SPRÅKLIG MÅNGFALD OCH
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
LINGUISTIC DIVERSITY AND
SUSTAINABLE DEVELOPMENT
Rapport från ASLA:s höstsymposium Eskilstuna, 9-10 november 2006 Papers from the ASLA symposium in Eskilstuna, 9-10 November, 2006
Redaktörer - Editors Jarmo Lainio
ASLA:s skriftserie
20
The President ofMälardalen University Prof. Ingegerd Palmer, opened the 20th ASLA Conference i Eskilstuna.
ASSOCIATION SUEDOISE DE LINGUISTIQUE APPLIQUEE (ASLA) Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap
SPRÅKLIG MÅNGFALD OCH
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING
LINGUISTIC DIVERSITY AND
SUSTAINABLE DEVELOPMENT
Rapport från ASLA:s höstsymposium Eskilstuna, 9-10 november 2006 Papers from the ASLA symposium in Eskilstuna, 9-10 November, 2006
Redaktörer - Editors
Jarmo Lainio Annaliina Leppänen
Redaktionskommitten - The Editorial Committee
Laura Alvarez L6pez, Mälardalens högskola/Linköpings universitet Raija Kangassalo, Mälardalens högskola
Diane Pecorari, Mälardalens högskola Karin Sheikhi, Mälardalens högskola Eva Sundgren, Mälardalens högskola
Marja-Terttu Tryggvason, Mälardalens högskola Ingrid Wiklund, Mälardalens högskola
ASSOCIATION SUEDOISE DE LINGUISTIQUE APPLIQUEE (ASLA) Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap
ASLA ingår i den internationella huvudorganisationen Al LA som har medlemmar i knappt fyrtio länder världen over. Föreningen har som huvudsyfte att på olika vägar främja och sprida information om språkvetenskaplig forskning med anknytning till praktiska språk-problem i samhället. Detta syfte ska ASLA söka uppnå genom att:
- anordna konferenser, symposier och seminarier - publicera en medlemsbulletin
- ge ut symposierapporter och andra skrifter - distribuera meddelanden och skrifter från AILA
- delta i AILA:s vetenskapliga nätverk, arbetsgrupper och kongresser.
Medlemsbulletinen ASLA-lnformation utkommer två gånger per år. Den finns tillgänglig för alla via ASLA:s hemsida www.nordiska.su.se/asla.
Årligen anordnas ett symposium omkring ett tema som har intresse för såväl forskare som praktiker. Rapporterna från dessa höstsymposier publiceras i ASLA:s skriftserie. Böckerna i skriftserien är årsböcker och distribueras gratis till ASLA:s medlemmar. Medlem i ASLA blir man genom att betala avgiften (200 kr för medlemsåret 07/08. för utlandsbetalningar 260 kr) till Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap, post-giro 40 32 86-8. För mer information se hemsidan. Medlemmar kan också köpa tidigare nummer i ASLA:s skriftserie till rabatterat pris. Beställning av ASLA:s skrifter görs enk-last via hemsidan.
Språklig mångfald och hållbar samhällsutveckling. Rapport från ASLA:s höstsymposium Eskilstuna, 9-10 november 2006. Linguistic diversity and sustainable development. Pa-pers from the ASLA symposium in Eskilstuna, 9-10 November, 2006. Jarmo Lainio & An-naliina Leppänen (red.leds.) ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Eskilstuna 2007.
© ASLA och författarna, 2007 Foto och layout: Kai Kangassalo Tryckeri: Bording AB i Eskilstuna ISBN 978-91-87884-20-7 ISSN 1100-5629
ASLA:s skriftserie
1. Barns tvåspråkighet. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Uppsala 6-7 no-vember 1987. B.-L. Gunnarsson, C. Liberg, & A. Nesser (utg). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1988, 3:e upplagan 1990. 2. Skrivande. Rapport från ASLA:s nordiska symposium, Uppsala 10-12 november
1988. B.-L. Gunnarsson, C. Liberg, & S. Wahlen (utg). ASLA, Svenska fören-ingen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1989.
3. På väg mot ett nytt språk. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Linköping 9-10 november 1989. V. Adelswärd & N.F. Davies (utg). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1990.
4. Barns läsutveckling och läsning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stock-holm 15-16 november 1990. B. Hene & S. Wahlen (utg). ASLA, Svenska fören-ingen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1991, 2:a upplagan 1993. 5. Språk, språkbruk och kön. Rapport från ASLA:s nordiska symposium, Uppsala
7-9 november 1991. B.-L. Gunnarsson & C. Liberg (utg). ASLA, Svenska fören-ingen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1992.
6. Text and Talk in Professional Contexts. Selected Papers from the lnternational Conference "Discourse and the Professions", Uppsala, 26-29 August, 1992. B.-L. Gunnarsson, P. Linell & B. Nordberg (eds), ASLA, The Swedish Association of Applied Linguistics. Uppsala 1994.
7. Språkundervisning på universitet. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Göteborg, 11-13 november 1993. L.-G. Andersson & F. Börjeson (utg). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1995.
8. Språk - utvärdering - test. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Karlstad, 10-12 november 1994. Moira Linnarud (utg). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1995.
9. Språkförståelse. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Lund, 9-11 november 1995. Gisela Håkansson & Ulrika Nettelbladt (utg). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1996.
10. Tvärkulturell kommunikation i tid och rum. Rapport från ASLA:s höstsymposi-um, Umeå, 7-9 november 1996. Nils Granberg (utg). ASLA, Svenska fören-ingen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 1997.
11. Samtal och språkanvändning i professionerna. Rapport från ASLA:s höstsym-posium, Linköping, 6-7 november 1997. Per Linell, Lars Ahrenberg & Linda Jönsson (utg). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Upp-sala 1999.
12. översättning och tolkning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 5-6 november 1998. Birgitta Englund Dimitrova (utg). ASLA, Svenska fören-ingen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 2000.
13. Korpusar i forskning och undervisning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Växjö, 11-12 november 1999. Corpora in Research and Teaching. Papers from
the ASLA symposium Corpora in Research and Teaching, Växjö, 11-12 Novem-ber 1999. Gunilla Byrman, Hans Lindquist & Magnus Levin (utg/eds.). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 2000.
14. Språkpolitik. Rapport från ASLA:s höstsymposium Göteborg, 9-10 november 2000. Sally Boyd, Beatriz Dorriots, Monica Haglund-Dragic & Roger Källström (utg.). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 2002. 15. Samtal i livet och i litteraturen. Rapport från ASLA:s höstsymposium Uppsala,
8-9 november 2001. Conversation in life and in literature. Papers from the ASLA symposium Conversation in life and in literature, Uppsala, 8-9 November 2001. Ulla Melander Marttala, Carin Östman & Merja Kytö (utg./eds.) ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 2002.
16. Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium Karlstad, 7-8 novem-ber 2002. Language and learning. Papers from the ASLA symposium in Karl-stad, 7-8 November 2002. Moira Linnarud & Erica Sandlund (utg./eds.) ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Stockholm 2003.
17. Language, culture, rhetoric: Cultural and rhetorical perspectives on commu-nication. Papers from the ASLA symposium in Örebro, 6-7 November 2003. Cornelia llie (utg./ed.). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Stockholm 2004.
18. Språk på tvärs. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Södertörn, 11-12 novem-ber 2004. Boel De Geer & Anna Malmbjer (utg.). ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 2005.
19. Språkforskning på didaktisk grund. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Växjö, 10-11 november 2005. Approaches to teaching and learning in linguistic research. Papers from theASLAsymposium in Växjö, 10-11 November 2005. Jan Einarsson, Eva Larsson Ringqvist & Maria Lindgren (utg./eds.) ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Uppsala 2006.
20. Språklig mångfald och hållbar samhällsutveckling. Rapport från ASLA:s höst-symposium, Eskilstuna, 9-10 november 2006. Linguistic diversity and sustai-nable development. Papers from the ASLA symposium in Eskilstuna, 9-10 No-vember, 2006. Jarmo Lainio & Annaliina Leppänen (red.leds.) ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. Eskilstuna 2007.
Beställning av böckerna sänds till följande adress:
Swedish Science Press Box 118
751 04 Uppsala Fax: 018-36 52 77 E-post: info@ssp.nu
Innehållsförteckning
Förord
Jarmo Lainio
Introduktion
Adrian Blackledge
Integrating strncture and agency in researching multilingualism
Folkert Kuiken
Language diversity and multilingualism from a Dutch perspective
Laura Alvarez L6pez & Carla Jonsson
Sustainable development in foreign language teaching: focus on diversity
Beyza Björlanan
We andyou: Pronouns and geme
competence in oral technical descriptions
Asa Brumark
Mötesjargong och ungdomsspråk
- registerväxling under ett klassrådsmöte
Anna Flyman Mattsson
Om flerspråkighet i skolan - vilken roll spelar kodväxlingen?
Mona Holmqvist & Gunilla Lindgren
Att analysera lärande i engelska utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv:
Ett samarbetsprojekt mellan engelska och pedagogik för studenter på C-nivån i engelska
9 11 25 55 71 89 109 129 143
Cornelia ]lie
Negotiating roles and relationships in students' councils:
a case of deliberative dialogue in schools
Raija Kangassalo
Se 011 vaan että puhua suo111ee
- förändringar i den sverigefinska subjektsfrasen
Alan McMillion & Philip Shaw
Reading comprehension
in advanced L2 users of English
Ulla Melander Marttala
Språkbakgrund och språkförändring hos studenter - resultat från en enkätundersökning
Karin Osvaldsson, Jakob Cro111dal & Daniel Persson-Thunqvist
Att säkra förståelse i larmsamtal: förtydliganden och korrigeringar i SOS-samtal med personer
som har svenska som främmandespråk
Bosse Thoren
Funderingar och forskning kring en basprosodisk undervisningsstrategi
för uttalsundervisning i svenska som andraspråk
Antti Ylikiiskilä
Samiska och samer i några läroböcker
i svenska och historia för den svenska ungdomsskolan
165
189
209
225
241
265
285
Förord
Ett år har gått sedan Instih1tionen för humaniora och Finskt språk- och kulhircentrum vid Mälardalens högskola (MDH) arrangerade 2006 års konferens för ASLA, Associa-tion Suedoise de Linguistique Appliquee, på campus Eskilstuna. Som brukligt presen-teras föregående års konferensrapport och tillika årsbok i anslutning till påföljande års konferens. Härmed överlämnar vi stafettpinnen till Lunds universitet, som i november 2007 arrangerar årets konferens.
Av många och nah1rliga skäl, som bl.a. utvecklas i plenarföreläsningarna och -före-dragen av våra gäster Adrian Blacldedge från Storbritannien och Folke1i Kuiken från Nederländerna, samt i introduktionskapitlet till denna volym av Jarmo Lainio blev te-mat år 2006 språkpolitiskt betonat, med anknytning till hållbar samhällsutveckling. Man kan kanske också tillägga att skälen mer specifikt är att flera samhälleliga föränd-ringar inom t.ex. Sverige, Nederländerna och Storbritannien snarare pekar mot en icke hållbar samhällsutveckling, ur språkliga, kulturella och utbildningsmässiga perspektiv.
Risken är uppenbar att många barn och unga, men även vuxna, hamnar utanför en god samhällsutveckling och missar möjligheten att i enlighet med sina förutsättningar göra rätt för sig och bidra till ett fullödigt samhälleligt deltagande. En orsak står att finna i de sociala, ekonomiska, politiska och ibland även pedagogiska hinder som omger dem och deras språk, privat, offentligt och inom utbildningsväsendet.
Vi vill här tacka deltagarna och de författare som i denna volym bidrar med kunskap om inte minst problem ur sådana hållbarhetsperspektiv, men som också visar på en del möjliga lösningar för hur man istället skulle kunna förhålla sig beträffande dessa aspekter av språkens områden.
Vi vill också passa på att tacka våra kollegor, både inom MDH och på andra medver-kande arrangerande högskolor, som bidragit med sin kunskap och sina arbetsinsatser, både i anslutning till själva konferensen och i det redaktionella arbetet med artiklarna i denna volym. Ett varmt tack går till redaktionskommitten med Antti Ylikiiskilä, Hög-skolan Dalarna, Diane Pecorari, MDH, Eva Sundgren, MDH, Ingrid Wiklund, MDH, Karin Sheikhi, MDH, Laura Alvarez L6pez, MOR/Linköpings universitet, Maija-Ter-ttu T1yggvason, MDH och Raija Kangassalo, MDH. För den slutliga produktens ut-formning vill vi också tacka Kai Kangassalo, som stått för den nya looken för ASLA: s årsskrift. Tack alla!
Eskilshma och Västerås, 7 november 2007 Jarmo Lainio & Annaliina Leppänen
Introduktion
Jarmo Lainio
Abstract
The paper discusses how shifts in societal and cultural values may cause shifts in the in-terest shown to language both as a topic of every-day discourse and as a matter of social and political weight. Such value fluctuations may similarly effect directions oflinguis-tics, which causes changes offocus of study and theoretical orientation among linguists. For example, the predominance of conversational analysis for same decades, which has increased our understanding immensely of the interactional functions of language, is presumably partly an effect of the present stress on individualism as a phenomenon. This in tum, is most likely a reflection ofthe strong, ideologically and politically domi-nating ideas concentrating on the individual as a subject since the early 1980's. Today, there are signs of increasing political and social interest again in language-connected issues, at local, national and global level, in Sweden, intemationally, and in paiiicular within the European context. This may indicate that the focus may be shifting from the individual, to become broadened to include again also more diversified and societal language issues. On the other hand, the convincing results of conversational analysis will most likely be utilized and developed in parallel with other directions oflinguistics for same time to come.
One present direction of intense societal discourse cancerns the global issues of ecol-ogy and sustainable development. Applied linguistics has traditionally been interested in such issues, connected to societally, culturally and pedagogically flavored topics, which have had repercussions 011 societal development. The time has maybe come, it
is argued, for linguistically trained researchers to increase their efforts to paiiicipate in the public discourse 011 languages from the sustainability perspective, for the benefit
of individuals' possibilities to use and learn languages, for societies' attempts to create language equity, and to improve their possibilities to maintain linguistic diversity. This would be in line with the traditions of applied linguistics, and strengthen the suppo1i to the global attempt - as directed by UNESCO - to maintain broader cultural diversity and thus, a socially, economically and culturally sustainable development for mankind. It is argued, that linguists are well trained for, and urgently needed in this endeavour.
1.
Språk är väl bara språk, eller ...
?
Språk kan beskrivas på en mängd olika sätt och det har en mängd olika funk-tioner. Det kan beskrivas som system och som muntligt eller skriftligt kom-munikationsmedel, det kan beskrivas som och ges symbolvärde, vara ett socialt instrument eller varför inte utgöra skolämnen, för att bara skrapa på ytan av villca dimensioner språk kan ha. Forskningen följer upp dessa olika spår och den förnyas också i takt med att språkens funktioner blir tydligare för oss. Li-kaså förändras språkforskningen när språks samhälleliga betydelse växlar.
Samtalet kring språk, både ur en metalingvistisk synvinkel och som en pedago-gisk, didaktisk eller social aktivitet är det återkommande innehållet inom den tillämpade språkvetenskapliga forskningen. Dessa är därför temata som brukar avhandlas på ASLA:s årliga konferenser, ofta också kopplade till hur vi kan bli bättre språkbrukare, bättre på att undervisa och befrämja språk, både på ett indi-viduellt och samhälleligt plan. Problem och utmaningar relaterade till språkin-lärning och språks existentiella villlcor spänner över vida fält, vilket leder till att även studiet av dem sträcker sig från individ- till samhällsinriktade forsk-ningsdiscipliner. På samhällsplanet får språk ofta klä skott för vad som pågår inom andra sociala och samhälleliga fält, också de ofta kopplade till problem. Sålunda anges språk som den direkta orsaken till konflikthärdar som leder till väpnade konflikter, politiska klimatskärpningar, problem mellan sociala och etniska grnpper samt till problem som uppstår under vardagliga möten mellan människor med olika modersmål. Ytligt sett kan det nog se ut som att det stäm-mer att språkliga fenomen ligger bakom dessa problem, men under ytan döljs inte sällan helt andra konfliktdimensioner och problemfält, som språk bara del-vis reflekterar och framför allt bara deldel-vis orsakar problem för.
Omvänt kan vi konstatera, att politiska, ekonomiska, teknologiska och kultu-rella omvälvningar ofelbart leder till att språkens existentiella villkor förändras. Alfabetiseringen av skriften, boktryckarkonsten och idag den informationstek-nologiska revolutionen är exempel på vittgående förändringar i förntsättning-ama för vår kommunikation, som påverkat språkbruk och synen på språk på omvälvande sätt.
Ur dessa perspektiv borde språkligt anknutna temata ständigt vara en samhälls-angelägenhet, vilket under ett par decennier ändå inte har varit så tydligt. I våra dagar tycks emellertid denna typ av samtal kring språk åter öka i magnitud. Språk som en del av vardagen, som mål, medel och objekt har blivit ett alltmer
frekvent samtalsämne. Man kan även hävda att språk på ett allmänt plan verkar ha blivit mer politiserat under senare tid.
2. Språk- och samhällsutveckling
samt språkforskning hänger ihop
Inledningsskedet av 2000-talet har i Sverige liksom på många andra håll i Euro-pa sett språk segla upp som ett dagsaktuellt ämne, men till synes alltmer sällan med direkt hänvisning till språkets lingvistiska dimensioner, dess struktur och uppbyggnad. Det handlar snarare om vad vi gör med språk än vad språk är. Kunskaperna om hur vi i samtal samagerar med eller motagerar mot varandra har lett till ett nymornat intresse även bland icke-språkvetare. Sannolikt kan man se intresset för individens roll i samtalet som en reflektion av att individen i den samhälleliga diskursen mycket på grund av politiska och ideologiska omvälv-ningar under de senaste tre decennierna kommit att hamna i fokus. Kulturella och politiska värderingar som fluktuerar och villca av dem som är dominerande i det politiska och sociala livet återspeglas även i valet av intressefokus inom human- och samhällsvetenskaperna. Den kopplingen är relativt tydlig även i ett vetenskapssociologiskt och -historiskt perspektiv på språkvetenskaper. Som exempel kan vi nämna den historisk-komparativa språkvetenskapens framväxt under samma period som romantiken var en förhärskande värdegrund, liksom hur sociolingvistiken ett drygt sekel senare blev en nödvändig infallsvinkel på språk som socialt fenomen under 1960- och 1970-talen.
Parallellt med detta ökande fokus på människors samagerande och konstruktion av sociala realiteter har andra än språkvetare blivit direkt intresserade av språ-ket som fenomen. Samtidigt har också språkvetare blivit bredare i sina intres-sen, och intresserat sig för andra aspekter på språk än de rent lingvistiska. Den lingvistiska basen är dock enligt min mening fortfarande en elementär utgångs-punkt, inte minst inom det vida fältet av tillämpad språkvetenskap. Insikter om hur språk i grunden är uppbyggda är en förutsättning för djupare kunskap om luu de fu11gern1.
Faktumet att samtalet kring och om språk ofta rör andra aspekter än dess struk-tur och att samtalet om språk allt oftare får en politisk innebörd skulle kunna innebära - precis som fokuseringen på mikronivån och individers konkreta samtalsmöten visat - att större samhälleliga värderingsförändringar står för dörren. Språk reflekterar ju samhällsutvecklingen på många plan. Både
beho-vet av att diskutera mer samhällsimiktad språkforskning och faktumet att språk håller på att bli ett folkligt intresse visar därmed möjligen även på förestående förskjutningar inom språkvetenskapen. Sådana förskjutningar i språkintresset och dess synlighet i det allmänna medvetandet kan vidare konstateras på det lokala, nationella och europeiska planet, men förstås även mer globalt.
Den lokala miljön blir allt mer internationaliserad och till viss del också mer
politiserad. Val av skolspråk, undervisningsspråk, skolans språk, tillhandahål-lande av svenska som andraspråk för barn, ungdomar och vuxna samt det svik-tande intresset för de moderna skolspråken är teman som återkommer (set.ex. artiklar i Boyd & Russ (eds) 2001). Hur barn och ungdomar handskas med språkets uttlycksmedel, inte minst benämningar av andra, är ett hett debatterat ämne, som antas återspegla en förändrad och råare syn på medmänniskan. Sy-nen på tvåspråkighet och andraspråk är ett återkommande debattämne både i och utanför skolan, liksom tankar om att en bra, "perfekt" svenska automatiskt ska ge en fribiljett in i den svenska gemenskapen (Haglund 2005). Dessa samtal är både nationella och realiseras på ett lokalt plan i vardagen ( se även artiklarna i Sundgren (red.) 2007, u. utg.).
På det nationella planet har språken återtagit sin plats på en samhällsagenda,
genom att nya skolorganisationer och -planer planeras, genom att engelskan gör sig allt mer påmind i både det dagliga livet och i den nationella akademiska diskursen, liksom inom olika högskolepolitiska debatter. Sverige har också un-der 2000-talet fattat beslut om att lagstifta och erkänna i internationella konven-tioner att man har nationella minoritetsspråk (SOU 2005:40; SOU 2006:19).
Även om påtryckningarna och influenserna till stor del varit internationella, har debattens vågor också gått höga inom landet (Milani 2007).
Sverige ska kanske få ett eget officiellt majoritetsspråk, svenska, vilket kan ses som ytterligare ett led i satsningen på att stärka svenskan på bred front, både internt och mot den internationella dominans engelskan utövar på alla språk (SOU 2002:27). Satsningen på Språkrådet som en egen myndighet har
lett till breda formuleringar om satsningar på svenskans kvalitet, läskunnig-het, nationella minoritetsspråk, stöd till svenskans dialekter, teckenspråk osv. (www.sprakradet.se ).
Mer populära stickspår kan dessutom flikas in här. Den s.k. Fredrik Lindström-effekten har lett till att populärvetenskapliga mediala satsningar i främst tv lyft
intresset för språk i många olika former, till nya och kanske t.o.m. hittills osed-da höjder. Utgivningen av en ny tidskrift med liknande tema förstärker effekten och speglar utvecklingen (se Språktidningen).
På det internationella planet har man i Europa sedan 1995 satsat å ena sidan
på att alla europeiska medborgare genom skolans försorg ska lära sig minst tre språk (se bl.a. http://europa.eu/languages/en/document/74; Lainio 2007, u. utg. a). Å andra sidan har både en ny och genomtänkt politik som berör bevarandet av den språkliga mångfalden i Europa utvecklats (set.ex. ett antal presentatio-ner under Regional and Minority Languages in Education Systems Conferen-ce, 27-28 April, 2006: http://ec.europa.eu/education/policies/ lang/languages/ langmin/conference _ en.html; www.coe.int/minlang). Man vill väma om denna mångfald, och dessutom se den som ett utttyck för det kulturellt värdefulla, det typiskt europeiska kulturella arvet.
Denna politiks utveckling är dessutom direkt kopplad till viljan att stärka de-mokratins fundament och skapa en mer harmonisk samvaro mellan Europas folk. Inte oväntat finns det direkta kopplingar mellan dessa strävanden och sy-nen på hållbarhet i ett samhällsperspektiv, som genomsyrar såväl tankar på in-dividens som samhällens välmående (Skutnabb-Kangas 2002). Delvis som en konsekvens av detta har olika centralt förankrade satsningar på språk inom eu-ropeiska organisationer lett till att de språkpedagogiska och -didaktiska aspelc-tema lyfts fram tydligare i olika sammanhang, även gällande stöne satsningar på utvecklingen av metoder och hjälpmedel (De Jager & van <ler Meer 2007; 0 'Riagain & Liidi 2003; Sheils 2006). Ofta görs försök att koppla detta till den nya informationsteknologin. Men redan det faktumet att den nya teknologin i huvudsak behärskas av unga, är en orsak till oro, men detta späds dessutom på av att den kommunikation som försiggår i den virtuella världen oftast sker på engelska, vilket gör åtkomsten och deltagandet i den svår eller omöjlig för äldre och lågutbildade, liksom för de flesta svaga minoritetsspråk (t.ex. Hoff-man 2000).
Trots ganska många tecken på en mer progressiv hållning angående språk på lokala, nationella och globala nivåer, går den allmänpolitiska riktningen på na-tionell nivå i många europeiska länder, även i Sverige, ändå snarare mot en mer nationalistisk och inskränkt riktning. Krav på språkliga kunskaper för med-borgarskap, försök att begränsa det språkliga ut1ymmet för andra språk än det inhemska majoritetsspråket har likaså presenterats i andra stater som
traditio-nellt ändå har setts som demokratiska, liberala och öppna. Detta har utöver Sverige skett i Danmark, Nederländerna och Storbritannien. Flera av de stora EU-länderna har undvikit att deltaga i internationellt samarbete som främjar den europeiska språkliga mångfalden, t.ex. Frankrike, Italien, Grekland, men även Belgien, Irland och Portugal.
Vidare har vi i Sverige sett förslag på förbud mot användningen av andra språk än svenska i skolmiljö, förbud mot användningen av ett av de nationella mino-ritetsspråken i en stor svensk kommuns förvaltning, socialförvaltningen i Upp-sala (se bl.a. Lainio 2007, u. utg.b ). Gemensamt för en del av dessa förslag är en missriktad tanke om att man samtidigt arbetar för det mångkulturella samhället när man endast tillåter svenska. En traditionell ide återupprepas, som i förstone tycks vara förenlig med vanligt bondförnuft: genom att bara förespråka inlär-ning på svenska i olika utbildinlär-ningsmiljöer tror man att man både effektiviserar inlärningen av svenska för alla och förbättrar förutsättningarna för elever eller studenter att klara av skolans krav på innehållslig inlärning. I realiteten har det-ta inte visat sig stämma särdeles väl och det är också svåli att se hur innehållslig inlärning på ett svagare språk generellt ska kunna matcha en som sker på ett språk man behärskar bättre. Den allmänpolitiska dikotomiseringen i antidemo-kratiska/ultranationalistiska och demokratiska inriktningar, där de traditionellt demokratiska partierna av taktiska skäl - så har det åtminstone hetat i debatten - röstfiskar i grumliga vatten, har svept med språkfrågorna, som därmed fatt ett förstärkt symbolvärde.
Det är som sagt på sätt och vis språkens tid igen, och som noterats, inte bara med positiva framtidsperspektiv. På ett generellt plan arbetar heller inte tiden alltid för språken. Det globala och med nödtvång därför också de lokala språk-bytesprocesserna fortskrider oförtrutet. Språkens existentiella villkor kan svår-ligen separeras från det välmående eller den vånda deras brukare erfar. Som ett återkommande exempel kan man åter nämna, att de barn som inte far erhålla sin grundläggande undervisning på sitt starkare språk blir allt fler, villcet logiskt sett torde öka den sociala och utbildningsmässiga ojämlikheten (Skolverket,
2003; Skolverket, 2005). Man kommer därför allt längre bort från en likvärdig
utbildning för alla. Detta måste ses som ett allvarligt hot mot en god och hållbar samhällsutveckling, som dessutom på sikt torde utgöra ett hot mot - förutom möjligheten att bevara en mängd hotade språk - den demokratiska värdegrun-den och de fundamentala rättigheter alla människor i ett fritt och öppet samhälle har (se bl.a. www.regeringen.se/sb/d/504/a/3027 för Sveriges del).
Under de senaste decennierna, med en allt mer intensifierad styrka, tar allt fler forskare och politiska debattörer upp frågan om språks överlevnad, en kulturell global katastrof jämförbar med den globala ekologiska krisens effekter. Det finns också forskare som ser direkta likheter mellan språklig mångfald och bio-logisk mångfald. Vi påminns från tid till annan om att av världens alla ca 6900 språk kommer en stor majoritet att försvinna ur aktivt bruk under de kommande 50 åren. Även om farhågorna för en utarmning av den språkliga mångfalden knappast har försvagats, har det samtidigt visat sig att det också "föds" språk
~ nya tillkommer genom politisk anpassning, "upptäckt" av deras existens och genom att nya insikter omformulerar etiketteringen av vissa varieteter till språk. I och med att den globala ekologiska krisen förvärras kan man trots detta förvänta sig att språkens försvinnande och ibland systematiska utrotning, samt den förlust detta innebär på mänsklig, kunskapsmässig och emotionell nivå, ofelbart kommer att leda till att frågan om språks bevarande återkommer såväl på den politiska som på den språkvetenskapliga agendan.
3. Introduktion till studierna i denna volym
Inom det tillämpade språkvetenskapliga fältet samsas ~ både som ett resultat av samhällets svängningar i värderingar och som ett resultat av att vissa me-toder visat sig vara framgångsrika ~ flera metoder parallellt. Så även i denna volym. Studierna varierar från det finfonetiska (Thoren), det detaljerat ling-vistiska (Kangassalo, Björkman), kodväxlingsinriktade (Flyman Mattsson) och samtals- eller konversationsanalytiska perspektivet (Osvaldsson, Cromdal & Persson-Thunqvist), till mer övergripande ansatser som diskuterar den dagsak-tuella politikens inflytande över talare i flera länder (Blackledge, Kuiken). I de senare fallen handlar det ofta om en dualisering av samhällets stöd till talare av olika kategorier; stödet blir allt oftare medvetet och ojämlikt fördelat, mellan oss och dom. Mellan dessa metodologiska och perspektivmässiga ändpunkter finns också en hel del studier som faller inom ramen för studiet av språkbruk i skolans och utbildningsväsendets värld, språkinlärningsproblematik samt
elev-,
ers sel-cundära språkliga socialisering (Alvärez-L6pez & Jonsson, Björla11an,
Brumark, Flyman Mattsson, Ilie, Holmqvist & Lindgren, McMillion & Shaw, Melander Marttala, Ylikiiskilä). Kort sagt, det tillämpade perspektivet visas upp med en stor bredd.
Dessa språkvetenskapligt inriktade bidrag kan på sikt också utgöra bidrag till en bättre och mer likvärdig språldig tillvaro för flera, ett bidrag till en förbättrad
kunskap om hur vi lär oss språk och därmed till en hållbar samhällsutveckling.
4. Slutsatser och slutord
ASLA 2006 gavs en inriktning mot i huvudsak språkpolitiska, hållbarhets- och språkekologiska frågor. Eftersom det inte är så många år sedan som en annan ASLA-konferens (år 2000; Boyd et al. (eds) 2002) hade språkpolitik som tema, kan man se det som ett uttlyck för en ökande oro för både ett hårdnande språk-politiskt klimat, och för ett behov att språkvetare av olika kulörer tydligare tar ställning och deltar i den samhälleliga debatten. Vi om några har kunskap att bibringa andra om språk och dess innersta väsen. De flesta människor har åsik-ter om språk och känner sig manade att kommenåsik-tera språkfrågor, men få borde vara kallade på samma sätt som språkvetare att kommentera språkens tillstånd. Detta innebär också, enligt mitt synsätt, att språkpolitik som forskningsfält, liksom det tillämpade språkvetenskapliga perspektivet i stort, gör tydliga insteg i och kopplingar till den nutida debatten om socialt och kulturellt hållbar sam-hällsutveckling och universella kulturella rättigheter, där språk är en väsentlig del. Detta är helt i linje med FN:s och UNESCO:s deklarationer och målsättning-ar (UNESCO Universal Declmålsättning-aration of Cultural Rights, 2002; se bilagan). På flera sätt har de nämnda disciplinerna eller underavdelningarna av språkveten-skaperna logiskt sett även tidigare försökt studera hur tidens tecken - inte minst när sociala, ekonomiska och ekologiska förändringar uppenbarar sig - påverkar språkbrukare och språkens förutsättningar i olika inlärningsmiljöer, speciellt inom skola och utbildningsväsende. Det är därför möjligen mest fråga om en gradskillnad nu beträffande vilken aktivitet som behövs från språkvetarhåll, men detta behov kan ytterligare medvetandegöras även bland språkforskare.
Den bredd som föredragen i denna ASLA-årsbok uppvisar visar också att det tillämpade språkvetenskapliga fältet alltjämt har en stor, och kanske större ak-tualitet än på länge, även utanför kretsen av de mer begränsat språkligt
intres-serade.
Referenser
Boyd, Sally, Dmriots, Beatriz, Haglund-Dragic, Monica & Källström, Roger (red.) 2002:
Boyd, Sally & Huss, Leena (eds) 2001: Managing Multilingualism in a Eumpean Nation-State.
Challengesfor Siveden. Clevedon, Buffalo, Toronto, Sydney: Multilingual Matters Ltd.
Also available as: Current Jssues in Language and Society, Vol. 7, No. 1. Ciystal, David 2000: Language Death. Cambridge. Cambridge University Press. De Jager, Bernadet & van der Meer, Cor 2007: The Development af A1inimwn Standards
an Language Education in Regional and Minority Languages. Mercator/European
Research Centre 011 Multilingualism and Language Leaming. Ljouwert/Leeuwarden. Haglund, Charlotte 2005: Social Interaction and Jdent/fication among Ado!escents in
Multi!ingua! Suburban Sweden: A Study af Institutiona! Order and Sociocultura!
Change. Stockholm: Centre for Research on Bilingualism, Stockholm University.
Hoffman, Charlotte 2000: The sprcad ofEnglish and the growth ofmultilingualisim with English in Europe. I: Cenoz, Jasone & Jessner, Ulrike (eds.) English in Eumpe: the
Acquisition af a Third Language, 1-21. Clevedon: Multilingual Matters.
Lainio, Janno 2007, u. utg.a: Spain and Sweden in the light ofthe European Council's Charter on Regional or Minority Languages. I: Lainio, Jarmo ( ed.), Spa in and its languages -A comparative view an the regional and minority language policies and developments af
Spain and Sweden. Rapporter från Finskt språk- och kulturcentrnm, 8. Institutionen
för humaniora, Mälardalens högskola. Reports from the Centre for Finnish Studies, 8. Department ofHumanities, Mälardalen University.
Lainio, Jarmo 2007, u. utg.b: Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige - gammalt fenomen, nya utvecklingar. I: Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik, 258-308. Stockholm: Liber Förlag.
Milani, Tommaso M. 2007. Debating Swedish. Language Politics and Ideology in
Contemporary Sweden. Dissertations in Bilingualism 14. Stockholm: Centre for
Research 011 Bilingualism, Stockholm University.
6 Riagain, Pådraig & Lildi, Georges 2003. Bilingual Education. Same Policy Jssues. Council of Europe, Strasbourg: Language Policy Division, DG IV - Directorate of School, Out-of-School and Higher Education.
Sheils, Joe 2006. The Common European Framework ofReference for Languages: Leaming, teaching and assessment. I: 6 Riagåin, Donall (ed.), T0ces Diversae: Lesser-Used
Languages in Europe. Belfast Studies in Language, Culture and Politics, 15. Belfast:
Cl6 Ollscoil na Bamiona.
Skolverket, 2003: Flera språk- fler möjligheter. Utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen. Rapport 228. Stockholm, Skolverket.
Skolverket, 2005: De nationella minoritetemas utbildningssituation. Rapport 272. Stockholm, Skolverket.
Skutnabb-Kangas, Tove 2002: Why should linguistic diversity be maintained and supported in
Europe? Same arguments. Council ofEurope, Strasbourg: Language Policy Division,
DG IV - Directorate of School, Out-of-School and Higher Education. SOU 2002:27: Mål i mun - Förslag till handlingspmgramför svenska språket. Statens
offentliga utredningar. Slutbetänkande av Kommitten för svenska språket. Stockhoh11: Kulturdepartementet.
SOU 2005:40: Rätten till mitt språk- förstärkt 111inoritetsskydd. Integrations- och
Jämställdhetsdepartementet. Utredningen om finska och sydsamiska språken. Statens offentliga utredningar. Stockholm. www.regeringen.se
SOU 2006: 19: Att återta 111itt språk- åtgärder för att stärka det sa111iska språket.
Integrations-och jämställdhetsdepartementet, Utredning av finska Integrations-och sydsamiska språken. Statens offentliga utredningar. Stockholm. www.regeringen.se
Språktidningen. Tidningen som bejakar och bevakar språk. 2007-. www.spraktidningen.se
Sundgren, Eva (red.) 2007. Sociolingvistik. Stockholm: Liber Förlag.
Websidor
www.coe.int/minlang
http://ec.europa.eu/education/policies/lang/languages/langmin/conference en.html http://europa.eu/languages/ en/ document/7 4
www.regeringen.se/sb/d/504/a/3027 www.sprakradct.sc
Janno Lainio
Finskt språk- och kulturcentrum Mälardalens högskola
Box 325, 631 05 Eskilstuna Janno.Lainio@mdh.se
Bilaga
THE UNESCO UNIVERSAL DECLARATION ON CULTURAL DIVERSITY
Adopted by UNESCO:s 31st Session ofthe General Conference, Paris, 2 November 2001. MAIN LINES OF AN ACTION PLAN FOR THE IMPLEMENTATION OF THE UNESCO UNIVERSAL DECLARATION ON CULTURAL DIVERSITY
The Member States commit themselves to taking appropriate steps to disseminate widely the "UNESCO Universal Declaration on Cultural Diversity" and to encourage its effective application, in particular by cooperating with a view to achieving the following objectives:
Deepening the intemational debate on questions relating to culhiral diversity, particularly in respect ofits links with development and its impact on policy-making, at both national and international leve!; taking forward nota bly consideration of the advisability of an international legal instrument on culh1ral diversity.
Advancing in the definition of princip les, standards and practices, on both the national and the international levels, as well as of awareness-raising modalities and patterns of cooperation, that are most conducive to the safeguarding and promotion of cultural diversity.
Postering the exchange ofknowledge and best practices in regard to culh1ral pluralism with a view to facilitating, in diversified societies, the inclusion and participation of persons and groups from varied cultural backgrounds.
Making further headway in understanding and clarifying the content of cultural rights as an integral part ofhuman rights.
Safeguarding the linguistic heritage ofhumanity and giving support to expression, creation and dissemination in the greatest possible number of languages.
Encouraging linguistic diversity - while respecting the mother tongue - at all levets of educa-tion, wherever possible, and fostering the learning of several languages from the earl i est age.
Promoting through education an awareness ofthe positive value of cultural diversity and im-proving to this end both curriculum design and teacher education.
Incorporating, where appropriate, traditional pedagogies inta the education process with a view to preserving and making full use of culhirally appropriate methods of comnrnnication and transmission ofknowledge.
com-munication technologies, which should be seen both as educational discipline and as pedagogi-cal tools capable of enhancing the effectiveness of educational services.
Promoting linguistic diversity in cyberspace and encouraging universal access through the global network to all infmmation in the public domain.
Countering the digital divide, in close cooperation in relevant United Nations system organiza-tions, by fostering access by the developing countries to the new technologies, by helping them to master information technologies and by facilitating the digital dissemination of endogenous cultural products and access by those countries to the educational, cultural and scientific digital resources available worldwide.
Encouraging the production, safeguarding and dissemination of diversified contents in the me-dia and global information networks and, to that end, promoting the role of public radio and television services in the development of audiovisual productions of good quality, in particular by fostering the establishment of cooperative mechanisms to facilitate their distribution.
Formulating policies and strategies for the preservation and enhancement ofthe cultural and natura! heritage, notably the oral and intangible cultural heritage, and combating illicit trafik in cultural goods and services.
Respecting and protecting traditional knowledge, in particular that of indigenous peoples; rec-ognizing the contribution oftraditional knowledge, patiicularly with regard to environmental protection and the management of natural resources, and fostering synergies between modern science and local knowledge.
Postering the mobility of creators, artists, researchers, scientists and intellectuals and the devel-opment of international research programmes and partnerships, while striving to preserve and enhance the creative capacity of developing countries and countries in transition.
Ensuring protection of copyright and related rights in the interest of the development of con-temporary creativity and fair remuneration for creative work, while at the same time upholding a public right of access to culture, in accordance with Article 27 ofthe Universal Declaration of Human Rights.
Assisting in the emergence or consolidation of cultural industries in the developing countries and countries in transition and, to this end, cooperating in the development ofthe necessary in-frastructures and skills, fostering the emergence ofviable local markets, and facilitating access for the cultural products ofthose countries to the global market and international distribution networks.
Developing cultural policies, including operational support arrangements and/or appropriate regulatmy frameworks, designed to promote the principles enshrined in this Declaration, in ac-cordance with the international obligations incumbent upon each State.
Involving all sectors of civil society closely in framing of public policies aimed at safeguarding and promoting cultural diversity.
Recognizing and encouraging the contribution that the private sector can make to enhancing culh1ral diversity and facilitating, to that end, the establishment of forums for dialogue between the public sector and the private sector.
The Member States recommend that the Director-General take the objectives set forth in this Action Plan into account in the implementation ofUNESCO's programmes and communicate it to institutions of the United Nations system and to other intergovernmental and non-govern-mental organizations concemed with a view to enhancing the synergy of actions in favour of cultural diversity.
Tillgänglig via:
http ://www.susdiv.org/ defaul t.aspx?articleID= l 2 l 12&heading=Proj ect%20overview. (Hämtad 2007-10-25)
lntegrating structure and agency
in researching multilingualism
Adrian Blackledge
Abstract
In this paper I reflect on research in the field of multilingualism in Britain and ask ques-tions which problematise the traditional dichotomies of micro/macro dimensions of social research. In particular, I ask questions about the ways in which language ideolo-gies and linguistic practices are linked, rather than constituted as discrete and separate phenomena. Underpinning these questions is a focus on the complexity of language practices in a society in which the dominant ideology ofEnglish monolingualism isat odds with the reality of its multilingual population. I describe the English context and look at how English accrues a privileged value in relation to the minority languages of Britain, through constant 'misrecognitions' which occur in a wide range of language practices in public and private settings. I consider how Ianguage ideologies and prac-tices in relation to multilingualism internet in two quite different settings: (i) a language ideological debate in elite political discourse, which links Ianguages other than English, and therefore speakers of these languages, with civil disorder, school underachieve-ment, social segregation, poor employment prospects, mental health difficulties, and threats to democracy, citizenship and nationhood (Blackledge 2004, 2005); (ii) young people sh1dying in complementaiy ( community language) schools, where the c01n-plementa1y schools privilege and encourage particular identity positionings in their endorsement offlexible bilingualism, but where teachers and administrators often held the view that children ought to learn the standard language associated with the home countty because to do so was a cultural practice which carried with it knowledge ofthe heritage culture, nationalism, and identity.
Introduction
In this paper I firstly discuss mutlilingualism and ideology, and then multilin-gualism and identity. The focus of the paper is on the integration of these two notions, rather than on their presentation as discrete entities. Identities are con-stituted in the ideological, just as ideologies are produced and reproduced in the practices and interactions of social agents. In order to illustrate this point I draw on two apparently separate pieces of recent research: an analysis of a public debate about the role and value oflanguages other than English in British politi-cal discourse, and an ongoing study of multilingual practices in complementmy schools in four linguistic communities in four English cities.
Language and ideology
Beliefs and attitudes relating to languages in societies are not always fixed or straightforward. Recently, studies of multilingualism in societies have drawn attention to the social positioning, partiality, contestability, instability and mu-tability of the ways in which language uses and beliefs are linked to relations of power and political anangements in societies (Blackledge and Pavlenko 2002; Blommaert 1999; Blommaert and Verschueren 1998a; Gal 1998; Gal and Woolard 1995; Kroskrity 1998; Woolard 1998). Attitudes to, and beliefs about, language, are often not only about language. Gal and Woolard (1995) persua-sively argue that ideologies that appear to be about language are often about political systems, while ideologies that seem to be about political the01y are often implicitly about linguistic practices and beliefs. Ideologies of language are therefore not about language alone (Woolard 1998), but are always socially situated and tied to questions of identity and power in societies. Political and popular discourse often comes to regard official languages and standard varie-ties as essentially superior to unofficial languages and non-standard languages (Collins 1999).
Language ideologies are positioned in, and subject to, their social, political and historical contexts. Nor are language ideologies fixed, stable, or immutable. They are multiple, and influenced by changes at local, national, state and global levels. Moreover, language ideologies are often contested, and become sym-bolic battlegrounds on which broader debates over race, state and nation are played out. However, to say that language ideologies are contested and
change-able over time is not to assert that they are necessarily always negotichange-able. As I have suggested elsewhere (Blackledge and Pavlenko 2001; Blackledge 2005), there is often a dynamic tension between identities asserted and chosen by the self, and identities asserted and chosen for the individual by state, nation or institution. This tension is often played out in the domain oflanguage ideologi-cal debate. In this section I explore these questions of language ideologies as socially positioned, changeable, symbolic and (non)-negotiable.
If language ideologies provide one of the means by which powerful groups exercise domination over those less powerful, this is not to say that they are either permanent or unitary factors. That is, the ideologies of dominant groups are rarely monolithic or stablc (Gal 1998:320). The exercise of domination by one group over another is fragile, relying as it does on the compliance of the less powerful group. At the same time, ideologies are multiple and shift-ing. A speaker's beliefs, values and practices associated with a language may vary from one social context to another. Similarly, language ideologies may vmy over time, and may vmy within small communities, even within families: 'Ambiguity and contradiction may be key features of every ideology, and sub-jects' adherence to one ideology or another is often inconsistent or ambivalent' (Blommaert 1999: 11 ). This is not to say that we are less able to identify where hegemonic processes occur in language. Rather, we require a means to come to a more nuanced understanding of the relationships between speakers' linguistic practices and their relation to a broad range of social arenas.
Multilingualism and identity
In multilingual societies language choice, use, and attitudes are intrinsically linked to language ideologies, relations of power, political arrangements, and speakers' identities. Identity options available to individuals at a given moment in hist01y are subject to change, as are the ideologies that legitimise and value patiicuiar identities more than others. The shifts and fluctuations in language ideologies and in the range of identities available to individuals have become particularly visible <luring recent sociopolitical and socioeconomic trends and events, including globalisation, and the postcolonial search for new national identities. The changing social, cultural and linguistic contexts of new region-al coregion-alitions, and the dissolution of former coregion-alitions, have led to changing and complex identities. In addition, the repatriation of fo1111er colonies, and
increased transnational migration, have brought about new and diverse hybridi-ties. These events demonstrate that the links between language and identity are extremely complex - while in same contexts languages may be markers of identity, in others they are a means of social control, and in others yet these two ro les may be interconnected. In a number of world contexts the control ( or at-tempts at control) ofthe languages people use has become a means of symboli-cally dominating groups in societies. The fäet that languages - and language ideologies - are anything but neutral is especially visible in multilingual socie-ties where same languages and identity options are privileged above others. In contexts of inequality the nation of 'negotiation' comes to the före (Pavlenko and Blacldedge 2004). While same identity options may be negotiable, others are either imposed (and thus non-negotiable) or assumed (and thus not negoti-ated). In the process of negotiating identities, language users may seek new social and linguistic resources which allow them to resist identities that posi-tion them in undesirable ways, produce new identities, and assign alternative meanings to the links between identities and linguistic varieties. The process of negotiating identities may take place between individuals, between majority and minority groups, and, mast importantly, between institutions and those they are supposed to serve.
'Identities' are here conceptualised as produced and legitimised in discourse and social interaction, and as multiple, dynamic, and subject to change. 'Mul-tiplicity' refers to the notion that identities are socially and discursively con-structed in relation to variables such as age, race, class, ethnicity, gender, gen-eration, sexual orientation, and social status. In this paradigm, identities can only be understood when approached in their entirety, rather than through con-sideration of a single subject position. Another important aspect of this 'post-structuralist' view of identity is an emphasis 011 identities as constrncted and validated through linguistic, practices available ( or unavailable) to individuals at a paiticular point in time and place. Since ideologies of identity underpinning paiticular linguistic practices valorise and legitimise these positions indifferent ways, individuals may occupy certain positions unproblematically, while they may resist others, and aspire to or claim others.
When discussing negotiation of identities, I differentiate between imposed identities (which are for one reason or another not negotiable), assumed identi-ties (which are accepted and not negotiated), and negotiable identiidenti-ties (which are contested by groups and individuals) (see also Blackledge and Pavlenko
2001, Pavlenko and Blackledge 2004, Blackledge 2005). Clearly, all three cat-egories acquire a particular status within unique sociohistorical circumstances, and options that are acceptable for and not negotiated by some groups and in-dividuals may be imposed 011 others, or even 011 the same groups at a different
point in time. Alternatively, assumed identity options that are not negotiated by one group of individuals, may become a battleground for another group that approaches them as negotiable. In this view, then, imposed ( or non-negotiable)
identities and subject positions are the ones that individuals cannot resist or contest at a particular point intime.
In the face ofhegemonic ideologies ofhomogenisation, it is not surprising that those who are subject to the 'symbolic violence' of monoglot standardisation appear to comply with their symbolic domination. A process of nonnalisation occurs, in which it comes to appear natural that one language, or one variety, dominates others, is more legitimate, and provides greater access to symbolic resources. What Bourdieu calls the institutionalised circle of misrecognition
develops from this ideology of implicit homogenisation. In multilingual, lib-eral democratic states this process creates the conditions for social injustice, as those who either refuse, or are unable to conform to the dominant ideol-ogy are marginalised, denied access to symbolic resources and, often, excluded (Bourdieu 1998a; Heller 1999). This process can be made visible through close scrutiny of the print media, and in paiiicular through analysis of the creation and reproduction of language ideologies:
Cultural and linguistic unification is accompanied by the imposition of the dominant language and culture as legitimate and by the rejection of all other languages into indignity. (Bourdieu 1998b:46)
Bourdieu further characterises the uni:fication of the cultural and linguistic market as contributing to the construction of "national identity", or "legitima te national culture" (1998b:46). The "homogenisation of all forms of communica-tion" (p. 45) contributes to a national habitus, which implicitly shares common principles of vision and division. That is, division not only by dass, but also by gender, race, ethnicity, age, sexuality and linguistic background. Thus, in asking questions about who has access to symbolic and material resources in Britain, about who is 'in' the 'imagined community' (Anderson 1983) of the nation and who is 'out', we need to take account not only of localised linguistic behaviours, attitudes and beliefs; we must also locate them in wider discourses of education, politics and the media.
In Bourdieu's argument, the State contributes to the reproduction of social re-ality through its legislative process (Bourdieu 2000). In this paper I examine political discourse which appears to normalise a 'common-sense' reality that languages other than English are associated with disorder. Such discourse is en-dowed with symbolic power, and is the more effective when supported in law:
The form par excellence ofthe socially instituted and officially recognised sym-bolic power of construction is the legal authority, law being the objectification ofthe dominant vision recognised as legitimate, or, to put it another way, ofthe legitimate vision ofthe world, the orthodoxy, guaranteed by the State.
(Bourdieu 2000: 186)
The State has the power to distribute identities, through setting criteria for the award of certificates which bring benefits and privileges (for example, the award of citizenship, the award of right of stay for refugees ). At the same tirne, the State has the power to set criteria for the award of such certificates which are exclusionaiy. The establishrnent in law of social frontiers enables the State to play a part in the social distribution of privileges. Laws are not, of course, either natural or uncontested. Rather, they ernerge from chains of political discourse. Such discourse acts hand-in-hand with the law to create 'cornrnon-sense' realities which are held to be self-evident. It appears to be 'common-sense' that not all refugees should be allowed ent1y toa count1y, so a law is required to prevent this. It is 'self-evident' that people who do not speak the majority language irnpoverish the nation, so laws are required to ensure that they leam to use the dominant language, or to prevent their naturalisation as citizens. Political discourse and the law act (alongside other discourses) to cre-ate a social world which is self-evident, natural, taken for granted, and which reproduces the social order.
Language testing for British citizenship
The discourse investigated in this paper focuses on new iegisiation reiating to language testing for British citizenship. In particular, the analysis focuses on debates about language testing for citizenship as a solution to the threat of social disorder. Piller (2001:273) argues that "national identity is crucially implicated in citizenship". While affiliation through national identity and affili-ation through citizenship are not necessarily the same in contexts of migraffili-ation, where cetiain rights ( e.g. the right to vote in elections) depend on citizenship,
the availability of citizenship to all residents of a country is crucial for democ-racy and social justice. Where language testing for citizenship is introduced, a new gatekeeping mechanism comes into play, potentially preventing a group of willing residents from patiicipating in the democratic process, and from access-ing their rights. The language ideological debate here is not unusual. It is one which assumes and constructs consensus, and one in which 'common-sense' argument leads ultimately to a change in the law which is discriminato1y and unjust. Before the Nationality, Immigration and Asylwn Act (2002) passed into
law, most applicants for naturalisation as British citizens were required to dem-onstrate some proficiency in English in order to succeed in their application
(British Nationality Act 1981). The exceptions to the language testing
require-ment were applicants who were elderly and infinn, and those applicants who were applying as spouses of existing British citizens. It is here that the legisla-tion relating to language testing for citizenship was changed. Following a chain of political discourses in which the apparent lack of English proficiency of 'Asian' (meaning mainly Pakistani and Bangladeshi) spouses ofBritish citizens was associated with race riots in the streets of northern England in the summer of 2001, the new Act of Parliament required spouses ofBritish citizens to dem-onstrate their proficiency in English ( or Welsh or Scottish Gaelic ). While this is not a simple, linear chain of discourses, and there may have been pre-existing plans to introduce such legislation, there are clearly identifiable links between political discourses which argue a rationale for extending the legislation in this way.
In the next section of this paper I will investigate how discourses about minority languages are connected in textual chains, and become increasingly legitimate as they are recontextualised in more authoritative contexts. These powerful dis-courses ultimately contribute to the construction of social arenas in which lin-guistic minority speakers are not always able to negotiate their identities. The chain of discourse connects the discursive context of the 'race riots' in northern England in the Summer of 2001 with the initial political response to them, and then with the 2002 Act of Parliament which introduced an extension to legisla-tion relating to language testing for citizenship. The texts involved a speech by a Labour M.P. in the immediate aftermath of the social disorder in the north of England, a Government report into the causes of the 'race riots', a Government White Paper, and an article written by the Home Secretmy.
Illiberal discourse as liberal argument
On July 17th
, 2001, in the aftennath of a summer of social umest in the towns
of Bradford, Oldham, and Bumley in northem England, Ann C1yer, Labour Member of Parliament (M.P.) for Keighley, made a speech in the House of Commons <luring the Westminster Hall debate on Urban Community Relations. Cryer offered reasons for the involvement of 'young Asian men' in 'the c1imi-nal activity' 011 the streets:
Let us consider the causes. There is little point in blaming the situation simply
011 racism and Islamophobia. We must instead consider in detail what causes the
u11der-achieveme11t that I have rnentio11ed. The rnain cause is the lack of a good level of English, which stems directly from the established tradition of bring-ing wives and husbands from the sub-continent who have often had no educa-tion and have 110 English. As a result, the vast maj01ity ofKeighley households have only one parent with a11y English and children go to school speaking only Punjabi or Bangla. That frequently gets children off to a slow start, which can damage their progress and mean that they leave school with few, if any, qualifi-cations. Many cannot get paid work or find only poorly paid jobs.
Each of these apparent causes of criminal activity is linked to language ideo-logical debates about the role of minority languages in Britain. Fairclough (1989: 188) suggests that "Where one has lists, one has things placed in con-nection, hut without any indication of the precise nature of the connection". Here the M.P. suggests that if people continue to live in Britain while being unable to speak and understand 'a good level of English', there will be a danger of violence on the streets, and steps should be taken to prevent this situation. Taking the second sense of 'cause' as relating only to academic progress, the argument states that if people continue to live in Britain while being unable to speak and understand 'a good level of English', they will be disadvantaged to the extent that their children will fail to make progress in school. The ambiguity of the speech allows both arguments to be present, and, by implication, allows a further argument to emerge: If Asian children underachieve at school, there will be violence on the streets. Ann C1yer now indicates how this problem arises, as the 'lack of a good level ofEnglish':
stems directly from the established tradition of bringing wives and husbands from the sub-continent who have often had no education and have no English.
Here the conclusion emerges that 'the established tradition' isa bad thing, which 'stems' from the cultural practice of the Bangladeshi and Pakistani groups, and
