Projektredovisning
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre – beskrivning av
projektet
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre är ett samverkansprojekt mellan FoU i Väst/GR, GR Planering och de fem GR-kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn. I projektet medverkar nyckelpersoner från samhällsbyggnad och äldreomsorg. Bakgrunden till projektet är att andelen äldre invånare ökar stadigt samtidigt som det saknas bostäder och boendemiljöer med god tillgänglighet som kan möta dessa behov. Det behövs fler bostäder som är attraktiva och möjliga att bo och leva gott i även på ålderns höst.
Tanken är att projektet ska förbereda kommunerna på den utmaning som en åldrande befolkning innebär. Projektets grundidé är att utveckla en gemensam terminologi över sektorsgränserna och användbara undersökningsmetoder för att kartlägga äldres behov, preferenser och flyttmönster samt boendets kvaliteter. Det är också att utveckla samverkan samt integrera lärande och erfarenheter från olika kommuner, sektorer och
brukarorganisationer. På så sätt kan kommunernas boendeplanering utgå från ett helhetsperspektiv samt goda och attraktiva boendemiljöer för äldre skapas.
Projektets övergripande syfte är att utveckla metoder för att kartlägga information och kunskap som ger underlag för kommunernas strategiska boendeplanering för äldre. Projektet har delats upp i två delprojekt som tillsammans bildar en helhet:
Delprojekt 1 syftar till att genom samverkan över sektorsgränserna mellan äldreomsorg och
samhällsbyggnad samt över kommungränserna, utveckla metoder för att undersöka äldres behov, önskemål och preferenser gällande sin nutida och framtida boendesituation.
Delprojekt 2 syftar till att genom samverkan över sektorsgränserna mellan äldreomsorg och
samhällsbyggnad samt över kommungränserna, undersöka vad som är goda boendemiljöer och utveckla metoder för att praktiskt genomföra inventeringar av fysisk miljö inklusive
bostadsbestånd.
Gemensamt för båda delprojekten är att de också syftar till att utveckla metoder för samverkan över gränserna mellan kommunernas sektorer för samhällsbyggnad och äldreomsorg, samt regional samverkan över kommungränserna.
Projektet Inte(GR)erad bostadsplanering pågår från maj 2011 till maj 2012 och finansieras av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo Bra på äldre dar, som syftar till att stärka kreativitet, utveckling och nytänkande av bostäder och boendemiljöer för äldre.
Nuläge och förutsättningar i Härryda kommun
Härryda kommun har en lång tradition av samverkan mellan olika sektorer inom
förvaltningen. Kommunen har en långsiktig mark och exploateringsstrategi vilket gör att kommunen förvärvar och äger mark i strategiska lägen samt strävar efter att bygga blandad (integrerad) bebyggelse med olika upplåtelseformer. Genom exploateringsavtal med
markanvisningar har kommunen också kunnat ställa krav på exploatören att bygga med extra god tillgänglighet under flera år. Härav finns det redan idag relativt stor andel tillgängliga lägenheter i den nyare delen av det befintliga beståndet.
Befolkningsprognos för äldre 2012-2031
Härryda kommun hade totalt 34 854 invånare vid årsskiftet 2011/2012. Av dessa var 5 123 personer, drygt 15 procent, 65 år och äldre. Under sista tioårsperioden, 2002-2011, ökade gruppen med 1 512 personer eller 42 procent. Samtidigt ökade gruppen från tolv procent år 2002 till 15 procent år 2011. Ökningen beräknas fortsätta.
Under en 20- årig prognosperioden, 2012-2031, beräknas kommunens folkmängd öka med 10 941 personer eller 31 procent. I slutet av prognosperioden beräknas det vara 45 795 invånare i kommunen. Under samma prognosperiod beräknas antal personer i gruppen 65 år och äldre att öka med 2 468 eller 48 procent, från idag 5 123 till 7 591 personer år 2031. Antalet de sk. ”lite äldre” personer i denna grupp, 85 år och över, förväntas öka med 686 personer eller hela 120 procent under prognosperioden 2012-2031. Vid prognosperiodens slut beräknas det alltså bli totalt 1 260 personer i gruppen 85 år och äldre.
2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 5 000 5 300 5 600 5 900 6 200 6 500 6 800 7 100 7 400 7 700
2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300
Beräknat antal äldre 85-w
Syfte
Ett syfte med projektet ”InteGRerad bostadsplanering med fokus på äldre” har varit ökad kunskap om boendesituationen för äldre samt ökad kunskap om efterfrågan vad gäller
bostadskvaliteter inför en större andel äldre personer i befolkningen. Ytterligare syfte har varit ett ökat samarbete inom den egna kommunens förvaltning vad gäller främst samhällsbyggnad och sociala sektorn och även erfarenhetsutbyte mellan grannkommunerna.
Härryda kommun har valt att dokumentera den kunskap som redan finns vad gäller befintlig bebyggelse och dess variationer, detta i syfte att underlätta fortsatt planering för blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer.
Härryda kommun har också valt att genomföra en enkätstudie för att öka kunskapen om efterfrågan från den ökade andelen äldre personer och deras värderingar.
En inventering av befintligt bostadsområde med avseende på tillgänglighet har genomförts med syfte att arbeta fram ett verktyg för inventering och eventuellt dokumentering. Detta kan i sin tur leda till att i framtiden ge ökad information till bostadssökanden.
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
Metod översiktlig inventering
För att få en strukturbild över kommunens befintliga bostadsbestånd med avseende på blandad bebyggelse valde sektorn för samhällsbyggnad att inventera bostadsbestånden i kommunens tätorter. Inventeringen omfattade byggnadstyp (småhus, flerbostadshus), upplåtelseform (hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt) samt byggnadsår. Tätorterna som inventerades var: Mölnlycke, Landvetter, Härryda, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Inventeringen fokuserades främst på kommunens flerbostadshus då dessa främst antas vara mest attraktiva för målgruppen inom detta projekt. Även småhusområdena inventerades,
detta gjordes dock med en grov generalisering kring byggnadsåren. Inventeringen utgick från de befintliga nyckelkodsområdena där kommunen redan har en viss information gällande byggnadsår. Med hjälp av kommunens tjänstemän utfördes en grovinventering på papperskartor över respektive samhälle.
Grovinventeringen kontrollerades därefter mot fastighetsregistret i de fall det förekom vissa osäkerheter varefter informationen digitaliserades i GIS-program (geografiskt informationssystem) (MapInfo),
Bilden visar den översiktliga inventeringen i Mölnlycke vid inmatng av informationen i GIS-programmet MapInfo. Varje geografiskt område kopplas till tabellinformationen i högerspaletn.
Resultat översiktlig inventering
Efter att digitaliseringen av informationen var klar lades det ut på kommunens interna kommunkarta där den nu fungerar som ett underlag i kommunens planering.
Inventeringen visar kommunens bostadsbestånd fördelat på flerbostadshus och småhus där äganderätter redovisas som gröna områden, hyresrätter som röda områden och
bostadsrätter som blå områden. I några bostadsområden förekommer det småhus som är hyresrätter samt bostadsrätter. Detta redovisas endast i tabellinformation för dessa områden.
Bilden visar den översiktliga inventeringen i Mölnlycke från kommunens webbkarta, GISeknoen, där stor del av all GIS-information samlas.
Med hjälp av den översiktliga inventeringen kan kommunen nu på ett snabbt och enkelt sätt få en tydlig bild över hur kommunens bostäder är geografiskt fördelade mellan småhus och flerbostadshus och på så sätt se var det finns behov av att planera för bostäder med andra upplåtelseformer.
Inventeringen ger även en överblickbarhet över när de olika bostadsområdena är byggda vilket kan ge en fingervisning på exempelvis tillgängligheten i respektive bostadsområde.
DETALJERAD INVENTERING
Ortofoto över Säteriet.
Metod detaljerad inventering
Som testområde för den detaljerade inventeringen valde kommunen att inventera Säteriets bostadsområde, ett flerbostadshusområde byggt på slutet av 1960-talet – början av 1970-talet. Området ägs av Förbo AB, ett bostadsbolag ägt av Härryda, Kungälv och Lerums kommun samt Mölndals stad. Säteriets bostadsområde består endast av
hyresrättslägenheter och ligger ca 1,5-2 km från Mölnlycke centrum. Säteriets bostadsområde valdes bland annat på grund av att det är kommunens största bostadsområde där den begränsade arbetsinsatsen då bedöms göra störst nytta. Som inventeringsmetod valde kommunen att utgå från det av Boplats använda T-märkningsverktyget. Av praktiska skäl valdes att inventera tillgängligheten fram till lägenhetsdörren, dvs. de yttre miljöernas tillgänglighet samt tillgängligheten på
trappuppgångsnivå. Härryda kommuns inventering redovisar enbart hur många lägenheter som är tillgängliga fram till lägenhetsdörren.
De parametrar som inventerades var: antal lägenheter, antal lägenheter i markplan, antal trappsteg vid entrén, rymliga entréer, tillgång till dörröppnare vid entré, tillgänglighet med bil, tillgång till ledstång, tillgång till hiss, kontrastmarkering i trappuppgång samt om utemiljön kan räknas som tillgänglig.
Utöver de inventeringsparametrar som T-märkningen använder har Härryda kommun valt att lägga till en parameter kring rymliga entréer. Om entrédörren är bredare än 72 cm räknas den som rymlig vilket innebär att en person med rullstol/rollator kan passera dörren.
Utöver detta gjordes även en avståndsinventering per kvarter för tillgänglighet till
mötesplatser utomhus, dagligvarubutik, kollektivtrafik (busshållplats), vårdscentral, apotek samt natur.
Inventeringen utfördes på en eftermiddag i december av tre tjänstemän, två från sektorn för samhällsbyggnad och en från sektorn för socialtjänst. Bostadsområdet Säteriet är relativt homogent och det gick därför relativt snabbt att inventera hela området trots 710 lägenheter fördelat på sju kvarter.
Inventeringsprotokoll för Säteriet.
Resultat detaljerad inventering
Inventeringen visar att av 710 lägenheter är 254 (37 %) tillgängliga enligt
T-märkningsverktyget fram till dörren. Förbo AB arbetar för närvarande med att rusta upp området. Två av de sju inventerade kvarteren var upprustade vid inventeringen. Efter upprustning har trappsteg till entréer ersatts med ramper och ojämnheter i
markbeläggningen har åtgärdats. Om alla kvarter åtgärdas enligt samma princip så kommer 266 (36 %). Om en större andel ska kunna räknas som tillgängliga enligt
T-märkningsverktyget fram till dörren behöver större insatser göras, exempelvis installation av hiss.
Entréer vid Säteriet. Före och efter upprustning.
ENKÄTUNDERSÖKING
Metod enkätundersökning
Härryda kommun har valt att göra en enkätstudie för att kartlägga vad som kännetecknar ett gott och attraktivt boende för äldre. Frågorna i enkäten har utformats utifrån de sju kriterier för ett gott och attraktivt boende som fastställts på en gemensam workshop inom samverkansprojektet Inte(GR)erad bostadsplanering. Dessa kriterier är tillgänglighet, gemenskap, integrerat boende, utemiljö, upplevd trygghet, valfrihet samt aktivt liv. För enkätstudien valdes tre bostadsområden i tre olika kommundelar ut. Förutom att de ligger i olika delar av kommunen skiljer de sig även åt genom att ett av områdena endast består av enfamiljshus, ett av områdena enbart av flerfamiljshus och ett av områdena innehåller blandad bebyggelse. Enkäterna skickades ut till alla kommuninvånare 55 år och äldre i de utvalda kommundelarna förutom de som bor i särskilt boende av någon form (t ex äldreboende eller gruppbostad).
Sammanlagt skickades enkäter till 782 personer och av dessa har 611 svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 78%.
Resultat enkätundersökning
Benägenheten att flytta till en bostad som är bättre anpassad för äldre personer är hög, särskilt i de tidigare åldersgrupperna. De flesta vill i sådana fall flytta till en hyreslägenhet i ett seniorboende eller ett vanligt flerfamiljshus. De flesta som vill flytta till en lägenhet har önskat en bostad i storleken två eller tre rum och kök och med stigande ålder verkar man vilja bo mindre och då är två rum och kök det mest populära alternativet.
Av de som angett att de inte kan tänka sig att flytta till en bostad som är bättre anpassad för äldre personer har en majoritet uppgett att det beror på att de trivs i sitt hem och att det betyder mycket för dem. En annan relativt stor grupp har uppgett att de redan bor i en bostad som är väl anpassad för äldre personer.
En majoritet av de svarande tycker att tillgängligheten har stor betydelse för boendet och att både inomhus- och utomhusmiljön ska vara väl anpassad. De allra flesta tycker det är viktigt med tvätt- och torkmöjligheter i den egna bostaden. Det ska också vara lätt att ta sig till olika serviceinrättningar. De flesta vill även bo i närheten av anhöriga och vänner och nära avses av en majoritet vara i samma stad. Tillgänglighet är den av de sju kriterierna som i särklass har tillmäts allra högst vikt, även om trygghet också anses som mycket viktigt. Av de faktorer som skapar trygghet, upplever de flesta att gatubelysning i bostadsområdet och dess närhet samt säkra lås till bostaden är av särskild vikt.
Gemenskap och att bo integrerat i ett bostadsområde där människor i olika åldrar, med olika etnicitet och med olika ekonomiska förutsättningar kan bo, är relativt viktigt. Att det finns olika bostadstyper som alla är väl anpassad för äldre i ett och samma bostadsområde, anses vara ganska viktigt för att öka äldres valfrihet och när det gäller utemiljön är balkong eller uteplats och att det finns parker eller grönområden i bostadsområdet av mycket hög vikt. Däremot är det inte särskilt viktigt att ha en egen tomt eller odlingsmöjligheter i anslutning till bostaden. De flesta anser att det är av relativt hög vikt att det finns
motionsslingor eller promenadstråk i bostadsområdet medan endast ett fåtal anser att ett utomhusgym är av särskild vikt för att kunna leva ett aktivt liv. En majoritet av
respondenterna tycker att det ganska viktigt eller mycket viktigt med ett hemmanätverk i bostaden.
Reflektioner kring arbetsprocessen
Arbetsprocessen har upplevts som bra men även tidskrävande och ibland svår och lite otydlig.
Det har varit mycket viktigt med en gemensam och särskilt utsedd projektledare som driver och håller samman arbetet för de olika deltagarna. En förutsättning för strategisk
samverkan är att det finns en tydlig struktur och ett tydligt ansvar (organisation,
projektledare, sammankallande, uppdrag etc). På ett mindre strukturerat plan har projektet även skapat förutsättningar för nätverkande och viktiga informella kontaktytor. Samverkan är mycket positivt om det finns ett tydligt syfte.
Projektet uppfattades initialt som lite diffust och därtill svårarbetat. Två delprojekt (flera utlysningar) gjorde också syftet otydligt till en början. Det har i perioder varit svårt att få tid för projektet parallellt med de ordinarie uppdragen. Det är dock en viktig förutsättning att deltagarna är förankrade i den ordinarie verksamheten.
Samarbetet har varit lätt och välfungerande. Öppenheten mellan deltagare och verksamheter har varit inspirerande. Erfarenhetsutbytet mellan socialtjänst och
samhällsbyggnad och mellan kommuner har varit lärorikt, inspirerande och också visat på att det finns stora skillnader i grundförutsättningarna. Projektet har gett bättre
förutsättningar för fortsatt samarbetet och delaktighet med insikt i både planering och problemställningar. Det har varit bra med följeforskare och andra deltagare än enbart personer från kommunal förvaltning.
Sektorn för samhällsbyggnad anser att den prövade inventeringsmetoden var ett bra och enkelt sätt att få en överblick över hur tillgängligt det befintliga bostadsbeståndet är.
Hur går vi vidare?
Härryda kommun avser att fortsätta samarbetet mellan sektorerna för att på bästa sätt och med olika medel möta framtida ökning av andelen äldre och deras boendesituation.
Dokumentationen av befintlig bebyggelse tillsammans med enkätundersökningen ger ett bra verktyg i framtida samhällsplanering. Sektorn för samhällsbyggnad har genom projektet fått en ökad medvetenhet om befolkningsutvecklingen på längre sikt än den tidshorisont som hittills studerats. Därtill har projektet gett en ökad medvetenhet om framtidens utmaning för kommunens organisation och då främst sociala sektorn i och med den ökade andelen äldre.
Sektorn för samhällsbyggnad kommer fortsättningsvis internt att arbeta vidare med prognoser på längre sikt.
Sektorn för samhällsbyggnad kommer även fortsättningsvis sträva efter en blandad
bebyggelse med olika upplåtelseformer och med hög tillgänglighet. Nytillkommande bostäder skall redovisas i den översiktliga inventeringen för att hålla denna uppdaterad
Sociala sektorn kommer att upprepa enkätundersökningen var 5:e år med avsikt att studera efterfrågan från gruppen.
Sektorn för samhällsbyggnad planerar ett utökat samarbete med Förbo AB och de privata fastighetsägarna för att komplettera bilden av antalet tillgängliga lägenheter i kommunens befintliga bostadsbestånd. Det skulle kunna resultera i att tillgängligheten till och inom
lägenheten på ett tydligt kan framgå vid förmedlig av bostäder genom en T-märkning. Arbetet skulle då kunna utföras av Förbo AB så att kunskapen och verktyget finns hos
fastighetsägaren och inte hos kommunen.
Genom exploateringsavtal vid nybyggnation läggs fortsatt stor vikt vid tillgänglighetsfrågor samt andra mervärden som skapar en attraktiv bostad för alla, och därmed även den ökade andelen äldre. Mölnlycke 2012-04-27 André Berggren Kristina Englund Jonas Lundqvist Zeljko Skakic
