Ett undervisningsförsök att skapa meningsfullt lärande i frisörens grundläggande tekniker
Meaningful learning of basic hairdressing techniques: Testing a method
Helena Erlandsson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Lärarprogrammet Grundnivå, 15hp
Handledare: Arno Saarnak Examinator: Ann-Britt Enochsson Datum 20140227
Abstract
This Independent work is about testing a method to create meaningful learning and a deeper comprehension in matter of basic hairdressing techniques. I got the idea for this method by reading literature related to my education to become a teacher for hairdressers, the new schoolreform and from my own experience of a teaching method that I saw an opportunity to develope. My teaching method was based on first teaching the pupils the basic techniques, and then give them an assignment were they were to find out their own final result by using a picture for inspiration. They were given an assignment description with certain frames but with freedom of choice how to get to their own final result. By making a job description and a headdrawing to show how the work should be done, and during the process try different ways to achieve the best result, my idea was that a deeper understanding and a feeling of
meaningfulness would appear.
The result shows that the pupils by freedom within frames experienced meaningful learning and thereby deeper understanding when it comes to basic hairdressing techniques. They also developed skills to write, evaluate their own work and to try new paths for further learning.
The conclusion is that this teaching method can be used to achieve the goals according to the be changed and added on to develop the method further, but it is a good foundation as a starting point.
Keywords:
Meaningful learning, hairdressing education, basic hairdressing techniques, teaching
experiment
Sammanfattning
Utvecklingsarbetet i form av ett undervisningsförsök handlade om att försöka skapa meningsfulla lärsituationer och ge djupare förståelse för frisörens grundläggande tekniker.
Idén till undervisningsförsöket fick jag genom den valda litteraturen från lärarutbildningen, styrdokumenten samt egna erfarenheten av ett undervisningssätt som jag såg möjligheter att utveckla. Undervisningsförsöket gick ut på att ge eleverna grundteknikerna och utifrån dem ge dem i uppgift att själva hitta ett mål, med en inspirationsbild till hjälp. De fick en
uppgiftsbeskrivning, men med frihet att själv hitta vägar att nå sitt mål. Genom att göra en arbetsbeskrivning och en huvudskiss på hur arbetet skulle gå till väga, och under processen prova sig fram till det bästa sättet att nå sitt mål, var tanken att djupare förståelse och en känsla av meningsfullhet skulle uppnås.
Resultatet visar att eleverna upplevde att genom frihet inom ramar gav ett meningsfullt
lärande och därmed större förståelse för frisörens grundläggande tekniker. De utvecklade även förmågan att skriva, utvärdera sitt eget arbete och pröva nya vägar för fortsatt lärande.
Slutsatsen är att detta undervisningssätt kan användas för att uppnå målen i styrdokumenten för Hantverk och Hantverk-Frisör 1 (GY 11 Skolverket). Det finns saker som kan ändras och läggas till för att utveckla undervisningsförsöket ytterligare, men är en god grund att utgå ifrån.
Nyckelord:
Meningsfullt lärande, frisörutbildning, grundläggande frisörtekniker, undervisningsförsök
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund till utvecklingsarbetet ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 2
2 Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen ... 3
2.1 Produkt och processvärdering ... 3
Produktkriterier: ... 3
Processkriterier: ... 3
2.2 Bedömning för lärande ... 4
2.3 ”Flexible purposing” ... 5
2.4 Från idé till handling ... 5
2.5 Portföljen som examinationsform ... 5
2.6 Vad säger styrdokumenten? ... 6
3 Utvecklingsarbetet i praktiken ... 7
3.1 Planering ... 7
FRISÖR 1 ... 7
HANTVERK Ämnets syfte ... 7
3.2 Genomförande ... 9
3.3 Utvärdering av utvecklingsarbetet ... 14
Elevernas utvärdering ... 15
Kollegernas synpunkter ... 15
3.4 Etiskt förhållningssätt ... 16
3.5 Validitet, reabilitet och generaliserbarhet ... 16
4 Diskussion ... 17
4.1 Hur kan man öka förståelsen för de olika momenten som är grundläggande i frisörtekniken? ... 17
4.2 Hur kan man skapa meningsfulla lärsituationer för elever? ... 18
4.3 På vilket sätt påverkas förståelsen hos eleverna genom en processinriktad undervisning med dokumentation i form av portfolio? ... 18
5 Slutsatser ... 19
5.1 Sammanfattning ... 19
5.2 Kritisk granskning av det egna arbetet ... 19
Referenser ... 21
Bilaga 1 ... 22
Bilaga 2 ... 23
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund till utvecklingsarbetet
Under min utbildning till frisörlärare, fick jag möjlighet att vikariera på den skola som min VFU var förlagd. Det innebar att jag fick mer tid att reflektera över det vi läste om i
litteraturen på yrkeslärarutbildningen, och ställa det i paritet med det jag såg och upplevde på skolan. Genom att vara lyhörd på lektionerna för vad eleverna uttryckte, samt att jag fick hålla i utvecklingssamtalen under min vikarietid, fick jag klart för mig att eleverna inte riktigt förstod varför de skulle göra vissa moment. Det fick mig att fundera på hur man skulle kunna lägga upp undervisningen så att eleverna förstod meningen med att lära sig de olika
momenten som de tyckte var helt onödiga.
De kurser som jag undervisade i, innebar att eleverna skulle lära känna håret på olika sätt. Till exempel genom att fläta håret på olika sätt, att forma håret med hjälp av fön, tång, curler eller clips. Som undervisningen såg ut, så skulle eleverna göra de olika momenten var och ett för sig och med förklaringen att man som frisör ska kunna alla moment.
Momenten demonstreras av läraren och sedan var det dags för eleverna att träna på momentet tills de kunde göra dem med ett så perfekt resultat som möjligt. Jag vill inte på något sätt påstå att det är fel, för man måste lära sig grundteknikerna och givetvis ett moment i taget.
Efter att ha fått genomgång på curlerrullning och clips skulle eleverna göra en bestämd
curlerfrisyr som läraren bestämt. Eleverna fick genomgång och beskrivning på hur varje spole skulle rullas, touperas och kammas ut, även hur den färdiga frisyren skulle se ut, genom en av läraren färdiggjord frisyr på docka. Detta, som jag såg det, skapade inte en meningsfullhet och förståelse i varför de skulle kunna dessa moment utan blev fråga om att reproducera en
produkt som läraren hade bestämt och det gällde att göra den så lik prototypen som möjligt.
Där väcktes min tanke om att göra ett undervisningsförsök i projektform av dessa moment, som jag hoppas ska ge större förståelse och skapa meningsfullhet i elevernas lärsituationer.
Genom att ge eleverna grundkunskapen i teknikerna och sedan en uppgift där det finns ramar men frihet inom ramarna, hoppas jag att skapa förståelse och meningsfullhet. Eisner(2002) menar att man kan skapa meningsfullt lärande genom att ge eleverna ramar, men frihet inom ramarna. Att ge dem begränsningar i uppgiftskriterierna som utgångspunkt, men ändå ge utrymme för personliga tolkningar och upptäckter, leder till att eleven är medskapare i sin egen lärsituation.
Jag ser också att det finns stöd för dessa tankar i det centrala innehållet i Läroplanen GY 11(Skolverket 2011) för Hantverksprogrammet och kursen Frisör 1. I kursen Frisör 1 ska det bland annat behandlas tekniker att forma korta och långa hår, form- och designlära, analysera och kommunicera arbetsprocessen, digitala tekniker för inspiration och dokumentation.
Jag vill i mitt utvecklingsarbete undersöka om man, genom att göra undervisningen mer
processinriktad och ge eleverna tydliga ramar men frihet inom dessa ramar, kan skapa större
förståelse och en känsla av att det finns en mening med att kunna dessa moment. I detta
2
undervisningsförsök ska eleverna dokumentera och reflektera i portfolioform för att försöka synliggöra processen och därmed öka förståelsen för sitt eget lärande. Jag tycker att det är intressant när man kan se utvecklingen hos eleverna och ge dem förståelse för vad de gör och varför, istället för att de gör det de ska för att de måste.
1.2 Syfte
Syftet med utvecklingsarbetet är att hitta metoder att lägga upp undervisningen på, så att det skapar meningsfullt lärande. Genom att lägga upp undervisningen på ett mer processinriktat sätt, där elev och lärare dokumenterar och reflekterar, är tanken att det tydligare ska
synliggöra processen och kunskapsutvecklingen för både elev och lärare. Genom att försöka skapa meningsfullhet i undervisnigen vill jag även undersöka om det ökar förståelsen hos eleverna kring deras egen lärsituation.
1.3 Frågeställningar
Frågeställningar som jag vill undersöka och försöka få svar på i mitt utvecklingsarbete är:
Hur kan man öka förståelsen för de olika momenten som är grundläggande i frisörtek- niken?
Hur kan man skapa meningsfulla lärsituationer för elever?
På vilket sätt påverkas förståelsen hos eleverna genom en processinriktad undervis-
ning med dokumentation i form av portfolio?
3
2 Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen
Mitt utvecklingsarbete i form av ett undervisningsförsök grundar sig på delar av den litteratur vi använde oss av i yrkeslärarutbildningen. Genom den utvalda litteraturen som jag finner relevant försöker jag besvara de frågeställningar jag har. De centrala begrepp som jag tar upp är produkt och processvärdering i skapande verksamhet, pedagogisk dokumentation,
bedömning för lärande och lärande i handling.
2.1 Produkt och processvärdering
Lindström (2002) menar att man kan värdera det som är svårt att ta på eller som är
mångtydligt och oförutsägbart i skapande förmågor genom att sätta upp olika kriterier som man mäter förmågorna emot. Han pratar om sju kriterier, varav tre avser färdiga produkter och fyra avser arbetsprocessen. Processvärdering kräver att man får insikt i elevernas tankar och reflektioner och det görs företrädesvis av att man använder sig av elevportfolios, menar Lindström (2002). Vidare skriver han att efter en undersökning som gjordes gällande produkt och processkriterier, visade det sig att båda behöver uppmärksammas i bedömningen av elevers arbeten. Det har jag tagit fasta på i mitt undervisningsförsök.
Produktkriterier:
Förverkligande av intentionen Färg, form och komposition Hantverksskicklighet Processkriterier:
Undersökande arbete Uppfinningsförmåga
Förmåga att utnyttja förebilder Förmåga till självvärdering Sammanfattande omdöme
I tabellen nedan visar Lindström (2002) nivåstegen från novis till expert.
Lindström (2002) skriver: ”Nivåerna beskriver en utveckling från att lösa enkla uppgifter med
stöd till att ge sig i kast med komplicerade problem på ett sätt som vittnar om självständighet
och säkerhet”
(s.6).4
Figur 1. Processkriterier med nivåbeskrivningar, Lindström, Att bedöma eller döma (Skolverket, 2002).
2.2 Bedömning för lärande
Lindström (2002) menar också att istället för att fokusera på undervisning och bedömning av
lärande så bör fokus ligga på lärande och bedömning för lärande. Genom att flytta fokus från
hur resultatet blev, produkten, till hur resultatet kom till, processen, kan vi få syn på elevens
nuvarande kunskapsnivå och förståelse, och därmed få eleven att utvecklas vidare. Men, säger
Lindström, bara för att man lyfter fram processen betyder inte det att produkten är mindre
viktig.
5
Lundahl (2011) skriver även han om bedömning för lärande. Han menar att bedömning för lärande handlar om att i förhållande till läroplanerna Lgr 11och Gy 11 (Skolverket 2011) försöka ”främja elevernas kommunikativa utveckling, deras kreativitet, ansvar och inflytande”
(Lundahl 2011 s.9). Han skriver om: summativ bedömning, där elevens kunskap bedöms efter att den presterat något, produkten och om formativ bedömning där bedömningen syftar till att utveckla elevens kunskaper under tiden den presterar något. Han menar dock att de båda kan kombineras. Lundahl (2011) menar vidare att formativ bedömning går ut på att man använder bedömningar som feedback i själva lärandeprocessen som leder till att eleven utvecklas och lättare når målen.
2.3 ”Flexible purposing”
Eisner (2002) menar att genom att ge ramar för vad som ska göras, men innanför dessa ramar tillåta frihet att göra personliga tolkningar och tillvägagångssätt, främjar flexibiliteten och förmågan att formulera sina egna syften för sitt arbete. Risken, menar han, om fokus ensidigt ligger på tekniker och fakta är att man går miste om förståelsen och meningen med att göra det man gör. Eisner beskriver att under processen kan nya alternativ och perspektiv uppstå som leder till att arbetsgången och därmed resultatet, målet, förändras. Att från början ha haft ett mål men vara flexibel för att det kan komma att se annorlunda ut efter att förutsättningarna ändras, på grund av att man ser nya möjligheter, skapar meningsfullhet i sitt arbete.
2.4 Från idé till handling
Birgerstam (2000) skriver om skissandet som en process där man går från en idé till handling.
Hon skriver om hur man kan få insikt i sin egen arbetsprocess genom att skissa både i bild och i ord. Det är en sorts skiss att skriva loggbok och reflektera över sina insikter och sin
utveckling i det undervisningsförsök som jag genomfört. Även en arbetsbeskrivning, där arbetsgången och beslut om vilket material och vilka produkter man tänker använda i
utförandet av arbetet är en sorts skiss. En annan skiss som vi gör är den ritning som förklarar i bild hur vi ska gå/har gått tillväga för att uppnå det önskade resultatet. Om skissandet skriver Birgerstam (2000) följande: ”Skissandet förefaller innebära ett trevande, frågande, sökande förhållningssätt i strävan efter förståelse av förhållanden i ett konkret sammanhang” (s.27).
2.5 Portföljen som examinationsform
Lindström (1997) skriver att han utgår från en uppfattning kring undervisning som kallas social-konstruktivism i sitt sätt att arbeta och se på portföljen som examinationsform.
Konstruktivistisk inlärning handlar inte om att bara lära sig saker utantill, utan att kunna tillämpa kunskaperna i ett bredare perspektiv, se samband och förstå hur de kan användas i olika sammanhang.
Lindström (1997) menar att den sociala biten kommer genom att man använder språket i skrift
och i tal och genom att samspela med andra människor. Genom att skriva ner tankar och
reflektioner i en loggbok och lägga in i en portfolio tillsammans med annan dokumentation,
t.ex. bilder, skisser, mm, leder det till att man synliggör sina tankar, sina reflektioner och kan
6
kritiskt värdera sitt arbete. Med hjälp av självvärdering, kamratvärdering och värdering från lärare utvecklas en förståelse för vad man lärt sig. Lindström (1997) menar att: ” Inlärning är med detta synsätt en aktiv process där eleven är medskapande” (s.11).
2.6 Vad säger styrdokumenten?
Genom att titta på de betygskriterier i skolreformen GY 11( Skolverket, 2011) och Lindströms (2002) sju kriterier kan man se hur det går att värdera process och produkt i skapande
handling. Ur kursen Frisör 1och dess Centrala innehåll, är nedan valda punkter relevanta för det undervisningsförsök mitt utvecklingsarbete går ut på.
FRISÖR 1 Valda punkter ur Centralt innehåll
Tekniker och metoder för att utföra vanligt förekommande designtekniker på korta och långa hår, till exempel fön-, tång-, curler- och clipstekniker samt långhårstekniker.
Terminologi samt skiss- och ritteknik för att förstå och följa instruktioner, men också för att beskriva idéer och kommunicera kring arbetsprocessen.
Färg-, form-, design- och proportionslära inom design på korta och långa hår.
Utvärdering och analys av arbetsprocess och resultat
Digitala tekniker för inspiration och dokumentation
Ur Frisör 1 berörs främst punkterna 1,3-4, 5 och 6 i Ämnets syfte- Hantverk.
HANTVERK Ämnets syfte
1. Färdigheter i att utföra hantverkstekniker. Färdigheter i att planera, välja och använda lämpliga material, tekniker, verktyg och maskiner.
3. Färdigheter i att utföra skisstekniker, rittekniker och tekniska beskrivningar som är relevanta för det valda hantverksområdet.
4. Kunskaper om färg- och formlära samt färdigheter att använda dem under skapandeprocessen.
6. Förmåga att utvärdera och analysera arbetsprocess och resultat
7. Färdigheter i att använda digitala tekniker i yrkesutövandet
7
3 Utvecklingsarbetet i praktiken
Mitt utvecklingsarbete går ut på att göra ett undervisningsförsök i en årskurs- ett klass på Hantverksprogrammet inriktning frisör. Det är en klass som jag vikarierar i som frisörlärare och även är mentor för. Mitt undervisningsförsök sträcker sig över en 6 veckorsperiod där eleverna har undervisning i frisörämnet två och en halv dag i veckan.
I undervisningsförsöket får eleverna genomgångar på grundteknikerna i frisörteknik, curler och clips, som de behöver kunna för att sedan skapa en frisyr som är slutprodukten i denna kunskapsutvecklingsprocess som undervisningsförsöket går ut på. Hela processen
dokumenteras i text och bild.
3.1 Planering
Planeringen av mitt undervisningsförsök grundar sig på ämnets syfte och det centrala innehållet i Ämnet Hantverk och främst kursen Frisör 1 i GY11. (Skolverket 2011) De punkter jag ser passar till uppgiften och som jag vill att elevernas arbete ska beröra är:
FRISÖR 1
Valda punkter ur Centralt innehåll
Tekniker och metoder för att utföra vanligt förekommande designtekniker på korta och långa hår, till exempel fön-, tång-, curler- och clipstekniker samt långhårstekniker.
Terminologi samt skiss- och ritteknik för att förstå och följa instruktioner, men också för att beskriva idéer och kommunicera kring arbetsprocessen.
Färg-, form-, design- och proportionslära inom design på korta och långa hår.
Utvärdering och analys av arbetsprocess och resultat
Digitala tekniker för inspiration och dokumentation Skolverket (2011)
Ur Frisör 1 berörs främst punkterna 1,3- 4, 5 och 6 i Ämnets syfte Hantverk.
HANTVERK Ämnets syfte
1. Färdigheter i att utföra hantverkstekniker. Färdigheter i att planera, välja och använda lämpliga material, tekniker, verktyg och maskiner.
3. Färdigheter i att utföra skisstekniker, rittekniker och tekniska beskrivningar som är relevanta för det valda hantverksområdet.
4. Kunskaper om färg-och formlära samt färdigheter att använda dem under skapandeprocessen.
6. Förmåga att utvärdera och analysera arbetsprocess och resultat
8
7. Färdigheter i att använda digitala tekniker i yrkesutövandet (Skolverket 2011)
Mitt undervisningsförsök går ut på att eleverna, efter att ha fått genomgångar på de olika momenten och de tekniker som har med att forma hår att göra, får i uppgift att:
hitta en inspirationsbild på en frisyr
göra en skiss och arbetsbeskrivning på frisyren
utföra teknikerna som man valt
toupera och kamma ut frisyren
under hela processen dokumentera och reflektera
varje elev ska på sin dator skapa en portfolio med loggbok där så mycket som möjligt dokumenteras
Inspirationsbilden ska letas fram på datorn och sparas i portfolion. Skissen och
arbetsbeskrivningen ritas och skrivs på papper för att lättast kunna bedömas och jämföras med det utförda arbetet. Reflektioner skrivs i portfolion som en loggbok. Slutprodukten ska
fotograferas och läggas in i portfolion.
De moment och tekniker som eleverna får genomgång på är:
Curlerrullning, de olika sätt man rullar in curlerspolarna på, till exempel överdirigerat för mer volym och underdirigerat för mindre volym. Man kan rulla i volym vilket ger mer volym och i djup för mindre volym.
Clipsteknikerna, även där beroende på hur man rullar in dem ger det olika resultat.
Touperingstekniken och utkamningstekniken.
Efter genomgångarna får eleverna tid att träna på de olika teknikerna, samt efter det att håret torkat se de olika resultaten och skillnaderna. Med de kunskaperna och erfarenheterna vill jag att de själva väljer en bild som inspiration, där de ser att genom att använda de tekniker de lärt sig kan uppnå ett resultat som kan likna den valda inspirationsbilden. Sedan utifrån bilden ska eleven tänka ut vilken rullteknik och vilket inrullningsmönster det krävs för att uppnå ett önskat resultat.
Eleven ska använda sig av en huvudritning, en mall, som vi använder oss av i skolan. Den hämtar vi från Svenska Frisörföreningen (2012) Allt om del-/gesällprov. Mallen är hämtad från http://www.frisor.se/utbildning_1/allt-om-gesallen Vi använder den för att göra en skiss, rita in spolarnas placering och inrullningsriktning.
Varje frisyr ska även innehålla 25% clipsinrullning, men med valfri placering.
Eleven ska skriva en arbetsförklaring varför den gjort de val den gjort och hur det påverkar
resultatet. Eleverna kommer att få tid till att träna och under tiden ha möjlighet att ändra sin
ritning och beskrivning om de upptäcker att något inte fungerar som de tänkt. Det ska hela
tiden dokumenteras genom foto, skiss och text. När eleven känner sig nöjd, är det dags att
utföra hela proceduren från början, under samma lektionstillfälle, som en examination. Jag
kommer dock att sätta ett sista datum för att projektet ska ha en deadline.
9
Vid examinationstillfället använder vi dockhuvuden och arbetsgången ser ut som följande:
Eleven börjar då håret är nytvättat och blött och arbetar fram till slutresultatet då frisyren är torr, utkammad och klar. Frisyren fotas och fotot läggs in i portfolion. Under hela projektet kommer jag att dokumentera hur de arbetar, olika resultat och iakttagelser.
Jag vill genom detta undervisningsförsök få eleverna mer delaktiga i undervisningen och mer medvetna om vad det är de lär sig och varför. Jag anser också att när man utför en
arbetsuppgift som blir individuell, så kommer man ifrån att eleverna känner stress över jämförandet av varandra som det gärna blir i en uppgift där alla ska uppnå samma resultat, helst så perfekt som möjligt.
När eleverna dokumenterar processen tänker jag mig att under tiden man tränar och strävar mot ett lyckat resultat kan eleven få syn på sin egen kunskapsutveckling och få förståelse för varför vi gör det vi gör. Jag tycker att genom att få tydliga ramar, men frihet inom ramarna att utforska och prova teknikerna i ett eget valt moment, ges ökad förståelse för varför de olika momenten är viktiga att kunna. Det, hoppas jag, ger meningsfulla lärsituationer.
3.2 Genomförande
Genomgång och träning på de olika teknikerna
Mitt undervisningsförsök började med att jag under några veckor hade genomgång på de olika inrullningssätten i curler. Eleverna fick träna på docka de olika teknikerna, och efter torkning träna på att toupera och kamma ut. Jag ”bockade av” att varje elev hade fått genomgång på alla olika teknikerna samt touperingen och utkamningen. Därefter gick jag igenom
clipsteknikerna, där eleverna under några veckor fick träna på docka på samma sätt som curlerrullningen, med toupering och utkamning. Här märktes tydligt att eleverna inte tyckte att dessa moment var speciellt roliga att utföra. Frågan ”Vem har sådana här frisyrer
nuförtiden?” kom upp och inspirationen och motivationen var ganska låg.
Bildspel
Jag gjorde iordning ett bildspel för att visa eleverna bilder på ”kändisar” som faktiskt hade
sådana frisyrer just nu. Christina Agiulera, Gwen Stephani, Dita von Teese, Chaterine Heigl
bland andra. Även bilder på Marilyn Monroe för att visa att frisyren hon hade är klassisk och
fortfarande användbar. Jag märkte att det gav eleverna en insikt i att det faktiskt kunde vara
användbart med att kunna dessa tekniker.
10
Figur 2. Dokumentationsbild avbildspel på kändisfrisyrer där frisören arbetat med curler och clipstekniker.
Uppgiftsinformation
Eleverna fick uppgiften tydligt beskriven, både i pappersform och som dokument i It´s learning. Se bilaga 1
Inspirationsbild
Efter att eleverna fått träna på de olika teknikerna, fick de i uppgift att leta inspirationsbilder.
Med hjälp av sina datorer letade de upp en bild på en frisyr som de kunde bedöma krävde de tekniker vi tränat på. Detta moment var något som var uppskattat och kul, tyckte de flesta.
Utifrån bilden fick de tänka till hur de skulle lägga upp sitt arbete och hur de skulle använda teknikerna för att uppnå önskat resultat.
Arbetsbeskrivning och skiss
De fick en huvudritning, vilket är ett papper med ett huvud i profil, både höger och vänster,
framifrån och bakifrån. Bilderna kommer från Svenska Frisörföreningen (2012) och hämtas
från http://www.frisor.se/utbildning_1/allt-om-gesallen
11
Figur 3.Mall för huvudritning/skiss(http://www.frisor.se/utbildning_1/allt-om-gesallen
)
På huvudritningen ritade de in hur spolar och clips skulle placeras och vilken riktning de
skulle rullas in i. I en arbetsbeskrivning skrev de in varför de valde just den tekniken och
vilket det önskade resultatet var.
12
Praktiskt arbete och prövning av tekniker, Arbetsprocessen
När ritning och arbetsbeskrivning var klar, började eleverna träna på sina frisyrer på var sitt dockhuvud. De rullade upp håret på curlerspolar och clips efter sin ritning och torkade sedan håret i torkhuv.
Efter torktiden rullade de ur spolar och clips och borstade igenom håret. Därefter touperade de håret och började kamma ut och forma frisyren.
Under detta moment upptäckte flera av eleverna att de inte rullat in spolarna på ett sätt så att håret lade sig som de önskade. Det ledde till att de korrigerade sin ritning och
arbetsbeskrivning samt skrev i loggboken sina reflektioner och erfarenheter. Eleverna rullade upp håret på nytt, torkade och kammade ut frisyren tills de hade hittat rätt i fråga om
inrullningsteknik och placering. Det fanns elever som inte själva såg hur inrullning och resultat hängde ihop, och då behövde de bli uppmärksamma på hur de kunde uppnå ett bättre resultat i förhållande till inspirationsbilden och önskat resultat genom att ändra
inrullningstekniken. Det var mitt jobb att se till att var och en hade förståelse och ge dem tips hur de kunde förändra och förbättra teknikerna för att uppnå sitt önskade resultat.
En effekt av detta sätt att träna på tekniker som jag tydligt kunde se var att eleverna var fokuserade på sitt eget arbete på ett helt annat sätt nu när de hade sin egen personliga
arbetsplan och sitt eget resultat-mål. Om man jämför med andra moment som de hade gjort i en annan kurs där läraren visar en färdig frisyr och ger en färdig arbetsbeskrivning att arbeta utifrån, där ett jämförande sinsemellan blir ett tydligt stressmoment gav mitt försök ett bättre resultat. Stressen och jämförandet uteblev, upplevde jag, i mitt undervisningsförsök.
Loggbok
Under denna period av enskilt tränande dokumenterade eleverna sitt arbete och skrev
reflektioner i sina loggböcker. Jag dokumenterade deras arbete och det jag såg. Jag fanns hela tiden som coach till eleverna under hela processen.
Varje vecka läste jag deras loggböcker och kunde på så sätt se hur eleverna uppfattade sin uppgift och hur de tänkte runt det de höll på med. Det underlättade för mig i min undervisning och min bedömning. Bedömningen blev, genom att jag direkt använde mig av den till att ge eleven feedback, en bedömning för lärande och inte en bedömning av lärande.
Exempel från en loggbok:
Idag rullade jag om min frisyr för att förra gången blev inte den vänstra sidan som jag ville. Den blev för bullig. Jag hade satt spolarna bakåt vid vänstra örat och det blev inte bra. Idag rullade jag spolarna vid örat i djup framåt för att få håret att gå först bakåt och sedan framåt. Jag ville få en tightare känsla vid hårfästet. Det blev jätte bra när jag kammade ut frisyren.
Min kommentar: Vad bra att du visste att om man inte vill ha volym så rullar man i djup.
Jättekul att det blev bra idag.
Slutprodukt och fotografering
Vid själva examinationstillfället genomfördes hela proceduren, från vått hår till färdigfrisyr
med fotografering på slutprodukten som sista praktiska moment.
13 Några exempel på inspirationsbild och färdigt resultat:
Figur 4.Egen bild från min dokumentation. Exempel på hur tre elever valt inspirationsbild och hur resultatet blev.
14
Under momentet fotografering av slutprodukt kunde jag se en upprymdhet och stolthet hos eleverna. Känslan av att de faktiskt var nöjda med att ha skapat en egen frisyr från början till slut var väldigt tydlig. Jag upplevde skillnad från de examinationer jag varit med och bedömt där eleverna väntar på att bli bedömda och fokus ligger på hur väl de lyckats kopiera den bestämda frisyren. Under de tillfällena har man tydligt kunnat se att eleverna håller tummarna för att de lyckats så bra som möjligt och väntar på att få höra vilket betyg de fick. Därmed uppstår, som jag har upplevt det, en känsla av tävling emellan eleverna och många mår riktigt dåligt av den situationen. Vid mitt undervisningsförsök uppstod aldrig känslan av tävling och betygsjakt som jag upplevde det.
Bedömning.
Efter det att alla frisyrer var fotograferade, började mitt arbete med att gå igenom allas portfolios med loggböcker och bilder för att sätta ett slutbetyg. Betygsättandet kom då inte bara att handla om vem som kopierat en bestämd frisyr bäst, utan istället hur eleven fått förståelse för teknikerna och varför de är användbara och hur man använder dem. Resultatet- den färdiga frisyren, behövde alltså inte vara en kopia av inspirationsbilden utan snarare ett bevis på hur man hade förstått teknikerna och hur användandet av dem gav det resultat man önskade. Resultatet skulle också spegla den arbetsbeskrivning och ritning man gjort och visa att man gjort som man hade tänkt. Arbetet med att sätta ett slutbetyg på hela projektet blev inte speciellt svårt eftersom jag under processens gång hade gjort bedömningar varje vecka.
3.3 Utvärdering av utvecklingsarbetet
Idén till mitt utvecklingsarbete i form av ett undervisningsförsök fick jag när jag tolkade skrivningen av nya gymnasiereformen GY-2011 (Skolverket 2011) och jämförde denna skrivning med den undervisningsform för frisörteknik som tillämpades i min VFU-skola. I mina reflektioner kring litteraturen som ingår i min utbildning till yrkeslärare, har jag ofta gjort jämförelser mellan hur det är och hur det hade kunnat vara.
Jag hade en del erfarenhet tidigare av den undervisningsform som användes i fråga om frisörteknik- curler. Dels sedan min egen utbildning till Frisör, dels under VFU-perioderna.
Jag ville undersöka om den undervisningsform som jag fastnat för- processinriktad med dokumentation i portfolioform, kunde öka förståelsen för varför man behöver lära sig just detta moment och under processen få syn på sitt eget lärande.
Den undervisningsgrupp jag utförde undervisningsförsöket med var en årskurs ett på en kommunal skola i mellansverige, en klass med bara flickor i 16-års åldern, på
Hantverksprogrammet med inriktning Frisör. De hade gått på programmet i en månad ungefär när vi började introducera curlertekniken.
För att utvärdera arbetet var det svårt att bara ställa frågan till de elever som jag undervisade, om detta sätt var bättre, mer inspirerande, eftersom de inte visste något annat sätt. Jag
diskuterade med klassen efter det att projektet var klart och förklarade hur det brukade se ut i
undervisningssituationen kring curlerrullning. Jag ställde frågan till klassen hur de upplevde
15
att mitt undervisningsförsök hade varit, och om de kunde föreställa sig hur det hade varit om vi gjort ”som det alltid hade varit”?
Jag delade ut en skriftlig utvärdering som var individuell och anonym för att få mer material att utgå ifrån. Se bilaga 2
Elevernas utvärdering
Utifrån den utvärdering eleverna gjorde kan jag se att de flesta tyckte att uppgiften var uppskattad. Några tyckte att det var lite svårt men lärorikt. De upplevde friheten i uppgiften som övervägande positivt och motiverande. I fråga om uppgiften ökat förståelsen och meningsfullheten i lärsituationen, är alla eniga om att så är fallet. Jag återger några svar från utvärderingen här nedan.
Frågorna bifogas som bilaga 2.
Om friheten i uppgiften skriver eleverna på följande sätt:
-Jag tyckte att det var skönt att man fick vara lite fri i uppgiften. Det gjorde att man fick tänka mycket själv.
-Kul att använda fantasin och se vad man kan.
-Det var kul men lite skrämmande att få så mycket ansvar.
-Det var bra att få göra ganska fritt, till skillnad från när allt är bestämt.
Om loggboken skriver eleverna så här:
-Roligt och ett sätt att förklara och förstå vad man gjort.
-Bra att lära sig tidigt hur man gör och bra att kunna gå tillbaka och se och göra bättre.
-Jag tycker att det är svårt att förklara allt i ord, men feedbacken var jättebra.
-Bra, för man har koll hela tiden. Dina kommentarer hjälpte mig.
Om förståelse och meningsfullhet skriver eleverna:
-Väldigt bra, varje moment borde vara så här.
-Tycker att sådana här uppgifter är bäst för att man hittar motivationen. Lättare än att träna på något som ska se likadant ut som något annat.
-Jag tror det har påverkat mig en hel del att få träna fritt. Nu förstår jag mer varför det blir som det blir.
-Det var bra och inspirerande, man får ta eget ansvar och får då en bra förståelse.
Kollegernas synpunkter
För att få ytterligare en vinkel på mitt arbete bad jag mina kolleger ha synpunkter på mitt
undervisningsförsök. De har många fler års erfarenhet av undervisning och kan lättare än mig
jämföra resultaten.
16
Mina kolleger har följt mitt undervisningsförsök på distans. De har inte deltagit i
undervisningen. De fick även ta del av elevernas utvärdering. Utifrån det bad jag dem tycka till om undervisningsprojektet.
Överlag tycker de att det verkade vara ett bra sätt att undervisa på. De kan se att det motiverar och ökar förståelsen. En nackdel som de såg var att det kan vara svårt att mäta elevernas kunskaper. Ett annat problem som de ser är själva loggboksskrivandet. Många har svårt för att skriva och uttrycka sig skriftligt, vilket kan påverka bedömningen negativt. De anser att det kan vara lite väl tidskrävande med all dokumentation, feedback och återkoppling men ser ändå att det är övervägande positivt för eleven.
En av mina kolleger sade:
Jag kan se att detta sätt att jobba ger eleven mer av en utmaning av sig själv och därmed skapas en känsla av meningsfullhet. Det kan finnas en risk dock att några elever tycker att utmaningen är för svår och att det då istället leder till att uppgiften känns för stor. Det gäller att man fångar upp de som inte kan använda de grunder de lärt sig till att göra något eget, och ge dem
vägledning. Jag tror att en kombination av det här undervisningssättet och det mer traditionella sättet kan vara en bra väg att gå för att nå flest elever.
