse som redogör för svårigheterna i undersökningen. Mina informanter är relativt gamla, utom en, och två av dem har inte gått grundskolan, men trots det bedömer jag att deras intervjuer har varit av betydelse för undersökningen då den längre användningen av tyskan som arbetsspråk och yrkeserfarenheten i sammanhanget har kunnat bidra till arbetet.
Vetskapen om mina tekniska kunskaper, min yrkesmässiga bakgrund och erfarenhet inom teknikområdet hos informanterna kan ha påverkat dem så att de därigenom har delgivit mer personliga synpunkter och erfarenheter än om de vetat att jag hade saknat detta. Min personliga yrkesbakgrund har inte kunnat undvikas i de kvalitativa intervjuerna för den naturliga
kommunikationens skull. Att jag förstått yrkesterminologi och arbetssätt har gjort att jag bättre kunde sträva mot att anpassa frågorna. Dock ser jag att det kan ligga risker i att bli betraktad som en invigd i tekniska yrkessammanhang i denna typ av kvalitativa intervjuer. Intervjupersonerna kan utav yrkeslojalitet ha velat komma mig mer tillmötes för att hjälpa mig i min forskarroll och gett forskareffekt på materialet. Dock känner jag att personerna varit starka personligheter med självständigt tänkande i det de uttryckt och haft en öppenhet och uppriktighet gentemot mig.
Mitt intresse för teknik i allmänhet men även för IKT samt språk och att jag söker sätt att kombinera och använda dem för min framtida språklärarroll kan medföra ett mindre kritiskt förhållningssätt hos mig till mitt material. Detta har jag försökt att motverka genom att följa riktlinjerna för forskning som finns inom ämneslitteraturen på området. Den i
