EN FÖRSTA STOMRESNING I KL-TRÄ
-
En analys av ett entreprenadföretags erfarenheter från sitt första projekt
med KL-trästomme
A FIRST MOUNTING OF A CLT-FRAME
- An analysis of a contractor’s experience from their first project with a CLT frame
Olle Ek
Olle Funck
EXAMENSARBETE 2021
Byggnadsteknik
Vi vill rikta ett tack till samtliga personer som hjälpt oss på olika sätt i vårt examensarbete. Tack till samarbetsföretaget, samtliga intervjurespondenter och handledare Åke Solfeldt som varit till hjälp under genomförandet av examensarbetet. Examinator: Andreas Briggert
Handledare: Åke Solfeldt Omfattning: 15 hp
Abstract
Purpose:
Sweden’s production of cross laminated timber (CLT) has increased over the recent years which creates a demand of knowledge for contractors. A Swedish contactor implement their first project with a CLT-frame the spring of 2021. This study strives to identify key factors and improvements for a contractors first mounting process with CLT. Through this strives the study to contribute to increased knowledge for future projects with CLT.
Method:
The study is a case-study with interviews and observations of a reference project. Document studies of existing science provides an explanatory approach for collected empirical data from interviews and observations. Collected empirical data is thematical analyzed based on the explanatory approach and the studies issues.
Findings:
This study concludes mainly seven key factors and improvements who is considered relevant when implementing a mounting process with CLT. These findings are on-site
manufactured indoor walls, experience feedback, fastener, mounting conductor, staff, design, and weather protection.
Implications:
With this study, contractors who implement their first design and build contracts with a CLT-frame could learn from the mounting process of the reference project. The aim of this study is that gained experiences provides contractors better prerequisites before future CLT-projects. Complementary studies regarding the subject are recommended for contractors increased knowledge of the mounting process with CLT.
Limitations:
Conclusions and results from this study mainly concerns design and build contractors mounting a CLT-frame similar with the reference project. Since the study solely concern one reference project with eight respondents, the result is not considered generalizable. To gain a generalizable result, more studies similar with this and in corporation with other companies could be done.
Keywords:
Mounting, CLT, cross laminated timber, fastener, contractor, design, experience, prefabricated, mounting process
Sammanfattning
Syfte:
Produktionsvolymen av KL-trä har de senaste åren ökat i Sverige, vilket ligger till grund för ett ökat kunskapsbehov hos entreprenörer. Ett svenskt entreprenadföretag genomför våren 2021 sitt första projekt med KL-trästomme. Studiens mål är därför att identifiera nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter för ett entreprenadföretags första monteringsprocess i KL-trä. Genom det ska studien bidra till ökade kunskaper för framtida projekt i KL-trä.
Metod:
Studien är en fallstudie med litteraturstudier, intervjuer och observationer av ett referensprojekt. Litteraturstudier av befintlig forskning ger en förklaringsansats för erhållen empiri från intervjuer och observationer. Erhållen empiri analyseras tematiskt utifrån förklaringsansatsen och studiens frågeställningar.
Resultat:
Studien visar främst på sju nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter vilka av studien anses relevanta att beakta vid en monteringsprocess i KL-trä. Dessa punkter är
platstillverkade innerväggar, erfarenhetsåterföring, infästning, monteringsledare, personal, projektering och väderskydd.
Konsekvenser:
Med hjälp av genomförd studie ska entreprenadföretag vilka genomför sina första totalentreprenader med KL-trästomme kunna ta lärdom från referensprojektets monteringsprocess. Studiens mål är att erhållna erfarenheter ska ge företag bättre förutsättningar inför framtida projekt i KL-trä. Vidare rekommenderas fler studier inom ämnet för ökade kunskaper för entreprenörer kring monteringsprocessen i KL-trä.
Begränsningar:
Slutsatser och resultat rör främst totalentreprenörer vid byggnation av KL-trästomme liknande studiens referensprojekt. Eftersom studien endast rör ett referensprojekt med åtta respondenter anses resultatet inte generaliserbart. I syfte att åstadkomma ett generaliserbart resultat bör fler liknande studier i samarbete med andra företag genomföras.
Nyckelord:
Montering, KL-trä, korslimmat trä, infästning, entreprenad, projektering, erfarenhet, prefabricerat, monteringsprocess
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 3 1.5 DISPOSITION ... 32
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.4.1 Fallstudie ... 5 2.4.2 Observationer ... 6 2.4.3 Intervjuer ... 6 2.5 ARBETSGÅNG ... 6 2.6 TROVÄRDIGHET ... 6 2.6.1 Validitet ... 6 2.6.2 Reliabilitet ... 7
3
Teoretiskt ramverk ... 8
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 8
3.2 BYGGSTYRNING ... 8
3.2.1 Ekonomi i byggprojekt ... 8
3.2.2 Bygg- och monteringsprocessen ... 9
3.3 KL- TRÄ ... 12
3.3.1 Byggnadsmaterialet ... 12
3.3.2 Produktion ... 12
3.3.5 Infästningar ... 14
3.3.6 Montage, mottagning och lagring ... 15
3.3.7 Väderskydd av konstruktion under byggtiden ... 16
3.4 FÖRETAGET ... 18
3.4.1 Styrning av företaget ... 18
3.4.2 Referensprojektet ... 20
3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 21
4
Empiri ... 22
4.1 INTERVJUER ... 22 4.1.1 Kontrollansvarig ... 24 4.1.2 Entreprenör ... 25 4.1.3 Konstruktör ... 29 4.1.4 Tillverkare av väderskydd ... 30 4.2 OBSERVATIONER ... 304.2.1 Lagring av KL-träelement och bärande innerväggar ... 31
4.2.2 Hantering av KL-träelement ... 32
4.2.3 Övriga observationer ... 32
4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 35
5
Analys och resultat ... 36
5.1 ANALYS ... 36 5.1.1 Byggstyrning ... 36 5.1.2 Montage av KL-trä ... 37 5.1.3 Erfarenheter från referensprojektet ... 37 5.2 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 38 5.3 FRÅGESTÄLLNING 2 ... 38 5.4 FRÅGESTÄLLNING 3 ... 39
5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 39
6
Diskussion och slutsatser ... 40
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 40
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 40
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 40
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 42
Referenser ... 43
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I Sverige kom den första nationella planlagstiftningen år 1874 vilken innefattade ramverk och riktlinjer kring byggande. Där framgick att byggnader med trästommar inte var tillåtet att byggas högre än två våningar, på grund av svåra stadsbränder i Sverige under 1800-talet (Näringsdepartementet, 2004). År 1994 fick Sverige funktionsbaserade byggregler, vilket ledde till att trästommar i flerbostadshus högre än två våningar tilläts (Träguiden, 2017).
I takt med att städer i Sverige växer tillkommer behovet av att bygga på höjden. Enligt Boverket (2018) kommer i genomsnitt 51 200 bostäder årligen behöva byggas mellan åren 2021 – 2025 för att möta befolkningsutvecklingen och dess behov.
Enligt Brege et al. (2017) kommer hälften av alla nyproducerade flerbostadshus år 2025 kunna byggas i trä för att möta det behovet, år 2017 var andelen 10 procent. Genom en ökning i kapacitet hos tillverkare av prefabricerade träelement kommer också koldioxidutsläppen vid materialtillverkningen reduceras med 40 %, jämfört med ett likvärdigt betonghus. Enligt Boverket (2020a) svarade bygg- och fastighetssektorn år 2017 för cirka 23 % av Sveriges totala utsläpp av luftburna partiklar kopplade till bland annat hjärt-kärlsjukdomar.
Från och med 1 januari 2022 kommer det finnas krav på att byggherren ska upprätta en klimatdeklaration vid nybyggnation (Boverket, 2020b). Detta är en av åtgärderna Boverket, på uppdrag av regeringen, utformat för att minska klimatpåverkan vid nybyggnation.
Fröbel (2016) hävdar att kunskapsbrist råder hos aktörer i byggbranschen gällande träets materialegenskaper. Det tillsammans med gammal vana förklarar att betong och stål använts i större utsträckning än trä.
Korslimmat trä är en fabricerad träprodukt, optimerad för att bära laster. Produkten består av ett ojämnt antal skikt av sammanlimmade brädor, placerade korsvis med 90 graders vinkel (se Figur 1) (Karacabeyli & Gagnon, 2019).
Figur 1. Exempel på uppbyggnad av en KL-träskiva (Svenskt Trä, 2017). Publiceras med tillåtelse av Svenskt Trä.
1.2 Problembeskrivning
Sverige är en av Europas mest framträdande exportörer av virke, år 2019 producerades cirka 18,6 miljoner kubikmeter trä (Skogsindustrierna, u.å.). Däremot har det producerats relativt lite KL-trä, vilket i stället importerats från Österrike (Höynä, 2019). Sedan 2003 har företaget Martinsons producerat KL-träelement i sin fabrik i Bygdsiljum i Västerbotten där produktionskapaciteten utökades och tredubblades år 2017 till 22 000 m3 per år (Martinsons, u.å.).
Mellan 2017 och 2018 startade byggnation av tre nya fabriker i Sverige vilket innebar att produktionskapaciteten av KL-träelement ökade från ca 22 000 m3 till 200 000 m3
per år (Höynä, 2019). Denna ökning av produktionskapacitet ligger till grund för att fler entreprenadföretag kommer göra sina första KL-träprojekt inom snar framtid. Brandner et al. (2016) påpekar att produktionsvolymen av KL-trä kommer öka det kommande årtiondet. Det i sin tur skapar ett kunskapsbehov i branschen då flera aktörer saknar erfarenhet av att bygga stommar i KL-trä.
Studien genomförs i samarbete med ett entreprenadföretag vilket för första gången genomför ett projekt med stomme i KL-trä. Fastigheten är belägen där kommunen har för avsikt att trähusbyggnation ska prövas i hela eller delar av området (Respondent 4 [R4], personlig kommunikation, 26 februari, 2021). Stomresningen genomförs våren 2021 och ingen av personalen på plats har tidigare rest en stomme i KL-trä. Entreprenadformen i referensprojektet är totalentreprenad.
Trä är ett förnybart material och blir ett allt vanligare stommaterial. Därmed kommer troligtvis fler företag likt samarbetsföretaget genomföra sina första projekt med KL-trästomme inom en snar framtid.
1.3 Mål och frågeställningar
Studiens mål är att identifiera nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter för ett entreprenadföretags monteringsprocess i sitt första KL-träprojekt. Genom det ska studien bidra till ökade kunskaper för framtida projekt i KL-trä. Arbetet fokuseras kring följande frågeställningar vilka tillsammans syftar till att omfatta alla ingående delar av monteringsprocessen i referensprojektet (se Figur 8).
• Vilka förbättringsmöjligheter finns under monteringen av KL-trästommen? • Hur påverkas stomresningen av de förutsättningar byggledningen skapat på
byggarbetsplatsen?
• Vilka fördelar respektive nackdelar finns kopplat till KL-trä vid genomförandet av monteringsprocessen?
1.4 Avgränsningar
Studien berör inte delar ur byggprocessen utan koppling till monteringsprocessen för KL-trästommar.
Studien jämför inte referensprojektet mot andra projekt i KL-trästomme. Alternativa byggtekniska lösningar jämförs inte i studien. Detta då studien avser monteringsprocessen i referensprojektet (se Figur 8).
Underentreprenörers åsikter och svar undersöks inte i studien då dessa inte har inblick i monteringsprocessen i referensprojektet.
Budget för referensprojektet jämförs inte med de uppfattningar respondenter uttrycker. Studien berör inte andra entreprenadformer än totalentreprenader.
1.5 Disposition
Övriga delar av rapporten består av följande kapitel:
• Kapitel 2, Metod och genomförande, förklarar och redogör studiens metoder för empiriinsamling samt tillvägagångssätt för empirianalys.
• Kapitel 3, Teoretiskt ramverk, redogör studiens förklaringsansats och dess vetenskapliga grund.
• Kapitel 4, Empiri, presenterar insamlade data från fallstudie.
• Kapitel 5, Analys och resultat, besvarar frågeställningarna utifrån insamlade data och jämför den med det teoretiska ramverket.
• Kapitel 6, Diskussion och slutsatser, diskuterar studiens resultat, metodval och begränsningar. Avslutningsvis presenteras slutsats och förslag på vidare forskning.
2 Metod och genomförande
Detta kapitel redogör för valda arbetsmetoder i studien samt hur utförandet gått till. Därtill beskrivs hur arbetet disponerats och studiens utformning i sin helhet.
2.1 Undersökningsstrategi
Studiens huvudsakliga angreppssätt är en kvalitativ fallstudie. Metoden lämpar sig då studien ämnar studera monteringsprocessen på nära håll med hjälp av intervjuer och observationer (Säfsten & Gustavsson, 2019). Empiri har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer och observationer utförda av yrkesarbetare på plats. Intervjuer genomfördes med samtliga inblandade i byggledningen på entreprenadföretaget, kontrollansvarig, huvudkonstruktör samt en utomstående tillverkare av väderskydd. Namnet på företaget studien genomförts i samarbete med hålls konfidentiellt då det inte är av studiens relevans. Vid referering till företaget och dess hemsida används begreppet ”samarbetsföretaget”.
Respondenter från entreprenadföretaget består av en platschef, en arbetsledare, en entreprenadingenjör, en hantverkare samt en arbetschef. Vid referering till personlig kommunikation med personal på samarbetsföretaget används berörd respondents intervjuindex (se Tabell 3). Den personlig kommunikation vilken refereras till utanför kapitel 4 har inte ägt rum under intervjutillfällena. Utöver anställda vid samarbetsföretaget intervjuades även väderskyddstillverkare samt referensprojektets huvudkonstruktör. Erhållen empiri har analyserats tematiskt för att identifiera eventuella mönster.
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
Här redovisas kopplingar mellan datainsamlingsmetoder (se Figur 2). Författarnas reservationer ligger till grund för utformningen av intervjuguider. Erhållen empiri från intervjuer kan kopplas till observationer av respondenter.
Vilka förbättringsmöjligheter finns under monteringen av KL-trästommen?
Hur påverkas stomresningen av de förutsättningar byggledningen skapat på byggarbetsplatsen?
Intervjuer
Observationer Litteraturstudier
Vilka fördelar respektive nackdelar finns kopplat till KL-trä vid genomförandet av monteringsprocessen?
För att identifiera förbättringsmöjligheter vid monteringen av KL-trästommen har respondenterna intervjuats enskilt. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes i syfte att insamla uppfattningar och erfarenheter kring monteringen av KL-trästommen. I syfte att identifiera hur resningen av KL-trästommen påverkats av dess förutsättningar har respondenterna intervjuats enskilt. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes i syfte att insamla uppfattningar och erfarenheter kring frågeställningen.
För att identifiera fördelar respektive nackdelar kopplat till KL-trä vid genomförandet av monteringsprocessen i referensprojektet har respondenterna intervjuats enskilt. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes i syfte att insamla uppfattningar och erfarenheter kring fördelar och nackdelar kring referensprojektets monteringsprocess.
2.3 Litteraturstudie
Forskningsfronten inom området har undersökts i syfte att formulera relevanta frågeställningar (Säfsten & Gustavsson, 2019). Översiktliga data har inhämtats genom sökningar i branschorganisationerna Svenskt Trä och Boverket. Databaserna Google
Scholar, Scopus och Science Direct användes vid insamling av data från
forskningsfronten inom ämnesområdet. Litteratursökningen genomfördes enligt en trattprincip där huvudområden kombinerats med ytterligare begrepp, där enbart publikationer på svenska och engelska använts (se Figur 3).
Figur 3. Sökord vid informationssökning.
2.4 Valda metoder för datainsamling
I följande avsnitt beskrivs de datainsamlingsmetoder vilka använts för att besvara studiens frågeställningar.
2.4.1 Fallstudie
En fallstudie används för att nå djupare förståelse för en situation eller händelse. Det kan vara en djupstudie där ett objekt studeras med avseende på ett flertal variabler. I en fallstudie är det viktigt att specificera det objekt vilket ska studeras och analyseras (Säfsten & Gustavsson, 2019).
Wood (Timber) / Trä AND Frame / Stomme Construction management / Byggstyrning Structural engineering / Byggteknik Moisture /
Fukt Construction process / byggprocessen Costs / kostnader Production / Tillverkning CLT / KL-trä Mounting / Montering
2.4.2 Observationer
Observationer är främst användbara när information om beteenden och skeenden i naturlig miljö ska erhållas (Patel & Davidson, 2003). Forskaren kan med hjälp av observationer skapa underlag för exempelvis frågeformulär eller intervjuer (Backman, 2008).
2.4.3 Intervjuer
Intervjuer är en lämplig teknik då information om exempelvis uppfattningar och upplevelser från personer ska insamlas. Semi-strukturerade intervjuer är frekvent förekommande inom ingenjörsvetenskap och sammankopplas ofta med en intervjuguide. Intervjuguider innehåller olika teman eller frågeområden kopplade till studiens mål och frågeställningar. För att få till bra, kvalitativa intervjuer krävs att intervjumiljön är tillåtande och grundar i ömsesidigt förtroende mellan intervjuare och respondent (Säfsten & Gustavsson, 2019).
2.5 Arbetsgång
Litteraturstudier och observationer genomfördes i syfte att erhålla kunskap kring monteringsprocessen i KL-trä och därmed ge grund till att skapa relevanta intervjuguider. Därefter bestämdes tillsammans med handledare och personal på företaget relevanta intervjurespondenter. Samtliga intervjuer, förutom intervjun med R8 (se Tabell 3) där i stället anteckningar fördes, spelades in med samtycke. Intervjuer vilka genomfördes via Microsoft Teams spelades in med programmets inspelningsverktyg. Fysiskt genomförda intervjuer spelades in med mobiltelefon. Inspelade intervjuer transkriberades och sammanställdes. En tematisk analys av empiri påbörjades i syfte att identifiera eventuella samband mellan erhållna svar. Resultatet av den tematiska analysen presenteras därefter i kapitel 5. Diskussion kring studiens resultat, metod och begränsningar samt slutsatser avslutar studien (se Figur 4).
2.6 Trovärdighet
2.6.1 ValiditetAtt använda sig av intervjuer kan göra det möjligt att justera frågor och få mer information om undersökningsobjektet (Säfsten & Gustavsson, 2019). Intervjuerna har genomförts med samtliga yrkeskategorier från entreprenören, verksamma i referensprojektet. Relevant data för studien har därmed insamlats från flera olika perspektiv i syfte att öka studiens validitet. För att öka studiens validitet ytterligare har
Figur 4. Redovisning av arbetsprocess av studie.
Uppsamling och genomgång av
empiri
Analys av data sammanställningResultat- Diskussion och slutsats Litteraturstudie Observationer respondenter Val av
Observationer bidrar till en god insikt i händelser vilka utspelar sig i sin naturliga miljö. Observationer lämpar sig även vid utforskning av mer komplexa ting i realtid. (Säfsten & Gustavsson, 2019). Författarnas observationer har förankrats och diskuterats med yrkesarbetare för ökad validitet. Dessutom har tidiga observationer genomförts i syfte att ge underlag för en relevant intervjuguide. Under intervjuerna har respondenter fått besvara frågor kopplade till observationer av författarna.
Genom triangulering kan validiteten öka (Säfsten & Gustavsson, 2019). I denna undersökning görs detta genom både observationer och intervjuer.
Studien baseras på en djupstudie av ett specifikt referensprojekt och slutsatser kommer därför inte vara generaliserbara (Säfsten & Gustavsson, 2019). Dragna slutsatser ska med hjälp av valda metoder bidra till erfarenhet och förbättringsmöjligheter kring monteringsprocessen i KL-trä.
2.6.2 Reliabilitet
Studiens mål och frågeställningar medför en möjlighet att vissa ämnen kan uppfattas besvärliga att besvara för respondenten. Begreppet ”förbättringsmöjlighet” kan tolkas subjektivt, där respondenternas lämplighet bör beaktas. För ökad reliabilitet har därför intervjuer genomförts enskilt och erhållen empiri publiceras anonymt. Vidare har studiens mål och frågeställningar presenterats och förklarats för samtliga respondenter. Reliabilitet i studier beror på observatörens kompetens och förmåga att iaktta och registrera situationer (Säfsten & Gustavsson, 2019). Studiens grund ligger i observationer av respondenter och författare vilket medför en risk i att olika observationer görs av olika observatörer. Krav Jönköpings Tekniska Högskola ställer på studenter vilka utför kandidatuppsatser uppfylls. Dessutom är övriga observatörer i studien erfaren personal från ett entreprenadföretag. Samtidigt hävdas att ”Både
intervjuaren och observatören gör bedömningar när de registrerar svar eller observationer och här kan flera olika typer av bedömarfel uppträda” (Patel &
3 Teoretiskt ramverk
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
Grundläggande kunskap om KL-trä och KL-trästommar krävs för att förstå studien då den handlar om monteringsprocessen av en KL-trästomme. För förståelse behövs därmed en förklaring av monteringsprocessen.
Byggstyrning och information om företaget är relevanta teoriområden för att ge en vetenskaplig grund i det teoretiska ramverket. Kunskap om de områdena ger en förståelse för de nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter studiens resultat visar. Teoriområdena utformas i syfte att bilda en förklaringsansats till studiens mål och frågeställningar (se Figur 5).
3.2 Byggstyrning
3.2.1 Ekonomi i byggprojekt
Det är ofta stora omsatta belopp i byggprojekt. För att ha ordning på samtliga inkomster och utgifter upprättas en projektkalkyl för berört projektet. Där redovisas samtliga inkomster och utgifter och tillsammans bildar de projektets ekonomiska ramar (Nordstrand, 2008). Platschefen ansvarar över att projektkalkylen följs. Överskridna kostnader behöver vägas upp mot andra kostnader för att projektet ska hålla utsatt budget (R4, personlig kommunikation, 1 februari, 2021). När projektet avslutats sammanställs utgifter och därefter jämförs de med projektkalkylen för att avgöra om projektet var lönsamt eller inte (Nordstrand, 2008).
KL-trä
Företaget
Byggstyrning
Figur 5. Koppling mellan teori, frågeställningar och metod.
Litteraturstudier Vilka förbättringsmöjligheter finns under
monteringen av KL-trästommen?
Hur påverkas stomresningen av de förutsättningar byggledningen skapat på byggarbetsplatsen?
Intervjuer
Observationer Vilka fördelar respektive nackdelar finns
kopplat till KL-trä vid genomförandet av monteringsprocessen?
3.2.2 Bygg- och monteringsprocessen
Studien syftar till att förbättra monteringsprocessen. I projekteringsprocessen sker planeringsarbetet, från idé till färdiga bygghandlingar (se Figur 6). Byggproduktionen pågår efter projekteringsarbetet (se Figur 7). Tillsammans förklarar dessa två figurer ingående delar av byggprocessen. Stombyggnation är en del i byggprocessen, vilken studien fokuserar på i referensprojektet. Följt av Figur 6 och 7 beskrivs hela monteringsprocessen för stombyggnation i referensprojektet med hjälp av en lista och en tillhörande figur (se Figur 8).
Figur 6. Projekteringsprocessen. (Nordstrand, 2008).
Utredningar Byggnadsprogram Gestaltning Systemutformning Förslagsritningar Detaljutformning Systemhandlingar Bygghandlingar
Monteringsprocessen för KL-trästommen i referensprojektet förklaras nedan i kronologisk ordning (R5, personlig kommunikation, 26 mars, 2021). Följt av listan över monteringsprocessen sammanfattas den även med en figur (se Figur 8).
1. Beställaren genomförde en upphandling av projektet. I detta fall var upphandlingen styrd till att utföra stommen i trä. Efter att totalentreprenören i samråd med sin anlitade konstruktör i anbudsskedet beslutades att stommaterial i projektet ska vara KL-trä. Beställaren valde inte att ställa krav på att väderskydd ska användas i projektet.
2. Samarbetsföretaget tog in offerter på KL-trästommar från olika leverantörer. Sedan värderades inkomna offerter och hänsyn togs till vilken grad leverantörerna kunde utföra projektering och bearbetning av KL-träelementen. Det ansågs mest kostnadseffektivt för projektet att låta en egen anlitad huvudkonstruktör stå för konstruktion och detaljutformning av KL-trä tillsammans med övrig projektering.
3. Beställaren ansåg att samarbetsföretagets anbud var mest fördelaktigt och entreprenören tilldelades projektet av beställaren.
Figur 7. Aktiviteter under byggproduktion. (Nordstrand, 2008).
Centraladministration Installationsarbeten Inredning Stomkompletteringar Stombyggnation Grundläggning Avveckling Markarbeten Arbetsplatsadministration Drift och skötsel tillfällig fabrik Etablering
4. Personal på byggarbetsplats tillsätts med hänsyn till projektets komplexitet och storlek.
5. Projektering inleddes och stommen projekterades av huvudkonstruktören för att klara byggstatiken samt ljud- och brandkrav. Även bearbetning av KL-träelementen för installationer, fönster och dörrar bestämdes i detta skede.
6. En KL-träleverantör upphandlades där entreprenören värderade materialpriset, transportkostnader och bearbetningskostnader. Andra värden, till exempel möjlighet till lagerhållning och teknisk support är beaktade aspekter.
7. KL-träleverantören fick underlag i dwg-format för KL-träelementen från huvudkonstruktör och kunde därefter tillverka elementen.
8. Tillsammans med huvudkonstruktör bestämde entreprenören en montage- och packningsordning. Därefter delgavs ordningen till stomleverantören vilken därefter kunde tillverka och leverera KL-träelementen.
9. Parallellt med att KL-träelementen dimensionerades, projekterades även dess infästningar för stommen av huvudkonstruktören.
10. KL-träelementen levererades och stommontaget påbörjades.
Monteringsanvisningar med exempelvis anvisningar om syllisolering, skruvtyper och skruvavstånd erhölls av projektets huvudkonstruktör.
11. Monteringsprocessens ekonomiska resultat utvärderas.
Figur 8. Monteringsprocessen i referensprojektet.
4 11 1 - 3 5 6 7 8 9 10 Projektering Montageplan Detalj-dimensionering Element-tillverkning Utvärdering Montage Leverantörs-upphandling Personal-tillsättning Anbud/projektupphandling
3.3 KL- trä
3.3.1 Byggnadsmaterialet
KL-trä är en förkortning av begreppet korslimmat trä vilket är ett samlingsnamn för limmade och korsvis sammanfogade brädor (Svenskt Trä, 2017). Denna
sammanfogning resulterar i styva byggelement med hög formstabilitet i förhållande till dess förhållandevis låga vikt (Martinsons, 2020). Resning av en stomme i KL-trä förkortas med en sjättedel av byggtiden jämfört med traditionella metoder, samtidigt blir arbetsmiljön säkrare och bättre för hälsan. Traditionella metoder avser
husbyggnation med stomme i platsgjuten betong eller träregelstomme (Greengage, 2014).
I Sverige används framför allt gran eller furu med fuktkvot mellan 8–15 % i brädorna vid limning. Limmet appliceras mellan brädorna och typen av lim bestäms utifrån användningsområdet för skivan. För att minimera eventuella sprickbildningar i virket får fuktkvoten mellan brädorna inte överskrida 5 % mellan intilliggande brädor. Detta eftersom limmets hållfasthet optimeras då fuktkvoten är så nära jämviktsvärdet det är möjligt i den färdiga konstruktionen (Svenskt Trä, 2017).
Korslimmat trä har idag flera olika användningsområden, i Sverige är användandet av stora planelement för väggar och bjälklag mest förekommande (se Figur 1).
3.3.2 Produktion
KL-trä är relativt nytt på marknaden och patent utfärdades år 1985 i Frankrike (Sanborn, et al., 2019). Under 1990-talet spreds tillverkningen till andra europeiska länder, där Stora Enso har en av de största fabrikerna, belägen i Österrike (Ebner, 2017).
Sedan 2003 har Martinsons varit Sveriges enda producent av byggelement i KL-trä. Idag har andra stora virkesproducenter, till exempel Stora Enso och Södra Cell också fabriker i landet, vilket ökar konkurrensen på marknaden (Höiseth, 2018).
Idag är Martinsons produktionskapacitet av KL-trä ca 22 000 m3 per år, att jämföra med
de svenska konkurrenterna Stora Enso, 50 000 m3 per år, (Stora Enso, u.å.) och Setra
Group, 100 000 m3 per år (Setra Group, 2019).
För att möjliggöra tillverkning av stora element fingerskarvas brädor och limmas ihop. När limmet torkat hyvlas brädorna för att därefter limmas och pressas samman till skivor. Efter limningen och sammanpressningen med antingen vakuum- eller hydraulpressning bearbetas komponenterna i en CNC-maskin, Computer Numerical Control. I CNC-maskinen görs förädlingen av produkten med exempelvis urfräsning av installationshål, bearbetning av förband och sågning av kanter (se Figur 9). Synliga ytor slipas därefter och kontrolleras okulärt innan de emballeras och transporteras (Svenskt Trä, 2017).
3.3.3 Bjälklag
Akustik anses vara ett problem i KL-trästommar då träets låga egentyngd bidrar till att ljud och svängningar lätt sprids mellan bjälklag. Det finns tre olika typer av bjälklag;
plattbjälklag, kassett- och hålbjälklag samt samverkansbjälklag (Svenskt Trä, 2017).
Plattbjälklag används i referensprojektet, de tar laster vilka fördelas vidare till underliggande lastupptagare. Tack vare de korslagda brädorna (se Figur 22), kan spännvidder upp till åtta meter uppnås. För att uppnå ljud- och brandkrav behöver bjälklaget ofta kombineras med antingen under- eller överliggande konstruktioner (Svenskt Trä, 2017).
Samverkansbjälklag består av ett plattbjälklag i KL-trä med en pågjuten, armerad betongplatta ovanpå. Lösningen har bättre egenskaper ur ljudsynpunkt eftersom egentyngden blir högre och därmed blir även ljuddämpningen bättre (Svenskt Trä, 2017).
Figur 9. Illustration över KL-träproduktion. (Svenskt Trä, 2017). Publiceras med tillåtelse av Svenskt Trä.
3.3.4 Väggelement
Väggelement kan levereras enbart i KL-trä eller vara beklädda med exempelvis isolering eller fasadmaterial (se Figur 10). Levereras en KL-trästomme utan beklädnad kompletteras denna på byggarbetsplatsen invändigt och utvändigt (Karacabeyli & Gagnon, 2019).
Ytterväggarnas främsta funktion är att ta upp vertikala laster från ovanpåliggande bjälklag och horisontella laster mot väggens plan samt föra dessa ned till grunden (Svenskt Trä, 2017). Eftersom bjälklag och väggar ofta används för att stabilisera en stomme ställs stora krav på infästningar av dessa byggelement. Infästningar överför laster mellan byggelementen och håller de kopplade byggelementen på plats.
3.3.5 Infästningar
I en KL-trästomme ingår infästningar och olika förband (Svenskt Trä, 2017). De olika elementen husstommen består av kräver olika infästningslösningar (se Figur 11). Stomelementen sammanfogas med träskruvar eller olika plåtbeslag i kombination med ankarspik eller ankarskruv (se Figur 26). Genom analys av exempelvis lasters
varaktighet, brädornas fiberriktning samt materialets svällnings- och
krympningsriktning kan infästningar dimensioneras korrekt och konstruktionsbrott undvikas (Svenskt Trä, 2017).
Figur 10. Illustration av KL-trästomme innan och efter komplettering av entreprenör på byggarbetsplats. (Martinsons, 2019). Publiceras med tillåtelse av Martinsons.
3.3.6 Montage, mottagning och lagring
En montagesplan ska upprättas innan montering, ofta i samråd mellan konstruktör och KL-trätillverkaren där bland annat vikter och montageordning framgår. Montageplanen används för att effektivisera leveranserna på byggarbetsplatsen så entreprenören kan montera i den ordning elementen levereras (Svenskt Trä, 2017).
För lyft av referensprojektets KL-träelement används ett system kallat SIHGA Pick (se Figur 12). Tekniken innefattar expanderande lyftplugg vilka monteras på byggarbetsplats i förborrade hål från fabrik. Beroende på lyftvinkel har dessa lyftpluggar en kapacitet mellan 500 – 1000 kg per plugg. Efter montering demonteras lyftpluggen och hålet kan fyllas igen med träplugg (R4, personlig kommunikation, 12 februari, 2021).
Figur 12. Lyftplugg SIHGA Pick. (Martinson, 2020). Publiceras med tillåtelse av Martinsons.
Figur 11. Exempel på förekommande infästningar i en KL-trästomme. (Svenskt Trä, 2017). Publiceras med tillåtelse av Svenskt Trä.
1. Infästning mellan väggskiva och grund. 2. Infästning mellan pelare och
bjälklagsplatta.
3. Infästning mellan väggskiva och bjälklagsplatta.
4. Infästning mellan väggskiva och takplatta.
5. Infästning mellan nockbalk och takplattor.
Likt mindre villabyggen med träregelsystem finns det möjlighet att med enklare handverktyg göra mindre justeringar av KL-träelementen. Vid montering av väggelement ska tillfällig stagning upprättas (se Figur 13).
3.3.7 Väderskydd av konstruktion under byggtiden
Trä är ett organiskt material och kräver försiktighetsåtgärder vid uppförandet för att mikrobiell påväxt ska kunna undvikas (Bokalders & Block, 2014). Detta är en av utmaningarna med KL-trä. Ett sätt att minimera fuktproblematiken är att uppföra ett temporärt väderskydd under byggproduktionen. Det finns olika typer av väderskydd vilka passar till olika typer av byggnader och situationer (Brycke & Martinson, 2018). Främst finns nio olika väderskyddssystem vilka passar till byggande i KL-trä (se Tabell 1). I referensprojektet är klättrande väderskydd samt väderskydd med öppningsbart tak passande varianter (se Figur 14 & 15) (R8, personlig kommunikation, 26 februari, 2021).
Väderskydd
A. Provisorisk takkassett vilken lyfts av och på varje arbetsdag
B. Fristående ställning som byggs till full höjd med fast tak över hela konstruktionen
C. Fristående ställning som byggs till full höjd med öppningsbart tak över hela konstruktionen (se Figur 15)
D. Helintäckt byggarbetsplats eller tälthall
E. Klättertorn med väderskydd på pelare (se Figur 14)
F. Stomme byggs till full höjd, väderskydd direkt efter
G. Provisoriskt väderskydd med hätta/presenning där tak/fasad inte är klart
H. Ställning med lyftbart väderskydd vilket lyfts av då varje ny våning monteras för att sedan lyftas på igen
I. Förbyggd ställning vid modulbyggnation vilken endast monteras på konstruktionens vertikala sidor för skydd av fasad
Tabell 1. Olika väderskyddssystem. (Brycke & Martinson, 2018).
Figur 14. E. Klättertorn med väderskydd på pelare. Foto: Mikael Levander för Layher AB. Publiceras med tillåtelse av Layher AB.
Väderskydd innebär en kostnad för entreprenören vilket kan medföra att det väljs bort såvida det inte är ett krav från beställaren (R1, personlig kommunikation, 5 mars, 2021). Enligt en kandidatuppsats rekommenderas väderskydd för att säkra kvalité på byggnadens konstruktion och inre miljö (Ekman & Lundqvist, 2020). En annan kandidatuppsats visar att heltäckande väderskydd är det mest effektiva sättet att undvika mögelpåväxt (Björklund & Menkis, 2020).
3.4 Företaget
I början av 2000-talet grundades samarbetsföretaget och finns idag i två medelstora städer i Sverige. Företaget erbjuder tjänster inom byggservice och entreprenad, varav byggserviceavdelningen fokuserar på mindre ny- och ombyggnationer,
fastighetsservice och underhåll. Entreprenadavdelningen utgör den största delen av företagets verksamhet vilken även projektet i studien faller under.
Bokslutet 2019 redovisade företaget en omsättning på ungefär 350 MKR (Allabolag, 2020). Våren 2021 har företaget ungefär 60 anställda hantverkare, varav hälften arbetar med entreprenadprojekt medan resterande arbetar med byggserviceprojekt (R5, personlig kommunikation, 7 april, 2021).
3.4.1 Styrning av företaget
Vid uppförande av byggnadsverk används olika typer av upphandlingsformer för att uppnå målen med projekten. Entreprenadformen i referensprojektet är totalentreprenad. Totalentreprenören ansvarar för att handla upp samtliga nödvändiga entreprenörer, vilka kallas underentreprenörer. I en totalentreprenad ansvarar huvudentreprenören, i detta fall studiens samarbetsföretag för projektering, och därmed även byggnadens funktion.
Figur 15. C. Fristående ställning som byggs till full höjd med öppningsbart tak över hela konstruktionen. Foto: Sune Grabbe för Layher AB. Publiceras med tillåtelse av Layher AB.
Företagets organisation kring ett byggprojekt är likt de flesta byggföretagen i Sverige hierarkiskt uppbyggt (se Figur 16). Entreprenadanställd personal har olika
arbetsuppgifter, utformade för att hantera olika delar i ett byggprojekt (se Tabell 2). (R4, personlig kommunikation, 1 februari, 2021).
Tabell 2. Personalens uppgifter (R4, personlig kommunikation, 1 februari, 2021).
VD VD ska sköta bolagets löpande förvaltning enligt de riktlinjer och instruktioner vilka styrelsen lämnar (Ledarna, u.å.)
Arbetschef Ytterst ansvarig för entreprenaden
Platschef Ansvarig för delar av entreprenaden vilka rör byggarbetsplatsen
Entreprenadingenjör Ansvarig över projektets kalkyl
Arbetsledare Styr praktiska moment på byggarbetsplatsen
Lagbas Hantverkarnas länk med byggledningen
Hantverkare Utför praktiska moment
Figur 16. Hierarki i samarbetsföretagets organisation
VD Arbetschef Platschef Arbetsledare Lagbas Hantverkare Entreprenad-ingenjör
3.4.2 Referensprojektet
I referensprojektet är samarbetsföretaget totalentreprenör vilket innebär att de har i uppgift att genomföra både projektering och produktion. Företaget ska följa det ramprogram beställaren tillhandahåller under både projektering och produktion (Nordstrand, 2008).
Referensprojektet består av tre huskroppar där grundkonstruktionen består av betong. Loftgångarna bärs upp av stålpelare. I övrigt utförs husens ytterväggar och bjälklag i KL-trä (se Figur 17). Takstolar utförs i trä och levereras av en takstolsleverantör. Bärande innerväggar har prefabricerats på plats av konstruktionsvirke uppbyggda likt en traditionell träregelstomme. Resning och montering av KL-trästommen på byggarbetsplats har pågått mellan februari och april 2021 (R4, personlig kommunikation, 12 februari, 2021).
Figur 17. 3D-modell över referensprojektets KL-trästomme. (R4, personlig kommunikation, 15 april, 2021). Publiceras med tillåtelse av samarbetsföretaget.
3.5 Sammanfattning av valda teorier
För förståelse av studien används det teoretiska ramverket, vilket ger en bakgrund och förklarar de olika begrepp och teorier vilka används i studien. De olika teorierna vilka anses relevanta redovisas i Figur 4. Studien vilken syftar till att analysera ett entreprenadföretags första stomresning av KL-trä grundar sig i presenterade tre teoriområden och därmed är utgör de studiens grund. Där teoriområdena möts baseras studiens syfte och frågeställningar (se Figur 18).
Figur 18. Sammanfattning av valda teorier.
KL-Trä
Byggstyrning Företaget
4 Empiri
I detta kapitel presenteras erhållen empiriska data från studien.
4.1 Intervjuer
Intervjurespondenter redovisas först i detta kapitel (se Tabell 3) följt av empirisammanställning från intervjuer. Genomförd intervju med R8 har inte spelats in och därmed finns ingen transkribering tillgänglig. Sammanställningen av intervjun är baserad på anteckningar under intervjuns genomförande. Erhållen empiri från intervjuer presenteras enligt bifogade intervjuguiders ordning.
Intervjuindex Kön Ålder Utbildning Yrke Arbetslivs-erfarenhet
R1 Man 42 Byggnadsingenjör inriktning husbyggnad Kontroll-ansvarig Arbetsledare, Platschef
R2 Man 35 Byggnadsingenjör inriktning husbyggnad Arbetschef
Arbetsledare, Platschef,
Verksamhets-chef
R3 Man 46 påbörjad Byggproduktions-Bygg- och anläggning, ledarutbildning
Arbetsledare Hantverkare
R4 Man 46
Bygg- och anläggning, Byggproduktions-ledarutbildning samt
platschefutbildning
Platschef Hantverkare, Arbetsledare
R5 Man 30 Byggnadsingenjör inriktning husbyggnad Entreprenad-ingenjör & Entreprenad-Betongindustri ingenjör
R6 Man * Bygg- och anläggning Hantverkare Hantverkare
R7 Man 34 Byggnadsingenjör inriktning Byggnads-utformning med arkitektur Projekt-ansvarig konstruktör Konstruktör R8 * * * VD & Teknisk chef *
*Uppgifter vilka vill hållas konfidentiella.
4.1.1 Kontrollansvarig
Inledningen av intervjun genomfördes med demografiska frågor (se Tabell 3) för att därefter gå in på mer ämnesspecifika frågor (se Bilaga 1). Erhållna svar besvaras ur ett kontrollansvarig- samt beställarperspektiv.
Respondentens inställning till att projektet skulle genomföras i KL-trä var positiv. R1 menar att KL-trä är ett fördelaktigt byggmaterial tack vare den stora tillgången av materialet samt ur arbets- och miljösynpunkt. Han förklarar även att det blir renare på platsen och det är enklare att göra mindre justeringar i materialet. R1 anser att KL-trä bör användas i större utsträckning och han upplever det anmärkningsvärt att utvecklingen av träbyggnation inte kommit längre.
Eftersom R1 inte varit på plats under stommonteringen kunde inga direkta förbättringspunkter identifieras. Generellt anser R1 att ändträ är en viktig del att skydda från fukt (se Figur 19). Beställaren ställer endast krav på att lagar om tillåtna inbyggda fuktkvoter uppfylls, hur detta upprätthålls är upp till entreprenören. Det går att uppnå lagkrav på tillåtna fuktkvoter utan väderskydd, kostnaden anses därför av R1 vara den största anledningen till att väderskydd inte uppförs. Enligt R1 är det även viktigt att ha genomtänkta upplagsytor för KL-träelementen på byggarbetsplatsen. En plan över hanteringen av KL-träelementen vid nederbörd och montering uppger R1 nödvändigt. R1 tycker att det bästa sättet att hantera KL-träelementen är direkt från lastbilen i syfte att undvika onödig ockupering av plats.
Projektering är enligt R1 en av de viktigaste delarna i monteringsprocessen för att undvika fuktproblematik, främst vid ändträet av KL-träelementen. I referensprojektet har entreprenören haft nästintill optimala väderförutsättningar, menar R1.
För att ge goda förutsättningar för en lyckad monteringsprocess följer beställare lagar och regler samt ser till att entreprenören planerar hur materialet ska hanteras. Uppfattningen hos R1 är att beställare är öppna för förslag på lösningar, men inte alltid villiga att betala för dem. R1 upplever att det finns en skillnad mellan mer och mindre erfarna entreprenörer gällande rutiner, erfarenhetsbaserade lösningar och hantering av material.
Enligt R1 finns fördelar med KL-trä i hans yrkesutövning, exempelvis är många infästningar och installationer synliga. Det går därmed inte dölja installationer genom exempelvis ingjutning i betongbjälklag vilket är fördelaktigt vid besiktning. I övrigt upplevs inte fler fördelar eftersom det är liknande kontrollpunkter och handlingar att gå igenom jämfört med andra projekt.
Kostnadsmässigt upplever R1 att en KL-trästomme är något dyrare än en betongstomme då installationer och infästningar behöver döljas. Dessa moment kräver mer skivmaterial och yta, något R1 tror påverkar kostnaden negativt.
Nackdelar med KL-trä i referensprojektet menar R1 främst bestå av bristande erfarenhet hos entreprenören. Det leder till att en ökad närvaro krävs av R1 och därmed en högre kostnad för beställaren.
att antalet infästningar är en nackdel då det är ett omfattande moment vid montering av KL-trästommar.
4.1.2 Entreprenör Arbetschef
Den inledande delen av intervjun genomfördes med demografiska frågor (se Tabell 3) för att därefter gå in på mer ämnesspecifika frågor (se Bilaga 2). Erhållna svar kommer främst ur ett arbetschefsperspektiv med mer inblick över projekteringsdelen än produktionsdelen av referensprojektet.
R2 hävdar att till framtida projekt kommer företaget handla upp en KL-träleverantör vilken även hanterar konstruktionen i projektet. Det upplevs att helheten inte blir lika bra nu jämfört med om KL-träleverantören hade skött projekteringen, detta eftersom felkällorna bedöms bli mindre då. I detta fall syftar R2 till felkällor likt leveransfel och fel vid litterering av KL-träelement. Dessutom menar R2 att leverantörens förslag på infästningar ska undersökas mer ingående till framtida projekt.
Valet att ta fram egna infästningsritningar och detaljer från upphandlad konstruktör var ett sätt att få ner kostnader, berättar R2. Det har senare behövts kompletteras och därför blivit dyrare än väntat. Därmed tror inte R2 att en kostnadsbesparing har gjorts.
R2 tror att KL-trästommar kommer väljas bort i framtiden, i synnerhet bjälklagen. Om bjälklagen fortsätter byggas i KL-trä tror R2 att det kommer ske med en annan utformning än plattbjälklag vilket valts i referensprojektet (se Figur 22). Anledningen till detta är det omfattande arbete vilket krävs för att uppnå ljud- och brandkrav. Då installationsgolv ska placeras ovanpå bjälklagen kräver varje bostad en högre takhöjd jämfört med en betongstomme då installationer gjuts in i betongbjälklaget. R2 påpekade att det därmed blir en annorlunda ordningsföljd där underentreprenörer i referensprojektet involveras i ett senare skede än vid ett projekt med betongstomme. Därför kommer R2 till framtida KL-träprojekt föreslå att använda ett betongbjälklag i stället för ett plattbjälklag i KL-trä.
Valet att tillverka bärande innerväggar på plats anser R2 inte vara optimalt. R2 upplever att de tar upp mycket plats, och risken för mögeltillväxt är relativt stor då väggarna lagrats på byggarbetsplatsen flertalet veckor. R2 påpekar att vid mer nederbörd under lagringen finns en risk att väggarna hade behövt kasseras. Resonemanget inför stomresningen var att besparingar skulle göras genom att tillverka de bärande innerväggarna på plats (se Figur 20). R2 tror inte att beslutet kommer visa sig lönsamt jämfört med hur det på förhand beräknats.
R2 belyser att om en helhetslösning inhandlats av KL-träleverantören hade även fler montageritningar erhållits. Under referensprojektet tillkom beställning av fler ritningar på begäran av entreprenören, vilket R2 tror kan förbättras till kommande projekt. Om en sådan helhetslösning inhandlats hade en montageledare från leverantören funnits på plats, något R2 tror de kunnat spara pengar på. Lyckade arbetsmoment kring stomresningen tror R2 berott på kompetent personal på plats med gedigen erfarenhet. I jämförelse med anbudet hävdar R2 att det tillkommit oväntade kostnader. Exempelvis kostar KL-träelementens CNC-bearbetningar också pengar, i form av urfräsning för
fönster och installationshål (se Figur 23). R2 belyser även att den planerade kostnaden för infästningar överskridits.
Arbetsledare
Den inledande delen av intervjun genomfördes med demografiska frågor (se Tabell 3) för att därefter gå in på mer ämnesspecifika frågor (se Bilaga 2). Erhållna svar kommer främst ur ett arbetsledarperspektiv.
R3 anser att både han och hans kollegor hade kunnat förbereda sig mer inför projektet genom att titta på fler pågående och avslutade projekt än vad de gjort. Erfarenhetsmässiga kunskaper har erhållits under referensprojektets gång, vilka kommer kunna tas med till framtida projekt. Enligt R3 är en av dessa erfarenheter de tidskrävande infästningarna vilka krävs i en KL-trästomme.
R3 pekar på att delar av ritningsunderlagen saknats vid monteringen av KL-trästommen. Ur arbetsmiljösynpunkt anses antalet skruvar och infästningar vara krävande moment (se Figur 25). Det är något R3 tror kan vara ett utvecklingsområde, både rent maskinellt och byggtekniskt. Eventuellt med hjälp av ställningar vilka kan möjliggöra utförande av infästningar mer ergonomiskt. Delar av ritningsunderlaget R3 önskar funnits mer av, anser han svårt att förutse innan projektet startade. Dessutom produceras ritningar under stommontagets gång, vilket enligt R3 gör att framförhållningen till vissa moment inte blir tillräcklig.
Arbetsplatsen har i referensprojektet varit begränsad (se Figur 21), något R3 anser ha lösts på ett bra sätt med rätt mängd personal på plats vid stommontaget, i detta fall ungefär fyra hantverkare. Engagerade och intresserade medarbetare nämns av R3, tillsammans med bra ritningsunderlag, vara viktiga faktorer för att stomresningen ska lyckas. R3 uttrycker att tidsåtgången för olika moment kopplade till stomresningen är svåra att veta, vilket tros bero på erfarenhetsbrist av liknande montage.
Väderförhållanden har varit optimala för att undvika fuktproblematik uppger R3. Produktion av platstillverkade bärande innerväggar kan vara ett sätt att spara in pengar på, tror R3.
Platschef
Den inledande delen av intervjun genomfördes med demografiska frågor (se Tabell 3) för att därefter gå in på mer ämnesspecifika frågor (se Bilaga 2). Erhållna svar kommer främst ur ett platschefsperspektiv.
R4 menar att företaget valt att genomföra referensprojektet i betong om inte markanvisningen styrt att trästomme ska användas på fastigheten. Kunskaper R4 erhållit under referensprojektet är främst kring detaljutformning och infästningsteknik samt planering av transporter. Han menar att bra kommunikation och god planering av arbetsmoment är bidragande faktorer till en framgångsrik stomresning. Företaget har i referensprojektet använt sig av en infästningsleverantör vilken står för alla infästningar i projektet, och även ansvarar för att erforderliga infästningar finns på
berättar även att vissa leveranser blivit fel vilket han ska ta med sig till kontraktsskrivning i framtiden.
Inför referensprojektet menar R4 att han var orolig för fuktproblematik i KL-trästommen vid kraftig nederbörd, då väderskydd inte används på grund av ekonomiska skäl. För att kontrollera de åtgärder vilka behöver vidtas i referensprojektet menar R4 att han noggrant följt väderleksrapporter för att kunna planera arbetsmomenten. Vidare menar R4 att totalentreprenören inte haft problem med detta eftersom det inte varit någon nämnvärd nederbörd under stomresningen. Efter att stomresningen utförts har R4 ändrat inställning till KL-trä, då fuktproblematik tycks undvikts. R4 berättar även att han uppskattar den snabba monteringen av KL-trästommar.
R4 har förberett sig inför projektet genom att läsa om trä, observera andra KL-träprojekt, samt prata med erfarna personer inom KL-trä. Han anser att det var nödvändigt för att ha tillräcklig kunskap och kunna leda referensprojektet på önskvärt sätt.
Hantverkarna vilka utfört stomresningen anses av R4 ha en hög erfarenhets- och kompetensnivå vilket tros vara en stor faktor till den upplevt lyckade stomresningen. Han menar även att ackordsarbete varit till referensprojektets fördel då det ger hantverkarna incitament att göra ett snabbt och bra arbete, något han menar att de gjort. Samarbetsföretaget har valt att tillverka bärande innerväggar på plats i stället för att beställa från KL-träleverantör. R4 anser att det varit ett lyckat beslut då hantverkarna hela tiden varit sysselsatta med det om övriga arbetsmoment i referensprojektet varit i stillestånd. Han bedömer att detta varit ett fördelaktigt val utifrån tid och ekonomi. Samordning upplever R4 är en skillnad jämfört med att resa stommar i betong vilket han har erfarenhet av. Installationer kräver, enligt R4, noggrannare samordning i en KL-trästomme jämfört med betongstommar då dessa monteras efter att stommen är rest. I betongstommar gjuts installationer in i betongen, därmed krävs inget efterarbete för underentreprenörer när stommen är rest. En viktig faktor för lyckad samordning menar R4 är noggrann och genomtänkt projektering.
Entreprenadingenjör
Den inledande delen av intervjun genomfördes med demografiska frågor (se Tabell 3) för att därefter gå in på mer ämnesspecifika frågor (se Bilaga 2). Erhållna svar kommer främst ur ett kalkyl- och inköparperspektiv.
Projektet anses av R5 vara lärorikt där flera erfarenheter kommer tas med i framtida, liknande projekt. Då referensprojektet är en totalentreprenad behövde R5 överslagsmässigt uppskatta erforderlig tjocklek på väggar för att uppnå ljud- och brandkrav. Då R5 saknar erfarenhet av KL-trästommar sedan tidigare anses detta ge nyttiga erfarenheter inför framtiden.
Förbättringsmöjligheter under monteringen av KL-trästommen kunde R5 inte identifiera. Valet av egenutfört montage, särupphandlade projekteringskonsulter samt goda väderleksförhållanden under stomresningen var bidragande faktorer till den, enligt R5, lyckade stomresningen.
Angående behov av väderskydd tycker R5 priset i förhållande till anbudssumman är för hög. Då projektet består av tre huskroppar hade antingen ett stort tält eller tre mindre krävts, förklarar R5. Han menar att det förmodligen vore mer lönsamt om huskroppen i stället var utformat likt ett högre punkthus. På grund av den snabba montagetiden, ungefär två veckor per huskropp, hävdar R5 att det skulle vara mer ekonomiskt fördelaktigt att försöka planera stommontaget under bra väderförutsättningar.
I referensprojektet tillverkades bärande innerväggar på plats och bestod därmed inte av prefabricerade KL-träelement (se Figur 24). I framtida, större projekt, anser R5 det fördelaktigt att köpa in fler prefabricerade KL-träelement trots att de kostar mer än de platstillverkade väggarna. Det finns å andra sidan en möjlighet att det kan löna sig med prefabricerade KL-träelement vid större volymer och antal, bedömer R5.
Skapade förutsättningar på byggarbetsplatsen upplevs goda. R5 har uppfattningen att hantverkarna på plats är erfarna och kompetenta. Han menar även att KL-träelementen är lätthanterliga och renare att arbeta med jämfört med tunga betongblock. Arbetsfördelningen med tre snickare och en kranförare upplevs fullt tillräcklig för ett projekt av denna storlek.
Enligt R5 skiljer sig referensprojektet mot andra projekt han arbetat med. Han uttrycker att det inte finns lika många standardlösningar i en KL-trästomme jämfört med en betongstomme. R5 hävdar att kraven på ljud och brand uppfylls enklare med en betongstomme, därmed krävs att mer tid läggs ner på projekteringen av en KL-trästomme.
Till framtida projekt uppger R5 att erfarenhetsmässiga värden samt kostnader för infästningar i förhållande till KL-träet kommer sparas. Då hela projekteringen genomförts av samma konsultföretag tror R5 att eventuella kommunikationsmisstag mellan ansvariga för konstruktion, ljud och brand undvikts.
För att uppnå brand- och ljudkrav har, enligt R5, mer skivmaterial behövts än vad det förväntats inför projektet. Det har lett till merkostnader mot vad på förhand kalkylerats, något R5 hävdar kommer tas med till framtida projekt.
Hantverkare
Den inledande delen av intervjun genomfördes med demografiska frågor (se Tabell 3) för att därefter gå in på mer ämnesspecifika frågor (se Bilaga 2). Erhållna svar kommer främst ur ett hantverkarsperspektiv.
R6 menar att det vore fördelaktigt att arbeta under väderskydd, samtidigt anser han att det är svårt med tanke på inlyft av KL-träelement. Eftersom de behöver komma åt hela huset ovanifrån, förklarar R6 att väderskydd vilket täcker delar av husens tak försvårar inlyft av KL-träelement. R6 nämner även de platstillverkade innerväggarna, vilka han menar eventuellt borde utförts i KL-trä. Dock anser R6 det fördelaktigt att kunna gå genom de lägenhetsskiljande väggarna, vilket det traditionella träregelsystemet möjliggör. R6 tycker även att lagringen av de platstillverkade innerväggarna hanterats på ett effektivt sätt.
samt att ritningar för KL-trä är enkla att följa. Gällande arbetsmiljö anser R6 att det finns för- och nackdelar. Att skruva och borra i trä är en stor fördel jämfört med att göra det i betong, samtidigt medför det mer skivmaterial i form av gips vilket är en ergonomisk nackdel, förklarar R6.
Enligt R6 är hantverkarna på byggarbetsplatsen kompetenta, vilket varit nyttigt i referensprojektet. R6 menar även att det är svårt att hitta förbättringsmöjligheter då respondenten inte arbetat med KL-trä tidigare och har därför inget annat projekt att jämföra med.
En montageledare på plats anser R6 inte saknats, eventuella fördelar med montageledare skulle vara att genom denne hitta genvägar och erhålla kunskap gällande monteringsmoment i KL-trä.
4.1.3 Konstruktör
Den inledande delen av intervjun genomfördes med demografiska frågor (se Tabell 3) för att därefter gå in på mer ämnesspecifika frågor (se Bilaga 3). Erhållna svar kommer främst ur ett konstruktörsperspektiv.
R7 berättar att han tidigare projekterat KL-trähus, men i de projekten har leverantören konstruerat stommen. Därmed menar han att erfarenhet av detaljprojektering i KL-trä saknas sedan tidigare. För framtida projekt med KL-trästomme önskar R7 att börja samarbeta tidigare med totalentreprenören än vad de gjort i referensprojektet. Detta menar R7 hade underlättat den provisoriska stagningen för lagring av gods i huset då det löstes sent. Han anser även att hans fokus har behövt vara på detaljdimensionering av KL-trästommen, vilket hade underlättat om totalentreprenören varit delaktig i tidigare i referensprojektet.
R7 är medveten om att infästningen är omfattande i referensprojektet vilket beror på den stora kraftöverföringen genom hela konstruktionen. Han menar samtidigt att lösningen i referensprojektet är den mest produktionsvänliga och ekonomiska. R7 hävdar att det blir omfattande infästningsarbete eftersom vindlast är den dimensionerande lasten vid beräkning av infästningar. Då vind kan komma från olika väderstreck krävs infästningar vilka klarar lastöverföringen i samtliga väderstreck. En erfaren montageledare från leverantören tror R7 hade visat sig lönsamt under montaget med tanke på att denne troligtvis kunnat planera referensprojektet mer träffsäkert. Dessutom hade en montageledare kunnat lösa en del av problemen vilka dykt upp där totalentreprenören i detta fall behövt kontakta R7 för att beställa extra ritningsunderlag.
R7 upplever att det finns flera provisoriska lösningar vilka bidrar till att väderskydd inte varit nödvändigt i referensprojektet. Dessutom menar R7 att KL-trä är en fördelaktig typ av träkonstruktion då det inte suger fukt i så stor utsträckning att det blir en risk. Detta förutsatt att erforderliga lösningar för att undvika fukt används.
Totalentreprenören har i referensprojektet valt att beställa färre detaljritningar än erforderligt, vilka R7 därför behövt skapa i efterhand. Detta anser R7 naturligt då en totalentreprenör ämnar beställa endast nödvändigt ritningsunderlag. Samtidigt menar R7 att i efterhand tillkomna kostnader möjligen varit lägre om samarbetsföretaget beställt ett större ritningsunderlag från början. I övrigt har R7 inte upplevt några större
skillnader i hur entreprenören utför referensprojektet jämfört med tidigare projekt de samarbetat i med betongstommar.
Då husens geometri skiljer sig åt (se Figur 17) krävs olika typer av detaljritningar för varje hus vilket de insåg under projekteringen, påpekar R7. Konsekvensen av det blev att R7 behövde ta fram olika detaljritningar för varje hus i stället för generella principdetaljritningar vilka används i vanliga fall vid betongstomme, förklarar R7.
4.1.4 Tillverkare av väderskydd
Den inledande delen av intervjun genomfördes med demografiska frågor (se Tabell 3) för att därefter gå in på mer ämnesspecifika frågor (se Bilaga 4). Erhållna svar kommer främst ur ett perspektiv från tillverkare av väderskydd.
R8 anser att även om det är en initial kostnad att använda sig av väderskydd, så kan onödiga kostnader undvikas och totala byggtiden kortas. Uppförande av väderskydd leder till att onödiga och tidskrävande moment undviks, exempelvis att täcka över material inför nätter och helger. Även arbetsmiljön anses bättre då belysning går att placera i väderskyddets tak samt att väderomställningar inte påverkar projektet negativt. R8 hänvisar till Olsson (2020) där den genomförda studien visar att det nästan är omöjligt att undvika mikrobiell påväxt om väderskydd inte används under byggtiden. Konsekvenser av att inte använda väderskydd utan i stället tejpa ändträ och skarvar anser R8 vara en snabb, tillfällig lösning snarare än ett sätt att undvika fuktproblematik. R8 hävdar att den totala väderskyddskostnaden för ett projekt av referensprojektets storlek är ungefär 850 - 1000 kr/m2 markyta, vilket kan skilja sig beroende på projektets
övriga förutsättningar. R8 upplever att branschens generella uppfattning om priset är mycket dyrare än så. Tejpleverantörer kan exempelvis hävda att det totala priset är upp till 10 000 kr/m2 markyta, enligt R8.
Den allmänna inställningen hos entreprenörer gällande användning av väderskydd är polariserad, tycker R8. Tidigare användare av väderskydd tenderar att vilja använda det igen. Vidare hävdar R8 att en annan viktig faktor är den färdiga byggnadens tilltänkta funktion. Nyproduktion av byggnader där människor ska vistas under längre tid, exempelvis skolor och äldreboenden upplevs av R8 i större utsträckning använda sig av väderskydd då inga framtida hälsorisker vill tas. När byggnader både byggs och förvaltas av samma företag anses även dessa vara mer benägna att använda väderskydd.
4.2 Observationer
I detta kapitel redovisas observationer genomförda på byggarbetsplatsen i syfte att förtydliga och förklara upplevda nyckelfaktorer och förbättringsmöjligheter kopplade till monteringsprocessen i referensprojektet.
4.2.1 Lagring av KL-träelement och bärande innerväggar
Figur 19. Skydd av ändträ.
4.2.2 Hantering av KL-träelement
4.2.3 Övriga observationer
Figur 23. Tejpning av skarv. Installationshål och mindre snöstänk vid infästningar.
Figur 24. Sammanfogning och infästning av platstillverkade lägenhetsskiljande väggar.
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri
Från genomförda intervjuer har flera liknande svar erhållits vilket kan tyda på en större tillförlitlighet än vid enskilda åsikter. Samtidigt har även en del delade upplevelser och svar erhållits.
R2, R3, R4, R5, R6 och R7 upplever att de kommer ta med sig erfarenheter från referensprojektet. Samtliga pekar på olika erfarenheter baserat på deras egna upplevelser ur deras respektive perspektiv i sin yrkesroll.
R2, R3, R5 och R7 framhåller att projekteringen och antalet ritningar på infästningar är ett förbättringsområde där fler behövts än vad de förutspått. R2 tror de kunnat undvika detta om leverantören av KL-trästommen även genomfört projekteringen av referensprojektet.
R2, R3, R4, R5 och R6 nämner alla att kompetenta hantverkare på plats underlättat och bidragit till den upplevt lyckade stomresningen. R2 framför att en monteringsledare från leverantören till nästa gång kommer att övervägas i större utsträckning för att underlätta stommontaget. Valet av plattbjälklag nämnde R2 är en faktor att utvärdera för att få med installationer och underentreprenörer i ett tidigare skede av monteringsprocessen. Då plattbjälklag i KL-trä medför ett ovanpåbyggt golv för att dölja installationer kommer underentreprenören in i ett senare skede jämfört med ingjutna installationer i ett betongbjälklag. Detta är något R2 och R4 upplever relevant att se över i ett tidigare skede eftersom det normalt inte byggs i den ordningen.
R3, R4 och R5 påpekar att projekteringen av KL-trästommen har resulterat i fler infästningar än det kalkylerats med vilket lett till merkostnader.
Flera respondenter nämner att platstillverkningen av bärande innerväggar är ett sätt att spara in pengar på. Däremot påpekar R2 att dessa väggar tagit upp onödig plats på arbetsplatsen under byggtiden (se Figur 20). R5 belyser även de oväntade, överskridande kostnaderna vilka uppstått i form av skivmaterial för att uppnå ljud- och brandkrav.
Respondenter från totalentreprenören menar att väderskydd valts bort främst på grund av dess kostnad. R8 anser att väderskydd sparar pengar i byggprojekt, eftersom kostnader likt tillfällig täckning av byggmaterial och oförutsägbara väderförhållanden undviks till följd av att väderskydd används. Samtliga respondenter vilka varit delaktiga i referensprojektet anser att optimala väderförhållanden varit en bidragande faktor till en lyckad stomresning.
