Demonstrationsstråket för cykel Huvudsta-Slussen : beteende och flöden - förmätning

.vn notat 449-99

Demonstrationsstråketför cykel

Huvudsta-Slussen

Beteende och flöden. - förmätning

Författare

_{Anne Bolling}

FoU-enhet

Trafik och trafikantbeteende

Projektnummer

40236

Å

Projektnamn

- Mätning på cykelstråk i Stockholm

hösten 1998

Uppdragsgivare

Vägverket, Region Stockholm

Distribution

Fri

db

Väg- och transpørt- ,

farskningsinstitutet

Förord

På uppdrag av Vägverket Region Stockholm har VTI genomfört en serie mätningar av beteende och flöden hos cyklister.

Hastighets och flödesmätningarna samt videomätningarna har genomförts av Åke Lindén, Jerry Wall, Per Henriksson och Alexander Obrenovic. Sven-Åke Lindén, Alexander Obrenovic, Mohammad-Reza Yahya och Gunilla Sörensen har utvärderat och sammanställt mätresultaten. Ett stort tack riktas till alla dessa för sitt engagemang för detta projekt i alla dess faser. Ett särskilt tack riktas också till VTIzs mätlabb för deras arbete med att iordningställa den mätutrustning som krävts för att genomföra detta projekt.

Anne Bolling

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1

Bakgrund

2

Syfte

3

Metod

3.1

I_-'_Iödes och hastighetsmätningar

3.2

Ovriga mätningar

4 Mätplatser

4.1 Mättider och avbrott i mätningarna

4.2

Bortfall

5 Resultat flöde och hastighet

5.1

Genomsnittliga mätresultat för cykeltrafik under vardagar

5.2

Väderlekens inverkan på cykelflödet

5.3

Dygnsflöde - Väderlek

5.4

Sambandsstudie

5.5

Mätningar på motorfordon

6

Körmönsterstudie

7

Studie av avsnitt på GC-väg

8

Studie av cykeltrafik i korsningar

8.1

GC-väg vid Huvudsta centrum

8.2

GC-bana vid tunnelbanestation i Gamla stan

8.3 Ekelundsbron Norr 8.4 Ekelundsbron Söder

Bilaga 1:

Karta med mätplatserna markerade

VTI notat 4- 1999

Sida

( D h -O D 12 14 15 16 19 21 21 22 23 25 26

Sammanfattning

VTI har vid tre tillfällen genomfört mätningar utmed ett planerat demonstrations-stråk för cykeltrafik mellan Huvudsta i Solna och Slussen. Mätserien ska an-vändas som förmätningar. Efter åtgärder på demonstrationsstråket planeras upp-följande mätningar för att kunna mäta effekter av de genomförda åtgärderna. Första mätomgången gjordes i september -97, den andra i maj -98 och den tredje i augusti -98. Utmed cykelstråket har cykelflödet och hastigheten på cyklarna mätts. Väderleken är också protokollförd under mättiden. På några av mät-platserna har också flöde och hastighet på motorfordon registrerats.

Flödet på olika platser utmed stråket varierar från 500 cyklar per dygn till upp mot 5000. På varje mätplats varierar flödet mellan olika dygn. Denna variation kan till stor del förklaras med väderleken. Flödets variation under dagen är också skiftande mellan mätplatserna. Någon trend i flödet mellan de olika mättillfällena syns inte.

Medelhastigheten för cyklar på mätplatserna varierar från 15 till 33 km/h. De största skillnaderna kan oftast förklaras med att mätplatsen ligger i backe.

Flera specialstudier har också genomförts. Vid mätningen hösten -98 genom-fördes tre kompletterande studier. Studierna syftar till att kunna skatta eventuella trafiksäkerhetseffekter av deplanerade åtgärderna på cykelstråket. Den första studien genomfördes vid fyra olika platser på stråket. Två av dessa platser är på GC-väg och två i gatumiljö med fotgängare, cyklister och motorfordon. Platserna har videofilmats under en dag och sedan har flödet räknats i varje körspår för varje fordonskategori. Ett mått på andelen störd cykeltrafik har också beräknats.

Den andra studien har genomförts på GC-väg utan korsningar. Sex avsnitt av stråket har videofilmats under morgontrafiken 6.30 till 10.00. För varje cykel har noterats om den behövt göra någon undanmanöver eller inbromsning och i så fall om åtgärden varit på grund av annan cyklist eller en gående. Resultatet har sedan sammanställts för varje avsnitt.

Den tredje studien är en studie av körmönster hos biltrafik på en blandtrafik-gata. Här har en mätbil med laserutrustning använts. Bilen har körts och följt slumpmässigt valda bilar när de har färdats på gatan. Med laserutrustningen har framförvarande fordons hastighet registrerats. Ca 50 bilar har registrerats i varje riktning. Mätningarna har sedan sammanställts riktningsvis. För var femte meter av mätsträckan har medelvärdet och spridningen av hastigheten på de förföljda bilarna beräknats.

1 Bakgrund

Vägverket har startat ett projekt, Regionala Cykelstråk i Stockholms län. Inom detta projekt ska ett demonstrationsstråk byggas. Demonstrationsstråket passerar två kommuner Solna och Stockholm. Stråket börjar vid Huvudsta centrum i Solna och avslutas vid Slussen. Det är uppdelat på fyra delsträckor där varje delsträcka har någorlunda homogena trafikförhållanden.

2 Syüe

För att få Ökad kunskap om de olika åtgärdernas effekter och kunna utvärdera demonstrationsstråket ska mätningar före och efter åtgärder göras. De tre nu genomförda mätningarna ska användas som förmätserie.

3 Metod

3.1 Flödes och hastighetsmätningar

Stråket är uppdelat på fyra delsträckor. På varje delsträcka mäts flödet i ett eller två snitt. Snitten är valda beroende på olika betingelser såsom anslutande trafik-strömmar, kända målpunkter och mättekniska förhållanden. På en delsträcka med blandtrafik mättes cykelflödet vid första mättillfället manuellt. Under de två senare mättillfällena har cykeltrafiken på blandtrafikgatorna mätts med samma metod som cykeltrafiken på GC-bana. För insamling av data har VTIs trafikana-lysator (TA89) använts med en latexslang som sensor. Slangen har limmats och tejpats fast på cykelbanan.

Mätningarna är genomförda vid tre tillfällen. Det första mättillfället var 8 - 17 september -97 det andra var 25 - 29 maj -98 och det tredje var 24 - 28 augusti -98.

Cykelflödet är mätt uppdelat på riktning. Hastigheten är registrerad för varje cykel och väderleken är protokollförd under mättiden.

På två av mätplatserna där det är blandtrafik, cyklar och motorfordon, har även flöde och hastighet på motorfordonstrafiken mätts.

Hösten -98 tillkom en mätplats utanför det planerade cykelstråket, M15. Den ska användas som kontrollmätplats.

Hösten -97 videofilmades trafiken på två av mätplatserna under ca en timma. Vid mätningarna under -98 har alla mätplatserna videofilmats under minst en timma. Med hjälp av denna videofilm kan storleken på bortfallet hos cykeltrafiken skattas.

Vid en mätplats på delsträckan med blandtrafik har cykelflödet vid mät-ningarna hösten -97 räknats manuellt. Detta genomfördes av Vägverkets personal. Vid den manuella mätpunkten är cykeltrafiken registrerad under endag mellan klockan 7 och 9 samt mellan klockan 15 och 18.

3.2 Övriga mätningar

Vid mätningen hösten -98 genomfördes tre kompletterande studier. Studierna syftar till att kunna skatta eventuella trafiksäkerhetseffekter av de planerade åt-gärderna på cykelstråket. Den första studien genomfördes vid fyra olika platser på stråket. Två av dessa platser är på GC-Väg och två i gatumiljö med fotgängare, cyklister och motorfordon. Här har platserna videofilmats under en dag och sedan har flödet räknats i varje körspår för varje fordonskategori. Ett mått på andelen

störd cykeltrafik har också beräknats. Som störd eller hindrad har räknats de cyklar som fått bromsa in eller väja för annan cykel eller för fotgängare.

Den andra studien har genomförts på GC-väg utan korsningar. Sex avsnitt av stråket har videofilmats under morgontrafiken 6.30 till 10.00. För varje cykel som passerat har noterats om den behövt göra någon undanmanöver eller inbromsning och i så fall om åtgärden varit på grund av annan cyklist eller en gående. Resul-tatet har sedan sammanställts för varje avsnitt. Flödet har räknats och det har också delats upp på om cyklisten varit ensam eller om det funnits andra cyklister samtidigt på sträckan, om det funnits gående på sträckan eller om det funnits både andra cyklister och gående. Sedan har andelen cyklister som gjort någon undan-manöver beräknats.

Den tredje studien är en studie av körmönster hos biltrafik på en bland-trafikgata. Här har en mätbil med laserutrustning använts. Bilen har körts och följt slumpmässigt valda bilar när de har färdats på gatan. Med laserutrustningen har framförvarande fordons hastighet registrerats. Ca 50 bilar har registrerats i varje riktning. För var femte meter av mätsträckan har medelvärdet och spridningen av hastigheten på de förföljda bilarna beräknats.

4 Mätplatser

Mätplatserna redovisas i bilaga där mätplatserna finns markerade på en karta. I = Hösten -97 , II = Våren -98, III = Hösten -98

M6. (I, II, III) GC-väg. Cykelväg från Ankdammsgatan till Huvudsta Centrum. 368 meter söder om järnvägsundergång.

M7a. (I, III) GC-väg. Cykelväg Huvudsta Alle från Huvudsta centrum öster ut. 46 meter före bilväg.

M7b. (II) GC-väg. Cykelväg Huvudsta Alle från Huvudsta centrum öster ut på bilväg mittemot stall.

M8a. (I, II, III) GC-väg. Pampas. Mitt under E4 och E20 på cykelväg mot Ekelundsbron. Vid lycktstolpe.

M8b. (III) På bilväg mellan Pampas och Ekelundsbron. Riktning mot Stockholm är mätt 10 meter från nerfart till GC-bana vid Pampas och den andra riktningen är placerad 20 meter från korsningen vid Ekelundsbron.

M9. (I, II, III) Bilväg Mätning av motorfordon och cykeltrafik På Hornsbergs Strand 220 meter väster om Igeldammsgatan.

M10. (I, II)Bilväg. Mätning av motorfordon. På Kungsholms Strand 229 meter väster om Industrigatan.

M10a. (III) Bilväg. Mätning av motortrafik. På Kungsholms Strand 350 meter väster om Industrigatan.

MlOb. (III) Bilväg. Mätning av cykeltrafik. På Kungsholms Strand 20 meter väster om Industrigatan.

MlOC. (III) På GC-bana mitt för vändplats på Kunsholms Strand. M10d. (III) På GC-bana nedanför Tekniska Nämnden.

M11. (I, II, III) GC-väg utmed Klara sjö. 90 meter Öster om slutet av Pipersgatan. Flyttad mot Slussen under cykelbro vid mätning III.

M12. (I, II, III) GC-v'ag utmed Klara sjö. 45 meter norr om Hantverksgatan. M13. (I, II, III) GC-v'ag på Stadshusbron. 18 meter från början av bror'acket från

Stadshussidan. Vid mätning II är mätplatsen flyttad 100 mi riktning mot Slussen p.g.a. broreparationer.

M14. (I, II, III) GC-v'ag utmed Munkbroleden. Vid Kornhamn vid stolpe skylt för ankringsförbud.

M15. (III) GC-väg utmed Norr Mälarstrand 50 m före Slussen. Kontrollplats utan-för stråket.

4.1 Mättider och avbrott i mätningarna

Tabellerna visar, för varje matplats, tid för mätstart och under vilka tidsperioder som det har varit avbrott i mätningen. Streckad linje betyder att mätningen inte varit igång. Tidsangivelserna i rutorna anger vilka klockslag mätningen varit av-bruten, ingen markering alls betyder att mätningen fungerat utan avbrott.

Tabell 4.1 Tiderför mätstart och avbrott vecka 3 7 hösten -97.

Mätplats 6/9 7/9 8/9 9/9 10/9 11/9 12/9 M6 --18 00-04 18--M7a --- --10 00-04 00-04 18--M8a --19 00-11 18--M9 --- --12 18--M10 --- --07 18--M11 --- -- --13 13--M12 --- --15 16-23 00-13 19-23 00-06 20--M13 --- --14 19--M14 --- --16

VTI notat 4- 1999

Tabell 4.2 Mätstart och avbrott vecka 38 Hösten -97. Mätplats 15/9 16/9 17/9 18/9 M6 --12 21-23 00-05 14-23 00--M8a --12 12--M1 1 --13 12--M12 --13

Tabell 4.3 Tiderför mätstart och avbrott vecka 22 våren -98.

Mätplats 24/5 25/5 26/5 26/5 27/5 28/5 29/5 30/5 M6 -- 17 19---- -06 01--M7b -- 16 04-_ M8a --- --05 17--- ______ M9 R1 -- 16 05-_ M9 R2 -- 16 05-_ M10 R1 --14 17--- ______ M10 R2 --14 17___ ______ M10 Bil --15 05-_ M1 1 -- 14 17--- ______ M12 -- 14 17--- ______ M13 -- 14 22--- ---15 08--M14 --13 04-_

VTI notat 4-1999

5

Tabell 4.4 Mätstart och avbrott vecka 35 hösten -98.

Mätplats 23/8 24/8 25/8 26/8 27/8 28/8 29/8 M6 --16 23 M7a --13 09--M7b --13 09--M8a --16 09--M8le --17 10--M8bR2 --17 10--M9bil --17 00--M9R1 -- 17 10--M9R2 --- -- --05 10--MlObil -- 18 10--M lORl --18 1 1--M10R2 --18 1 1--M1 1 --18 1 1--M12 --19 12--M13 --19 06---- 15 12--M14 --12 12--M15 -- 13 12--Kommentar:

Avbrotten i mätningarna beror till en del på sabotage av måtutrustningen under hösten -97, men även till en del på problem med batterier. Utrustningen kontrolle-rades två gånger per dygn, före morgonrusningen och före eftermiddagsrusningen. Trots detta har vissa måtavbrott inte kunnat undvikas. För de tider som mät-ningarna ej har fungerat år dygnsflödet vid mätmät-ningarna våren och hösten -98 kompletterade med skattningar.

4.2 Bortfall

För att kunna göra någon form av verifiering - se hur väl måtresultaten överens-stämmer med verkligheten - av mätningarna har måtplatserna videofilmats sam-tidigt som flödes- och hastighetsmåtningarna genomförts. Hösten -97 videofilma-des enbart två mätplatser, men vid de senare mättillfållena har samtliga måtplatser videofilmats. De flesta måtplatserna år filmade ca 1 timme eller längre och några av platserna är filmade vid flera tillfällen. Resultaten redovisas i tabellerna nedan. Här visas bortfallet - de cyklar som inte blivit registrerade - i % av det totala an-talet cyklar mått från videofilmen den undersökta tiden. Här visas också andelen feldetekterade det som felaktigt har tolkats av måtutrustningen som en cykel -också i % av det totala antalet cyklar mätt från videofilmen.

Tabell 4.5 Verifiering från mätningar hösten -97.

Mätplats Flöde Bortfall Feldetekterat

Cyklar/timme % %

M13 300

M14 400 1 1

Tabell 4.6 Valideringfrån mätningar våren -98.

Mätplats Flöde Bortfall Feldetekterat

Cyklar/timme cykel % % M6 50 18 M7 63 8 M8 85 7 1 M9 128 18 M9 70 1 1 1 M10 15 17 M10 121 13 M 1 1 22 7 M 12 26 4 M13 185 1 1 M13 273 3 3 M 14 193 3 3 M 14 348 4 1

Tabell 4.7 Validering av mätningar hösten -98

Mätplats Flöde Bortfall Feldetekterat

Cyklar/timme cykel % % M6 58 2 1 M7a 54 10 0 M7b 88 2 1 M8a 37 6 2 M8bR1 16 0 18 M8bR2 9 0 55 M9R1 65 6 5 M9R2 58 8 3 M10R1 52 9 8 M10R2 21 3 6 M1 1 46 2 0 M 12 85 2 2 M13 173 2 2 M14 120 3 3 M1 5 49 1 3 Kommentarer:

Allmänt kan sägas att det är svårare att mäta påblandtrafikgator (M8b, M9, M10). Där är det en högre andel mopeder och eftersom utrustningen inte kan skilja på mopeder och cyklar blir det då en högre andel feldetekteringar. Dessutom är det

svårare att skilja ut pulser från cyklar när större fordon passerar samtidigt eftersom de större fordonen ger en del efterpulser eller så kallade ringningar i slangarna.

Vid M7a är bortfallet ganska högt. Detta beror på att flödet i riktning mot Huvudsta Centrum har en lång uppförsbacke., vilket innebär att många har då en mycket låg hastighet när de passerar mätplatsen och flera går av cykeln och går upp. Måtutrustningen har inte klarat av de långsammaste cyklisterna, därav det relativt höga bortfallet.

Dessa resultat tyder på att på de flesta måtplatserna fungerar mätningarna av flödet acceptabelt, eftersom andelen trafik som av olika anledningar inte registrerats vid mätningarna, är ungefär lika stor som andelen feldetekterad trafik och dessa tar till Viss del ut varandra. Den feldetekterade trafiken består till största delen av mopeder som inte kan skiljas från cyklar av mätutrustningen. Hastig-heten blir på dessa platser något för hög eftersom mopederna oftast har en högre hastighet än cyklisterna.

5 Resultat flöde och hastghet

Resultaten är uppdelade på två riktningar. Riktning 1 är mot Slussen och riktning 2 mot Huvudsta centrum i Solna.

5.1 Genomsnittliga mätresultat för cykeltrafik under

var-dagar

Nedanstående tabell Visar en sammanställning av genomsnittliga mätresultat för cykeltrafik under vardagar. För varje matplats är genomsnittligt dygnsflöde be-räknat i båda riktningarna. Här finns också för varje riktning tid och flöde för den timma som har högst timflöde samt genomsnittlig hastighet för riktningen.

Tabell 5.1 Tabellen visar mätresultatfrån hösten -97.

Dygnsflöde R1 Max timma R1 R2 Max timma R2

Mätplats Vardagar Tid Flöde Hastighet Tid Flöde Hastighet

Cyklar/dygn Cyklar/ km/h Cyklar km/h

timme /timme M6 670 17-18 45 15 07-08 45 20 M7a 430 07-08 40 33 17-18 30 15 M8a 1350 07-08 120 20 08-09 120 26 M11 600 08-09 85 24 08-09 35 16 M12 1160 17-18 90 18 08-09 130 19 M13 3620 08-09 450 19 17-18 250 18 M14 4170 17-18 350 23 08-09 450 21

VTI notat 4-1999 ₉

Tabell 5.2 Mätresultat från Våren -98.

Dygnsflöde R1 Max timma R1 R2 Max timma R2

Mät- Vardagar Tid Flöde Hastighet Tid Flöde Hastighet

plats Cyklar/dygn Cyklar/ km/h Cyklar/ km/h

timme timme M6 581 8-9 40 17 16-17 40 21 M7b 892 8-9 80 25 16- 17 60 19 M8a 1475 7-8 115 16 8-9 120 19 M9 775 7-8 60 18 7-8 60 17 M10 630 8-9 60 23 17-18 50 21 M11 762 8-9 90 18 17-18 50 20 M12 1222 17-18 80 17 8-9 130 19 M13 3770 8-9 410 21 17-18 230 18 M14 4139 16-17 350 20 8-9 400 23

Tabell 5.3 Mätresultatfrån hösten -98

Dygnsflöde R1 Max timma R1 R2 Max timma R2

Mät- Vardagar Tid Flöde Hastighet Tid Flöde Hastighet

plats Cyklar/dygn Cyklar/ km/h Cyklar/ km/h

timme timme M6 619 7-8 42 16 7-8 46 21 M7a 427 7-8 50 33 17-18 27 14 M7b 749 7-8 74 27 17-18 52 18 M8a 1412 7-8 116 16 8-9 113 18 M8b 212 7-8 24 19 8-9 13 25 M9 761 7-8 59 19 8-9 52 17 M10 605 7-8 53 22 17-18 41 19 M11 704 8-9 84 18 8-9 48 18 M12 1184 16-17 76 18 8-9 144 19 M13 3847 8-9 438 18 17-18 268 19 M14 4175 17-18 362 23 8-9 443 23 M15 1430 8-9 201 18 17-18 120 21

10 VTI notat 4- 1999

Kommentarer för varje mätplats

Mätplats 6 (Huvudsta centrung

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 620 cyklar. I riktning mot Slussen är det högsta flödet klockan 07 till 09 och 17 till 18 med ca 40 cyklar/timme. I den andra riktningen finns maxflödet mellan 07 till 08 och mellan 16 till 17 med ca 45 cyklar. Hastigheten är lägre i riktning mot Slussen än från.

Mätplats 7a (Huvudsta Allé)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 430 cyklar. I riktning mot Slussen är flödet som störst mellan klockan 07 och 08 med ca 45 cyklar. I den andra riktningen finns maxflödet mellan 17 och 18 med ca 30 cyklar. Hastigheten är betydligt högre i riktning mot Slussen än från. Detta förklaras av att mätplatsen ligger i slutet av en lång backe.

Måtplats 7 b(Huvudsta Allé)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 800 cyklar. I riktning mot Slussen år flödet som störst mellan klockan 07 och 09 med ca 80 cyklar/timme. I den andra riktningen finns maxtlödet mellan 16 och 18 med ca 55 cyklar/timme. Hastigheten är betydligt högre i riktning mot Slussen än från. Detta förklaras av att även denna mätplatsen ligger i slutet av en lång backe.

Mätplats 8 (Pampas)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 1400 cyklar. l riktning mot Slussens centrum är det högsta flödet klockan 07 till 08 med ca 120 cyklar. I den andra riktningen finns maxtlödet mellan 08 och 09 med ca 120 cyklar. Båda rikt-ningarna har tydliga toppar i tlödet både på morgonen och på eftermiddagen. Hastigheten är lägre i riktning mot Slussen än från.

Mätplats 9 (Hornsbergs Strand)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 770 cyklar. I riktning mot Slussens centrum är det högsta flödet klockan 07 till 08 med ca 60 cyklar. I den andra riktningen finns maxflödet också mellan 07 och 09 med ca 60 cyklar/timme. Mätplats 10(Kungsholms Strand)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 620 cyklar. I riktning mot Slussens centrum är det högsta flödet klockan 07 till 09 med ca 55 cyklar/timme. I den andra riktningen finns maxflödet mellan 17 och 18 med ca 45 cyklar.

Mätplats 11 (Utmed Klara sjö vid Tekniska Nämndhuset)

Det genomsnittliga vardagsdygnsilödet är 700 cyklar. I riktning mot Slussen är flödet som störst mellan klockan 08 och 09 med ca 85 cyklar. I den andra rikt-ningen finns maxflödet 08 till 09 och 17 till 18 med ca 45 cyklar. Flödet i riktning från Slussen är jämnare fördelat över dagen än flödet i riktning mot Slussen. Hastigheten är högre i riktning mot Slussen än från.

Mätplats 12 (Utmed Klara sjö nära Stadshuset)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 1200 cyklar. I riktning mot Slussen är det högsta flödet klockan 16 till 18 med ca 80 cyklar/timme. I den andra riktningen finns maxflödet mellan 08 och 09 med ca 130 cyklar. I riktning mot Slussen har flödet tydliga toppar både på morgonen och på eftermiddagen.

Mätplats 13 (Stadshusbron)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 3700 cyklar. I riktning mot Slussen är flödet som störst mellan klockan 08 och 09 med ca 430 cyklar. I den andra rikt-ningen finns maxflödet mellan 17 och 18 med ca 250 cyklar.

Mätplats 14 (Munkbroleden)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 4150 cyklar. I riktning mot Slussen är flödet som störst mellan klockan 16 och 18 med ca 350 cyklar. I den andra rikt-ningen finns maxilödet mellan 08 och 09 med 450 cyklar.

Mätplats 15 Kontrollplats (Söder Mälarstrand nära slussen)

Det genomsnittliga vardagsdygnsflödet är 1430 cyklar. I riktning mot Slussen är flödet som störst mellan klockan 08 och 09 med ca 200 cyklar. I den andra rikt-ningen finns maxflödet mellan 17 och 18 med 120 cyklar. Flödet har tydliga toppar vid maxilödet.

5.2 Väderlekens inverkan på cykelflödet

För att undersöka hur Väderleken påverkar cykeltrafik har Väderleken kodats för olika tidsintervall av cykelflödesmätningarna. Väderleken har kodats med hjälp av de väderobservationer som gjorts under mättiden. Uppgifter om temperatur och våt eller torr vägbana har också använts.

I tabellen redovisas den för tidsperioden sammanvägda Väderleken utifrån de Vädernoteringar som förts under mätningarna.

Tabell 5.7 Väderkoderför olika tidsperioder hösten -97.

Datum Tidsperiod Väderlek Temperatur Vägbana klockan 1997-09-08 måndag 06-09 Regn 16 Våt 10-13 Växlande Sol/Moln 20 14-18 20 Torr 1997 -09-09 tisdag 06-09 Sol 15 10-1 3 Moln 17 Våt 14-1 8 16 Torr

1997 -09-10 onsdag 06-09 Växlande Sol/Moln 12

10-13 15

14-18 18

1997-09-1 1 torsdag 06-09 Sol 9

10-13 15

14-1 8 1 8

1997-09-16 tisdag 06-09 Växlande Sol/Moln 13 Våt

10-1 3 17 Torr

14-1 8 17 Våt

1997-09- 17 onsdag 06-09 Regn 17

10-13 Växlande Sol/Moln 1 8 Torr

14-1 8 19 Vät

Tabell 5. 8 Väderkoderför olika tidsperioder våren -98

Datum Tid Väderlek Vind Temperatur Vägbana

25/5 måndag 06.00 Sol/Moln Svag 5 Torr

09.00 10 13.00 Moln/Regn 14.00 Moln 8 Våt 16.00 Sol/Moln 9 26/5 tisdag 06.00 6 Torr 09.00 8 13.00 9 16.00 13 27/5 onsdag 06.00 Sol 8 09.00 Sol/Moln 12 13.00 16 16.00 Sol 17 28/5 torsdag 06.00 7 09.00 15 13.00 16 16.00 19 29/5 fredag 06.00 9 09.00 16 13.00 Sol/Moln 21 14.30 Måttlig 19 16.00 Svag 20

VTI notat 4-1999 13

Tabell 5.9 Väderlekför olika tidsperioder hösten -98

Datum Tid Väderlek Vind Temperatur Vägbana

24/8 måndag 06.00 Sol Svag 10 Torr

09.00 15 13 .00 Moln 18 16.00 19 25/8 tisdag 06.00 Sol 12 09.00 13 13.00 17 16.00 17 26/8 onsdag 06.00 Moln 10 09.00 Växlande S/M 12 13.00 Moln/Regn Måttlig 15 Våt 16.00 Växlande S/M 15 Torr 27/8 torsdag 06.00 Svag 10 09.00 1 1 13.00 Regn Måttlig 12 Våt 16.00 1 1

28/8 fredag 06.00 Moln Svag 11

09.00 Växlande SM 13 Torr

13.00 16

16.00 18

Kommentar:

Under samtliga mättillfällen har vädret varierat kraftigt både mellan olika dagar och även under en och samma dag. Det har dock inte varit någon dag med regn hela dagen. Det med en subjektiv bedömning sämsta cykelvädret var de sista _mätdagarna hösten -97.

5.3 Dygnsflöde - Väderlek

Nedan visas en sammanställning av väderlek och dygnsflöde för samtliga mättill-fällen. Övre delen av tabellen visar temperatur, väderlek och veckodag för varje mätdygn. Därefter följer cykelflödet mätplats för mätplats och för varje mätdygn. Högsta och lägsta dygnsflödet för varje mätplats är rasterat. Högsta dygnsflödet i varje mätperiod (två eller tre mätperioder på varje mätplats) med fet stil och lägsta med understrykning.

Tabell 5.10 Resultatfrån hösten -97, våren -98 och hösten -98.

i 1=Regn 2=Moln 3=Sol

'Medeltemp

20 16 15 15 17 18 |8

10 16 16 19 |18 15 15 12 15 I

IVäderlek

1-2 2-3 2-3 3

2-3 1-2 I1-2 2-3 3

3

3 |2-3 3

1-2 1-2 1-3 I

lVeckodag

Må Ti On To Ti On [Må Ti On To Fr IMå Ti On TO Fr I

Datum

8/9

11/9 16/9 17/9

26/5 27/5 28/5 29/5

25/8 26/8

M6 639 660 öil 565 652 651 557 704 636

M7a

362 517 489 31

510 462

M7b

_66 782 941

, 945

878 783

M8a

1167 1612 1523 1522 1391 '

_1___5_8_ @ 1513 1674 1662 M

1449

M8b

_ 213

M9 750 690 g 796 895 815 890 800

M10

615 702 684

659 619

M1 1

485 695 600 687

792 870 837

785 735

M12

1123 m8 1244

1294 1348 1302

1283 1322

M13

3090 4253 3916 4207

3974 4333 4008

4544 3990

M14

L491 4489 4270 4417

4524 4718 4265

4795 4580

M15

1617 .

Kommentar:

Högsta dygnsflödet har oftast uppmätts 24/8 -98 och det lägsta samma vecka 28/8 -98 med undantag för de mätplatser som är mätta de sista mätdagarna hösten -97 då väderleken inte var cykelvänlig. Det förefaller också som att vädret under de närmast föregående dagarna påverkar valet av färdmedel. Flera dagar efter var-andra med dåligt cykelväder ger lägre och lägre cykelflöde. Veckodagen kan också vara en faktor som påverkar cykelflödet. Fredagar ser i tabellen ovan ut att ha ett lägre flöde än det förväntade utifrån väderleken.

5.4 Sambandsstudie

För att testa samband mellan väderlek och cykelflöde/hastighet gjordes en mer detaljerad undersökning av sambandet mellan väderlek och flöde. Tre timmars intervall studerades och följ ande samband undersöktes:

Väderkod - Flöde Temperatur - Flöde Väderkod - Hastighet Vägbanekod - Hastighet Temperatur - Hastighet

Det enda samband som kunde utläsas ur dessa diagram var det mellan Väderkod och Flöde. Regn medför att flödet sänks till ungefär hälften av det för tidsperioden

normala.

5.5 Mätningar på motorfordon

Dygnsflöde.

Dygnsflöde motorfordonstrafik båda riktningarna. Streckad linje markerar att platsen ej är mätt på hela dygnet. Fet stil markerar att Värdet innehåller skattade

timtlöden.

Tabell 5.12 Mätning hösten -97

Mätplats 8/9 9/9 10/9 1 1/9

M9 7108 --- ---

---M 10 --- --- 5807 5712

Tabell 5.13 Mätningar våren -98

Mätplats 25/5 26/5 27/5 28/5 29/5

M9 8112 7982 8357 8670 8958

M 10 5643 5953 6560 7043 6880

Tabell 5.14 Mätning hösten -98

Mätplats 24/8 25/8 26/8 27/8 28/8

M9 8050 8123 8317 8279 8075

M10a 6145 6199 6322 6494 6070

Medelvärde för de mätta dygnsflödena

Nedanstående tabeller Visar medelvärde för dygnsflödet för varje riktning, det högsta timflödet för mätplatsen och medelhastigheten för dygn och medelhastig-heten för den timma som har högst flöde.

Tabell 5.15 Mätning hösten -97

Dygnsflöde Timflöde Medelhastighet

Mätplats Medel Medel Max Max Dygn km/h Max flödes

R1 R2 R 1 +R2 R 1 +R2 timma km/h

M9 3709 3399 7108 831 47 46

M10 2829 2930 5807 655 45 41

Tabell 5.16 Mätningar våren -98

Dygnsflöde Timtlöde Medelhastighet

Mätplats Medel Medel Max Max Dygn km/h Max

flödes-R1 R2 R 1 +R2 R1+R2 timma km/h

M9 4188 4227 8958 1000 46 44

M10 3315 3013 7043 1000 46 46

Tabell 5.17 Mätningar hösten -98.

Dygnsflöde Timflöde Medelhastighet

Mätplats Medel Medel Max Max Dygn km/h Max

flödes-R1 R2 R 1 +R2 R 1 +R2 timma km/h

M9 3983 4185 8317 900 46 45

M10a 2937 3309 6494 721 47 47

Genomsnittliga max och min hastigheter

Lägsta och högsta genomsnittliga timhastigheter (km/h) mellan klockan 06 och 20 Tabell 5.18 Mätning hösten -97

Mätplats 8/9 9/9 10/9 1 1/9

Min Max Min Max Min Max Min Max

M9 45 49 46 49 --- --- ---

----M 10 42 47 41 48 43 47 43 48

Tabell 5.19 Mätningar våren -98

Mätplats 25/5 26/5 27/5 28/5 29/5

Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max

M9 R1 45 48 45 50 42 48 43 48 44 50

M9 R2 43 50 44 49 43 49 44 49 43 50

M10 R1 39 45 41 45 39 46 39 48 41 46

M10 R2 45 60 43 61 40 51 40 49 42 50

Tabell 5.20 Mätningar hösten -98

Mätplats 24/8 25/8 26/8 27/8 28/8

Min Max Min Max Min Max Min Max Min Max

M9 R1 43 48 45 48 45 49 45 49 44 48

M9 R2 42 50 44 50 44 49 43 49 43 49

M 10a R1 41 46 42 47 42 47 43 49 43 48

M10a R2 46 51 47 53 47 53 47 52 47 51

De låga hastigheterna i M10 R1 våren -98 beror till stor del på att en del fordon saktar ner innan de svänger in på en tvärgata strax efter mätplatsen. I mätningen hösten -98 är mätplatsen M10 flyttad så att störningar från trafik på tvärgata försvunnit.

Variationen på lägsta respektive högsta medelhastigheten för timmar är låg inom varje mätplats. Däremot skiljer sig nivåerna mellan de olika mätplatserna.

Ha st ig he t (k m/ h)

6 Körmönsterstudie

Dataanalys

Förföljelsestudier utfördes utmed Kungsholms strand under två dagar, torsdag 10/9 kl. 13:30-18:00 och fredag 11/9 kl. 06:30-08:30. Under fredagen förekom en del bortfall i mätdata på grund av regn. Av totalt 121 mätdatafiler kunde 99 användas i analysen.

Resultat för riktning 11 mot Slussen

Mätsträckan startade wid övergångsstället 155 m från Hornsbergs strand och slutade vid övergångslsjtället 65 m från korsningen med Inedalsgatan. Koordi-naterna för sträckanklassindelades i intervall om 5 meter. För varje sådant inter-vall beräknades medelvärde och standardavvikelse. Vidare beräknades ett konfi-densintervall för medelvärdet med storleken iZstandardavvikelser. Dessa värden ritades in i figuren nedan tillsammans med högsta och lägsta registrerade hastighet inom varje intervall.

0 100 200 300 400 500 600 700 Koordinat (m)

Diagrammet visar att den övre konfidens gränsen ligger strax över 60 km/h medan den nedre gränsen ligger strax under 30 km/h i genomsnitt. Medelvärdet varierar inte nämnvärt över sträckan. Här syns också att det ibland förekom hastigheter högre än 70 km/h på den aktuella 50-sträckan. Observera att max och min kurvorna ej är från ett enskilt fordon utan är för varje intervall den högsta respek-tive den lägsta hastighet som registrerats på intervallet.

VTI notat 4-1999 19

Övre gräns

- Medel Nedre grän: Mi?

Resultat för riktningen mot Huvudsta centrum i Solna

Mätsträckan startade Vid Övergångsstället 65 m från Inedalsgatan och slutade vid Övergångsstället 155 m före Hornsbergs strand. Koordinaterna för sträckan klass-indelades i intervall om 5 meter och samma beräkningar som för den motsatta riktningen utfördes. / Ha st ig he t (k m/ h) 0 100 200 300 400 Koordinat (m) 500 600 700 800

Diagrammet Visar att den Övre konfidensgränsen startar under 60 km/h men kom-mer efter ca 100 meter upp till en nivå strax Över 60 km/h. Den nedre gränsen ligger i genomsnitt strax över 30 km/h. Nivån på medelhastigheten Ökar på första halvan av sträckan. Detta är Väntat på grund av att de flesta fordon gjort en 90-graderssväng strax innan de kommit in på mätsträckan. Diagrammet Visar bland annat att det förekom hastigheter högre än 75 km/h på den aktuella 50-sträckan.

20 VTI notat 4-1999 1+ Maxhast + Övre gräns 4 -0- Medel A Nedre gräns *+4 Minhasr J

7 Studie av avsnitt på GC-väg

Sex avsnitt har videofilmats under morgontrafiken 6.30 till 10.00. För varje cykel har noterats om de behövt göra någon undanmanöver eller inbromsning och i så fall om åtgärden varit på grund av annan cyklist eller en gående. Det har också registrerats förekomst av andra cyklister eller fotgängare samtidigt på mätplatsen. Resultatet har sedan sammanställts för varje avsnitt med totalt antal studerade cyklar, cyklar/timme och antal cyklar uppdelat på ensamma och cyklister som samspelar om utrymmet med andra cyklister, med gående eller med både andra cyklister och gående. Sedan har andelen cyklister som gjort någon undanmanöver beräknats.

Eftersom det har noterat mycket få fall där cyklister har gjort en inbromsning har denna händelse redovisats sammanslaget med väjningen.

Tabell 7.1 Sammanställning av länkstudie hösten -98.

Andel av cyklarna Andel störda som samspelar med

Plats Antal Flöde Andel Andra Fotg. Cyklar Störd Störd av Andel cyklar c/tim ensam cyklar o fotg. av fotg. ostörda

cykel M10b 384 110 8 15 25 51 4 45 51 M10c 383 109 16 10 26 47 2 48 50 M12 226 97 36 22 27 15 4 30 66 M6 203 58 14 1 3 32 4 1 6 39 5 5 M7a 191 54 27 43 15 15 7 25 68 M11 161 46 53 12 23 12 3 19 78 Kommentar:

I redovisningen av andel störda cyklister visas andel störda cyklister av de cyk-lister som haft möjlighet att störas av andra dvs. ensamma cykcyk-lister är borttagna ur dessa beräkningar. Vid M6 och M7a är flödet ganska lågt. Trots detta är andelen cyklister som störs av andracyklister högre här än på de andra mätplatserna. Till Viss del förklaras detta av att andelen ensamma cyklister är låg men troligen spelar även körsättet in. På de lågtrafikerade GC-vägarna håller man sig inte lika strikt på högerkanten som man gör där det är högre trafikflöde, och man får då oftare väja för andra cyklister.

Det bör dock påpekas att större delen av cyklisterna är helt ostörda och av de som är störda beror störningen oftare på gående än på andra cyklar.

8 Studie av cykeltrafik i korsningar

Studien genomfördes under en dag, mellan kl. 07 och 19, på varje mätplats. Trafiken är videofilmad och utvärderad på trafikslag, körspår eller gåenderiktning och flöde. Ett mått på andel störd trafik har också beräknats. De trafikanter som varit tvungna att väja eller sakta in har här ansetts som hindrade. Nedan följer kommentarer till varje plats.

8.1 GC-väg vid Huvudsta centrum

Området som studerats kan delas in i fyra olika korsningar, se figur nedan. Vid varje sådan korsning har andelen trafik som passerat störd av annan trafik beräknats. För cyklister år den andelen i tur och ordning för varje korsning 14, 18, 9, och 10%. För fotgängare är andelen störda följande 10, 9, 8 och 9%. Under den undersökta tidsperioden har ca 4000 gående och ca 900 cyklister transporterat sig genom området.

Huvudsta centrum

Fotgängare Antal (antal hindrade) Tid: 07.00-19.00 Huvudsta centrum

Tunnelbana 305

50 (31) 304 f) J (3C) 1 388(25) 191 4_-25:68) 239(17)_. 4_ 221(23) 412§g(28)_ (20) 7

Car-7

Huvudsta centrum

Cyklister Antal (antal hindrade) Tid: 07.00-19.00

. Tunnelbana Huvudsta centrum

49 9 48 (2) (1 (8) _{@ <-296(72) (12%)?}( ) CD '_4212 (23) 8(1) 337 I @ 368294(1197 13 22 VTI notat 4-1999

8.2 GC-bana vid tunnelbanestation i Gamla stan

Cykeltrafiken går till största delen på GC-banan som passerar utanför tunnelbane-stationen och de högsta fotgängarflöden är mellan övergångstället, tunnelbanan och busshållplatsen, se figur nedan. Detta innebär att de flesta fotgängare ska korsa GC-banan där den mesta cykeltrafiken går. Andelen störda fotgängare är 15% och andelen störda cyklister är 14%. Ca 1400 fotgängare och 2900 cyklister har passerat området under mätperioden.

Gamla stan

Fotgängare Antal (antal hindrade) Tid: 07.00-18.00 Tunnelbana Gamla stan 195 88 (27) (27)

/ l

72(2)

I

T

\ 3 v A 316(67) : 2 5(2): 182 (1) 149 :l 75(27) 7(2) (2) VTI notat 4-1999 23

Gamla stan

Antal (antal hindrade) Gamla Stan

cynism l Tunnelbana I Tid: 07.00-18.00

6(1)

1408 (191)

24 VTI notat 4-1999

8.3 Ekelundsbron Norr

Huvuddelen av trafiken, både cykel och motortrafiken färdas mellan bron och Ekelundsvägen. Av cykeltrafiken färdas 83% av trafiken som kommer från Ekelundsvägen på cykelbanan. I den motsatta riktningen använder 89% cykel-banan. Cyklisterna som kommer från Ekelundsbron använder sex olika vägar för att svänga vänster mot Ekelundsvägen. Ca 9800 motorfordon och 1400 cyklister har passerat platsen 321 fotgängare har korsat gatan vid korsningen.

Ekelundsbron, norr

Cyklister: från Karlberg Cyklister: från Huvudsta

5 1

HL

IL

<-

1

->81 155 I »256

62

7 C142

Totalt: 170 Totalt: 503 Fotgängare Personbilar 86 103 611 L I

A_-L 100

183 ;_5188

w 35

"--

T F'

4116 67 Totalt: 321 Totalt: 9618 VTI notat 4- 1999 Cyklister: från Ekelundsron 216|

T A 2

151

47146

62 I_ 73 Totalt: 750

Bussar och lastbilar

Totalt: 198

8.4 Ekelundsbron Söder

Det största flödet av både cykeltrafik och motortrafik går till och från bron. På an-slutningen vid Hornsbergs strand fördelar sig flödet med en liten Övervikt mot Slussen. Av de cyklister som kommer väster ifrån på Hornsbergs strand, och som

ska svänga vänster Över bron, väljer 16% att åka Över bron på vänster sidas

trottoar. Under mätningen har platsen passerats av ca 10800 motorfordon och 1440 cyklister dessutom har ca 400 fotgängare korsat gatan vid korsningen.

Ekelundsbron, syd

Cyklister: från väster

Cyklister: från Ekelundsbron Cyklister: från Slussen Hornsbergs Strand

|

J?

38219

|

I

322

I i

1 272 28

20 _

J

1

LLA 1

_{2 _\ 555}

10

41 12

34

_T

189

2

Totalt: 658 Totalt: 401 Totalt: 360

Fotgängare Personbilar Bussar och lastbilar

479 43

189

'305531

I 28 1

-r

J

.J

7 2540 --f 43 __i {7 16621 56-;

--

207

T

T

I I 545 I 47 2233 65

Totalt: 403 Totalt: 10 514 Totalt: 282

q? n um s må * 'ü ' x' '' W J \ V w um wm n . M W _ wW W W \ « \ vü_ §; ., ;\ y1 \ ä < å . n u;

är

n

w_.

,. m i n i' P MP OS L 1 så» u \ M ^ _ \ h , b wn w ' V ä W Ö ;F H \. M "V '. . \ P V'N 5' g* a ims -må *7

ü \ \ .C I' hm J). ära_ \ :"2 \ u h \ .< . . \ H x H . M \ F ag al un ds " o. '\ _ Ja \ km uFl \ -. N ;N -'-3, M j øf w « \ \ \ '4 \H .. \ \ \ 0 M . || E AV ' ; w '2 U3 ; "mi l I \ \ m \ \ .S um mae *G 'md 9; . . H ' \ In ! nr 10 nu* '\ h \ I'na 'üy' nm -\ ; 5 t"u a 'J ün wm pw_ * 23 ' i. i *\ j \* \ Å W MV. Sk if fl luf Q 1 A W \ \ m m x *9 5. 37 (g ba -i * ' \ im ' Å' Ul ül ut ç Öñi bi im nk vêñb h ' J (P \ \ (a v aya na mi i I p"

K ÄM *V ip' llj htf øalf'w: W :i \ $Å «r?" 1

N

4;,6 5 i'

P/Isunc :0W11_.9 '. 2.3. p å ' \ \ \\ ' 1 41 470 r \M edhm garh us * i S) W ' So lna S t a 15 I .-' \ 4. 5 TH a-3 \ \ ;red ,iofs ba g, m ?W MM 'U h \ St oc khol ms

\_41 "' W MEW W W M g \ * \ \ \ \ \ \ \ \ \: \\\ \ H \ \ \ H \ H \1 \ \ M

A i 7 r o 13 nt .bg -*g r (i fäl te t fiir -. 1W ii WR WH Äw \ \\ vH 3'-7 "* 9' px\ W* \3*gat an-mKre ma to riet ° *' m \ * ha r9 \ pa rk en ' :§3 Ha nn ? \ \ \\ (5 är 0.' p \ at on c »7 1* b \.( g s m

qâñÃH 7 No rr: )Kr am J, '97 .9 V; , '3) _.-v ...r-m . I [i n .; \ S l a m \ \g år ds p a r k a H U [Til *2 'E ng ma n 3\ i: .b f \ H \ nsio nâr sw På* '. 4 $

wn ds oo .r rüww

" i) . "R 2 15111615 y: -coav J' > 4 \ \H . A \ : be gr wn ingc pl al s G * x \ \ V kr I' v 5 0 "9 0/ 3

Ilct lvi gs dnl . \ * \ He r/ Q: w \ v \ \ , x \ \ \ \__/ S( /f ;/ I \ p6 . . ' w :g f 51; \ \ 'å LLbd u \\ J* m'afe rd o m s h e m7Å ' ;* gcâf éyva hnér io 'w D i m m ame

Luf tf an s u ve rk et t 03

q?

4. 90 3! ! Ma rt/n s Vuxn a.. T

vi ke n;g ;j1\ *

ha n* I sko lan M. \ \ h 1* -Mi nn es \'9 lun d _*3

De

ls

tr

ac

ka

I

;

H

;y.

.

*i Min' m ha \ g \ \ \ * / 0 \ Ma ri n \ .1 V W 1 lg \ * \ \ \ \| 3 H \ \ h \ \ \ \ \ 'K * \ \ "m \ '1 : ha ,. \ ;5 < lg * " \ G N S H \ 'V it r " \ H M \ H j H \ H _ i \ \ yb ml vh m m w :§9 o m e ' w c *.r \ ' " \ \* \ \ -" ' i_ 4_, U * ** få ' (f å ' ' \ 3' * g 1 V i * 0 ,wvwwz tum .

n» ÅIis "*'* .33235 5735 TW . .S ujfm wlA; N \j m . u Ak u/ ul! e,n

te rm in al / Berze li i* a Ia bo ra tor' eQ

,\

P o s f i* I

\ i* ?men \år* ' \A rp vüm w-\ sk ytid Ta swm ls en

6, \ \ * V' * 'i n 3 vs um m ,( 3% w '\ ha mn a N. K var n -[ M A

V

51 mm ; *Ma m m a : n; h um m _ \ 1 s. , \ ,1 9. 1' ( t ri a l . . n i

UhJ

Sl-

tñd

aéj

öl'

l

g ås . " \g? Ul vsun dd \ 9 .Str an d\ \ LI/I S/ Uh mám ? _ E ug e n \ " w -\ 1 \ A l m ' M) vafi t. . m m wwx ø \ A wm yww. . .gh .M a-.m \ N ya ! ;Mår -H ° / . V ' -ID ,l e (g pp s: fr 6 5 , 4 / »u

__ A . _ \_ 7, »J P W ' . ' v ä Å _ . _, V . ;33 'J .. B i Pe nn:) -' \ 5 ' D \ Ob se r-H r Je h' -« m f ,M 59 \ 1 f -m zw / AW / ' *-C va to ricg 'ta -u" Å *Äg g* W N \ Er ik s! ) i* *' qm meb \*L »-.. "G i 10 s . 9 41.. .. .. ' * * M :a cm . \ nu: . M M _..7 _3 ,_ ?i \ Oj _ lun de n 9 gT' i (571 N M' x, bl . N v 1 "r a 2 3 , 01 / \ $ / 7 ' \ »9 \ . g 6 ( A 6 Ba dl pd ü/ f m n. \ Ra mi ' Us ., » å jah S f Z S/ ?Ä . . 'W / . '3 a mfl I'J IIÅ' IEHIL' HE ( \ f \ 2 t . wa .1 ,9 1 f å nu 3 x "3-6 ' ° -s* 6 pl an M F: O :g to O 0 o er snte ,. 3 \ \ a 53 , a a i_ " ' .» 4 Va sa xtwg v' 4-eN \ 5 9\ ° 0 Ta g I '* ä Hum le går de n .

es.

'

'-jm f' m e mI Na si ) l Ma km mq káz ?Sa -'t une r L; _, '§5 P9 R h t n ül ä: \ * \ to . ctr-j go ra

\ >

s

I

85

I -9 -\ ' m -? o g i l l a L _\ :o f 4

\' ' 4 (L an se 9 \ n i år _n l / Ma nuf rg E m m a s / "i ga t Jo ha nn es 5 h" \ ^' -Am b. / P . L För » S ' Å KU I' IQ L / 53 .9 5' Ä ,a _ ' :fn 2 . 6 ; s z 3 ?

i

, Pr i / ? Z än ga OI ' Q, ,\ ' \

\ '( :2 : k 3 0 d . Q 4 ' 6 j 3 J ul i , ' Au" r. §9 3 -' , . M. \I" n i us k u % [ 3 _ i K e n Å '9 g, '5 le ke t 'O n \* ;án hm âp ñ 'f wg i h c ä I v . \ _ (r t " I C " \ -\ yg vár ds khmk h Lä: . 31 <1 -_ I'd ! -I: J m a n ? x-\ \-/ 9 I Å Ja * "i J: _ *g .. 0t 13* \ \» C! _Bonn ie r» \ '9 A d öd / ' Hål . 09 _, h_ v] \ _i _ KM _ 8( 41 ij A m ! ! :D OANW 'N M' K T 1?2 25 0 "I' I' ) M] i' hus e! ma n, Wu, (/J :J DIN/»..-4-44, .J ,.. I ,s | lf),.\

5:a Fr iskt /d u ' " , 'm a-av *5 Ö wn m, \ ' 'fm -. f, . "V ",Ba g I \ '3 1" ' 0' Tr ef ai d 4 | V3 t uan I P* po s! g' ' a n lq u! \ i; 'AK \ . M b i wb * J Å 0 'i n hi fi " E m l n wm ' m Aug .s z 3 (9 * W m m s 1K ' * l i ;hål l _ _ / ' Ko n. U? 48 35 5_ 5 6 , " t 42 ! \ fa m Pm * A Mm ' . ,l Am b. <' 0" O '/ w'ngcs Sl ur ls ln lg mt ñâäb \_ r

2

*I' Hu/gym : v L : M f \ -a _ . 5 2 A øxøO u 0' dag

U8 Am b. G a m m a . få* 3, . ?-'' P ñ\ ' m l l i t 1 3 9 " r r _ Ip . Ni nn i_ B mw* d å: A any 1. ' A f m l i n g e n f öp -_92 ' \ AL ás lm ak ar ya 'a " ' »r e-mg ? Oxm 'vS y. T _ :L 2 . / / r 3 M a l " .-0 5 g 93'. :g äi çø ä k o )' "i j \ 35? " (§7 'm s

-.

9.

*M

p

?r

.,

t

u vi i -;s 1 H P E s g j m . g å i . / m l

De

ls

tr

ac

ka

y

M

0

got

a

m

I

?Ma

-*l

era

*

-/ ' g' 12-6 2 h / t: ' \ * *J . r-[5 ( gåva n 3: g ym m äl 5" "3 E: 2 2 " a n "3 3 . . I) 5" '5 15 10 E ,f l-E' ( E -G H H I Ö . :J AN h m m m lg.) N K . 3 ( om .S en el s' '0 (3 än (1 3_ , ?131 1:91 99 h \ H (åe rl ge hus ei , äg o/ W . \ ' un gs m Na , FHM) 1; /nn NgannN.. 3 3 08/ 7 SL "she -rys -Se ym n 49 :954/"v

w mal/0:8 Å *31 Stad sh ag sg amwt s * \ . k a m ål de rdhe m : _1 1 Am ni ng. r .o \ /\ Hin /Jul a:-3 ra T ' Q / wm ' 2' *7 3. 7% ' z \ t ) : "l in /'un I s ki a f ,Q 5 .3 _YJ #9a( 1 m

59 .. ' . P Q

.s

m

M

,N

ya

ga

. 3 5 % . / Q l m m x-\ 7 '-z: " N u" 81 1/ 01: \ HN 'ñ .

[a

v/

*b

än

k

*m

M

V

i Rv! l'y'"'" " I! 5; Gör an s ' r i g -Sl je r/ r .. , h a m m s v. S åå i ; A' Fun d" -(1 0e r C 4 är 1 U; ( ₀₆%: ba rn ..

Å? .J _ N <2. \ '\ -,6: 1 X '1 .7 ._gh . *F* '0 -" ". üå' \ 51 m -e m ._ v3

mn . . \ ,_ I' fron ob wg s-w o/ x \ \ pa r/ re n \ \ \ :a ri an d-\ vi d 5:n '0 -' 0 L ,n u A »5; år {\ 0; M' W MM q \ 5 , x . c ' Ha ni ng e 8 'Q ' :3 I H M -r '\ .g »1% m -..\ A -ç . -_ .nu (är N g Ä) R n :§2 'N * l-r/ j är e/ n. w V äg e n

\-__

__ / 4 L / / m -Y T . 4 -v . \_ \Ã|\ "\ Ö\ P cV -* lé

Råh un hs huv .-4 3 .f'-9 in! Xi ! (' ' gyn ij ' i J a g ) , S J 4 Ma da m. .. ''

,, N -o :i 'n \ ' ,r ;1% ;f i:) Mn gxi øu/ rm 'r m\ * .V ä/ m; , f' . *i ((1 c; 0: Q' nuuum m _ h 5 C * Ja '» r -Q . .(2k ' 5 m V. "'-W we m ä . 5 så ,i /áf \ " W 5 7 3 2 ;4. 3 '\ u _ q: 4 3* d/ ': § ,ä 'I _ å Nm . ;2; K 0 5 W !? 2-*-4 .\ _. \ O h oöm 4 | I ' ' \ y . __ vi 'i am hs ho vs I \ Sj ukhus I: ur l " -di r 5 4 ._ häg sk wa n Y . JÄA G . .i 2. ' R 'I :i :f m/ n

_\

'*

i*

vm

m

;i

U

1»C

*233

*22

ag;

, _OS Q *i

'. *" 4 i 4. _ V 5 , i n . . Ra løm bs ho /s _ . .I \ I_ ..:a rg a/ a PM S_ x; G. i] .h us et va r 4.. b . I q.

'ff/.4521; 5A 41/ i .11 -L.. M .H ör v h mm 'n ia n

'ér -.i I ;a rk en _ M F' en # 5 p lan 3.**2 C?) \ a 45. (jçw', få ,1 J

E

3 i: . 'tt Ar/LLf 7:, /C/SÖJU ,

'gu'Å' Ir al em 'VN' ' i (.I ,OÖI' LT a: ;5 0 > U) .lö [MIG/5 J86 u hv, Nm) ida] i fil/r: 9 D N ;få 1

\ ' * L A n , M a l -. r e na n ': ans .1" W1 ij ' * ' \\ -/ \. x ' o * \ \

*S'I'IJIIlII/.a 4] Sr sl wr 'g _m .Ii 4 91 as Aør w * \ 4 . i» 10-: ?m s An

få

\ 4 :. çl'Of Å' yr \\ ÖN Ö_ \

De

ls

tr

"c

ka

4

t2

?

'*

ln

$ê

, r o ' \ A V W \ <\ R økf k f m r fI (I7' d(3 N .R i'dd (I r fj (1'r (l evt

2x.. .₀h :5 *' ÖI ' K N e l Rys ka Fe d. u? A v; C; L. Q)

;Jai hun m

?3

,A _'ç 3] A n mus ed i j g uf l / / w, , m s § ' M It rh rn ei mr gs A. M W * \ )* Öp\\ .\ dm l" sh cr g p d f /m f , ! G \ -\ A , 1 % bmcd sud dc n (. _ of 0 \ \-1 / F b ' n n IJ

-xm

-:

Ixq

b ud 51 ?? :' .-v \ Da m m : ' '. ' \ 3 ' ,W f p / H å 5:/ "ÖJ ^ ,I

\ f/_/ P a n i c / w h äc k la QT/ us se n ,_ _Q g -\. c ._ 2) ,, / Rän ün äsla n g. 3 \7 V \ ' '\ 07 k ll. l. \ .\ \\ x \ M V , 2 :. .6 ; ' W ' z; ; _ " ' " _ 7 ' A W" : Säd " rn 13 "" 4a r [va r [0 ' 'M t/ dr 5)* g \ \ Mü 4 3» pl an t FS L Ce nt ra tu ? ' \' v \ H \ \ 4 páwp u __. \ y \' _ V w , g 1 V www j äk l a -va r ve t 1 1 . 5 va , ' ü. , V0 / / l Pål /' Ä' -,' .m \ I ' ' Q _ \ . -4 ' l \ . 1 ,. < ,. . _ 5 f 1 ' U A v ,A A i A . /f // / . ,I T y-'b var üp r h e m x P a m \ f , -n a rwum r åe n "J" ?c UH " . M mm i. -;i (l ea n: ' x? , än n uh c r u -. -, I m 03 0/ i m a n / b §9 1. , 8, ;5 _ I:JL ; b i __l W A v h m . -4< -( 3 nu / :3 A v_ . I .. . l -- -_ . ' 7 . A . ' \ 0 . _

xxx"

x;

ma

;

m.:

m:

I.,

N

.-1-V A . ÅS .1 " . n " \ ?: 1 _ , _ " |. -I \ d i. »m a n LM .E N \ /i rf wun 'i ir eg's r '-i nklud er /1 /i / k/ z( 3g yku; ia Ksnr ls hi iH \ ( K ur s g år d ) // ,.. lvuug hm nc n \ 1%:\

'z

Sp ii sj öb an mvs *

kmr .:"W www. -4'