• No results found

Bostadsplanering i centrala Monterrey, Mexico

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bostadsplanering i centrala Monterrey, Mexico"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BOSTADSPLANERING I CENTRALA

MONTERREY, MEXICO

Martin Gustavsson

EXAMENSARBETE 2010

BYGGNADSTEKNIK

(2)

RESIDENTIAL PLANNING IN CENTRAL

MONTERREY, MEXICO

Martin Gustavsson

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggnadsteknik.

Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen.

Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Handledare: Bernt Jirvén

Omfattning: 15 högskolepoäng

Datum: 2010-06-10

(3)

Sammanfattning

Abstract

Our planet has for a long time been overcrowded and has endured the human’s constant need to exploit new areas. Each day the population continues to increase and the cities are in constant need for new solutions of constructing. But is it possible to take consideration to the nature and natural forms, to create an area where housing, traffic and nature interact?

In this report, you can follow how the work proceeded with the planning of an area in Monterrey, Mexico. The area will be planned so it can contribute to an improved housing situation in the city since the lack of housing is big. It is also important to take into account other local factors, such as a difficult traffic situation. One goal is to let the area interact with nature and take account of existing forms.

The report includes various investigations and explanations of how the work has progressed and how these investigations had influence of the design of the site. With the help of studies of how the sound moves across the area, designs and shapes of buildings started to take place. Studies of how the water is moving across the field, has influenced the design of roads and openings.

The end result is a suggestion for the design of the site. The presentation will go deeper of an apartment building. This building is presented with the plans, facades, sections, and even some renderings to give an idea of what the building will look like.

(4)

Sammanfattning

Sammanfattning

Vår planet har sedan länge varit överbefolkad och fått utstå människors ständiga behov av att exploatera nya områden. Vi blir hela tiden fler och stora städer behöver ständigt nya lösningar för bostäder och trafik. Men hur ska man kunna planera ett område och ta hänsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett område där bostäder, trafik och natur samspelar?

I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett område i Monterrey, Mexico. Området kommer att planeras så att det kan bidra till en förbättrad bostadssituation i staden eftersom bristen på bostäder är stor. Det anses också viktigt att ta hänsyn till övriga lokala faktorer, som en svår trafiksituation. Ett mål är att låta området samspela med naturen och ta hänsyn till existerande former. I rapporten finns olika undersökningar och förklaringar till hur arbetet har fortskridit och hur dessa har styrt utformningen av området. Med hjälp av undersökningar om hur ljudet rör sig över området så har design och former av byggnader framställts. Undersökningar om hur vattnet, som rör sig över området, har påverkat utformning av vägar och öppningar.

Slutresultatet är ett förslag till en utformning av området. Det kommer att göras en fördjupning av ett höghus. Denna byggnad presenteras med planer, fasader, sektioner och även några renderingar för att ge en bild av hur byggnaden ser ut.

Nyckelord

(5)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Bostadsplanering i centrala Monterrey... 4

1.1 INLEDNING ... 4 1.2 BAKGRUND ... 4 1.3 FRÅGESTÄLLNING... 4 1.4 SYFTE OCH MÅL... 5 1.5 METOD ... 5 1.6 AVGRÄNSNINGAR ... 5 1.7 DISPOSITION ... 6

2

Områdesbeskrivning ... 7

2.1 FÖRSTUDIE AV OMRÅDET ... 7 2.1.1 Områdets lokalisering ... 7 2.1.2 Beskrivning av området ... 8 2.1.3 Områdets egenskaper ... 8

3

Arbetsprocess ... 9

3.1 PLANERING ... 9 3.2 BULLERUNDERSÖKNING... 9 3.2.1 Förstudie ... 9 3.2.2 Ljudkartor ... 10 3.3 OMRÅDETS GESTALTNING ... 12 3.3.1 Naturliga former ... 12 3.3.2 Volymer från ljud ... 12

3.3.3 Avgränsningar med vattenflödet ... 13

3.3.4 Resultat av ljud och vatten ... 14

3.3.5 Uppdelning av volymerna ... 15

3.3.6 Från volymer till byggnader ... 16

3.3.7 Vägar och öppningar ... 17

3.4 BOSTÄDER ... 18

3.4.1 Höghus ... 18

3.4.2 Utformning av lägenheter ... 19

3.4.3 Planlösningar ... 20

3.4.4 Byggnadens gestaltning... 21

3.4.5 Fasader och sektioner ... 23

3.5 RESULTAT AV ARBETSPROCESS ... 25

4

Slutsats och diskussion ... 26

5

Referenser ... 28

LITTERATUR ... 28

FIGURER ... 28

(6)

Bostadsplanering i centrala Monterrey

1 Bostadsplanering i centrala Monterrey

1.1 Inledning

Monterrey, Mexico är en storstad med officiellt 3,4 miljoner invånare. Problemet med brist av bostäder och fungerande vägar är ett ständigt faktum i staden, som

kontinuerligt fortsätter att växa. [1]

Detta projekt innefattar att planera ett område med hänsyn till både design och

samhällsplanering. Området som ska planeras ligger i centrala Monterrey och är cirka 8 hektar stort. Området ska innehålla bostäder, kontor och köpcenter. Området

avgränsas av en väg, som är tungt trafikerad under vissa tider av dygnet.

Tyngdpunkten kommer att läggas på att utforma bostäder och trafik på området. Detta är viktigt för att få en trivsam miljö samt ett fungerade bostadsområde.

Arbetet kommer att följa en kurs, Taller de Arquitectura 5, från Tec de Monterrey, Mexico. Förutsättningarna som kommer att tillämpas hämtas ur kursen. Instruktioner och uppgifter tillhandahålls från lärare.

1.2 Bakgrund

I Monterrey bygger man i dagsläget många nya villor, eftersom många har inställningen, att man måste äga marken man bor på. Detta har medfört en

bostadsbrist och staden har blivigt mycket utbredd. Många personer reser varje dag långa avstånd till arbeten och skolor. Dock är detta något, som håller på att ändras. Många börjar söka sig in mot stadens centralare delar för att bo i hyreshus.

Efterfrågan på centrala lägenheter bland både yngre och äldre personer blir allt större. Eftersom många söker sig in mot stadskärnan är det viktigt att planera effektiva områden och försöka hantera konsekvenser som till exempel ökad trafik.

Bevara de naturliga formerna i centralare delarna är viktigt vid exploatering av nya områden. Monterrey är omgivet av berg, skog och genom staden rinner en stor flod men som långa perioder av året står utan vatten. I staden finns byggnader, trafik och natur som på något sätt måste anpassa sig och samspela med varandra. Staden är stor och vissa åtgärder behöver göras vid nybyggnation för att avskärma omkringliggande miljöer, för att skapa en lugn bostadsmiljö.

1.3 Frågeställning

- Hur utformas ett effektivt område? - Hur hanteras trafikfrågan?

- Hur tar man hänsyn till naturliga former inom ett område?

- Hur får man bostäder, trafik och natur att på något sätt samspela med varandra?

(7)

Bostadsplanering i centrala Monterrey

1.4 Syfte och mål

Syftet med detta projekt är att definiera och lösa de problem som finns för att utforma ett fungerande stadsdelsområde i Monterrey.

Målet med projektet är att utforma ett förslag för boende, där området utformats på ett effektivt sätt, vilket skall bidra till att minska bostadsbristen. Målet är att få ett bra flöde i trafiken inom området.

Ett mål är också att ta hänsyn till naturen genom att på något sätt söka ett samspel mellan naturen och bebyggelsen. Alltså kommer de naturliga former inom området styra utformningsprocessen på något sätt. Någon form av avskärning till närliggande miljö kommer att utformas. Det kommer också vara ett mål att skapa en övergripande form av området.

1.5 Metod

För att lösa frågeställningar och nå fram till ett resultat kommer olika undersökningar att utföras. En förstudie av området kommer att göras. En förstudie av buller görs för att få en förståelse av hur ljudet rör sig över området. För att ta hänsyn till naturen kommer dessa undersökningar tillämpas på utformningen. Med hjälp av de naturliga former och mönster som finns runt och inom området kommer design och utformning att växa fram.

För att bidra till en minskad bostadsbrist så kommer bostadshusen att utformas så att utrymme inom byggnaden tas till vara. Där det finns möjlighet kommer också högre hus planeras för att kunna bygga fler lägenheter. För att hantera trafiken kommer den att planeras där den stör omgivningen så lite som möjligt och där den kan samspela med naturen.

Projektet utformas med hjälp av datorstöd och olika typer av datorprogram. Som huvudsaklig grundplattform används Revit 2009, både för utformning av området och för byggnaderna. Mer detaljerade planer och husdetaljer ritas också i Revit. Autocad 3d och skechup används för att utforma grundvolymer för projektet. 3dstudio Max används under hela projektet för att utforma byggnader och volymer, även för att framställa olika typer av renderingar och slutgiltiga modeller av byggnaderna. Adobe Photshop användas för att göra olika typer av presentationer och bilder under

projektets gång.

1.6 Avgränsningar

Projektet består av att utforma både vägar, områdets organisation, bostäder, kontor och köpcenter. Projektet kommer att avgränsas genom att inte ge en detaljerad utformning på varje byggnad och detalj. De byggnader, som anses vara mest prioriterade, är bostadshusen. En fördjupning kommer att göras av ett höghus. Planlösningar, fasader och renderingar av en byggnad kommer att presenteras.

(8)

Bostadsplanering i centrala Monterrey

1.7 Disposition

Rapporten är upplagd i olika steg vilka är, en områdesbeskrivning med förstudie, arbetsprocess med undersökningar, arbetsutförande och en slutsats med diskussion. Under områdesbeskrivning och förstudie av området ska man få förståelse för hur området ser ut, hur det används idag och vad det har för förutsättningar. Under

resultatet kan man se hur undersökningar av ljud och vatten har använts för att söka en utformning och design För att visa resultatet finns beskrivningar, ritningar och bilder för att ge en överblick av arbetsprocessen fram till det färdiga projektet. Under slutsatsen diskuteras och analyseras projektet och resultatet.

(9)

Områdesbeskrivning

2 Områdesbeskrivning

2.1 Förstudie av området

2.1.1 Områdets lokalisering

Området ligger i centrala Monterrey. Det avgränsas av en hårt trafikerad väg placerad längsmed den nordöstliga gränsen. Under vissa tider av dygnet är vägen så hårt trafikerad att det bildas långa köer.

Området är placerat i en sluttning mot öster och är en del av en bergås, som sträcker sig in över staden.Därför stiger solen upp och ger direkt ljus på sluttningen. Under dagen lyser solen starkt över området. Framåt eftermiddagen passerar solen åsen och området skuggas, vilket medför, att solen inte blir lika stark under kvällen. För bilder se bilaga 5.

(10)

Områdesbeskrivning

2.1.2 Beskrivning av området

Stora reklamskyltar är placerade utefter vägen. Vissa av skyltarna är upp till 10 meter höga. Detta är i stort sett vad området används till idag. Dock finns det mindre

vandringsleder genom området men eftersom terrängen är mycket ojämn och bitvis utgörs av klippor, är området inte speciellt lämpligt i dagsläget för att vandra i. Högre upp på sluttingen har man god utsikt över staden. Här kan man få fina vyer och man kan även se över stadsdelen San Pedro, beläget väster om tomten, som tidigare var en egen stad men som numera har vuxit ihop med Monterrey. En vy över stadsdelen erhålls endast från toppen av området.

2.1.3 Områdets egenskaper

På landområdet växer endast låga buskar men under vegetationen utgörs området av bergsmark. Den hårda marken är en bra grund för bebyggelse. På grund av skarpa sluttningar och höjdvariationer behöver åtgärder genomföras i form av schaktning och fyllning. Väster till norr om området finns bebyggelse i form av villor. Det är stora bostadsområden som omger området, vilket medför att trafikflödet är stort till omkringliggande bebyggelse. Dock är avstånden relativt stora till kringliggande bostadsbebyggelse, som därför inte kommer att störas av byggnader inom området. Öster om finns byggnader med kontor och för sjukvård, vilket påverkar trafiken under dagtid.

Under åren har vatten utformat bäckar och fåror utefter sluttningen. När det under vissa perioder regnar mycket kan fårorna på ett naturligt sätt leda ner vattnet från bergsåsen. Där området är något planare finns naturliga vattensamlingar som fylls på av regnvatten.

Höjdskillnaderna är stora vilket går att utläsa av figur 2. Från högsta punkten till lägsta skiljer nästan 40 höjdmeter. Ur bilaga 4, går att utläsa att Monterrey har ett mycket varmt klimat. Från juni till augusti är dygnsmedeltemperaturen över 25 grader och under december till januari över 13 grader.

(11)

Arbetsprocess

3 Arbetsprocess

3.1 Planering

Eftersom vägen som passerar utanför området orsakar mycket oväsen, blev någon form av bullerundersökning en del i processen. Detta för att kunna planera

placeringen av bostäderna. För att få en lugn och trygg miljö för bostäderna inom området var det viktigt att undersöka var ljudet påverkar byggnaderna så lite som möjligt.

Det finns skillnader mellan hur man planerar i Sverige och i Mexico. I Mexico har man inga förutbestämda standarder vad gäller utformning, som ett resultat av detta kan en byggnad i Mexico vara mycket konstiga och fungera dåligt. Det mesta är tillåtet att bygga och någon motsvarighet till svenska normer existerar inte.

Eftersom det kan vara bra att ha värden att utgå ifrån, så kommer under utformningen olika svenska värden och tabeller att användas. Nedan kommer det att fokuseras på ljudet, eftersom ljudets spridning över området blir en del av utformningsprocessen.

3.2 Bullerundersökning

3.2.1 Förstudie

För att göra en bedömning av ljudet vid vägen gjordes mätningar av trafiken som passerade. Vid olika tidpunkter på dygnet trafikeras vägen olika mycket. Eftersom man i Mexico inte har någon standard för hur mycket ljud som får förekomma vid en husfasad, användes svenska riktvärden för vägtrafik.

Värden från Naturvårdsverket. Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse [3]:

• 30 dBA ekvivalentnivå inomhus • 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid • 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)

(12)

Arbetsprocess

3.2.2 Ljudkartor

En ljudkarta ritades upp med hjälp av ekvivalentljudnivån ur diagrammen som finns under bilagor.

För att få fram antalet bilar som passerar gjordes klockningar av trafiken på olika tider av dygnet. På så sätt kunde antalet bilar under en 24 timmars period fasställas till 70 000 stycken med en hastighet på 70-80 km/h. Antalet tunga fordon uppgick till 30 000 stycken på 24 timmar.

Pilarna i diagrammet i bilagor visar hur LAeq har beräknats. 70 000 bilar med en medelhast på 75 km/h => LAeq för bilar (=76,5db). 30 000 tunga fordon med en medelhastighet på 65 km/h => LAeq fört tunga fordon (=77,5db)

77,5-76,5=1db. Skillnaden användes i nedre vänstra diagrammet = 2,5db som adderades till högsta LAeq => 75,5-2,5=80dba.

För de olika bullernivåerna ritades punkter i olika nivåer längsefter vägen. Eftersom ljudet fortplantar sig olika, när marken sluttar eller är olika hård, medförde detta, att ljudet fick varierande nivåer i de olika punkterna. Där vägen lutar mer orsakar trafiken en högre ljudnivå. [3], [4]

(13)

Arbetsprocess

Figur 4. Spridning av ljud i punkter utefter vägen. [eget material]

Figur 5. Ljudkarta över terrängen. [eget material]

(14)

Arbetsprocess

3.3 Områdets gestaltning

3.3.1 Naturliga former

För att få ett samspel mellan området, naturen och dess närbelägna miljö, undersöktes befintliga och naturliga former i omgivningen. En metod valdes för utformandet så att en samverkan mellan ljudet från vägen och vattnet i bäckfårorna uppstod.

3.3.2 Volymer från ljud

För att skapa en volym användes ljudets fortplantning. Ljudets utbredning togs fram med hjälp av ljudkartorna . Likt en stor bubbla i 3d uppstod så en organisk form. De olika ljudbubblorna ritades upp i 3dstudio max för att få en organisk form som sprider ut sig över området. Eftersom ljudet varierar i olika punkter efter vägen uppstod en form med flera ”bubblor”. För att se hur ljudet fortplantas användes bilaga 3.

Figur 6. Ljudets spridning i 3d [eget material]

(15)

Arbetsprocess

3.3.3 Avgränsningar med vattenflödet

De naturliga vattenflödena inom området användes för att avgränsa volymen vertikalt. De röda punkterna i bilden är varifrån regnvatten utgår och följer sluttningen utefter de turkosa linjerna. Där det är markerat med rosa linjer, är där vatten brukar samlas och här gjordes större öppningar i volymen.

Med hjälp av dessa fåror och bäckar avgränsades den organiska figuren vertikalt för att utforma vägar och öppningar i volymen. Allt för att få en naturanpassad volym, som är uppbyggd av naturliga former, såsom vatten i många år har utformat naturen.

Figur 8. Vattenflöde utefter terrängen, turkosa linjer är vattnets naturliga flöde utefter sluttningen [eget material]

(16)

Arbetsprocess

3.3.4 Resultat av ljud och vatten

Efter att ljudets mjuka volymer avkortats av vattnets rörelser, växte en volym fram. Horisontellt begränsas volymen av ljudets rörelser och vattnet avkortar volymen vertikalt. På grund av vattnets rörelser blev volymen mycket irreguljär men ändå en bra utgångspunkt för att börja skapa byggnader.

Figur 9. Hur vattnet avgränsar volymerna [eget material]

(17)

Arbetsprocess

Figur 11. Hur vattnet avgränsar volymerna [eget material]

3.3.5 Uppdelning av volymerna

En grov uppdelning av volymerna gjordes. Bostäder placerades högre upp på området för att minimera störande buller från vägen. Kontor och köpcenter placerades i den lägre delen av terrängen för att underlätta tillgänglighet och minimera trafiken på området. Det blev många naturliga öppningar i volymen. I dessa planerades att vatten och trafik skulle samspela med varandra. Eftersom det under vissa perioder kan regna mycket, är det viktigt att ha ett bra fungerade dräneringssystem inom området. För att inte få stora vattensamlingar behöver vattnet ledas bort under projekterade vägar och vid vägkanten.

Köpcenter

Kontor

(18)

Arbetsprocess

3.3.6 Från volymer till byggnader

Volymerna omformades något för att få en lämplig volym för byggnader. Där bostäder placerades gjordes volymerna höga för att kunna placera höghus. Samtidigt var det ett mål att bibehålla så mycket av de organiska formerna som möjligt och att ge hela området en gemensam karaktär. Vissa organiska former förstärktes och köpcenter och kontorsbyggnader ändrades för att få intressanta former. Några

alternativ för att söka en gemensam karaktär gjordes. Nedan presenteras ett alternativ och två bilder av de slutgiltiga volymerna.

Figur 13. Alternativt förslag till volymer på området, vy mot söder. [eget material]

(19)

Arbetsprocess

Figur 15. Färdiga volymer på området vy mot sydöst. [eget material]

3.3.7 Vägar och öppningar

Där vattnet avgränsar volymen och skapar öppningar, placerades vägar. De gula områdena är där väg är planerad. De röda områdena utgörs av parkering över mark. Fyra möjligheter till in- och utfarter finns från den befintliga vägen. Infarten närmast nordlig gräns leder till ett parkeringsgarage under köpcentret. Tanken var att begränsa trafiken inne på området men att samtidigt få ett så bra flöde som möjligt. De bredare delarna av vägen är där det är 2 körfält i varje rikting.

(20)

Arbetsprocess

3.4 Bostäder

3.4.1 Höghus

I den större volymen planerades exklusiva lägenheter. I byggnaden, som är cirka 100 meter hög, ritades lägenheter på 90 till 150 kvadratmeter. Eftersom det finns många i Monterrey som har mycket pengar, planerades på varje våningsplats en större

lägenhet på 350 kvadratmeter.

(21)

Arbetsprocess

3.4.2 Utformning av lägenheter

För att göra om volymerna till byggnader med lägenheter upprättades raka former inom de oregelbundna volymerna. Korridorer inom byggnaderna utformades för att få en bra sammankoppling inom varje våningsplan och för att låta varje lägenhet få ett så kort avstånd från hiss och trappor som möjligt. Målet med att reda ut volymen är, att få en planlösning som fungerar och är effektiv, samtidigt som detta kan hålla nere kostnader och medföra att man inte får onödiga och dyra ytor.

Figur 17. Planering av korridorer på våningsplan, korridoren illustreras av rödmarkering. [eget material]

(22)

Arbetsprocess

3.4.3 Planlösningar

Planlösningarna är samma för våningsplan 1-25. Den större lägenheten i vänstra hörnet har 4 rum med kök. Det finns också ett rum utformat för hemhjälp. Egen hiss och biosalong finns i lägenheten.

De övriga lägenheterna har 2-4 rum med kök. Till dessa lägenheter finns endast möjlighet för in och utgång genom hissar och trappor placerade i mitten av byggnaden. Denna yta är öppet från bottenplanet, upp genom våningsplanen och vidare genom taket på byggnaden. Detta ger solen möjlighet att släppa in naturligt ljus under dagen. Totalt i byggnaden finns det 225 lägenheter.

(23)

Arbetsprocess

3.4.4 Byggnadens gestaltning

För att kunna sammanbinda volymerna på området, med varandra användes ett så kallat ”second skin”, vilket placerades utanför byggnaden likt en stor skärm. Denna metod valdes eftersom ett mål var att utforma ett gemensamt formspråk för området. Med denna metod går det behålla den gemensamma karaktären eftersom den inte behöver följa byggnadernas fasad.

Denna metod valdes också eftersom det avskärmar bostäderna mot staden runt omkring. Konstruktionen blir som ett skal över byggnaderna där det innanför skalet uppstår en skyddad miljö. Skärmen placerades även i utrymmen mellan byggnaderna för att skapa en sammanhängande volym.

Skärmen består av en konstruktion av glas och stål men vissa partier är helt öppna. Den är också öppen där det finns in- utgångar, dörrar och fönster . Mot solen och trafiken är skärmen mer sluten för att skapa en skyddad miljö för bostäderna. Den ger också skydd mot vind och insyn.

(24)

Arbetsprocess

För att få höghuset att fungera med de lägre och för att få den att smälta in i med de övriga formerna utformades även för denna byggnad en konstruktion av ett ”second skin” som följer fasaden.

Bilden nedan visar hur det är konstruerat. Där de större lägenheterna på 350 kvadratmeter utformades placerades stora glaspartier som går att se till höger på bilden:

Figur 22. Höghuset i perspektiv. Illustration av hur ett ”second skin” följer fasaden. [eget material]

(25)

Arbetsprocess

Figur 23. Visar byggnaden ovanifrån. [eget material]

3.4.5 Fasader och sektioner

(26)

Arbetsprocess

Figur 25. Fasad mot syd Figur 26. Fasad mot väst

[eget material] [eget material]

Figur 27. Fasad mot norr Figur 28. Fasad mot öst

(27)

Arbetsprocess

3.5 Resultat av Arbetsprocess

Området har utformats med hänsyn till naturliga former och mönster som finns i staden. Rörelsemönster för vatten och ljud som rör sig över området har legat till grund för ett generellt formspråk. Det generella formspråket har presenterats med volymer som ger en gemensam karaktär för hela området.

Vägar har placerats i öppningar som vattnet skapat i volymerna. För att ge

bostäderna en lugn och mer avskärmad miljö har de placerats högst upp på området. Affärer och kontor har placerats längre ner för att skapa en lättillgänglig miljö och minska trafiken på vägarna inne på området.

Ett höghus har presenterats mer i detalj. I höghuset finns totalt 225 lägenheter i olika storlekar. Byggnaden har 25 våningar. Lägenheterna varierar mellan 90-150 m2 och har mellan 2-4 rum. Det finns också en större lägenhet på varje våningsplan på 350m2. Byggnaden har utformats så att den passar in i områdets karaktär. Höghuset finns presenterat med planer, sektioner, fasader och några renderingar på sidorna 18-24.

För att kunna sammanbinda de olika volymerna, med varierande höjd och form, användes ett ”second skin”. Detta utformades som en skärm utanför byggnaderna. Det ger skydd mot insyn, sol och skapar en trygg miljö för bostadshusen. Skärmen består av en konstruktion av glas och stål. Vissa partier är helt öppna och där det finns in- utgångar, dörrar och fönster är skärmen också öppen. Med hjälp av denna konstruktion så har den gemensamma karaktären för området kunnat bevaras.

(28)

Slutsats och diskussion

4 Slutsats och diskussion

Med utformningen av trafiken var målet att skapa en bra lösning där vägar och natur kan samspela. Vattnet fick ligga till grund för var vägar placerades och området har på så sett fått en naturlig prägel i frågan hur trafiken hanteras. Där vatten samlas skapades naturliga öppningar i området. Att ta hänsyn till naturliga former och till naturen uppfylldes genom en arbetsmetod där existerande former från ljud och vatten samspelade. På så sätt har en naturlig prägel givits hela området. Ett generellt formspråk för helheten har också presenterats. För att avskärma området användes ett ”second skin” som kunde ge skydd mot sol, insyn och störande trafik. Tanken var att ge bostäderna en något lugnare och tryggare miljö trots att området är placerat mycket centralt.

Efter processen med att låta vatten och ljud samspela var det svårt att försöka sortera ut de olika volymerna för att sedan skapa byggnader av dem. Höghuset blev en intressant byggnad, eftersom fasaderna och volymen är osymmetrisk med avkortade sidor. Inuti byggnaden är dock planlösningen något mer organiserad för att inte förlora ytor och hålla nere kostnaderna på lägenheterna.

Fördjupningen som gjordes av höghuset var kanske inte så effektiv till att bidra med att minska bostadsbristen med tanke på de stora lägenheterna som placerades i byggnaden. Men de utrymmen som finns på varje våningsplan har tagits till vara och få ytor har blivit lämnade outnyttjade. Byggnaden är avsedd för lite lyxigare lägenheter men ändå för att de olika lägenheterna ska vara anpassade till människors olika behov. Därför placerades mindre 2 rums lägenheter men även större

lägenheter på 350m2. Generellt sett är lägenheterna i Mexico också mycket större än i Sverige.

Att beskriva hur arbetet har gått till har ibland varit svårt, eftersom det varit en ganska komplex arbetsgång. Det har inte alltid varit lätt att se var resultatet kommer att hamna, när man arbetar utifrån en stor volym och söker intressanta former. Något som är intressant är att arbeta med att leta former från naturen. Eftersom arbetet med detta projekt har innefattat många arbetsmoment och nya områden upptäckts, som varit av intresse för en fördjupning, var det svårt att avgränsa

projektet. Ett intressant område är till exempel ett dräneringssystem för att leda bort vattnet som hamnar där vägar och öppningar placerades. Dessutom har solenergi, som skulle kunna vara en lämplig energikälla i Monterrey, varit en intressant fråga. Solen står högt på himlen nästan året om. Detta skulle kunna varit en del i projektet att utforma volymerna för att tillåta lämpliga ytor för solceller. Men eftersom detta i sig skulle kunna vara ett projekt så lämnades detta område.

(29)

Slutsats och diskussion

Det har varit intressant att få en djupare insyn i hur man planerar i Mexico. Att man i Mexico inte har ett regelsystem att följa kan man märka ibland, när man ser på vissa byggnader. En toalett kan i princip vara hur liten som helst. Dock kan det vara bra i vissa sammanhang, för att få en planlösning att fungera i sin helhet kanske man kan försöka minska på ett mindre viktigt utrymme. När man ritar planlösningar, har man också ett annorlunda sätt att prioritera.

Det har varit en nyttig erfarenhet att få arbeta med en process och ett tankesätt från ett annat land. Samtidig har det varit mycket utvecklande för mina spanska

kunskaper, som jag har tvingats till att använda och förbättra. Jag är nöjd med det resultat och den varierade kunskap, som detta projekt och denna erfarenhet har bidragit med.

(30)

Referenser

5 Referenser

Litteratur

[1] World atlas http://www.worldatlas.com/citypops.htm (Acc. 2010-05-12) [3] Naturvårdsverket (2010) http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Riktvarden-for-buller/ (Acc. 2010-05-02) [4] Naturvårdsverket (2010) http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-4653-5_del1.pdf (Acc. 2010-05-02) [5] Ljudlandskap (2010) http://www.ljudlandskap.acoustics.nu (Acc. 2010-05-02)

Figurer

[2] Figur 1: http://maps.google.com/ (Acc. 2010-05-02)

(31)

Bilagor

6 Bilagor

Bilaga 1 - Fortplantning av ljud från Naturvårdsverket (s. 29) Bilaga 2 - Fortplanting av ljud från Naturvårdsverket (s. 30) Bilaga 3 - Fortplantning av ljud från ljudlandskap (s. 30) Bilaga 4 – Bilder från området (s. 31-32)

Bilaga 1

Fortplantning av ljud från Naturvårdsverket – För att få fram antalet bilar som passerar gjordes klockningar av trafiken på olika tider av dygnet. På så sätt kunde antalet bilar under en 24timmars period fasställas till 70 000 stycken med en hastighet på 70-80 km/h. Antalet tunga fordon uppgick till 30 000 stycken på 24 timmar Pilarna visar hur LAeq har beräknats. 70 000 bilar med en medelhast på 75 km/h LAeq för bilar (=76,5db) 30 000 tunga fordon med en medelhastighet på 65 km/h LAeq fört tunga fordon (=77,5db)

77,5-76,5=1db Skillnaden användes i nedre vänstra diagrammet =2,5db som adderades till högsta LAeq => 75,5-2,5=80dba

(32)

Bilagor

Bilaga 2

Fortplanting av ljud från Naturvårdsverket - För att få en förståelse för ljudet togs värden fram med hjälp olika tabeller för hur ljud fortplantas i olika typer av miljöer.

Bilaga 2. Fortplanting av ljud [4]

Bilaga 3

Fortplantning av ljud från ljudlandskap

(33)

Bilagor

Bilaga 4

Bild 1. Vy mot sydöst med reklamskyltar - Utefter den hårt trafikerade vägen står höga reklamskyltar. Dessa är i dagsläget i princip det enda området används till.

[egen bild]

Bild 2. Vy mot öst, från högsta punkten av området - Vy mot centrum av Monterrey. Bilden är från högsta punkten på området med utsikt över staden.

(34)

Bilagor

Bild 3. Vy mot öst, från området [egen bild]

Bild 4. Vy mot nord-öst [egen bild]

Figure

Figur 1. Karta över området, centrala Monterrey  [2]
Figur 2. Områdets topografi [eget material]
Figur 3. Spridning av ljud i en viss punkt i marknivå. [eget material]
Figur 4. Spridning av ljud i punkter utefter vägen. [eget material]
+7

References

Related documents

Det förutsätts (enligt definitionen för högtempe- raturlager som valts i denna utredning) att värme-.. pumpen behövs i systemet även utan lager, så att dess kostnad ej

Vatten som läcker ner under golvbeläggningen i betongplattan kommer här inte att torka ur, för att senare ge upphov till mögel eller rötskador.. Det är också viktigt att

Under experimentets gång måste du alltså ta dig en funderare och planera in ytterligare ett prov eftersom resultatet ovan inte är entydigt. Prov nummer fem ger värdefull

Vi ville undersöka vad det fanns för likheter respektive skillnader mellan uppdragsförvaltande bolag, fastighetsförvaltning i egen regi samt företag som står för hela processen

Projektet Inte(GR)erad bostadsplanering pågår från maj 2011 till maj 2012 och finansieras av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo Bra på äldre dar, som

Gemensamt för båda delprojekten är att de också syftar till att utveckla metoder för samverkan över gränserna mellan kommunernas sektorer för samhällsbyggnad och äldreomsorg,

När det gäller valet att belysa hur dessa föreställningar ser ut i relation till faktorerna kön, klass och etnicitet, gör vi detta med fokus på hur hemtjänstpersonalen ser

Resultatet här är att det mindre (15 m2) systemet med 1-glas, selektiva solfångare är mest lönsamt, men inte alltför långt ifrån kommer ett system med oglasade solfångare, som