Arbetsterapeuters upplevelser av
arbetet med personer som har
stressrelaterad ohälsa
En kvalitativ intervjustudie
Occupational therapists’ experiences
of working with individuals with
stress related disorder
A qualitative interview study
Författare: Patrik Viden och Tim Nygren
Vårterminen 2020
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Mialinn Arvidsson Lindvall, Med Dr. Leg. sjukgymnast, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet Arbetsterapi Svensk titel: Arbetsterapeuters upplevelser av arbetet med personersom har stressrelaterad ohälsa – en kvalitativ intervjustudie
Engelsk titel: Occupational therapists’ experiences of workingwith individuals with stress related disorder – a qualitative interview study
Författare: Patrik Viden & Tim Nygren Handledare: Mialinn Arvidsson Lindvall Datum: 7 juni 2020
Antal ord: 6783 Sammanfattning:
Bakgrund: Den stressrelaterade ohälsan är idag ett allt större problem. Rehabiliteringstiderna
är långa och komplexa. En stressrelaterad ohälsa kan ge olika symtom: psykiska, fysiska samt beteendeförändringar. För att rehabilitera personer som har drabbats av stressrelaterad ohälsa behövs ofta kontakt med flera olika vårdinstanser samtidigt. I rehabiliteringen har
arbetsterapeuterna främsta fokus på dessa personers aktivitetsbalans. Genom att skapa balans mellan aktiviteterna främjas möjligheter till hälsa. Syftet med studien var att belysa
arbetsterapeuters erfarenheter kring arbetet med personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa. Metoden som användes var av kvalitativ ansats. Intervjuer med 8 yrkesverksamma arbetsterapeuter utfördes. För att analysera datan användes kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet visade att ett holistiskt arbetssätt var viktigt för att få en
helhetsbild om vilka behov individerna har, medvetandegöra för att de ska förstå att
belastningen i vardagen varit för hög samt aktivitetsbalansens betydelse i vardagen. Gruppens
betydelse visar att det är tidseffektivt och en stärkande effekt att individer får träffa andra
med samma problematik. Utmaningar i arbetet visar på att det är en målgrupp som är ambitiösa och drivna samt att arbetsterapeuterna önskar att få arbeta mer preventivt för att förebygga stressrelaterad ohälsa.SammanfattningArbetsterapeuter har en viktig del i
rehabiliteringsarbetet hos personer med stressrelaterad ohälsa. Studien ser ett behov av att öka resurserna för det preventiva arbetet.
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 1
Stress 1
Stressrelaterad ohälsa 2
Aktivitet & Aktivitetsbalans 2
Arbetsterapeutiskt arbete 3 Problemformulering 4 Syfte 4 Metod 5 Design 5 Urval 5 Datainsamling 5 Dataanalys 6 Etiska överväganden 7 Resultat 7
Ett holistiskt arbetssätt 8
Se individens behov 8 Medvetandegöra 9 Aktivitetsbalans 9 Multiprofessionellt teamarbete 10 Gruppens betydelse 10 Utmaningar i arbetet 11 Diskussion 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 Slutsatser 15 Litteraturförteckning 16 Bilaga 1 18
Inledning
Stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat globalt de senaste åren och är ett växande
världshälsoproblem (Aumayr-Pintar, Cerf, & Parent-Thirion, 2018). Rapporten har undersökt läget kring “stressrelaterad ohälsa” i Europas medlemsländer. I Sverige uppger 16 procent av befolkningen 16–84 år att de upplever stress eller mycket svår stress i deras liv
(Folkhälsomyndigheten 2020). En rapport från Försäkringskassan (2016)visar på att psykiatriska diagnoser har ökat markant mellan 2010–2015 och är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress är en diagnos och samlingsnamn för akut stressreaktioner, posttraumatiskt stressyndrom samt utmattningssyndrom och är den allra vanligaste psykiatriska diagnosen som utgör 49% av fallen från 2015(Försäkringskassan 2016). Att vara drabbad av stressrelaterad ohälsa är ett komplext fenomen där koncentrationssvårigheter, trötthet och värk i kroppen är några av symtomen (Hjärnfonden 2017). Rehabilitering sker av många olika delar där läkemedel, fysioterapi, psykoterapi och arbetslivsinriktade åtgärder är inkluderade (Eriksson, Karlström, Jonsson & Tham, 2010). En arbetsterapeut som jobbar klientcentrerat och har aktivitet som grund är en del av rehabiliteringen för dessa personer (Sveriges Arbetsterapeuter 2018). I och med kunskapen som utbildningen gett har det skapat ett intresse för att se vad
arbetsterapeuter kan göra för denna grupp och arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med dessa personer. Författarna anser att denna kvalitativa studie genom intervjuer, kan öka förståelsen för arbetsterapeutens arbete och lyfta deras egna erfarenhet av att jobba med målgruppen samt vara underlag för andra inom hälso- och sjukvård när det gäller rehabilitering för personer som lider av stressrelaterad ohälsa.
Bakgrund
Stress
Fenomenet stress började beforskas under tidigt 1900 taloch då först av professorHans Selye. Han observerade att patienter med olika typer av sjukdomar trots det kunde uppvisa samma ospecifika symtom. Detta skapade grunden i Selyes karriär som ägnade sin forskning till att just forska om stress och stressens påverkan på människokroppen. Selye kom med den första definitionen avstress:“Stress is the non-specific response of the body to any demand” (Fink 2017 s.1). Enligt Selye är stress kroppens reaktion på all form av stimuli, vilket innebär att människan inte kan vara fri från stress. Stress är något som gör att kroppen fungerar som den ska, det vill säga bland annat med nervsystemet, puls, andning och
matspjälkningssystemet (Fink 2017). År 2003 kom Socialstyrelsen med en förtydligande definition av stress som lyder på följande sätt:”stress är organismens reaktion på obalans
mellan belastningar som den utsätts för och de resurser den har för att hantera dessa”
(Socialstyrelsen 2003 s.15). Likt Socialstyrelsens definition menar Grossi och Jeding (2018) att stress manifesteras vid situationer eller händelser som människor saknar strategier och resurser för att hantera. I dagens samhälle är det vedertaget att stress kan ha skadliga effekter såsom hjärntrötthet, ökad puls och ångest i människokroppen, i synnerhet när det sker under en för lång tid utan specifika åtgärder (Hjärnfonden 2017).
Stressrelaterad ohälsa
Stressrelaterad ohälsa är ett begrepp som kan definieras som för hög stress över lång tid och som har en negativ inverkan på hälsan (Stockholms läns landsting u.å.). Personer som har en stressrelaterad ohälsa har en ökad risk att drabbas av sömnproblem eller depression (Åsberg, m.fl. 2010). En studie visar även på att det är vanligt att dessa personer utvecklar en
personlighetsförändring då de på grund av stress kan bli mer irritabel, orolig eller cynisk (Kaschka, Korczak, och Broich, 2011). Vid långvarigt stresspåslag kan det leda till allvarligare konsekvenser i form av att strukturen i hjärnan förändras (Åsberg, m.fl 2010; Wallensten, Åsberg, Wiklander, & Nager 2019). Personer som drabbats av en stressrelaterad ohälsa har även en ökad risk för att drabbas av arbetsplatsolyckor samt minskad produktivitet (Brown & Pashniak 2018). Vid långvarig stress ökar chansen att utveckla ett
utmattningssyndrom som innebär långvarig stress i minst sex månader där nedstämdhet och kognitiva funktioner som minne och koncentration blir nedsatt (Hjärnfonden 2017). År 2018 var det ca 20 % av personerna som svarade i folkhälsomyndighetens årliga hälsoenkät (Hälsa på lika villkor) att de antingen är ganska eller väldigt stressade (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Att få en stressrelaterad sjukdom är generellt en lång process som pågår under en lång tid, detta är även likt rehabiliteringstiden som även den tar lång tid (Ekberg & Erlandsson, 2015). Vem som blir sjuk av stress går inte att säga, däremot vet man att personens omgivning kan ha en lindrande effekt. Har individen stöttande och positivt socialt nätverk runt sig finns en större möjlighet att bibehålla en god hälsa (Ekberg & Erlandsson, 2015). Däremot finns det flertalet riskfaktorer som kan bidra till att man drabbas av stressrelaterad ohälsa, exempelvis om man har en ambitiös och driven personlighet (Brown & Pashniak, 2018).
Aktivitet
och Aktivitetsbalans
Aktivitet kan definieras som en persons dagliga görande i allt från arbete till lek (Kielhofner & Taylor, 2017). Aktivitetsbalans innebär en upplevelse av balans mellan fysiska, mentala och sociala aktiviteter (Wilcock, 2006). Stress och den stressrelaterade ohälsan påverkar personers aktivitetsbalans i allt från fritidsaktiviteter till yrkeslivet (Socialstyrelsen, 2003). För att bibehålla en god hälsa och inte drabbas av de skadliga effekterna av stress är det viktigt att det finns en balans mellan aktiviteter som tar och ger energi (Wagman, Håkansson, & Björklund, 2012). Exempel på aktiviteter som ger energi kan vara sömn och lustfyllda aktiviteter som träning. Aktiviteter som tar energi kan vara arbete och skötsel av hemmet (Wilcock, 2006). Vad som tar och ger energi är individuellt och kan därför skilja sig från person till person. När det råder en obalans i det dagliga aktivitetsutförandet kan stress
uppstå, det som är vanligt är då att istället för att ta itu med det initiala stresspåslaget så är det vanligt att dessa personer istället ändrar sitt beteende. Fokus hamnar mer på “måste”
aktiviteter medans återhämtande aktiviteter bortprioriteras (Åsberg m.fl. 2010). Genom att medvetandegöra detta kan stress bli mer hanterbart för den enskilde. En god hälsa är således möjligt att uppnå genom att människan tillvaratar sina resurser och tillämpar specifika strategier i val av dagliga aktiviteter.
Arbetsterapeutiskt arbete
Arbetsterapeut är en klientcentrerad hälsoprofession som arbetar för att främja individers hälsa och välbefinnande i livet. En arbetsterapeut har som mål att hjälpa individer att utföra aktiviteter som de vill kunna utföra, behöver utföra eller förväntas kunna utföra (Willard m.fl. 2014). Det som skiljer arbetsterapeuter från andra yrkesprofessioner är att de inte är
diagnosinriktade utan arbetar utifrån ett holistiskt synsätt och har personens aktiviteter i fokus (Cole & Tufano, 2008). Enligt American Occupational Therapy Association (AOTA) jobbar arbetsterapeuten med aktiviteter för individer, större grupper eller organisationer. Syftet är att främja deltagandet och utförandet i aktiviteter samt att upprätthålla deras roller och
situationer i hemmet, i skolan eller på arbetsplatser (Willard m.fl. 2014). En grund inom arbetsterapi är att utgå från Model of Human Occupation (MOHO) som menar på att människan består av tre komponenter; viljekraft, vanebildning samt utförandekapacitet (Kielhofner, 2012). Viljekraft är människans motivation till aktivitet, vanebildning är de roller och rutiner en individ har medan utförandekapacitet är människans fysiska samt psykiska förmåga i aktivitet. Dessa komponenter samspelar ständigt med aktivitetens krav samt en individs fysiska och sociala miljö där miljön ständigt ställer krav och begränsningar men även möjligheter och resurser (Kielhofner, 2012). När människor utför dagliga sysslor och aktiviteter är det organiserat efter dessa komponenter och många aktiviteter sker regelbundet som en rutin det vill säga en individs aktivitetsmönster. För att kunna göra en arbetsterapeutisk bedömning är dessa komponenter tillsammans med miljön något som en arbetsterapeut måste fokusera på för att få en helhetsförståelse om en klients situation (Kielhofner, 2012).
Arbetsterapi vid stressrelaterad ohälsa
Vid rehabilitering av stressrelaterad ohälsa har arbetsterapeuten en viktig roll med sin kompetens att hjälpa personer med deras aktivitetsbalans. Arbetsterapeuter utgår från
individens egna motivation och utformar rehabiliteringen utifrån den (Cole & Tufano, 2008). Vid rehabilitering av personer som har drabbats av stressrelaterad ohälsa är det vanligt att flera olika professioner samarbetar med varandra, så kallat multimodalt team. En sådan arbetsgrupp kan bestå av en arbetsterapeut, fysioterapeut, psykolog, läkare eller en kurator (Eriksson, m.fl. 2010). Anledningen till varför det sker en samverkan mellan flera olika yrkesprofessioner är för att stressrelaterad ohälsa ofta är komplext då det kan vara både fysiska och psykiska symptom inblandat (Allgulander, 2019).
En arbetsterapeutisk modell som är vanligt förekommande vid stressrelaterad ohälsa är vardagsrevidering (ReDO™). Vardagsrevidering är en svensk interventionsmodell som syftar till att individer med stressrelaterad ohälsa får redskap till att kunna åtgärda sin
vardagssituation (Erlandsson, 2013). Metoden började som en arbetsmetod för att öka långtidssjukskrivna kvinnors hälsa samt möjligheter att ta sig tillbaka till arbetslivet (SOU 2011). Grundtanken med interventionen är att individens livsstil ska omstruktureras till ett mer hälsosamt aktivitetsmönster mellan vardagens olika sysslor (Åsberg m.fl. 2010). ReDO™ modellen är ett program som används i stora delar inom den svenska vården. Upplägget är uppdelat i en period mellan 10–16 veckor där man träffas en gång i veckan till en början för att sedan utöka med flera träffar. Den andra delen av metoden är placerad på arbetsplatsen där man ska använda de metoder och instrument man har fått lära sig under de första veckorna. De delar som arbetsterapeuten håller i vad gäller Redo™ modellen är bland
annat gruppaktiviteter och individuella samtal. Gruppaktiviteterna varierar med allt från gruppdiskussioner mellan deltagarna där de diskuterar erfarenheter och strategier till kreativa övningar för att analysera exempelvis beteenden (Erlandsson, 2013). Det erbjuds även ett anhörigsamtal där en anhörig/arbetsgivare får delta och diskutera (SOU 2011).
I en studie av Eriksson m.fl. (2010) presenterades fyra olika interventionsprogram där
kognitivt beteendemässig träning, fysisk aktivitet, multimodal rehabilitering (rehabilitering av flera olika professioner samtidigt) samt yrkesrehabilitering användes. Arbetsterapeuten bidrog med utbildning och diskussioner individuellt och/eller i grupper där klienterna fick reflektera över sin situation och beteende för att kunna implementera ny kunskap i sin vardag. Ett av programmen var praktiska aktiviteter i en terapeutisk trädgård där syftet var att
uppmuntra till aktivitet i trädgården samtidigt som miljön var utformad för att främja
avslappning och harmoni (Eriksson m.fl. 2010). Att vistas i en terapeutisk trädgård har visats vara bra för hälsan eftersom naturen har en positiv inverkan på individers fysiska och mentala hälsa och även stressreducerande effekter (Sahlin 2014). Terapeutisk trädgård är något som ökat senaste året och vänder sig först och främst till personer med stressrelaterad ohälsa. Verksamheterna har som syfte att stärka självkänslan, medvetenheten om stress och vikten av balans mellan aktiviteter och vila för att kunna hantera olika livssituationer. Ur ett
arbetsterapeutiskt perspektiv är deras roll att bidra med bedömningar på klienter, förslag till eventuella åtgärder och planera in aktiviteter för att förbättra klientens deltagande och stärka dess välbefinnande (Sahlin, 2014).
Problemformulering
Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i samhället. Mellan 2010 till 2015 så stod psykiska diagnoser för 59 % av alla sjukfall och diagnosen anpassningsstörningar och stressreaktioner stod för den största delen (Försäkringskassan 2016). Att drabbas av stressrelaterad ohälsa medför både fysiska och psykiska problem som påverkar deras vardagliga aktiviteter. Rehabiliteringstiden är därför lång och flera olika professioner är inblandade (Ekberg & Erlandsson 2015). En arbetsterapeut kan med sitt klientcentrerade och holistiska synsätt bidra med kunskaper om aktivitet och miljö i rehabiliteringen för dessa individer (Kielhofner 2012). Tidigare forskning finns om arbetsterapeuters roll inom rehabiliteringen av stressrelaterad ohälsa med bla Redo programmet av Erlandsson (2013) och terapeutisk trädgård (Sahlin 2014). Dock finns det begränsat med forskning om arbetsterapeuternas egna erfarenheter av att jobba med denna målgrupp. Genom att lyfta arbetsterapeuternas egna tankar kring att arbeta med denna målgrupp kan man få fram eventuella utmaningar och utvecklingsområden kring rehabiliteringen som i sin tur kan leda till effektivare rehabiliteringsmetoder.
Syfte
Syftet med studien är att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa.
Metod
Design
För att besvara syftet använde författarna sig av en kvalitativ metod med intervjuer för att få fram arbetsterapeuters erfarenheter av arbetet med personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa. Kvale och Brinkemann (2014) menar att en kvalitativ intervju ger möjligheten att ta del av erfarenheter som beskrivs utifrån egna ord. För att samla in data användes
semistrukturerade intervjuer.
Urval
Ett ändamålsenligt urval användes för att hitta arbetsterapeuter som passade syftet. Enligt Polit och Beck (2016) är ändamålsenligt urval en metod som avser att forskaren söker personer som anses mest lämpliga att svara till studiens syfte. Inklusionskriterier för studien var att deltagarna skulle ha en arbetsterapeutisk grundutbildning samt arbeta med personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa. För att lokalisera dessa arbetsterapeuter så
kontaktades verksamheter som arbetar med stressrelaterad ohälsa. Ett informationsbrev (se bilaga 1) skapades i syfte att informera och rekrytera arbetsterapeuter som arbetar med stressrelaterad ohälsa. Femtiofem verksamheter över hela Sverige kontaktades inom såväl privat som offentlig sektor. Den första kontakten med verksamhetscheferna togs genom mail. I mailet till verksamhetscheferna fanns en kortare beskrivning av projektet och hänvisning till den bifogade informationsbrevet samt ett samtyckesbrev. I mailet stod det att
verksamhetscheferna skulle vid möjlighet till deltagande vidarebefordra informationsbrevet och samtyckesbrevet till de anställda arbetsterapeuterna. Arbetsterapeuterna uppmanades i informationsbrevet att kontakta författarna vid intresse att delta i studien. Sex arbetsterapeuter tog därefter mailkontakt för samtycke till studien. På grund av en låg svarsfrekvens lades en annons ut i Facebook gruppen “Arbesterapeuter på Facebook“, vilket genererade i ytterligare två deltagare. Totalt lämnade åtta arbetsterapeuter samtycke till att delta i studien. Dessa arbetsterapeuter var utspridda i fem regioner i mellan- och södra Sverige.
Datainsamling
För att få en mer struktur inför intervjuerna skapades en intervjuguide (se bilaga 1), från mer övergripande frågor till mer specifika frågor. Intervjuguiden bestod av totalt 22 frågor samt inledande informationsfrågor. Frågorna baserades på studiens syfte genom att belysa arbetsterapeutens arbetar med stressrelaterad ohälsa. Frågorna delades upp i tre olika kategorier: Arbetsterapeutens roll i målgruppen, Interventionens betydelse i
rehabiliteringsprocessen och Vägen tillbaka efter att ha drabbats av stressrelaterad ohälsa.
En intervjuguide skapar förutsättningar för forskarna att fokusera på att kunna ställa fördjupande frågor (Polit & Beck, 2016). Ett exempel på en övergripande fråga är “Vad är viktigt att tänka på när man jobbar med personer som lider av stressrelaterad ohälsa? medan en specifik fråga var utformad “I vilken utsträckning kan du/ni påverka ert arbetssätt med målgruppen”.
På grund av att deltagarna var utspridda i mellan- och södra Sverige genomfördes alla intervjuer som telefonintervjuer. Arbetsterapeuterna fick själva välja tidpunkt för när telefonintervjuerna skulle ske. Vid intervjutillfället var båda författarna närvarande. En av
författarna hade en ledande roll i intervjuerna med att följa intervjuguiden och den andra författaren lyssnade mer aktivt för att kunna ställa följdfrågor. Intervjuerna spelades in på en diktafon samt en mobil och varade i allt mellan 25–55 minuter.
Dataanalys
Efter intervjuerna transkriberades all data ordagrant. Transkriberingarna utfördes fortlöpande under alla intervjuer och resulterade i 59 sidor data. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Inledningsvis lästes all den transkriberade texten igenom flera gånger av författarna för att få en känsla av helheten. Meningsbärande enheter som är meningar med ett sammanhang och som svarade mot syftet plockades ur från den transkriberade texten. Innehållet i dessa meningsbärande enheter diskuterades mellan författarna att dem upplevdes lika. De meningsbärande enheterna kondenserades sedan genom att korta ner meningarna men bevara kärnan i innehållet, detta gjordes för att göra datan mer hanterbar. De kondenserade meningsenheterna kodades med en etikett som beskrev innehållet i varje meningsbärande enhet. Författarna diskuterade sedan koderna för att hitta likheter och skillnader. De koder som visade på likheter sattes ihop och bildade underkategorier. För att kunna skapa kategorier lästes texten igenom återigen och underkategorierna med samma betydelse skapade olika kategorier. Tabell I visar på utdrag ur analysprocessen.
Tabell I. Utdrag ur analysprocessen.
Meningsbärande enhet Kondenserad mening Kod Underkate gori
Kategori
Det är verkligen viktigt att man lyssnar och ser den personen för vem den är och vart de befinner sig i just sitt utmattningssyndrom. Det är mycket generella saker man kan prata om men så klart varje individ lever i sin egen situation så då måste man ta hänsyn till det.
Det är viktigt att lyssna och utgå från personens problematik och situation den lever i. Identifiera problem Se individens behov Ett holistiskt arbetssätt vi jobbar mycket i grupp med dom, det tycker jag ett jättebra sätt. Att dom får prata av sig, dom kommer långt med att sätta ord på det dom upplever, dom har oftast väldigt
Vi arbetar mycket i grupp vilket är bra för att de får dela
erfarenheter med andra personer i samma situation. Gruppinter ventioner Gruppens betydelse 6
mycket svar själva och även att dom inte känner sig ensamma.
Etiska överväganden
I insamlingen av den empiriska datan har de fyra forskningsetiska kraven informations-,
samtyckes- , nyttjande- och konfidentialitetskravet beaktats (Vetenskapsrådet 2002). Alla
deltagande arbetsterapeuter fick inför studien information om studiens syfte. Genom samtyckesbrevet lämnade deltagarna godkännande att de ställde upp på fri vilja, att all data skulle behandlas konfidentiellt, att resultatet endast skulle användas i uppsatsändamål samt att de hade rätt att när som helst dra sig ur. Flera etiska aspekter har beaktats redan vid utformningen av själva intervjuguiden, där var det viktigt att frågorna inte skulle uppfattas som kränkande. I resultatframställningen var konfidentialitet av största vikt. Alla deltagarna anonymiserades och citat valdes där de inte går att identifiera person eller verksamhet.
Resultat
Dataanalysen resulterade i tre kategorier “Ett holistiskt arbetssätt”, “Gruppens betydelse” och “Utmaningar i arbetet” (Se tabell II). De tre kategorierna belyser arbetsterapeuters arbete med personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa både vad en arbetsterapeut gör, effekten av interventioner och även deras egna upplevelser av att jobba med målgruppen. I studien deltog åtta arbetsterapeuter från sju olika arbetsplatser i privata verksamheter och offentliga sektorn (Se tabell II).
Tabell II. Kategorier och underkategorier
Kategorier: Ett holistiskt arbetssätt Gruppens betydelse Utmaningar i arbetet
Underkatego rier: Se individens behov Medvetandegöra Aktivitetsbalans Multiprofessionell teamarbete 7
Tabell III. Beskrivning av deltagare Antal Kön Män Kvinnor 0 8 Ålder 30–40 40–50 50–60 60+ 2 3 2 1 Privat verksamhet 2 Offentliga sektorn 6
Ett holistiskt arbetssätt
I huvudkategorin Ett holistiskt arbetssätt beskrivs utifrån fyra underkategorier. I se individens
behov beskriver arbetsterapeuterna vikten av att lyssna på individerna och förstå deras
problematik för att få en helhetsbild. Under medvetandegöra beskriver arbetsterapeuterna arbetet att få patienterna själva att förstå deras problem och få en ökad sjukdomsinsikt. Under
aktivitetsbalansen beskriver arbetsterapeuterna vikten av att se personens hela vardag utifrån
balansen mellan aktivitet, arbetet och vila för individernas hälsa. Under Multiprofessionellt
teamarbete beskriver arbetsterapeuterna vikten av att samarbeta med andra professioner för
att få en bättre helhetsbild av individerna och för att rehabiliteringen ska bli så bra som möjligt.
Se individens behov
De flesta arbetsterapeuterna beskrev att genom individuella samtal eller i grupp är det viktigt vid samtalen att lyssna in individernas olika behov i vardagen, vad som utlöser stress och vilka livsstilsfaktorer som påverkar individen. Detta anser arbetsterapeuterna som en viktig del för att få en helhetsbild om individen och för att kunna förstå deras problematik:
”Eh ja nummer ett så tycker jag man ska försöka förstå patientens helhetsbild jag tror inte man ska inte vara för snabb på att komma med råd och lösningar utan man får verkligen göra en ganska grundläggande bedömning och intervju för att förstå dess problematik” (deltagare 1) Arbetsterapeuterna beskriver även att de är viktigt att möta individen där de befinner sig, att se individens problematik. Att se det holistiska för att förstå hur denna specifika individ hamnat i situationen den är i och vilka faktorer som påverkat att personen mår som den gör:
”Jag tänker att det gäller nog att möta personer där man befinner sig och se vad är det som orsakar det här, det är nog mycket olika saker som påverkar en person att man liksom får se. Ah men väldigt arbetsterapeutisk att man får se holistiskt hela människan att det kan bero på
olika saker och ting i livet, de behöver inte bara vara arbete i livet utan kan vara pga. familjen och relationer. Eller man kan ju ha psykisk ohälsa också.” (deltagare 4)
Medvetandegöra
Alla arbetsterapeuter beskrev att när de arbetar med grupperna i ReDO programmet så börjar de med en kartläggande fas, med att försöka få patienterna att få en ökad sjukdomsinsikt. En av arbetsterapeuterna beskrev det som:
“att hitta någon sorts acceptans... personer med utmattningssyndrom, dom har ju kämpat på och väldigt svårt och kanske både acceptera och förstå att belastningen varit för mycket för en förrän det tar helt slut.” (deltagare 5)
Arbetsterapeuterna beskrev att de började alla gruppinterventioner med medvetandegörande övningar. Detta med anledning av att många av personerna som drabbats av stressrelaterad ohälsa har under en väldigt lång tid haft en obalans i aktivitetsbelastningen. Att försöka få patienterna att få insikt i hur energibalansen påverkar hälsan och att få en helhet i vilka aktiviteter som tar och vilka som ger energi och balansgången mellan dem. En av
0arbetsterapeuterna beskrev att de använde sig av metaforer i form av vatten och kannor för att symbolisera energiåtgången i de vardagliga aktiviteterna.
“men allra allra först börja med att försöka få patienten att förstå. Vi pratar om de här, hur ska du förstå att det är såhär mycket energi du har att hushålla med just nu... och vi använder några metaforer t ex kannorna, där man illustrerar faktiskt med kannor, som kanske 1 liter kanna är fylld med 2 dl vatten som motsvarar den energinivån man har just nu när man har hamnat i ett svårt utmattningssyndrom och då så pratar vi om vad allt det här ska räcka till på morgonen när man ska stiga upp och göra sig i ordning, fixa frukost, väcka barnen och man ska plocka fram sina kläder och välja och allting som egentligen tar energi, försöka få dom att förstå det är ganska mycket och förstå att denna lilla skvätt vatten tog slut ganska snabbt, det handlar om att förstå att man måste fylla på igen”. (deltagare 5)
Aktivitetsbalans
Gemensamt för alla arbetsterapeuter var arbetet med individernas aktivitetsbalans i vardagen. Oavsett om det var på individuell nivå eller gruppnivå så fanns ett helhetsperspektiv där balans både i vardagen och på arbetsplatser var något som alla arbetsterapeuter lyfte som en stor del i interventionerna. En av arbetsterapeuterna beskrev en metod där klienterna fick leta upp en symbol i naturen i syfte att reflektera över sin aktivitetsbalans och för att förstå att de är huvudpersonerna i deras liv. Symbolen är även till för att få klienterna att reflektera över hur en paus kan se ut för dem och vilka personer som finns i deras närhet som kan stötta dem.
“Dem får liksom leta upp något från naturen som dem bygger vidare på som ska påminna dem på att stanna upp och pausa och dem får också skriva ner lite vad som ger dig vila och
återhämtning i ditt liv, hur ser balansen ut mellan vila och aktivitet” (deltagare 1) Inom en annan verksamhet bjöd arbetsterapeuten in arbetsgivare för att diskutera
anpassningar och för att prata om aktivitetsbalans på arbetet. I dessa möten diskuterades det vilka arbetsuppgifter som klienten har och hur de kan ändras eller modifiera för att
rehabiliteringen och en framtida anpassning vid återgång till arbete ska bli så bra som
möjligt. Även att öka förståelsen hos arbetsgivaren i vilken betydelse de kan påverka rehabiliteringen.
”Så klart när en patient jobbar redan vid början på rehabiliteringen då vill vi gärna träffa dem tillsammans med deras arbetsgivare och så tidigt som möjligt, så dem anpassningar som de redan har är rätt typ av anpassningar. Det är inte alla arbetsgivare som kan den här biten med aktivitetsbalans och så vidare vad som är lämpligt med utmattningssyndrom” (deltagare 7)
Multiprofessionellt teamarbete
Att samverka med andra professioner var något som beskrevs av alla arbetsterapeuter. Hur arbetet med de olika professionerna såg ut varierade mellan de olika arbetsplatserna. Alla arbetsterapeuter lyfte betydelsen av samverkan med andra professioner kring rehabiliteringen av stressrelaterad ohälsa. Samverkan runt personer med stressrelaterad ohälsa beskrevs som extra viktigt då dessa personer generellt sett ofta har både fysiska och psykiska problem. Samverkan innebar kontakt med många olika sorters professioner, allt från läkare, psykologer, fysioterapeuter till arbetsförmedlare. Arbetsterapeuterna ansåg att de olika professionerna behövs i denna målgrupp för att skapa en helhet i rehabiliteringen av individerna.
“Jag tycker att vi har ett väldigt bra samarbete och vi ser ju väldigt tydligt att alla delar behövs och att alla delar har sina olika syften och att det blir en helhet att den ena förstärker den andra” (deltagare 1)
Gruppens betydelse
Att få genomföra ett rehabiliteringsprogram med en gruppintervention ansåg alla arbetsterapeuter som positivt. I gruppinterventionerna kunde arbetsterapeuterna nå fler deltagare samtidigt och på så sätt ha en mer tidseffektiv rehabilitering.
“Ja och det är tidseffektivt också, då kan man träffa 10 personer på samma gång och förklara samma sak istället för att träffa varje individ för att säga samma saker.”(deltagare 8)
Gemensamt för många arbetsterapeuter var även upplevelsen av gruppens stärkande effekt hos varje individ. Arbetsterapeuterna beskrev att gruppdeltagarna upplevde det positivt att få träffa andra med samma problematik och på så sätt känna att de inte var ensamma.
“Jo men det är absolut positivt, det är ju väldigt mycket det här att komma i ett sammanhang och vara i grupp och få dem här rutinerna och strukturerna tillbaka, våga tro på sig själv igen, att träffa andra, att stärka sig. Vi ser verkligen att det blir en förändring.” (deltagare 2)
Arbetsterapeuterna ansåg även att diskussionerna i grupp bidrog med att individerna fick med sig bra verktyg för sin egen vardag och på sin arbetsplats. Det handlade framförallt om att kunna pausa och tänka till i sitt vardagliga liv, vad som är viktigt att prioritera och lägga sin energi på istället för att köra på som individen gjort förut.
“men vi är övertygade om att det här skyndar på processen betydligt att få gå ett
rehabprogram. Att dom framförallt känner sig tryggare, lugnare, har verktyg och att de är dem som måste rodda i det här själva när dom kliver ur programmet, nu måste jag själv styra upp
det här, stanna och reflektera och tänka om och lägga märke till risksituationer och bara det paketet ger dem en trygghet.” (deltagare 5)
Arbetsterapeuterna lyfte även vikten av att de får träffa familjemedlemmarna. Då en person får ett utmattningssyndrom är det inte bara individen själv utan hela familjen som drabbas.
“Jag kan säga också när man bjuder in anhöriga, där har man faktiskt ett ganska bra tillfälle att som arbetsterapeut prata om det här, nämligen vardagen och vardagsaktiviteterna och fördelningen och vad som faktiskt tar energi och vad som kan ge energi och börja tillåta sig att börja göra på ett annat sätt, planering och strukturera det är mycket saker man kan lyfta fram där, tips och råd som arbetsterapeut.” (deltagare 5)
Utmaningar i arbetet
Alla arbetsterapeuter som intervjuades beskrev arbetet med målgruppen som oerhört givande, roligt men även utmanande. De beskrev att en stor utmaning i att arbeta med denna målgrupp är att många som drabbas av stressrelaterad ohälsa ofta har personligheter som är drivna, ambitiösa och att de identifierar sig som en prestationsmänniska. Många av dessa personer är vana vid att hålla ett högt tempo och att hela tiden prestera på antingen det personliga eller det professionella planet. En arbetsterapeut beskrev att många av deras patienter ville ha en diagnos ställd och snabba lösningar vilket följande citat visar på. “De vill gärna komma med quick-fix, ge mig tablett och säg vad jag ska göra.” (deltagare 6) En arbetsterapeut beskrev en av utmaningarna med att arbeta med dessa personer är att just eftersom dem är så drivna och ambitiösa att det är lätt att dras med i deras tempo och ambition, att man gör för mycket som arbetsterapeut. Det gäller för målgruppen att själva få en förståelse för sin problematik och acceptera sin sjukdom. Arbetsterapeuten beskrev att det handlar om att hitta en balans i arbetet, i att vara engagerad i patienternas rehabilitering utan att det går ut över sin egna personliga hälsa.
“Det gäller att vara rädd om sig själv att man inte gör för mycket, ta en sak i taget så får man stå ut med att det inte alltid blir som man tänkt sig. Ibland behöver man se någon “smälla in igen” och det kan vara tufft du kan inte göra så mycket åt det liksom än att ge information” (deltagare 7)
En stor utmaning som alla arbetsterapeuter beskrev i intervjuerna var att de kommer in för sent i rehabiliteringsprocessen. Alla arbetsterapeuter ansåg att de preventiva åtgärder som finns är begränsade. De menade att arbetsterapeuter skulle kunna ha en större roll i att arbeta mer preventivt, dels inom olika företag samt inom företagshälsovård. Exempel på preventivt arbete som arbetsterapeuterna påtalade var ett behov av bland annat förebyggande arbete. Genom att arbeta preventivt skapar det förutsättningar att kunna hålla en jämn
aktivitetsbalans, vilket är en förutsättning för att bibehålla hälsa och inte utveckla stressrelaterad ohälsa.
“Ja asså jag tycker ju ibland att vi kommer in lite för sent jag skulle gärna vilja arbeta mer preventivt att de kommer in tidigare och det kan jag säga att när vi håller i den här ReDo gruppen är de många som sagt så här att tänk om jag fått det här innan jag hamnade där jag är nu och liksom sådär, så drömmen hade varit att få jobba lite mer på företagshälsovård
preventivt tänker jag.” (deltagare 4)
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med personer som drabbats av en stressrelaterad ohälsa. För att uppnå syftet valde författarna att använda sig av en kvalitativ forskningsdesign. Enligt Polit och Beck (2016) skapar en kvalitativ
forskningsdesign möjligheter för att få fram deltagarnas egna tankar, känslor och tolkningar kring ett fenomen, vilket stämmer bra in med studiens syfte. Författarna hade ett induktivt förhållningssätt som enligt Polit och Beck (2016) menas med fördjupad analys utifrån erfarenheter av ett fenomen som studeras och som sedan blir en slutsats. Vilket innebar att författarna var öppna för deltagarnas perspektiv och erfarenheter av det som undersöktes. Inklusionskriterierna till studien var att arbetsterapeuterna skulle vara utbildade
arbetsterapeuter samt att de skulle arbeta med personer som lider av stressrelaterad ohälsa. För att studien skulle kunna genomföras så hade författarna inga krav att deltagarna skulle jobba inom ex. primärvård eller privat. Som utgångspunkt i rekryteringen av deltagare till studien så användes ändamålsenligt urval, vilket innebär att rekrytera deltagare som kan svara på studiens syfte (Polit & Beck 2016). För att kunna inkludera personer utifrån
inklusionskriterierna så tillfrågades verksamma arbetsterapeuter över hela landet. Under hela rekryteringsprocessen upplevde författarna motgångar i att få deltagare till studien. Flera av de som kontaktades över mail svarade med att de antingen inte var intresserade medans andra inte svarade alls. Författarna har i efterhand diskuterat att istället för att den första kontakten skulle ske över mail så hade det kanske varit fördelaktigt att den initiala kontakten istället var över telefon. Detta hade kunnat göra att författarna kunnat förmedla syftet på ett tydligare sätt samt skapat en mer personlig kontakt. Det kan även vara så att personer inte läser sin mail så noga eller går igenom inkorgen regelbundet, vilket kan ha orsakat det låga antalet
respondenter. I och med att respondenterna var få i det initiala skedet vidgades
rekryteringarna till att en förfrågning skickades ut i en Facebook grupp. Detta gjordes då antalet arbetsterapeuter som arbetar inom området är begränsat. Om studien haft fler deltagare kunde variationen av olika erfarenheter utifrån arbetet med målgruppen belysas. Det hade kunnat varit positivt för resultatet och överförbarheten, då en kvalitativ studie enligt Polit och Beck (2016) används för att beskriva ett fenomen och överförbarheten främjas genom mängden beskrivande information som forskare ger om sammanhanget i sin studie. Trots få deltagare i studien är det en vinst i att spridningen av arbetsterapeuterna var i stora delar av mellan- och södra Sverige. Sju av åtta arbetsterapeuter arbetade på sju olika verksamheter, spridningen mellan erfarenheterna av deras arbetssätt och syn på
rehabiliteringen med målgruppen kan ha varit positiv för studiens överförbarhet till andra arbetsterapeuter i Sverige. Andra arbetsterapeuter kan med stor sannolikhet använda sig av andra liknande metoder som arbetsterapeuterna i studien vid rehabiliteringen av
stressrelaterad ohälsa hos individer.
Vid datainsamlingen använde författarna sig av en intervjuguide som gav författarna en röd tråd att förhålla sig till samt att personer som blev intervjuade fick samma frågor om
fenomenet som studerades. Författarna har i efterhand diskuterat att antalet frågor i intervjuguiden som var 22 stycken var lite för många frågor och vissa av dem fick samma svar. En fråga som “Vad är speciellt viktigt att tänka på när man arbetar med personer med stressrelaterad ohälsa?” genererade i att arbetsterapeuterna svarade brett om bland annat
förhållningssättet i arbetet med personer vilket gjorde att en fråga som “ Behöver man ha ett speciellt anpassat förhållningssätt med dessa personer?” inte behövde ställas eller generade i samma svar om frågan ställdes. För att stärka intervjuguiden och få ner antalet frågor men samtidigt fånga deras erfarenheter av det fenomen som skulle undersökas hade en
pilotintervju kunnat användas. Vid en pilotintervju testar forskarna intervjuguiden och den intervjuade lämnar synpunkter och tankar om förbättringar av frågorna utifrån det som ska undersökas (Polit & Beck 2016). All datainsamling skedde över telefon, det kan ha påverkat resultatet där kroppsspråk och ögonkontakt inte var möjligt att se. Polit och Beck (2016) menar på att kroppsspråk samt ögonkontakt vid fysiska intervjuer stödjer känslor och uttryck om fenomenet, vilket kan ha varit viktiga detaljer i datan som författarna missat i denna studie. Trots att kroppsspråk inte var synligt under intervjuerna anser författarna att följdfrågorna som ställdes till deltagarna utvecklade det som var “underförstått” vid intervjuerna och analysen av intervjuerna senare upplevdes inte problematiska.
De transkriberade intervjuer lästes flera gånger av författarna för att få en helhet och ökad förståelse av materialet. Enligt Höglund-Nielsen och Granskär (2017) är det ett sätt att stärka tillförlitligheten i resultatet. Vid analys av datan använde författarna sig av kvalitativ
innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Detta upplevde författarna som stor hjälp i analysen då processen med att ta ut meningsbärande enheter, att koda dem och hitta relevanta kategorier har varit svårt och tidskrävande men att en tydlig ram kunde följas hur det ska gå till. All analys av datan skedde gemensamt och i diskussioner om innehållet författarna emellan. Genom att gemensamt analysera alla delar och diskutera olika
tolkningsfrågor i analysen stärker även det tillförlitligheten i resultatet (Höglund-Nielsen, & Granskär, 2017). Författarna utgick ifrån en induktiv ansats enligt Polit och Beck (2016) i analysen vilket upplevdes som positivt för studien då allt material lästes utan förutfattade meningar för att sedan skapa sig en uppfattning utifrån materialet.
Resultatdiskussion
Sammanfattningsvis visar resultatet att det är viktigt att arbeta utifrån ett holistiskt arbetssätt för att få en helhetsbild av individens situation, öka deras insikt i sjukdomen och få dem att förstå hur aktivitetsbalansen påverkar allt de gör i vardagen. Resultatet visar även att gruppen hade en stor betydelse för den enskilda individen då det underlättade rehabiliteringen.
Utmaningar i arbetet är att det är en utmanande målgrupp som är ambitiösa och drivna och
att arbetsterapeuter behöver arbeta mer preventivt.
I resultatet framgår det att arbetsterapeuterna bedriver ett holistiskt och klientcentrerat arbete med personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa. Samtliga arbetsterapeuterna betonar vikten av att förstå klientens situation och möta klienten där den är. Model Of Human
Occupation som är en grundläggande teoretisk referensram i arbetsterapi betonar vikten av ett holistiskt synsätt för att förstå människans val av aktiviteter i vardagen (Kielhofner, 2012). Det beror på att det finns flera faktorer såsom motivation, vilja och förmåga som påverkar individens aktvitetsutförande. Även fysiska miljön och den sociala miljön tillsammans med aktivitetens krav samspelar och styr människans aktivitetsutövande (Kielhofner 2012). Personer som lider av stressrelaterad ohälsa uppvisar olika symtom som påverkar såväl den psykiska som fysiska hälsan. Det i sin tur kan påverka vardagen negativt eftersom aktiviteter blir begränsade, enligt Ekberg och Erlandsson (2015). Utifrån resultatet kan det tolkas som att det är särskilt viktigt för arbetsterapeuter att ha ett holistiskt och klientcentrerat arbetssätt eftersom det kan finnas många anledningar till varför en person utvecklar stressrelaterad
ohälsa samt vilka symtom som uppstår. I rehabiliteringsarbetet är det således viktigt att arbetsterapeuter får en helhetsbild av den enskildes problematik då stressrelaterad ohälsa kan uppstå till följd av den enskildes val av aktiviteter i en miljö som mer eller mindre påverkar individens hälsa.
Resultatet visade på att individer som drabbats av stressrelaterad ohälsa i regel har en ojämn aktivitetsbalans. Enligt de intervjuade arbetsterapeuterna är fokus därför att få till en bättre balans i individernas aktivitetsutövande. Det kan exempelvis vara mer vila mellan olika aktiviteter. Resultatet visade även på att arbetsterapeuterna kan använda särskilda
anpassningar i samverkan med anhöriga och arbetsgivare. Det kan exempelvis vara att främja den fysiska miljön och/eller ändra rutiner och roller för klienten så de kan bibehålla hälsan och återgå till arbetet. Detta är likt vad Wagman, Håkansson och Björklund (2012) beskriver om vikten av att hålla en god aktivitetsbalans för att bibehålla en god hälsa. I en studie av Wästberg et al (2013) framgår det att ReDo som metod och det holistiska synsättet samt klientcentrerade arbetet för personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa är viktiga aspekter i rehabiliteringsarbetet. Genom dessa tillvägagångssätt och förhållningssätt skapar det en ökad förståelse hos arbetsterapeuterna om individens problematik, vad individen förmår och önskar klara av i det dagliga aktivitetsutförandet. Framför allt läggs mycket fokus på aktivitetsbalansen (Eklund, Wästberg & Erlandsson, 2013). Resultatet visade att
arbetsterapeuterna i studien använder interventioner som stämmer överens med aktuell forskning inom området och att vår studie bekräftar tidigare forskning att detta arbetssätt utifrån ReDo är användbart vid rehabiliteringen.
Att vara en del av ett team upplevde alla arbetsterapeuter som en viktig del. De ansåg att alla olika professionerna hade olika syften och att det stärkte rehabiliteringen för personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa. Arbetsterapeuterna beskrev att genom andra professioner med kunskap inom andra områden kunde de få en tydligare helhetsbild av en patient, vilket bidrog till att rehabiliteringen blev mer effektiv. Att arbeta i ett multiprofessionellt team har tidigare visat sig ge en större helhetsbild av patienter, bättre kliniska resultat och positiva patient-utvärderingar av vårdkvalitet (Bergman & Von Thiele Schwarz 2012). Resultatet från studien stärks av forskning som säger att personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa behöver hjälp av olika professioner samtidigt (Åsberg m.fl., Socialstyrelsen, 2003). Studien visar även på att det är en tillgång för arbetsterapeuter att arbeta i team.
Resultatet påvisade gruppens betydelse där arbetsterapeuterna upplevde det som en kraftig effekt i rehabiliteringen av att ha deltagarna i gruppinterventioner. De upplevde det som tidseffektivt eftersom de på så vis kan hjälpa flera personer samtidigt. Att individer
rehabiliteras i grupp är något som Montgomery (2002) lyfter i sin studie och som visar på att gruppbehandlingar är dels mer tids- och kostnadseffektiv än individuell rehabilitering men det visar sig även vara minst lika effektiv för individers hälsa att rehabiliteras i grupp. Vidare i studien framgår det att individer i grupp ofta upplever det som meningsfullt att få
kommunicera med andra människor i liknande situation vilket leder till en känslan av tillhörighet och skapar en meningsfullhet för dessa individer (Montgomery, 2002). Det stämmer överens med resultatet att arbetsterapeuterna i vår studie upplevde att
gruppinterventionerna är ett forum för klienter att träffa andra individer med samma
problematik, vilket gör att de inte känner sig ensamma. Samtidigt som gruppinterventionerna har en stärkande effekt på rehabiliteringen så ökar det också välbefinnandet hos personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa (Eriksson, Karlström, Jonsson & Tham, 2010).
Arbetsterapeuterna i studien upplevde utmaningar i arbetet främst för att deltagarna ville ha snabba lösningar och att deras personligheter var ofta att dem var drivna individer som ville framåt. Enligt Brown och Pashniak (2018) är det ambitiösa personer som ofta har en risk att utveckla stressrelaterad ohälsa samtidigt som Ekberg och Erlandsson (2015) menar på att det oftast är lång rehabilitering för personerna. Detta kan vara en av fler anledningar till att alla arbetsterapeuter i studien upplevde att det var en utmaning att rehabilitera ambitiösa och drivna individer då de är vana att hålla ett högt tempo och otåliga då det är en lång
rehabilitering som väntar. För att antalet personer med stressrelaterad ohälsa inte ska öka tror författarna att det blir viktigt i framtiden att kunna möta dessa personer tidigt, innan de hinner utveckla en stressrelaterad ohälsa. Det var ingen av de arbetsterapeuter som intervjuades som arbetar preventivt utan alla arbetade med individer som redan har drabbats av en
stressrelaterad ohälsa. Arbetsterapeuterna var eniga i att resursfördelningen behöver förändras och att mer behöver göras i det preventiva arbetet, detta för att förebygga stress ute på
arbetsplatser och inom andra arenor. Detta är något som stärks av Socialstyrelsen som redan 2003 gick ut och sa att det kommer behövas stora ekonomiska resurser och att flera
organisationer samarbetar för att minska den stressrelaterade ohälsan (Socialstyrelsen 2003). Författarna anser att utifrån studiens resultat att det är viktigt att arbetsterapeuterna kommer i kontakt med dessa individer i ett tidigare stadie än i nuläget, för att kunna motverka den komplexa och långvariga rehabiliteringen.
Sammanfattning och vidare forskning
Studien visar på att arbetsterapeuterna anser att det är viktigt att arbeta holistiskt och klientcentrerat genom att fokusera på att öka sjukdomsinsikten och individernas
aktivitetsbalans. I studien framgår det även vikten av att arbeta i multiprofessionella team för att rehabiliteringen hos dessa personer ska bli så bra som möjlig. De deltagande
arbetsterapeuterna beskrev även vikten av gruppinterventionerna, dels som effektiv ur rehabiliterings synvinkel samt även att de är ett tidseffektivt arbetssätt. Alla arbetsterapeuter belyste vikten av att få fler arbetsterapeuter att arbeta preventivt och på så vis slippa den långa rehabiliteringstiden som är efter ha drabbats av stressrelaterad ohälsa.
Detta är något som författarna uppmanar andra studenter att undersöka vidare i genom kvalitativ metod då denna studie hade få deltagare. Genom att få fler deltagare skapas möjligheter för eventuellt en större spridning av erfarenheter. Särskilt intressant skulle det vara att få mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för ett mer preventivt arbete med målgruppen och hur det i praktiken skulle kunna se ut. Sådan kunskap skulle inte enbart medföra att befintlig rehabilitering vidareutvecklas utan även förhindra att fler människor drabbas av stressrelaterad ohälsa.
Litteraturförteckning
Allgulander, C. 2019. Klinisk psykiatri. 1:4. Lund: Studentlitteratur.
Aumayr-Pintar, C., C Cerf, & A., Parent-Thirion. 2018. Burnout in the Workplace a Review
of Data and Policy Responses in the EU. (ISBN: 978-92-897-1730-4)Hämtad från
Eurofond
https://www.eurofound.europa.eu/publications/report/2018/burnout-in-the-workplace-a-review-of-data-and-policy-responses-in-the-eu
Bergman, D,. & Von Thiele Schwarz, U. 2012. Health Policy ”Ledarskap och
teamkompetens i hälso- och sjukvården”. : 15. hämtad 2020-05-22 Från
http://healthpolicy.se/wp-content/uploads/2016/07/David_Bergman_och_Ulrica_von_ Thiele_Schwarz_forum_7_november_rapport.pdf
Brown, C A., & Pashniak. LM,.( 2018). ”Psychological Health and Occupational Therapists: Burnout, Engagement and Work Addiction”. Work 60(4): 513–25.
Cole, M B., & Tufano R. 2008. Applied theories in occupational therapy : a practical
approach. Thorofare: Slack.
Ekberg, K,. & Erlandsson L K.(2015). Återgång i arbete : processer, bedömningar, åtgärder. red. Ekberg, K,. Eklund, M,. & Hensing, G. Lund: Studentlitteratur.
Eklund, M,. Wästberg, B A Erlandsson, L-K 2013. ”Work Outcomes and Their Predictors in the Redesigning Daily Occupations (ReDO) Rehabilitation Programme for Women with Stress-Related Disorders”. Australian Occupational Therapy Journal 60(2): 85–92.
Eriksson T, Karlström E, Jonsson H, och Tham K. 2010. ”An exploratory study of the rehabilitation process of people with stress-related disorders”. Scandinavian Journal
of Occupational Therapy 17(1): 29–39.
Erlandsson, L- K,. 2013. ”The Redesigning Daily Occupations (ReDO)-Program: Supporting Women With Stress-Related Disorders to Return to Work—Knowledge Base,
Structure, and Content”. Occupational Therapy in Mental Health 29(1): 85–101. Fink, G. 2017. ”Stress: Concepts, Definition and History☆”. I Reference Module in
Neuroscience and Biobehavioral Psychology, Elsevier, B9780128093245022000.
Folkhälsomyndigheten (2020) Stress Hämtad 2020-05-03 från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapporteri ng/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/psykisk-ohalsa/stress/
Försäkringskassan. (2016).”Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest”. Hämtad 22 mars 2020 Från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-90275 dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES&CVID= .
Graneheim, U.H, & Lundman, B. 2004. ”Qualitative Content Analysis in Nursing Research: Concepts, Procedures and Measures to Achieve Trustworthiness”. Nurse Education
Today 24(2): 105–12.
Grossi, G,. & Jeding, K. 2018. Vägen ur utmattningssyndrom: hantera det som är och ta dig
dit du vill med hjälp av KBT och ACT. (1:1)Stockholm: Natur & Kultur.
Hjärnfonden (2017) Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa Ett bakgrundsmaterial från
Hjärnfonden Hämtad 2020-06-03 Från
https://www.hjarnfonden.se/wp-content/uploads/2017/12/171214_M_Stress_bakgrun dsmaterial.pdf
Höglund-Nielsen, B,. & Granskär, M. (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. 3:1. Lund: Studentlitteratur.
Kaschka WP, Korczak D, Broich K: Burnout—a fashionable diagnosis. Dtsch Arztebl Int 2011; 108(46): 781–7. DOI: 10.3238/arztebl.2011.0781
Kielhofner, G. 2012. Kielhofners: Model of human occupation: teori och tillämpning. 1:1. Lund: Studentlitteratur.
Kielhofner, G. & Taylor, R.R. introduction to model of human occupation Kielhofner, G. & 16
Taylor, R.R. (red.) (2017). Kielhofner's model of human occupation: theory and
application. (5:1.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:1) Lund: Studentlitteratur
Montgomery, C. 2002. ”Role of Dynamic Group Therapy in Psychiatry”. Advances in
Psychiatric Treatment 8(1): 34–41.
Polit, D F., & Beck. C T 2016. Nursing research : generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Sahlin, E. 2014. To Stress the Importance of Nature Doktorsavhandling Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp ”89”. Hämtad 2020-04-20
SOU (Statens offentliga utredningar) 2011. Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU
2011:15). Offentliga Förlaget.
Stockholms läns landsting. (u.å) Vad är stressrelaterad ohälsa? Hämtad 2020-04-03 Från http://dok.slso.sll.se/VC/Gustavsberg/KPO/stress/psykoedukation/om%20stress.pdf Socialstyrelsen. 2003. Utmattningssyndrom stressrelaterad psykisk ohälsa. Hämtad
2020-03-23 Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-123-18 Sveriges Arbetsterapeuter. (2018) ”Vad gör vi för skillnad inom psykisk hälsa? Hämtad
2020-05-20 Från
https://www.arbetsterapeuterna.se/profession/om-arbetsterapi/goer-arbetsterapi-naago n-skillnad/vad-goer-vi-foer-skillnad-inom-psykisk-haelsa/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-03-05 Från
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Wagman, P,. Håkansson, C,. & Björklund, A.(2012). ”Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis”. Scandinavian Journal of Occupational
Therapy 19(4): 322–27.
Wallensten, J,. M Åsberg,. M Wiklander, & Nager, A. (2019). ”Role of Rehabilitation in Chronic Stress-Induced Exhaustion Disorder: A Narrative Review”. Journal of
Rehabilitation Medicine 51(5): 331–42.
Wilcock, A A. (2006). An occupational perspective of health. Thorofare, N.J.: Slack. Willard, H S. m.fl., red. 2014. Willard & Spackman’s occupational therapy. 12:e uppl.
Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Wästberg, B A,. Eklund, M,. Erlandsson, L-K 2013. Client perceptions of a work
rehabilitation programme for women: The Redesigning Daily Occupations (ReDO) project. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 20(2): 118-126.
Åsberg, M,. Grape, t,. Krakau, I., Nygren, Å., Rohde, M,. Wahlberg, & Währborg, P, 2010. ”Stress som orsak till psykisk ohälsa”. Läkartidning nr. 19-20(107). Hämtad Från https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/1/14349/LKT1019s1 307_1310.pdf.
Bilaga 1
Intervjuguide● Arbetsterapeutens roll i målgruppen
● Interventionens betydelse i rehabiliteringsprocessen
● Vägen tillbaka efter att ha drabbats av stressrelaterad ohälsa
Introduktion
● Vad har du/ni för utbildning? ● Hur länge har du/ni arbetat här?
● Vad har du/ni för tidigare arbetserfarenheter? ● Hur ser patient grupperna ut?
● Jobbar du/ni gemensamt med andra professioner?
Stressrelaterad Ohälsa
● Hur skulle ni definiera stressrelaterad ohälsa?
● Vad är speciellt viktigt att tänka på när man arbetar med personer med stressrelaterad ohälsa?
○ Behöver man ha ett speciellt anpassat förhållningssätt med dessa personer?
Interventioner
● Vilka olika typer av interventioner arbetar ni
med?(arbetsplats/hemmet/individ/strategier/Coping/) ○ Skiljer de sig beroende på patient?
○ Arbetar ni mestadels med grupper eller individuella interventioner? ○ Hur ser era erfarenheter kring dessa interventioner ut?
● Hur är upplägget kring interventionerna? är det färdiga program eller anpassade efter patienterna?
● Vilka förutsättningar har ni för att utföra dessa interventioner? ○ Finns det begränsningar/möjligheter för er?
● Vad använder ni er för målsättning med interventionerna?(tillbaka till jobb/klara vardagen/ må bra)
● Hade ni velat jobba på ett annorlunda sätt? isåfall vilket?
● Hur tror du arbetet med interventioner kommer att förändras i framtiden?
Reflektioner
● Vilka etiska dilemman har du/ni stött på i arbetet med målgruppen? ● Hur upplever du/ni arbetet med målgruppen?
● Har ni kunnat se några mönster i vilka persongrupper som drabbas
● Har ni kunnat se några mönster i vilka persongrupper där interventionerna fungerar bättre
● Har ni något speciell referensram ni utgår ifrån i ert arbete?
Det organisatoriska arbetet
● Har du/ni några riktlinjer för hur arbetet med målgruppen ska bedrivas? Vilka? ● Vad innebär dessa riktlinjer för dig/er?
● I vilken utsträckning kan du/ni påverka ert arbetssätt med målgruppen? ● Om något skulle behöva förbättras, vad skulle det kunna vara?
