Örebro universitet Örebro University
Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology
Examensarbete 15 högskolepoäng C‐nivå
ERFARENHETSÅTERFÖRING FÖR MARK-
OCH ANLÄGGNINGSARBETEN INOM
SKANSKA BOKLOK
Sofie Lundberg och Samuel Gunnarsson Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng Örebro vårterminen 2015 Examinator: Göran Lindberg EXPERIENCE FEEDBACK WITHIN EARTHWORKS AND CONSTRUCTION WORK IN SKANSKA BOKLOKDetta examensarbete omfattar 15hp och är det slutliga momentet på Byggingenjörsprogrammet på Örebro universitet. Det har gjorts med hjälp av Skanska väg och anläggning distrikt Mellansverige. Vi skulle främst vilja tacka Peter Thorsén på Skanska VoA Örebro som varit vår handledare. Ett stort tack till Johan Eriksson, Ola Sundlöf, Glenn Sandin, Mårten Åkesson som ställt upp på intervjuer. Normallägesansvarig Niclas Johansson ska ha tack för information som han delgivit oss. Mats Persson på Örebro universitet för handledningen. Örebro universitet maj 2015 Sofie Lundberg & Samuel Gunnarsson
Sammanfattning
En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är i synnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där samma typ av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring som de kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågår med att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inom BoKlok. Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerar mindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtida Normallägen. Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloks intranät. Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellan arbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad. Det ska enligt Skanskas arbetssätt genomföras ett erfarenhetsåterföringsmöte efter avslutat projekt men så är inte alltid fallet. Projekteringen har visat sig vara bristfällig och ofta har arbetet påbörjats utan färdigställda bygghandlingar. Handlingarnas innehåll och kvalitet varierar vilket orsakar högre kostnader i slutändan. Flera lösningar har presenterats som underlag till fler Normallägen. Det finns dock ett behov av att på ett smidigt sätt samla in idéer och erfarenheter då få lösningar idag kommer Normallägesgruppen till handa. Nyckelord: Erfarenhetsåterföring, kunskapsåterföring, industrialiserat byggande, BoKlok, Skanska, Normalläge, best practice.3
Abstract
Well‐functioning knowledge transfer leads to more efficient and profitable processes within organizations due to the establishment of “best practicises” serving as guidelines for present and forthcoming projects. Within the industrial construction concept BoKlok, an assembly line process where the same construction is constantly repeated, Skanska and Ikea share this particular need. The tool presently used by the Skanska organization for knowledge transfer is Normallägen, describing “best practice” work processes in video and text. This concept is now set to expand to the BoKlok ground planning which currently lacks proper knowledge transfer. This thesis aims to identify/investigate the knowledge transfer process within the BoKlok concept. Is there any “best practices” to be used as future references so called Normallägen? The thesis is built upon a case study and a theoretical study of literature in conjunction with information from the Skanska and BoKlok intranet. The case study consists of interviews with organization members with a variety of positions at Skanska. Our results show that the current transfer of knowledge within BoKlok projects’ mostly is passed on by word of mouth between the management at different projects where knowledge is limited in person. According to the Skanska regulations every finalized project should have a final meeting regarding the follow up of knowledge transfer but this isn’t always the case. Construction planning is shown to be inadequate and most often the construction is started without the final construction plans. These plans also vary in substance and quality resulting in higher expenses in the end. Several suggestions/solutions have been given as a foundation for more “best practices” (Normallägen). There is however a need for a seamlessly integrated way of collecting all these ideas, experiences and “best practices” since few are reaching the “best practice” group within Skanska (Normallägesgruppen). Keywords: Knowledge transfer, Industrial construction, BoKlok, Skanska, Normalläge, Best Practice.Ordförklaring
AMA – Allmän material och arbetsbeskrivning, är ett referensverk med beskrivningar och krav på material, utförande och färdigt resultat för vanliga arbeten i byggproduktionen. BoKlok – Skanska och Ikeas gemensamma bostadskoncept. Erfarenhetsåterföring – Dra nytta av tidigare erfarenheter. Normallägen – Skanskas verktyg i form beskrivning med tillhörande video för bästa utförande på specifika arbetsmoment. Prefab – Förtillverkade byggnadselement. VoA – Väg och anläggning VSAA – Vårt Sätt Att Arbeta, ett styrdokument av Skanska VSAB – Vårt Sätt Att Bygga, ett styrdokument av SkanskaBakgrund ... 1 Syfte ... 1 Avgränsning ... 1 Metod ... 2 Förstudie ... 2 Beskrivning ... 2 Metodkritik ... 3 Empiri ... 4 Sammanfattningar av intervjuer ... 4 Teori ... 8 Skanska ... 8 Industrialiserat byggande ... 9 BoKloks historia ... 11 Erfarenhetsåterföring ... 13 Erfarenhetsåterföring i byggbranschen ... 14 Informationsbank ... 15 Beskrivning av Skanskas arbetssätt för erfarenhetsåterföring ... 16 Erfarenhetsåterföring med avseende på projektering ... 17 Analys ... 18 Resultat ... 19 Erfarenhetsåterföring i nuläget ... 19 Projektering ... 20 Förslag på Normallägen ... 22 Diskussion ... 30 Slutsats ... 31 Referenser ... 32 Bilagor ... 33 Intervjuer ... 33 Bildspel ... 46
Bakgrund
Erfarenhetsåterföring är viktigt för att skapa effektiva processer och skapa lönsamhet. Särskilt viktigt blir det inom industrialiserat byggande som hela tiden upprepar sig. BoKlok är Skanskas och Ikeas industrialiserade bostadskoncept och har funnits sedan 1997. Det verktyg som Skanska tagit fram för att ta till vara på erfarenheter och förmedla effektiva arbetssätt är vad de kallar för Normalläge. Det är kopplat till AMA‐koder och framställs i en video med tillhörande arbetsbeskrivning. I dagsläget finns inga Normallägen för markarbeten inom BoKlok men arbetet pågår med att ta fram de första för kabeldragning, kulvert och plintar. Skanskas målsättning är att utöka Normallägen inom alla områden och det finns ett behov av att samla in idéer och förslag till fler.Syfte
Syftet är att göra en nulägeskoll av hur markarbetet för BoKlok fungerar idag med avseende på erfarenhetsåterföring. Vad fungerar mindre bra i projekten? Finns det erfarenheter eller projektspecifika arbetsmoment som kan tas till vara för andra framtida BoKlok projekt och vara underlag för nya Normallägen?Avgränsning
Denna rapport avser endast erfarenhetsåterföring mellan olika BoKlok‐projekt med avseende på markarbeten. Arbetet är gjort i samarbete med Skanska VoA Mellansverige och är därför kopplat till deras metoder och arbetssätt. Arbetet med rapporten omfattar tio veckors heltidsstudier vilket motsvarar femton högskolepoäng.2
Metod
Förstudie
Första steget var att ta reda på vad som fanns beskrivet på BoKlok och Skanskas intranät om arbetssätt för erfarenhetsåterföring inom markabeten för BoKlok. På både BoKlok och Skanskas intranät saknades information helt angående arbetssätt för erfarenhetsåterföring gällande markarbeten för BoKlok. Efter samtal med Peter Thorsén, distriktschef Skanska VoA Mellansverige, uppmärksammade han Normallägen, Skanskas verktyg för erfarenhetsåterföring. Efter vidare undersökning visade det sig att det inte fanns några normallägen specifikt för BoKlok. Därefter kontaktades Niclas Johansson, ansvarig för Normallägesgruppen, om hur arbetsgången ser ut för att ta fram nya Normallägen.Beskrivning
Litteratursökning Litteratursökningen har främst genomförts med hjälp av Örebro universitetsbiblioteks databaser samt Summon. Ämnessökning har gjorts för sökord som: Industrialiserat byggande, erfarenhetsåterföring, kunskapsåterföring, kunskapsöverföring, Markarbeten BoKlok, BoKlok och ändringskostnader. Kurslitteratur från tidigare kurser, Kvalitetsteknik A, Kvalitetsutveckling I KV1001 och Byggteknik C, Industrialiserat byggande BY3005 har studerats. Intervjuer För att arbeta fram relevanta intervjufrågor kontaktades Johan Eriksson, arbetsledare för BoKlok Björkmossen och i samråd med honom utformades ett underlag. De flesta frågorna är utformade som öppna frågor för att intervjupersonerna ska kunna bidra med sin erfarenhet. Intervjuer har genomförts med olika typer av tjänstemän så som platschef, projektingenjör, arbetsledare och även yrkesarbetare för att få en så nyanserad bild som möjligt av projektspecifika erfarenheter. Dessa yrkesroller tillsammans ger en nyanserad helhetsbild av projekteten med dess svårigheter och lösningar. Elektroniska källor Sökningar har gjorts på Skanskas externa hemsida och det interna intranätet, One Skanska, för företags‐ och projektspecifik information. Så även för BoKlok, på deras externa och interna hemsidor.Metodkritik
Litteraturundersökning Alla artiklar som använts är inte vetenskapliga men har som syfte att beskriva till exempel BoKloks historia. Litteraturen har använts i begränsat antal och skulle vid en ökning kunna bekräfta eller dementera informationen och säkerställa resultatet på ett noggrannare sätt. Intervjuer Intervjuer har främst gjorts med tjänstemän och det går därför inte att utesluta eventuell informationsförlust mellan yrkesarbetarna och tjänstemännen. Elektroniska källor De elektroniska dokument som används har ofta saknat publiceringsdatum och har således inte gått att bedöma som aktuella. Det elektroniska materialet som har hämtats från interna hemsidor kan ses som subjektiv och kan vara svår att granska då tillgängligenheten är begränsad.4
Empiri
Sammanfattningar av intervjuer
Sundlöf Ola, platschef BoKlok Visättra Skanska Sundlöf arbetade med sitt första BoKlok område, Visättra i Stockholmsområdet. Projektet bestod av två olika området, ett med flerfamiljshusen Classichus och ett med flervåningshusen Flex. Det tillvägagångsätt som Sundlöf tillämpade för inhämtning av information inför projektet bestod i att kontakta Erkki Eilola, projektchef på Boklok Housing. Tillgänglig information från Skanska VoA tillhandahöll av Sundlöfs närmaste chef. Som stöd i det förberedande arbetet fanns arbetsledaren Johan Jansén. Den största svårigheten inför uppstarten var att ritningarna inte var färdiga och stämplade som bygghandlingar samt inte stämde. Färdiga bygghandlingar kom först flera månader in i projektet. Sundlöf har överfört sina erfarenheter och synpunkter genom projektet till platsledningen, BoKlok Housing, Erkki Eilola. För att ta del av andras erfarenheter har Sundlöf haft telefonkontakt med annan arbetsledning för BoKlok, från hela VoA Mälardalen. De ändringar som berört området har dokumenteras på relationshandlingar och återkopplats till BoKlok Housing. Ett problem som uppkom i projektet var att förrådsmodulerna inte var anpassade för topografin då de placerades i slänt. Lösningen blev kantstöd i form av färdiga betong L‐stöd på grund av tidsbrist. För bästa resultat anser Sundlöf kantstöden borde platsgjutas istället.
Johan Eriksson, arbetsledare Skanska Eriksson har arbetat på fyra BoKlok‐områden och skall påbörja sitt femte. Erikssons första BoKlok område var Vackerby Hage 2 där det byggdes fyra Classichus. När Eriksson sökte information inför sitt första projekt fick han som svar att den fanns att hämta på BoKloks intranät. Där upplevde han det dock svårt att finna rätt informationen, men fann den efter en tids letande. Informationen var överflödig och inte anpassad för markarbeten. Eriksson har även tagit del av information från Torbjörn Aläng som tidigare varit med och byggt BoKlok. Egna erfarenheter som Eriksson har fått med sig har han i sin tur vidarebefordrat till BoKlok Housing, projektören och andra medarbetare inom sitt distrikt. Själv har han inte utnyttjat varken intranät eller forum i någon större utsträckning då han anser detta vara omständligt.
Eriksson anser att det saknas ett bra forum för att dela ideér samtidigt som att han upplever att det inte finns tid för att sätta sig in i ämnet. Ett alternativ som Eriksson föreslår som informationsforum för BoKlok är Skanskas NPS (NordicProjectSpace) som är Skanskas nuvarande projektportal. Feedbacken som lämnats till projektören har lett till att de numera är delaktiga under projekteringen och lämnar önskemål på förhand med avseende på hur de vill bygga. Det har varit uppskattat av projektören då det är få andra som lämnar feedback. Det förbättringsområde som Eriksson ser med BoKlok är främst att handlingarna bör vara klara i tid. Annars anser han att de bygger enkelt och försöker optimera varje projekt. De praktiska lösningar Eriksson har tillämpat för de BoKlok‐projekt han varit delaktig i beskrivs enligt nedan. Mallar som fixerar ledningarna till nischerna i plattelementet monteras för att minska risken för klämning av ledningar vid montage och mer precis placering där de interna ledningarna ansluts. Galgar använda för utsättning av sockelelement vid gjutning, vid montage av grundplatta och utsättning av plintar. Det består av rätvinkliga reglar som monteras på mobila profiler av pallar som bildar en ram att utgå ifrån vid montage av elementen. För att slippa schakta flera gånger, ett huvudstråk och en för belysning, har extra kanalisationsrör lagts ner i huvudstråket med el till belysning och sedan gjort kortare stick till belysningsfundamenten. Det medför en extrakostnad men fördelen är att kablarna går att byta utan att schakta och utnyttja kanalisationen för fler kompletterande ledningar i framtiden. Grundplattan till förråden tillhörande Classichusen platsgjuts och formen går att bygga på olika sätt. Det vanligaste är att använda formplywood. Det har visat sig effektivare att bygga den med måttbeställt virke då tidsåtgången halverades och bidrog till en stabilare form. För att optimera den strama tidsplanen har de inför gjutning av plattan till radhusen försökt att effektivisera genom att färdigställa så mycket av ytan som möjligt. Ytan ska singlas av vilket man normal gör efter att det inre VA är klart. Här har de istället lämnat ursparningar för det inre VA så att arbetet kan fortskrida med att placera grundelementen. När inre VA är klar så återstår endast ett mindre arbete med att återfylla ursparningarna så nästa steg i arbetet kan ta vid så snart som möjligt.
6 Glenn Sandin, projektingenjör Skanska
Sandin har varit med vid två BoKlok områden som projektingenjör. Det första var Sågen 1 i Knivsta och han är nu på Jurstaberg i Bro, båda i Stockholmsområdet. Båda projekten bestod av Classichus och de sista även radhus. Sundin började sitt arbete på Skanska när projektet redan var igång. Han var inte involverad i det produktionstekniska arbetet. Däremot fanns en mycket erfaren platschef, Ulf Eriksson, i detta projekt som byggt flera BoKlok områden tidigare. Sandin hade tagit med sig många av de lösningar som användes i Knivsta vidare till Jurstaberg. Sundin anser att det saknas en del information på intranätet, men det mesta kompletteras med hjälp av markritningarna. Att hitta rätt information har dock varit problematiskt och svårt att hitta. De standardritningar som finns lämnar en del att önska enligt Sandin. I vissa fall har inte ritningar använts för vissa moment då våra egna lösningar varit enklare eller bättre säger Sandin. Det största problemet som Sundin lyfter fram är att det tillhandahållits ofullständiga ritningar vid produktionsstart vilket Sandin menar beror på forcerade tider och få resurser under projekteringen vilket varit problematiskt. Bygghandlingarna kom först i senare skede. Ur det ekonomiska perspektivet blir det svårt att sätta pris i anbudsskede med ofullständiga ritningar. För BoKlok Jurstaberg var markhöjderna inte kompletta vilket medförde att stora variationer för kostnader som avsåg fyllnad och sprängning tillkom. För att underlätta detta skulle massbalansen prioriteras under projekteringen inför anbudet. Även inom det egna projektet delats erfarenheter i relativt stor utsträckning anser Sandin. Det har även delas erfarenheter i sidled, det vill säga till andra pågående BoKlok områden. Bland annat har BoKlok Östra Frestabys medarbetare varit på studiebesök på Jurstaberg. Vid projektslut hölls ett erfarenhetsåterföringsmöte enligt VSAA. Feedback till projekteringen bör ske vid erfarenhetsåterföringsmötet anser Sandin men i dagsläget resulterar det i relationshandlingar. Det finns förenklingar som BoKlok borde tillämpa menar Sandin. Bland annat finns tre olika storlekarna på plintarna som används till farstukvisten. För att undvika fel och minska hanteringskostnaderna har de använt sig av en och samma typ av plint då det blivit billigare i slutändan trots att inköpspriset är högre och plintar blir något överdimensionerat. Även BoKloks ritningar har upplevts komplicerade och teoretiska för enkla problem. För uppstick av ledningar i nischerna har mallar används för att hålla dem på plats med rätt avstånd inför gjutning av plattan. Hur Classichusens trappor från loftgången skall ansluta mot marken ger en viss osäkerhet menar Sandin. Det finns ingen detaljritning för anslutningen utan man förväntas lösa det på plats. I Jurstaberg har fundamenten platsgjutits. I Knivsta användes rester av betongpålar.
Mårten Åkesson, yrkesarbetare Skanska Åkesson har varit med och arbetat med fyra olika BoKlok områden. Det första var BoKlok Näsbyås i Örebro därefter BoKlok Lingonriset i Balingsnäs, Huddinge. I rollen som yrkesarbetare har han erhållit all information i projekten ifrån arbetsledningen. Däremot har Åkesson tagit med sig sina erfarenheter från Näsby till Balingsnäs till exempel med användningen av mallar. Lösningar försöker de dela med sig av hela tiden menar Åkesson och hänvisar till det dagliga arbetet. Vid projektslut hålls ett erfarenhetsåterföringsmöte men hur den informationen nyttjas vet inte Åkesson. Det Åkesson anser vara en brist är granskning av handlingarna. Höjdsättningen var vid ett tillfälle felaktig och plintarna som levererandes hade då felaktiga mått. Det kunde dock åtgärdas på plats. Samkörningen av ritningar från el, fjärrvärme, avlopp och vatten har fungerat dåligt och orsakat oordning. Vid utsättning av plintarna i Näsby så tillverkades en rätvinklig mall av reglar med samma mått som från husliv till plint. Med hjälp av avståndsmarkeringar på huslivet förflyttas mallen från plint till plint. I det här fallet hade alla plintar samma avstånd och därför kunde utsättningen ske på kortare tid än normalt och utan hjälp av en mättekniker.
Niclas Johansson, Normallägesansvarig VoA Skanska. Arbetet med Normallägen har pågått under en längre period om ca fem år inom Skanska. Det är först under senare tid som det har fått större betydelse. Det beror på att man från augusti 2014 har man haft en heltidsanställd för Normallägen och Skanskas affärsplan, där fokus på produktivitet har ökat. Syftet med Normallägen är främst att främja produktiviteten samt fokus på kostnad och kvalitet.
8 Figur 1 Organisationskarta Skanska Sverige AB. (Skanska)
Teori
Skanska
Historia År 1887 grundades byggföretaget Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet. De var främst inriktade mot betongprodukter. Under 1950‐talet tog sig företaget in på den internationella marknaden och 1971 etablerade de sig i USA som idag är deras mest expansiva marknad. Företaget bytte namn 1984 till Skanska för att bli mer internationellt gångbart. Under 1900‐ talet expanderade Skanska som mest och försäljningen fyrdubblades på bara några år. Under 2000‐talet växlade fokus från tillväxt till lönsamhet. (Skanska) Organisation Skanska AB är idag ett av världens största byggbolag och finns i 10 länder i Europa och USA. Intäkterna för 2014 var 145 miljarder kronor i världen och antalet anställda 57 900. Skanska strävar efter att skapa hållbara lösningar och ”vara ledande inom kvalitet, grönt byggande, arbetsmiljö och etik”. I Sverige är verksamheten indelad i fyra områden: Bygg och anläggningsverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell utveckling samt Infrastruktur (Skanska). Organisationskarta se figur Figur 1: Verksamhetens‐ områden Områden inom bygg och anläggning Region DistriktSk
ansk
a
Sve
ri
ge
AB
Bostadsutveckling Bygg och anläggning Hus Asfalt & Betong Väg och anläggning Norr Sthlm Mellansverige Mark Mälardalen Östergötland Uppsala Väst Syd Infrastruktur Grundläggning Stora projekt Supportfunktioner Kommersiell utveckling InfrastuktursutvecklingKända verk Av Skanskas byggnadsverk är de mest kända Öresundsbron, Ölandsbron, Höga kusten‐bron, lilla Bommen även kallat Läppstiftet i Sverige. Skanskas största projekt någonsin är byggandet av nya Karolinska sjukhuset i Stockholm som ska stå klart år 2016. Internationella kända byggnadsverk är Brooklyn bridge i New York, Cristo Redentor eller ”Jesusstatyn” som den också kallas i Rio de Janeiro och stationsentrén Oculus beläget vid nya World Trade Center i New York.
Industrialiserat byggande
Definition av industriellt byggande
Boverket beskriver industrialiserat byggande som "ett övergripande synsätt uppbyggt av åtta karakteristiska delområden som alla krävs för att konceptet ska fungera och bilda effektiva produktionssystem för bostäder" (Boverket). Det berör såväl de tekniska delarna som i organisation och processerna. Industriellt byggande har centralt fokus på prefabricering och modulsystem och har genom tiden utökats till högt fokus på processen. Boverket har valt att definiera industriellt byggande genom 8 delområden som är karakteristiska för industriellt bostadsbyggande. 1. Planering och kontroll av processen 2. Utvecklade tekniska system 3. Förtillverkning av byggdelar 4. Långsiktiga relationer mellan aktörer 5. Logistik integrerat i byggprocessen 6. Kundfokus 7. Användning av informations‐ och kommunikationsteknik 8. Systematisk mätning och erfarenhetsåterföring Alla åtta delområden kan ses som hörnstenar där konceptet faller om en av dessa tas bort. Genom att analysera företaget i varje delområde kan man få fram förbättringsåtgärder och utvärdera hur långt kommet företaget är inom industrialisering. Exempel på definition av företagets industrialiseringsgrad för punkt åtta, Systematisk mätning och erfarenhetsåterföring, se Tabell 1(Boverket)
10 Boverket beskriver erfarenhetsåterföring och mätning i industriellt byggande på följande sätt (Boverket): Industriellt bostadsbyggande handlar i stor utsträckning om att använda och förfina teknik, metoder och lösningar för bostadsbyggande. För att skapa ett underlag för vidareutveckling krävs kontinuerliga uppföljningar och mätningar i processerna och i arbetet med specifika byggprojekt, för såväl hårda som mjuka parametrar. Erfarenheter och mätningar analyseras och resultatet blir viktig input till vidareutveckling av processer, tekniska lösningar, arbetsmetoder etc. Personal från olika delar av organisationen bör delta i uppföljningsarbetet och uppmanas att bidra med egna förslag till förbättringar och utveckling. Det primära för industriellt byggande är att ständigt jobba med förbättringar och förfina tekniken, genom att ta tillvara på företagets kunskap och återföra och ständigt förbättra den bästa lösningen så skapas möjligheterna att effektivisera företaget.
BoKloks historia
I slutet av 1900‐talet var behovet av bostäder stort i Sverige men det byggdes till största delen exklusiva och dyra bostäder. År 1996 träffades Ingvar Kamprad, grundare av IKEA och Melker Schörling, styrelseordförande i Skanska på en bomässa och började då spåna på idén om billigare bostäder för de många, "ett nytt folkhem" (BoKlok). Det resulterade i ett samarbetskoncept och industrialiserat byggande med prefabricerade hus som fick namnet BoKlok. Husens utformning IKEA fick en stor roll i förarbetet och planeringen av bostäderna då de hade stor erfarenhet av att jobba med kundnöjdhet och visste hur folk ville bo. De frågade de potentiella kunderna om deras behov och planerade därefter. Skanskas roll blev att bidra med tidigare kunskaper om byggande med god kvalitet (BoKlok). Istället för att omedelbart börja rita tillfrågades tilltänka målgrupperna vad de hade råd att betala för sitt boende och utefter de ekonomiska ramarna arbetades husen fram (BoKlok). BoKlok designades på samma sätt som alla andra IKEA‐produkter vilket går hand i hand med hur tillämpningen av industriellt byggande sker, det vill säga (Skanska): 1. Stora volymer 2. För serieproduktion 3. Lågt pris Första flerfamiljshuset som togs fram var Classic Älmhult, se Figur 2, ett flerfamiljshus i trä med två våningar. Lägenheterna i marknivå har en altan och på ovanvåningen har respektive lägenhet en balkong. På gården finns kallförråd, ett till varje lägenhet. Figur 2 BoKlok Classic Älmhult (BoKlok u.å.).12 Under åren har fler hustyper lanserats i form av radhus, kedjehus, parhus, flerfamiljshus och villor. Classichuset har uppdaterats i flera versioner, energieffektiviserats och även utökats med en ny modell, Classic Göteborg med pulpettak. Det senaste tillskottet i konceptet är flerfamiljshuset Flex som kan varieras i antal våningar med hjälp av moduler som kan kombineras på olika sätt (BoKlok). Lansering År 1997 stod de första pilotprojekten klara i form av mindre bostadsområden om 5‐7 Classichus i Helsingborg, Stockholm, Örebro och Sundsvall (BoKlok). Det blev succé ur kundperspektiv tack vare en "lyckad mix mellan två olika företagskulturer som kompletterade varandra väldigt bra; Ikea med sitt kostnadstänkande och kundfokus, Skanska med sin produktionserfarenhet" som Anders Larsson dåvarande chef på BoKlok beskrev det (Hindersson).
Utveckling och etablering Skanska och IKEA hade tillsammans lyckats bra med att sätta fokus på kundernas behov och vad de var villiga att betala för deras produkt. Däremot fanns andra utvecklingsområden. Största problemet var lönsamheten. Skanska ansåg att den produkt som tagits fram var bra och hade stor potential men processen behövde styras upp ordentligt och analyseras för att få koll på vilka delar som inte fungerade. Arbetet för ett lönsamt industriellt byggande var nästa stora utmaning (Hindersson). En del i ledet var att bryta ut BoKlok och bilda ett eget bolag inom Skanska och resultatet blev BoKlok Housing AB med sitt säte i Malmö. Samma år började Skanskas att bygga ut sin husfabrik i Gullringe i Småland med en egen del endast avsett för BoKlok med avsikt att utöka produktionskapaciteten. På så sätt kunde volymen öka och mynnade ut i större lönsamhet (Woodnet). Produktionsanläggningen blev alltså helt avgörande för att få ekvationen och lönsamheten att gå ihop (Skanska). Till skillnad från hur det brukar fungera i byggbranschen blev det produktionsvolymen i husfabriken som låg till grund för tidplanen för samtliga processer. Fabriken ger en årsvolym på förhand och utifrån den optimeras produktionsprocessen (Hindersson). Byggsystemet för husen Det byggsystem som låg till grund för BoKlok med ovan nämnda kriterier var prefabricerade element i trä som monteras på plats. Fördelen med prefabricerade element är att de kan massproduceras i fabrik, arbetet utförs i en torr inomhusmiljö med god arbetsmiljö, materialåtgången och transporter reduceras samt att montaget på plats går fort. På så sätt hålls priserna nere. (BoKlok)
Områdets uppbyggnad Det finns en konceptuell situationsplan, se Figur 3, för Classic‐områdena. Att bygga vägar är dyrt och därför är antalet vägar inuti områdena minimerat. För att lösa parkeringsmöjligheterna är parkeringarna belägna i utkanterna av områdena vilket dessutom förhindrar bilar där barnen leker. (Resin) Inom områdena finns det grusgångar som binder ihop kvarteret. En annan viktig del av konceptet är dess innergårdar med de karaktäristiska äppelträden som ska bidra till gemenskap på gårdarna. För att de boende ska kunna sätta egen prägel på områdena finns odlingslotterna tillhörande varje lägenhet, BoKlok beskriver områdena själva på följande sätt: En kombination av "lägenhetens enkla och prisvärda boende med villans omedelbara närhet till gräsmatta och äppelträd" (BoKlok). Figur 3 Konceptuell situationsplan, flerbostadshus (BoKlok).
Erfarenhetsåterföring
Definition Det aktuella begreppet erfarenhetsåterföring eller synonymer såsom kunskapsöverföring eller kunskapsåterföring finns inte definierat i sin sammansatta form i Nationalencyklopedin. Erfarenhet är däremot definierat som ”på regelmässig verksamhet eller sinnesiakttagelse byggande kunskap eller färdighet” eller ”en på upprepad tillämpning byggande färdighet” (NE). Det sammansatta ordet erfarenhetsåterföring kan definieras som ”Uppsamling och lagring av information för användning i nuvarande och kommande projekt” (Johansson & Mattsson).14
Erfarenhetsåterföring i byggbranschen
Syftet med erfarenhetsåterföring är att minimera antalet fel och öka lönsamheten. Det har gjorts flera studier genom åren inom området i byggbranschen och sammanfattningsvis är erfarenhetsåterföring svårt att genomföra i praktiken. Organisationer och företag är dock angelägna om en väl fungerade erfarenhetsåterföring (Ling & Trygg). Enligt en sammanställning av Ling & Trygg är de främsta orsakerna till detta bristande engagemang, svårigheter att se vinning för andra projekt, tidsbrist, övermäktiga system och att personal som arbetar med uppföljningssystem slutar.Olika typer av kvalitetsfel
Kvalitetsfel uppstår då erfarenhetsåterföringen inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Ursprunget till kvalitetsfelen har kategoriseras efter funktioner i byggprocessen i en studie av Augustsson, R m fl. (1989). Nedan ges en sammanställning av dessa kategorier enligt Ling & Trygg. Beställare; avses sådana åtgärder som har sitt ursprung i ändrade beställarkrav. Projektering; avser teknisk och arkitektonisk utformning av objektet. Produktionsledning; avser hur den valda produktionsmetoden genomförts. Funktionen innefattar planering och ledning av produktionen. Arbetsutförande; avses det arbete som utförts på byggarbetsplatsen, exklusive arbetsledande uppgifter. Materialleveranser; innefattar leverans av inbyggnadsmaterial. Byggarbetsplatsens materialadministration ingår i produktionsledningen. Maskiner; innefattar förutom maskiner även produktstyrning och hjälpmedel. Övrigt; kvalitetsfel som orsakats av andra än ovan nämnda funktioner (t ex stöld eller skadegörelse) samt kvalitetsfel olämpliga att hänföra en funktion (t ex olycksfall). Ekonomiska aspekter Inom industrin har utvecklingen och kvalitetsarbetet framskridit i snabbare takt än i byggbranschen. Principen är dock den samma gällande ändringskostnader i olika skeden. Ändringar som sker i ett tidigt skede är mindre kostsamma än en ändring som sker under produktionen och än mer kostsamt vid ändringar av färdigställt arbete. Ändringskostnaderna ökar alltså i snabb takt beroende av när i processen ändringen sker (Bergman & Klefsjö). Ändringkostnader inom industrin kan beskrivas enligt Figur 4 nedan:
Figur 4 Relativ ändringskostnad (Bergman & Klefsjö)
Generellt anses byggbranschen omogen när det gäller kostnader för kvalitetsbrister och förbättringsmöjligheter. Det kan vara avsaknaden om hur mycket kvalitetsbrister kostar för den egna verksamheten eller vilka brister som finns och dess orsaker. Därför rekommenderar experter från industrin att byggföretagen följer upp och vidtar åtgärder för kvalitetsbrister. Med mindre fel och mer förutsägbara processer kan kostnader minskas och ledtiderna förkortas. På så sätt kan byggföretagen maximera vinsten i sina projekt (Josephson & Lindström). Förutsättningarna för byggföretagen att på ett systematiskt sätt mäta och vidta åtgärder för kostnader med avseende på kvalitetsbrister anses goda ur flera aspekter. Samma typer av arbeten är ofta återkommande, det hålls systematiskt återkommande möten som innefattar personer med olika befattningar, rutiner för dokumentation och ett bra forum för erfarenhetsåterföring (Josephson & Lindström).
Informationsbank
Många företag bygger upp kunskapsbanker i form av databaser innehållande goda erfarenheter men också ogynnsamma eller kritiska moment som fel eller avvikelser. En del företag är dock tveksamma till detta. Att samla in informationen är oftast det enklaste momentet. Svårigheten består i att sprida informationen och göra den tillgänglig för användarna. Trots svårigheterna finns ett behov och önskan hos konsulter att utöka och beredda kunskapsbanken. Byggföretagens vision är att skapa en fungerande informationsbank som på ett strukturerat sätt lagrar och delger lösningar samt problem och genom en knapptryckning visar 10‐15 exempel (Josephson & Lindström). 1 10 100 1000 Planering Utveckling Pro d uktion AnvändningRelativ ändringskostnad (logaritmisk skala)
16
Beskrivning av Skanskas arbetssätt för erfarenhetsåterföring
VSAA – Vårt sätt att arbeta
Skanskas ledningssystem VSAA är framtaget för att förenkla det dagliga arbetet och innehåller beslutade och styrande arbetssätt för hela organisationen. Varje del av verksamheten har sina specifika projekt‐ och produktionskapitel med gemensam utformning.
VSAB – Vårt sätt att bygga Under VSAB samlar Skanska tekniska lösningar och genomarbetade produktionsmetoder. Skillnaden mellan VSAA och VSAB är att VSAA beskriver hur verksamheten ska styras och VSAB hur byggandet skall utföras i praktiken. De tekniska lösningarna är uppdelade för de olika verksamheterna Hus, VoA samt Asfalt och Betong. Vårt sätt att arbeta för VoA är indelat i tre stycken områden. Säkra arbetsmetoder innehåller information om lägsta nivån för att arbeta säkert ute på arbetsplatserna. Gröna lösningar syftar till att välja utförandemetoder som leder till minskade klimatutsläpp. Normallägen beskriver goda exempel på effektiva och lönsamma arbetssätt och metoder. Normalläge Det är alltså Skanskas informationsbank som de kallar för Normallägen och som nås via intranätet One Skanska. Det är baserade på AMA‐koder och ger en beskrivning av ”det bästa arbetssättet att utföra en viss aktivitet på” (One Skanska) Det består även av ett videoklipp, arbetsbeskrivning, maxkapacitet, förutsättningar, resurser, påverkande faktorer och relaterande länkar till VSAA och annan information på One Skanska. Syftet med Normallägen är att öka produktiviteten och skapa förutsättningar för ständiga förbättringar. Det finns möjlighet att lämna kommentarer och förbättringsförslag på hemsidan för Normalläge och på så vis kan uppdateringar göras efter hand. Normallägen tas fram av en normallägesgrupp bestående av erfaren produktionspersonal från flera regioner. Grundat på efterforskning och utredning tar de fram vilka arbetssätt som är mest produktiva, kostnadseffektiva och kvalitetsmässigt rätt. Normallägen skall tillämpas i alla fall där det finns framtaget. Det kan vara underlag för arbetsplatsmöten, diskussionsunderlag för kommande arbetsmoment och som redskap vid framtagandet av projektspecifika arbetsberedningar.
Det finns även sammansatta Normallägen som består av flera arbetsmoment där avgränsningen av respektive moment kan vara svårdefinierad. Det ger ett helhetstänk som Skanska ser stora möjligheter med att kunna förbättra produktiviteten och framdriften av deras projekt (One Skanska). Förslag på nya Normallägen kan lämnas på samma sätt som en kommentar via ett formulär på hemsidan för Normallägen. I dagsläget kommer dock de flesta idéerna till nya Normallägen från personerna i Normallägesgruppen (Johansson).
Erfarenhetsåterföring med avseende på projektering
Erfarenhetsåterföring är betydelsefullt även för konsulter som projektörer. Konsulterna upplever ett behov av återkoppling för att få kunskap om användbarheten av handlingarna. Det är också relevant om de ritar för mycket eller för lite, alternativt lägger för mycket tid på fel delar av konstruktionen. Konsulterna ser helst att de får komma ut i produktionen för att ta del av lösningar och se dess effekter med egna ögon (Josephson & Lindström). Att skapa ett samarbete mellan yrkesarbetare och projektören har visat sig ha goda effekter enligt Svenberg & Öqvists rapport ”Samverkan i Projektplanering ‐ Med stöd från yrkesarbetarna”. Det beror på att yrkesarbetarna oftast är de som har mest kunskap om olika byggmetoder. Genom samverkan kan fel undvikas redan i projekteringen. Det skapar engagemang hos yrkesarbetarna och främjar även utvecklingsmöjligheterna (Svenberg & Öqvists).
18
Analys
Erfarenhetsåterföring är viktigt då syftet är att minimera antalet fel och öka lönsamheten (Ling & Trygg). Det verkar Skanska vara väl medvetna om då det i affärsplanen för 2015 finns att läsa att de vill ha ”ökat fokus på produktivitet” (Johansson). Normallägen är ett av fem verktyg som Skanska tillämpar för att ett ökat fokus på ”främst produktivitet men även kostnad och kvalitet” (Johansson). Normallägesverktyget är alltså något som Skanska satsar på och sedan februari 2015 arbetar en person heltid med arbetet kring Normallägen. Det gör det intressant att undersöka möjligheterna till nya och fler Normallägen, särskilt för BoKlok som är ett industriellt byggande där erfarenhetsåterföring är en av de åtta punkterna som definierar industriellt byggande enligt Boverket. Erfarenhetsåterföring är svårt att genomföra i praktiken, (Ling & Trygg) och det förefaller sant även för markarbeten av BoKlok trots att BoKlok funnits sedan år 1997. Samtliga intervjuer tyder på att det finns ett behov med att samla relevant information för BoKlok lättillgängligt på ett och samma ställe. Det förefaller också som att de erfarenheter som finns hos personer som byggt BoKlok inte har tagits tillvara på mer än i bästa fall i form av ett mötesprotokoll från ett avslutande erfarenhetsåterföringsmöte. Arbetet med att ta fram de första Normallägena för BoKlok är påbörjat men för att kunna utöka med fler och göra Normallägen till en bred informationsbank verkar behovet stort att samla in erfarenheter och lösningar för olika arbetsmoment.Resultat
Erfarenhetsåterföring i nuläget
Enligt Skanskas arbetssätt skall ett erfarenhetsåterföringsmöte genomföras efter avslutat projekt. Så är dock inte alltid fallet vilket Sandin bekräftar då han inte blivit kallad eller deltagit på något. Ledningen bör ansvara för att mötena verkligen genomförs eller alternativt utser en ansvarig som kontrollerar att mötena hålls. Den information som används från BoKloks intranät anses av flera vara svår att hitta. Den är dessutom inte anpassad för markabeten och en del information anser Eriksson saknas. Den kompletteras i de flesta fall av bygghandlingarna menar Sandin, men inte alltid. I vissa fall har ritningar inte ens använts för vissa moment då egna lösningar varit enklare eller bättre enligt Sandin. Den erfarenhetsåterföring som sker i nuläget är i de flesta fall i form av telefonsamtal mellan personer från olika projekt eller delas muntligen från den egna personalen som tidigare byggt BoKlok. Även studiebesök har utförts i Jurstaberg av produktionspersonal från Östra Frestaby. I de fall där ett erfarenhetsåterföringsmöte har genomförts vet berörda intervjupersoner inte hur den informationen tas till vara. Det gäller även feedback som lämnats till BoKlok Housing. Ett förslag är att föra in i styrdokumentet, VSAB, att mötesprotokoll från erfarenhetsåterföringsmöten skall skickas vidare till ansvarig för Normallägen. Samtliga tar med sig sina egna erfarenheter till nästa projekt men den är i nuläget inte dokumenterad för andra att tillgå. Det kan konstateras att samlade erfarenheter, åsikter och tips i vilket fall inte finns tillgänglig att ta del av för berörda inom produktionen. Vid efterforskningar på BoKlok och intranät saknas information helt angående erfarenhetsåterföring. På Skanskas intranät finns inte heller någon information eller Normallägen i dagsläget specifikt för markarbeten inom BoKlok. Normallägen existerar än så länge inte för BoKlok och omfattningen av Normallägen har Skanska som ambition att öka. Det är viktigt att nå ut i organisationen och öka användningen för att verktyget ska fylla sin funktion. Det finns mer arbete att göra för att förmedla detta ytterligare ”vilket kan vara allt ifrån ökad uppmuntran till tvingande åtgärder” (Johansson).20
Projektering
Av alla som intervjuades har det varit projekteringen som varit mest problematisk för projekten. Inte sällan, på grund av tidsbrist, påbörjas ofta arbeten i produktionen innan färdiga bygghandlingar fanns tillhanda. Det leder till felaktig prissättning, fler ändringar och högre kostnader. De enskilda arbetsmomenten anses vara relativt enkla enligt samtliga, svårigheterna består i avsaknaden av korrekt information. Färdiga bygghandlingar kommer när arbetet redan är pågående. De brister från projekteringen som framkommit vid intervjuer är följande: Bygghandlingarna kommer när arbetet redan är påbörjat. Avsaknad av höjder på färdigt golv, sockel och marken utanför. Placering av äppelträd på skuggbelagda innergårdar. Dräneringsdiken som torkar ur intilliggande häckar. Felaktiga höjder på plintar. Felaktig höjdsättning för avvattning. Samordning av ritningar för mark, VA, fjärrvärme och el se Figur 5. Avsaknad av pålar för altaner i aktuella fall Ritningar och skrivna handlingar skiljer sig åt angående anslutning av stuprör till dagvattenledningar för förråd. Avsaknad av höjder på marken i anslutning till trapp. Figur 5 Bristande samordning för fjärrvärmeledningar. Foto: Mårten Åkesson
BoKlok projekteras av många olika konsultföretag och handlingarnas informationsinnehåll skiljer sig kraftigt åt, enligt observationer vid intervjuer. Ett tänkbart forum för att ge feedback på projekteringen skulle enligt Sandin vara i samband med erfarenhetsåterföringsmötet, men då det inte alltid genomförs blir det endast i form av ändringar till relationshandlingarna. Samtliga entreprenörer har efter sitt första BoKlok‐projekt på eget initiativ engagerat sig i projekteringen för kommande BoKlok etapper eller områdens projektering. Det har uppskattats av båda parter och förenklat och förbättrat arbetet.
22
Förslag på Normallägen
Mallar för uppstick av ledningar Classichusens grundplatta består utav prefabelement som monteras på singlad yta. Samtliga ledningar för varje enskild lägenhet ska komma upp på samma ställe och marginalerna är små när elementen ska lyftas på plats. För att lösa detta har mallar gjorts utefter måtten från ritningar som tillhandhålls av BoKlok, se Figur 6. Figur 6 Mall för uppstick av ledningar. Foto: Johan Eriksson
Med hjälp av en träskiva har förborrade hål gjorts för respektive ledningen och på så sätt uppnå rätt noggrannhet på marginalerna mellan ledningarna och yttermåtten mot plattan. En fördel är också att ledningarna hålls på plats tills ytan är färdigsinglad och ledningarna är fixerade. Genom den noggranna fixeringen så riskeras inte ledningarna att klämmas under plattan eller böjas vid montering, se Figur 7 för färdigt resultat. När inre ledningsarbete ska påbörjas blir det inte komplikationer där kopplingar sitter för nära varandra eller inte kan monteras. Mallarna kan sedan flyttas vidare till nästa eventuella grundarbete. Figur 7 Resultat av mallar för uppstick av ledningar efter monterad grundplatta. Foto: Johan Eriksson
24 Galgar Genom att bygga galgar för Classichusen har man på ett smidigt sätt lagt grunden för all utsättning för markarbetet. Galgen sammansätts av reglar i en 90° vinkel på husets entrésida. Genom att placera och fästa dem i lastpallar med t.ex. stenar på, se Figur 8, kan man få en stabil och samtidigt mobil galge. Där schakten står öppen för uppsticken fästes mallen på galgen. För att motverka svackor på galgen stämpas den upp med en stående regel, se Figur 8. När ytan är singlad utgår man från galgen som en ram för placering av prefabelement, sockelelement eller formsättning för gjutning. Figur 8 Mobilt system för galgar. Foto: Johan Eriksson
Galgar för utsättning av plintar Genom att ta hjälp av samma galgar som för mallen och placeringen av plattelementen kan plintarna sättas ut. För att få ut längdmåtten till respektive plint utgår man från måtten från hörnet på galgen. Måtten från fasad tas ut direkt från galgen. Se Figur 9. Ett annat sätt som fungerar när plintarna har samma avstånd från fasad är att tillverka en rätvinklig mall av reglar med måtten från husliv till plintkant. Den flyttar man lätt med sig och kan snabbt sätta ut varje plint på rätt avstånd från husliv. Genom dess rätvinkliga form avviker avståndet minimalt och så precis placering som möjligt kan uppnås. Avståndet mellan plintarna får mätas ut på husliv. Det finns tre olika storlekar på plintarna till farstukvisten. För att undvika felplacering och underlätta hanteringen kan en och samma plintstorlek användas. Det har visats sig billigare även om inköpspriset är högre för de plintar som blir överdimensionerade (Sandin).
Figur 9 Plintutsättning med hjälp av galge. Foto: Johan Eriksson
26 Extra kanalisation För att slippa schakta flera gånger, ett huvudstråk, se Figur 10, och en för belysning, har extra kanalisationsrör lagts ner i huvudstråket med el till belysning och sedan gjort kortare stick till belysningsfundamenten. Det medför en extrakostnad men fördelen är att kablarna går att byta utan att schakta och utnyttja kanalisationen för fler kompletterande ledningar i framtiden. Figur 10 Kanalisationsschakt Foto: Johan Eriksson
Form av reglar till förråd För formning av förråd finns det många tillvägagångsätt, det som oftast används är att bygga formen i formplywood. Att bygga det av, framförallt, plankor och armering har visat sig vara nästan dubbelt så tidsbesparande alternativ som formplywood. Genom att måttbeställa virket kan så få sektioner som möjligt fås, det spar tid och ökar stabiliteten i formen. Först placeras underslån på singlad yta som utgör en grund för de stående reglarna som utgör formväggen. För att formen inte ska skjuta strävas den upp, med hjälp av förankrat armeringsjärn slås strävorna fast i marken, se Figur 11. Formen går att återanvända, då genom att underslån läggs på plats och sen lyfts resten av formen på underslån och strävorna slås fast. Figur 11 Formsättning av förråd. Foto: Johan Eriksson
28 Figursingling Vid platsgjutning för grundplatta för radhusen så singlas ytan av för formsättning. Genom att få inre VA utsatt med hjälp av GPS möjliggörs figursingling för ledningsarbete. Därmed går det att färdigställa största delen av ytan så att grundelementen kan placeras och endast mindre stråk står öppna för ledningsarbete. När inre VA är lagt går det snabbt att återfylla ytan för vidare arbete med isolering och armering. Se Figur 12. Figur 12 Figursinglad för inre VA. Foto Johan Eriksson
Trappanslutning mot mark För trappan på Classichusens loftgångar finns en osäkerhet för anslutningen mot mark, där det oftast inte finns detaljritning. En lösning som utförts är ett platsgjutet fundament med stolpskor för fäste av trappen, se Figur 13 och Figur 14. Under ett annat projekt användes resterna från betongpålningen, bitarna kapades till rätt bredd och användes på samma sätt som den platsgjutna lösningen. Figur 13 Form för trappfundament Foto: Samuel Gunnarsson
Figur 14 Platsgjutet trappfundament Foto: Samuel Gunnarsson
30
Diskussion
Att använda Normallägen som ett verktyg för erfarenhetsåterföring anser vi vara lämpligt. Det är pedagogiskt uppbyggt med enkla instruktioner med tillhörande video. Som informationsbank är den dock för liten i dagsläget och antalet Normallägen behöver öka för att bli ett relevant och givet verktyg för användaren. I och med att BoKlok är ett industriallierat byggande borde det vara självklart att det finns Normallägen inom samtliga områden. Då antalet BoKlok‐projekt ökar och fler personer kommer att bygga BoKlok är det viktigt att de erfarenheter som finns är dokumenterade och tillgängliga. För denna typ av koncept borde erfarenhetsåterföringsmötena verkligen ha högsta prioritet för att ständigt kunna förbättras. Det är tydligt att projekteringen är BoKlok‐projektens största problematik. Kvaliteten på projekteringen varierar mellan projekten. Att färdiga bygghandlingar saknas vid uppstart verkar vara mer regel än undantag och leder till ökade kostnader. Att komma till rätta med problemen borde vara av BoKloks intresse och ställa krav vid upphandling av projekteringen. BoKloks egna intranät för inhämtning av information upplevs som svårt att hitta i, vissa delar är inaktuellt och avsaknad av väsentlig information. Ett väl fungerade intranät blir än viktigare då det inte enbart är Skanska VoA som bygger åt BoKlok. Vi ser ett behov av ett forum som täcker in mer än enbart Normallägen. Som komplement skulle en bildbank kunna kopplas till olika Normallägen och en kontaktlista med de personer som bygger BoKlok eller har tidigare erfarenheter av det. Den information som framkommit på erfarenhetsåterföringsmöten skulle behöva utvärderas av till exempel Normallägesgruppen för att hitta förbättringar eller nya Normallägen. Hur arbetet med att ta tillvara på information från erfarenhetsåterföringsmöten är relevant att undersöka vidare. Det skulle kunna vara i form av ett framtida examensarbete.Slutsats
Det finns flera förbättringsområden för erfarenhetsåterföring i de olika BoKlok‐projekten. Att genomföra erfarenhetsåterföringsmöten är grunden för framgångsrik erfarenhetsåterföring. Det är också viktigt att den informationen som framkommer dokumenteras och görs tillgänglig för andra. Det finns ett behov av att samla all information på ett och samma ställe för ett skapa ett naturligt forum som används i det dagliga arbetet. Verktyget Normalläge har stor potential men behöver utvecklas och utökas i antal och områden. Idag kommer de flesta idéer till Normallägen från personer som arbetar i normallägesgruppen. Att hitta ett sätt att på ett enklare sätt samla in idéer från övriga organisationen känns angeläget för att lyckas. Därför anser vi det angeläget att undersöka vidare hur erfarenheter skall fångas upp och tillvaratas. För att Normallägen skall få större genomslag finns ett behov att förmedla detta ytterligare inom organisationen och enligt Johansson kan det vara allt ifrån ökad uppmuntran till tvingande åtgärder. För att effektivisera markarbetet för BoKlok och minska kostnaderna är projekteringen det största förbättringsområdet enligt vad som framkommit av intervjuerna. Det borde vara rimligt att arbetet inte påbörjas utan bygghandlingar. Orsakerna bakom försenade bygghandlingar och den varierande kvalitén är också ett område som borde undersökas vidare. Det är tydligt att det finns många bra lösningar och idéer inom företaget. Vår uppfattning är att kreativiteten i produktionen är hög och det råder en positiv attityd kring att finna lösningar på problemen som uppstår. Vi upplevde att samtliga gärna delar med sig av sin erfarenhet, men att den utan en aktiv insamling inte hade tagits till vara på. Det är uppenbart att det krävs en mer aktiv form för detta då de flesta förslag till Normallägen inte kommer genom formuläret som finns på Normallägessidan utan av personer som ingår i Normallägesgruppen. Den lösning som vi anser vara aktuell för Normalläge är användningen av mallar för uppstick av ledningar i nischerna då flera varit mycket nöjda med denna lösning. Utsättningen av plintar bör undersökas vidare för vilken metod som är den mest effektiva då resultatet visar på flera lösningar. Det finns god anledning att standardisera storleken på plintarna för att underlätta hanteringen och undvika felplaceringar.32
Referenser
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012) Kvalitet från behov till användning. 5. uppl. uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur Boklok (u.å). Folkhemmet BoKlok, Solvacka Äng, Så här köper du, Bostadsutvecklarna BoKlok, Nu bygger vi kloka lägenheter i Växjö, Våra hus. http://www.boklok.se/ (Hämtad 2014‐12‐16) Boverket (2008). Industriellt bostadsbyggande: koncept och processer. 1. uppl. Karlskrona: Boverket Hindersson, P. (2010). Nystart för Boklok. Byggindustrin. http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/nystart‐f%C3%B6r‐boklok‐17761 (Hämtad 2015‐04‐ 22) Johansson, M. & Mattsson, J. (2006). Nyckelfaktorer för ett mer framgångsrikt byggprojekt. D‐uppsats, Luleå tekniska universitet. Luleå Josephson, P‐E & Lindström, J. (2011) Följ upp kostnader för kvalitetsbrister. Chalmers tekniska högskola. Göteborg: Chalmers Repro Ling, P. & Trygg, H. (2007). Utveckling av erfarenhetsåterföring. C‐uppsats, Chalmers tekniska högskola. Göteborg NTT (2010). Skanska bygger husfabrik i Gullringen. Woodet. http://woodnet.se/Nyheter/Skanska‐bygger‐husfabrik‐i‐Gullringen/ (Hämtad 2015‐04‐22) Olsson, L. (2015). Normallägen. Skanskas. http://one.skanska/sv‐se/Home/My‐ unit/Organizational‐units/Skanska‐Sweden/Vara‐arbetssatt/Vsab/Vag‐och‐ anlaggning/Produktionsmetoder/ (Hämtad 2015‐04‐22) Resin K. (2013) Mark‐ och anläggningsfrågor i tidigt skede: En studie av samarbetet mellan Skanska Väg och Anläggning, Skanska Distrikt Affär och BoKlok Housing AB. C‐uppsats, Uppsala Universitet. Uppsala: Polacksbackens Repro. Skanska (u.å.). BoKlok. Skanska. http://www.skanska.se/sv/kampanjer/125/BoKlok/ (Hämtad 2014‐12‐16) Svanberg, Lennart & Öqvist, Roger (2004). Samverkan i projektplanering: med stöd från yrkesarbetarna. C‐uppsats, Chalmers tekniska högskola. GöteborgBilagor
Intervjuer
Sundlöf Ola, platschef BoKlok Visättra Skanska Du kan få berätta lite allmänt om vad ni gör ‐”Vi gör markarbeten till 2 BoKlok projekt, det är två fastigheter. Det är ungefär 10000m2. ” När började ni? ‐”Det började i början av juni 2014” Har du bygg BoKlok förut? ‐”Nej det här är mitt första projekt. Jag har jobbat knappt ett år inom Skanska. Jag har förut varit projektledare inom träindustrin.” Vad fick du för material på förhand? ‐”Jag började leta upp mina saker på dom kanalerna och dom källorna jag hade från början. Tack och lov har jag haft en kanonbra arbetsledare till min hjälp också, Johan Jansén, för tillfället på Lingonriset. Han har inte heller bygg något BoKlok.” Vart söker du informationen någonstans? ‐”Hos projektchefen fick jag börja med att söka informationen. I det här fallet, Erkki Eilola. Den information som vi hade på Skanska Mark Mälardalen fick jag självfallet av min chef också. Men den är ju långt ifrån komplett.” Vad tycker du saknades? ‐”Det är mycket. Ritningar stämmer inte.” Om du har kommit på förbättringar, vart vänder du dig då? ‐”Platsledningen här, BoKlok, Erkki Eilola och sen Enköping (BoKlok Housing AB). Sen efter projektet ska vi ha en ordentlig återkoppling. Så BoKlok kan lära sig något från det här och vi också, självfallet. Vi har byggt på ritningar som inte heller har varit stämplade bygghandlingar. Och det konstaterar man ganska snart att det blev trassligt.” Har du fått kontakt med några andra som har byggt Flex eller BoKlokområden och hur har det skett? ‐”Ja absolut. På eget initiativ, man ringer och frågar varandra. Hur har ni löst det? Hur har ni gjort?”
34 Är det några speciella personer du brukar prata med? ‐” Nä det blir ju hela mark Mälardalen.” Har ni kommit på grejer och fört det vidare? ‐”Det vi har kommit på har blivit infört i relationshandlingarna. I övrigt så blir det ju BoKlok som står för bitarna, jag kan ju inte mer än förmedla sakerna till BoKlok. Jag kan ju inte se till så att det kommer in som en handling eller att det kommer fram på ritningar så småningom. Där är ju mina befogenheter slut.” Har ni dokumenterat någonting under tiden? ‐”Ja foto, egenkontroller, arbetsberedningar.”
Johan Eriksson, arbetsledare Skanska När gjorde du ditt första BoKlok område? ‐”2011, Vackerby hage 2, Classichus, 4st vinkelhus.” Vilka var de största utmaningarna då? ‐”Att hitta måtten till innerhörnen för att kunna få upp uppsticken på rätt sätt. Första projektet fick vi ta ritningarna och följa alla A, B och C och sen färglägga. Största utmaningen var alltså att hitta måtten.” När du skulle börja bygga det här, hur sökte du informationen som du behövde för att bygga? ‐”Jag fick bara till svars att den finns på BoKlok.net” Fanns dem där då? ‐”Ja man fick ju leta, den fanns ju där till slut men man visste ju inte vad man letade efter.” Vad var det som var bra med informationen och vad saknades? ‐”Det som var bra med informationen var att tillslut så kunde man bygga efter den, men det som jag saknade var en förenkling med måtten klara från början. För markarbeten behöver vi inte ha så mycket mått, vi behöver veta vart vi har plintarna och vart VA ska komma upp med elen.” Hur många områden har du gjort med BoKlok? ‐”Jag är inne på mitt fjärde och ska påbörja mitt femte.”
Har du kunnat använda andras lösningar, har du kunnat ringa någon för att ta del av andra personers lösningar? ‐”Ja, det gjorde vi under första, då tog vi hjälp av Torbjörn Aläng som hade ju byggt BoKlok tidigare. Jag tog lite hjälp utav honom. Det som man har gjort sen är ju bara att spåna själv. Jag är inte heller bättre att jag har fört informationen till andra heller, förutom att vi har gett det till byggledaren, till BoKlok då. Det har varit Erkki Eilola, Markus Tjäder, Mattias Ebbeström, Mattias Falk. Så vi har vidarebefordrat informationen den vägen” Tycker du det finns något bra forum att dela idéer? ‐”Det sägs att det ska finnas, antingen är jag dålig på att utnyttja det eller så är det för lång väg dit. Sen har man inte tiden. Men jag tycker det borde finnas ett enklare, vi tittade ju på NPS(NordicProjectSpace), Skanskas projektportal. I stället för G‐disken så har man något sådant där, då skulle man kunna ha färdiga mallar för smarta ideallösningar. Jag tror det nuvarande är för invecklat, jag har inte försökt ska jag vara ärlig att säga.” Blev det som ritningarna eller har ni fått lösa mycket på plats? ‐”En del saker har lösts på plats. Tornberget är väl det som man har gjort om och skapat mest på. T.ex. grönområden har man skapat istället för de ska ha något växthusliknande till att det blir en mer allmän plats med grillar och parker, flytta lite lekplatsområden. Mest generella hur man lägger interna vägar och kanske flyttar dem lite. Det handlar ju inte om att du flyttar en hel väg 20m i sidled. Man skapar lite för att det ska se trevligt ut.” Har du gett feedback på projekteringen? ‐”Jag har gett feedback på projekteringen speciellt uppe på Tornberget och även på Hölö. Där vi ändrade om VA framförallt.” Har du sett att feedbacken har gett förändringar på senare projekt? ‐”Nej det har jag inte sett. Men på de senare har vi fått vara med på projekteringsmötena och i det läget har vi sagt att vi skulle vilja ha det så här, det är ingen idé att ni sätter er och ritar för vi vill ändå göra så och då kommer vi fråga om de kan ändra, så rita så här på en gång. Fouad (Ketari) uppskattade vår feedback, han sa att det är bra att man får den för det är ingen annan som säger något.” Tror du man kan bygga BoKlok på ett enklare sätt? ‐”Från våran sida vet jag inte, jag tycker vi gör det rätt så enkelt för oss. Vi försöker optimera det och hitta smidiga lösningar, för det blir ju projektspecefikt beroende på vad du har för markförhållande också. Generellt så skulle man kunna göra det lite enklare genom att man har handlingarna färdiga i tid. När de har sålt ett visst antal lägenheter så har de satt inflyttningsdatum och har då fått in husen i produktion och vet då vilken vecka de ska få husleveransen och det sätter vår gräns för hur mycket vi måste jobba. Det är inte något problem för oss, det är bara att vi resurs sätter. Ibland så blir det att man får börja i fel ände, du får börja med husgrunden och lägga VA klart i huset och sen släpper ut i första brunn.”
