Hälsofrämjande åtgärder för ökad sömnkvalitet
hos skiftarbetare - en litteraturstudie
Health promotion measures for increased sleep
quality in shift workers - a literature study
Författare: Maria Wåhlberg och Sandra Eriksson
VT 20
Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap
Specialistsjuksköterska med inriktning på företagshälsovård
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Ulla Ohlsson, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Elisabeth Welin, Professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Skiftarbete innebär att arbetstider skiljer sig från sedvanligt dagtidsarbete. Tiden för skiftarbetare växlar under dygnet och i samhälles arbetar ca 20 % av anställda skift. Vid oregelbunden arbetstid störs individens sömncykel och vilket kan leda till förkortad sömn som får en inverkan på hälsan. Den salutogena teorin fokuserar på det friska i betydelsen hälsa-ohälsa och knyter an detta till en känsla av sammanhang (KASAM). På arbetsplatsen är det hälsofrämjande arbetet centralt för att behålla hälsa hos sina anställda och som stöd i detta arbete kan det systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) och företagshälsovården vara till hjälp.
Syfte: Syftet var att beskriva hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen för ökad sömnkvalitet hos personer som arbetar skift.
Metod: Studien har en deskriptiv design och är en litteraturstudie med en systematisk sökning. Tio artiklar som svarade på syftet inkluderades, samtliga artiklar byggde på kvantitativa undersökningar. Dataanalysen har sammanställts i en artikelmatris och resulterade i 11 subkategorierna och i tre teman.
Resultat: Resultatet visade på att hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen kan ge ökad sömnkvalitet hos skiftarbetare och sammanfattades i följande tre teman: åtgärder i den psykosociala- och fysiska arbetsmiljön, återhämtning och friskvårdsinsatser.
Slutsats: Den fysisk och psykiska arbetsmiljön är av betydelse för sömnkvaliteten hos personer som arbetar skift. En direkt effekt på anställdas sömnkvalitet är tid för återhämtning och friskvårdinsatser. Arbetstagares hälsa kan främjas genom samarbete och kunskap om skiftarbete.
Nyckelord: arbetsgivare, hälsoarbete, skiftarbete, sömnkvalitet
ABSTRACT
Background: Shift work means that working hours are different from usual daytime work. The time for shift workers varies during the day and in society about 20% of employees work shifts. In the case of irregular working hours, the individual's sleep cycle is disturbed, which can lead to shortened sleep which has an impact on health. The salutogenic theory focuses on the healthy in the sense of health-ill health and links this to a sense of coherence (SOC). In the workplace, health promotion is central to maintaining the health of its employees and in support of this work the systematic work environment (SAM), organizational and social work environment (OSA) and occupational health care can be helpful.
Aim:
The aim was to describe health promotion measures in the workplace for increased sleep quality in persons working shifts.
Method: The study has a descriptive design and is a literature study with a systematic basis. Ten articles that responded to the purpose were selected, in which all articles were
quantitative. The data analysis was compiled into an article matrix and resulted in 11 subcategories and in three themes.
Results: The results showed that health promotion measures in the workplace can increase the quality of sleep in shift workers and were summarized in the following three themes: measures in the psychosocial and physical work environment, recovery and health care efforts.
Conclusion: The physical and mental working environment is important for the quality of sleep of people who work shifts. A direct effect on employees sleep quality is time for recovery and wellness efforts. Workers health can be promoted through collaboration and knowledge of shift work.
Innehållsförteckning 1 Inledning ... 5 2 Bakgrund ... 5 2.1 Hälsa ... 5 2.2 Skiftarbete ... 6 3.1 Sömn ... 7 4.1 Förebyggande hälsoarbete ... 7
4.2 Företagshälsovård och företagssjuksköterskans roll ... 8
5 Problemformulering ... 8 6 Syfte ... 9 7 Metod ... 9 7.1 Design ... 9 Figur 1 ... 9 7.2 Sökstrategi ... 9 7.3 Urval ... 10 Figur 2. ... 11 7.4 Kvalitetsgranskning ... 11 7.5 Dataanalys ... 11 8 Etiska övervägande ... 11 9 Resultat ... 12
9.1 Åtgärder i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön ... 12
9.2 Återhämtning ... 13 9.3 Friskvårdsinsatser ... 13 10 Diskussion ... 14 10.1 Metoddiskussion... 14 10.2 Resultatdiskussion ... 16 11 Slutsats ... 18 12 Kliniska implikationer ... 18 13 Fortsatt forskning ... 18 Referenser ... 19 Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Artikelmatris Bilaga 3. Granskningsmall Bilaga 4. Demografi
1 Inledning
I Sverige är en av fem anställda skiftarbetare. Skiftarbete är vanligast förekommande inom hälso- och sjukvården, handeln och industrin (Statistiska centralbyrån [SCB], 2018).
Skiftarbete kan vara två-skift, dag och kväll, tre-skift dag, kväll och natt eller endast nattskift. För att orka med skiftarbete är det av betydelse att prioritera återhämtning. Detta kan innebära tid för god sömn mellan arbetspassen och fysisk aktivitet (Karlsson, 2011). Dygnsrytmen styrs av skiftarbete vilket har inverkan på den anställdes hälsa både fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetsskift som utförs under nattetid stör den biologiska klockan när kroppen är inställd på vila och risken för ohälsa kan bli stor (Nena et al., 2018). Personer som arbetar roterande skift upplever sämre sömnkvalitet än personer som arbetar dagtid (Åkerstedt & Wright, 2009). Hälsofrämjande arbete kan förhindra att sjukdom uppstår vilket ger minskad sjukfrånvaro och den enskilde individen blir mer effektiv i sitt arbete. Detta gör skillnad i ekonomin både för individen, företaget och samhället (Antonovsky, 2005). På arbetsplatsen behöver det arbetas aktivt för att uppnå en god hälsa och en god livskvalitet genom att förebygga svårigheter som kan uppstå gällande hälsa, trötthet och sömn (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010).
2 Bakgrund
2.1 Hälsa
Hälsofrämjande arbete beskrivs av World Health Organisation (WHO, 1986) i
Ottawadokumentet enligt följande: “Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den” (sida 1). I
Folkhälsoinstitutets åtta målområde beskrivs faktorer som har inverkan på hälsa, både
främjande och jämlik. Två av målen beskriver möjligheten till hälsosamma levnadsvanor och en främjande syn på individens inflytande och delaktighet, är det naturligare att uppnå en god och jämlik hälsa i samhället och i det vardagliga livet (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Den salutogena teorins beskrivning av hälsans ursprung är hur individen kan behålla hälsan eller stärka den. När en individ upplever ett begripligt, hanterbart och meningsfullt liv kan hen hantera olika påfrestningar bättre. Begriplighet innebär att individen reflekterar över
situationen på olika sätt och detta kan uppnås genom kunskap, återkoppling och god
kommunikation på arbetsplatsen. Hanterbarhet är när individen har verktygen för att hantera situationer på ett konstruktivt sätt genom yrkesskicklighet och möjligheter att utföra
uppgifter. Meningsfullhet innebär att individen ser ett sammanhang med arbetsuppgifternas betydelse och mål. Med dessa förmågor har individen en större chans att uppleva KASAM. Ett hälsofrämjande arbete kan förebygga ohälsa och stärka medarbetarens KASAM
(Antonovsky, 2005). Vid arbete med hälsa i arbetslivet är en lämplig utgångspunkt det
2.2 Skiftarbete
Vid skiftarbete delas arbetstiderna upp i två- eller treskift, vid tvåskift är det en fast grupp som endast arbetar natt och kompletterar tvåskiftet som arbetar dag och kväll. Vid treskift ingår dag-, kväll- och nattskift i tjänstgöringen (Kecklund et al., 2010). Varje
24-timmarsperiod ska innehålla minst elva timmars sammanhängande ledighet. Ledigheten ska enligt lag ske mellan 24.00 och klockan 05.00, detta kan förbises om det är en dygnet-runt verksamhet. Varje sjudagarsperiod har arbetstagaren rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet (Arbetstidslagen, 1982:673, 13 §; 14 §).
På en arbetsplats där sjuksköterskor arbetade skift upplevde drygt 80% att de hade dålig sömnkvalitet (Lin, Liao, Chen och Fan, 2014). Personer som arbetar skift där nattarbete ingår har visat sig ge en försämrad sömnkvalitet och arbetsförmåga. Arbete och sömn som sker när kroppen är inställd på vila stör den biologiska klockan och kan då bidra till negativa effekter på sömn och arbetsförmåga (Åkerstedt och Wright, 2009). Försämrad sömnkvalitet kan orsaka trötthet under dagen, insomnia och att man vaknar tidigt på morgonen (Nena et al, 2018)
2.3 Hälsobesvär vid skiftarbete
Hälsobesvär som kan uppstå i samband med skiftarbete är relaterade till kroppens biologiska klocka. Kroppen är inställd på sömn och vila under natten vilket gör att det under nattskiften finns en naturlig trötthet och speciellt i slutet av arbetspasset (Theorell & Kecklund, 2019). I hjärnan är det hypotalamus som styr dygnets timmar. Det gör den genom att få
ljusinformation från näthinnan. Härifrån går informationen till tallkottkörteln som producerar hormonet melatonin, är det ljust minskar produktionen och vid mörker ökar produktionen. Det är melatoninet som styr kroppens uppfattning om dygnsrytmen och gör oss tröttare under kväll- och nattimmar (Åkerstedt, 2001). Vid skiftarbete ökar risken för att drabbas av
bröstcancer och detta tros bero på störningar av dygnsrytmen som har en negativ effekt på melatoninet. Mekanismerna bakom störd dygnsrytm är komplexa och kan bero på många olika faktorer. Hur länge individen måste utsättas för skiftarbete och vilka andra faktorer som kan vara av betydelse för att riskerna för bröstcancer ska öka är oklara (Kecklund et al., 2010; Costa, Haus & Stevens, 2010).
En systematisk översiktsstudie visar att skiftarbetare har 17 procent högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom än dagarbetare och morbiditeten är 26 procent högre. Risken att drabbas ökade med sju procent för varje påbörjad femårsperiod (Torquati, Mielke, Brown & Kolbe-Alexander, 2018). Självrapporterade mag- och tarmbesvär är högre hos personer som arbetar skift då tarmrörelser inte följer sömn- och vakenhetsmönstret samt att födointaget blir oregelbundet. Personer som arbetar skift har fler vita blodkroppar än dagarbetare vilken kan leda till kroniska inflammationer (Kecklund el al, 2010). En teori varför skiftarbete ökar risken för nämnda sjukdomar är sömnstörningar, störd dygnsrytm och livsstilsfaktorer som kost, rökning samt att det blir en negativ verkan på det sociala livet. Åkerstedt, Ingre och Kecklund (2012) menar att skiftarbetare får svårare att hantera sitt sociala liv på grund av den oregelbundenhet som uppstår. I en ytterligare studie av Åkerstedt och Kecklund (2017) visar resultatet att bli inkallad på kort varsel minskar det sociala livet samt att återhämtningen blir
Personer som arbetar skift har ett oregelbundet sömn- och vakenhetsmönster (Åkerstedt, 2001). Efter ett nattskift blir sömnen förkortad och sömnen blir i genomsnitt fem timmar lång. Även skift som börjar före klockan sex på morgonen förkortar sömnen vilket medför trötthet och kan resultera i kronisk sömnbrist. Arbetstagare kan nicka till under sina
arbetspass vilket gör att olycksrisken ökar (Theorell & Kecklund, 2019). Skift som är längre än åtta timmar ökar risken för olyckor och vid skift som är 12 timmar långt är olycksrisken dubbelt så hög än vid skift som är åtta timmar långt (Jepsen, Zhao & van Leeuwen, 2015; Wagstaff & Sigstad, 2011).
3.1 Sömn
Det är individuellt hur mycket sömn varje person behöver, men majoriteten av befolkningen sover cirka sju-nio timmar per natt (Åkerstedt, 2001). Nattetid är individen inte medveten om hur många uppvaknanden som sker. Korta uppvaknande kan leda till att individen inte
kommer ner i djupsömn och därför inte känner sig utvilad på morgonen
(Stressforskningsinstitutet, 2015). Det finns olika sömnbesvär som ger försämrad
sömnkvalitet hos individer. Sömnkvalitet innefattar både individens upplevelse av sömn men även den fysiologiska sömnen, människans olika faser i sömncykeln
(Stressforskningsinstitutet, 2015).
Den fysiologiska sömnen mäts genom hjärnvågor (EEG) och muskelspänning (EMG). Det är utifrån dessa två mätvärden sömnen delas in från noll till fyra och detta kallas sömncykel. Även drömsömn, rapid eye movement sleep (REM), är en del av vår sömncykel (Åkerstedt, 2001). Stadium ett i sömncykeln är insomnia. Stadium två är den stabila sömnen och är 50 procent av den totala sömnperioden. Då går kroppen ner i varv och ämnesomsättningen sjunker, temperaturen i kroppen och hjärtfrekvensen minskar, andningen är långsammare och blodtrycket sjunker några mm Hg. Stadium tre och fyra är den djupa sömnen, då krävs det högre ljud för att vakna och det som händer i kroppen är en kraftig insöndring av
tillväxthormonet (Åkerstedt, 2001). Efter djupsömnen kommer sömncykeln i stadium två igen, kampen mellan vanlig sömn och drömsömnen börjar. Ämnesomsättningen ökar och det insöndrande tillväxthormonet slutar produceras. Sömncykeln pågår i tre till fyra omgångar under sömnen och varje cykel är cirka 80-100 minuter (Åkerstedt, 2001). Att komma ner i djupsömn har stor betydelse för återhämtning och att främja hälsa men även att ha tillräckliga resurser att klara av utmaningar i arbetslivet och privat (Stressforskningsinstitutet, 2015).
4.1 Förebyggande hälsoarbete
SAM är en del av det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsgivaren ska göra riskbedömningar kontinuerligt för att förhindra att någon anställd skadar sig eller drabbas av ohälsa på sitt arbete. Denna process bör vara en naturlig del i organisationen varje dag för att skapa en tryggare och mer tillfredsställande arbetsmiljö. Anställda ska ha
kännedom om vilka risker som finns samt vad som krävs för att utföra sitt arbete
(Arbetsmiljöverkets författningssamling [AFS] 2001:1). En annan del i det förebyggande hälsoarbetet är att arbetsgivaren ska ha kunskap om att arbetstidsförläggningen kan medföra risker för hälsan och ökad olycksrisk (AFS 2015:4).
Winroth (2015) menar att hälsofrämjande arbete utgår från organisationens perspektiv, hur hälsa främjas och individens perspektiv vilka aktiviteter som utförs på arbetsplatsen för att främja hälsa hos sina anställda. Detta hälsoarbete innebär att utgå från den verksamhet arbetstagarna arbetar i och sätter det i samband med verksamheten.
Lin et al. (2014) styrker att en hälsosam arbetsplanering för skiftarbetande sjuksköterskor bör vara prioriterat hos arbetsgivaren för att förbättra arbetsmiljön och individens hälsostatus. Arbetsgivaren kan i det förebyggande hälsoarbetet samverka med företagshälsovården för att få stöd i det systematiska arbetet (Marinko & Ivarsson-Walther, 2019).
4.2 Företagshälsovård och företagssjuksköterskans roll
För att få en förståelse för svårigheter som uppstår i arbetsmiljön menar Antonovsky (2005) att det krävs kunskap och erfarenheter samt metoder och tekniker för att hantera detta. Företagshälsovården är en oberoende expertis i arbetsmiljöarbetet och med sin breda kompetens av yrkeskategorier finns det en helhetssyn på både organisation och individnivå (Staten offentliga utredningar [SOU] 2011:63).
Företagshälsovårdens roll är att tillsammans med företaget ta del av den information som kan ha inverkan på arbetsmiljön och anställdas hälsa och säkerhet (Marinko & Ivarsson-Walther, 2019). Arbetsgivaren har möjlighet att erbjuda sina anställda som arbetar skift en
nattundersökning hos företagshälsovården där den anställde träffar först företagssköterskan och sedan företagsläkaren. Medicinska kontroller utförs samt rådgivning gällande kost, motion och sömn ges (AFS 2019:3). Företagssköterskan står för den största yrkesgruppen inom företagshälsovården och arbetar tillsammans med de övriga yrkeskategorierna mot att förbättra anställdas hälsa och arbetsförmåga (SOU 2011:63).
Företagssköterskan har kunskaper som främjar den fysiska och psykiska hälsan som kan orsaka arbetsrelaterade sjukdomar. På individnivå kan det ske genom att företagssköterskan har en helhetssyn på arbets- och livssituationen hos individer och arbetar hälsofrämjande för att förbättra deras livsstilsfaktorer samt att ge stöd för resurser som individen har. På
gruppnivå har företagssköterskan kunskap för att identifiera risker i arbetsmiljön genom riskbedömningar och kartläggningar samt komma med underlag för lösningar
(Riksföreningen för företagssköterskor och Svensk sjuksköterskeföreningen, 2010).
5 Problemformulering
Störd sömn har inverkan på individens hälsa både psykiskt, fysisk och socialt då den biologiska klockan störs och risken för sjukdomar ökar. För skiftarbetare är det oundvikligt att inte störa den biologiska klockan men det går att förebygga genom att prioritera faktorer i arbetsmiljön som har inverkan på sömnkvalitet. Därav blir det betydelsefullt att undersöka vilka åtgärder på en arbetsplats som kan ge ökad sömnkvalitet hos personer som arbetar skift.
6 Syfte
Syftet med studien var att beskriva hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen för ökad sömnkvalitet hos personer som arbetar skift.
7 Metod
7.1 Design
Studien har en deskriptiv design och är en litteraturstudie med en systematiskgrund. Denna design valdes för att sammanställa den aktuella forskningen inom detta område och utgår från Polit och Becks (2017) flödesschema. Flödesschemat redovisas nedan:
Figur 1. Polit och Beck (2017). Flödesschema, fritt översatt.
7.2 Sökstrategi
Syftet för studien utformades, steg ett i flödesschemat, innan en primär sökning utfördes för att undersöka om tidigare forskning förekom utifrån studiens syfte som redovisas i Bilaga 1. Sökningen utfördes genom fritextsökning och gav tillräckligt med material för att fortsätta med studien. Genom den primära sökning identifierades ämnesord som utökade sökningen och genererade fler artiklar som svarade på studiens syfte.
I steg två och tre identifierades sökord utifrån syftet och en litteratursökning genomfördes gemensamt i fem elektroniska databaser (Cinahl, Medline, PubMed, Scopus och Web of Science). De tre första databaserna valdes utifrån området omvårdnadsvetenskap och Scopus och Web of science för att de är ämnesövergripande och tvärvetenskapliga databaser.
Sökningarna skedde mellan 2020-02-19 och 2020-03-28. Sökning med trunkering gav ett stort antal träffar vilket medförde att begränsningen utfördes med MeSH-termer. MeSH är en databas med ämnesord inom medicin- och hälsovetenskap som används för att identifiera
Välja ut databaser. Identifiera sökord Genomför sökning Koda information Genomläsning Välja artiklar utifrån syfte Kvalitets- granska artiklar Analysera artiklar, bilda teman Samman-ställning av resultat Formulera ett syfte och frågeställning
ämnesord (Karlsson, 2017). För att begränsa sökningen ytterliggare söktes artiklar mellan åren 2009- 2020, artiklar skrivna på engelska eller svenska samt var peer reviewed. Utifrån studiens syfte kombinerades ämnesord och fritextsökning genom booleska sökoperatorerna “AND” och “OR”. I Cinahl utfördes sökningarna med ämnesorden shiftwork, sleep, sleep deprivation, sleep hygiene, sleep latency och health promotion samt fritextsökningen shift work, sleep quality och work environment. I Medline utgjordes sökningen med samma ämnesord och fritextsökning som i Cinahl. I PubMed användes ämnesorden sleep, sleep latency, sleep hygiene, shift work schedule och health promotion samt fritextsökning health intervention, shift work och health promotion. I Web of Science användes fritextsökning shiftwork, sleep, health intervention, sleep quality och work environment. I Scopus användes fritextsökning sleep, shiftwork, health promotion, sleep quality och work environment. Orden health promotion och health intervention begränsade antalet träffar och därför utfördes
sökningar med och utan dessa begrepp för att inte förbise artiklar som svarade på studiens syfte.
I Bilaga 1 finns den sökmatris som redogör vilka sökord och hur sökningarna har utförts. I samband med sökning framkom även litteraturstudier som svarade på studiens syfte och litteraturstudiernas referenslista kontrollerades för att hitta originalartiklar. En artikel inkluderades genom denna process.
7.3 Urval
Inklusionskriterier för denna studie var artiklar som studerade sambandet mellan direkta och indirekta åtgärder som kan ge ökad sömnkvalitet hos skiftarbetare. Deltagarna skulle vara arbetsföra personer mellan 18-65 år och arbeta. Exklusionskriterier var artiklar som ej svarade på studiens syfte och deltagarna arbetade dagtid. I artiklar där effekten av läkemedel på sömnkvalitet studerades samt om deltagarna var gravida eller hade sjukdomstillstånd som hade en inverkan på sömnen exkluderades. Studier där interventionen hade fokus på kost, fysisk aktivitet och där sömnkvalitet inte mättes utan var ett bifynd exkluderades.
I databassökningarna framkom 1580 träffar. Artiklar som inte var tillgängliga på nätet beställdes från Örebros universitet för att granskas. Inledningsvis lästes 232 titlar, av dessa granskades 105 abstract utifrån studiens syfte. Artiklar som svarade på syftet granskades enligt inklusions- och exklusionskriterier och det resulterade i 28 artiklar. 17 artiklar var dubbletter och totalt inkluderades 10 kvantitativa artiklar som svarade på syftet. Detta är steg fyra och fem i flödesschemat (Figur 1). De artiklar som ingår i litteraturstudien har läst separat och sedan gemensamt. Resultatet som svarade på studien syfte markerades och kodades enligt steg sex i flödesschemat (Figur 1).
Figur 2
.Artikelmatris över identifierade subkategorier samt teman.7.4 Kvalitetsgranskning
I steg sju utfördes kvalitetsgranskning separat och sedan gemensamt (Figur 1).
Granskningsmall användes för att säkerhetsställa att artiklarna hade god kvalitet och valdes ut efter artiklarnas design. Artiklarna har granskats utifrån mallar som finns i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering metodbok (SBU, 2017) samt bedömningsmodell från Örebro universitet Örebros granskningsmall: Kvantitativa studier utan kontrollgrupp.
Studierna delas in i hög, medel, låg eller oklar kvalitet (Bilaga 3). Slutligen inkluderades totalt åtta artiklar med hög kvalitet och två artiklar med måttlig kvalitet.
7.5 Dataanalys
Dataanalysen utfördes gemensamt och resultatet sammanställdes i en artikelmatris där
information om syftet, interventionen, populationen, design och resultatet redogörs (Bilaga 2). I steg åtta har artiklarna lästs flera gånger för att sedan analysera resultatet och delats in i subkategorier. Subkategorierna som urskildes var: stöd i arbetet, god relation, arbetsmiljön, ljusets betydelse, krav i arbetet, skiftrotation, vila mellan skiftet, schema, snabb återgång, yoga och aromaterapi. Detta resulterade i tre teman: åtgärder i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön, återhämtning samt friskvårdsinsatser.
8 Etiska övervägande
Nio av tio artiklar som inkluderats i studien har ett godkännande från en etisk kommitté. Det etiska resonemang som finns i artiklarna handlar om att deltagarna har fått både muntlig och skriftlig information om studien och gett sitt medgivande. Artikeln skriven av Billing och Focht (2016) har inget etiskt godkännande men har ett etiskt resonemang i texten. Artikeln uppfyller etiska principer där deltagarna har gett samtycke till studien, är anonyma, är frivilligt samt fått information om studiens tillvägagång sett och syftet med studien
(Helsingforsdeklarationen, 1964). Enligt information från tidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine där studien är utgiven publiceras endast etiskt godkända studier.
Intervention Författare Friskvårdsinsatser Jensen et al (2016) Li et al (2019) Lim et al ( 2019) Niu et al (2017) Vedaa (2017) X X X X Zhang (2016) Yoga Aromaterap i Skiftrotation Vila mellan skiftet Schema Snabb återgång Stöd i
arbetet God relation
Arbetsmiljö n Ljusets betydelse Krav i arbetet Billing &Focht, (2016) Chang et al (2017) Eldevik (2013) Fang & Li (2015) X X X X X X X X X X X X X X X X
Åtgärder i den psykosociala och fysiska miljön. Återhämtning
X X X
Författarna har på olika sätt en förförståelse där en av dem arbetar nattskift och den andra arbetar inom företagshälsovården. Detta har tagits i beaktning under studiens gång genom att materialet har bearbetats individuellt för att sedan diskuterats gemensamt. På detta sätt har förförståelsen uppmärksammats och kunnat motverkas.
9 Resultat
Resultatet grundar sig på tio kvantitativa studier från Taiwan, Kina, Sydkorea, USA, Norge och Danmark. I analysen framkom tre teman: åtgärder i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön, återhämtning och friskvårdsinsatser samt 11 subkategorier (Figur 2).
9.1 Åtgärder i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön
På ett sjukhus i Kina visade det sig att skiftarbete, jobbkrav, våld i arbetsmiljön och kronisk trötthet hos sjuksköterskor gav försämrad sömnkvalitet. Två faktorer som även inverkade på sömnkvaliteten var arbetstillfredsställelse och jobbkontroll (Li, Fang och Zhou, 2019). Medan stöd från kollegor gav en positiv effekt och ökad sömnkvalitet (Li et al., 2019; Zhang,
Punnett, Phillips-McEnany & Gore, 2015; Lim, Han, Cho & Baek, 2019). Främsta faktorn för ökad sömnkvalitet var en god relation mellan yrkeskategorier. Lagarbete och förståelse för varandras arbete samt stöd i sjuksköterskegruppen är andra bidragande faktorer för ökad sömnkvalitet (Li et al., 2019; Lim et al., 2019). Även på arbetsplatser där arbetstagarna sover 6-10 timmar har det visat sig att de skattar sin sömnkvalitet som låg (Lim et al., 2019). Undersköterskor inom långvården upplevde att psykiska och fysiska krav, känna sig trygg, möjlighet till delaktighet i beslut, stöd från chefer och kollegor, balans mellan privatliv och arbete inverkade på sömnkvaliteten. För varje ovan nämnda faktorer som ökade sjönk prevalensen av dålig sömnkvantitet med sju % och dålig sömnkvalitet med 17 %.
Undersköterskorna som inte hade några fördelaktiga faktorer som nämnts ovan upplevde sin sömnkvalitet som låg medan undersköterskorna som har sju fördelaktiga faktorer upplevde sin sömnkvalitet som högre (Zhang et al., 2015).
På en intensivvårdsavdelning i Danmark installerades dynamisk armatur på arbetsplatsen. Dynamisk armatur innebär att ljuset ändrar färg och intensitet under dygnets gång, under dagen var ljuset naturligt och under kvällen och natten ändrade ljuset färg till rött. Det som studerades var vilken effekt ljuset har på sömnkvalitet i dag-, kväll- respektive nattskift. Sammanställningen i studien visar att arbetstagare som arbetade natt i interventionsgruppen upplevde sin sömnkvalitet som bättre än kontrollgruppen. Mellan dag- och kvälls-skiften var det ingen skillnad i upplevd sömnkvalitet hos grupperna. De som sällan eller aldrig hade svårt att somna efter ett arbetsskift i interventionsgruppen var 72,2 % medan i kontrollgruppen var det 53,4 %. Efter ett kvällspass kände sig mer än hälften av interventionsgruppen väldigt ofta eller ofta utvilade. I kontrollgruppen var det en tredjedel som kände sig utvilade. Studien visar sammanfattningsvis att ljuset bidrog till att interventionsgruppen hade lättare att somna och kände sig mer utvilade (Jensen et al., 2015).
9.2 Återhämtning
Från sydvästra USA har tre olika skiftscheman jämförts hos brandmän. Skiften innebar olika lång tid för återhämtning mellan passen. De scheman men kortast ledighet mellan passen hade högts PSQI-poäng, vilket innebär sämre sömnkvalitet. Faktorer som hade effekt på deras sömnkvalitet var skiftarbete, hur ofta sömnen stördes under nattskiftet och om brandmännen arbetade extra. Resultatet som presenterades visade ingen större skillnad i sömnkvalitet mellan de pass som hade 24 timmar tjänstgöring med 48 timmars ledighet och 48 timmar tjänstgöring med 96 timmars ledighet (Billings & Focht, 2016).
Återhämtning mellan arbetspassen har en direkt effekt på sjuksköterskors sömnkvalitet där kort återhämtning minskar sömnkvaliteten och ger förkortad sömn (Li et al., 2019; Vedaa et al., 2017). Mindre än elva timmars vila mellan passen innebär kort återhämtning (Eldevik, Flo, Moen, Pallesen och Bjorvatn, 2013; Vedaa et al., 2017). Kort återhämtning mellan skiften orsakar insomnia, sömnighet och fatigue hos sjuksköterskor i Norge (Eldevik et al., 2013). Shift work disorder (SWD) drabbade till största del sjuksköterskor som arbetade natt och prevalensen var större hos män. Tid för återhämtning berör främst mellan dag- och kvällsskift. Sjuksköterskor som arbetade två kväll- respektive dagskift hade längre vila med fler timmar att sova vilket resulterade i att sömnkvaliteten ökade (Niu et al., 2017; Vedaa et al., 2017). De som arbetar nattskift har lättare för att somna men sömneffektiviteten blir sämre vid dag två jämfört med de som arbetar dag och kvällsskift (Niu et al., 2017).
Sjuksköterskor som tar en “tupplur” som återhämtning mellan sina arbetspass upplever en bättre sömnkvalitet. När tiden mellan passen blir kort minskar möjligheten för sjuksköterskan att ha tid med en “tupplur” innan nästa pass på arbetet börjar. Att ta en “tupplur” mellan två dagpass eller två nattpass i följd var ofta förekommande hos sjuksköterskor som hade längre vila mellan passen än de med kort vila. Det visade sig att sjuksköterskor med kort vila mellan två arbetspass var sömnigare än de som hade längre återhämtning mellan arbetspassen. Efter tredje arbetspasset tog sjuksköterskor med kort vila mellan passen oftare en tupplur (Vedaa et al., 2017).
9.3 Friskvårdsinsatser
Yoga och aromaterapi på arbetsplatsen visar förbättrad sömnkvalitet hos skiftarbetande sjuksköterskor (Chang, Lin & Chang, 2017; Fang & Li, 2015).
Yoga utfördes under sex månader på arbetsplatsen och vid studiens start hade 60 av de 105 deltagarna sömnstörningar och det var ingen skillnad i PSQI-poäng mellan
interventionsgruppen och kontrollgruppen. Resultatet visar att när yoga utfördes på arbetsplatsen var interventionsgruppens subjektiva upplevelse av sömnkvalitet förbättrad jämfört med kontrollgruppen. Andra faktorer som kan ha inverkan på sömnkvalitén är ålder och arbetslivserfarenhet medan faktorer som utbildningsnivå, civilstatus och arbetsposition har ingen påverkan på sömnkvalitén (Fang & Li, 2015).
På en arbetsplats undersöktes aromaterapins effekt på sömnkvalitet under 4 veckor hos nattarbetare. Resultatet visar att aromaterapi ökar den subjektiva upplevelsen av sömnen samt att sömnstörningarna minskade och sömnkvaliteten ökade. Den fysiologiska mätningen visade en ökad sömnkvalitet i interventionsgruppen. I kontrollgruppen såg man ingen skillnad vid de olika sömnstadierna (Chang et al., 2017).
10 Diskussion
10.1 Metoddiskussion
Denna litteraturstudie har en systematisk grund med en kvantitativ ansats. Styrkorna med litteraturstudien är att en systematisk sökning genomfördes för att identifiera relevanta artiklar som svarar på studiens syfte. Genom detta tillvägagångssätt hittades artiklar som inte speglar författarnas åsikter och det systematiska tillvägagångssättet gör att reliabiliteten till studien ökar (Rosén, 2017). Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande åtgärder som kan öka sömnkvaliteten hos skiftarbetare och därför valdes en kvantitativ ansats. Styrkorna med en kvantitativ ansats är att en större population kan studeras och blir då mer
generaliserbart jämfört med en kvalitativ ansats som fokuserar på mindre grupper (SBU, 2017). Svaghet med en kvantitativ ansats är att resultatet är generaliserbart och deltagarnas upplevelse av en åtgärd inte utforskas (SBU, 2017).
För att öka reproducerbarheten och validiteten i studien har ett flödesschema använts från Polit och Beck (2017). Genom att följa stegen blir det en tydlighet i forskningsprocessen och inga moment utesluts. Flödesschemat ger en möjlighet att gå tillbaka i de olika stegen när misstag har uppmärksammat.
Valet av databaserna Cinhal, Medline, PubMed var relevanta för studiens syfte då de täcker ämnesområdet och stärker studiens validitet då det ökar chansen att hitta artiklar som svarar på studiens syfte. I databaserna Scopus och Web of Science framkom det få och inga nya artiklar utan endast dubbletter (Bilaga 2). Styrkan i en systematisk litteraturstudie är att söka brett för att kunna få svar på studiens syfte därför inkluderades databaserna Scopus och Web of Science i sökningen.
I sökningen användes ämnesord och fritextsökning utifrån studiens syfte. Sökorden identifierades med studiens syfte och svenska MeSH användes för att översätta orden från svenska till engelska och finna ämnesord att söka med. Fritextordet hälsofrämjande arbete översattes genom MeSH till ”Health promotion” och inkluderades i sökningen. Fördelen med ämnesord är att orden är enhetliga och beskriver textens innehåll. Ämnesorden gjorde att synonymer och olika stavningsvarianter kom med i sökningen. Då ämnesorden kan vara generella kombinerades sökningen med fritextsökning för att öka specificiteten och hitta artiklar som inte har blivit indexerade. För att utöka sökningen inkluderades relevanta nyckelord som uppkom i samband med granskningen av sökresultatet. Detta resulterade i att orden work enviroment, shift work schedule och health intervention användes i sökningen. För att specificera sökningen och för att inte missa artiklar kombinerades de olika sökorden med de booleska operatorerna OR och AND. Genom sökningen var det flera av artiklarna som uppkom i olika databaser vilket ökar studiens validitet.
En av inklusionkriterierna var att artiklarna skulle vara skriva på svenska eller engelska då det är två språk som författarna förstår. De flesta artiklar är skrivna på engelska men det kan inte uteslutas att relevanta artiklar som var skrivna på andra språk utelämnades och kunde ha en inverkan på resultatet. Läkemedelsstudier exkluderades i föreliggande litteraturstudie då det är åtgärder i arbetsmiljön som studeras. Studier där syftet var att studera gravida och
arbetstagare med sjukdom som hade en inverkan på sömnkvaliteten exkluderades då det inte är generaliserbart på en större population.
Varje artikel granskades separat och gemensamt utifrån SBU:s (2017) respektive Örebro universitet granskningsmall för att öka reliabiliteten av resultatet. Granskningsmallen är ett verktyg för att visa vilka brister en studie har men det är upp till författarna att bedöma brister i reliabiliteten och resultat (SBU, 2017). Författarna valde granskningsmall efter studiens design och intervention för att få en säker granskning utifrån studien. Kvaliteten på artiklarna som inkluderas i studien hade hög eller måttlig kvalitet vilken stärker validiteten av studiens resultat (Henricson, 2017). Fem av studierna bedömdes ha en låg eller måttlig svarsfrekvens vilket anses vara en svaghet i kvantitativa studier (SBU, 2017). Detta kan ha påverkat artiklarnas resultat och den föreliggande studien. Dock ansågs den övergripande kvaliteten hos artiklarna ha en hög eller måttligt hög kvalitet och inkluderades. I litteraturstudien inkluderades kvantitativa studier och dessa kan ha ett högre vetenskapligt värde då chansen för vetenskaplighet ökar då forskarna har mindre möjlighet till att påverka deltagarna
(Mårtensson & Fridlund, 2017). I resultatet ingår tio artiklar som anses vara tillräckligt många för att svara på studiens syfte. De utvalda artiklarna använde sig av mätinstrument där
frågorna kan uppfattas olika av deltagarna. Det som ökar validiteten för resultatet är att de valda mätinstrumenten är validerade och beprövade sedan tidigare.
Resultatet har sammanställts i en artikelmatris för att på ett öppet sätt visa hur
tillvägagångssättet har gått till och på så sätt öka reproducerbarheten och minska risken för att systematiska fel görs (Rosén, 2017). Dataanalysen utfördes separat där hela texten lästes. Därefter utfördes en gemensam sammanställning i artikelmatrisen för att öka reliabiliteten. Detta gjorde att relevant information hämtades och efter det kunde teman skapas för en ny helhet som utgör resultatet i studien och ökar studiens validitet (Henricson, 2017; Bettany-Saltikov & McSherry, 2016).
Båda författarna till föreliggande litteraturstudie har en förförståelse inom detta ämne och det kan vara ett hinder eller en fördel hur resultatet tolkas (Friberg & Öhlén, 2017). Detta är något författarna tagit i beaktande och studiernas resultat har bearbetats separat och gemensamt samt har förförståelsen diskuterats vilket begränsat inverkan på resultatet (Henricson, 2017). Det går inte att utesluta att trots en medvetenhet om sin förförståelse kan inverkan på studiens resultat uppstå enligt Polit och Beck (2017).
Studierna som inkluderades var hälften gjorda i Asien (Taiwan n=2, Kina n=2 och Sydkorea n=1), USA (n=2) och tre i Norden (Norge n=2 och Danmark n=1). Det är viktigt att reflektera att sex av tio inkluderade studier är utförda i Asien. Det som kan skilja åt är arbetssätt, regler på arbetsmiljön och arbetstider vilket kan ha inverkan på resultatet. Detta gör det svårt att generalisera resultatet på en större population över världen. Majoriteten av deltagarna i studierna var kvinnor och sjuksköterskor. Vilket innebär att genusperspektivet i föreliggande studie belyses. Detta gör det svårt att veta om studiens resultat har en inverkan på män. Att majoriteten av studierna fokuserade på omvårdnadsyrken gör det svårt att generalisera
studiens resultat på flera yrken där skiftarbete förekommer som till exempel serviceyrken och transport.
Författarna har haft ett etiskt perspektiv genom hela forskningsprocessen. Artikeln där etiskt godkännande var oklart har det beskrivits att deltagarna tilldelats information om studien, gått igenom frågeformulär och gett sitt medgivande. Att detta beskrivs i artikeln visar att forskarna har haft ett etiskt förhållningssätt (SBU, 2017). Artikeln är peer reviewed och enligt Polit och Beck (2017) ska artiklar som gått igenom en granskning av oberoende forskare inte skada människor och djur. Artikeln är publicerad i en vetenskaplig tidskrift som endast publicerar etiskt godkända artiklar och anses ha respekt för personen- och göra-gott-principen är uppfylld.
10.2 Resultatdiskussion
Resultatet i litteraturstudien genererade i tre teman: åtgärder i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön, återhämtning och friskvårdsinsatser. Där studiens syfte var att undersöka vilka hälsofrämjande insatser arbetsplatsen kan göra för en förbättrad sömnkvalitet hos personer som arbetar skift. Tillsammans med Antonovskys (2005) salutogena synsätt knyts denna litteraturstudie ihop med KASAM som tidigare nämnts bygger på begriplighet,
meningsfullhet och hanterbarhet.
Direkt inverkan på sömnkvaliteten är kronisk trötthet, jobbkrav, återhämtning och faror i arbetsmiljön medan indirekta faktorer är arbetstillfredsställelse, jobbkontroll och stöd på arbetet (Li et al., 2019). Det krävs attarbetsplatsen visar uppskattning och är nöjda med det arbete den anställde utfört för att den anställde själv ska få en känsla av att arbetet är bra utfört. Omarbetsplatsens resurser är anpassade efter arbetstagarens förmåga att utföra sitt arbete ökar känslan av hanterbarhet (Antonovsky, 2005). Resultatet gör att författarna anser att de indirekta och direkta faktorerna i arbetsmiljön behövs belysas för en förbättra
sömnkvalitet hos skiftarbetare. Genom att arbetsgivaren är delaktig och bekräftar det arbete anställda utför bidrar det till en ökad trygghet på arbetsplatsen som i sin tur bidrar till en ökad sömnkvalitet. Det hälsofrämjande arbetet är att både medarbetare och chef tar ett gemensamt ansvar gällande arbetsmiljön på arbetsplatsen där medarbetaren ger stöd åt sina kollegor och ser möjligheter i det arbete som utförs och att chefen skapar forum där faktorer som berör arbetsmiljön kan diskuteras och lyftas.
Belysning har en inverkan på skiftarbetares sömnkvalitet där effekten hos nattarbetare visats sig tydligast och hur deras sömnkvalitet blir bättre när ljuset ändrar färg och intensitet (Jensen et al., 2015). Griepentrog, Labiner, Gunn och Rosengart (2018) stödjer detta i sin studie att sömnighet minskar vid ökat ljusintag hos sjuksköterskor som arbetar nattpass. Detta resulterar i att de kände sig mindre trötta i slutet av arbetspasset och under nattpasset, dock ändrades inte deras prestation under nattpasset. Ljuset är enligt författarna en betydande faktor för vårt välbefinnande på arbetsplatsen och resultatet är ej överraskande eftersom arbetspass som utförs på natten begränsas av möjligheten till ljusinsläpp i jämförelse med dag och
kvällspassen. Författarna ser en svårighet med att förstärka ljuset under nattetid med hänsyn till patienter som vårdas. Resultatet från studien tyder på att ljuset är en av många
arbetsmiljöfaktorer som behöver riskbedömas i det hälsofrämjande arbetet innan förändringar utförs. Arbetet bör ske parallellt och systematiskt med både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön för att minska på negativa faktorer som ger försämrad sömnkvalitet vid
skiftarbete.
Två dagars ledighet efter sista nattskiftet kan ge förbättrad sömnkvalitet och mental hälsa hos arbetare (Lin et al., 2012). Att minska antal nattskift under en månad är en av förändringarna som behövs för att ge ökad sömnkvalitet hos sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvården (Zhang, El Ghaziri, Dugan & Castro, 2019). Flertalet av studierna i resultatet har kommit fram till att tiden mellan arbetspassen är av betydelse för sömnkvalitet och att problematiken i detta ligger i hur schemat är planerat (Vedaa et al., 2017; Li et al., 2019; Eldevik et al., 2013; Billings och Focht, 2016; Niu et al., 2017). Framgångsrik problemhantering benämner
Antonovsky (2005) med ett gemensamt ord coping. En bra copingstrategi vid skiftarbete är att förebygga negativa effekterna som skiftarbete kan leda till. Prioriteringen av sömn och vila mellan arbetspassen är det bästa sättet att hantera detta på (Gifkins, Loudoun och Johnston,
faktorer kan bidra till förbättrad sömnkvalitet. Att lägga många pass i rad ger en längre ledighet och troligtvis värdesätts högt av skiftarbetare. Om den anställde får tillräckligt med information och kunskap om vilken effekt antal pass i rad har på sömnkvalitet tror författarna att skiftarbetare gör förändringar i sitt upplägg av schema om det är möjligt utifrån
verksamheten. Verksamheter som behövs 24 timmar om dygnet för att samhället ska fungera har svårt att ta bort den obekväma arbetstiden och det blir en utmaning att utforma ett schema som är gynnsamt för den enskilde skiftarbetaren. Kort återhämtning innebär mindre än 11 timmars återhämtning och det kan orsaka sömnstörningar (Åkerstedt och Kecklund, 2017). Genom att arbetsgivaren planerar schemat med 11 timmars vila mellan passen ger det en ökad sömnkvalitet och möjligheten till en tupplur innan passet hinns med och då främja
arbetstagarnas hälsa.
Genom att visa engagemang och att individen/chefen bryr sig menar Antonovsky (2005) leder till en större möjlighet att få förståelse och hitta resurser som behövs. Är inte resurserna som individen har tillgång till synliga avtar meningsfullheten och målet som personen har för att handskas med situationen blir mindre. För att uppnå en framgångsrik problemhantering är det helheten i KASAM som behöver tas hänsyn till (Antonovsky, 2005).
Arbetsplatser som arbetar med interventionsstrategier kan bidra till att de anställda får en förbättrad sömnkvalitet (Zhang, Sun, Li, och Tao, 2016). Genom att arbetsgivaren erbjuder utbildningsprogram för skiftarbetare ger det en möjlighet att arbetstagaren förbättrar sin sömnkvalitet. Med information kring skiftarbete och en medvetenhet kring sitt ansvar för sin egen hälsa kan ohälsa förebyggas. Ett samarbete mellan arbetsplatsen och
företagshälsovården kan ge en ökad sömnkvalitet och uppnå god hälsa (Richter, Acker, Scholz och Niklewski, 2010). Företagshälsovården är en resurs och kan vara behjälplig att anpassa utbildningsprogram utifrån arbetsplatsens behov. Företagssköterskans roll i detta arbete är enligt författarna betydande då de kan se en helhet i vilka åtgärder som kan främja hälsa. Hälsosamtal, föreläsning kring skiftarbete och återhämtningen kan främjas är några exempel på företagssköterskans arbetsuppgifter. Riksföreningen för företagssköterskor och Svensk sjuksköterskeförening (2010) beskrivning är att utifrån det krav arbetslivet har på den anställde arbetar företagssköterskan systematiskt med att främja en trygg arbetsmiljö för den anställde där hälsa och säkerhet är prioriterat. Företagssköterskan bidra med kunskap till den anställde genom att se en helhet i hur hälsan styrs av vår arbets-och livssituation. Individen har ett eget ansvar att ta till sig den information som ges för att genomföra en förändring för en bättre sömnkvalitet.
Härmä,Vahtera, Kivimäki, Karhula och Ropponen (2018) har i sin studie studerat
vad företagshälsovården som möter skiftarbete inom sjukvården kan rekommendera gällande sömn. Deras resultat visar att se över schemat, minska nattskiften och att återhämtningen mellan arbetspassen inte blir för korta är åtgärder som kan utföras och styrker föreliggande studies resultat.
Att motivera till fysisk aktivitet har betydelse för skiftarbetares hälsa och välmående enligt författarna. Fysisk aktivitet prioriteras ner vid nattskiftsarbete och en orsak är att tid för återhämtning går före (Nena et al, 2018). I den salutogena teorin belyser Antonovsky (2005) att individen behöver skapa resurser för att kunna hantera situationer som uppstår när tiden mellan arbetspassen bli längre. Författarna menar att när individen har en möjlighet till god återhämtning kan den egna hälsan prioriteras. Att fysisk aktivitet och avslappningsövningar som författarna har kommit fram till hamnar under friskvård är några resurser arbetstagarna behöver för att hantera dygnets alla timmar. Att som arbetsgivare erbjuda anställda friskvård är ett sätt att arbeta hälsofrämjande på arbetsplatsen.
11 Slutsats
Sammanfattningsvis behöver arbetsgivaren riskbedöma den fysiska och psykiska arbetsmiljön för att prioritera arbetstagares arbetsmiljö och främja hälsa. Hälsofrämjande arbete kan
uppmuntras genom direkta och indirekta faktorer som god arbetsmiljö, återhämtning och friskvårdsinsatser. Att främja arbetsmiljön kan förbättra relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare och för att uppnå ett gemensamt mål, att förbättra sömnkvalitet och minska ohälsa vid skiftarbete.
12 Kliniska implikationer
Denna litteraturstudie bidrar till att arbetsgivare får en förståelse att deras hälsofrämjande arbete och delaktighet på arbetsplatsen gör skillnad för individens hälsa vid skiftarbete. Litteraturstudien ger en inblick i att samverkan mellan anställd, chef och företagshälsovården bidrar till en hälsofrämjande arbetsplats. Med medicinska kontroller, utbildningar och
hälsosamtal kan parterna arbeta tillsammans för att främja hälsa.
Företagssköterskan kan utifrån detta resultat få stöd i att återhämtning, friskvårdsinsatser och arbetsmiljön är av betydelse för sömnkvalitet hos personer som arbetar skift. Genom att uppmärksamma arbetsgivare och de anställda som arbetar skift om arbetsmiljöns betydelse för bättre sömnkvalitet kan hälsa främjas.
13 Fortsatt forskning
Framtida forskning bör undersöka vad arbetsgivare kan göra för att förbättra sömnkvalitet och vilken åtgärd som är prioriterad. Resultatet i denna studie är majoriteten sjuksköterskor och för framtiden skulle det behövas fortsatt forskning inom andra yrkeskategorier. Forskning som studerar vilken betydelse samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsovården har på arbetsmiljön för att främja sömnkvalitet hos personer som arbetar skift är av intresse enligt författarna.
Referenser
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets författningssamling. Hämtad 29 januari, 2020 från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets författningssamling. Hämtad 31 januari, 2020 från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
AFS 2019:3. Medicinska kontroller i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets författningssamling: Hämtad 29 januari, 2020 från:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/medicinska-kontroller-och-halsoundersokningar-i-arbetslivet/medicinska-kontroller-enligt-afs-20193/?hl=afs%20medicinska%20kontroller Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2. uppl.). Stockholm: Natur och kultur. Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing: a step-by-step guide. (2. ed.). London: McGraw-Hill Education/Open University Press.
*Billings, J., & Focht, W. (2016). Firefighter Shift Schedules Affect Sleep Quality. Journal of occupational and environmental medicine, 58(3), 294-298. doi: 10.1097/JOM.0000000000000624.
*Chang, Y. Y., Lin, C. L., & Chang L.Y. (2017). The Effects of Aromatherapy Massage on Sleep Quality of Nurses on Monthly Rotating Night Shifts. Evidence-Based
Complementary and Alternative Medicine, 2017. doi:10.1155/2017/3861273.
Costa, G., Haus, E., & Stevens, R. (2010). Shift work and cancer - considerations on rationale mechanisms, and epidemiology. Scandinavian Journal of Work, Environment & health 36(2), 163-179. doi: 10.5271/sjweh.2899
*Eldevik, M. F., Flo, E., Moen, B. E., Pallesen, S., & Bjorvatn, B. (2013). Insomnia,
Excessive Sleepiness, Excessive Fatigue, Anxiety, Depression and Shift Work Disorder in Nurses Having Less than 11 Hours in- Between Shifts. PLoS ONE, 8 (8), 1-9. doi: 10.1371/journal.pone.0070882
*Fang, R., & Li, X. (2015). A regular yoga intervention for staff nurse sleep quality and work stress: a randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing, 24,
3374-3379.doi:10.1111/jocn.12983.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden. Hämtad 25 januari 2020 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/
Friberg, F., & Öhlén, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 301-323). Lund: Studentlitteratur.
Gifkins, J., Loudoun, R., & Johnston, A. (2017). Coping strategies and social support needs of experienced and inexperienced nurses performing shiftwork. Journal of advanced nursing, 73(12), 1365-2648. doi: 10.1111/jan.13374.
Griepentrog, J. E., Labiner, H. E., Gunn, S. R., & Rosengart, M. R. (2018). Bright
environmental light improves the sleepiness of nightshift ICU nurses. Critical Care, 22(1). doi: 10.1186/s13054-018-2233-4.
Helsingforsdeklarationen. (1964). WMA declaration of Helsinki – Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 28 maj, 2020 från:
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl, s. 411-420). Lund: Studentlitteratur. Härmä, M., Vahtera, J., Kivimäki, M., Karhula, K., & Ropponen, A. (2018). Association of changes in work shifts and shift intensity with change in fatigue and disturbed sleep: a within-subject study. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 44(4), 394-402.
doi:10.5271/sjweh.3730
*Jensen, H. I., Markvart, J., Holst, R., Damgaard Thomsen, T., West Larsen, J., Eg D. M., & Nielsen, L. S. (2016). Shift work and quality of sleep: effect of working in designed dynamic light. Int Arch Occup Environ Health 89, 49-61. doi:10.1007/s00420-015-1051-0.
Jepsen, J. R., Zhao, Z., & van Leeuwen W.M. (2015). Seafarer fatigue: a review of risk
factors, consequences for seafarers’ health and safety and options for mitigation. International Maritime Health 66(2), 106-117. doi: 10.5603/IMH.2015.0024.
Karasek, R., Brisson, C., Kawakami, N., Houtman, I., Bongers, P., & Amick, B. (1998). The Job Content Questionnaire (JCQ): An Instrument for Internationally Comparative
Assessments of Psychosocial Job Characteristics. Journal of Occupational Health Psychology 3(4), 322-355. doi: 10.1037/1076-8998.3.4.322.
Karlsson, B. (2011, 2 augusti). Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete. http://www.vetenskaphalsa.se Vetenskap & hälsa.
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 81-98). Lund: Studentlitteratur. Kecklund, G., Ingre, M., & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet- en
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
*Li, Y., Fang, J., & Zhou, C. (2019). Work-Related Predictors of Sleep Quality in Chinese Nurses: Testing a Path Analysis Model. Journal of Nursing Research 27(5). doi: 10.1097/jnr.0000000000000319.
*Lim, S., Han, K., Cho, H., & Baek, H. (2019). Shift-work nurse´s work environments and health-promoting behaviours in relation to sleep disturbance: A cross-sectional secondary data analysis. Journal of Clinical Nursing, 28 (9-10), 1538-1545. doi: 10.1111/jocn.14769.
Lin, P. C., Chen, C. H., Pan, S. M., Pan C. H., Chen, C. J., Chen, Y. M., Hung, H. C., & Wu, M. T. (2012). Atypical work schedules are associated with poor sleep quality and mental health in Taiwan female nurses. Int.Arch Occup Environ Health, 85(8), 877-884. doi: 10.1007/s00420-011-0730-8.
Lin, S-H., Liao, W-C., Chen M-Y., & Fan, J-Y. (2014) The impact of shift work on nurses’ job stress, sleep quality and self-perceived health status. Journal of Nursing Management, 22(5), p 604-612. doi: 10.1111/jonm.12020
Marinko, K., & Ivarsson-Walther, R. (2019). Företagshälsovård. I C. Edling, G. Nordberg, M. Albin & N. Nordberg (Red.). Arbets- och miljömedicin - en lärobok om hälsa och miljö (4. uppl., s. 143-152). Lund: Studentlitteratur.
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl, s. 421-438). Lund: Studentlitteratur.
Nena, E., Katsaouni, M., Steiropoulos, P.,Theodorou, E., Constantinidis, T. C., & Tripsianis, G. (2018). Effect of Shift Work on Sleep, Health, and Quality of Life of Health-care Workers. Indian Journal of Occupational & Environmental Medicine, 22(1), 29-34. doi:
10.4103/ijoem.IJOEM_4_18
*Niu, S. F., Miao, N. F., Liao, Y. M., Chi, M. J., Chung, M. H., & Chou, K. R. (2017). Sleep Quality Associated With Different Work Schedules: A Longitudinal Study of Nursing Staff. Biological Research for Nursing, 19(4), 375-381. doi:
10.1177/1099800417695483.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Richter, D. K., Acker, J., Scholz, F., & Niklewski, G. (2010). Health promotion and work: prevention of shift work disorders in companies. EPMA Journal, 1(4), 611–618. doi:10. 1007/s13167-010-0057-7.
Riksföreningen för företagssjuksköterskor och Svensk sjuksköterskeförening (2010). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom
företagshälsovård. Hämtad 10 april, 2020 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/foretagsskoterksa.sjukskoterska.inom.foretagshalsovard.kompetensbeskrivning. pdf
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2-uppl. s 375-389). Lund:
Studentlitteratur.
SFS 1982:673. Arbetstidslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Skatteverket. Rättsligvägledning. Hämtad 8 mars, 2020 från:
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/324011.html#
SOU 2011:63. Framgångsrik företagshälsovård – möjligheter och metoder. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Från
https://www.regeringen.se/contentassets/0fb1798dd8bd483aac1816e85488f217/framgangsrik -foretagshalsovard---mojligheter-och-metoder-sou-201163
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU:s). (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten - En handbok. Hämtad 13 februari, 2020 från:
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf Statistiska centralbyrån (2018). Andel som arbetar skift eller schema. Hämtad 26 januari, 2020 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden- ulf-silc/pong/tabell-och-diagram/sysselsattning/andel-som-arbetar-skift-eller-schema-bland-anstallda-16-64-ar-2018/
Stressforskningsinstitutets temablad- En introduktion till sömn. (2015). Hämtad 3 maj, 2020 från:
https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230059.1427289971!/menu/standard/file/Intr oduktion%20till%20sömn%20webb.pdf
Theorell, T., & Kecklund, G. (2019). Psykosociala mekanismer i relation till hälsa och sjukdom. I C. Edling, G. Nordberg, M. Albin & N. Nordberg (Red.). Arbets- och
miljömedicin - en lärobok om hälsa och miljö (4. uppl., s. 153-173). Lund: Studentlitteratur. Torquati, L., Mielke, G., Brown, W., & Kolbe-Alexander, T. (2018). Shift work and the risk of cardiovascular disease. A systematic review and meta-analysis including dose–response relationship. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 44(3), 229-238. doi:10.5271/sjweh.3700.
Wagstaff, A-S., & Sigstad-Lie, J-A. (2011). Shift and night work and long working hours-a systematic review of safety implications. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 37(3). doi: 10.5271/sjweh.3146.
Winroth, J. (2015). Organisation som arena för hälsofrämjande arbete. Eriksson, M (Red) Salutogenes-om hälsans ursprung (1.uppl., s.126-186). Stockholm: Liber.
World health organization. (1986). Hämtad 30 mars, 2020 från:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf?ua=1 Zhang, L., Sun, D-M., Li, C-B., & Tao, M-F. (2016). Influencing Factors for Sleep Quality Among Shift-working Nurses: A Cross-Sectional Study in China Using 3-factor Pittsburgh Sleep Quality Index. Asian nursing research 10(4), 277-282. doi: 10.1016/j.anr.2016.09.002. Zhang, Y., El Ghaziri, M.,Dugan, A-G., & Castro, M-E. (2019).Work and health correlates of sleep quantity and quality among correctional nurses. Journal of forensic nursing, 15(1), doi: 10.1097/JFN.0000000000000229.
*Zhang, Y, Punnett, L, Mc Enany, P. G., & Gore, R. (2015). Contributing influences of work environment on sleep quantity and quality of nursing assistants in long-term care
facilities:A cross-sectional study. Geriatric nursing 37(1), 13-18. doi: 10.1016/j.gerinurse.2015.08.010.
Åkerstedt, T. (2001). Sömnens betydelse för hälsa och arbete - Fakta och goda råd. Järvsö: Bauer bok.
Åkerstedt, T., Ingre, M., & Kecklund, G. (2012). Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet. Hämtad 31 januari, 2020 från:
https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.233340.1429526768!/menu/standard/file/sfr3 24.pdf
Åkerstedt, T., & Kecklund, G. (2017). What work schedule characteristics constitute a problem to the individual? A representative study of Swedish shift workers. Applied Ergonomics, 59, 320-325. doi: 10.1016/j.apergo.2016.09.007.
Åkerstedt, T., & Wright, K. P. (2009). Sleep Loss and Fatigue in Shift Work and Shift Work Disorder. Sleep Medicine Clinics, 4(2), 257-271.doi: 10.1016/j.jsmc.2009.03.001.
Bilaga 1
Sökmatris
Databas Sökord Resultat
av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2020-02-17 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review Sleep* 46,386 - MeSH ”Sleep” 11,618 - Shift* 36,931 - MeSH ”Shiftwork” 2,145 - Health* 1, 106,932 - MeSH ” Health Promotion” 39,239 - Work* 318,651 - Cinahl 2020-02-17 och 2020-02-18 Kl. 8.00 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review 1. MeSH "Shiftwork" AND MeSH "Sleep" OR MeSH "Sleep Deprivation" OR MeSH "Sleep Hygiene" OR MeSH "Sleep Latency" 262 62 28 5 (3 dubblett) 2020-03-19 Kl 11:20 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review
2. shift work, sleep quality, work environment 39 12 5 3 2020-03-19 Kl 12:00 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review 3. MeSH "Sleep Deprivation" OR MeSH "Sleep Hygiene" OR MeSH "Sleep Latency" AND health intervention AND MeSH “Shiftwork” 0
Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review Hygiene" OR MeSH "Sleep Latency" AND MeSH “ Health promotion” AND MeSH “Shiftwork” 2020-03-24 Kl 12:20 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review
4. shift work, sleep quality, work environment 39 9 5 1 (hittad genom en litteraturöversikt) Medline 2020-02-17 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review Sleep* 97,568 - MeSH “Sleep” Shift* 177,249 - MeSH “Shiftwork” / “Shift work” - Health* 2,503,964 - MeSH “Health Promotion” 28,909 - Work* 811,907 - Medline 2020-02-18 Kl 09:00 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review
6. shift work, sleep quality, work environment 66 12 5 3 (dubbletter) Medline 2020-02-18 Kl 10:00 • engelska • 2010-2019 peer review 7. MeSH "Shiftwork" MeSH "Sleep" OR MeSH "Sleep Hygiene" OR MeSH "Sleep Latency" 420 Medline 2020-03-19 Kl 13:45 • engelska • 2010-2019 peer review MeSH “Shiftwork” AND MeSH "Sleep Hygiene" OR MeSH "Sleep Latency" AND health intervention 39 4 3 2 (dubbletter)
Medline 2020-03-19 Kl 13:15 • engelska • 2010-2019 peer review MeSH "Sleep Deprivation" OR MeSH "Sleep Hygiene" OR MeSH "Sleep Latency" AND MeSH “ Health promotion” AND MeSH “Shiftwork” 1 0 Medline 2020-03-24 Kl 14:15 • engelska • 2010-2019 • peer review
shift work, sleep quality, work enviroment 66 1 1 0 PubMed 2020-02-17 Begränsningar • engelska • 2010-2019 Sleep* 112,431 - MeSH “Sleep” 26,455 - Shift* 186,377 - MeSH “Shift work” 2,818 - Health* 2,984,879 - MeSH “Health Promotion” 35,732 - Work* 962,128 - PubMed 2020-02-17 och 2020-02-18 Kl. 12.00 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review 1. health intervention AND shift work AND ("Sleep"[Mesh] OR "Sleep Latency"[Mesh] OR "Sleep Hygiene"[Mesh]) 218 59 28 3 2. "Sleep"[Mesh] OR "Sleep Latency"[Mesh] OR "Sleep Hygiene"[Mesh]) AND health promotion AND shift work 19 9 5 1 (dubblett) ("Shift Work "[Mesh] AND 92 24 8 0
Latency"[Mesh] OR "Sleep Hygiene"[Mesh]) ("Health
Promotion"[Mesh] AND shift work) AND ("Sleep"[Mesh] OR "Sleep Latency"[Mesh] OR "Sleep Hygiene"[Mesh]) 4 1 0 PubMed 2020-03-24 Kl 11:00 Begränsningar • engelska • 2010-2019 • peer review health intervention AND shift work AND ("Sleep"[Mesh] OR "Sleep Latency"[Mesh] OR "Sleep Hygiene"[Mesh]) 220 7 5 1 Scopus 2020-02-25 Begränsningar • Engelska 2010-2019 Sleep* 157,753 - Shift* 625,049 - Health* 2,957,508 - Work* 3,622,930 - Scopus 2020-02-25 Kl 21:50 Begränsningar • engelska 2010-2019 1. sleep, shiftwork, health promotion 4 4 1 0
2. shift work, sleep quality, work environment 119 12 6 4 (dubbletter) Web of Science 2020-02-25 Begränsningar • 2010-2019 Sleep* 142,463 - Shift* 526,568 - Health* 2,013,873 - Work* 2,729,453 - Web of Science 2020-02-25 Kl 20:10 Begränsningar • 2010-2019 1. Shiftwork, sleep, health intervention 0
2. shift work, sleep quality, work environment
Bilaga 2.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat
Billings, J., & Focht, W. (2016). Firefighter Shift Schedules Affect Sleep Quality. Journal of occupational and environmental medicine, 58(3), 294-298. doi:
10.1097/JOM.0000000000000624. Land: Usa
The purpose of this study is to investigate the effect of fire service shift schedules on sleep quality.
Inklusionskriterier: Heltidsarbetande brandmän som arbetat minst en månad skift Exklusionskriterier: Volontärarbete som brandmän Design: Fokusgrupp Urval: 109 män från två
avdelningar med fyra till sex stationer var. Tre olika skiftscheman användes. Mätinstrument: PSQI Demografiskt frågeformulär Styrkor: Använder sig av validerade mått Inklusionskriterierna är tydliga Peer reviewed
Författarna nekar till jäv Studerar stationer som har samma egenskaper
Brandchefer har varit delaktiga vid planering av studien.
Svagheter:
Utredare har granskat frågeformulären vid insamling, risk för bias Deltagarna var män
I alla de tre olika scheman visade resultatet att brandmännen hade minskad sömnkvalitet. Demografiska faktorer som skiftarbete, antal gånger de blir störda under ett nattskift och arbetade extra hade negativ inverkan på sömnkvalitet.
Chang, Y. Y., Lin, C. L., & Chang L.Y. (2017). The Effects of
Aromatherapy Massage on Sleep Quality of Nurses on Monthly Rotating Night Shifts. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine, 2017. doi:10.1155/2017/3861273 Land: Taiwan
The purpose of this study was to examine whether aromatherapy massage could improve sleep quality of nurses who work with
monthly rotating night shifts. Inklusionskriterier: Kvinnliga sjuksköterskor Månadsvis roterande skift. PSQI-poäng > 5
Ålder mellan 20 och 50 år.
Exklusionskriterier: Arbetar fasta natt- eller dagskift Graviditet Klimakteriet Design: Randomiserad kontrollerad design Urvalsprocess: 50 sjuksköterskor, medicinskt center i Taiwan Mätinstrument PSQI Ezsleep Styrkor: Randomiserad delning av gruppen med dator. Datainsamling är relevant Analysmetoden är
förklarad på ett bra sätt Författarna nekar till jäv Peer reviewed
Svagheter:
Deltagarna vet vilken intervention de tilldelas. Oklart om detta är en svaghet i studien.
Oklart om författarna vet vilken intervention som deltagarna tilldelades. Få deltagare Behandlingsgruppen hade en signifikant minskning i PSQI efter aromaterapi jämfört med tidigare. Kontrollgruppen hade ingen signifikant skillnad i den totala PSQI.
Efter interventionen var det ingen
signifikant skillnad mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp gällande sömnkvalitet.
Eldevik, M. F., Flo, E., Moen, B. E., Pallesen, S., & Bjorvatn, B. (2013). Insomnia, Excessive Sleepiness, Excessive Fatigue, Anxiety,
Depression and Shift Work Disorder in Nurses Having Less than 11 Hours in-Between Shifts. PLoS ONE, 8 (8), 1-9. doi:
10.1371/journal.pone.0070882 Land: Norge
The aim of the present study was to assess whether insomnia, excessive sleepiness, excessive fatigue, anxiety, depression and shift work disorder were associated with quick returns among shift workers. Inklusionskriterier: Arbetade minst 50 % av en heltidstjänst. Sjuksköterskor Exklusionkriterier: De som arbetade mindre än 50 % Design Cross-sectional Urvalsprocess 5400 sjuksköterskor valdes ut från Norges sjuksköterskeförbund. Mätinstrument: Bergen Insomnia Scale, Epworth Sleepiness Scale
Fatigue Questionnaire, Hospital Anxiety and Depression Scale Shift work disorder
Stykor:
Författarna redogör vad de har gjort.
Stort antal deltagare. Svagheter: Homogen grupp, 10 % män och endast sjuksköterskor Medelåldern är låg Låg svarsfrekvens 38,1% Val av metod är inte tydligt beskrivet.
De sjuksköterskor som hade fler pass med mindre än 11 timmars återhämtning mellan arbetspassen visade sämre
sömnkvalitet. Mellan könen kunde man se en skillnad i SWD där männen var mer representerade. SWD visar ett ökat samband med antal arbetade nattskift.
