Effektivare tillgänglighet och användbarhet i flerbostadshus : Balans mellan ekonomiska faktorer och bekvämlighet i planlösningar

(1)

Effektivare tillgänglighet och användbarhet i

flerbostadshus för funktionshindrade personer

-Balans mellan ekonomiska faktorer och bekvämlighet i

planlösningar

More efficient accessibility and adaptability in apartment

buildings for disabled people

-Balance between economic factors and comfort in planning

solutions

Kahanat Ghaznawi

Maryam Paulos

EXAMENSARBETE 2020

Byggnadsteknik

(2)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Amjad Al Musaed

Handledare: Ann-Marie Dahl Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

Abstract

Purpose: It is necessary for disabled people to be treated equally, according to

regulation 2001:526 § 1, therefore must everyone have the same terms and conditions. It is important to know people's different conditions and needs in order to create an accessible and useful environment. The Swedish standard contains both normal level and an increased level of accessibility. Studies have shown that normal levels of accessibility are not enough for a comfortable home for disabled persons. Ignorance and economic factors are the reason why there is lack of improvements in accessibility. The aim of the study is therefore to develop knowledge about accessibility that can be used to develop effective floor plans or improve existing floor plans.

Method: The methods that is used in this study are poll survey, interviews, literature

study and document analysis. Literature study and document analysis increased the writer's knowledge about this subject. Interviews and poll surveys increased the writer's information about the experiences and improvement of comfort in homes for people with disabilities.

Findings: The majority of disabled individuals from the interview survey are satisfied

with usefulness thanks to housing adjustment measures. Improvements in usability that are desired are, for example, threshold-free areas, installation of automatic doorway, height-adjustable kitchen cabinet and kitchen counter. The study showed that the majority of disabled individuals want increased accessibility in bathroom, kitchen and the hallway in order for the home to be comfortable and useful. An ideal home should have movable and open surfaces with a turning radius of at least 1.5 meters. The dwelling must have an open floor plan with a division into a private and social zone.

Implications: The conclusions from this study are that one should strive for well

thought-out planning solutions from the beginning in order to avoid large costs afterwards. In addition, big focus should be placed on the kitchen, the bathroom and the hallway, as these rooms are used most and are given high priority. For a usable housing for disabled individuals, these rooms should be built according to the height level of accessibility. A closet/storage room is also required for extra storage. In addition, big focus should be placed on the functions of housing, that is, how the different rooms are linked to each other. For instance, it is better to have an open floor plan because there are fewer partitions, which gives the feeling of an open space and larger housing.

Limitations: To limit the study, only accessibility indoors is examined. Ground

requirements and technical property requirements are not investigated in the study. The focus is on individuals with reduced ability to move, where mental disabilities are not discussed in this study. Improvements to Vätterhems’ floor plans are only made for the apartment with 3 REK. When sketching the ideal floor plans, the focus has only been on designing an apartment with 2 REK.

(4)

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Eftersom alla människor ska kunna leva med samma villkor och samma

förutsättningar, enligt förordning 2001:526 § 1, krävs det att funktionshindrade behandlas på lika sätt. För att skapa en tillgänglig och användbar miljö är det viktigt att känna till människors olika förutsättningar och behov. Svensk standard innehåller både normal nivå och höjd nivå på tillgängligheten. Undersökningar har visat att normalnivå inte är tillräcklig för att en bostad ska vara bekväm för funktionshindrade individer. Orsaken till bristande förbättringar på tillgänglighet är okunskap och ekonomiska faktorer. Målet med studien handlar därför om att ta fram kunskap om tillgänglighet som kan användas för att ta fram effektiva planlösningar eller förbättra befintliga planlösningar.

Metod: Enkät, intervjuer, litteraturstudie och dokumentanalys har använts som metod

till denna studie. Litteraturstudie och dokumentanalys ökade skribenternas kunskap inom ämnet. Intervjuer och enkäter bidrog med ökad information om funktionshindrades upplevelser och önskemål i bostaden.

Resultat: Majoriteten av funktionshindrade individer från intervjuundersökningen är

nöjda med användbarheten tack vare bostadsanpassningsåtgärder. Förbättringar av användbarheten som önskas är exempelvis tröskelfria områden, installation av automatisk dörröppning, höj- och sänkbart köksskåp och köksbänk. Studien visade att majoriteten av funktionshindrade individer vill ha utökad tillgänglighet i badrum, kök och hallen för att bostaden ska vara bekväm och användbar. En ideal bostad ska ha rörliga och öppna ytor med en vändningsradie på minst 1,5 meter. Bostaden ska ha en öppen planlösning med en uppdelning på privat och social zon.

Konsekvenser: Slutsatserna som undersökningen har tagit fram är att man ska sträva

efter välgenomtänkta planlösningar redan från början för att slippa stora kostnader i efterhand. Dessutom ska det läggas stor fokus på köket, badrummet och hallen eftersom dessa rum används mest och prioriteras högt. För en användbar bostad till funktionshindrade individer ska dessa rum byggas enligt hög tillgänglighetsnivå. Det krävs även en klädkammare/förråd för extra förvaring. Dessutom ska det läggas stor fokus på bostäders funktioner, det vill säga hur de olika rummen är kopplade till varandra. Det är exempelvis bättre med en öppen planlösning för det är färre mellanväggar vilket ger en känsla av en öppen yta och större bostad.

Begränsningar: För att begränsa studien undersöks endast tillgängligheten inomhus.

Tomtkrav och tekniska egenskapskrav utreds inte i studien. Fokuset ligger på individer med nedsatt rörelseförmåga där psykisk funktionsförmåga ej avhandlas i denna studie. Förbättringar på Vätterhems planlösningar utförs endast för bostaden med 3 ROK. Vid skissning av de ideala planlösningarna har fokuset endast varit att designa en bostad

(5)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 3 1.5 DISPOSITION ... 3

2 Metod och genomförande ... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6

2.4.1 Enkätundersökning ... 6 2.4.2 Intervjustudie ... 6 2.4.3 Dokumentanalys ... 6 2.5 ARBETSGÅNG ... 7 2.6 TROVÄRDIGHET ... 7

3 Teoretiskt ramverk ... 8

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 8

3.1.1 Frågeställning 1 ... 8

3.2 TILLGÄNGLIGHET OCH ANVÄNDBARHET ... 9

3.2.1 Universellt utformat samhälle ... 9

3.3 BASUTFORMNING “BÄTTRE FÖR ALLA” ... 10

3.4 BOSTADSUTFORMNING ... 10

3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 11

4 Empiri ... 12

(6)

Innehållsförteckning 4.2.1Intervju 1 ... 16 4.2.2 Intervju 2 ... 17 4.2.3 Intervju 3 ... 18 4.2.4 Intervju 4 ... 19 4.3 DOKUMENTANALYS ... 20 4.4 FALLSTUDIE ... 21

4.5 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 21

5 Analys och resultat ... 22

5.1 ANALYS ... 22

5.1.1 Tillgänglighet och användbarhet ... 22

5.1.2 Bostadsutformning ... 22

5.1.3 Basutformning “Bättre för alla” ... 23

5.2 RESULTAT ... 23

5.2.2Frågeställning 2 ... 24

5.3 KOPPLING TILL MÅLET ... 27

6 Diskussion och slutsatser ... 28

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 28

6.2 METODDISKUSSION ... 28

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 29

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 29

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 29

Referenser ... 30

(7)

Inledning

1 Inledning

I högskoleprogrammet Byggnadsteknik vid Tekniska Högskolan i Jönköping ingår kursen Examensarbetet som omfattar 15 högskolepoäng. Arbetet ska genomföras i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun och bostadsbolaget Vätterhem. I detta kapitel presenteras bakgrund och problembeskrivning till arbetet. I kapitlet framgår även mål och dess frågeställningar samt avgränsningar och disposition.

1.1 Bakgrund

Den ökande andelen äldre i världens befolkning har lett till att det talas alltmer om tillgänglighet och användbarhet. I takt med åldrandet förändras människans behov och förmågorna begränsas (ISO/IEC, 2001). Ungefär 560 000 personer över 16 år i Sverige har nedsatt rörelseförmåga (Handisam, 2007). Med nedsatt rörelseförmåga menas nedsatt funktion i armar, ben, händer och/eller bål. Personer med någon form av rörelsenedsättning träffar på olika svårigheter i vardagen och är i behov av hjälpmedel exempelvis rullstol eller rullator (Myndighet för delaktighet, 2017). Genom att planera en god utformning redan från början, kan personer som drabbas av rörelsenedsättning bo kvar i bostaden (Jönköpings kommun, 2012). Tack vare en anpassad och tillgänglig miljö kan personer med rörelsenedsättning bli delaktiga och självständiga (Habilitering & Hälsa, 2016).

Den svenska handikappolitiken har som mål, enligt förordning 2001:526 § 1, att utforma samhället till den grad att funktionshindrade personer blir delaktiga och jämlika. Genom att ta bort hindren, motarbeta diskriminering och öka möjligheterna för självständighet och självbestämmande för funktionshindrade personer, kan de handikappolitiska målen uppnås. Det är statsförvaltningen som ansvarar för att förverkliga handikappolitiken. Enligt förordning 2001:526 om genomförande av de handikappolitiska målen § 1 ska myndigheter verka för att personer med funktionshinder ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor (Handisam, 2007).

Varje kommun har möjlighet att få ekonomiskt stöd för att genomföra en inventering av tillgänglighet i flerbostadshus. Syftet med inventeringen är att ge kommunen kunskap om tillgängligheten i bostadsbeståndet. Genom att låta en inventering utföras kan viktiga frågor besvaras, exempelvis vad som behöver förbättras och hur bostadsbeståndet bör utformas för att skapa ett tillgängligt boende. I och med att krav och önskemål förändras över tid, är det viktigt att analysera hur bostadsbeståndet ser ut i dagsläget och hur behoven av fysisk tillgänglighet kommer att se ut i framtiden. Enligt bostadsmarknadsenkäten 2019 genomförde hälften av Sveriges kommuner tillgänglighetsinventering. Dock är problemet att inventering av bostadsutformning och inventering om hur bostäderna kan förbättras, inte är vanligt förekommande (Boverket, 2019b).

Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap § 1 ska en byggnad vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (Boverket, 2019). Föreskrifter, som tagits fram av Boverket, förklarar hur en byggnad eller byggd miljö ska se ut för att vara tillgänglig och användbar. Kraven som finns i PBL och PBF är samhällets minimikrav och det är byggherren som ska se till att tillgänglighetskraven

(8)

Inledning

I svensk standard SS 91 42 21, som Boverkets byggregler hänvisar till, finns det invändiga mått som används vid projektering av tillgängliga bostäder (Svensson, 2015). Det finns en del minimikrav som måste uppfyllas vid inlämnandet av handlingar för att få ett godkänt bygglov. Dessa minimikrav benämns normal nivå. Den tekniska kommittén SIS/TK 454 införde en ny kravnivå, som benämns höjd nivå i den svenska standarden SS 91 42 21:2006 (Svensk standard, 2006).

1.2 Problembeskrivning

Funktionsförmågan försämras med åldrandet därför är det viktigt att samhället tar hänsyn till detta (Svensson, 2015). För att alla människor ska kunna vara en del av samhället och vara med på lika villkor, krävs det att de funktionshindrade behandlas på lika sätt och får samma möjligheter som en frisk person får. Därför har regler kring den byggda miljön tagits fram (Boverket, 2019c). För att alla ska kunna nyttja den bebyggda miljön är det viktigt att tillgänglighetsfrågor berörs och tas med i planerings- och bygglovsprocessen vid framtagandet av översiktsplan, detaljplan, byggnadsprogram och projektering. Tas detta med i de tidiga skedena som benämns ovan och byggs det mer ”tillgängligt”, det vill säga enligt höjd nivå, undviks merkostnader för att åtgärda detta i efterhand. Genom att bygga bättre och mer anpassat för de funktionshindrade, blir det enklare för de att ta sig fram och nyttja den bebyggda miljön likt en fullt frisk person.

För att kunna skapa en tillgänglig och användbar miljö är det viktigt att veta vad funktionsnedsättning innebär och det bör finnas kännedom om hur miljön ska vara utformad för att hinder inte ska uppstå. Dessutom är det viktigt att känna till att människor har olika förutsättningar och behov. Det beror exempelvis på vilken funktionsförmåga och hjälpmedel personen i fråga har, samt om personen har personlig hjälp. Vissa personer behöver använda rullstol som kräver större utrymme och andra klarar sig inte själva utan behöver hjälp av antingen en eller två personer. Svensson (2015) menar att minimimåtten, det vill säga måtten för normal nivå i bostäder, inte är tillräckliga för att uppfylla en tillgänglig och användbar miljö i alla situationer (Svensson, 2015).

Eftersom måtten för normal nivå är otillräckliga i vissa situationer införde tekniska kommittén höjd nivå som definieras som utökad tillgänglighet och syftet med införandet blev därmed att förbättra tillgängligheten (Svensk standard, 2006).

Den största faktorn till att det inte byggs enligt höjd nivå, det vill säga utökad tillgänglighet, är de ekonomiska incitamenten. Orsaker till bristande förbättringar på tillgänglighet är dels okunskap samt ekonomiska faktorer (Lindahl, Martini & Malmqvist, 2010). Ökad kunskap och medvetenhet leder således till förståelse till varför tillgänglighetsförbättringar behöver genomföras (Myndighet för delaktighet, 2015).

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med arbetet är att ta fram kunskap om tillgänglighet och användbarhet. Kunskapen kan användas som underlag när nya effektiva planlösningar tas fram eller

(9)

Inledning

1. Hur upplever funktionshindrade användbarheten i sina bostäder och vilka förbättringar önskas?

2. Vilka förändringar gällande dimension och funktion kan införas i en planlösning för att uppnå en bättre tillgänglighet och samtidigt behålla en balans mellan ekonomi och komfort?

3. Hur vill funktionshindrade att framtida bostaden ska utformas för att behovet av komfort ska uppfyllas?

1.4 Avgränsningar

Studien avgränsas för att endast omfatta tillgängligheten inomhus, vilket innebär att allmänna platser inte kommer att avhandlas. Endast utformningskrav utreds, tomtkrav och tekniska egenskapskrav diskuteras inte. Studien fokuserar på den fysiska tillgängligheten i Vätterhems bostadslägenheter med 3 rum och kök (ROK). Studien fokuserar även på 2 ROK vid skissning av de ideala planlösningarna. Endast normal- och höjd nivå från svensk standard används som underlag, vilket innebär att sänkt nivå inte omfattas i arbetet. Vidare begränsas studien till rullstolsburna personer med nedsatt rörelseförmåga. Studien har också begränsats till nedsatt fysisk funktionsförmåga, vilket innebär att nedsättning av psykisk eller intellektuell funktionsförmåga inte kommer att avhandlas.

1.5 Disposition

Resterande rapport är indelad i de olika kapitlen enligt nedan.

Kapitel 2 – Metod och genomförande: här beskrivs vilka metoder och tillvägagångssätt som använts för att besvara frågeställningarna. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur arbetets trovärdighet kan säkras.

Kapitel 3 – Teoretiskt ramverk: här beskrivs kopplingen mellan frågeställningarna och teori. Här presenteras relevanta teorier som är tillämpliga för att besvara frågeställningarna och därmed uppnå rapportens mål.

Kapitel 4 – Empiri: här redovisas all data som samlats in under arbetets gång.

Kapitel 5 – Analys och resultat: här analyseras den insamlade empiri för att kunna svara på frågeställningarna.

Kapitel 6 – Diskussion och slutsatser: här diskuteras studiens resultat, valda metoder och begränsningar. Avslutningsvis presenteras slutsatser och rekommendationer samt förslag till vidare forskning.

(10)

Metod och genomförande

2 Metod och genomförande

Kapitlet redovisar valda metoder, arbetsgång samt arbetsstrategier. Dessutom redogörs för vilka undersökningsmetoder som använts för datainsamling. Kapitlet avslutas med en diskussion om resultatens trovärdighet utifrån metodvalen.

2.1 Undersökningsstrategi

Till denna studie har en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats använts för att kunna lösa problemet som undersöks. Kvantitativa studiers styrka är att generaliserbarheten går att presentera och diskutera rent statistiskt. De kvantitativa metoderna kan vara enkätstudier, experiment eller statiska metoder som kan mynna ut i siffror. Kvantitativa studier kan göras med hjälp av nya data som benämns primärdata eller sekundärdata som innebär att redan insamlade data används som kan vara i form av register, officiell statistisk etcetera (Blomkvist & Hallin, 2019). En av de vanligaste metoderna i kvalitativ forskning är intervjuer. Denna metod ger möjlighet att med hjälp av enkla verktyg förkovra sig i hur enskilda individer resonerar om de olika frågeställningarna som ska undersökas (Blomkvist & Hallin, 2019).

Att göra en fallstudie leder till en mer uttömmande empiri där den komplexa verkligheten omfamnas på ett bra sätt. Grunden i en fallstudie är att problemet studeras i sin verkliga företeelse/miljö. Vid utförande av fallstudie väljs ett eller flertal enskilda exempel för att kunna yttra sig om problemet i fråga och dessa studeras i sin verkliga miljö (Blomkvist & Hallin, 2019). Fallstudie är en lämplig metod eftersom hela arbetet grundar sig i individernas tankar och upplevelser. Fallstudien i det här fallet bygger på enkätundersökning, kvalitativa intervjuer och dokumentanalys. Frågorna är utformade på både ett kvalitativt och kvantitativt sätt.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

I det här avsnittet beskrivs vilka undersökningsmetoder för datainsamling som använts för att besvara studiens frågeställningar, se figur 1. Metodvalen för respektive frågeställning motiveras.

(11)

En undersökning i form av enkäter och intervjuer utförs för att besvara denna frågeställning.

2. Vilka förändringar gällande dimension och funktion kan införas i en planlösning för att uppnå en bättre tillgänglighet och samtidigt behålla en balans mellan ekonomi och komfort?

Utgångspunkten för att besvara denna frågeställning är den samlande data från ovanstående frågeställning. Utöver det kommer frågeställningen att besvaras genom dokumentanalys.

3. Hur vill funktionshindrade att framtida bostaden ska utformas för att behovet av komfort ska uppfyllas?

För att besvara denna frågeställning genomförs semistrukturerade intervjuer med rullstolsburna personer. Enkätundersökningen ligger också till grund för att kunna svara på denna frågeställning.

2.3 Litteraturstudie

För att få en insikt om tillgänglighet och användbarhet i tidigare forskning gjordes en litteraturstudie. Litteraturstudie har även varit till hjälp för skribenterna för att kunna fastslå om tillgänglighetsproblemet behöver undersökas. Genom kritisk granskning om ämnet får författaren en bättre förståelse i vad som behöver beforskas (Lundahl & Skärvad, 2016). Genom ny forskning bör litteraturstudie föra forskningsfronten framåt (Webster & Watson, 2002). Metoden är även viktig för att öka arbetets validitet och reliabilitet (Barnes, 2005). Vilka sökord, databaser och publiceringsår som använts redovisas i nedanstående tabell. (Se tabell 1).

Tabell 1. Databaser och sökord som använts vid litteraturstudien.

Databas Publicerings år Sökord Antal

träffar

FORMAS 2013-2019 Användbarhet 21

FORMAS 2007-2019 Bostaden 18

SBUF 2012-2018 Tillgänglighet 14

Google

Scholar 2019-2020 STANDARD SVENSK 80

Google

Scholar 2017 Adaptability and accessibility, housing design

and disability

(12)

2.4 Valda metoder för datainsamling

I det här avsnittet presenteras de olika metoderna som används för att samla in data.

2.4.1 Enkätundersökning

Enkätundersökning genomförs för att få insikt om hur rörelsenedsatta personer upplever användbarheten i sina befintliga bostäder. Vilka förändringar som kan införas för att förbättra tillgängligheten och samtidigt öka bekvämligheten tas fram med hjälp av denna undersökning. Till denna studie valde skribenterna att fokusera på den moderna kommunikationstekniken genom att göra en online- och internetundersökning. Att använda sig av denna metod är ett smidigt sätt att nå ut till en stor grupp och att få flera personer att vilja medverka. Webbenkäter online som delas i sociala medier är dessutom en snabb och enkel metod för att samla in information. Fördelen med att använda sig av webbaserade enkäter är möjligheten att kunna analysera den insamlade data elektroniskt (Netigate, 2020). En annan fördel är att respondenterna själva kan välja när och var det passar att svara på frågorna (May, 2011, s. 145). I frågeformuläret är det viktigt att det framgår om enkäten är anonym eller inte och att förklara hur deltagarnas bidrag kommer att tillämpas i arbetet (Patel & Davidson, 2019, s. 96).

2.4.2 Intervjustudie

För att ta reda på hur den framtida ideala bostaden ska utformas för att vara anpassad efter behoven och önskemålen genomförs kvalitativa intervjuer. Intervju är en datainsamlingsmetod i form av frågor (Patel & Davidson, 2019, s. 94). Denna metod ger en bred kunskap om bland annat människors upplevelser, åsikter och känslor. Till denna studie valdes semistrukturerad intervju. Den ansågs vara lämplig eftersom den ger en djupare förståelse för olika människors upplevelser och erfarenheter (May, 2011, s. 136). En kvalitativ intervju syftar till att undersöka respondentens livsvärld eller uppfattningar, det betyder att intervjuaren varken kan formulera svarsalternativ i förväg eller bestämma vad som är rätt svar. En kvalitativ intervju utformas för det mesta med en låg grad av strukturering, vilket innebär att respondenten svarar med egna ord. Med en hög grad av standardisering menas att frågorna ställs i en viss ordning till varje intervjuperson. Vid en ostrukturerad intervju ställs öppna frågor, vilket medför att respondenterna får ett stort svarsutrymme. Patel & Davidson (2019) menar att fördelen med intervjuer är möjligheten att förklara när något är oklart och att ställa följdfrågor (Patel & Davidson, 2019, s. 104).

2.4.3 Dokumentanalys

Dokumentanalys är analys av befintliga data som är skrivna av andra individer. Exempel på dokumentanalys kan vara texter från lagstiftningen, lagar och årsredovisningar. Genom innehållsanalys analyseras innehåll i dokument där syftet är att utföra systematiska undersökningar av innehållet. I dokumentanalys kategoriseras, analyseras och registreras innehållet av olika dokument (Grønmo, 2016, s.135).

Dokumentanalys är inte endast till forskning, därför är det viktigt att innehållet kritisk granskas. Dokumentanalys kan bidra med en empirisk grund till arbetet (Merriam, 1994).

(13)

2.5 Arbetsgång

För att öka kunskap och förståelse av problemet inom området började arbetet med en litteraturstudie. Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun och bostadsbolaget Vätterhem kontaktades om ett samarbete och de var positiva till att hjälpa skribenterna med undersökningen. För att förstärka arbetets validitet kontaktades en ombudsman, för Funktionsrätt i Jönköpings län, som även hade möjlighet att bidra med hjälp. Inledningsvis skapades en webbenkät i form av ett frågeformulär i Google forms, se bilaga 1. Efter kontakt med ombudsmannen för tillgänglighetsfrågor delades enkäten på Funktionsrätts webbsida. Enkäten skickades även till organisationen DHR, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, som därefter delade länken till frågeformuläret på deras Facebooksida. I enkäten och inlägget stod det tydligt att det var anpassad för endast rullstolsburna individer med nedsatt rörelseförmåga. Respondenternas svar lagrades direkt i databasen och på så sätt kunde bearbetningen påbörjades. Därefter genomfördes intervjuer med olika personer, se bilaga 2 och 3. Skribenterna antecknade under intervjun och respondenternas svar spelades in. All insamlade data bearbetades och med hjälp av insamlade data ritades två ideala planlösningar och Vätterhems planlösning förbättrades. Därefter analyserades resultatet utifrån det teoretiska ramverket.

2.6 Trovärdighet

Ordet reliabilitet innebär att studien ska kunna återupprepas och att samma resultat ska genereras. God reliabilitet uppnås genom att hålla strukturerade intervjuer och använda två observatörer vid intervjutillfället och lagra det som sagts under intervjun genom en inspelning. För att få en god reliabilitet gällande enkäten ska en utförlig instruktion ges till hela enkäten samt till enskilda frågor. Enkäten bör utformas på ett sätt som gör den enkel att besvara och de som utför studien försäkrar sig att frågornas formulering inte kan missuppfattas och även testa den på utomstående personer (Davidson & Patel, 2019).

Ordet validitet kan sammanfattas med att de verktyg som används verkligen mäter det som avses att mätas. För att stärka validiteten kommer triangulering att tillämpas vilket innebär att flera datainsamlingsmetoder används såsom intervjuer, dokumentanalys och enkätundersökning. Den erhållna informationen vägs sedan ihop. Genom att låta respondenterna få del av resultatet från intervjuerna och ge återkoppling på detta stärks validiteten ytterligare (Davidson & Patel, 2019).

(14)

Teoretiskt ramverk

3 Teoretiskt ramverk

I det här kapitlet ges en vetenskaplig grund och förklaringsansats till problemet. Viktiga grundbegrepp förklaras och vetenskapliga referenser som är tillämpliga för att besvara frågeställningarna redovisas.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

I detta avsnitt beskrivs kopplingen mellan frågeställningar och teori. I figuren nedan visas vilka teorier som tillämpats för att besvara frågeställningarna (Se figur 2).

Figur 2. Kopplingar mellan frågeställningar och valda teorier.

3.1.1 Frågeställning 1

Frågan syftar på att få en överblick på hur funktionshindrade upplever användbarheten samt vilka förändringar enligt deras önskemål som kan införas. Eftersom frågan syftar på individer med rörelsenedsättning ligger förklaringen av tillgänglighet och användbarhet som grund för att förstå betydelsen av frågeställningen.

Syftet med frågan är att komma fram till effektivare lösningsförslag på planlösningen från bostadsbolaget Vätterhem. För att komma fram till förbättrat lösningsförslag ska teorierna bostadsutformning, tillgänglighet och användbarhet samt basutformning “bättre för alla” tillämpas.

Genom svaren från intervjuer och enkäter ska nya planlösningar tas fram. Definitionen av tillgänglighet och användbarhet samt “Bättre för alla” är viktigt att ha som grund för att senare undersöka funktionshindrades önskemål gällande planlösningar. Till denna frågeställning ska även teorin bostadsutformning och universellt utformat samhälle tillämpas.

(15)

3.2 Tillgänglighet och användbarhet

Med begreppen tillgänglighet och användbarhet menas hur väl en verksamhet eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning (Boverket, 2019a). Enligt FN:s konvektion innebär tillgänglighet att funktionshindrade ska kunna leva oberoende av någon annan individ och kunna delta fullt ut på allmänna platser, både inomhus- och utomhusanläggningar. Med tillgänglighet menas tillräckligt stora utrymmen för att en rörelsehindrad person ska kunna manövrera med rullstol (Handisam, 2007).

Syftet med tillgänglighet för personer med rörelsenedsättning är att det ska vara säkert och att det inte ska finnas problem med att förflytta sig utan att få hjälp inomhus. Det innebär att underlaget måste vara jämnt och fast samt att hinder i vägen ska undvikas. Till exempel ska det vara möjligt att förflytta sig fritt i bostaden utan att hindras av trappor, höga trösklar eller trånga utrymmen. I en bostad ska det finnas tillräckligt stora utrymmen för att personer med rörelsenedsättning ska kunna manövrera med rullstol (Myndighet för delaktighet, 2017). En bekväm bostad för personer med nedsatt rörelseförmåga innebär att lätt kunna göra förflyttningar i bostaden och dessutom ska det helst vara tröskelfritt eller åtminstone väldigt låga trösklar. Skulle det vara obligatoriskt, som till exempel vid badrummet, kan mjuk gummitröskel vara en bra lösning. I ett badrum ska det finnas plats för duschplats med stödhandtag efter att badkaret tagits bort (Svensk standard, 2006).

Det finns olika typer av välfärdsteknik i form av teknikstöd som är avsedda att underlätta för rörelsenedsatta personer. Bland dessa är spisvakt och automatisk dörröppning som är en traditionell lösning. Tack vare denna lösning kan den boende låsa upp dörren och prata med gäster på avstånd. Svensson (2012) nämner i sin bok “Bygg ikapp” att denna teknik bör vara enkel att installera om det skulle finnas behov (Svensson, 2012).

För att köket ska kunna användas av en person i rullstol bör det finnas stora fria ytor dels framför köksinredning men även runtom matplatsen. Dessutom ska det helst inte finnas många underskåp för att personen ska kunna komma under arbetsbänken med en rullstol. Eftersom vissa underskåp tas bort ska det finnas plats för flera andra förvaringsenheter. Mikrovågsugn och diskmaskin bör placeras på lämplig arbetshöjd. Det ska vara möjligt att ordna avställningsyta, till exempel i form av utdragsskiva, vid ugnen och på vardera sida om spisen. Inbyggnadsugnen ska helst ha sidohängd lucka och placeras högst 0,90 m över golv (Svensson, 2012).

3.2.1 Universellt utformat samhälle

Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR) är en organisation av och för personer med nedsatt rörelseförmåga. DHR:s vision är ett universellt utformat samhälle. Med tanke på att det är viktigt med en fungerande och hållbar standard, jobbar DHR för att utforma bostäder utifrån framtidens behov. DHR:s budskap lyder “Utforma tillgängligheten i samhället efter människors behov av ett användbart samhälle.” (DHR, 2017, s. 3). Det innebär att ingen människa ska behöva flytta bara för att bostaden inte uppfyller kraven för tillgänglighet och användbarhet (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, 2017).

(16)

3.3 Basutformning “Bättre för alla”

År 2006 bestämde kommunfullmäktige att nybyggnationer ska byggas med förbättrad tillgänglighet enligt “bättre för alla” på kommunala markanvisningar. “Bättre för alla” är en ändrad version av svensk standard. Mindre ändringar med avseende på exempelvis automatdörröppningar och duschhandtag har gjorts för att göra det enklare för funktionshindrade individer.

Basutformningsprogram eller basanpassningsprogram innebär färre åtgärder i efterhand. För den som drabbas av nedsatt rörelseförmåga ökas chanserna att bo kvar i lägenheten. För byggnader som har byggts med basutformning blir det mindre kostnader för olika anpassningsåtgärder om ett funktionshinder skulle uppstå. Det behöver dock inte innebära att det är sämre att bo i en basutformad bostad för en individ som inte är funktionshindrad. Basutformning leder således till en höjning i kvalitet samt lägre kostnader vid anpassningsåtgärder. Den gör dessutom bostäderna mer attraktiva. Basutformningen grundar sig i Svensk standard och boverkets byggregler (Ramde, 2012). I ett basutformningsprogram ställs det särkrav i en kommun. Syftet med basutformning är att undvika bygga om eller göra anpassningar i efterhand (Hemingway, 2011).

Kommunen som ställer speciella krav med högre nivåer än lag, förordning eller föreskrift benämns ofta som kommunala särkrav. Eftersom förutsättningarna ska vara lika över hela landet, har plan-och bygglagen gjort en begränsning av kommunens möjligheter att ställa särskilda krav. Tidigare har det också varit förbjudet men för att tydliggöra detta gjordes det en reglering i plan- och bygglagen år 2015 (Boverket, 2018).

3.4 Bostadsutformning

Utgångspunkten för svensk standard är de olika funktionerna i en bostad. Begreppet funktion syftar oftast till ett rum men det förekommer att flera funktioner finns i ett och samma rum. Exempelvis kan samvaro, matlagning och måltid placeras i samma rum och i det fallet används hellre begreppet utrymme. Dock bör det finnas fönster på varje avskild del, för att det ska vara möjligt att separera funktionerna om så skulle önskas (Svensk standard, 2006).

Tidigare undersökningar har visat att de flesta vill bo kvar i sina befintliga bostäder så länge som möjligt. Det finns vissa kvaliteter, vars syfte är att skapa en god bostad, som passar alla människor oavsett ålder. Dessa kvaliteter är bland andra zonering och rumskopplingar. Zonering handlar om att bostaden bör delas in i en privat och offentlig del (Nylander, Gromark, Nilsson & Redvall, 2007). Nylander (2011) skriver om offentliga och privata delar i bostäder. En bekväm bostad har stora och öppna ytor i den offentliga delen där det oftast är en öppen planlösning mellan köket och vardagsrummet. Dessutom är det viktigt att skapa en privat del i bostaden.

(17)

olika aktiviteter görs samtidigt. Exempelvis kan ett stort sovrum delas in i två mindre sovrum, kontorsarbetet kan göras i matplatsen eller sovrummet och två badrum kan användas av flera familjemedlemmar. Hur flexibelt ett rum är avgörs av storleken och formen. En flexibel planlösning gör det möjligt för en bostad att ändras över tid och efter behov. Genom att sätta upp en vägg kan bostäder med öppen planlösning delas in i fler mindre sovrum i framtiden. För att det ska vara möjligt att placera väggar där det önskas, är det viktigt att tänka på fönsterplaceringen (Esping & Nylander, 2017). När en ny planlösning tas fram är det viktigt att den är så enkel och logisk som möjligt. Svensson (2012) menar att förflyttningsavstånd mellan de olika rummen bör vara så korta som möjligt, speciellt sovrum och hygienrum. Nylander (2007) framhäver att placeringen av sovrummet nära badrummet är mest lämpligt för barnfamiljer. Det är också viktigt att tänka på ledningsdragning (Svensson, 2012).

Saruwonoa et al. (2012) gjorde en studie med observationer om hur hyresgäster möblerar sitt vardagsrum. Studien visade att vardagsrummet är uppdelad i tre zoner. Zonerna som vardagsrummet uppdelades i var matsal, samvaro och underhåll.

3.5 Sammanfattning av valda teorier

Enligt kapitel 3.2 Tillgänglighet och användbarhet ska alla individer kunna leva under samma villkor och förutsättningar, därför har regler tagits fram (Handisam, 2007). Kapitel 3.2.2 Universellt utformat samhälle, är DHR:s vision. DHR:s budskap är att utforma ett användbart samhälle efter individers behov (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, 2017). Kapitel 3.3 Basutformning “bättre för alla” är en ändrad version av svensk standard. Basutformning innebär färre åtgärder i efterhand för den som drabbas av funktionsnedsättning (Ramde, 2012). I kapitel 3.4 Bostadsutformning tas två olika kvaliteter upp, vilka är zonering och rumskoppling. Det är viktigt att en bostad är bekväm och hållbar.

(18)

Empiri

4 Empiri

I det här kapitlet redovisas all data som samlats in under arbetets gång.

4.1 Enkätundersökning

Enkäten besvarades av 155 personer som har fysisk rörelsenedsättning och är medlemmar i organisationen DHR eller Funktionsrätt. I och med att nästan alla enkätfrågor var obligatoriska, har alla respondenter svarat på varje fråga. Endast två frågor, där respondenten fick möjlighet att svara med en lång svarstext, var frivilliga. Skribenterna valde att ställa de två enkätfrågorna för att snabbt få utförliga svar, om respondenternas upplevelser, behov och önskemål, vilka kan vara till nytta för studiens resultat.

Enligt enkätundersökningen var 86,5 % medvetna om att det finns en svensk standard som anger mått i en bostad, resterade visste inte om det. Majoriteten av de som svarade bodde i flerfamiljshus och 65,2 % svarade att de aldrig behövt flytta på grund av utrymmesbrist eller att deras bostad inte var anpassad efter deras behov. 60,6 % av respondenterna upplever inte några svårigheter med att ta sig till olika rum i bostaden på grund av tröskelhöjden. Däremot uppger 29,7 % att de upplever att det är svårt och de övriga 9,7 % av respondenterna har valt att svara på frågan med en kommentar. De flesta svarade endast att de hade tagit bort trösklarna medan några även skrev att de tidigare hade stora problem. I fråga om öppen eller sluten planlösning, föredrar 83,2 % en öppen planlösning som innebär att bostaden har öppna ytor med färre mellanväggar. Medan 16,8 % föredrar en sluten planlösning, det vill säga en bostad som är avgränsad med flera mellanväggar. Vad gäller zoner, uppger 65,2 % att de skulle vilja dela upp bostaden i privat och social zon.

En översikt över svarsfördelningen för de övriga frågorna presenteras nedanför. Följande frågor handlar om bostadens funktioner och placeringen av funktionerna i förhållande till varandra kommer att utgå ifrån rörelsenedsatta personers önskemål. För de tre första frågorna nedan består svarsalternativen av en skala från 1 till 5, där 1 motsvarar “inte alls” och 5 motsvarar “mycket”. I fråga om hur gärna de skulle vilja placera köket bredvid vardagsrummet svarade majoriteten “mycket”. Enligt figur 1 var det endast 5,2 % som inte alls skulle vilja ha köket placerat bredvid vardagsrummet. (Se figur 3).

(19)

Empiri

I fråga om kökets placering i förhållande till sovrummet svarade 45,8 % att de inte alls skulle vilja placera dessa två rum bredvid varandra. 24,5 % av respondenterna, det vill säga 38 personer har dock valt att svara neutralt på denna fråga genom att välja siffran tre i skalan (Se figur 4 nedan).

Figur 4. Andelen respondenters vilja att placera köket bredvid sovrummet från skala 1 till 5.

När det gäller sovrummets placering i förhållande till vardagsrummet har en majoritet på 36,8 % svarat neutralt på frågan. Vid jämförelse mellan 1 och 5 är det dock fler som inte alls skulle vilja placera dessa rum i anslutning till varandra. 16,1 % har svarat “inte alls” och 9 % har svarat “mycket”, vilket visas i figuren nedan (Se figur 5).

Figur 5. Andelen respondenters vilja att placera sovrummet bredvid vardagsrummet från skala 1 till 5.

I följande fråga gällande badrummets placering har en majoritet på 80,7 % svarat att de skulle vilja placera badrummet i anslutning till sovrummet. Enligt figuren nedan skulle 13,6 % av respondenterna vilja placera rummet vid hallen. (Se figur 6).

(20)

Empiri

Figur 6. Respondenternas svar på frågan angående badrummets placering i en planlösning presenterade procentuellt.

Figuren 7 visar tydligt att 57,4 % av respondenterna som deltagit i undersökningen föredrar vinkelkök. Den näst mest omtyckta köksformen är det raka köket enligt figuren nedan (Se figur 7).

Figur 7. Vilken typ av köksform som föredras mest av respondenterna, presenterade procentuellt.

När det gäller placeringen av matplatsen har 72,3 % svarat att de skulle vilja placera den i köket (se figur 8).

(21)

Empiri

Figur 8. Respondenternas svar gällande matplatsens placering, presenterade procentuellt.

Det gemensamma för de olika rummen, som är presenterade i tabellen nedan är att majoriteten är i behov av en fri vändningsradie på minst 1,5 meter i diameter. Den största andelen som är 52,3 % är eniga om att en större vändningsradie skulle behövas i köket (Se tabell 2).

Tabell 2. Respondenternas behov av en viss storlek på vändningsradie för de olika rummen, presenterade procentuellt.

Hur stor fri vändningsradie skulle du helst behöva ha i? Minst 1,3 m Minst 1,5 m >1,5 m Övrigt Köket 15,5% 52,3% 26,5% 5,7% Hallen 21,9% 49,7% 22,6% 5,7% Badrummet 19,4% 45,2% 30,3% 5,2%

Följande del är en sammanfattning av respondenternas synpunkter. Det första som ska uppmärksammas vid utformningen av en bostad är att det bör finnas cirkulationsmöjligheter, det vill säga att rum nås från flera håll. Det som är gemensamt bland de som svarade är att det behövs stora utrymmen för rullstol, stor svängradie och ett rum att förvara alla hjälpmedel i. Stort vändutrymme är viktigt för att det ska vara möjligt att själv kunna ta sig fram. En person anser att det ofta är en helt onödig nivåskillnad vid in- och utgång. Personen menar att det är mycket lättare att ta sig över en tröskel om det inte finns en skillnad i nivå mellan inne och ute. Helst vill rörelsenedsatta personer att bostaden inte har några trösklar alls. Det ska vara lätt att ta

(22)

Empiri

rum. Automatisk dörröppnare är en smidig och lämplig lösning för personer som använder rullstol. En annan smart lösning är att bostaden har skjutdörrar istället för vanliga dörrar då det tar mindre plats. Det ska finnas gott om utrymme i hallen för att det ska vara möjligt att parkera permobilen utan att den står i vägen och att flytta från en rullstol till en annan. Tillgänglig klädkammare tycks vara bättre än garderober, då gott om plats för förvaring krävs exempelvis plats för hjälpmedel. Hur badrummet är utformat är oerhört viktigt eftersom badrum som är trånga och inte anpassade är jobbigt enligt respondenterna. Dessutom ska hänsyn till badrummets storlek tas för att det ska finnas plats för en person som sitter i elrullstol och två assistenter som lyfter. Utöver det bör tvätt- och torktumlare placeras bredvid varandra för att de ska vara lättillgängliga. Höj- och sänkbara överskåp i köket underlättar mycket men även ledigt utrymme under bänkskivan eller få underskåp. Till följd av detta ska det gå att nå samt använda överskåpen och att komma under köksbänken med rullstol. På motsvarande sätt är höj- och sänkbara bänkskivor till hjälp för att på så sätt kan personerna bekvämt sitta och arbeta i köket. Det är också viktigt med en ugn med dörr istället för lucka och med många avställningsytor i köket då det är svårt att rulla med varma kastruller/grytor.

4.2 Intervjustudie

Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en mer insikt om vilka behov och önskemål som finns gällande fysisk tillgänglighet i bostaden. Intervjuer genomfördes även för att få en inblick i hur rullstolsburna individer upplever användbarheten i deras bostad. Dessutom utfördes en semistrukturerad intervju med kommunens handläggare av bostadsanpassning och trafikhandläggare för att få inblick om hur kommunen jobbar med tillgänglighetsfrågor. Nedan följer en redovisning av svaren från intervjuerna.

4.2.1 Intervju 1

En intervju med en rullstolsburen ombudsman för tillgänglighetsfrågor genomfördes den 10:e mars 2020.

Fysisk tillgänglighet är att kunna komma fram överallt på likvärdigt sätt. Tillgänglighet är en universell utformning, hela samhället ska verka för att det ska bli bättre tillgänglighet. Ombudsmannen menar att en tillgänglig bostad ska inte bara vara en passage utan en rörlig yta. Med det menar han att det ska vara möjligt att kunna vända sig runt och sköta vardagsuppgifterna. Ombudsmannen tycker att utformning i sin egen bostad är jättebra för att han själv har varit med och designat den med hjälp av en arkitekt. I bostaden är det en öppen planlösning mellan vardagsrum och köket. Badrummet har byggts med utökad tillgänglighet. Planlösning från Myresjökatalogen användes som grund för utformning av bostaden. Bostaden har byggts med färre antal sovrum för att få större area i samtliga sovrummen.

Respondenten upplever inga hinder med att förflytta sig inne bostaden. Det finns inga cirkulationsmöjligheter, dock finns rymliga ytor för att förflytta sig i bostaden. Respondenten uttrycker att det inte endast är placering av kök och matbord som är

(23)

Empiri

och ett överskåp över diskmaskinen. Ombudsmannen har även bott i Kålgården med delvis anpassat kök, där det var fast standardhöjd på köksskåp och bänkskiva. Han betonar att köksarbete upplevdes som en jobbig situation då han fick arbeta i en obekväm position med armarna böjda uppåt.

De flesta dörrar är 0,8 m och en del är 0,9 m vilket fungerar bra. Han tycker även att vanliga dörrar är smidigare än skjutdörrar. Anledning är att i bostaden finns endast rullbara trösklar och då försvinner behovet av skjutdörrar. Så länge utrymme finns funkar vanliga dörrar även till garderober. Skjutdörrar har han till garderob på grund av utrymmesbrist. Det finns även gott om utrymme i hallen och det är inte alls mycket möblering i hallen. Inbyggt städskåp togs bort för att öka utrymmet i hallen. Det är även möjligt att ställa undan rullstolen i hallen utan att den står i vägen. Dessutom finns det tillräcklig med förvaring. Kapphylla är anpassad efter hans höjd och det är nästan standardhöjden. Respondenten framhäver att det blir lägre kostnader om det byggs rätt från början. Bostaden är väldigt bekväm och har hög användbarhet eftersom den är anpassad efter hans behov och önskemål. Det finns inga invändiga förändringar i bostaden utan endast utvändiga förändringar som önskas att förändras. Respondenten önskar endast rullbar tröskel mellan in- och utgången vid entrén.

Ombudsmannen skulle föredra att bo kvar och bygga om ifall bostaden inte var tillgänglighetsanpassad. Han skulle börja med att vända sig till kommunen för att ansöka om bostadsanpassning. Hade bostadsanpassning nekats, hade han anpassat bostaden själv på en minimumnivå och anpassat de viktigaste delarna, exempelvis rullbara trösklar och anpassat köket. Det är dessutom viktigt med tillräcklig breda dörröppningar i bostaden. Ombudsmannen anser att ideal bostad ska ha fritt rörelseutrymme och lätt att nå alla förvaringslösningar, praktiskt är det omöjligt med helt ideal bostad. Det går inte att ha sänkbart överallt exempelvis på grund av kylskåp eller diskmaskin.

En intervju med talesperson för föreningarna STIL (Stiftarna av Independent Living) och VIMPA (Vi med personlig assistans) genomfördes den 12:e mars 2020.

Respondenten är i behov av personlig assistans och på så sätt finns det ett extra rum i bostaden där assistenten brukar övernatta. Eftersom det är ett lugnt område och han trivs bra med planlösningen så valde han att bo kvar och göra anpassningar i bostaden. Anpassningarna var automatisk dörröppnare, höj och sänkbar säng och sänkning av tröskel i balkongöppning. Även badrummet har anpassats på grund av utrymmesbrist. Torktumlaren ligger ovanför tvättmaskinen och därför måste assistenten hjälpa till vid behov eftersom den är för högt placerat. En vanlig dörr fick ersättas med en skjutdörr eftersom det upplevs bättre med skjutdörrar. Kommunen har fått stå för alla kostnader på de anpassningsåtgärder som gjorts.

Respondenten säger att fysisk tillgänglighet är att kunna röra sig överallt med rullstol inne i bostaden men även på balkongen. Tillgänglighet är även att utan problem kunna förflytta sig från rullstol till toalett och från rullstol till säng. Respondenten har inga svårigheter med förflyttningar efter anpassningarna som har gjorts. Det finns gott om utrymme i hallen och därför går det att köra in permobilen för att ladda på nätterna.

(24)

Empiri

Det finns också cirkulationsmöjligheter i bostaden och det upplevs bra. Dessutom är dörröppningar tillräckligt breda. I och med att det är svårt för respondenten att nå kapphyllan hjälper assistenten till vid behov. I dagsläget finns inga höj- och sänkbara köksskåp och bänkskivor men han är inte i behov av det eftersom en assistent är tillgänglig dygnet runt.

Respondenten önskar inga stora förändringar utan endast installation av automatisk dörröppnare till balkongen. Han framhäver att ett bekvämt boende ska vara varmt och skönt, men när det gäller planlösningen ska tillgängligheten funka bra och det ska vara lätt att ta sig fram överallt i bostaden. Personen framhäver att äldre byggda utomhusmiljöer kan ändras och bli tillgängliga. Han menar att mycket går att fixa bara om viljan finns. Respondenten anser att den ideala bostaden ska ha en öppen planlösning, stora utrymmen, inga trösklar, öppna ytor och välfungerade toalett.

En intervju med en rullstolsburen person som sitter i tillgänglighetsgruppen genomfördes den 16:e mars 2020.

Respondenten är inte i behov av personlig assistent. Hon upplever inga svårigheter att förflytta sig i bostaden. Den nuvarande bostaden var till viss del anpassad eftersom den tillhör ett serviceboende. Efter ett halvår från inflytningen fick personen sitt kök anpassat efter sina behov. Köksbänken sänktes och fick ingen höj- och sänkbar köksbänk och köksskåp. Tyvärr så har inmätningen gjorts fel och köksbänken ligger nu högre. Personen har pratat med kommunen flera gånger om att de får rätta till det. Hon berättar att det finns en regel som säger att anpassningar i ett och samma rum endast får göras en gång, om inte förutsättningarna på individen har förändrats. Det finns även ingen bra plats för mikro i köket. Hon har tagit upp det med kommunen om att ändra till en halv kyl och frys istället, för att kunna få plats med en mikro. Det gick tyvärr inte eftersom de ansåg det inte vara viktigt, därför skaffade personen själv en hylla i köket. Eftersom köket inte är anpassat efter hennes behov är personen inte nöjd med användbarheten i bostaden. Hon anser att köket är viktigast när det gäller användbarheten. I köket finns endast ett höj- och sänkbart skåp och hon skulle önska att få fler. Dessutom är alla skåpen under köksbänken borttagna. Personen berättar att om ett boende ska upplevas bekvämt måste ramarna ökas på vad som behöver bli godkänd från kommunen. Personen tillägger att om det behövs exempelvis två höj- och sänkbara skåp ska man få det även om man är ensam i hushållet.

I bostaden finns det gott om utrymme i hallen och alla rum nås från hallen vilket är bra. I hallen finns det ett litet förråd, en stående klädhängare och skåp för skorna. Bostaden har tillräckligt breda dörröppningar och personen föredrar vanliga dörrar istället för skjutdörrar. Hon har även tagit bort dörrar eftersom det upplevs vara i vägen. Badrummet i bostaden är för smalt och hon skulle önska att ha ett större badrum. I

(25)

Empiri

Respondenten förklarar att tillgänglighet innebär att kunna komma in i en byggnad, ta sig runt, komma åt saker, finns det trappor ska det finnas en fungerande hiss. En tillgänglig bostad gynnar alla, många som blir äldre kan även ha möjlighet att bo kvar i bostaden. Det hade varit häftigt med plats för hiss i en villa på nybyggnader så att man kan välja bo kvar när man blir äldre. Personen tycker att man ska tänka mycket på tillgängligheten vid nybyggnationer så att man inte behöver bekosta det i efterhand. Det ska fungera för både en rullstolsburen och gående person. Det kanske alltid behövs rätta till småsaker i efterhand men den ska vara hyfsad tillgänglig. Respondenten som sitter i tillgänglighetsgruppen märker att allt inte har tänkts från början när det gäller tillgängligheten och det leder till en massa extra kostnader på att åtgärda det i efterhand. Slutligen tillägger respondenten att en ideal bostad ska ha stort badrum, höj- och sänkbar köksbänk och köksskåp samt halv kyl och frys så att man får lite mer fria ytor för arbete.

En intervju med handläggare för bostadsanpassning och trafikhandläggare på Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun genomfördes den 16:e mars 2020. Som bostadsanpassningshandläggare anpassar man hos de enskilda i hemmet. Om man exempelvis bor i en villa och har svårigheter med trappor kan det åtgärdas med en ramp eller hiss. Hiss läggs istället för ramp om lutningen överstiger 1:12 m. Plocka bort ett badkar, ta ner trösklar, sätta spistimer eller spisvakter, stödhandtag är vanliga förekommande anpassningar som görs. Även tillbyggnader på villor har gjorts för personer som är i behov av assistent och inte har tillgång till ett extra rum i bostaden. Enligt bostadsanpassningshandläggaren har åtgärder under nybyggnation gjorts vid få tillfällen. Det blir dyrare och mer komplicerat att göra åtgärder i samband med nybyggnation därför görs anpassningar i efterhand.

Bostadsanpassningshandläggare berättar att alla är berättigat till att få ett bostadsanpassningsbidrag om man behöver det. För alla åtgärder som görs måste en ansökan och ett intyg från arbetsterapeut lämnas in, eftersom det är arbetsterapeut som intygar om att behovet finns för funktionshindrade personen. Det måste även finnas ett godkännande från fastighetsägaren. Anpassningsbidraget är kommunalt och går på skattepengarna. Med den nya lagstiftningen står kommunen för alla kostnader vid fel (Bostadsanpassningshandläggare, 2020).

Det finns något som kallas för tillgänglighetsråd, där olika avdelningar är sammankallande. Dessa är trafikavdelning, bygglovsavdelning, tekniska från parksidan samt socialen. Här sker mycket samverkan där olika önskemål tas upp och vad som ska göras (Trafikhandläggare, 2020).

Vision 2030 jobbar kommunen mycket med. Det är ett kommunpolitiskt program som gäller för samtliga förvaltningar och som i dagsläget är under omarbetning. Det är socialen som sammankallar alla förvaltningars representant. Många tillgänglighetsanpassningar gynnar alla individer. Trafikhandläggaren tillägger att det handlar om utökade kostnader (Trafikhandläggare, 2020).

(26)

Empiri

4.3 Dokumentanalys

För att undvika återkommande problem och få en gemensam lösning har svensk standard skapats. Det finns nationella och internationella standarder för att människor ska få en bra kvalité på den lägsta nivån. Syftet med standard är att människor ska kunna komma överens angående rutiner som är densamma för alla och leder till en ökad kvalité. Standarder underlättar lagar och regler och påpekar när de ska följas eftersom standarder kompletterar lagstiftningen (Svensk standard, 2006).

I svensk standard finns det mått på både normal nivå och höjd nivå där kraven uppfylls för bostadsutformning (Boverket, 2019). Normal nivå är avsedd för en manuell eldriven inomhusrullstol med en diameter på 1,3 meter. Höjd nivå är förbättrad tillgänglighet avsedd för exempelvis gruppboende och arbetslokaler, med en diameter på 1,5 meter. Normal nivå är den minsta nivån för att tillgodose byggreglernas minimikrav (Svensk standard, 2006). I svensk standard för invändiga mått i bostäder, SS 91 42 21:2006, framgår det vilka mått som gäller för normal nivå och höjd nivå. I tabellen nedan redovisas skillnaderna (Se tabell 3).

Tabell 3. Skillnader mellan måtten för normal och höjd nivå enligt Svensk Standard SS 91 42 21:2006. Normal nivå Grundläggande tillgänglighet Höjd nivå Utökad tillgänglighet Innerdörr (fritt passagemått) 760mm 800mm Rullstols vändmått 1300mm 1500mm Sängplats för en personsrum 2100mm x 2100 mm 2100mm x 2200 mm Parsängplats i tvåpersonsrum 2900mm x 3700mm 3100mm x 3900mm Rak passage mellan

möbler 800mm 900mm

Rak passage mellan

möbler och vägg 900mm 1000mm

Rak passage mellan

väggar 1100mm 1300mm

Rullstols vändmått 1200mm 1300mm

Passage/ vändmått

(27)

Empiri

4.4 Fallstudie

Denna studie är en fallstudie om projektet Strandängen etapp 1B i Jönköping där det pågick en nybyggnation av flerbostadshus från juni 2016 till november 2017 (ByggfaktaDOCU, 2018). Byggherre för detta projekt var Bostads AB Vätterhem. Hela etapp 1 var färdigbyggd år 2017 och det finns totalt 222 bostäder. I Kultur- och gatuhusen, som är det område som denna studie avgränsat till, finns det 129 lägenheter (Strandängen, 2020). Flerbostadshusen i området är ganska utspridda vilket gör det möjligt att bygga lägenheten större. För att begränsa studien ytterligare har endast hus 41 tagits hänsyn till (se bilaga 7). Den befintliga planlösningen på 3 rum och kök från Vätterhem analyserades för att få en uppfattning om vad som skulle behöva ändras enligt funktionshindrades önskemål (se figur 9 & bilaga 4). Skribenterna ritade av Vätterhems planlösningen i programmet Revit.

Figur 9. Vätterhems planlösning på 3 ROK på 81,6 m2 (Vätterhem, 2015).

4.5 Sammanfattning av insamlad empiri

I kapitel 4.1 Enkätundersökning redovisas alla enkätsvaren. I kapitel 4.2 Intervjustudie redovisas respondenternas svar från intervjun. I kapitlet framgår det att majoriteten av funktionshindrade tycker att det är en god användbarhet i bostaden tack vare bostadanpassningsåtgärder. Det redovisas även en del förbättringar som kan införas i bostaden. I kapitel 4.3 Dokumentanalys analyserades svensk standard där skillnaden mellan måtten för normal nivå och höjd nivå presenterades. I kapitel 4.4 Fallstudie beskrivs projektet Strandängen i Jönköping. Vätterhems planlösning analyserades för att få en uppfattning om vad som skulle kunna förändras.

(28)

Analys och resultat

5 Analys och resultat

I detta kapitel analyseras den insamlade empiri i relation till den teoretiska referensramen, för att kunna svara på frågeställningarna. Vidare redovisas resultatet för varje frågeställning i eget avsnitt. Slutligen görs en sammanfattande analys av svaren som kopplas till målet.

5.1 Analys

5.1.1 Tillgänglighet och användbarhet

Både enkätundersökningen och intervjuerna visar att respondenterna vill ha stora utrymmen och öppna ytor i sina bostäder. När en ny planlösning tas fram är det viktigt att den är så enkel och logisk som möjligt. Svensson (2012) menar att förflyttningsavstånd mellan de olika rummen bör vara så korta som möjligt, speciellt sovrum och hygienrum. Utrymmet i hygienrummet anses vara viktigast och mest problematiskt bland personer med nedsatt rörelseförmåga. På så sätt ska det vara möjligt att göra utrymmet större. Därmed ska badrummets placering i förhållande till bärande väggar samt toalettstolens och tvättställets placeringar tänkas över. Automatisk dörröppning tycks vara en smidig och lämplig lösning enligt respondenterna. Svensson (2012) nämner i sin bok att tekniken bör vara enkel att installera om det skulle finnas behov då det underlättar för rörelsenedsatta personer. Enligt denna studie föredras klädkammare. I en klädkammare ska det gå att vända med rullstol. Rummet ska ha en bredd på minst 1,7 meter och dörren ska ha ett mått på 0,76 meter (Svensson, 2012). Undersökningen visade att minimikravet inte är tillräckligt för att skapa en bekväm bostad och därför krävs utökad tillgänglighet. Detta stämmer överens med Svensson (2015) påstående, det vill säga att måtten för normal nivå är inte tillräcklig och användbar i alla situationer. Studien visade att i en bekväm bostad för personer med nedsatt rörelseförmåga ska det helst vara tröskelfritt eller åtminstone väldigt låga trösklar för att det ska vara lätt att förflytta sig i bostaden. Svensson (2012) menar att det gör vardagen smidigare för funktionshindrade individer. Skulle trösklar vara obligatoriskt i vissa rum, som till exempel vid badrummet så kan mjuk gummitröskel vara en bra lösning. I ett badrum ska det finnas plats för duschplats med stödhandtag efter att badkaret tagits bort. (Svensk standard, 2006).

5.1.2 Bostadsutformning

I denna studie vill majoriteten av respondenterna dela upp bostaden i privat och social zon, vilket stämmer överens med Nylanders teori (Nylander, 2011). Enligt Svensson (2012) bör förflyttningsavstånd mellan sovrum och hygienrum vara så korta som möjligt. Även denna studie har visat att funktionshindrade vill ha sovrummets placering nära hygienrummet (Nylander, Gromark, Nilsson & Redvall, 2007). Majoriteten av respondenterna i denna undersökning vill att bostaden ska ha cirkulationsmöjligheter då fördelen är att rum kan nås från flera håll. Nylander (2011) framhäver att rundgångsrörelse gör bostaden flexiblare. I studien ville funktionshindrade individer ha en öppen planlösning för att det känns stort och öppen. Esping & Nylander (2017) skriver att en öppen planlösning är flexibel eftersom den kan delas upp till flera rum

(29)

5.1.3 Basutformning “Bättre för alla”

Resultatet från enkät- och intervjuundersökningen visade att i en bekväm bostad ska köket, badrummet och hallen byggas enligt “bättre för alla”, det vill säga med utökad tillgänglighet. Ramde (2012) menar att en bostad med förbättrad tillgänglighet inte endast är bekväm för funktionshindrade individer, utan den är även bekväm för individer utan funktionshinder. Ramde (2012) tillägger även att bostäder med förbättrad tillgänglighet anses vara mer attraktiv, vilket undersökningen har visat. Minoriteten av respondenterna vill att sovrummen ska byggas enligt höjd nivå. För att införa en balans mellan ekonomi och bekvämlighet har endast hänsyn till majoriteten tagits. Därför har utökad tillgängligheten endast använts i köket, badrummet och hallen vid skissning av de ideala planlösningarna samt vid förbättring av Vätterhems planlösning.

Studien visade att de flesta skulle vilja bo kvar i sin lägenhet om ett funktionshinder skulle uppstå. Det innebär färre åtgärder i efterhand för bostäder som är byggda enligt “bättre för alla” om ett funktionhinder skulle uppstå (Ramde, 2012). Resultatet från undersökningen visade dessutom att mindre ändringar som automatdörröppningar gör vardagen smidigare för funktionshindrade individer vilket stämmer överens med Ramdes (2012) påstående.

5.2 Resultat

En bostad tycks vara väldigt bekväm och ha hög användbarhet om den är anpassad efter behoven och önskemålen. Funktionshindrade är väldigt nöjda med användbarheten efter att bostaden anpassats efter deras behov. Funktionshindrade tycks vara mindre nöjda med bostaden som inte har anpassats efter behoven. Tack vare bostadsanpassningsåtgärder kan behoven tillgodoses och vardagslivet i hemmet fungera. Det finns olika förändringar som kan göras inomhus för att underlätta utförandet av olika dagliga aktiviteter. Exempel på bostadsanpassningar är borttagning av trösklar och badkar, byggandet av duschplats, installation av automatisk dörröppning och breddning av dörrar. Funktionshindrade upplever inga hinder med att förflytta sig inne i bostaden. Det är mycket enklare att ta sig över en tröskel om det inte finns några nivåskillnader. Helst föredras tröskelfria rum i bostaden. För att säkerställa en god användbarhet i bostäder är det viktigt att det finns breda dörröppningar och tillräckligt breda dörrar. Det är främst de som avgör om en person i rullstol kan ta sig in i ett rum och utföra aktiviteten.

Kapphyllan kan enkelt anpassas efter den höjden som individen önskar. För att öka användbarheten ytterligare ska det vara möjligt att placera tvätt- och torktumlare bredvid varandra utan att utrymmet påverkas. Dessutom ska det finnas stora och välfungerade badrum. Köksarbetet kan förenklas och bli bekvämare med höj- och sänkbara bänkskivor samt väggskåp då dessa kan sänkas ned till önskad arbetshöjd. Genom att ställa in arbetshöjden i armbågshöjd kan personer i rullstol arbeta i köket på ett bekvämt sätt. Höj- och sänkbart kök är en smart lösning, dock är det praktiskt omöjligt att ha höj- och sänkbart överallt. Detta på grund av kylskåpet och diskmaskinen. Detta i sin tur leder till att rullstolsburna personer inte kommer åt skåp som är placerade över kyl/frys och diskmaskinen, vilket tycks vara mindre bra. I köket önskas många avställningsytor och en ugn med dörr istället för lucka.

(30)

Undersökningen visar att det är främst köket, badrummet och hallen som behöver ha mer utrymme, vilket innebär att dessa rum ska byggas enligt måtten för höjd nivå. För att införa en balans mellan ekonomi och bekvämlighet ska hänsyn endast tas till de rum som upplevs mest problematiska vid brist på utrymme enligt funktionshindrade individer. Om alla rum skulle ha förbättrad tillgänglighet skulle det vara bekvämt men åtgärden skulle inte vara kostnadseffektiv. Därför ska tillgänglighet inte förbättras i alla rum. Tillgängligheten av en del rum förbättras med hänsyn till omgivningen samt den yttre miljön. Det finns en önskan om att ha klädkammare där skjutdörrar föredras. Utöver det finns det ett behov av större dörröppningar i bostaden.

Det nya förbättrade lösningsförslaget på Vätterhems planlösning enligt funktionshindrades önskemål har tagits fram (se figur 11). I figur 10 och 11 visas planlösningen både före och efter ändringar. För att skapa möjlighet till uppdelning av privat och socialzon samt för att undvika ha köket bredvid både sovrummen, har köket placerats framför vardagsrummet istället för emellan av båda sovrummen. Dessutom blir det en öppen planlösning mellan köket och vardagsrummet, vilket majoriteten föredrog enligt enkätundersökningen. Det har även skapats en cirkulationsmöjlighet runtom kyl och frys i köket. För att skapa ett större badrum med utökad tillgänglighet har förrådet på 2,6 kvm tagits bort. Dessutom är det viktigt att utnyttja utrymmen och samtidigt skapa ett bekvämare badrum för funktionshindrade individer. Förrådet var dessutom 810 mm brett vilket blir väldigt trångt för rullstolsburna individer och därmed svårt att utnyttja platsen. Förrådet har kompenserats med större klädkammare i sovrummet och dessutom har fler garderober lagts in i planlösningen. På grund av utrymmesbrist vid ingången av förrådet har dörren i förrådet ändrats till en skjutdörr istället för en vanlig dörr. Övriga dörrar har ändrats till D10 från D9. Med hänsyn till resultatet från enkäten och intervjuarna har även köket och hallens tillgänglighet förbättrats från normal nivå till höjd nivå. Den totala arean i bostaden har ändrats med 4,4 kvm. Bostaden vidgades mot norr och väster sida vilket är tillåtet för att det finns fri yta (se bilaga 7).

(31)

(32)

Den ideala bostaden ska enligt denna studie ha öppna och rörliga ytor med stor svängradie. Bostaden ska vara indelad i en offentlig och privat zon samt ha en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum. Det ska finnas stora utrymmen och möjlighet att göra förflyttningar med rullstol utan problem. En tillgänglig klädkammare önskas eftersom det behövs gott om plats för att förvara alla hjälpmedel i. Majoriteten av rörelsenedsatta personer som deltog i undersökningen vill att bostaden ska ha rundgångsrörelse då fördelen är att rum kan nås från flera håll. Andra tycker att så länge bostaden har en rymlig yta finns det inget behov av rundgångsrörelse. Gällande rumskopplingar i bostaden vill majoriteten inte att köket placeras bredvid sovrummet utan bredvid vardagsrummet. Undersökningen visade att de flesta vill att badrummet ska placeras nära sovrummet. Vinkelkök föredras och matplatsen ska placeras i köket. Två förslag på hur en effektiv planlösning kan se ut för att tillgodose behoven och önskemålen hos rörelsenedsatta personer visas i figurerna nedan. Planlösningarna är baserade främst på resultaten från intervjuerna och enkätundersökningen men även hänsyn till de lämpliga måtten från svensk standard har tagits. Lägenheten är uppdelad i en social och privat zon. Närmast hallen ligger badrummet som är placerat nära sovrummet för att avståndet mellan dessa funktioner ska vara så kort som möjligt. Klädkammaren med skjutdörrar kan nås från både hallen och sovrummet, vilket skapar en rundgångsrörelse som i sin tur leder till att bostaden upplevs större. Den mest omtyckta köksformen var L-formade vinkelköket. Måtten för höjd tillgänglighetsnivå, enligt svensk standard, har endast tillämpats i hallen, badrummet och köket (Se figur 12 & 13).