1
ABSTRACT
The spread of news is accelerating. Today, the time for publishing a piece of news until it reaches the reader is minimal. The online journalists are in the middle of the news flow. They are amongst the first persons who receive the incoming news to the editorial staff. It does not take longer than 10 minutes from receiving the incoming news to the editorial staff before it has been published on the web. During these 10 minutes online journalists manage both to check the source, contact possible witnesses, write the news and finally publish it. There is a lot of work that has to be compiled in a short time. The time gap between the incoming of news to the editorial staff until it is published is almost minimal. An increased speed of the publishing of news has arisen within online journalism and this has an influence on the journalists, their working methods and the contents which is published in the web-edition of the papers. This paper had the intention to investigate what influence the speed has on the local online journalism and also what consequence this speed has on the local journalists and the news which is transmitted from the editorial staff to the readers. In order to obtain this intention two questions were formulated. The purpose with these two questions was to investigate the impact of the speed on the journalistic ideals and what influence this phenomenon has on the online journalists´ collection, processing and distribution of information.
In Sweden there are few studies available regarding the influence of the speed on local online journalism. Most of the existing research within the area online journalism and speed focus instead on large, foreign and nationwide media companies. These companies concentrate on a large target group in contrast to the local newspapers which reach a smaller group of readers living in a specific geographical area. There exists therefore a small unexplored area in the scientific research. The aim with this paper was to contribute new information to the area online journalism. In order to be able to achieve this intention, the paper was based on two qualitative partial studies namely conversation interviews, in order to achieve a deeper knowledge of the local online journalists´ opinions and valuations regarding the speed and a participant observation to elucidate if they translate words into deeds. The observations took place at the editorial staff of NWT (Nya Wermlands-Tidningen), which is the largest local paper in Värmland.
The results from the qualitative partial studies showed that the speed does not have a negative influence on the online journalists´ collection and processing of information. The reason for this is that the journalistic ideals are strong amongst the employees and they have also regular routines, which allow them to perform a good work. One further important factor why the speed does not have the same penetrating power in these two partial studies can to a large extent be due to the local context where the studies have been performed. The absence of deadlines has resulted in the fact that no major lack of time can be perceived in local journalism. The employees can to a great extent decide the speed. The speed has a negative impact within online journalism when it comes to distribution of information. The speed has here a larger penetrating power compared with the two other partial studies collection and processing of information. The main reason for why journalists strive after speed regarding distribution of information is the desire to be first with a piece of news. An important conclusion which was obtained in this study was that journalists on a local level strive after a quick publishing speed in form of a continuous updating, not necessarily for the reader s´ sake but because of the will to beat their competitors. Key words: Online journalism, speed, journalism, online journalists
2
SAMMANFATTNING
Det går allt fortare. Nätjournalister befinner sig mitt i nyhetsflödet. De är bland de första individerna som får ta del av de nyheter som inkommer till en webbredaktion. Från att en nyhet inkommer till en webbredaktion till dess att den publiceras på nätet är en process som idag inte behöver ta mer än tio minuter. Under dessa tio minuter hinner en nätjournalist både att granska källan, kontakta eventuella vittnen, skriva nyheten och sedan publicera den. Det är mycket arbete som ska inrymmas på kort tid. Tidsgapet mellan när en nyhet inkommer till en redaktion och då den publiceras är därmed nästan obefintligt. Det har uppstått en ökad hastighet inom nätjournalistiken som alltmer påverkar journalisterna, deras arbetsmetoder samt det innehåll som publiceras i tidningarnas nätupplagor. Denna uppsats hade för avsikt att undersöka hastighetens inverkan på den lokala nätjournalistiken samt vilka konsekvenser denna får för lokaljournalister och de nyheter som förmedlas från en webbredaktion till allmänheten. För att uppnå detta syfte
utformades två frågeställningar som avsåg att undersöka hastighetens inverkan på de
journalistiska idealen samt hur detta fenomen påverkar nätjournalisters insamling, bearbetning och distribution av information.
I Sverige finns det lite forskning kring hastighetens inverkan på den lokala nätjournalistiken. Mycket av den befintliga forskningen inom området nätjournalistik och hastighet fokuserar istället på stora, utländska och rikstäckande medieföretag som riktar sig till en stor målgrupp till skillnad från lokaltidningar som når en mindre grupp människor som är bosatta inom ett specifikt geografiskt område. Det förekommer därmed en outforskad lucka i den vetenskapliga forskningen. Ambitionen med denna uppsats var därmed att försöka tillföra ny information till området nätjournalistik. För att uppnå syftet baserades uppsatsen på två kvalitativa delstudier, nämligen samtalsintervjuer för att få en fördjupad insikt i de lokala nätjournalisternas uppfattningar och värderingar kring hastighet samt en deltagande observation för att se om deras ord även präglar deras handlingar. Studierna ägde rum på webbredaktionen hos NWT (Nya- Wermlandstidningen) som är den största lokaltidningen i Värmland.
Resultaten från de kvalitativa delstudierna visade att hastigheten inte har en negativ inverkan på lokaljournalisternas insamling och bearbetning av information. Orsaken till detta är att de journalistiska idealen är starka hos de anställda samtidigt som de har fasta rutiner som tillåter dem att utföra ett bra arbete. Ytterligare en viktig faktor till varför hastigheten inte har samma genomslag i dessa två mediesteg kan till stor del bero på den lokala kontext som studierna har utförts i. Avsaknaden av deadlines har medfört att ingen större tidsbrist kan urskiljas inom den lokala nätjournalistiken. Detta medför att de anställda i allt större utsträckning själva kan bestämma hastigheten. Angående distribution av information så har hastigheten fått en negativ inverkan inom lokaljournalistiken. Den har fått ett större genomslag i detta mediesteg till skillnad från de övriga två stegen insamlig och bearbetning Den främsta orsaken till varför hastighet eftersträvas av journalister i detta mediesteg är viljan att vara först med en nyhet. En viktig slutsats som erhållits angående detta mediesteg är att journalister på lokal nivå eftersträvar snabb publiceringshastighet i form av kontinuerlig uppdatering, inte nödvändigtvis för läsarnas skull utan på grund av deras vilja att slå sina rivaler.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT ... 1 SAMMANFATTNING ... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 1. INTRODUKTION ... 5 1.1BAKGRUND ... 5 1.2 SYFTE ... 6 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 61.4 BEGREPP OCH DEFINITIONER ... 6
1.4.1 JOURNALISTIK ... 6 1.4.2 HASTIGHET ... 6 1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 6 1.6 EMPIRISK BAKGRUND ... 7 1.7 TEORETISKT PERSPEKTIV ... 7 1.7.1 GATEKEEPING ... 7 2. TEORI ... 9 2.1 VAD ÄR HASTIGHET? ... 9 2.2 VAD ÄR JOURNALISTIK? ... 10 2.3 JOURNALISTISKA IDEAL ... 11
2.4 JOURNALISTIK SOM IDEOLOGI ... 12
2.5 NÄTJOURNALISTIK OCH NÄTNYHETER ... 12
2.5.1 KONTINUERLIG PUBLICERINGSHASTIGHET ... 13 2.5.2 HYPERLÄNKAR ... 13 2.5.3 MULTIMEDIALT BERÄTTANDE... 13 2.5.4 INTERAKTIVITET ... 14 2.6 INSAMLING AV INFORMATION ... 14 2.6.1 KÄLLKRITIK ... 14 2.7 BEARBETNING AV INFORMATION ... 16 2.7.1 DEADLINE ... 16
2.7.2 TIDSBRIST OCH KVALITÉ ... 17
2.8 DISTRIBUTION AV INFORMATION ... 17
2.8.1 MÖJLIGHETEN ATT UPPDATERA INFORMATION ... 17
2.8.2 VILJAN ATT VARA FÖRST ... 19
3. METOD ... 22
3.1 INTRODUKTION: DELTAGANDE OBSERVATION ... 22
3.2 URVAL ... 22
3.3 TILLTRÄDE OCH ETISKA ASPEKTER ... 23
3.4 OBSERVATÖRSROLLEN ... 23
3.5 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 24
3.6 PROCEDUR ... 24
3.7 INTRODUKTION: KVALITATIV SAMTALSINTERVJU ... 25
3.8 SYFTET MED INTERVJUSTUDIERNA ... 26
3.9 INTERVJUMANUAL ... 26
3.10 URVAL ... 26
3.11 VALIDITET, RELIABILITET OCH ETISKA ASPEKTER ... 27
3.12 SANNING ... 28
3.13 KONFIDENTIALITET OCH ANONYMITET ... 30
4
4.1 JOURNALISTISKA IDEAL ... 31 4.1.1 TYST KUNSKAP ... 31 4.1.2 ERFARENHET ... 32 4.1.3 STÖD FRÅN KOLLEGOR... 32 4.2 INSAMLING AV INFORMATION ... 33 4.2.1 KÄLLKRITIK ... 33 4.2.2 KÄLLORNA BÄR ANSVARET ... 34 4.3 BEARBETNING AV INFORMATION ... 35 4.3.1 DEADLINE ... 35 4.3.2 TIDSBRIST ... 36 4.3.3 KVALITÉ ... 38 4.3.4 EGENPRODUCERAT MATERIAL... 394.3.5 WEBBREDAKTÖREN SOM GATEKEEPER ... 40
4.4 DISTRIBUTION AV INFORMATION ... 40
4.4.1 ATT UPPDATERA REDAN PUBLICERAD INFORMATION ... 40
4.4.2 NYHETERS KORTA LIVSLÄNGD PÅ WEBBEN ... 41
4.4.3 VILJAN ATT VARA FÖRST ... 42
5. GENERELL DISKUSSION ... 44
5.1 INSAMLING AV INFORMATION ... 44
5.2 BEARBETNING AV INFORMATION ... 45
5.3 DISTRIBUTION AV INFORMATION ... 45
5.4 DEN LOKALA ASPEKTEN ... 46
6. SLUTSATS ... 47
6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 48
REFERENSER ... 49
LITTERATUR ... 49
ARTIKLAR OCH RAPPORTER ... 50
INTERNETKÄLLOR ... 51 BILAGOR ... 53 INTERVJUMANUAL ... 53 BAKGRUND ... 53 TEKNIKENS INVERKAN... 53 INSAMLING AV INFORMATION ... 54 BEARBETNING AV INFORMATION ... 54 DISTRIBUTION AV INFORMATION ... 54 JOURNALISTISKA IDEAL ... 55
5
1.
INTRODUKTION
nder denna rubrik följer en introduktion till uppsatsens problemområde. Denna titel avser att presentera studiens bakgrund, syfte och frågeställningar, begrepp och avgränsningar samt det teoretiska perspektiv som förekommer och som har tillämpats i denna uppsats. Detta för att förklara de tankegångar som arbetet har baserats på.
1.1 BAKGRUND
Nyheter är någonting som ingår i vår vardag på ett eller annat sätt. De hjälper oss att konkretisera vår verksamhet genom att upplysa oss om viktiga händelser samt leda viktiga samhällsdiskussioner. Att slå upp morgontidningen vid frukostbordet, läsa en gratistidning på bussen eller läsa kvällstidningen efter jobbet för att se vad som hänt under dagen är bara några få exempel på rutiner där tidningen utgör en viktig del i vår vardag. Nyheterna har de senaste åren etablerat sig på fler plattformar än den traditionella pappersupplagan som läses och har lästs vid många familjers frukostbord genom flera generationsskiften. I och med digitaliseringen och teknikens utveckling kan vi nu ta del av nyheter genom tv:n, datorn, mobilen och numera även på läsplatta. En ny värld har öppnats, en värld vid namn Internet som fortfarande speglar vår
verklighet samtidigt som den uppdateras konstant med ny information1 till skillnad från de
traditionella medierna såsom dags- och kvällstidningar. Vi behöver inte längre sitta vid frukostbordet för att ta del av morgonnyheterna, vi behöver inte ens hålla i en tidning utan kan istället med våra mobiler befinna oss var som helst, när som helst och fortfarande vara uppdaterade med vad som sker runt om i världen. Som individ i dagens samhälle är man därmed alltid tillgänglig. Mediekonsumenter ägnar mindre och mindre tid åt de traditionella medierna och
mer och mer åt tjänster på nätet.2
Detta genererar i att nyheterna har blivit mer lättillgängliga och vi kan ta del av nyheter under hela dygnet. Nätjournalistiken behöver vara snabb och tillhandahålla uppdaterade nyheter hela dygnet. Läsarna vill ta del av vissa nyheter vid frukostbordet, andra på väg till jobbet, vid lunchen eller på kvällen. Nätjournalistiken ska alltså förse publiken med ständigt nya och uppdaterade nyheter så att publiken ska få tillgång till färska nyheter kontinuerligt i ett flöde. Detta krav bemöter en nätjournalist på olika sätt och det krävs mycket av journalisten ifråga att bibehålla både sanningshalt och hastighet i sitt arbete. Hastigheten genomsyrar mycket av nätjournalistikens arbete och skapar utmaningar och problematik som en duktig nätjournalist ska bemöta professionellt. Denna ökade hastighet inom nätjournalistiken påverkar nätjournalister och deras arbetsmetoder samt det innehåll som publiceras i tidningars nätupplagor.
Inom forskningen uppvisas en problematik i studier gällande hastighet och nätjournalistik. Forskning som har berört detta område har studerat rikstäckande medier utsatta för en stark konkurrens. Det som mycket forskning har förbisett är hur hastigheten påverkar den lokala nätjournalistiken. I Sverige är det få studier som har utförts på en lokal nivå gällande nätjournalistik vilket innebär att en del av denna journalistik till viss del ännu är outforskad. Eftersom inga studier kring hastighet har gjorts på lokala redaktioner så avser denna uppsats att hitta nya infallsvinklar och tillföra ny information inom området nätjournalistik.
1 Karlsson, M. Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter. Lund: Lunds Universitet, Socioligiska institutionen, 2006, 136
2 Nygren, Gunnar, Hvitfelt, Håkan På väg mot medievärlden 2020- journalistik, teknik och marknad. (Malmö: Studentlitteratur AB, 2008), 170
6
1.2SYFTE
Denna uppsats avser att undersöka hastighetens inverkan på den lokala nätjournalistiken samt vilka konsekvenser denna får för lokaljournalister och de nyheter som förmedlas från en webbredaktion till allmänheten.
1.3FRÅGESTÄLLNINGAR
Vilken inverkan har hastigheten på journalisternas insamling, bearbetning och distribution av information?
Vilken inverkan har hastigheten på de journalistiska idealen? 1.4BEGREPPOCHDEFINITIONER
Denna rubrik avser att förklara och redogöra för de begrepp och definitioner som förekommer i uppsatsen. Denna begreppsförklaring ska därmed redogöra för vad respektive begrepp representerar i just denna uppsats.
1.4.1JOURNALISTIK
Denna uppsats är baserad på Michael Schudson‟s definition av journalistik, nämligen: information och förklaringar om nutida angelägenheter som är av allmänt intresse.3
1.4.2HASTIGHET
Uppsatsen utgår från Michael Karlssons definition av begreppet hastighet, nämligen kontinuerlig
publicering.4 Hastighet är att tidsgapet mellan när en nyhet inkommer till en redaktion och då den
publiceras på webben är mycket kort, nästan obefintligt.5 I denna uppsats syftar detta begrepp på
den snabba vägen från att någonting sker tills denna händelse blir till en publicerad nyhet på webben.6
1.5AVGRÄNSNINGAR
I denna uppsats är de genomförda undersökningarna begränsade till en tidning, nämligen Nya Wermlands-Tidningen (NWT). Den ursprungliga idén var att inkludera Värmlands Folkblad (VF) i studien för att uppnå variation i arbetet samt upptäcka skillnader mellan hur dessa värmländska lokaltidningar hanterar och upplever begreppet hastighet. Den huvudsakliga orsaken till varför ett enda objekt studeras i denna uppsats är för att vi inte fick det tillträde som behövdes för att utföra studierna på VF eftersom tidningen endast har en person i tjänst på webbavdelningen. Webbredaktören på VF ansåg att vi därmed skulle söka oss till en större nyhetsorganisation. Detta skulle innebära att vi skulle behöva söka oss till större tidningar i Sverige vilket inte var vår huvudsakliga intension. Eftersom få studier kring hastighet har gjorts på en lokal nivå valde vi att fokusera på en tidning med lokal anknytning till Värmlands län. Eftersom ett enda objekt studeras så kan inga jämförelser angående hastighet göras mellan två olika lokaltidningar. Däremot ökar förutsättningarna att göra en fördjupande studie som endast undersöker en specifik grupp människor och arbetsplats vilket i sin tur medför att det också är lättare att hitta samband och mönster som uppstår i denna miljö.
3 Schudson, Michael, The Sociology of News. (USA: W.W. Norton & Company , Inc, 2003), 14
4 Karlsson, M. Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 36
5 Karlsson, Michael, Kriskommunikation i förändring Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för
kriskommunikation. (Sundsvall: Mittuniversitetet 2008), 13 Tillgänglig på URL adress:
http://www.miun.se/upload/ITM/Demicom/Rapporter%20pdf/DMI-rapport- 20-FINAL.pdf
7
1.6EMPIRISKBAKGRUND
Nya Wermlands-Tidningen grundades den 4:e januari år 1837 under namnet Wermlands Tidning och har genom åren fått en ökad spridning såväl som en ledande plats bland Sveriges
landsortstidningar.7 Tidningen är idag en viktig informationskanal för värmlänningar samtidigt
som tidningen innehar ett starkt varumärke i Värmland. NWT ger ut sin tidning sex gånger per vecka i spridningsområdet Värmland och västra Dalarna. Utöver denna pappersupplaga har
NWT även en webbredaktion.8 Webbredaktionen arbetar med NWT:s webb och publicerar
nyheter i kontinuerliga flöden. NWT var bland de första tidningarna med en webbredaktion redan på tidigt 90-tal. Orsaken till nedläggningen av webbredaktionen då var att det förekom en osäkerhet angående hanteringen av nätpublicering. Tiden var inte mogen just då. År 2007 återuppstod NWT:s webbredaktion. Utöver nyhetspubliceringen så ansvarar webbredaktionen för diverse andra uppgifter såsom babybilder, webbfrågan, webb-tv, webbsidans utseende och dess disposition. NWT:s webb fungerar som ett komplement till pappersupplagan och bistår med snabba och konkreta nyheter som anses vara av allmänt intresse. Exempel på detta är när en trafikolycka skett som orsakat trafikstockning. Det är då meningen att man via sin mobil eller
dator ska kunna gå in på www.nwt.se och se vad det är som har inträffat. Numera finns NWT som
applikation till både iphone och Android. NWT:s webb fokuserar på att vara ”Värmland just nu.” NWT:s webbsida har ungefär 100 000 unika webbläsare i månaden och dessa personer besöker tidningen i snitt ungefär 2,7 gånger.
1.7TEORETISKTPERSPEKTIV
1.7.1GATEKEEPING
En gatekeeper är den person eller organisation som utför processen där stora mängder information komprimeras till begränsade meddelanden som når publiken. Denna process kallas gatekeeping och är en central funktion för både den traditionella journalisten såväl som nätjournalisten. Människor hyser en tilltro till journalister att utföra denna process och att förse dem med
slutprodukten, den färdiga nyheten.9Nätjournalister fungerar som gatekeepers genom sin
funktion att leda informationen via media ut till publiken. Man talar om att informationen ska ta
sig förbi en gate som innebär att journalisten gör ett ställningstagande.10 När informationen når
nätjournalisten så avgör han eller hon vilka händelser och nyheter som är värda att uppmärksamma och föras vidare ut till publiken. Eftersom de källor som förser journalisten med information kan ha vissa intentioner måste nätjournalisten också besitta förmågan att kunna
granska dessa källor och deras intentioner.11
De individer och rutiner som finns på en redaktion avgör vilken information som får passera
genom denna gate och hur den sedan presenteras för publiken.12 Rutiner är mönster och
upprepade vanor som individer inom media följer för att kunna utföra sina jobb.13 Det är dessa
erfarenheter som är avgörande för vilka nyheter som tillåts passera kanalen och vilka som
avvisas.14Det som väljs ut av journalisterna som nyhetsförmedlare blir människors sociala
verklighet och är därför av betydelse för denna uppsats.15 Den vetenskapliga lärdom som
gatekeeping-processen delger oss är att publikens meddelanden skapas från information om olika
7 http://nwt.se/om_nwt/article10327.ece 2010-12-15
8 http://nwt.se/om_nwt/article10327.ece 2010-12-15
9 Shoemaker, Pamela J, Vos, Tim P. Gatekeeping Theory. (New York: Routledge), 2009, 1 10 Shoemaker, Pamela J, Vos, Tim P. Gatekeeping Theory, 13-15
11 Shoemaker, Pamela J, Vos, Tim P. Gatekeeping Theory, 85 12 Shoemaker, Pamela J, Vos, Tim P. Gatekeeping Theory, 62
13 Shoemaker, Pamela J, Reese S.D Mediating the message: Theories of influences on mass media content (New York: Longman, 1996), 51
14 Shoemaker, Pamela J, Vos, Tim P. Gatekeeping Theory, 52 15 Shoemaker, Pamela J, Vos, Tim P. Gatekeeping Theory, 3
8
skeenden som har passerat ett flertal av dessa ovan nämnda ”gates” eller grindar, portar på svenska. Dessa meddelanden kan ändras i denna gatekeeping-process och värderas därefter. Shoemaker och Vos menar att efter denna process hamnar vissa nyheter på framsidan av tidningen
eller webbplatsen, andra i mitten och några tar sig inte ens igenom dessa flertalet ”gates.”16
9
2.
TEORI
nder denna rubrik kommer uppsatsens teori att redovisas, det vill säga vad den befintliga forskningen säger om hastighet och vilken inverkan detta fenomen har på nätjournalistiken och de journalister som är verksamma inom yrket. Detta kapitel inleds först med ytterligare beskrivningar av begreppen hastighet och journalistik än de som tidigare har angetts under rubriken ”begrepp och definitioner.” En förståelse för dessa begrepp är avgörande för att kunna förstå det fortsatta innehållet i uppsatsen. Dessa begrepp efterföljs sedan av de tre mediestegen, nämligen insamling, bearbetning och distribution av information.
2.1VADÄRHASTIGHET?
Hastighet i de digitala medierna går under flertalet benämningar beroende på vilka forskare som
studeras, exempelvis som kontinuerlig publicering enligt Michael Karlsson,17 ständig deadline enligt
Phillip Seib18 eller kortare nyhetscykel som är det begrepp som Merrit och McCombs19 använder. Vad
som avses, oavsett hur man väljer att benämna hastighet är att tidsgapet mellan när en nyhet inkommer till en redaktion (eller skapas på redaktionen) och då den publiceras är mycket kort,
nästan obefintligt. 20 Hastigheten i publicering av information, hastigheten i tillgång till
information samt hastigheten i feedback på informationen är tre exempel på hastighetens olika dimensioner.21
Något som är viktigt att uppmärksamma är den föränderlighet som nätet erbjuder, att allt innehåll på Internet kan ändras konstant vilket medför att man inte distribuerar innehållet på samma sätt som man gör med en papperstidning. Idag finns möjligheten att ändra, uppdatera och återta nyheter som redan har publicerats vid ett tidigare tillfälle vilket medför en disembedding, som innebär att information ständigt organiseras och omorganiseras fritt från både tidsliga och rumsliga restriktioner. Den ökade hastigheten innebär därmed att information snabbt kan publiceras på Internet direkt efter att den nått redaktionen. Detta manifesteras på två olika sätt: att nyheternas innehåll förändras samt att nyheter i sin helhet antingen tillkommer eller försvinner
på nyhetssajter.22 Föränderligheten i innehållet är på gott och ont, hävdar forskaren Michael
Karlsson. ”Det är elastiskt . Innehållet förändras, det är flytande och oförutsägbart, inte beständigt. Samtidigt är snabbheten en kvalitet i sig.” (Lindquist, 2010, s 48) 23
Ur marknadssynpunkt är fördelen med att vara först minimal eftersom hastigheten på nätet är så hög att man bara är först en kort sekund, hävdar Donald Matheson. Om denna idé skulle tillämpas i praktiken så skulle bristen på tid minskas och detta tillsammans med det ökade och oändliga utrymmet skulle leda till en potentiell ökning av kvalité inom journalistiken. Trots detta finns det fortfarande konkurrens. Istället för att vara först med information är det viktigt att inte vara sist
eftersom detta ökar risken för att konsumenterna väljer andra nyhetskällor istället.24 Philip Seib
17 Karlsson, M. Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 36
18 Philiip, Seib, Going Live. Getting the news right in a real- time online world (Oxford: Rowman and littlefield 2001), 143 19 Merrit Davis, McCombs Maxwell, The two W‟s of journalism. The why and what of public affairs reporting (Mahwah: Lawernce Erlbaum Associates 2004), s 64
20 Karlsson, Michael, Kriskommunikation i förändring Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för
kriskommunikation, 13
21 Karlsson, Michael, Kriskommunikation i förändring Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för
kriskommunikation, 14
22 Karlsson, Michael, Kriskommunikation i förändring Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för
kriskommunikation, 15
23 Lindquist, Kristian. Webbjournalistik. (Finland: Norstedts, 2010), 48
24 Matheson, Donald, Weblogs and the epistemology of the news: some trends in online journalism, New Media & Society vol 6 (4). 2004, 458 Tillgänglig på URL adress:
10
hävdar istället motsatsen, att absolut hastighet är viktigare än absolut sanning.25 En av kritikerna
till den ökade hastigheten är filosofen Paul Virilio som anser att kommunikationsteknologier gör så att fysiska avstånd kollapsar. Detta medför att tiden mellan händelser och våra reaktioner på dessa företeelser minskar vilket innebär att tiden för kritisk reflektion minskar och därmed också individens möjlighet att fatta korrekta beslut. Allt detta leder så småningom till en förlust av fasta
referenspunkter samtidigt som det i längden leder till sämre möjligheter att ta korrekta beslut.26
2.2VADÄRJOURNALISTIK?
Journalistiken är en samhällsfunktion som bidrar med information till samhället. Journalistiken deltar ofta i politiska debatter och det offentliga livet samtidigt som den ska verka utbildande och
underhållande.27 Nyheterna som journalisterna skapar ska vara en spegling av verkligheten.
Denna reflektion gör journalisterna efter en uppsättning regler och koder som ska gynna en opartisk nyhetsvärdering. Vad journalisterna värderar som relevant är ofta kulturella antaganden om vad allmänheten anser är viktigt. Även om nyheten efter nyhetsvärderingen kan vinklas och formas genom språkval och andra journalistiska verktyg så måste den ändå vara både ny och
tillförlitlig.28 Journalister världen över är oense om man borde införa någon typ av gemensamma
etiska utgångspunkter eller inte. Något de däremot är överens om är att de delar egenskapen att
vara etiska och fungera som ”watchdogs of society.”29
Journalistiken är en relativt modern företeelse som endast har existerat i två till trehundra år. Journalistik kan beskrivas som en verksamhet eller utövningen av att producera och sprida information om nutida angelägenheter som är av allmänt intresse. Det är en verksamhet bestående av en uppsättning institutioner som periodvis (ofta dagligen) publicerar information och förklaringar om nutida angelägenheter, normalt presenterade som sanna och uppriktiga, till
en utspridd och anonym publik som även involverar publiken i en allmän diskussion.30
Huvudordet inom journalistiken är kommunikation som kan beskrivas som en social samverkan individer och grupper emellan där man delar både symboler och tankar med varandra. Journalistik kan även definieras som ett yrke med ett allmänt uppdrag som ska producera och distribuera seriös information och debattera om centrala, sociala, politiska och kulturella
företeelser i samhället.31 I begynnelsen innebar journalistiken en enkelriktad kommunikation
vilket innebar att information spreds från redaktionen ut till publiken. Trots att det alltid har funnits kanaler tillbaka till tidningen i form av insändarsidor och tipstelefoner exempelvis så har det dagliga arbetet oftast varit enkelriktat, ända fram till dagens växande interaktivitet med
publiken via webbsidor och e-post.32 John Pavlik hävdar att journalistiken kommer ha en
betydande roll i den digitala nätverkande världen men att denna roll fortfarande håller på att utvecklas och ta form. En utvecklig som åskådliggörs är att begreppet journalistik suddas ut och
att det blir allt svårare att definiera vilket även förändrar synen på de individer som utövar yrket.33
Journalisters jobb är främst att rapportera nyheter till sin publik. De behöver arbeta med hastiga beslut och en arbetsprocess som går väldigt snabbt. Ständiga deadlines och ett överflöd av information som ska sållas till en eller flera nyheter snabbast möjligt. Detta gör att journalisterna
http://jag85.com/classes/lis490/WeblogsAndTheEpistemologyOfTheNews.pdf
25 Philiip, Seib, Going Live. Getting the news right in a real- time online world, 143
26 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 78 27 De Burgh, Hugo, Making journalists. USA: Rotledge, 2005), 28
28 De Burgh, Hugo Making journalists (USA: Routledge Taylor & Francis group 2005), 30-31
29 Deuze Mark What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered. (SAGE Publications 2005) 449 30 Philiip, Seib, Going Live. Getting the news right in a real- time online world, 11
31 Schudson, Michael, The Sociology of News, 11-14
32 Nygren, Gunnar, Håkan Hvitfelt. På väg mot medievärlden 2020- journalistik, teknik och marknad, 160 33 Pavlik, John The impact of technology on journalism. (Journalism studies Volume 1 number 2, 2000), 236
11
ofta lever i en digital omgivning 24 timmar om dygnet och 7 dagar i veckan, det vill säga kontinuerligt. Denna snabba publiceringshastighet kan enligt Mark Deuze ses som både positivt och negativt. Värdet av hastigheten kan vara positiv trots att det kan ses som en negativ effekt av
nyhetsarbetet.34
I sin studie Explaining the need for speed observerar Laura Juntunen de etiska utmaningarna som journalister möter i dagens nyhetscykel som numera består av 24 timmar. En av de främsta myterna inom journalistik som hon beskriver är att sann proffesionalism och yrkeskunnighet är en typ av vana som varken kan vägledas eller läras ut till andra. Om detta påstående ska tas ordagrant så borde en riktig etisk riktlinje för en journalist vara att följa sina instinkter och personliga moraliska koder för att kunna veta vilken som är den rätta handlingen att tillämpa i en specifik situation. Men det som då fortfarande återstår att erkänna är att journalistiskt arbete vägleds genom tysta och självklara ritualer. Vad som anses vara en instinktiv vana är ofta starkt
begrundad på journalistiska rutiner.35
One of the ultimate myths in journalism is that true professionalism is some sort of intuitive practice that cannot be properly guided or taught to others. If this is to be taken literally, a proper ethical guideline for a journalist would be to follow one‟s instincts and personal moral codes in order to know what is the right action in a given situation. However, what then remains un-acknowledged is that most journalistic work is guided by silent and largely unquestioned rituals. Indeed, what is considered “intuitive” practice is often strongly grounded on journalistic routines. (Juntunen, 2009, s 8) 36
2.3JOURNALISTISKAIDEAL
Journalister erbjuder en public service, det vill säga en allmän service. Ofta används detta journalistiska ideal för att legitimera olika typer av aktiviteter som görs ”för publikens
skull.”37Jesper Strömbäck hävdar att demokrati förutsätter journalistiken och tvärt om. För att
människor ska kunna vara goda och fria medborgare i en liberal demokrati så måste de vara
informerade. Detta ska enligt Strömbäck ske genom den seriösa journalistiken.38 För att
medborgarna ska kunna fatta bra beslut måste informationen som förmedlas vara objektiv,
oberoende, korrekt och sanningsenlig och försöka hålla en hög standard. 39 Saklig
nyhetsrapportering är ett viktigt krav som ställs på både medier och journalister i dagens demokratiska samhälle. En saklig nyhetsrapportering ska vara allsidig (alla sidor ska få komma till tals i en specifik fråga) och korrekt så att mottagaren av ett budskap ska kunna skilja mellan vad som är fakta och värderingar. Korrekthet innebär att en journalist ska ha förmågan att återge riktiga uppgifter från dokument, källor och uttalanden så att mottagaren får tillgång till sann och
trovärdig information i så stor utsträckning som möjligt.40
34 Deuze Mark What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered, 449
35 Juntunen, Laura, EXPLAINING THE NEED FOR SPEED - Speed and competition as challenges for journalism ethics, 2009, 8
36 Ibid.
37 Deuze Mark, What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered. (SAGE Publications, 2005), 447
38 Strömbäck, Jesper, Den medialiserade demokratin . Om journalistikens ideal, verklighet och makt. (SNS förlag, 2004), 74 39 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 56-57 40 Nohrstedt, Stig Arne, Ekström Mats Ideal och verklighet- nyhetsjournalistikens etik i praktiken. (Kungälv: Grafikerna 1998), 16-18
12
En viktig detalj i de journalistiska idealen bygger på uppfattningen om att journalisten ska betraktas som ett ombud för ett lands medborgare, som en berättare som upplyser allmänheten
med hjälp av alla sina källor.41 Ytterligare ett ideal inom det journalistiska yrket är förmågan att
göra källkritiska bedömningar. Är källan tillräckligt trovärdig och tillförlitlig för att kunna användas i samband med en nyhet? Den ökade hastigheten har medfört att synen på journalistik förändras men också att de journalistiska idealen kan möta vissa motstridigheter. Mats Ekström och Ulf Buskqvist beskriver hur de journalistiska idealen ibland krockar mellan dem som arbetar med nätnyheter och dem som arbetar med den traditionella papperstidningen. Det kan exempelvis handla om huruvida en nyhet ska publiceras på webben så snabbt som möjligt med vetskapen om
att någon annan kan återanvända den.42 Hastigheten påverkar därmed journalistiken på olika sätt
vilket kommer att diskuteras senare i uppsatsen. 2.4JOURNALISTIKSOMIDEOLOGI
Journalistiken kan uppfattas på olika sätt. Viss forskning menar att journalistiken är en industri,
kultur eller en proffession. Thumber och Prentoulis43 stödjer uppfattningen att journalistik bör
definieras som en profession. Mark Deuze motsätter sig detta i artikeln What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered. Han menar istället att journalistiken är en ideologi, det vill säga en samling av idéer om en förståelse för journalistiken i förhållande till hur
journalister ger sitt jobb en mening.44 Inom denna journalistiska ideologi finns det vissa
värderingar som följs för att genom detta rättfärdiga det journalistiska arbetet. Dessa beskrivs som olika ideal som ingår i och definierar ideologin. Bland dessa lyfts vikten av att journalistiken
ska vara snabb samt fungera som en allmän service.45
Det finns normer som styr samhället.46 Den ideologiska nivån är ett sätt att kontrollera eller styra
vad som ska uppfattas som uppenbart, naturligt och normalt. Detta ska därmed inte ifrågasättas.47
Det som istället är avvikande och sjukt ska istället ifrågasättas. Vad som betraktas som naturligt och inte naturligt beskrivs i Hallins modell som delas in i tre sfärer: konsensus, legitima kontroverser och avvikelse. Alla samhällen består av individer och grupperingar som har olika åsikter och värderingar. Hallins modell beskriver just hur dessa idéer faller ut i journalistisk verksamhet. Kärnan är det som är normer. Det som återfinns i denna kärna accepteras som normalt, tas för givet och får ibland inte ifrågasättas överhuvudtaget. Ett exempel på detta (sett ur ett svenskt perspektiv) kan vara att demokrati är bra, pedofili är vidrigt och nazism är dåligt. I nästa sfär som omger kärnan finns det olika sätt att se på saker, men de varierande synsätten är legitima. Den sista sfären är den avvikande som omfattar människor och företeelser i samhällets utkant, exempelvis pedofiler. Normer påverkar också vad som produceras och sedan publiceras i
journalistiken.48 Enligt Mark Deuze eftersträvar journalister ideal som objektivitet, självständighet
och omedelbarhet samtidigt som de betraktar sig själva som en allmän service.49
2.5NÄTJOURNALISTIKOCHNÄTNYHETER
Den traditionella journalistiken kännetecknas av två brister. Den första är bristen på utrymme och den andra är bristen på tid. I det digitala mediet finns det oändligt med utrymme samtidigt
41 Nygren, Gunnar, Hvitfelt, Håkan På väg mot medievärlden 2020- journalistik, teknik och marknad, 2008, 163 42 Buskqvist, Ulf, Ekström, Mats Nyheter på nätet- organisering, arbetsformer och teknik, 48
43 De Burgh, Hugo Making journalists London och New York: Routledge Taylor & Francis group 2005) s 58-72 44 Deuze Mark, What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered, 444
45 Deuze Mark, What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered, 446-447
46 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 52 47 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 51-52 48 Hallin, Daniel C, The uncensored war. The media and Vietnam (University of California Press, 1989), 117 49 Deuze Mark, What is journalism? Professional identity and ideology of journalists reconsidered, 447-449
13
som tidsbristen är större i nätjournalistiken.50 Enligt Michael Karlsson kan nätjournalistiken delas in
i fyra olika karaktärsdrag:
Snabb och kontinuerlig publiceringshastighet Hyperlänkar
Multimedialt berättande Olika former av interaktivitet
Dessa karaktärsdrag används inom digital kommunikation generellt, men inom nätjournalistiken får man även ta hänsyn till journalistikens utgångspunkt. Detta kan skapa en viss problematik i vad snabb publiceringshastighet gör med kvalitén på produktionen. När det digitala mediets och journalistikens logik möts uppstår det specifika friktionsytor. Ett exempel på dessa är hur den
snabba publiceringshastigheten påverkar kvalitén i det innehåll som publiceras? 51 Möjligheten till
direktrapportering är det som skiljer nätjournalistik från traditionell journalistik enligt Massay & Levi.
2.5.1KONTINUERLIGPUBLICERINGSHASTIGHET
I en del avseenden är nätnyheternas karaktär unik om man jämför med nyheter som förekommer i traditionella medier. Ett exempel på detta är den snabba vägen från att någonting sker tills denna händelse blir till en publicerad nyhet. På nätet är den vägen kortare än någon annanstans och
nyheterna som publiceras finns tillgängliga52och uppdateras dygnet runt.53 I de digitala medierna
finns det därmed ingen given publiceringspunkt på samma sätt som i de traditionella medierna. Möjligheten till kontinuerlig publicering har medfört att sajterna har snabbat upp processerna
samtidigt de verkar skapa en större press på att förmedla nyheter snabbt.54
2.5.2HYPERLÄNKAR
Ytterligare en funktion som skiljer nätnyheter från traditionella nyhetsförmedlare är hypertextualitet och sökfunktioner som tillåter användaren att förflytta sig inom och mellan sajter. Detta medför att man på ett smidigt sätt kan fördjupa sig i något som antingen finns på sajten eller via länkar förflytta sig till andra sajter. Därmed blir nyheten betydligt mindre
begränsad i både nutid och dåtid än vad den varit tidigare.55
2.5.3MULTIMEDIALTBERÄTTANDE
Multimedia kan betraktas som en kombination av information som förekommer i olika format,
producerat i olika sektioner av en eller flera organisationer.56 Att redigera på webb innebär ofta att
sätta samman flera olika medieformer. Bilder, skriven text, tv, radio och läsarkommentarer ska kombineras och presenteras på ett effektivt sätt som gör innehållet begripligt för läsaren. Det som tidigare var tv- kanal, radio- kanal och papperstidning samsas numera på samma sajt och därmed också i en och samma kanal. För individer som arbetar med nätjournalistik är det en stor
utmaning att hitta bra och nya sätt att presentera material på som engagerar läsarna.57
50 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 74 51 Karlsson, Michael, Nätjournalistik i krissituationer - information eller desinformation? En populärvetenskaplig sammanfattning. 2010, 1 Tillgänglig på URL adress:
http://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Forskningsrapporter/Slutrapporter/N%C3%A4tjournalistik%20i%20k
rissituationer.pdf Nerladdad: 10-09-17
52 Bergström, Annika nyhetsvanor.nu- nyhetsanvändning på Internet 1998-2003, 144 53 Bergström, Annika nyhetsvanor.nu- nyhetsanvändning på Internet 1998-2003, 145
54 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 157 55 Bergström, Annika nyhetsvanor.nu- nyhetsanvändning på Internet 1998-2003, 144
56 Deuze, Mark, The Web and its Journalisms: Considering the Consequences of Different Types of Newsmedia Online, 2003, 212 57 Lindquist, Kristian Webbjournalistik, 2010, 84
14
2.5.4INTERAKTIVITET
Journalistiken har under större delen av 1900- talet haft en tydlig uppdelning i sändare och mottagare där journalisterna har agerat sändare och mediekonsumenterna mottagare av information. Förenklat går det att säga att läsarna, lyssnarna eller tittarna passivt har fått ta del av de nyheter som journalisterna har valt ut åt dem. Chansen för läsarna att kommentera innehållet har varit små, men det har alltid funnits en möjlighet för läsare att kontakta reportrar och redaktörer via brev eller telefon. Denna enkelriktade kommunikation håller numera på att förändras i samband med framväxten av Internet och de digitala medierna. Idag är det enkelt för en läsare att maila eller sms:a en reporter samt lämna kommentarer under en artikel. Möjligheten till interaktivitet påverkar därmed journalistiken. Många tidningar väljer att utgå från vad läsarna
har tyckt i en specifik fråga när de bygger sina artiklar.58 En del ämnen engagerar mer än andra
och får därför fler kommentarer.59
2.6INSAMLINGAVINFORMATION
Enligt DeFleur & Ball- Rokeach går allt medieinnehåll igenom tre steg innan publiken tar del av informationen, nämligen insamling, bearbetning och distribution av information. Dessa tre steg kommer härmed att diskuteras mer ingående under separata rubriker. Det första steget är skapandet och insamling av material. Det andra steget i processen gäller bearbetningen av det insamlade materialet till någon form av berättelse och det tredje och sista steget handlar om att
förmedla informationen till publiken.60 Journalistiken har traditionellt bestått av dessa tre steg. I
det digitala mediet som präglas av kontinuerlig publicering tenderar dessa tre funktioner att
komprimeras till att äga rum i mer eller mindre samma ögonblick.61 Denna rubrik avser att
behandla hur hastigheten påverkar insamlingen av material inom nätjournalistiken.
2.6.1KÄLLKRITIK
Ett journalistiskt ideal som har diskuterats i uppsatsens början är källkritik och förmågan att kunna göra källkritiska bedömningar genom att avgöra om en källa är tillräckligt trovärdig och tillförlitlig för att kunna användas i samband med en nyhet. Som webbjournalist befinner man sig mitt i nyhetsflödet vilket medför att man har koll på allt som sker i sin omvärld. Webbjournalister är bland de första på en redaktion som får veta när något stort händer vilket medför att de har en unik chans att vara välinformerade. Att vara insatt i vad som sker i världen medför även utmaningar: att hinna värdera källor, prioritera rätt och ta ställning i etiska frågor under hård tidspress. En populär fråga bland journalister som aldrig har arbetat med nätet är: »Vad är viktigast, att vara snabb eller ha rätt?« Kristian Lindquist anser att denna fråga är felställd och
menar att det är en självklarhet att man både ska ha rätt och vara snabb.62
Media är kanalen som tillåter information att passera från källan till publiken.63 Genom denna
kanal når även informationen journalisten. Eftersom journalister inte kan uppleva allt som sker i samhället på egen hand skapar källorna istället versioner av verkligheten. Som gatekeepers avgör
sedan journalisterna vilka tolkningar och händelser som får medias uppmärksamhet.64 Eftersom
många av källorna har sina egna agendor måste journalisten besitta förmågan att granska vilka
källorna är samt vilka intentioner de kan tänkas ha.65 Den ständiga publiceringen ger upphov till
en osäkerhet hos många journalister gällande källkritiken. Normen att inga osäkra nyheter ska publiceras och att alla nyheter ska granskas oavsett vilken kanal de ska publiceras i är fortfarande
58 Lindquist, Kristian Webbjournalistik, 2010, 95 59 Lindquist, Kristian Webbjournalistik, 2010, 98
60 DeFleur Melvin L, Ball- Rokeach Sandra, Theories of mass Communication (Longman, 1989), 303
61 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 79 62 Lindquist, Kristian Webbjournalistik, 2010, 47
63 Westley, B.H, & MacLean, M.S. A conceptual model for communication research,( Journalism Quarterly, 34, 1957), 31-38 64 Sigal, L.V. Reporters and officials: The organization and politic of newsmaking. (Lexington, MA:D.C. Hearth,1973), 120 65 Shoemaker, Pamela J. Pos Tim P. Gatekeeping Theory, 2009, 85
15
tydlig. Trots detta är många av journalisterna som arbetar med nätnyheter osäkra på kraven när det gäller källkontroll på nätet. Enligt Gunnar Nygren säger 20 procent av deltagarna i en enkät att det förekommer fler fel på webben än i huvudkanalen och 34 procent vet inte. Fyra av tio instämmer i påståendet att det inte finns tillräckligt med tid att undersöka fakta så noga som man
vill i samband med kraven på snabb publicering.66
Trots stressen som ibland råder på en webbredaktion så är det vikigt enligt Kristian Lindquist att hålla huvudet kallt och inte åsidosätta källkritiken om man skulle få reda på en stor potentiell story. Har man för bråttom att publicera kan det lätt gå fel. Ett exempel på en sådan situation är när lokaltidningen Norra Skåne i augusti år 2007 publicerade den felaktiga nyheten på sin webbsida att Kubas Ledare Fidel Castro var död. I efterhand försvarade tidningen sig med att man hade tillgång till pålitliga källor och att man hade skrivit att uppgifterna var obekräftade i samband med nyheten. Kristian Lindqvist hävdar att om så var fallet, varför var det då värt att skriva en
artikel överhuvudtaget om uppgifterna inte var bekräftade från första början?67
Strävan att alltid vara först med en nyhet formar innehållet på många olika sätt. All media kämpar för att fånga både publik, källor och annonsörer vilket medför att journalisterna granskar och övervakar varandra. Media försöker alltid att vara först med ett scoop, men när en nyhet väl är
avslöjad måste andra medier uppmärksamma nyheten också.68 En undersökning från All Academic
Research visar att journalister och redaktörer återger fakta från Internet i sina arbeten utan att egentligen kontrollera om informationen verkligen är korrekt. Fler än två tredjedelar av journalistkåren använder fakta direkt från nätet i sina arbeten, medan en femtedel av journalisterna dubbelkollar dessa fakta. Om allt fler journalister kopierar material från nätet utan
att säkerställa sanningshalten, vad kommer då att hända med journalistiken i framtiden?69
Författarna av denna undersökning hävdar att om denna utveckling fortsätter kommer den journalistik som vi är vana vid att dö ut. Förr var en reporter tvungen att vara aktiv och lämna sitt skrivbord för att kunna skriva en artikel eller ett reportage. Idag räcker det för en journalist att endast ringa ett telefonsamtal eller besöka Internet eller nyhetsbyråer för att hitta information till sitt arbete. Enligt frilansjournalisten Nanok Bie på den Internetbaserade tidningen Journalisten medför detta att mediekoncentrationen ökar. De få journalister som skapar sina egna nyheter styr
allt större del av bevakningen när andra medier kopierar från andra källor.70
I en redaktionsstudie71 av Mats Ekström och Ulf Buskqvist av VLT (Vestmanlandslän Tidning) så
konstaterar författarna att de nyheter som lades ut regelbundet under dagen på nätet kunde
antingen vara nyheter som journalisterna erhållit genom polisradio, TT eller andra källor.72 En av
tidningens anställda hade även som specialitet att leta upp nyheter via nätet som sedan skulle
användas som material i den traditionella papperstidningen.73 Gunnar Nygren hävdar att ansvaret
för de faktauppgifter som förmedlas genom nyheter läggs i högre grad över på källorna inom polis och räddningstjänst exempelvis. När det sedan uppstår fel i informationen som förmedlas
från en tidning till allmänheten så beror det på att källorna hade fel.74
66 Nygren, Gunnar, Hvitfelt, Håkan På väg mot medievärlden 2020- journalistik, teknik och marknad, 2008, 159 67 Lindquist Kristian Webbjournalistik, 2010, 50
68 Gans, H.J. Deciding what´s news, (New York : Pantheon,1979a)
69 Bie, Nanok Internet hotar journalistiken (Krönika: journalisten.se, 10-02-15) Finns tillgänglig på URL adress:
http://www.journalisten.se/kronika/22253/internet-hotar-journalistiken Nerladdad: 10-09-18
70 Bie, Nanok Internet hotar journalistiken
71 Buskqvist, Ulf, Ekström, Mats Nyheter på nätet- organisering, arbetsformer och teknik. (Örebro: Universitetsbiblioteket, 2001), 11
72 Buskqvist, Ulf, Ekström, Mats Nyheter på nätet- organisering, arbetsformer och teknik, 61-62 73 Buskqvist, Ulf, Ekström, Mats Nyheter på nätet- organisering, arbetsformer och teknik, 2001, 69
16
2.7BEARBETNINGAVINFORMATION
Det andra steget i processen är bearbetningen av det insamlande materialet och hur journalisten sedan formar denna information till en berättelse som allmänheten sedan får ta del av. Enligt allmänna normer och uppfattningar ska journalistiken sträva efter att vara konkret och sanningsenlig, om inte annat ha ambitionen att vara det. Framväxten av de digitala medierna kan
dock förhindra och motverka detta i vissa avseenden.75 Nyhetscykeln blir kortare och kortare i
elektroniska medier.76 En journalist på en papperstidning kan ha flera timmar till sitt förfogande
för att undersöka en story medan nätjournalisten kanske endast har en halvtimme att samla och
organisera information.77 En kortare nyhetscykel leder till att fler nyheter måste publiceras under
dagen vilket medför att journalisterna måste uppdatera information kontinuerligt på hemsidan. 78
2.7.1DEADLINE
Alla redaktioner styrs av en rytm i det redaktionella arbetet, nämligen deadline.79 Att skriva för
nätet innebär en ständig deadline, den är alltid just nu80och detta är ett begrepp som används på
många webbreaktioner. 81 En webbplats kan uppdateras när som helst och från vilken plats som
helst.82 Vanligtvis har en tidning deadline en gång per dygn, den uppdateras en gång var
tjugofjärde timme.83 När det sker något utöver det vanliga brukar tidningar ge ut extraupplagor.
Något som är viktigt att ha i åtanke enligt Phillip Seib är att det fortfarande är extraupplagor, det vill säga utgåvor som är utöver det ordinarie, utanför det schema som är invant och återkommande. På en webbsida finns det varken ordinarie eller extrasändningar. Det finns ingen
deadline där det tar stopp för nytt material.84 I en observationsstudie av gamla och nya rutiner i
tyska nyhetsrum online uppmärksammar Thorsten Quandt att produktionen av nyheter går extremt snabbt och saknar en riktig deadline. Han anser att man allt för sällan lyfter fram denna snabba
produktion i form av uppdatering, produktion och publikation på några få minuter.85
Nyheter på nätet reproduceras ofta, inte enbart dess substans utan även dess utformning. Personal på tidningen Taloussanomat som ingår i Thurman och Myllylahitis fallstudie uttrycker tyngden i att bygga nyhetsdygnet. Man behöver bygga ett nyhetsdygn baserat på vad publiken vill läsa och på vilken tidpunkt på dagen de vill läsa det.”This may mean giving the readers news alerts to their mobiles first thing in the morning, something lighter to read at lunch time, something different in the afternoon, more mobile content to read on their way home from work, and fresh content in the evening.” (Thurman & Myllylahiti, 2009, s 11-12). 86 Genom detta sätt att tänka och producera nyheter skapas också ett
nytt sätt att relatera till den traditionella deadlinen. En anställd på Taloussanomat menar att de har en deadline som sträcker sig över hela dagen. Det betyder att journalister måste inse att nyheten som publiceras inte behöver vara färdigställd. Det finns möjlighet under dagen att både ändra och
uppdatera den ursprungliga informationen.87
75 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 73 76 Merrit Davis, McCombs Maxwell, The two W‟s of journalism. The why and what of public affairs reporting,
(Lawernce Erlbaum Associates,2004), 64
77 Nygren, Gunnar, Hvitfelt, Håkan På väg mot medievärlden 2020- journalistik, teknik och marknad, 2008, 133f 78 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 136 79 Nygren, Gunnar, Hvitfelt, Håkan På väg mot medievärlden 2020- journalistik, teknik och marknad, 2008, 158
80 Seib, Philip Going Live: Getting the News Right in a Real-Time, Online World, 2001, 142 81 Buskqvist, Ulf, Ekström, Mats Nyheter på nätet- organisering, arbetsformer och teknik, 2001, 24 82 Hall, Jim Online Journalism. A critical Primer, (Pluto Press, 2001), 55
83 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 48 84 Philiip, Seib, Going Live. Getting the news right in a real- time online world, 142
85 Paterson Chris, Domingo David Eds Making online news: The ethnography of New Media Production (New York: Peter Lang, 2008), 86
86 Thurman, Neil och Myllylahti Merja, Taking paper out of news.(Routledge Taylor & Francis group 2009), 11-12 87 Thurman, Neil och Myllylahti Merja, Taking paper out of news, 12
17
2.7.2TIDSBRISTOCHKVALITÉ
Inom den traditionella journalistiken finns det två brister som diskuteras. Den första är bristen på utrymme och den andra är bristen på tid. I det digitala mediet finns det oändligt med utrymme samtidigt som tidsbristen är större i nätjournalistiken. Hastigheten i nätnyheter aktualiserar farhågor kring kvaliteten i det innehåll som produceras. Tidsbristen tillsammans med den ökade hastigheten kan därmed medföra att kvalitén och trovärdigheten i journalisternas arbete minskar. Detta är ett problem för journalistiken som traditionellt utmärks av att vara berättelser om verkligheten. Dessa skildringar bör vara styrda av normer som ställer krav på just sanning,
relevans och objektivitet.88 För att det medieinnehåll som förmedlas ska betraktas som seriös
journalistik så finns det därmed vissa kvalitetskrav och ideal att leva upp till.89 Att arbeta med
information och bearbeta den tar tid. Om journalister spenderar mindre tid åt att bearbeta information så ökar risken att kvalitén på deras arbeten minskar och att läsarna istället får ta del
av källstyrda nyheter.90 Flertalet forskare varnar utifrån detta att hastigheten på Internet kan hota
den journalistiska kvalitén.91 John Pavlik är av en annan åsikt och hävdar att nätjournalistiken
bättre representerar verkligheten eftersom den är dynamisk och flytande92 samtidigt som han
ifrågasätter om hastigheten på Internet motverkar kvalitén.93
2.8DISTRIBUTIONAVINFORMATION
Den tredje och sista processen är distributionen, när och hur informationen förmedlas till publiken. Den snabba publiceringshastigheten inom nätjournalistiken har medfört att nyheter publiceras innan de är klara och genomarbetade. Detta ökar risken för oklarheter i de texter som publiceras i nättidningarna. Ett av det digitala mediets kännetecken är kontinuerlig publicering vilket innebär att det inte finns någon på förhand given slutpunkt eller sändningstid för innehållet. I en undersökning av Michael Karlsson som bland annat studerar flödet av artiklar på förstasidan av utvalda nättidningar blev resultatet att nyheter byts ut från sajterna oftare än en
gång per dygn.94 Kristian Lindqvist anser att det är föränderligheten som kan uppstå i innehållet
som orsakar att det förekommer negativa åsikter angående nätjournalistik. Vad som klockan 14.00 var »49 döda i flygkrasch« kan klockan 16.00 vara »29 döda i flygkrasch«. Det är denna variation i innehållet som ibland framförs som kritik mot webbnyheter att de skulle vara
opålitliga.95 Journalistik som bedrivs på Internet värderas inte särskilt högt av journalister i
jämförelse med traditionella nyheter.96
2.8.1MÖJLIGHETENATTUPPDATERAINFORMATION
Inom ramen för den nya datorbaserade kommunikationen inordnas nyheten i nya former för produktion och distribution. De normer och ideal som är kopplade till nyheten som fenomen påverkas så småningom av detta. Idealet om snabbhet har därmed blivit ännu mer framträdande. Den datorbaserade kommunikationen är snabbare än tidningen och en nyhetssajt ska helst uppdateras flera gånger om dagen. Ett nyhetsideal som därmed förstärkts på nätet är snabbhet,
att publicera så fort som möjligt.97 På webben är snabbhet ofta ett kvalitetsmått. Ingen vill läsa
om varför det är kaos i trafiken tre timmar efter att den börjat flyta på igen. En papperstidning
88 Croteau David, Hoynes William, The business of media. Corporate media and the public interest (Pine forge press, 2001), 200
89 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 80 90 Hall, Jim, Online journalism. A critical primer. (Pluto Press, 2001)
91 Karlsson, Michael, Kriskommunikation i förändring Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för
kriskommunikation, 14
92 Pavlik, John Journalism and new media (Colombia university press, 2001) 21 93 Pavlik, John The impact of technology on journalism, 237
94 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 133 95 Lindquist, Kristian Webbjournalistik, 2010, 48
96 Alström, Börje, Hedman, Lowe, Nyheter 2020- Rapport 2. Dagens medieföretag- morgondagens affärsidé, FSCN rapport R- 02-41, 2002, 45
18
utvärderas en gång per dygn medan en webbsida granskas ständigt av läsarna. Eftersom det går att uppdatera och komplettera information konstant så blir arbetsmetoderna inom webb
annorlunda än på en papperstidning.98
Digitaliseringen tillåter även journalister att när som helst ändra i innehållet vilket innebär att en berättelse kan ändras flertalet gånger. På flertalet webbredaktioner har nya rutiner skapats som innebär att man lägger ut det man vet för tillfället samtidigt som man informerar läsarna att man
återkommer så fort man vet mer.99 Utifrån denna vetenskap varnar flertalet forskare för att den
ökade hastigheten på Internet kan komma att hota den journalistiska kvaliteten.100 Möjligheten att
ändra redan publicerad information är något som är omöjligt inom pressen eftersom när en tidning är tryckt så är den tryckt. På nätet går det att publicera nyheter direkt. En viktig
konkurrensfördel som nätet har är därmed snabbheten.101 Svensk forskning tyder även den på att
kvalitén inom journalistiken påverkas av Internet och att detta kan komma att utmana de etablerade normer som finns inom yrket samtidigt som det kan få konsekvenser för den
journalistiska självbilden.102 Holländska studier visar att nätjournalister i högre grad än sina
traditionella motsvarigheter ser som sin roll att så snabbt som möjligt publicera information till största möjliga publik.103
En reporter som skriver för det traditionella mediet kan ägna förmiddagen åt att göra research och intervjuer för att sedan skriva artikeln under eftermiddagen så att den är klar lagom till
hemgång vid 17- tiden. Så kan inte en webbreporter arbeta.104 En funktion av den kontinuerliga
publiceringen är att sajter och enskilda nyheter uppdateras oftare än en gång per dygn.105 Innehåll
på nätet kan uppdateras när som helst och varifrån som helst. Nättidningar erbjuder idag en service som innebär att man talar om vilken tid på dygnet en artikel publicerats. Många av dessa medier talar även om när en nyhet har uppdaterats med ytterligare information. Genom sådan service kan nättidningarna informera läsaren att information har ändrats samtidigt som de antyder att samma information kan ändras igen. Detta upplyser läsaren om att all information av digital karaktär endast är tillfällig.
Det finns dock två problem som Michael Karlsson uppmärksammar. aftonbladet.se är ett exempel på en nyhetssajt som inte berättar hur ofta artiklar uppdateras. Detta medför att deras publiceringsdatum säger oerhört lite om när, hur och varför artikeln förändrats. Ytterligare ett
problem är att man inte kan lita på att uppdateringstiderna som anges på sidan är korrekta.106 Det
är inte bra för trovärdigheten när innehåll ändras utan att läsare av en tidning får information om att detta sker. För att underlätta för läsare så föreslår Karlsson att nättidningar inför två olika nivåer av artiklar. En nivå för färdiga artiklar samt ytterligare en för artiklar som är under arbete. För att tydliggöra för publiken vilket stadium en artikel befinner sig i så kan man använda sig av en symbol, en liten flagga i artikeln för att underlätta för publiken. Michael Karlsson tror att både läsare
och nätjournalister skulle gynnas av en sådan funktion.107
98 Lindquist Kristian Webbjournalistik, 2010, 31
99 Nygren, Gunnar, Hvitfelt, Håkan På väg mot medievärlden 2020- journalistik, teknik och marknad, 2008, 159
100 Karlsson, Michael, Kriskommunikation i förändring Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för
kriskommunikation, 14
101 Buskqvist, Ulf, Ekström, Mats Nyheter på nätet- organisering, arbetsformer och teknik, 2001, 24
102 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006 103 Deuze Mark, Dimoudi Christina. Online journalists in the Netherlands. Towards a profile of a new Profession (Journalism vol 3, 2002), 85-100.
104 Lindquist Kristian Webbjournalistik, 2010, 31
105 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 169 106 Karlsson, Michael Nätjournalistik- en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter, 2006, 170 107 Lindquist, Kristian Webbjournalistik, 2010, s 50
