• No results found

Yrkeshögskolan 2015 - kortfattad statistik - Myndigheten för yrkeshögskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yrkeshögskolan 2015 - kortfattad statistik - Myndigheten för yrkeshögskolan"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Yrkeshögskolan 2015 – kortfattad statistik

11 600 examinerade (år 2014).

Examensgrad: 72 % (77 % för kvinnor, 66 % för män). 89 % har jobb året efter examen (90 % kvinnor, 89 % män).

58 % av dessa har ett jobb som överensstämmer helt eller till största delen med utbildningen (59 % kvinnor, 57 % män).

87 % är nöjda med sin utbildning (89 % kvinnor, 85 % män).

Yrkeshögskoleutbildning (YH) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier med en stark arbetslivsanknytning. Sammansättningen av utbildningsutbudet varierar över tid beroende på arbetsmarknadens efterfrågan. Siffrorna gäller år 2015 om inget annat anges.

Resultat

Yrkeshögskolan består av 16 utbildningsområden.

Största utbildningsområdena är ”Ekonomi, administration och försäljning” och ”Teknik och tillverkning”.

1 845 utbildningsomgångar pågick under året, varav 702 startade under året.

Utbildningar

2,0 behöriga sökande (unika personer) per utbildningsplats. 46 500 studerade under året.

18 300 påbörjade sin utbildning:

Könsfördelning: 51 % kvinnor, 49 % män.

Medelålder 30,9 år (kvinnor: 32,3 år, män: 29,5 år). Härkomst: 83 % inrikes födda, 17 % utrikes födda.

(2)

Vill du veta mer om yrkeshögskoleutbildningar och deras resultat?

Läs vår Statistisk årsrapport som du hittar på myh.se/publikationer. Där kan du även jämföra siffrorna med tidigare år.

Utbetalda statliga medel: 1 679,5 miljoner kronor.

Utbetalda årsplatser (motsvarar helårsstuderande): 27 014.

Utbetalda statliga medel per årsplats i genomsnitt: 62 200 kronor.

Ekonomi

Utbildningsanordnare: 227 Privata: 125 Kommuner: 95 Landsting: 6 Statlig: 1

Anordnare

References

Related documents

Johnston, som sätter dikten mycket högt — om med rätta vill jag efter en genom läsning inte söka avgöra — menar sig i den ha funnit den slutliga

Risken med Linders språkbruk blir under alla förhållanden att det uttunnar Kierkegaards term intill meningslöshet — den minsta gemensamma nämnaren blir bara

D et vore lätt att avfärda Lagercrantz som en litteraturhistorisk dilletant, som en subjek­ tiv essäist utan sinne för historisk metod, men det vore att göra

Föga uppmärksammad under största delen av sin författarbana blev som bekant V il­ liers de risle-A dam efter Huysmans’ uppskattande ord i A rebours (1884) av

Som vi tidigare har funnit sätter Vossius i anslutning till skriften Problemata den poetiska ingivelsen i samband med den svarta gallan och den därmed

D et är emellertid överraskande och beundransvärt, att Gustafson lyckats så väl, att han behärskar inte bara den egentliga vitterhetens fält utan också är i

Utgångspunkten för Strindberg då han våren 1898 skrev första delen av Till Damas­ kus var hans egna upplevelser av verkligheten — med allt vad dessa

D et utomordentliga sätt, på vilket Malmström handskas med sin för övrigt mycket krävande metod — utform ad till en del under inflytande av verk av Emil