Akademin för hälsa, vård och välfärd
MOBBNING, SOCIALT KAPITAL OCH
VÄLMÅENDE HOS UNGDOMAR
En kvantitativ studie baserad på Liv och Hälsa ung 2012
JOHAN LJUNGBERG
Akademin för hälsa, vård och välfärd
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Allt fler elever uppger att de blir utsatta för mobbning och den psykiska hälsan
bland ungdomar blir allt sämre. Tidigare forskning menar att det finns ett samband mellan mobbning och nedsatt välmående där sociala faktorer har framhävts som risk- och
skyddsfaktorer för både mobbning och välmående. Det är däremot inte lika välstuderat vilka sociala faktorer som har störst inflytande på välmående utifrån positiva och negativa
aspekter. I föreliggande studie studerades självskattat välmående samt framtidstro som olika dimensioner av välmående. Socialt kapital tillämpades som teoretisk utgångspunkt för att förklara de sociala faktorernas inflytande på ungdomars välmående.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka utsatthet för mobbing samt att studera vilka
sociala faktorer som hade störst inflytande i självskattat välmående bland ungdomar i Västmanlands län.
Metod: En kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign tillämpades utifrån Liv och Hälsa Ung
2012. Totalt inkluderas 4226 elever från årskurs 9 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet i Västmanlands län. För att besvara syftet genomfördes deskriptiva analyser samt multipla linjära regressionsanalyser.
Resultat: Positiva inflytanden stod för större variation än negativa inflytanden i både
välmående och framtidstro. Negativa upplevelser hade större inflytande än positiva upplevelser medan fysisk, verbal och psykisk mobbning hade lågt inflytande.
Slutsats: En majoritet av eleverna hade inte upplevt någon form av mobbning där fysisk
mobbning var minst vanlig och psykisk mobbning vanligast. Eleverna skattade sitt
välmående som bra där killar skattade sitt välmående som bättre än tjejer. Störst inflytande i välmående och framtidstro hade skoltrivsel och negativa upplevelser.
Nyckelord: Framtidstro, mobbning, multipel linjär regression, negativa upplevelser,
positiva upplevelser, välmående, socialt kapital
ABSTRACT
Background: More students state that they are exposed to bullying and the mental illness
among adolescents increases. Previous research states that there is a connection between bullying and reduced well-being, where social factors have been emphasized as risk and protective factors for both bullying and well-being. However, it is not well studied which social factors who has the biggest impact on well-being based on positive and negative aspects. Social capital was used as a theoretical frame to explain the social factors’ influence on adolescent’s well-being.
Aim: The aim of the study was to study bullying and which social factors who has the biggest
impact on well-being among adolescents in the County Council of Västmanland.
Method: Based on the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012, a quantitative
approach was applied with a cross-sectional design. A total of 4226 students from 9th grade of compulsory school and the 2nd year of upper secondary school in the County Council of Västmanland were included. Descriptive analyzes and multiple linear regression analyzes were performed.
Results: Positive influences showed greater variety in well-being and future optimism than
negative influences. Negative experiences had a greater influence than positive experiences while physical, verbal and psychological bullying had a low influence.
Conclusion: A majority of students had not experienced any form of bullying where
physical bullying was least common while mental bullying was most common. Students’ well-being was highly rated, boys rated their well-well-being as better than girls. School well-well-being and negative experiences had the greatest influence in well-being and future optimism.
Keywords: Bullying, linear regression, optimism, self-rated wellbeing, social capital,
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ...1
2 BAKGRUND ...2
2.1 Folkhälsa utifrån ett svenskt perspektiv ... 2
2.1.1 Hälsan bland ungdomar i Sverige ... 2
2.2 Förebyggande arbete mot mobbning i Sverige ... 3
2.2.1 Lärares och vårdnadshavarens roll i att förebygga mobbning ... 3
2.3 Mobbning ... 4
2.3.1 Att bli utsatt för mobbning ... 4
2.3.2 Statistisk lägesbild av mobbning i Sverige ... 5
2.3.3 Mobbingens risk- och skyddsfaktorer ... 5
2.3.4 Individuella konsekvenser av att bli utsatt för mobbning ... 6
2.4 Subjektivt välmående ... 6
2.4.1 Faktorer som förutser välmående... 7
2.5 Socialt kapital ... 7
2.6 Problemformulering ... 8
3 SYFTE ...9
3.1 Frågeställningar ... 9
4 METOD ...9
4.1 Urval, bortfall och studiepopulation ...10
4.2 Mätinstrument ...10
4.2.1 Mobbning ...10
4.2.2 Välmående ...11
4.2.3 Vänskapsrelationer och skoltrivsel ...11
4.2.4 Bakgrundsvariabler ...12
4.3 Analys ...12
4.4 Forskningsetiska principer ...13
5.1 Mobbning bland ungdomar ...14
5.2 Välmående bland ungdomar ...15
5.3 Predicerande faktorer i välmående ...16
5.3.1 Positiva inflytanden i välmående ...16
5.3.2 Negativa inflytanden i välmående...16
5.4 Predicerande faktorer i framtidstro ...17
5.4.1 Positiva inflytanden i framtidstro ...17
5.4.2 Negativa inflytanden i framtidstro ...17
6 DISKUSSION... 18
6.1 Metoddiskussion ...18
6.1.1 Metodval ...18
6.1.2 Urval, bortfall och studiepopulation ...18
6.1.3 Analys ...19
6.1.4 Kvalitetskriterier ...20
6.1.5 Forskningsetiska principer ...22
6.2 Resultatdiskussion ...23
6.2.1 Mobbning bland skolungdomar ...23
6.2.2 Självskattat välmående bland skolungdomar ...24
6.2.3 Välmående avseende mobbning och socialt kapital ...25
6.3 Framtida forskning ...26
7 SLUTSATSER ... 26
REFERENSLISTA ... 27
1
INTRODUKTION
Detta examensarbete undersöker vilket inflytande mobbning och sociala faktorer har på skolungdomars välmående. Resultatet i föreliggande studie baseras på Liv och Hälsa Ung 2012, en befolkningsundersökning som har genomförts regelbundet sedan 1995 i
Västmanlands län och riktar sig till elever i årskurs 7 och 9 på högstadiet samt årskurs 2 på gymnasiet. Föreliggande studie förväntas komplettera dagens forskningsfält genom att studera om det utöver mobbning finns kringliggande faktorer med ett inflytande på
välmående och framtidstro. Förhoppningen är att resultaten kan utveckla det hälsofrämjande arbetet genom att närma sig det holistiska synsättet på hälsa. Ett holistiskt hälsoperspektiv kan främja positiva relationer i skolan och förebygga mobbning på lång sikt. Mobbning innefattar att bli utsatt för fysisk, verbal eller psykisk mobbning.
Under tonåren sker stora förändringar i den fysiska, kognitiva, sociala och känslomässiga utvecklingen (Sawyers et al., 2012). För ungdomar är skolan en viktig social miljö där vänskapsrelationer, emotionell utveckling och hälsa främjas. Hälsan och hälsorelaterat beteende under tonåren speglas av barndomen samt biologiska och sociala rollförändringar vilka formas av sociala faktorer samt risk- och skyddsfaktorer (Sawyers et al., 2012).
Individuella riskfaktorer som relaterar till bland annat intelligens och personlighet har en negativ inverkan på vänskapsrelationer vilket kan leda till mobbning (Sawyers et al., 2012). Detta indikerar att strategier för en positiv utveckling ska fokusera på tillgångar, oavsett om de är individuella eller externa. Således fokuserar föreliggande studie på socialt kapital som en resurs för ungdomar.
2
BAKGRUND
2.1 Folkhälsa utifrån ett svenskt perspektiv
Utgångspunkten för svensk folkhälsopolitik är att en frisk och välmående befolkning skapar bättre förutsättningar för välstånd och tillväxt genom minskad sjukfrånvaro, ökad
sysselsättning, högre produktivitet och minskade behov av vård och omsorg (prop.
2017/18:249). Folkhälsoarbete innebär att möjliggöra för människor att öka kontrollen över eller förbättra sin hälsa (World Health Organization [WHO], 1986). Detta kallas för ett salutogent perspektiv på hälsa vilket innefattar att stärka individens resurser och förmågor som bidrar till ett hälsofrämjande arbete (Eriksson & Lindström, 2007; Eriksson &
Lindström, 2008; Naidoo & Wills, 2016). Sverige arbetar utifrån åtta folkhälsopolitiska målområden vilka gemensamt utgör det övergripande målet för svenskt folkhälsoarbete; ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (prop. 2017/18:249, s. 30).
Vidare strävar den svenska regeringen efter att ligga i framkant vad gäller hållbar utveckling utifrån Agenda 2030, vilket handlar om individers politiska, medborgerliga, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Prop. 2019/20:188). Av relevans i föreliggande studie är mål 3.4 i Agenda 2030; att främja psykisk hälsa och välmående för att minska förtida död orsakat av icke-smittsamma sjukdomar (United Nations [UN], 2015).
2.1.1 Hälsan bland ungdomar i Sverige
År 2020 var hälsan överlag som bäst i åldern 16–29 jämfört med övriga åldersgrupper, men den psykiska ohälsan i form av stress, ängslan, oro, ångest och nedsatt psykiskt
välbefinnande var vanligast i denna åldersgrupp (Folkhälsomyndigheten, 2020). Killar har uppgett något bättre självskattad hälsa och psykiskt välmående i jämförelse med tjejer (Folkhälsomyndigheten, 2020; Wickström & Lindholm, 2020).
Den självskattade hälsan bland ungdomar har uppgetts försämras med åldern där 15-åringar har rapporterat sämre hälsa än 11-åringar (Wickström & Lindholm, 2020). Andelen
gymnasieungdomar som skattade sin hälsa som bra minskade mellan år 2014 och 20191.
Inom samma tidsperiod ökade nedstämdhet bland gymnasieungdomar vilka även år 2019 rapporterade nedstämdhet i större utsträckning än elever i årskurs 6–9.
2.2 Förebyggande arbete mot mobbning i Sverige
Från och med 1 januari 2020 har barnkonventionen varit svensk lag vilket beskrivs som ”… statens främsta instrument för att garantera att barnets rättigheter tillgodoses i
verksamheter, beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet och barn som kollektiv” (SOU 2016:19, s. 124). Barnkonventionen grundades av Förenta nationerna [FN] år 1989 och berör bestämmelser om barnets mänskliga rättigheter (Unicef, 2018). Fyra grundläggande
principer ska alltid beaktas vid arbete som berör barn; alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2), barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3), alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) samt alla barn har rätt att säga sin mening och få den
respekterad (artikel 12).
Mobbningsförebyggande åtgärder i Sverige regleras i skollagen, vilken innehåller bestämmelser om skolväsendet (SFS 2010:800). Utbildningen ska utformas utifrån grundläggande demokratiska värderingar samt mänskliga rättigheter såsom individens okränkbarhet, frihet och integritet (1 kap. 5 § SFS 2010:800). Samtliga arbetare inom utbildningssektorn ska motverka alla former av kränkande behandling (1 kap. 5 § SFS 2010:800). Bland annat ska personal inom utbildning anmäla kränkande behandling till huvudman2 vars skyldighet är att utreda och vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra
framtida situationer (6 kap. SFS 2010:800).
2.2.1 Lärares och vårdnadshavarens roll i att förebygga mobbning
Vuxna människor, däribland lärare och vårdnadshavare, har ett stort inflytande på
mobbningsbeteenden bland ungdomar i form av ansvar och auktoritet (Yoon et al., 2020). I det förebyggande arbetet är skolklimat, klassrumsdynamik och familjeutveckling områden där lärare och vårdnadshavare har det övergripande ansvaret för att skapa en positiv social miljö (Yoon et al., 2020). Lärare kan påverka skolklimatet bland annat genom att vara ett känslomässigt stöd utifrån barnets behov och har även ett inflytande i toleransen mot mobbning (Yoon et al., 2020). Om lärare visar ett starkt missnöje mot aggression så avvisas aggressiva beteenden av vänner i större utsträckning. Därpå påverkas uppfattningar av klasskamrater om läraren har positiva relationer med sina elever (Yoon et al., 2020). De positiva relationerna ger tillgång till sociala resurser för ungdomar som är nödvändiga för att skapa social tillhörighet och ett social sammanhang (Bizzi 2015; Westphaln et al., 2020). Förebyggande arbete mot mobbning är effektivast när skolkulturen och skolklimatet är i fokus snarare än att förebygga på individnivå och det är effektivt att involvera och engagera hela skolan (Whitted & Dupped, 2005). Genom etablerade relationer med vänner, lärare och signifikanta vuxna påverkas elever känslomässigt både positivt och negativt (Oyarzún-Gómez & Loaiza de la Pava, 2020). Social delaktighet skapar positiva känslor medan oroligheter och frustration i relationer skapar negativa känslor. Utsattheten för mobbning ökar om vänner
2 Huvudmannen är antingen kommunen eller regionen och har ett övergripande ansvar för förebyggande åtgärder
involveras i form av bland annat försoning, mentorskap och uppmuntrande vittnen (Ttoffi och Farrington, 2011).
Vårdnadshavarens roll som förebild innefattar att behandla andra människor och sina barn på ett positivt sätt och utan våld, vilket lär barnet hur positiva relationer skapas (Yoon et al., 2020). En positiv och förstärkande relation mellan föräldrar och barn ökar förutsättningar för att ge barnet självtillit och ett egenvärde samt en positiv bild av framtida relationer (Yoon et al., 2020). Inom sociala relationer sker sociala utbyten likt ekonomiska vilka gynnar individen (Bizzi, 2015).
2.3 Mobbning
En av de mest använda definitionerna av mobbning framfördes av Olweus år 1993 där mobbning innebär att över tid upprepa ett aggressivt beteende eller att avsiktligt skada en annan individ och att mobbningssituationer präglas av en obalans i maktfördelningen (Volk et al., 2014; Volk et al., 2017; Cassidy, 2009). För att underlätta mätningar av mobbning har Volk et al. (2014) utarbetat en modifierad definition av mobbning där fokus för det första flyttas från avsiktligt till målstyrt beteende. Målet med att mobbas kan bland annat vara att verka tuff eller att få vänner att skratta. För det andra flyttas fokus från upprepat beteende till den subjektiva upplevelsen av intensitet och frekvens av att bli mobbad, vilket innebär att samma typ av mobbning har olika påverkan på olika individer (Volk et al., 2014; Volk et al., 2017). Till sist gjordes en distinktion mellan aggressivt beteende och en rubbad maktbalans där det sistnämnda framhävdes i form av att en obalanserad makt ökar risken för allvarligare konsekvenser för den utsatta individen. Det innebär att aggressivt beteende inte
nödvändigtvis innebär mobbning (Volk et al., 2014; Volk et al., 2017).
2.3.1 Att bli utsatt för mobbning
Vidare menade Olweus (1994) att det fanns olika typer av mobbning och skiljde på direkt och indirekt mobbning. Direkt mobbning avsåg av att bli slagen eller sparkad på medan indirekt mobbning avsåg att bli socialt avvisad, hotad eller hånad. Byrne et al. (2016) studerade ungdomars egna definitioner av mobbning där fyra kategorier av mobbning framgick (Byrne et al., 2016). Fysisk, verbal och psykisk mobbning var de vanligaste att bli utsatt för medan nätmobbning var minst vanlig. Enligt Hong och Espelage (2012) utsattes killar i större utsträckning för direkt mobbning medan tjejer i större utsträckning utsattes för indirekt mobbning.
2.3.2 Statistisk lägesbild av mobbning i Sverige
Vid 15-års ålder år 2017–18 angav 16% av tjejerna och 18% av killarna i Sverige att de hade utsatts för mobbning3. Verbal mobbning var vanligast där det var något större utsträckning
tjejer än killar. Fysisk mobbning var minst vanlig att bli utsatt för med killar som majoritet3. I
undersökningen om skolbarns hälsovanor 2017/18 i Sverige framgick det att andelen
ungdomar som hade upplevt mobbning ökade mellan 2013 och 2018 (Folkhälsomyndigheten, 2019).
2.3.3 Mobbingens risk- och skyddsfaktorer
Individer som upplevt mobbning under ungdomsåren rapporterar oftare att de även upplevt mobbning under sin barndom (Brendgen et al., 2021). Att utsättas för konsekvent mobbning skapar ett kognitivt offerschema vilket aktiveras i nya sociala sammanhang och ökar risken för beteendemässiga reaktioner. Även erfarenheter i form av negativa familjeinteraktioner och barnmisshandel är riskfaktorer för att bli mobbad (Hong & Espelage, 2012). Tjejer löper större risk att utsättas för mobbning om mamman är emotionellt kränkande och
frånvarande, vilket leder till en begränsad emotionell och social förmåga. Killar löper istället större risk för att bli mobbad om mamman begränsar deras autonomi, vilket leder till en begränsad förmåga att skaffa och bibehålla sin status inom en vänskapskrets samt en begränsad förmåga att hantera och lösa konflikter (Hong & Espelage, 2012). I
undersökningen om skolbarns hälsovanor 2017/18 framgick det att 15-åringar upplevde ett lägre känslomässigt stöd från sina föräldrar än 11-åringar (Folkhälsomyndigheten, 2019). Skyddsfaktorer som berör vänner är bland annat acceptans, god kvalitet på vänskapen och socialt stöd (Cassidy, 2009; Kendrick et al., 2012; Hong & Espelage, 2012). När ett
mobbarbeteende accepteras av vänner skapas en social identitet och gruppnorm vilket ökar risken för mobbning (Hong & Espelage, 2012). Social identitet är på det sättet en
skyddsfaktor mot att bli mobbad, men kan också innebära att mobbarbeteenden skapas. Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) rapporterade tjejer högre socialt stöd än killar. Samtidigt är det vanligare att uppleva ensamhet bland tjejer än killar4.
Vad gäller individuella faktorer har ungdomar, framförallt killar, med depression påvisats löpa större risk att ha färre vänner och således ett svagare socialt stöd, vilket gör depression till en riskfaktor (Kendrick et al., 2012). Vid intervjuer om studenters upplevelser av utsatthet för mobbning framgick fysiska egenskaper i form av bland annat vikt, längd och utseende samt icke-fysiska egenskaper i form av bland annat etnicitet, socioekonomisk status och religion (Gardella et al., 2020).
3http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/sq/5046302b-43ab-416f-b2dc-7060df88efc6 4 http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/sq/3f52f130-9f64-458a-90a6-d38800702f0a
2.3.4 Individuella konsekvenser av att bli utsatt för mobbning
Att bli utsatt för mobbning kan resultera i internaliserande och externiserande problem såsom ångest och aggression (Brendgen et al., 2021). När individer med ångest orsakat av mobbning utsätts för utfrysning aktiveras beteendemässiga reaktioner där de reagerar särskilt starkt både känslomässigt och fysiskt (Erath et al., 2012). Individer med såväl
internaliserande som externiserande beteendeproblem reagerar starkt även vid icke-hotfulla situationer, vilket ökar risken för att bli mobbad då reaktionerna minskar chansen att
omgivningen går i försvar (Brendgen et al., 2021).
Enligt Alcantara et al. (2017) har all form av mobbningsinblandning negativa effekter på individens välmående, vilket inkluderar att bevittna, att mobba eller att bli mobbad. I en kvasiexperimentell studie framgick det att mobbade individer påvisade lägre generell och social självkänsla, lägre upplevelse av social identitet och ohälsosammare beteenden (Cassidy, 2009). Andra konsekvenser av att bli mobbad är en pessimistisk framtidstro (Brolin Låftman et al., 2018) samt sämre skoltrivsel (Ladd et al., 2017).
2.4 Subjektivt välmående
Subjektivt välmående är ett mångdimensionellt begrepp som inkluderar positiva och negativa aspekter av känslor och hälsotillstånd (Linton et al., 2016) samt värderingar, intressen och attityder (Dubey, 2018). Välmående är nära besläktat med begreppen mental hälsa, lycka och livstillfredsställelse (Dubey, 2018). Välmående mäts bland annat genom materiell levnadsstandard, fysisk hälsa, socialt umgänge och livsvärderingar (Lambert et al., 2019) samtidigt som välmående influeras av bland annat social tillit (Wong, 2011).
Välmående ökar möjligheterna till en god självskattad hälsa och är således en indikator för subjektiv hälsa (Breidablik et al., 2008). Det finns dock svårigheter kring hur ett subjektivt välmående kan mätas då det finns över 160 rimliga indikatorer (Lambert et al., 2019). Subjektivt välmående är en värdefull mätindikator för folkhälsoarbetet då förändringar i välmående kan kopplas till politiska och folkhälsorelaterade insatser (Lambert et al., 2019). Detta utgör en utgångspunkt i vilka sektorer som är inblandade i utvecklingen av välmående (Canaviri, 2016).
En annan dimension av välmående är framtidsoptimism, vilket har påvisats ha ett inflytande i välmående (Wong, 2011). Med optimism avses en positiv förväntan om sin framtid och tillsammans med hopp utgör optimism definitionen av framtidstro (Sun & Shek, 2012). Framtidstro inkluderar målinriktade tankar såsom att sätta upp mål samt målinriktad motivation såsom självförtroende. Optimism är ett slags personlighetsdrag som bland annat förbättrar individens välmående och förutser livstillfredsställelse (Sun & Shek, 2012). Vad gäller välmående förstärks effekterna när ungdomar är optimistiska (Wang et al., 2021). Jämfört med pessimism har optimistiska ungdomar även positivare värderingar av sitt förflutna (Sun & Shek, 2012).
2.4.1 Faktorer som förutser välmående
Ungdomars välmående influeras av sociala faktorer där vikten av att tillhöra ett socialt nätverk framhävs (Boulard et al., 2012). Lägre socialt umgänge försämrar hälsan (Giordano et al., 2012; Nieminen et al., 2010) och social tillit predicerar framtida hälsotillstånd
(Giordano et al., 2012). Individer som har känt sig uteslutna eller upplevt verbal aggression har rapporterat nedsatt psykiskt välmående i form av depression (Boulard et al., 2012). Delaktiga och känslomässigt tillgängliga lärare predicerade välmående vars samband förmedlades av antisocialt beteende (González et al., 2021). Bland annat minskade antisociala beteendeproblem när ungdomar blev lyssnade till, samtidigt förbättrades livstillfredsställelsen i skolan av minskade antisociala beteendeproblem (González et al., 2021). Enligt Alcantara et al. (2017) förutser både socialt stöd och tillfredsställelse av skolan ökat välmående. Bland killar har socialt stöd från lärare ett starkare inflytande på
livstillfredsställelsen (Liu et al., 2015). Bland tjejer har socialt stöd från vänner ett starkare inflytande på livstillfredsställelse (Liu et al., 2015), samtidigt predicerar upplevelser av ensamhet ett lägre skolrelaterat välmående bland tjejer (Løhre et al., 2013). Socialt stöd har en direkt effekt på välmående och är större bland ungdomar med hög social acceptans (Tian et al., 2015).
Även individuella faktorer kan vara skyddande mot nedsatt välmående (Etherton et al., 2020). Genom att studera effekten av resiliens på subjektivt välmående påvisades indirekta samband där bland annat självtillit var en störande faktor. Enligt Etherton et al. (2020) påvisade det att resiliens med hjälp av självreglerande faktorer skapar förutsättningar för välmående.
2.5 Socialt kapital
Teorin om socialt kapital utvecklades under 1980- och 1990-talet av tre teoretiker – Pierre Bourdieu, James Coleman och Robert Putnam (Whiteley, 2015; Westphaln et al., 2020). De hade olika utgångspunkter i utformningen av socialt kapital där Bourdieu studerade social ordning, privilegium och dominans, Coleman såg socialt kapital som ett sätt att främja kapacitet inom utsatta grupper och Putnam studerade socialt kapital som ett sätt att främja samhällsengagemang (Westphaln et al., 2020).
Socialt kapital kan förklaras genom att dela in teorin i två aspekter; (1) de sociala relationer som ger tillgång till resurser och (2) mängden och kvaliteten på de resurserna (Bizzi, 2015; Fiorini et al., 2018). Enligt Bizzi (2015) kan resurser socialt kapital skapar jämföras med ett ekonomiskt utbyte då det inom sociala relationer sker sociala utbyten vilka gynnar individen. Gemensamt för Bourdieu, Coleman och Putnam var att social tillhörighet och socialt
sammanhang sågs som härledande faktorer för resurserna av socialt kapital (Westphaln et al., 2020).
Vidare menar Whiteley (2015) att grunderna i socialt kapital kan beskriva individens tillit utifrån ett mikro- och makroperspektiv. Utifrån ett mikroperspektiv beskrivs individens tillit i form av att förlita sig på att något positivt skapas för individen genom att dela med sig. Individens tillit skiljer sig åt beroende på kontext, vilket indikerar att kontexten är viktig för att förstå socialt kapital (Whiteley, 2015). Utifrån ett makroperspektiv beskrivs istället hur frekvensen av relationer utvecklar tilliten där mindre samhällen har en högre tillit till
varandra då det är vanligare att möta samma individer (Whiteley, 2015). Socialt kapital ökar möjligheterna för bättre hälsoeffekter, bättre livsstillfredsställelse och subjektivt välmående Whiteley (2015).
I föreliggande studie används socialt kapital som en teoretisk utgångspunkt för att förklara positiva och negativa inflytanden i välmående.
2.6 Problemformulering
Välmående influeras av både positiva och negativa faktorer, men det finns bristfälligt med forskning som studerar vilka sociala faktorer som faktiskt har störst inflytande i välmående vilket gjorde det relevant att studera detta i föreliggande studie. Att utsättas för mobbning har en negativ påverkan på ungdomars välmående där den sociala miljön har påvisats vara en viktig risk- och skyddsfaktor, således inkluderas vänskapsrelationer och skoltrivsel i föreliggande studie. Genom att studera vilka sociala faktorer som har störst inflytande i välmående utifrån positiva och negativa aspekter kan föreliggande studie utveckla det hälsofrämjande- och mobbningsförebyggande arbetet.
3
SYFTE
Syftet med studien var att undersöka utsatthet för mobbing samt att studera vilka sociala faktorer som hade störst inflytande i självskattat välmående bland ungdomar i Västmanlands län.
3.1 Frågeställningar
1. I vilken utsträckning hade ungdomar utsatts för mobbning? 2. Hur skattade ungdomar sitt välmående?
3. Vilka av kön, mobbning, vänskapsrelationer och skoltrivsel hade störst inflytande i välmående?
4. Vilka av kön, mobbning, vänskapsrelationer och skoltrivsel hade störst inflytande i framtidstro?
4
METOD
I föreliggande studie studerades kvantitativ data från Liv och Hälsa Ung 2012, en enkätundersökning vilken inkluderade skolungdomar i årskurs 9 på grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Västmanlands län. Liv och Hälsa Ung har sedan 1995 följt upp livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland ungdomar i grundskolan och gymnasiet (Hellström, 2015). För att besvara studiens syfte analyserades deskriptiv data över mobbning och
självskattat välmående. Regressionsanalyser genomfördes för att studera predicerande faktorer i utfallet av välmående och framtidstro.
Föreliggande studie var av tvärsnittsdesign där exponering och utfall mättes vid ett tillfälle. Således studerades utsträckningen av variabler och styrkan på sambanden då kausaliteten inte kan mätas i en tvärsnittsstudie (Bonita et al., 2006). För att förklara inflytandet i välmående tillämpades en teoretisk utgångspunkt i form av socialt kapital, således var föreliggande studie av deduktiv karaktär.
Enkäterna delades ut av lärare eller skolvårdspersonal och besvarades i klassrummen. I samband med att enkäten delades ut informerades eleverna både skriftligt och muntligt om studiens syfte, integritet och frivillighet. Om elever inte närvarade vid insamlingstillfället gavs en möjlighet att besvara enkäten vid nästa tillfälle de närvarade. Besvarade enkäter skickades till centrum för klinisk forskning. För mer information om Liv och Hälsa Ung 2012 vänligen se Hellström (2015).
4.1 Urval, bortfall och studiepopulation
Målgruppen i föreliggande studie var skolungdomar mellan 15–19 år i Västmanlands län. Antalet ifyllda enkäter var 4466 och svarsfrekvensen var 72,3% (Hellström, 2015). Inklusionskriterier i föreliggande studie var att besvara könsidentitet samt de åtta påståendena i fråga 35, för vidare information om enkäten vänligen se Bilaga A. Utifrån inklusionskriterierna var bortfallet 200, varav 174 i fråga 35 (Tabell 1). Det interna bortfallet i övrigt varierade där framtidstro hade högst bortfall (168) och livstillfredsställelse samt svårt eller lätt att skaffa nya vänner hade lägst bortfall (9).
Studiepopulationen bestod av 4266 skolungdomar där 50,6% var tjejer och 54,8% gick i årskurs 2. I årskurs 9 var 50,4% tjejer och i årskurs 2 var 50,8% tjejer. I årskurs 9 deltog 39 skolor och i årskurs 2 deltog 33 skolor.
Tabell 1. Interna bortfall i påståendena från fråga 35
35. Har du under de senaste 3 månaderna upplevt... Bortfall n
35.1 Att någon behandlat dig på ett nedlåtande sätt? 57 35.2 Att någon gjort dig till åtlöje inför andra? 63 35.3 Att någon kränkt din heder? 84 35.4 Att någon visat dig sin uppskattning? 76 35.5 Att någon fått dig att känna dig stolt? 70 35.6 Att någon uttryckt sig nedsättande om dig? 85 35.7 Att någon i din omgivning inte låtsas om dig? 82 35.8 Att någon uttryckt sig positivt om dig som person? 68
Notering. Tabellen visar antalet (n) bortfall i respektive påstående i fråga 35.
4.2 Mätinstrument
4.2.1 Mobbning
Mobbning mättes med fråga 35, 81, 83 och 86 (Bilaga A). För att mäta upplevelsen av att ha blivit mobbad användes fråga 35 vilken formulerades ”Har du under de senaste 3
månaderna upplevt…”, innehållandes positiva och negativa påståenden. I föreliggande
studie användes åtta påståenden (35.1–35.8) där varje påstående hade svarsalternativ som kodades från ”nej aldrig” (1) till ”nästan alltid” (5). Utifrån fråga 35 skapades två
kontinuerliga index, ett negativt och ett positivt, dessa benämndes positiva upplevelser (α=0,826) och negativa upplevelser (α=0,867).
Negativa upplevelser bestod av påstående 1–3, 6 och 7 (Bilaga A) vars svarsalternativ
kodades 1–5 och bildade en totalskala mellan 5–25. Påståendena var benämnda: 1. Att någon behandlat dig på ett nedlåtande sätt, 2. Att någon gjort dig till åtlöje inför andra, 3. Att någon kränkt din heder, 6. Att någon uttryckt sig nedsättande om dig samt 7. Att någon i din
Positiva upplevelser bestod av påstående 4, 5 och 8 vars svarsalternativ kodades 1–5 och bildade en totalskala mellan 3–15. Påståendena var benämnda: 4. Att någon uttryckt sig positivt om dig som person, 5. Att någon visat dig sin uppskattning samt 7. Att någon fått dig att känna dig stolt.
Fråga 81 mätte fysisk mobbning i form av att ha blivit slagen, sparkad eller utsatt för annat våld. Fråga 83 mätte verbal mobbning i form av att ha blivit retad på allvar, felaktigt
anklagad, hotad eller kallad för fula saker. Fråga 86 mätte psykisk mobbning i form av att ha blivit utsatt för lögner, skitsnack bakom ryggen eller att ha blivit ignorerad/utfryst.
Svarsalternativen för fråga 81, 83 och 86 var ”Nej/Aldrig” (1), ”Ja, någon/några gånger” (2), ”Ja, 1–3 gånger per månad” (3) samt ”Ja, minst en gång i veckan” (4). Alpha-värdet för fysisk, verbal och psykisk mobbning var 0,644.
4.2.2 Välmående
Skolungdomarnas självskattade välmående mättes med fråga 25, 26 och 64 (Bilaga A). Fråga 25 mätte generellt mående med en skala från ”mycket bra” (1) och ”mycket dåligt” (5). Fråga 26 mätte livstillfredsställelsen med en skala från ”mycket nöjd” (1) till ”mycket missnöjd” (5). Fråga 64 mätte lycka där svarsalternativen kodades från ”mycket lycklig” (1) till ”inte alls lycklig” (4).
Inför analysen kodades samtliga indikatorer om till en skala i positiv riktning, till exempel kodades generellt mående om till en skala från ”mycket dåligt” (1) till ”mycket bra” (5). Ett index för välmående skapades bestående av generellt mående, livstillfredsställelse och lycka (α=0,859). Svarsalternativen kodades 1–5 för generellt mående och livstillfredsställelse samt 1–4 för lycka vilket bildade en totalskala mellan 3–14.
För att mäta ytterligare en dimension av välmående användes fråga 88; ”Hur ser du på framtiden för din personliga del?” där svarsalternativen kodades från ”jag ser mycket ljust på framtiden” (1) till ”jag ser mycket mörkt på framtiden” (5). Inför analysen kodades
framtidstro om till en skala i positiv riktning.
Framtidstro sänkte alpha-värdet för välmåendeindex och korrelerade sämre med generellt mående, livstillfredsställelse och lycka (<0,6) jämfört med hur väl de tre sistnämnda korrelerade med varandra (>0,6), således analyserades framtidstro separat i föreliggande studie.
4.2.3 Vänskapsrelationer och skoltrivsel
För att studera ungdomars vänskapsrelationer användes fråga 21 och 22; ”Har du lätt eller svårt att få nya vänner?” och ”Har du någon nära vän i din skolklass?”. Svarsalternativen för fråga 21 kodades från ”mycket lätt” (1) till ”mycket svårt” (4), men kodades om till en skala i positiv riktning. Svarsalternativen för fråga 22 kodades ”Nej” (1), ”Ja, en” (2), ”Ja, två” (3) samt ”Ja, tre eller fler” (4).
Fråga 76 mätte skoltrivsel där svarsalternativen kodades från ”mycket bra” (1) till ”mycket dåligt” (5), men kodades om till en skala i positiv riktning.
4.2.4 Bakgrundsvariabler
För information angående kön formulerades frågan ”Är du kille eller tjej?” med svarsalternativen ”Kille” (1) och ”Tjej” (2). Information angående årskurs delades in i skoltillhörighet från datainsamlingstillfället och efterfrågades således inte i enkäten. Variablerna över årskurs var benämnda ”Skola åk 9” samt ”Skola åk 2”.
4.3 Analys
Samtliga analyser genomfördes med Statistical Package for Social Science (SPSS, Version 26.0). Deskriptiv data användes för att besvara utsträckningen av mobbning, självskattat välmående och framtidstro. Positiva och negativa upplevelser redovisades med medelvärden och standardavvikelser (SD). Fysisk, verbal och psykisk mobbning samt generellt mående, livstillfredsställelse, lycka och framtidstro redovisades med frekvens. I den deskriptiva analysen testades det inte för skillnader mellan kön, vilket innebär att det inte kan bekräftas om de könsskillnader som gick att urskilja berodde på slumpen eller var faktiska.
För att studera vilka faktorer som hade störst inflytande på välmående användes en multipel linjär regression. Multipel linjär regression analyserar kvaliteten och styrkan på sambanden mellan prediktorer och utfall (Pallant, 2016). I regressionsanalysen studerades även
inflytandet på framtidstro för att ge ytterligare en dimension av välmående.
Regressionsmodellerna utgick från positiva och negativa inflytanden i välmående. Positiva inflytanden var skoltrivsel, svårt/lätt att få nya vänner, nära vän i skolklassen och positiva upplevelser. Negativa inflytanden var fysisk, verbal och psykisk mobbning samt negativa upplevelser. Samtliga modeller inkluderade kön för att studera dess inflytande i välmående. I regressionsanalysen studerades först prediktorernas enskilda inverkan på utfallet i
välmående där icke-signifikanta exkluderades stegvis manuellt tills det skapades en modell bestående av signifikanta prediktorer. I det fall där endast en prediktor var signifikant uteslöts ingen och i det fall där samtliga var signifikanta behölls den initierade modellen. I föreliggande studie analyserades fyra stegvisa regiossionsmodeller. I samtliga modeller exkluderades bortfall listmässigt, vilket exkluderade obesvarade frågor.
I modell 1 matades välmående in som beroende variabel för att sedan mata in positiva inflytanden som oberoende variabler vilka skapade en modell där positiva inflytanden förutsåg utfallet i välmående. I modell 2 var välmående den beroende variabeln och negativa inflytanden matades in som oberoende variabler vilka skapade en modell där negativa inflytanden förutsåg utfallet i välmående.
matades in som oberoende variabler vilka skapade en modell där negativa inflytande förutsåg utfallet i framtidstro.
Prediktorernas inflytande redovisades i form av Beta (β), t-värden, 95% konfidensintervall (CI) och p-värden. Modellernas inflytande redovisades i form av R2, F-värde (df1 och df2) och
p-värde. R2 visar hela modellens inverkan på utfallet av den beroende variabeln (Pallant,
2016). Acceptabel signifikansnivå i föreliggande studie var p <0,05.
4.4 Forskningsetiska principer
För att få genomföra forskning måste studiedeltagarna informeras om studiens syfte, genomförande, frivillighet och anonymitet samt lämna samtycke (SFS 2003:460; World Medical Association [WMA], 2013). I Liv och Hälsa Ung 2012 informerades respondenterna om studien samt att det var frivilligt och anonymt deltagande, för vidare information
gällande datainsamlingen vänligen se Hellström (2015). Forskningspersoner som fyllt 15 år men inte 18 år följer det ordinarie samtyckeskravet endast om de är införstådda i
forskningens innebörd för egen del, i övrigt måste föräldrar lämna samtycke (SFS 2003:460). Det finns några undantag där forskning får genomföras utan samtycke, bland annat om forskningen förväntas ge kunskap som inte är möjlig med samtycke samt om forskningen förväntas leda till direkt nytta för individen (SFS 2003:460). Etikprövningslagen omfattar bland annat forskning som behandlar personuppgifter eller som innebär en uppenbar risk för fysisk eller psykisk skada hos studiedeltagare (SFS 2003:460). Enligt Hellström (2015) behandlades inte personuppgifter och känslig information som kan riskera skada hos respondenter.
Föreliggande studie beaktade även fyra forskningsetiska principer för integritet enligt All European Academies [ALLEA] (2017). Dessa var pålitlighet, ärlighet, respekt och ansvar. Pålitlighet innebär att utifrån design, metodologi, analys och användning av resurser säkerställa kvaliteten i studien. Ärlighet innebär att utveckla, granska och kommunicera studien på ett rättvist, fullständigt och opartiskt sätt. Respekt och ansvar innebär att
respektera studiedeltagare och omgivningen respektive att ansvara för forskningen från idé till publicering (ALLEA, 2017).
Innan data kunde observeras valdes de mest relevanta frågorna ut med hänsyn till
respondenternas integritet, detta innebar att data som hade kunnat vara relevant avskrevs. I föreliggande studie har det enbart funnits tillgång till respondenternas enkät-ID, vilket innebär att identitet inte på något sätt har gått att utläsa. Integriteten förstärks ytterligare av att data tillkom till en oberoende person.
Metodval och databearbetning har noggrant beskrivits och kvaliteten har beskrivits utifrån validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Med tanke på att föreliggande studie observerade befintlig data minskade risken för partiskhet då skribenten inte deltog under någon del datainsamlingsprocessen. Däremot ökade risken för partiskhet med tanke på att data valdes ut för att passa studien. För att kommunicera studien på ett rättvist, fullständigt och
5
RESULTAT
5.1 Mobbning bland ungdomar
Fysisk mobbning förekom i lägst utsträckning medan psykisk mobbning var vanligast (Tabell 2). Både tjejer och killar skattade sig själva som mest utsatta för psykisk mobbning vilket förekom i störst utsträckning bland tjejer, medan fysisk mobbning förekom i störst utsträckning bland killar (Tabell 2). Samtliga deltagare rapporterade att de hade upplevt positiva upplevelser i större utsträckning än negativa upplevelser. Tjejer rapporterade både negativa och positiva upplevelser i större utsträckning än killar (Tabell 2).
Tabell 2. Deskriptiv data över mobbning
Notering. Tabellen visar n (%) för kategoriska variabler samt m (SD) för kontinuerliga variabler. Det har inte testats för könsskillnader.
Svarsalternativ Tjejer n (%) Killar n (%) Total n (%) Fysisk mobbning
Nej/Aldrig 2070 (97,0) 1832 (89,2) 3902 (93,2) Ja, någon/några gånger 58 (2,7) 173 (8,4) 231 (5,5) Ja, 1–3 gånger per månad 4 (0,2) 24 (1,2) 28 (0,7) Ja, minst en gång i
veckan
2 (0,1%) 25 (1,2) 27 (0,6)
Verbal mobbning
Nej/Aldrig 1825 (85,5) 1772 (86,3) 3597 (85,9) Ja, någon/några gånger 274 (12,8) 221 (10,8) 495 (11,8) Ja, 1–3 gånger per månad 23 (1,1) 39 (1,9) 62 (1,5) Ja, minst en gång i
veckan
12 (0,6) 22 (1,1) 34 (0,8)
Psykisk mobbning
Nej/Aldrig 1271 (59,6) 1603 (78,2) 2874 (68,7) Ja, någon/några gånger 674 (31,6) 360 (17,6) 1034 (24,7) Ja, 1–3 gånger per månad 115 (5,4) 62 (3,0) 177 (4,2) Ja, minst en gång i
veckan
72 (3,4) 25 (1,2) 97 (2,3)
Tjejerm (SD) Killar m (SD) Total m (SD) Negativa upplevelser 8,43 (3,55) 7,69 (3,28) 8,06 (3,44)
5.2 Välmående bland ungdomar
Omkring 80% av eleverna skattade att de mår bra eller mycket bra, är nöjda eller väldigt nöjda med sitt liv, är ganska eller mycket lyckliga samt ser ganska eller mycket ljust på framtiden (Tabell 3). Killar skattade sitt välmående som bättre i större utsträckning än tjejer, men en större andel killar uppgav att de ser mycket mörkt på framtiden.
Tabell 3. Deskriptiv data över skolungdomarnas självskattade välmående
Notering. Tabellen innehåller kategoriska variabler och visar n (%). Det har inte testats för könsskillnader.
Svarsalternativ Tjejer n (%) Killar n (%) Total n (%)
Generellt mående
Mycket dåligt 32 (1,5) 19 (0,9) 51 (1,2) Dåligt 87 (4,1) 46 (2,2) 133 (3,1) Varken bra eller Dåligt 382 (17,8) 235 (11,2) 617 (14,6) Bra 929 (43,4) 708 (33,9) 1637 (38,7) Mycket bra 713 (33,3) 1083 (51,8) 1796 (42,4) Livstillfredsställelse Väldigt missnöjd 32 (1,5) 22 (1,0) 54 (1,3) Missnöjd 108 (5,0) 66 (3,1) 174 (4,1) Varken nöjd eller missnöjd 443 (20,5) 306 (14,6) 749 (17,6) Nöjd 984 (45,6) 846 (40,3) 1830 (43,0) Väldigt nöjd 589 (27,3) 861 (41,0) 1450 (34,1) Lycka
Inte alls lycklig 46 (2,2) 38 (1,8) 84 (2,0) Inte särskilt lycklig 291 (13,6) 185 (9,0) 476 (11,3) Ganska lycklig 1225 (57,3) 988 (47,8) 2213 (52,6) Mycket lycklig 577 (27,0) 855 (41,4) 1432 (34,1)
Framtidstro
Mycket mörkt 15 (0,7) 26 (1,3) 41 (1,0) Ganska mörkt 45 (2,1) 36 (1,8) 81 (2,0) Varken ljust eller mörkt 354 (16,8) 302 (15,2) 656 (16,0) Ganska ljust 887 (42,1) 794 (39,9) 1681 (41,0) Mycket ljust 806 (38,3) 833 (41,8) 1639 (40,0)
5.3 Predicerande faktorer i välmående
5.3.1 Positiva inflytanden i välmående
Regressionsanalysen av positiva inflytanden i välmående resulterade i att samtliga variabler var signifikanta och stod för ungefär 34% av variansen i välmående. Skoltrivsel stod för den största variansen medan att ha en nära vän i skolklassen hade lägst inflytande (Tabell 4). Killar skattade sitt välmående som bättre än tjejer (Tabell 4). Ju bättre eleverna trivdes i skolan desto bättre skattade de sitt välmående. Vad gäller vänner skattade eleverna sitt välmående bättre ju lättare de hade att skaffa vänner, likaså ju fler vänner de hade i skolklassen. Till sist visade regression att ju mer positiva upplevelser som eleverna hade upplevt desto bättre skattade de sitt välmående (Tabell 4).
Tabell 4. Multipel linjär regression över positiva inflytanden på välmående
Notering. Tabellen visar standardiserad Beta, t-värde och konfidensintervall för
prediktorerna samt R2 och F-värde för modellen som helhet. Signifikansnivån är p <0,05.
5.3.2 Negativa inflytanden i välmående
Regressionsanalysen av negativa inflytanden i välmående resulterade i att fysisk och verbal mobbning inte var signifikanta och exkluderades. Regressionsmodellen inkluderat kön, psykisk mobbning och negativa upplevelser stod för ungefär 24% av variansen i välmående (Tabell 5). Negativa upplevelser hade störst inverkan medan psykisk mobbning hade lägst inverkan. Killar skattade sitt välmående som bättre än tjejer (Tabell 5). Ju mer negativa upplevelser desto sämre skattade eleverna sitt välmående. Vad gäller psykisk mobbning visade regressionen att ju mer eleverna upplevde sig mobbade desto sämre skattade de sitt välmående.
Modell Estimat Modellsammanfattning
β t p 95% CI R2 df1, df2 F p
Kön -,166 -12,750 <0,001 -,840 – -,616 0,335 5, 4101 414,631 <0,001 Skoltrivsel ,410 30,419 <0,001 ,960 – 1,092
Svårt/lätt att få nya vänner ,158 11,462 <0,001 ,446 – ,630 Nära vän i skolklassen ,053 3,932 <0,001 ,058 – ,174 Positiva upplevelser ,159 11,744 <0,001 ,117 – ,164
Tabell 5. Multipel linjär regression över negativa inflytanden på välmående
Modell Estimat Modellsammanfattning
β t p 95% CI R2 df1, df2 F p
Kön -,113 -8,177 <0,001 -,614 – -,377 0,243 3, 4105 440,743 <0,001 Psykisk mobbning ,042 -2,650 0,008 -,237 – -,035
5.4 Predicerande faktorer i framtidstro
5.4.1 Positiva inflytanden i framtidstro
Regressionsanalysen av positiva inflytanden i framtidstro resulterade i att kön och att ha någon nära vän i skolklassen inte var signifikanta och exkluderades. Regressionsmodellen inkluderat skoltrivsel, svårt/lätt att få nya vänner och positiva upplevelser stod för ungefär 22% av variansen i framtidstro (Tabell 6). Störst inflytande hade skoltrivsel medan svårt eller lätt att få nya vänner och positiva upplevelser hade ungefär lika stort inflytande.
Regressionen visade att ju bättre eleverna trivdes i skolan desto positivare såg de på
framtiden (Tabell 6). Därpå förbättrades framtidstron ju lättare eleverna hade att skaffa nya vänner. Till sist framgick det att ju mer positiva upplevelser desto positivare såg eleverna på framtiden (Tabell 6).
Tabell 6. Multipel linjär regression över positiva inflytanden på framtidstr0
Notering. Tabellen visar standardiserad Beta, t-värde och konfidensintervall för
prediktorerna samt R2 och f-värde för modellen som helhet. Signifikansnivån är p <0,05.
5.4.2 Negativa inflytanden i framtidstro
Regressionsanalysen av negativa inflytanden i framtidstro resulterade i att enbart negativa upplevelser var signifikant, således inkluderades samtliga variabler vilka stod för ungefär 8% av variansen i framtidstro (Tabell 7). Ju mer negativa upplevelser desto negativare såg eleverna på sin framtid (Tabell 7).
Tabell 7. Multipel linjär regression över negativa inflytanden på framtidstro
Notering. Tabellen visar standardiserad Beta, t-värde och konfidensintervall för
prediktorerna samt R2 och f-värde för modellen som helhet. Signifikansnivån är p <0,05.
Modell Estimat Modellsammanfattning
β t p 95% CI R2 df1, df2 F p
Skoltrivsel ,342 23,694 <0,001 ,302 – ,356 ,224 3, 4036 390,298 <0,001 Svårt/lätt att få nya vänner ,158 10,773 <0,001 ,168 – ,243
Positiva upplevelser ,155 10,726 <0,001 ,043 – ,063
Modell Estimat Modellsammanfattning
β t p 95% CI R2 df1, df2 F p Kön ,007 ,477 0,633 -,039 – ,064 ,079 5, 4055 70,174 <0,001 Fysisk mobbning -,004 -,248 0,804 -,087 – ,068 Verbal mobbning -,023 -1,266 0,206 -,105 – ,022 Psykisk mobbning -,019 -1,008 0,313 -,067 – ,022 Negativa upplevelser -,262 -14,322 <0,001 -,073 – -,055
6
DISKUSSION
6.1 Metoddiskussion
6.1.1 Metodval
I föreliggande studie användes kvantitativ data i form av Liv och hälsa ung 2012. Med tanke på ett kvantitativt fokus var syftet att studera deskriptiv data på mobbning och självskattat välmående samt att studera hur väl mobbning förutser välmående jämfört med andra sociala faktorer. För att besvara syftet användes en stor mängd data vilka samlades in vid ett och samma tillfälle, vilket innebär en tvärsnittsdesign (Bonita et al., 2006). Detta innebar således att kausaliteten inte kunde mätas, vilket gjorde att studien avgränsades till att studera
kvaliteten och styrkan i sambanden mellan prediktorer och välmående. För att studera sambandens riktning hade en kohortstudie eller fall-kontrollstudie varit lämplig där det är möjligt att studera effekter av exponering på utfall. Kausaliteten hade varit mätbar om studiepopulationen från Liv och Hälsa Ung 2012 följdes upp ett antal år senare och på det sättet kunna jämföra utvecklingen mellan eller inom specifika grupper.
Utifrån tidigare forskning kunde de sociala faktorernas inflytande på välmående förklaras på en teoretisk nivå. En kohortstudie eller fall-kontrollstudie hade bidragit till folkhälsoarbetet genom att specificera riktningar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. I och med att kausaliteten inte kan säkerställas i föreliggande studie går det inte att med säkerhet peka på att förebyggande arbete mot mobbning i skolan förbättrar elevernas välmående utan med en tvärsnittsdesign finns också möjligheten att insatser som främjar välmående minskar
mobbning.
Givet att föreliggande studie hade genomförts med en tvärsnittsdesign igen hade mobbning och välmående kunnat byta plats för att kunna se hur välmående predicerar mobbning. Utifrån de resultaten hade jämförelser varit möjliga mellan mobbningens inflytande i välmående och välmåendets inflytande i mobbning. Utan att dra säkra orsakssamband hade jämförelserna tydliggjort vad som kan tänkas föreligga ett specifikt utfall.
6.1.2 Urval, bortfall och studiepopulation
Målgruppen i föreliggande studie var skolungdomar mellan 15–19 år. Med tanke på att en 15-åring med stor sannolikhet skiljer sig mycket från en 19-15-åring är det svårt att bedöma hur representativt studiepopulationen är för målgruppen. Under tonåren sker en stor fysisk, kognitiv, social och emotionell utveckling (Sawyer et al., 2012). Utöver den individuella utvecklingen är det också ett stort steg att gå från högstadiet till gymnasiet där nya sociala kontakter knyts och många ungdomar lämnar sin trygghet. Detta gör det problematiskt att använda sig av högstadieelever och gymnasieelever inom samma studiepopulation.
För att minska risken för selektionsbias avseende ålder hade det varit relevant att studera ålderns inverkan på välmående. Data över årskurs 9 och årskurs 2 samlades in genom att eleverna fick besvara vilken skola de tillhör och därför fanns ingen dikotom variabel i form av högstadieelever (1) och gymnasieelever (2), således användes inte årskursvariabeln i
analysen. Detta problem borde ha lösts och får bedömas som en svaghet i föreliggande studie, framförallt med tanke på att syftet i föreliggande studie var att studera olika prediktorers inflytande på välmående.
Inklusionskriterier i föreliggande studie var att både kön och samtliga påståenden i fråga 35 (Bilaga A) skulle besvaras. Bortfallen i dessa frågor filtrerades bort på grund av att de var centrala i analysen samtidigt som bortfallet i fråga 35 var stort (174). Bortfallet i fråga 35 hade riskerat bortfallsbias då det finns en risk att vid de fall fråga 35 inte var besvarad och det generella måendet skattades som högt hade bidragit till missvisande samband. Detta hade oavsett gått att förhindra i SPSS då det aktiverades ett filter i regressionsanalysen där bortfallen kan exkluderas istället för att filtrera bort fråga 35 helt. En svaghet i föreliggande studie är att även framtidstro hade ett högt bortfall men inte behandlades likadant. Med tanke på att framtidstro var en beroende variabel hade det varit nödvändigt att filtrera dess bortfall. Som tidigare nämnt var det dock en svaghet att filtrera fråga 35 och om studien hade genomförts igen hade det undvikits. Även fast fråga 35 var besvarad fanns det andra
relevanta frågor vilka var besvarade och hade varit användbara till analysen.
6.1.3 Analys
Frågeställning 1 och 2, utsträckningen av mobbning och självskattat välmående, besvarades med hjälp av deskriptiv data för att kunna utläsa variationer inom variablerna. Däremot är det en svaghet med föreliggande studie att det inte testades för könsskillnader och att dessa endast kan ses som en indikation. Istället jämfördes resultaten i föreliggande studie med tidigare forskning för att styrka resultatens trovärdighet. Könsskillnader hade kunnat mätas med hjälp av chi2-test, men eftersom syftet med studien inte var att mäta skillnader var det
inte relevant. För att besvara utsträckningen av mobbning transformerades påståendena i fråga 35 (Bilaga A) till två index; positiva och negativa upplevelser. Detta gjordes för att få tillförlitliga mätinstrument utifrån de åtta påståendena då de bedömdes vara olika laddade. I regressionsanalysen blev uppdelningen av fråga 35 användbar då välmående analyserades utifrån positiva och negativa inflytanden.
Den deskriptiva datan kompletterade regressionsanalyserna genom att förklara de oberoende variablernas inverkan på välmående. Negativa upplevelser hade ett större inflytande i både välmående och framtidstro än positiva upplevelser och utifrån den deskriptiva datan var det vanligare att rapportera positiva upplevelser. Med hjälp av den deskriptiva datan går det således att tolka negativa upplevelser som en stark indikator för nedsatt välmående och en pessimistisk framtidstro. Det hade varit intressant att studera inflytandet i välmående om positiva upplevelser ökade samt negativa upplevelser minskade.
Fysisk, verbal och psykisk mobbning hade svaga inflytanden i både välmående och
framtidstro. Genom att studera den deskriptiva datan kan det svaga inflytandet bero på låga frekvenser av att bli utsatt. Detta problem hade kunnat lösas genom att transformera fysisk,
verbal och psykisk mobbning till ett index vilket hade ökat frekvenserna och således kunnat förbättra förutsättningar i regressionsanalysen. Det hade däremot blivit svårare att läsa av vilken mobbningstyp som hade haft störst inflytande på välmående, vilket hade varit en svaghet utifrån föreliggande studiens syfte.
En multipel linjär regression användes med tanke på att syftet med studien var att studera flertalet prediktorer och dess inflytande i välmående. Prediktorernas inflytande hade kunnat studeras genom en hierarkisk multipel regressionsanalys som visar hur olika uppsättningar av oberoende variabler influerar utfallet i den beroende variabeln (Pallant, 2016). Det hade således varit möjligt att studera hur väl mobbning förklarar utfallet i välmående efter att det har kontrollerats för kontrollvariabler. En enkel linjär regression hade varit lämplig om syftet var att studera vilket inflytande mobbning har i välmående. Det hade även varit relevant att studera kontrollvariablernas effekt i sambanden mellan mobbning och välmående genom en logistisk regressionsanalys. På det sättet hade det gått att studera om sambandet störs av confounders eller om det finns ett direkt samband. Genom att använda en logistisk regression hade det varit möjligt att studera odds ratio (OR), vilket mäter hur en variabel förhåller sig till en annan givet ett specifikt utfall (Szumilas, 2010). Således hade det gått att studera sannolikheten att utfallet i välmående förändras om man är utsatt för mobbning eller ej.
Välmående mättes genom att använda fyra indikatorer varav generellt mående, livstillfredsställelse och lycka utgjorde ett index för självskattat välmående medan
framtidstro gav välmående en annan dimension. Framtidstro sänkte den interna konsistens för välmående vilket visade att framtidstro inte hörde ihop med övriga
välmåendeindikatorer. Således togs beslutet att den skulle stå för sig själv i
regressionsanalysen för att minska risken för att framföra pålitligare resultat. Att använda framtidstro var dock relevant i föreliggande studie med tanke på att välmående influeras av framtidsoptimism (Sun & Shek, 2012; Wong, 2011).
6.1.4 Kvalitetskriterier
I föreliggande studie användes särskilt utvalda frågor för att mäta mobbning,
vänskapsrelationer, skoltrivsel och välmående. Således har validiteten inte beprövats utifrån hela mätinstrument, vilket är en svaghet. För att bedöma validiteten användes inte några statistiska metoder, istället gjordes en ytlig bedömning med hjälp av tidigare forskning av huruvida måttet mäter begreppet som ämnas att mätas, vilket kallas ytvaliditet (Bannigan & Watson, 2009). Vad gäller mobbning avsågs att mäta utsträckningen av att ha varit utsatt vilket gjordes med hjälp av positiva och negativa upplevelser samt fysisk, verbal och psykisk mobbning. Måtten bedömdes motsvara definitionen av mobbning vilket var att målinriktat skada en annan individ genom att utöva makt (Volk et al., 2014). Direkt mobbning i form av att bli utsatt för våld (Olweus, 1994) motsvarade fysisk mobbning, indirekt mobbning i form av att bli socialt avvisad, hotad eller hånad (Olweus, 1994) motsvarade verbal och psykisk mobbning. Vad gäller välmående användes generell hälsa, livstillfredsställelse, lycka och framtidstro som alla har påvisats vara förknippade med välmående. Välmående predicerar
nära besläktat med välmående (Dubey, 2018) och framtidstro har påvisats ha en inverkan på välmående (Sun & Shek, 2012; Wong, 2011).
Om validiteten hade bedömts utifrån de ursprungliga mätinstrumenten som helhet hade kvaliteten på studien riskerat att vara missvisande eftersom frågor som inte används i föreliggande studie hade inkluderats i bedömningen av validiteten. För att fastställa validiteten hade begreppsvaliditet kunnat genomföras, vilket innebär att testa sambanden mellan det aktuella mätinstrumentet och ett likvärdigt instrument (Bannigan & Watson, 2009). Genom begreppsvaliditet hade mobbning och välmående kunnat jämföras med de ursprungliga mätinstrumenten och på det sättet bedöma hur representativa de utvalda frågorna var i förhållande till de hela mätinstrumenten.
En styrka med studien är istället den höga reliabiliteten i mätinstrumenten som användes (>0,8). För att bedöma reliabiliteten användes först Cronbach’s alpha som bedömer den interna konsistensen av indikatorer (Pallant, 2016). För att nå en godkänd nivå bör värdet överstiga 0,7, över 0,9 påvisar en mycket hög intern konsistens (Pallant, 2016). Ett
mätinstrument nådde inte godkänd nivå vilket var typ av mobbning (0,644), detta bidrog till att fysisk, verbal och psykisk analyserades var för sig vilket stärker resultatens pålitlighet. Resterande tre mätinstrument översteg värdet 0,8, vilka var positiva upplevelser (0,826), negativa upplevelser (0,867) samt välmående (0,859). När framtidstro matades in i
välmående blev alpha-värdet 0,856. Det visar att de mått som användes hade en hög intern konsistens och utgjorde ett tillförlitligt instrument för mobbning och välmående, detta sagt med försiktighet i och med att validiteten inte är statistiskt fastställd.
För att ytterligare bedöma reliabiliteten i välmående mättes inter-item korrelationen vilken visade att framtidstro inte korrelerade med generell hälsa, livstillfredsställelse och lycka (<0,6). Korrelationen tillsammans med Cronbach’s alpha ledde till att framtidstro
analyserades för sig i regressionen, vilket utgör en styrka med föreliggande studie då det ökar resultatens tillförlitlighet.
Generaliserbarheten medför både styrkor och svagheter i föreliggande studie. En svaghet är att det var 9 år sedan datainsamlingen, vilket innebär att det är problematiskt att
generalisera till dagens ungdomar. År 2012 och 2020 var andelen ungdomar mellan 15–19 år i Västmanland cirka 15 5005, således motsvarade föreliggande studie nästan en tredjedel
(4226) av målgruppen. Det innebär att resultatet kan generaliseras till en lika stor befolkning som för 9 år sedan. Mycket kan däremot ha hänt bland ungdomarnas sociala miljö i och med att skolan och samhället förändras vilket försvårar generaliserbarheten. Många resultat bekräftas däremot av tidigare forskning vilket är av stor betydelse (Bonita et al., 2006). Bland annat användes deskriptiv data från Folkhälsomyndigheten och SCB vilket i och med att deras undersökningar var efter 2017 bidrog till att kunna jämföra studiepopulationen med en population som är mer representativ för dagens ungdomar.
En styrka med studien är att den stora studiepopulationen där skolor från hela länet deltog och den höga svarsfrekvensen minskar risken för selektions- och urvalsbias. I denna aspekt
är resultaten pålitliga, men det är inte rimligt att generalisera resultaten. Istället får föreliggande studie ses som en indikation för hälsofrämjande arbete kring predicerande faktorer för välmående. Även om resultaten inte är generaliserbara så är de nyttiga och användbara.
6.1.5 Forskningsetiska principer
För att bedöma etiska aspekter kan nyttan bedömas i relation till de forskningsetiska
principerna i form av etikprövningslagen och Helsingforsdeklarationen. Med tanke på att Liv och Hälsa Ung är en heltäckande hälsoundersökning finns det risk för att ungdomar stöter på känsliga frågor. Enligt Hellström (2015) bedömdes det däremot inte finnas någon risk för att ta skada av undersökningen. Därför är det problematiskt att samtycke utelämnas och att det tas för givet att ungdomar inte tar skada av att vissa frågor kan väcka känslor samt att det kan finnas en rädsla för att bli utpekad. Däremot är individnyttan med Liv och Hälsa Ung stor och det finns anledning att tro att undersökningen inte ger fullständig kunskap om det måste lämnas samtycke, vilket är kraven för att forskning får genomföras utan samtycke (SFS 2003:460). För att skapa en trygg miljö för skolelever är det viktigt att Liv och Hälsa Ung existerar där det kan förmedlas en kunskap kring hälsostatus samt risk- och skyddsfaktorer. Hur hade skolornas förutsättningar för hälsofrämjande arbete sett ut om det inte fanns en hälsoundersökning? Hur hade kunskapen påverkats om alla måste lämna samtycke? Det skulle medföra en stor risk att många individer som man vill nå inte vill delta, vilket skulle bli utmanande för hälsofrämjande arbete. Trots avsaknaden av samtycke var undersökningen frivillig vilket även studiedeltagarna informerades om. Således finns det ändå en risk att många individer inte nås vilket även gäller bortfallen i fråga 35, besvarades inte frågan för att man upplever sig vara utsatt för mobbning?
Det finns dock en problematik att enkäterna besvaras i samma rum som klasskamrater, vilket även gäller utifrån ett nyttoperspektiv. Syftet med Liv och Hälsa Ung är att följa upp
livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland skolungdomar (Hellström, 2015). Det medför en risk för snedvridna resultat när enkäter besvaras med klasskamrater bredvid sig vilket kan ha en stor påverkan på undersökningens nytta. En risk är att mobbningsutsatta individer sitter bredvid en mobbare vilket kan bidra till att svaren inte blir sanningsenliga.
Att beakta de forskningsetiska principerna utifrån ALLEA var delvis utmanande i föreliggande studie med tanke på att skribenten inte deltog i de kritiska momenten av datainsamlingen. Således fanns ett stort ansvar i hur data hanterades samt hur resultaten förmedlades för att bevara integriteten samt respektera studiedeltagarna. En styrka är att mängden data begränsades i form av att välja ut de mest relevanta frågorna vilket ökade förutsättningarna för att hantera och förmedla datan ärligt och respektfullt. En annan styrka är att data behandlades av en oberoende person nio år efter datainsamlingen vilket
automatiskt höjer integriteten. I föreliggande studie användes inte data om skoltillhörighet vilket skyddar och bevarar integriteten där specifika skolor inte heller pekas ut. Om årskurs hade använts i föreliggande studie hade det varit i form av en dikotom variabel med årskurs 9 och årskurs 2 där skoltillhörigheten inte skulle redovisas.
6.2 Resultatdiskussion
6.2.1 Mobbning bland skolungdomar
Resultaten från den deskriptiva analysen av mobbning bekräftar delvis tidigare forskning men är också motsägande i vissa avseenden. Bland annat framgick ett oväntat resultat i form av att fysisk mobbning förekom i lägst utsträckning, medan Byrne et al. (2016) menade att fysisk mobbning var vanligast tillsammans med psykisk mobbning. Att bli utsatt för någon form av våld kan tänkas vara mer skambelagt än någon annan typ av mobbning. En del av att mobbningsdefinitionen är maktbalansen (Volk et al., 2014) och att erkänna sig utsatt för våld kan upplevas extra förödmjukande. Det kan också vara svårare att definiera en gräns för när fysisk mobbning utövas i form av den subjektiva upplevelsen. Är upplevelsen av att bli slagen relaterat till att bli mobbad i lägre utsträckning än upplevelsen av att bli hånad eller socialt avvisad? Bland svenska 15-åringar var dock fysisk mobbning minst vanlig6, vilket bekräftar
föreliggande studiens resultat.
De, i förhållande till tidigare forskning, svårtolkade resultaten kan bero på att mobbning har en något vag och subjektiv definition. Volk et al. (2014) definierade mobbning dels som en subjektiv upplevelse av frekvens och intensitet, vilket innebär att en situation upplevs som mobbning för en individ medan det inte gör det för en annan. Det innebär också att mobbning är komplicerat att studera genom kvantitativ data. Det går inte att utesluta ett stort mörkertal när det kommer till mobbning. Det är möjligt att flertalet elever varit utsatta men inte rapporterat det på grund av att de tänkte att det finns en gräns för att kalla det mobbning, oavsett vad den subjektiva upplevelsen är.
Vad gäller könsskillnader var fysisk mobbning överrepresenterat av killar medan det var vanligare att tjejer utsattes för psykisk mobbning, vilket bekräftar tidigare forskning. Positiva upplevelser, vilket kan läsas som skyddsfaktorer, var betydligt vanligare än negativa
upplevelser, vilket kan läsas som riskfaktorer. Det går i linje med den låga frekvensen av att vara utsatt för mobbning, däremot gjordes ingen sambandsanalys på detta vilket gör kopplingen spekulativ. Tjejer rapporterade både positiva och negativa upplevelser i större utsträckning än killar, vilket kan bero på att tjejer i jämförelse med killar har rapporterat både mer socialt stöd (Folkhälsomyndigheten, 2019) samt känsla av ensamhet7. Det kan
betyda att tjejer har ett större behov av socialt kapital än killar och att tjejer är mer benägna att uppleva både positiva och negativa upplevelser. Socialt kapital skapar resurser i form av sociala utbyten vilka gynnar individen (Bizzi, 2015), vilket kan innebära att avsaknaden av socialt kapital förstärker känslan av ensamhet bland tjejer.
Det här resonemanget bör sluta i skolornas ansvar att förmedla kunskap om mobbning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska alla former av kränkande behandling motverkas och anmälas till huvudman, samtidigt är barnkonventionen svensk lag sedan år 2020 vilken bland annat innefattar att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad.
6 http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/sq/5046302b-43ab-416f-b2dc-7060df88efc6 7 http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/sq/3f52f130-9f64-458a-90a6-d38800702f0a
