SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV
STRESS OCH DESS PÅVERKAN PÅ
OMVÅRDNADSARBETET
EN LITTERATURSTUDIE
ANTON THILANDER
VIKTOR OLSSON
SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV
STRESS OCH DESS PÅVERKAN PÅ
OMVÅRDNADSARBETET
EN LITTERATURSTUDIE
ANTON THILANDER
VIKTOR OLSSON
Olsson V, Thilander A. Sjuksköterskors upplevelser av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa- och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.
Bakgrund: Stress påverkar individen både fysiologiskt och psykologiskt. Sjuksköterskans yrke kan upplevas stressigt och när denna stress påverkar sjuksköterskan kan omvårdnadsarbetet påverkas negativt. För att reducera stress och risken att patienternas omvårdnadsbehov ej uppfylls krävs ett gediget samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonalen.
Syfte Syftet var att sammanställa studier som undersöker sjuksköterskors upplevelser av stress i omvårdnadsarbete.
Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ design har använts i studien. Detta för att få en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelser och tankar. Metoden vi utgått från var Forsberg och Wengströms sju steg. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Resultatet baserades på 15
vetenskapliga studier.
Resultat: Två teman identifierades i analysen av studierna. Dessa var:
Sjuksköterskors upplevelse av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet och Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrket.
Konklusion: Stressens påverkan på omvårdnadsarbetet hade många infallsvinklar. En del av faktorerna som spelade roll var arbetsbelastning, samarbete och den moraliska stressen.
NURSES EXPERIENCE OF STRESS AND ITS
IMPACT ON PATIENT CARE
A LITERATURE REVIEW
ANTON THILANDER
VIKTOR OLSSON
Olsson V, Thilander A. Nurses experience of stress and its impact on patient care. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö
University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018. Background: Stress affects the individual both physiologically and
psychologically. Nurses occupation can be stressed at times and when this stress affects the nurse, nursing care can be adversely affected. In order to reduce stress and the risk that patient needs are not met, solid cooperation is required between healthcare professionals.
Aim: The purpose was to compile common themes in studies that investigate nurses' experiences of stress in nursing care.
Method: A literature review was conducted with a qualitative design. This design was used to gain a deeper understanding of the nurse's experiences and thoughts. The method that was used was Forsberg and Wengströms seven steps. The
databases used were PubMed and CINAHL. The result was based on 15 scientific studies.
Results: Two themes were identified in the analysis of the studies. These were: Nurses experience that the occurrence of stress affects nursing work and Nurses experiences of stress affecting in their work.
Conclusion: Stress's impact on nursing care had many approaches. Part of the factors that played a part were workload, teamwork and moral distress.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Stress i kroppen 1 Moralisk stress 1 Stress i omvårdnadsarbetet 2 Hantering av stress 2 Omvårdnad 3 Patientsäkerhet 3 Samarbete i team 4 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 4 METOD 5
Problemformulering och syfte 5
Plan för litteraturstudien. 5
Sökord och sökstrategi. 5
Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga studier 6
Granskning och kvalitetsbedömning 7
Analysprocess 7
RESULTAT 8
Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrket 8 Psykologiska upplevelser av stress 8
Somatiska upplevelser av stress 8
Fatigue 8
Moralisk stress 9
Kontroll 9
Flykt 9
Sjuksköterskors upplevelse av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet 9 Patientsäkerhet i omvårdnadsarbetet 10
Arbetsbelastning 10
Samarbete i team 11
Personalens upplevelse av ledarskapet 12
DISKUSSION 13
Metoddiskussion 13
Formulera en plan för litteraturstudien 13
Bestämma sökord och sökstrategi 14
Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga studier 14 Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå 14 Analysera och diskutera resultat 14
Resultatdiskussion 15
Sjuksköterskors upplevelse av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet 15 Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrke 17
KONKLUSION 18
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH KVALITETSUTVECKLING 18
REFERENSER 20
BILAGA 1 24
BILAGA 2 25
INLEDNING
Det skrivs mycket om ansträngda arbetsförhållanden för sjuksköterskor som arbetar på landets sjukhus. Långa väntetider, hög beläggning, högt patienttryck och stor personalomsättning beskrivs som vardag. Stress och dålig arbetsmiljö anges också som huvudorsakerna till att sjuksköterskor i Sverige lämnar yrket (Statistiska centralbyrån, 2017). Stress har makt att påverka oss i vår upplevelse och varseblivning, och manar oss till anpassningar av hur vi verkar (Henrich m.fl., 2017). Långvarig stress kan få konsekvenser som riskerar att gå stick i stäv med den omvårdnad som sjuksköterskan föresatt sig att arbeta efter (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2014).
BAKGRUND
Nedan presenteras begreppen; Stress i kroppen; moralisk stress; stress i omvårdnadsarbetet; hantering av stress; omvårdnad; patientsäkerhet och samarbete i team. Uppdelningen presenterar olika aspekter av stress.
Stress i kroppen
Under påverkan av stress reagerar kroppen med en rad olika fysiologiska reaktioner (Lundberg & Wentz, 2004). Blodvolymen ökar i de stora muskel- grupperna, i hjärnan och lungorna medan mindre prioriterade organs blodtillförsel minskar, såsom mag-tarmkanalen och matsmältningssystemet. Vidare ökar
blodtrycket och pulsen (a.a). Stresshormoner som kortisol, adrenalin och noradrenalin utsöndras i förhöjd mängd i blodbanan vilket leder till en tillfälligt ökad prestations- och koncentrationsförmåga. Dessa regleringsmekanismer hjälper människan att hantera olika påfrestningar. När den akuta stressreaktions- fasen är över är det viktigt att kroppen hinner återhämta sig och återfå balans (a.a). Utan återhämtning riskerar stressen att bli kronisk vilket kan det leda till flertalet negativa hälsoeffekter (Perski 2012; Yaribeygi m. fl. 2017). Exempelvis har påverkan på centrala nervsystemet (CNS) konstaterats, där atrofi av hjärnsubstans kan observeras som konsekvens långvarig stress (Yaribeygi m.fl., 2017).
Hippocampus är ett område i hjärnan som bl.a. spelar en central roll för hjärnans bearbetning av minnen, och som har visat sig extra känsligt för långvarig
hormonell stresspåverkan. Vid långvarig stress kan bl.a. minnesstörningar observeras som följd (Yaribeygi m.fl., 2017). Även kognition försämras under inverkan av långvarig stress. Kognition innebär hjärnans förmåga att hantera inlärning, beslutsfattande, uppmärksamhet och omdöme. Även här spelar intensitet och duration roll, med större effekter vid längre duration och högre intensitet (a.a). Yaribeygi m. fl. (2017) konstaterar att dessa effekter även påverkar känsloreglering, och att det finns likheter mellan de negativa effekter som kan ses hos deprimerade personer och personer med affektiva störningar, som de som uppstår som följd av långvarig stress (a.a).
Moralisk stress
Begreppet moralisk stress (eng. “moral distress”) myntades av vårdforskaren Andrew Jameton, där han i sin bok ”Nursing practice: the ethical issues” ger definitionen:
Jameton pekar i utformandet av begreppet på en skillnad mellan moraliska dilemman och moralisk stress. Ett klassiskt moraliskt dilemma kan sägas handla om att välja ett av flera etiskt försvarbara alternativ, medan moralisk stress snarare handlar om att veta vilket handlande som är etiskt riktigt, men inte ha möjlighet att handla i enlighet med denna vetskap (Jameton, 1984).
I en studie där akutvårdspersonal intervjuats om upplevelser relaterade till moralisk stress rapporterar respondenterna känslor som ilska, frustration och trötthet (Henrich m. fl. 2016). Att inte kunna utföra vård som vårdgivaren själv anser tillräcklig för en värdig död anges av flera informanter i studien som en av de mest ansträngande situationerna. Generellt ansåg en majoritet av de tillfrågade i studien att patientsäkerheten påverkas negativt. Upplevelserna kunde även kopplas till utmattning och tankar på att lämna arbetsplatsen eller yrket (a.a). De Villers och DeVon (2012) bekräftar att moralisk stress förekommer inom den somatiska vården, och riskerar leda till undvikandebeteenden hos personalen, då de anställda försöker att undkomma upplevelsen av moralisk stress även undviker patienter som ger upphov till den. Oh och Gastmans (2015) konstaterar i en review av 19 studier som undersökte sjuksköterskors upplevelse av moralisk stress att moralisk stress generellt inte förekommer ofta. Vid förekomst kan dock moralisk stress påverka sjuksköterskan starkt (a.a). Henrich m.fl. (2016) och De Villers och DeVon (2012) bekräftar att psykologiska reaktioner av utmattning, irritation, frustration och depression förekommer hos sjuksköterskor som konsekvens av moralisk stress.
Stress i omvårdnadsarbetet
Arbetsmiljöverket konstaterar i sin sammanställning ”Stress och hög arbetsbelastning” (2017, s. 1) att stress och psykiska påfrestningar är de vanligaste orsakerna till upplevelser av arbetsrelaterade problem. 2015
rapporterade 70 procent av sjuksköterskor i Sverige att de upplevde sitt arbete som psykiskt påfrestande. Personal inom vård och omsorg är den yrkeskategori som har högst frekvens av anmälda arbetssjukdomar relaterade till stress och hög arbetsbelastning (a.a). Exempel på stressorer i arbetet är hög personalomsättning, hög arbetsbelastning och upplevelser av otillräcklighet (Socialstyrelsen, 2017a). Statistiska centralbyrån (SCB) skriver i sin rapport “Sjuksköterskor utanför yrket” (2017, s. 1) att 55 procent av sjuksköterskor som valt att helt lämna yrket angiver arbetsmiljöfaktorer som t. ex. stress och arbetsbelastning som skäl.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beskriver i sin rapport “Hur står det till med våra akutmottagningar?” (IVO, 2015, s. 1) hur upplevelser av bristande arbetsmiljö är mycket vanliga på landets akutmottagningar. Låg bemanning, låg kompetensnivå, högt patienttryck och för hög arbetsbelastning är några av de faktorer som rapporten lyfter fram. Detta sätts i relation till patientsäkerhet och omvårdnadsarbete som riskerar bli allvarligt lidande då observationer och patientkontakt nedprioriteras och ordinationer uteblir (a.a).
Hantering av stress
Lambert och Lambert (2008) beskriver coping som en anpassning av tanke och handling som syftar till att hantera krav. Copingstrategier kan dels vara
försöker personer att lösa externa problem för att minska stressen. Känslo-fokuserad stress kommer av känslomässiga reaktioner och copingstrategin riktas istället mot att hantera besvärande känslor (a.a).
Lazarus och Folkman (1984) beskrev att copingstrategier antingen kan vara aktiva eller passiva. Vid en aktiv copingstrategi konfronterar individen källan till stress och försöker ta kontroll över situationen. Vid passiv copingstrategi kan
undvikande eller flykt användas och individen tar då inte kontroll över situationen utan lämnar ansvaret till utomstående. Den passiva metoden kan dock ge symtom som ont i magen och huvudvärk om individen inte lyckats distansera sig från stressoren (a.a).
Omvårdnad
Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2017a) är omvårdnad ett mångfacetterat begrepp. Det beskrivs både som ett kunskaps- och forskningsområde, ett
undervisningsämne för sjuksköterskestudenter och som en verksamhet. Målet med omvårdnadsarbetet är att personen som vårdas ska vara så självständig och
oberoende som möjligt. Omvårdnaden skall även involvera patient och närstående (a.a). Inom omvårdnadsvetenskapen delas människan inte upp i olika delar så som kropp, själ och ande utan människan ses som en helhet, ur ett holistiskt
perspektiv. Det innebär att begreppet hälsa är relaterat till hela människan och formas av personens subjektiva upplevelser (SSF, 2014).
Patientsäkerhet
Enligt World Health Organisation (WHO) kan patientsäkerhet definieras som “frånvaro av uppkomst av undvikbar vårdskada” (WHO, 2017). En liknande definition återfinns i den svenska patientsäkerhetslagen 2010:659, där första kapitlet 6 § definierar patientsäkerhet som “...skydd mot vårdskada”.
Patientsäkerhet är en utmaning för all sjukvårdsverksamhet, där det råder stora regionala skillnader i världen (Jah m. fl. 2013). I länder med en väl utbyggd sjukvård utgör vårdrelaterade infektioner och medicineringsfel de största farorna för patienter, medan det i resurssvaga länder främst utgörs av grundläggande behov som inte tillgodoses, såsom tillgång på material, mediciner och utbildad personal (WHO, 2017). Jah m.fl. (2013) beräknade att det sker ca 421 miljoner sjukhusinläggningar globalt per år, varav uppskattningsvis 42,7 miljoner resulterade i vårdskador. Fattigare länder hade den högsta förekomsten, med uppskattningsvis ⅔ av fallen. (a.a).
I en litteraturgranskning utförd på uppdrag av Europeiska Kommissionen för att utvärdera orsaker till bristande patientsäkerhet och dess kostnader konstaterades att det var svårt att uppskatta, då tillförlitlig data ofta saknades eller brast i
kvalitet, men att kostnaderna i EU årligen beräknades uppgå i mellan 2,8 och 84,6 miljarder Euro (European Commission, 2016). Socialstyrelsen (SOS) uppskattar antalet vårdskador i Sverige till fler än 100 000 patienter per år, och att cirka 7.5 procent av vuxna behandlade inom somatisk vård 2016 drabbats av en
vårdrelaterad skada. Vidare uppskattar de att 12 procent av kostnaderna för sjukvård i Sverige beror på vårdskador (SOS, 2017b).
Patientsäkerhet regleras i flera lagar. En av dem är Patientlagen, 2014:821 där kapitel 3 fastställer att vårdgivaren har ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, med förebyggande åtgärder och utvärderingar. I kapitel 6 § 4 i samma lag framgår att det åligger den enskilde vårdgivarens ansvar att anmäla
kap. § 2 anger även att “vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador”. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skriver att sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård
uppfylls. Kvaliteten på vården ska vara god. Den ska tillgodose patientens behov av trygghet med en god hygienisk standard, kontinuitet och säkerhet (HSL 2017:30 kap 5, 1 §). Under paragraf 2 § beskrivs där hälso- och sjukvårds-verksamhet bedrivs ska det finnas den personal, utrustning och lokaler som behövs för att god vård ska kunna ges (HSL 2017:30 kap 5, 2 §).
Samarbete i team
Att arbeta tillsammans i tvärprofessionella team är vanligt inom sjukvården, och samarbete mellan yrkesgrupper är ofta en förutsättning för en fungerande
vårdkedja. Samverkan baseras på att olika berörda professioners kärnkompetenser kompletterar varandra och bildar en helhet som tillsammans med patientens deltagande och unika självkännedom resulterar i bästa möjliga vård (SSF, 2017a). Studier har dock visat att tvärprofessionella samarbeten i praktiken kan hindras av en mängd faktorer, så som domänkonflikter och hierarkiska strukturer (Paradis, 2014). Centralt för ett fungerande teamarbete är god kommunikation och gemensamma mål (SSF, 2017b). WHO har länge arbetat för att utveckla ett systematiskt främjande av samarbete, och beskriver i “Framework for Action on Interprofessional Education & Collaborative Practice” (2010, s. 1) vikten av att utbilda studenter och professionella i att samverka i team. Sjuksköterskan har i uppgift att leda och samordna omvårdnadsarbetet och har därför en central roll i teamarbetet (SSF, 2017a).
PROBLEMFORMULERING
Hög arbetsbelastning och en intensiv arbetsmiljö beskrivs som vanligt
förekommande upplevelser bland sjuksköterskor i Sverige (Arbetsmiljöverket 2017; IVO 2015). I en rapport från statistiska centralbyrån (SCB) om varför sjuksköterskor lämnar vårdyrket framkommer att faktorer som rör stress och arbetsmiljö har stor betydelse (SCB, 2017). Det har även konstaterats att omvårdnadsarbetet och patientsäkerhetenen riskerar påverkas negativt (IVO, 2015; Oh och Gastmans, 2015). Studier bekräftar att sjuksköterskans egna
uppfattning om ett korrekt agerande, såväl medicinskt som moraliskt, riskeras vid hög arbetsbelastning, låg bemanning och stress (De Villers och DeVon 2012; IVO 2015). Omvårdnadsarbete där vårdaren är nödd att prioritera sina arbetsuppgifter för att kunna bibehålla patientsäkerheten i sig självt är en källa till stress (IVO 2015; Henrich 2017). Genom att analysera resultat från kvalitativa intervjustudier där sjuksköterskor inom somatisk vård agerar informanter kan upplevda värden i relation till stress och dess konsekvenser för omvårdnad och patientsäkerhet studeras och sammanställas. Detta examensarbete syftar till att belysa hur den upplevda stressen påverkar sjuksköterskan och omvårdnadsarbetet genom att sammanställa upplevelser av stress i relation till omvårdnad. Här anser sig författarparet ha identifierat en kunskapslucka, då majoriteten av den forskning som sker på området har en kvantitativ studiedesign. Få sammanställningar av kvalitativa data finns för närvarande tillgängliga.
Syftet var att sammanställa studier som undersöker sjuksköterskors upplevelser av stress i omvårdnadsarbete.
METOD
För att besvara studiens syfte granskades publicerade vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Litteraturstudiens genomförande utgick från Forsberg och Wengströms (2010) åtta steg i att utföra en systematisk litteraturöversikt. De åtta stegen modifierades till sju då den sista; “sammanställa och dra slutsatser”, syftade till genomförandet av en systematisk litteraturstudie med
rekommendationer till verksamheten, vilket inte ansågs relevant för denna studie. Övriga steg innefattar en systematisk sökning, kritisk granskning och
sammanställning av tidigare empiriska studier inom det valda området (a a). Vidare användes metodlitteratur relevant för en kvalitativ litteraturstudie för att komplettera ovan nämnda struktur.
Problemformulering och syfte
För att få en överblick till litteratursökningen och för att få ett strukturerat syfte användes POR- modellen (Tabell 1). POR- modellen står för P - Population, O - Område, R - Resultat (Willman 2016).
Tabell 1. Problemformulering enligt POR-modellen
Population Område Resultat Sjuksköterskor verksamma inom somatisk
vård. Stress Påverkan på omvårdnadsarbetet
Plan för litteraturstudien.
För att se om det fanns tillräckligt med material för att genomföra studien utfördes en pilotsökning (Willman 2016). Pilotsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, och resulterade i konklusionen att nog material fanns för att gå vidare med sökningen.
För att precisera litteratursökningen bestämdes inklusionskriterier och exklusions-kriterier (Willman 2016). Att bestämma inklusions- och exklisionsexklusions-kriterier ökar även validiteten på sökträffarna (a.a). Studier som föll utanför dessa ramar valdes bort (Tabell 2).
Tabell 2. Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Peer reviewed Sjuksköterskor Somatisk vård
Studier med kvalitativ ansats eller “mixed method”.
Studier skrivna på annat språk än svenska eller engelska
Sjuksköterskor yrkesverksamma utanför sjukhus
Annan vårdpersonal än sjuksköterskor Psykiatrisk vård
Litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl via Malmö Universitets bibliotek. Val av databaser gjordes av relevans för forskningsområdet där PubMED inriktar sig mer mot medicin och CINAHL är mer fokuserad på omvårdnad (Ebsco 2018, NCBI 2018). Sökorden utgick från syftet för att ringa in relevanta begrepp. Begreppen översattes från svenska till engelska med hjälp av svenska MeSH, och kom att utgöras av: Nurses, Nursing staff hospital,
occupational stress, stress psychological, patient care och Nursing care (Bilaga 1 & 2). Termerna kombinerades i sökblock enligt POR-modellen, med tillägg av sökblocken Qualitative research och Qualitative studies för att ge resultat i enlighet med ínklussions/ exklusionskriterierna.
Booleska operatorn AND och OR lades till mellan blocken. OR användes för att säkerställa en bredd och mångfald genom att kombinera och inkludera alla i sökningen använda sökblock. AND användes för att öka sensitiviteten och begränsa mängden sökträffar genom att kombinera sökblock och ta med dem där alla använda sökblock förekom (Forsberg & Wengström, 2010)
Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga studier
Efter litteratursökningen återfanns 452 studier. 381 av dessa studier exkluderades utifrån titeln, 37 av de återstående exkluderades efter abstrakt och 22
exkluderades efter läst abstrakt. Dessa exkluderades då de inte ansågs kunna besvara vårt syfte eller mötte inklusionskriterierna. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga studier (Figur 1).
Granskning och kvalitetsbedömning
Studier som ansågs vara relevanta för syftet kvalitetsgranskades i enlighet med Statens Beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) mall (2014). Mallen anger tre nivåer av kvalitét: Hög kvalitet, medelhög kvalitet och låg kvalitet. För att studien skulle klassificeras av hög kvalitet skulle frågeställningen vara väl beskriven, antalet informanter skulle vara högt i relation till vilken metod som användes i studien och etiska övervägningar skulle vara utskrivna. Materialet granskades först separat av författarna som först bedömde studierna individuellt. (Willman 2016). Slutsatserna jämfördes sedan och resulterade i bedömningen att sju studier höll hög kvalité, åtta studier höll medelhög kvalité och inga studier bedömdes ha låg kvalité (se bilaga 3).
Analysprocess
Vid genomgång av materialet identifierades meningsbärande enheter som
markerades med överstrykningspennor i olika färger. Materialet lästes igenom och analyserades individuellt. Slutsatserna jämfördes och det konstaterades att
författarna i stort markerat samma meningsbärande enheter. I de fall skillnader förekom diskuteras dessa, varpå enheten antingen inkluderades eller togs bort. De inkluderade enheterna placerades sedan i kategorier (Polit & Beck, 2014).
Resultatet av detta blev totalt 10 kategorier som sedan bildade två teman (Tabell 3). Kategorin arbetsbelastning innehåller tre underrubriker då dessa belyser olika aspekter av arbetsbelastning. De tre underkategorierna är; Underbemanning, överbeläggningar och ökat patientflöde samt tidsbrist.
Tabell 3. Teman och kategorier.
Teman Kategorier
Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrket.
• Psykologiska upplevelser av stress • Somatiska upplevelser av stress • Fatigue • Moralisk stress • Kontroll • Flykt Sjuksköterskors upplevelse av stress och
dess påverkan på omvårdnadsarbetet
• Patientsäkerhet i omvårdnadsarbetet • Arbetsbelastning • Samarbete i team • Personalens upplevelse av ledarskapet
RESULTAT
Resultatet byggde på 15 studier med kvalitativ ansats. En studie var mixed method där den kvalitativa delen inkluderades (Van Bogaert m.fl 2017). Tre studier var från Australien (Drury m.fl. 2014; Happell m.fl. 2013; Kornhaber m.fl 2011), tre från USA (Tubbert 2016; Wolf m.fl. 2016; Wolf m.fl. 2017), två från Iran (Akbar m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018), en från Nederländerna (de Boer m.fl., 2013), en från Sydafrika (Moola m.fl. 2008) en från Belgien (Van Bogaert m.fl 2017), en från Kanada (Hayward m.fl., 2016), en från Norge (Storaker m.fl. 2017), en från Nya Zeeland (Winters & Neville, 2012) och en från Sverige
(Yuwanich m.fl. 2016). Totalt deltog 215 sjuksköterskor i studierna varav 134 var individuella intervjuer och resterande 81 informanter intervjuades i totalt 12 olika fokusgrupper. Gemensamt för studierna var att de baseras på intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor angående deras upplevelser av arbetsrelaterad stress inom somatisk vård.
Resultatet redovisas i två huvudrubriker, Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrket och Sjuksköterskors upplevelse av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet.
Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrket
Sjuksköterskornas upplevelser av stressens påverkan på dem i yrket tas upp i materialet. De presenteras under rubrikerna: Psykologiska upplevelser av stress; somatiska upplevelser av stress; Fatigue; Moralisk stress; Kontroll och Flykt. Psykologiska upplevelser av stress
Sjuksköterskors upplevelser av stress rapporterades utgöras av känslomässiga och psykologiska reaktioner. Frustration som konsekvens av stress var ett vanligt förekommande tema (Moola m.fl. 2008; van Bogaert m. fl. 2017; Drury m.fl. 2014; Parizad m.fl. 2018; Yuwanich m.fl. 2016; Kornhaber m.fl. 2011; Wolf m.fl. 2016; Winters & Neville 2012; Hayward m.fl. 2016). Även irritation och ilska togs av flera författare upp som en direkt konsekvens av stress (Moola m.fl. 2008; Drury m.fl. 2014; Wolf m.fl. 2017; Wolf m.fl. 2016). Alla upplevde inte stress som negativ. Det fanns även en informant som beskrev sin stress som något positivt; ett adrenalinpåslag som behövdes för att kunna koncentrera sig och behålla koncentrationen (Moola m.fl. 2008)
Somatiska upplevelser av stress
Arbetsrelaterad stress uppgavs som en orsak till upplevelser av försämrad hälsa. Gastroenterala problem togs upp som en följd av långvarig stress. (Hayward m.fl. 2016; Wolf m. fl. 2016; Yuwanich 2016), liksom sömnsvårigheter och huvudvärk (Hayward m.fl. 2016; Wolf m. fl. 2016; Yuwanich m.fl. 2016; Drury m. fl. 2014; van Bogaert m. fl. 2017). Hayward m.fl. (2016), Yuwanich m.fl. (2016) och Wolf m.fl. (2016) uppgav även hur sjuksköterskor använder receptbelagda mediciner för att klara av att utföra sitt arbete.
Fatigue
Ett flertal studier pekade på att bli och arbeta uttröttad som en konsekvens av stress och hög arbetsbelastning (Wolf m.fl. 2016; Storaker m.fl. 2017; Parizad m.fl. 2018; Happell m.fl. 2013; Hayward m.fl. 2016; Drury m.fl. 2014). Wolf m.fl. (2016) beskrev skillnader mellan att vara fysiskt trött och att vara utmattad
(fatigued) som mer än fysisk; snarare kombination av fysisk och mental trötthet (a.a). Konsekvenser av denna typ av uttröttning kunde leda till aggression (Wolf m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018) och irrationellt handlande (Happell m.fl. 2013, Parizad m.fl. 2018, Wolf m.fl 2016), och upplevelser av att vara kroniskt trött (Storaker m.fl. 2017, Wolf m.fl 2017, Happell m.fl. 2013, Hayward m.fl. 2016). De sammantagna effekterna ansågs kunna få negativa effekter för patienterna då arbetsuppgifter inte hanns med eller missades vilket ledde till försämrad
omvårdnad (Wolf m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018; Hayward m.fl. 2016). Moralisk stress
Stress över att identifiera patienters omvårdnadsbehov men inte ha möjlighet att utföra dem, så kallad moralisk stress, var en källa till stress (Winters & Neville 2012; Wolf m.fl. 2016; Van Bogaert m.fl. 2017; Storaker m.fl. 2017). Dessa upplevelser kunde härledas till hög arbetsbelastning, där tiden inte räckte till att utföra nödvändiga arbetsuppgifter (Wolf m.fl. 2016; Winters & Neville, 2012; Hayward m.fl. 2016; Van Bogaert m.fl. 2017). Upplevelser relaterade till moralisk stress var dåligt samvete och känslor av otillräcklighet (Wolf m.fl. 2016; Storaker m.fl. 2017; Van Bogaert m.fl. 2017; Yuwanich m.fl. 2016; Moola m.fl. 2008; Hayward m.fl. 2016). Hayward m.fl. (2016) beskrev en sådan situation som när en döende patient inte kunde erbjudas avskildhet. Happell m.fl. (2013) och Storaker m.fl. (2017) visade också på moralisk stress av att behandla information om patienterna med tillräcklig hänsyn till sekretess. Då det inte kunde uppfyllas bland andra patienter kompromissades patientens integritet (a.a).
Kontroll
Ett sätt att hantera upplevelser av stress var att försöka uppnå en känsla av kontroll. Akbar m.fl. (2016), Storaker m.fl. (2017) och Tubbert (2016)
rapporterade hur upplevelser av stress ledde till att sjuksköterskan sökte en känsla av kontroll över situationen genom planering och anpassade prioriteringar, eller att försöka kontrollera känslor och reaktioner genom optimism och positivt tänkande (Akbar m.fl. 2016; Tubbert 2016). Storaker m.fl. (2017) beskrev dock hur denna strävan i sig riskerade orsaka stress, då sökandet efter kontroll sällan resulterade i faktisk upplevelse av kontroll.
Flykt
Stresshantering genom flykt togs upp som en huvudsaklig strategi. Drury m.fl. (2014), Akbar m.fl. (2016) och Yuwanich m.fl. (2016) benämnde flykt som en positiv hantering av stress. Strategier som att för några minuter gå till ett avskilt rum för att ladda upp krafterna igen för att orka arbeta vidare (a.a). Moola m.fl. (2008) Happel m.fl. (2013) pekade på vikten av att det fanns särskilda rum på avdelningen med möjlighet att ta korta pauser för att kunna hantera stressen. Utan dessa riskerade personalen att dra sig undan mer och mer och undvika patienterna (De boer m.fl. 2014; Moola m.fl. 2018; Yuwanich m.fl. 2016) Att dra sig undan och undvika patientkontakt och krävande arbetsuppgifter kunde medföra negativa konsekvenser för det patientnära arbetet (Van Bogaert m.fl. 2017; Akbar m.fl 2016; Yuwanich m.fl. 2016; Moola m.fl. 2008; Drury m.fl. 2014;Wolf m.fl 2017; Storaker m.fl. 2017).
Sjuksköterskors upplevelse av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet
Under detta avsnitt berörs ämnen som påverkar omvårdnadsarbetet;
Patientsäkerhet i omvårdnadsarbetet; arbetsbelastning; samarbete i team och personalens upplevelse av ledarskapet.
Patientsäkerhet i omvårdnadsarbetet
Patientsäkerheten riskerade att bli lidande vid förekomst av hög arbetsbelastning och stress. När arbetsuppgifterna hopade sig beskrev informanterna hur det patientnära arbetet blev lidande (Yuwanich m.fl. 2016; Van Bogaert m.fl. 2017; Winters & Neville 2012; Storaker m.fl. 2017; Wolf m.fl. 2016; Happell m.fl. 2013; Wolf m.fl 2017; Hayward m.fl. 2016). Van Bogaert (2017) och Winters och Neville (2012) skrev att sjuksköterskans förmåga att fokusera på sina patienter och sköta observationer försämrades vid hög arbetsbelastning (a.a). Medicin-utdelning prioriterades högt och ansågs vara en av de viktigare uppgifterna. Där beskrevs dock att tidspress utgör en stor riskfaktor för patientskada i samband med administreringen av läkemedel (Wolf m.fl. 2016; Winters & Neville 2012). Övervakning av vitala parametrar riskerade också missas då de prioriteras bort (Storaker m.fl. 2017; Van Bogaert m.fl. 2017). En annan aspekt som återkommer är bibehållandet av patientens integritet. Under tidsbrist beskrevs hur känslig information behandlas i flerbäddsrum med flera obehöriga åhörare, då det ej fanns tid att söka enskildhet (Storaker m.fl. 2017; Wolf m.fl. 2017; Winters & Neville 2012; Hayward m.fl. 2016).
Arbetsbelastning
När arbetsbelastningen var hög bidrog detta till stress hos sjuksköterskorna (Yuwanich m.fl. 2016; Van Bogaert m.fl. 2017). För att hinna med sina arbetsuppgifter såg sig sjuksköterskorna tvungna att utföra flera uppgifter
samtidigt, vilket riskerade resultera i omvårdnadsrelaterade fel eller misstag. Tre studier nämnde att just rädslan för att göra fel eller missa något stressade
sjuksköterskor (Winters & Neville 2012; Happell m.fl. 2013; Yuwanich m.fl. 2016). Upplevelser av faktorer som påverkade arbetsbelastningen var:
Underbemanning. Underbemanning lyftes som en central orsak till att
sjuksköterskor upplevde stress (Yuwanich m.fl. 2016; Winters & Neville 2012; Hayward m.fl. 2016; Moola m.fl. 2008). Stressen av att arbeta underbemannade hörde ihop med att varje sjuksköterska fick fler arbetsuppgifter, vilket i sin tur var en orsak till att omvårdnadsuppgifter missades eller blev försenade. Detta
resulterade i att kvaliteten på omvårdnaden påverkades negativt (Wolf m.fl. 2016; Winters & Neville 2012; Van Bogaert m.fl. 2017). Wolf m.fl. (2016) konstaterade i sin studie att konsekvenserna av underbemanning ledde till att sjuksköterskorna på avdelningen upplevde att de inte kunde upprätthålla “konsten att vara
sjuksköterska” och att de såg sig tvungna att skynda sig för att hinna med sina arbetsuppgifter. Detta ledde till negativa konsekvenser som till exempel bristande läkemedelshantering, varpå patientsäkerheten äventyrades (a.a).
Överbeläggningar och ökat patientflöde. Att ett ökat patientflöde och fler
överbeläggningar resulterade i negativa konsekvenser för omvårdnaden var ett genomgående tema i studierna (Wolf m.fl. 2016; Hayward m.fl. 2016; Storaker m.fl. 2017; Parizad m.fl. 2018). Materialet beskrev narrativ där en känsla av att vara överväldigad när patienter fick ligga i korridorerna för att det inte fanns några lediga rum, som även den ökade arbetsbelastning överbeläggningarna bidrog till (Parizad m.fl. 2018; Wolf m.fl. 2016). I studien av Hayward m.fl. (2016) nämnde informanterna även stressen över att inte veta vad som väntade.
De berättade att de upplevde att inkommande patienter de senaste åren tenderade att ha mer komplicerade sjukdomar som krävde mer omvårdnad från personalen (a.a). Ur ett annat perspektiv tog Wolf m.fl. (2016) upp den stressen som
orsakades av patienter som använde akutmottagningen frekvent men egentligen inte hade behov av akutsjukvård utan skulle fått bäst vård i primärvården.
Tidsbrist. I samband med att studierna tog upp stress relaterad till
arbetsbelastning, underbemanning eller patientflöde ställdes det ofta i relation till den pressade tidsram sjuksköterskor måste förhålla sig till (Wolf m.fl. 2016; Hayward m.fl. 2016; Storaker m.fl. 2017; Parizad m.fl. 2018; Winters & Neville 2012; Van Bogaert m.fl 2017; Akbar m.fl. 2016). Vissa omvårdnadsuppgifter var tvungna att prioriteras ner på grund av tidsbrist vilket medförde att omvårdnaden äventyrades. Exempel på uppgifter som nedprioriterades var patientens hygien såsom tandvård eller dusch, som i brist på tillgänglig omvårdnadspersonal lämnades till patientens anhöriga eller missades helt (Winters & Neville 2012; Akbar m.fl. 2016; Wolf m.fl. 2016). Van Bogaert m.fl (2017) tog upp tiden som lades på dokumentation och andra arbetsuppgifter relaterade till datorarbete som väldigt tidskrävande. Wolf m.fl. (2016) bekräftade detta genom att belysa den stress sjuksköterskor upplevde av att ledningen ställde höga krav på att dokumentation, som sjuksköterskan upplevde tog tid från den patientnära
omvårdnaden (a.a). Två studier lyfte konsekvenserna av att bli avbruten i arbetet som källor till negativ påverkan på omvårdnaden. Exempel som gavs var
frekventa telefonsamtal (Winters & Neville 2012; Van Bogart m. fl. 2017), eller att behöva leta reda på material och utrustning som inte fanns tillgängligt (a.a.). Erfarenhet och kompetens var enligt flera av studierna en bidragande källa till upplevelser av tidsbrist (Drury m.fl. 2014; Storaker m.fl. 2017; Hayward m.fl. 2016; Happell m.fl. 2013; Winters & Neville 2012; Moola m.fl. 2008). Skillnader på kollegors kompetens och erfarenhet kunde leda till irritation, stress, och missad eller försenad omvårdnad, då det upplevdes som tidskrävande för den erfarna sjuksköterskan att ansvara för sina egna patienter och även handleda nya sjuksköterskor (Drury m.fl. 2014; Hayward m.fl. 2016; Happell m.fl. 2013; Winters & Neville 2012).
Samarbete i team
För att omvårdnaden skulle fungera optimalt krävdes ett väl fungerande teamarbete (Kornhaber m.fl. 2011; Parizad m.fl. 2018; Hayward m.fl. 2016). Genom att ta hjälp av medarbetare och samtidigt hjälpa sina kollegor reducerades arbetsbelastningen, och därmed stressen (Parizad m.fl. 2018; Kornhaber m.fl. 2011; Van Bogaert m.fl. 2017; Hayward m.fl. 2016). Upplevelsen av att kollegor ställde upp för varandra höjde personalens jobbtillfredsställelse vilket i sin tur påverkade patienterna positivt då de fick den vård de var i behov av (Kornhaber m.fl. 2011; De boer m.fl. 2013; Van bogaert m.fl 2017; Drury m.fl 2014; Parizad m.fl. 2018; Hayward m.fl. 2016). Det framkom tydligt i materialet att
arbetsmiljön var en stor faktor för att trivas och uppskatta sitt arbete (Hayward m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018; Kornhaber m.fl. 2011; Tubbert 2016). Ett gott interprofessionellt samarbete visades ha betydelse för den upplevda kvaliteten på omvårdnadsarbetet och på sjuksköterskornas vilja att vara kvar på arbetsplatsen (a.a). Att behålla en god ton gentemot sina kollegor trots att man inte känner för det ansågs kunna vara gynnande för att hantera stress, inte bara för sina kollegor men även för ens egna känsla (Tubbert 2016; Akbar m.fl. 2016)
Likväl som gott samarbete gynnade omvårdnaden och stärkte sjuksköterskorna i professionen kunde brist på samarbete stjälpa omvårdnadsarbetet. Hayward m.fl. (2016) tog upp incidenter där kollegor vägrade att hjälpa varandra om de inte var de som hade direkt ansvar för patienten (a.a). Detta ledde till att
arbetsbelastningen för vissa kunde upplevas överväldigande medan kollegor kunde sitta med icke jobbrelaterade sysslor (Hayward m.fl. 2016; Moola m.fl. 2008). Läkare som brast i bemötandet är ett tema som kommit fram, t.ex. då de inte finns tillgängliga fast de egentligen skall vara det (Van Bogaert m.fl 2017; Happell m.fl. 2013). I två studier framkom också att läkarna betedde sig
nedlåtande/respektlöst mot sjuksköterskepersonalen, vilket försvårade samarbete och ökade stressen (Hayward m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018).
Kommunikation. För att klara av en stressig arbetsmiljö talade många
sjuksköterskor om vikten av god kommunikation för att kunna bearbeta sin stress, och hur detta i sin tur påverkade omvårdnadsarbetet. (Kornhaber m.fl 2011; Drury m.fl. 2014; Yawunich; Wolf m.fl 2016). Informell handledning mellan kollegor lyftes som en viktig faktor för att informanterna i studierna skulle klara av sina arbetsuppgifter. Sjuksköterskorna använde varandras stöd som ett sätt att hantera sin stress, och när god kommunikation och samarbete upprätthölls kunde
sjuksköterskorna hantera sin stress på ett bra vis och det resulterar att de upplevde att de kunde ge bättre omvårdnad (a.a).
Ett annat vanligt tema var bristande kommunikation (Happell m.fl. 2013; Wolf m.fl. 2016; Moola m.fl. 2008; Yuwanich m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018; Van Bogaert m.fl. 2017 m.fl 2017). Mobbning och kommunikationsrelaterade problem sågs som en av de mest stressande interpersonella faktorerna på arbetsplatsen (Happell m.fl. 2013; Parizad m.fl. 2018) Informanterna i studierna berättade hur känslor som irritation, ilska och upprördhet ledde till att de blev korta och elaka i kommunikationen med sina kollegor (Van bogaert m.fl 2017; Yuwanich m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018). Wolf m.fl. (2016) beskrev mobbning som en konsekvens av att personal arbetade uttröttade. Det skapade en ond cirkel där arbetslaget kände sig stressade, och istället för att hantera sin stress tog ut det på varandra vilket bidrog till mer stress (Parizad m.fl. 2018; Van Bogaert m.fl. 2017; Wolf m.fl. 2016). När stress ledde till konflikt i arbetslaget bidrog det till att personal sökte sig till andra arbetsplatser vilket ledde till kompetens- och
erfarenhetsförlust, och i förlängningen sämre arbetsförhållanden (Hayward m.fl., 2016).
Att agera medlare mellan läkare och patient och anhöriga ansågs vara en
arbetsbelastning sjuksköterskorna såg som onödig. Hade kommunikation mellan läkare och patient fungerat bättre hade mycket av sjuksköterskornas arbete reducerats och onödig stress eliminerats (Yuwanich m.fl. 2016). Fler studier berörde detta ämne och kopplade dess upplevelser till kraven som ställdes på sjuksköterskor, både från läkare och patienter men även deras anhöriga. Dessa krav resulterade i fler arbetsuppgifter och bidrog till stress (Winters & Neville 2012; Happell m.fl 2013).
Personalens upplevelse av ledarskapet
Att inte bli lyssnad på av chefer och arbetsledning resulterade i upplevelser av stress och frustration (Winters & Neville. 2012; Happell m.fl. 2013; Moola m.fl. 2008; van Bogeart m.fl. 2017). Flera informanter berättade om upplevelsen av att inte bli lyssnad på av arbetsledaren som en faktor som ökade stressen. Winters
och Neville (2012) beskrev hur en sjuksköterska valde att inte längre göra sin röst hörd, då hon tidigare gjort så och blivit ignorerad. Moola (2008) skrev också om hur stressen i sig försämrade kvaliteten på själva arbetsstyrningen. Van Bogeart (2017) och Winters och Neville (2012) skrev båda om att chefer inte lyssnade på åsikter om arbetsbelastning o dyl. Happell m. fl. (2013) beskrev dock hur chefer med god förmåga till kommunikation kan stärka gruppen och avhjälpa stress. Andra studier beskrev hur god arbetsledning som lyssnade på arbetstagarna hade förmågan att underlätta arbetsbördan för sjuksköterskorna (Moola m.fl. 2008, Happell m.fl. 2013, van Bogart).
DISKUSSION
Diskussionen består av två delar; en resultatdiskussion och en metoddiskussion. Under resultatdiskussionen lyfts intressanta fynd i relation till bakgrund och annan litteratur. Under metoddiskussionen diskuteras vald metod och vilka styrkor och svagheter som identifierats.
Metoddiskussion
Ursprungsplanen med studien var att utföra en empirisk intervjustudie på ett större sjukhus i södra Sverige. Författarna insåg dock att detta skulle kräva mer tid och resurser för att kunna genomföras under tidsramen för detta examensarbete. En kvalitativ litteraturstudie valdes istället då detta passade vårt syfte som var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser. För att få ett strukturerat syfte och en överblick över litteraturstudien användes POR-modellen (Willman m.fl, 2016). Genomförande av litteraturstudien utgick från Forsberg och Wengströms modell i åtta steg i att utföra en systematisk litteraturöversikt då den ansågs vara
lättförståelig vilket är en fördel för författarnas ringa erfarenhet av utförandet av litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2010).
Formulera en plan för litteraturstudien
När beslutet togs att byta från empirisk intervjustudie till en litteraturstudie undersöktes om syftet kunde behållas. Detta gjordes med hjälp av en pilotsökning i databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. Willman m.fl. (2016) skriver att en pilotsökning med fördel ska genomföras för att se om tillräckligt underlag för litteraturstudien finns. Pilotsökningen ansågs ge tillräckligt material för att bedriva studien med ett liknande syfte.
För att begränsa våra resultat sattes inklusion- och exklusionskriterier upp
(Forsberg & Wengström, 2010). Inklusion- och exklusionskriterier används för att specificera sökningarna och begränsa träffarna till de mest relevanta studierna (a.a). Ett inklusionskriterium som sattes var kvalitativa studier då författarparet ämnade att undersöka sjuksköterskornas upplevelser. Detta kriterium ändrades under processen då en av studierna vi använt i resultatet är gjord med en “mixed method” design. Studien är tydlig med avgränsningen i resultatet mellan den kvalitativa och kvantitativa delen och fick därför inkluderas i vårt resultat. Detta kan ses som en svaghet då författarna ej varit konsekventa.
Sjuksköterskor verksamma inom somatisk vård var ett annat inklusionskriterium. Detta ser författarparet som både en svaghet och en styrka. Styrkan är att
Bestämma sökord och sökstrategi
De databaser som användes i litteraturstudien var CINAHL, PubMed och PsycINFO. När den strukturerade sökningen gjorts valdes dock att utesluta PsycINFO då den inte tillfört något nytt relevant material som inte hittades på antingen PubMED eller CINAHL. En svaghet författarparet upplevde var avsaknaden av struktur. Sökningarna som gjordes gav ett för omfattande resultat och följde inte syftet för litteraturstudien. En strukturerad sökstrategi tillämpades där relevanta sökord togs med och söktes som fritext samt Pubmeds MeSH och CINAHLs Headings. Ett fåtal ord fick modifieras då de inte fanns som MeSH-term alternativt CINAHL. Detta gjordes med hjälp av databasernas
ämnesordslista, som vanligen benämns som tesaurus (Willman m.fl, 2016). Resultatet av de strukturerade sökningarna gav oss en tydligare struktur och många dubbletter hittades mellan databaserna. Förekomsten av dubbletter ser författarparet som en styrka då det visar på att sökningarna var strukturerade (a.a). Identifiera och välja litteratur i form av vetenskapliga studier
Efter avslutade pilotsökningar gjordes en första relevansgranskning av studiernas titlar. Författarparet upptäckte snabbt att vår forskningsfråga var väl studerad. När en titel verkade intressant lästes även studiens abstract. De studier som författar-paret ansåg vara av tillräcklig relevans placerades i en gemensam databas på internet vid namn dropbox. När första sållningen av studierna var gjord lästes studierna i fulltext för att se om de var relevanta för vår studie. De studier som lästes i fulltext och där relevansen i innehållet var hög placerades sedan i en ny mapp. Denna granskningsprocess gjordes av båda författarna för att minimera risken för att någon studie skulle missas. Att jobba i par ses här som en styrka då vi upptäckte att många av de studier vi valde ut var samma och att vi oberoende av varandra har ansett att de var av hög kvalitet (Polit & Beck, 2014).
Kritiskt värdera, kvalitetsbedöma och välja den litteratur som ska ingå Studierna som valdes ut för kvalitetsgranskning lästes flertalet gånger av författarparet. Willman m.fl. (2016) skriver att kvalitetsgranskningen ska genomföras av båda författarna med en subjektiv syn för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt (a.a). Detta genomförande krävde ett mer omfattande arbete, men sågs som en styrka då författarparet i vissa fall inte bedömde studierna lika och diskuterade fram ett svar. Författarparet valde att använda SBU:s mall där granskningen kan ge betyget låg, medel eller hög kvalité. SBU:s mall på grund av den passade författarparet bäst och gav oss en tydlig överblick på kvaliteten på studierna (SBU, 2014). Denna metod jämfördes med en modifierad variant av SBU:s mall där studierna poängsätts men denna metod förkastades då författarna ansåg att det krävde mer erfarenhet och kunskap än den som besatt. Kvalitets-granskningen resulterade i 15 studier som används i resultatet. Studierna varierar mellan hög kvalité och medel kvalité.
Analysera och diskutera resultat
De 15 studier som valts lästes igenom igen, och meningsbärande enheter
identifierades (Forsberg & Wengström, 2010). Dessa enheter placerades sedan i ett separat dokument. 242 enheter identifierades. Dessa skrevs sedan ut på papper där sedan varje enhet klipptes ut och placerades under passande kategorier där de sedan klistrades fast på separata A3 ark. Styrkan med att tillvägagångssättet var att det gav en väldigt tydlig överblick över våra kategorier som sedan kunde skapa teman.
Resultatdiskussion
Resultatet av denna studie har visat att upplevelser av stress hos sjuksköterskor har en påverkan på omvårdnaden. Nedan presenteras en diskussion av materialet under rubrikerna Sjuksköterskors upplevelse av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet och Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrket.
Sjuksköterskors upplevelse av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet
I resultatet ovan påvisades hur underbemanning och överbeläggningar resulterade i upplevelser av tidsbrist för sjuksköterskan (Yuwanich m. fl. 2016; Winters & Neville 2012; Hayward m. fl. 2016; Moola m. fl. 2008; Storaker m. fl. 2017; Wolf m. fl. 2016; Parizad m. fl. 2018). Detta resulterade i sin tur i upplevelser av hög arbetsbelastning vilket ledde till att omvårdnaden blev lidande (Yuwanich m.fl. 2016; Van Bogaert m.fl. 2017; Winters & Neville 2012; Storaker m.fl. 2017; Wolf m.fl 2016; Happell m.fl. 2013; Wolf m.fl 2017; Hayward m.fl. 2016). Arbetsbelastning kan sägas bero på en mängd faktorer, varav centrala kategorier från resultatet redovisas nedan.
Ball m.fl. (2014) undersökte i en studie hur omvårdnaden påverkas av upplevelser av hög arbetsbelastning, och konstaterade att viktiga omvårdnadsuppgifter då riskerade att missas. Vidare identifierades upplevelser av tidsbrist och
underbemanning som centrala för dessa upplevelser (a.a). Upplevelser av hög arbetsbelastning kan därför sägas vara sammankopplad till de identifierade kategorierna underbemanning, överbeläggningar och upplevelser av tidsbrist (se figur 2).
Figur 2. Hur upplevelser av stress leder till påverkan på omvårdnadskvalitet Riksrevisionen konstaterade i sin utredning “Patientsäkerhet - har staten gett tillräckliga förutsättningar för en god patientsäkerhet?” att; “Bemanning,
personalsammansättning och arbetsmiljö… är styrande för personalens förmåga att på ett säkert sätt kunna hantera vårdsituationer som innebär hög
arbetsbelastning och många risktillfällen” (Riksrevisionen, 2015, s. 65). Detta kan sättas i relation till WHO:s utvärdering av tillgång och efterfrågan på sjukvårdspersonal (WHO, 2013) som konstaterade att det rådde en brist på sjukvårdspersonal på 7,2 miljoner sjukvårdsarbetare, och att den siffran
förväntades stiga till 12,9 miljoner till år 2035. Större delen efterfrågad kompetens gällde sjuksköterskor (a.a). IVO identifierade i sin tillsynsrapport från 2016 att säkerställandet av bemanningsnivåer i vården var en av de största utmaningarna för svensk hälso- och sjukvård, speciellt avseende tillgång på sjuksköterskor (IVO, 2016). Ball (2017) konstaterade i sin avhandling om hur bemanning förhöll
konsekvenserna för omvårdnaden kan bli allvarliga, då låg bemanning har visat sig öka patientmortaliteten (a.a).
Överbeläggningar och ökat patientflöde har en negativ inverkan på
sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad och arbetsbelastning, då förhållandet mellan patienter i behov av vård och tillgängliga sjuksköterskor försämrades vilket setts orsaka upplevelser av stress (Wolf m. fl. 2016; Hayward m.fl. 2016; Storaker m.fl. 2017; Parizad m.fl. 2018). Sveriges kommuner och landsting för löpande statistik över överbeläggningar inom Sveriges sjukvård (SKL, 2018). För mars månad 2018 räknade man med 5.5 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser inom den somatiska sjukhusvården (a.a). Detta låg nära det riksgenomsnitt på 5.2 för 2016 som socialstyrelsen presenterat i sin rapport “ Öppna jämförelser 2017 En god vård?” (2017c, s. 1). Vidare konstaterade de att överbeläggningar innebar en patientrisk då patienten vårdas på en vårdplats som inte har den medicintekniska utrustning, kompetens och miljö som den bäst skulle behöva (a.a.). HSL 2017:30 kap 5, 1 § slår fast att sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Detta innebär bland annat att vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet (a.a). Under samma kapitel i paragraf 2 § beskrivs att där hälso- och
sjukvårdsverksamhet bedrivs ska det finnas den personal, utrustning och lokaler som behövs för att god vård ska kunna ges. Överbeläggningar har visats öka krav och arbetsbelastning på sjuksköterskor inom somatisk vård, och därigenom försvåra säkerställandet av ett gott och patientsäkert omvårdnadsarbete (SCB, 2017; IVO, 2015).
I det analyserade materialet framkom att nivån på bemanning och antalet patienter riskerade resultera i upplevelser av tidsbrist, vilket ledde till upplevelser av stress och försämrad omvårdnadskvalité (Wolf m. fl. 2016; Hayward m. fl. 2016; Storaker m.fl. 2017; Parizad m.fl. 2018; Winters & Neville 2012). Ball (2017) visade att upplevelser av tidsbrist resulterade i att viktiga omvårdnadsuppgifter bortprioriterades. Vanligast bland dessa var att se och samtala med patienterna, vilket i sin tur resulterade i att antalet observationer reducerades, varpå
sjuksköterskans insikt i patientens tillstånd försämrades. Även uppdatering och utförande av omvårdnadsplaner blev lidande av tidsbrist, vilket även ledde till försämrad omvårdnad för patienten (a.a). Tidsbrist hade även en indirekt påverkan på omvårdnadsarbetet som en huvudsaklig källa till att fortbildning och utbildning av personal inte sker i den utsträckning som är önskvärt (Riksrevisionen, 2015). SSF (2017a) gör gällande att samverkan i team innebär att komplettera varandras kompetenser, främja kontinuitet och skapa en dialog för gemensamt lärande i syfte att uppnå en god hälso- och sjukvård. Vidare beskrivs att sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsperspektivet i teamet. Kategorier som framkom i materialet som analyserats var samarbete och kommunikation. Ett samband mellan kvaliteten på samarbetet och kommunikationen och dess påverkan på omvårdnaden kunde identifieras. I studierna beskrev sjuksköterskorna upplevelser av hur kollegor delar arbetsbördan resulterade i färre arbetsuppgifter och därmed mer tid till varje uppgift, vilket visade sig sänka stressen (Kornhaber m.fl. 2011; De boer m.fl. 2013; Van bogaert m.fl. 2017; Drury m.fl 2014; Parizad m.fl. 2018; Hayward m.fl. 2016). Detta ledde då indirekt till högre kvalité av omvårdnaden då sjuksköterskorna kunde ägna mer tid åt varje patient (Parizad m.fl. 2018;
Kornhaber m.fl. 2011; Van Bogaert m.fl. 2017; Hayward m.fl. 2016). Paradis m.fl. (2014) har undersökt kommunikation i vårdteamet. I studien framkom det att
när kommunikationen och samarbetet mellan personal brast påverkades
omvårdnaden negativt. Var kommunikationen otydlig kunde misstag uppstå och omvårdnadsuppgifter riskerade att utebli eller utföras på ett felaktigt vis vilket kunde äventyra patientsäkerheten (a.a). Liknande problematik identifierades i materialet där mobbning och kommunikationsrelaterade problem sågs som en av de mest stressande interpersonella faktorerna på arbetsplatsen (Happell m.fl. 2013; Parizad m.fl. 2018). Det framkom även skillnader i hur kollegorna
kommunicerade. Att under stress blev deras ton kortare och humöret präglades av irritation och ilska (Van bogaert m.fl. 2017; Yuwanich m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018). Detta resulterade i att personalen inte tog hjälp av varandra utan tog hand om sina patienter de var ansvariga över och då blev arbetsfördelningen ojämn där några upplevde att arbetsbelastningen blev överväldigad medan andra satt med icke jobbrelaterade sysslor. (Hayward m.fl. 2016; Moola m.fl. 2008).
Kommunikation och samarbete har således en central roll i utförande och utfall av omvårdnaden.
Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrke
Sjuksköterskor i materialet upplevde psykologiska reaktioner på stress. Bland dessa identifierades frustration, irritation, ilska och uppgivenhet (Moola m.fl. 2008; van Bogaert m. fl. 2017; Drury m.fl. 2014; Parizad m.fl. 2018; Yuwanich m.fl. 2016; Kornhaber m.fl. 2011; Wolf m.fl. 2016; Winters & Neville 2012; Hayward m.fl. 2016). Arbetsmiljöverket skriver att de vanligaste upplevelserna av arbetsrelaterade problem är stress och psykiska påfrestningar (2017, s. 1).
Yaribeygi m.fl. (2017) beskriver att kognition försämrades under inverkan av långvarig stress. Kognition innebär hjärnans förmåga att hantera inlärning, beslutsfattande, uppmärksamhet och omdöme (a.a). Dessa är förmågor som sjuksköterskan behöver ha för att kunna ge en god omvårdnad (SSF, 2017). Fatigue; upplevelsen av att stressens påverkan på fysiska och psykiska
upplevelser resulterade i utmattning, identifierades i materialet (Wolf m.fl. 2016; Storaker m.fl. 2017; Parizad m.fl. 2018; Happell m.fl. 2013; Hayward m.fl. 2016; Drury m.fl. 2014). Omvårdnaden ansågs även försämras vid förekomst av fatigue då arbetsuppgifter inte blev utförda med eller missades (Wolf m.fl. 2016; Parizad m.fl. 2018; Hayward m.fl. 2016). 70 procent av sjuksköterskor i Sverige upplevde sitt arbete som psykiskt påfrestande under 2015 (Arbetsmiljöverket 2017). Den yrkeskategori som har högst frekvens av anmälda arbetssjukdomar relaterade till stress och hög arbetsbelastning är personal inom vård och omsorg (a.a). I en kvantitativ studie av Scott m.fl. (2014) undersöktes hur sjuksköterskor som upplever fatigue i högre utsträckning uttryckte ånger över hur de utfört
omvårdnadsuppgifter i jämförelse med sjuksköterskor som inte upplevde fatigue. Resultatet visade att merparten av sjuksköterskor som arbetade uttröttade ångrade de val av omvårdnadsåtgärder de utfört då de inte kände att de var tillräckligt alerta och uppmärksamma. Anledningen var att de ansåg att kvaliteten på omvårdnadsarbetet blivit lidande (Scott m.fl. 2014). Sjuksköterskorna upplevde vidare att de inte fanns tid att komma ur sitt utmattade tillstånd på grund av brist på möjligheter att vila upp sig (a.a). Detta identifierades även i studierna som analyserats tog upp vikten av möjligheten att ta en rast för att ladda om för att bibehålla kvaliteten på omvårdnaden (Drury m.fl. 2014; Akbar m.fl. 2016; Yuwanich m.fl. 2016).
Begreppet förklarades med att sjuksköterskan var medveten om vilka
omvårdnadsbehov patienter hade, men såg sig klara av att tillgodose dessa behov. Dessa upplevelser och känslor kunde härledas till hög arbetsbelastning och tidsbrist (Winters & Neville 2012; Wolf m. fl. 2016; Van Bogeart m. fl. 2017; Storaker m. fl. 2017; Yuwanich m. fl. 2016; Moola m. fl. 2018). Socialstyrelsen (2017) tar upp hög arbetsbelastning som exempel på tillfällen där personal känner upplevelser av otillräcklighet. En högre förekomst av upplevelser av moralisk stress har även konstaterats i vårdmiljöer där sjuksköterskor anser att samarbete och kommunikation hindras av underbemanning (Oh & Gastmans, 2015). Sjuksköterskor har i sin profession ansvar för att omvårdnadsarbetet sköts på ett patientsäkert och patientcentrerat vis (SSF, 2017a). Detta försvåras av
omständigheter som underbemanning och tidsbrist, vilket riskerar leda till
försämrad omvårdnad (Ball, 2016). Då sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden blir lidande riskerade det resultera i en känslomässig stress som i sin tur riskerar inverka negativt på sjuksköterskans förmåga att utföra ett gott omvårdnadsarbete (Oh & Gastmans, 2015).
KONKLUSION
Stressens påverkan på sjuksköterskor och deras omvårdnadsarbete hade många infallsvinklar. Arbetsbelastning spelade en central roll för vilken kvalité
omvårdnaden resulterade i. Upplevdes arbetsbelastningen som hög resulterade det i att omvårdnadsuppgifter riskerades att försenas eller utebli. Faktorer som kunde påverka arbetsbelastningen var vilken grad av samarbete och kommunikation hälso- och sjukvårdspersonalen hade mellan varandra. Var kommunikationen och samarbetet bra upplevde sjuksköterskorna att de lättare hann med de
omvårdnadsuppgifter de skulle hinna med men brast denna påverkades
omvårdnadsarbetet negativt. Sjuksköterskorna kände då att de inte hann med det patientnära arbetet och det holistiska patientperspektivet uteblev. Detta gick emot många av sjuksköterskornas principer och de upplevde en moralisk stress för att de inte kunde ge den vård deras patienter var i behov av. Om stressens intensitet och långvarighet var hög kunde detta påverka sjuksköterskan som
omvårdnadsansvarig. Vidare kan detta leda till utmattning som i sin tur påverkar omvårdnadsarbetet negativt.
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH
KVALITETSUTVECKLING
Resultatet av vår studie berörde sjuksköterskors upplevelse av stress, och syftade till en fördjupad förståelse av hur eventuell stress uppkommer och påverkar omvårdnadsarbetet. Denna studie har konstaterat en förekomst av upplevelser av stress hos sjuksköterskor verksamma inom somatisk vård. Sådana upplevelser har även visats ha en negativ effekt för både den direkta omvårdnaden och
sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig. Underbemanning och överbeläggningar leder till tidsbrist och ökad arbetsbelastning. Denna kunskap kan bidra till att förbättra utformandet av hur sjukvården organiseras. Genom att den tar hänsyn till att reducera förekomst av ovan nämnda faktorer kan omvårdnad, patientsäkerhet och arbetsmiljö förbättras. Resultatet i denna studie visar bland annat hur
stress eller förebygga uppkomsten av stressen. Utbildningsdagar i kommunikation och samarbete mellan de olika professionerna redan under utbildningen hade varit gynnsamt för både personal och vården till patienterna.
REFERENSER
Akbar R, Elahi N, Mohammadi E, Khoshknab M, (2015) What Strategies Do the Nurses Apply to Cope With Job Stress?: A Qualitative Study. Global Journal Of Health Science, 8, 55–64.
Arbetsmiljöverket (2016) Arbetsorsakade besvär 2016. >https://www.av.se< PDF (2018-05-17)
Arbetsmiljöverket (2017) Stress och hög arbetsbelastning. >https://www.av.se< PDF (2018-03-27)
Ball, J. Murrells, T. Rafferty, A. Morrow, E. Griffiths, P (2014). ‘Care left undone’ during nursing shifts: associations with workload and perceived quality of care. BMJ Quality and Safety, (10), (116-125)
Ball, J. (2017). Nurse staffing levels, care left undone, & patient mortality in acute hospitals. Stockholm: Karolinska Institutet.
De Boer J, van Rikxoort S, Bakker A, Smit B, (2013) Critical incidents among intensive care unit nurses and their need for support: explorative interviews. Nursing In Critical Care, 19, 166-174.
De Villers, M J, DeVon H, (2012) Moral distress and avoidance behavior in nurses working in critical care and noncritical care units, Nursing ethics, 20, 589-603.
Duffield C, Diers D, O'Brien-Pallas L, Aisbett C, Roche M, King M, Aisbett K, (2011) Nursing staffing, nursing workload, the work environment and patient outcomes. Applied Nursing Research, 24, 244-255.
Drury V, Craigie M, Francis K, Aoun S, Hegney D, (2014) Compassion satisfaction, compassion fatigue, anxiety, depression and stress in registered nurses in Australia: phase 2 results. Journal Of Nursing Management, 22, 519-531.
Ebsco, (2018) CINAHL database. >https://health.ebsco.com< HTML (2018-07-28)
European Commission, (2016) Costs of unsafe care and cost effectiveness of patient safety programmes. >https://ec.europa.eu< PDF (2018-05-06)
Forsberg C, Wengström Y, (2010) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Författarna och Natur & Kultur.
Inspektionen för Vård och Omsorg, (2015) Hur står det till med våra akutmottagningar? >https://www.ivo.se< PDF (2018-03-27)
Happell B, Dwyer T, Reid-Searl K, Burke K, Caperchione C, Gaskin C, (2013) Nurses and stress: Recognizing causes and seeking solutions. Journal Of Nursing Management, 21, 638-647.
Hayward D, Bungay V, MacDonald V, (2016) A qualitative study of experienced nurses' voluntary turnover: learning from their perspectives. Journal Of Clinical Nursing, 25, 1336-1345.
Henrich N, Dodek P, Gladstone E, Alden L, Keenan S, Reynolds S, Rodney P, (2017) Consequences of moral distress in the intensive care unit: a qualitative study. American journal of critical care, 26, 48-57.
Jah A, Larizgoitia I, Audera-Lopez C, Prasopa-Plaizier N, Waters H, Bates D, (2013) The global burden of unsafe medical care: analytic modelling of observational studies. British medical journal, 22, 809-815.
Jameton A, (1984) Nursing Practice: The Ethical Issues. Englewood Cliffs, N.J: Prentice-Hall.
Kornhaber R, Wilson A, (2011) Enduring feelings of powerlessness as a burns nurse: A descriptive phenomenological inquiry. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 39, 172-179.
Lambert V, Lambert C, (2008) Nurses' workplace stressors and coping strategies. Indian Journal Of Palliative Care, 14, 38-44.
Lazarus R S, Folkman S, (1984) Stress, Appraisal, and Coping. New York, NY: Springer Publishing Company.
Lundberg U, Wentz G, (2004) Stressad hjärna, stressad kropp: Om sambanden mellan psykisk stress och kroppslig ohälsa. Falun, Wahlström & Widstrand. Moola S, Ehlers V, Hattingh S, (2008) Critical care nurses' perceptions of stress and stress-related situations in the workplace. Curationis, 31, 77-86.
NCBI, (2018) About PubMed Health >https://www.ncbi.nlm.nih.gov< HTML (2018-07-28)
Oh Y, Gastmans C, (2015) Moral distress experienced by nurses: a quantitative literature review. Nursing ethics, 22, 15-31.
Paradis E, Myles L, Puntillo K, Gropper M, Aboumatar H, Kitto S, Reeves S, (2014) Delivering Interprofessional Care in Intensive Care: a Scoping Review of Ethnographic Studies. American Journal Of Critical Care. 3, 230.
Parizad N, Hassankhani H, Rahmani A, Mohammadi E, Lopez V, Cleary M, (2018) Nurses’ experiences of unprofessional behaviors in the emergency department: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 20, 54-59. Patientlagen, 2014:821.
Patientsäkerhetslagen, 2010:659
Perski A, (2012) Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till hälsa. Theorell T, (Red) Psykosocial miljö och stress (2nd edition). Lund: Studentlitteratur AB,
117-Polit D F, Beck C T, (2014) Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins.
Riksrevisionen, (2015) Patientsäkeret - har staten gett tillräckliga resurser för en hög patientsäkerhet. >https://www.riksrevisionen.se< PDF (2018-05-13)
SBU, (2014) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Scott L, Arslanian-Engoren C, Engoren M, (2014) association of sleep and fatigue with decision regret among critical care nurses. american journal of critical care, 23, 13-23.
Socialstyrelsen, (2017a) Väntetider och patienflöden på akutmottagningar. >http://www.socialstyrelsen.se< PDF (2018-03-17)
Socialstyrelsen, (2017b) Fortfarande drabbas fler än 100 000 av vårdskador varje år. >https://www.socialstyrelsen.se< PDF (2018-05-04)
Socialstyrelsen, (2017c) En god vård? >http://www.socialstyrelsen.se< PDF (2018-05-13).
Statistiska centralbyrån, (2017) Sjuksköterskor utanför yrket. >https://www.scb.se< PDF (2018-03-15)
Storaker A, Nåden D, Sæteren B, (2017) From painful busyness to emotional immunization: Nurses’ experiences of ethical challenges. Nursing Ethics, 24, 556–568.
Sveriges Kommuner och Landsting, (2018) Överbeläggningar. >http://www.vantetider.se< PDF(2018-05-14)
Svensk sjuksköterskeförening [SSF], (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF], (2017a) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening [SSF], (2017b) Teamarbete &
Förbättringskunskap. Stockholm: svensk sjuksköterskeförening.
Tubbert S, (2016) Resiliency in Emergency Nurses. Journal Of Emergency Nursing. 42, 47-52.
Van Bogaert P, Peremans L, Van Heusden D, Verspuy M, Kureckova V, Van de Cruys Z, Franck E, (2017) Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job outcomes and quality of care: a mixed method study. BMC Nursing, 18, 1–14.
Vetenskapsrådet, (2018) Forskningsetiska principer. >http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf <(2018-03-27)
Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund,
Studentlitteratur.
Winters R, Neville S, (2012) Registered nurse perspectives on delayed or missed nursing cares in a New Zealand Hospital. Nursing Praxis In New Zealand Inc, 28, 19-28.
WHO, (2010) Framework for Action on Interprofessional Education & Collaborative Practice. >http://apps.who.int< PDF (2018-05-03)
WHO, (2017) Patient Safety: Making health care safer. >http://www.who.int< (2018-05-06)
Wolf L, Perhats C, Delao A, Clark P, (2017) Workplace aggression as cause and effect: Emergency nurses’ experiences of working fatigued. International
Emergency Nursing, 33, 48-52.
Wolf L, Perhats C, Delao A, Moon M, Clark P, Zavotsky K, (2016) "It's a Burden You Carry": Describing Moral Distress in Emergency Nursing. Journal Of
Emergency Nursing, 42, 37-46.
Yaribeygi H, Sahraei H, Panahi Y, Johnston T, Sahebkar A, (2017) the impact of stress on body function: a review. Excli Journal, 16, 1057-1072.
Yuwanich N, Sandmark H, Akhavan S, (2016) Emergency department nurses' experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand. Work, 53, 885–897.
BILAGA 1
Nedan redovisas sökresultatet från PubMed
Söknummer Söktermer Antal
träffar Sökblock #1 "Patient Care"[Mesh] 852.735 #2 “Patient care” 170.257 #3 “Nursing Care”[Mesh] 128.700 #4 “Nursing Care” 49.258 #5 #1 OR #2 OR #3 OR #4 1.045.591 1. Omvårdnadsarbete #6 "Stress, Psychological"[Mesh] 114.417 #7 "Stress, Psychological" 107.082 #8 "Occupational Stress"[Mesh] 9.677 #9 “Occupational stress” 2.027 #10 “Stress, occupational” 6 #11 #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 115.067 2. Stress #12 “Nurses”[MeSH] 82.104 #13 “Nurses” 197.695 #14 "Nursing Staff, Hospital"[Mesh] 42.243 #15 "Nursing Staff, Hospital" 42.245
#16 #12 OR #13 OR #14 OR #15 256.000 3. Sjuksköterska #17 "Qualitative Research"[Mesh] 37.926 #18 “Qualitative Research” 47.617 #19 “Qualitative studies” 3.765 #20 #17 OR #18 OR #19 50.132 4. Kvalitativa studier #21 #5 AND #11 AND #16 AND
#20
BILAGA 2
Nedan redovisas sökresultatet från CINAHL
Söknummer Söktermer Antal träffar Sökblock #1 (MH "Patient Care") 17.049 #2 “Patient care” 50.902 #3 (MH "Nursing Care") 14.749 #4 “Nursing care” 41.450 #5 #1 OR #2 OR #3 OR #4 89.537 1. Omvårdnadsarbete #6 (MH "Stress, Psychological") 25.518 #7 “Stress, psychological” 25.547 #8 (MH "Stress, Occupational") 12.376 #9 “Stress, occupational” 12.385 #10 “Occupational stress” 725 #11 #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 37.521 2. Stress #12 (MH "Nurses") 48.101 #13 Nurses 379.452 #14 (MH "Nursing Staff, Hospital") 15.425 #15 “Nursing staff, Hospital” 15429
#16 #12 OR #13 OR #14 OR #15 384.204 3. Sjuksköterska #17 "qualitative research" 7.138
#18 (MH "Qualitative Studies+") 94.476 #19 “Qualitative studies” 71.023
#20 #17 OR #18 OR #19 96.775 4. Kvalitativa studier #21 #5 AND #11 AND #16 AND
#20
