Sida 1 av 86
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Lisa Hägglund OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 12 000
Sophia Hatz Beteckning Kurskod
1OP415
Artilleritaktik;
En kvantitativ studie om Archerns taktiska möjligheter i urban miljö.
ABSTRACT:
Technology evolves quickly in the armed forces, however the quick progression and development in warfare is hindered when the war studies and tactics fall behind. This is apparent when examining the Swedish artillery system Archer. Even if “Archer” has the capability to shoot and use a high course trajectory, the tactics still focus on the traditional low course trajectory. A quantative study based on the principles of war (fire, movement and protection), examines if the high or low course trajectories are the most effective in an urban environment. Both the low and the high course trajec-tory has their own advantages however, in this study, the high course trajectrajec-tory proves to be the most effective. This entails that the artillery tactics regarding the Archer needs to be examined and developed to match the technological advances.
Keywords:
Sida 2 av 86
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4 1.1PROBLEMFORMULERING... 4 1.2FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6 1.3SYFTE ... 9 1.4FRÅGESTÄLLNING ... 91.5DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ... 10
1.6AVGRÄNSNINGAR ... 12
1.7DISPOSITION ... 13
2. TEORI ... 14
2.1PRINCIPER FÖR MARKSTRID-STRIDENS GRUNDER. ... 14
• Anfall eller försvar. ... 15
• Manöver eller utnötning. ... 15
• Konsolidering eller utnyttjande/ exploatering. ... 15
• Kraftsamling eller utspridning. ... 16
• Centralisering eller decentralisering. ... 16
2.2TEORETISK OMTOLKNING AV TUCKS TEORI TILL ARTILLERIET (ARCHER) ... 17
2.3KRITIK TEORI ... 19
2.4ARGUMENTATION FÖR TEORI: ... 19
3. METOD ... 20
3.1FORSKNINGSDESIGN ... 20
3.2METODVAL ... 20
3.2.1 Hypoteser och variabler ... 21
HYPOTES1: ... 21 HYPOTES2: ... 21 3.2.2 Slutprodukt/Tabell 1... 22 3.3KRITIK METOD ... 23 3.4OPERATIONALISERING... 24 3.4.1 Typsituation ... 24 3.4.2 Pjäsen ... 25 3.4.3 Stridens grunder ... 25
3.4.3.1 Verkan: Spridning och splitter. ... 25
3.4.3.2 Tillgänglighet... 28
3.4.3.3 Skydd ... 30
3.5MATERIAL DISKUSSION/KÄLLKRITIK ... 31
3.6BESKRIVNING/ INNEHÅLL AV BILAGAN ... 32
3.7FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 33
4. EMPIRI OCH UTRÄKNINGAR. ... 34
4.1VERKAN ... 34 4.1.1 Spridning ... 34 4.1.2 Splitter ... 35 4.2TILLGÄNGLIGHET ... 37 4.2.1 Elevation(AQE) ... 37 4.2.2 Bäring/azimut ... 40 4.4SKYDD ... 44
4.5SAMMANSTÄLLNING AV VERKAN,TILLGÄNGLIGHET OCH SKYDD ... 46
4.5.1 Slutprodukten ... 46
5. ANALYS ... 47
Sida 3 av 86 5.1.1 Verkan ... 47 5.1.2 Tillgänglighet ... 47 5.1.3 Skydd ... 48 5.2FÖRKLARING ... 49 5.2.1 Verkan ... 49 5.2.2Tillgänglighet ... 50 5.2.3 Skydd ... 51
5.3RESULTAT KOPPLAT TILL STRIDENS GRUNDER OCH ARTILLERIETS UPPGIFT ... 52
6. AVSLUTNING ... 54 6.1ÅTERKOPPLING ... 54 6.1.1 Syfte ... 54 Hypotes 1: ... 54 Hypotes 2: ... 54 6.1.2 Svar på frågeställning ... 55 6.2DISKUSSION ... 55 6.3VIDARE FORSKNING ... 57 6.4YRKESUTÖVNING ... 58
7 LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 59
Bilagor:
Sida 4 av 86
1. Inledning
Artilleriets specialitet är den indirekta elden. Indirekt eld avges från en plats där skytten inte har målområdet i siktlinjen. Skjutningen leds från annan plats.1 Den indirekta elden tillfogar fienden omfattande förluster i både material och personal, på grund av stora verkans områden och anpassningsbarheten till typen av mål och uppgift. 2 Av denna anledning har artilleriet en avgörande roll i kriget. Artilleriet är ett understödsförband vars uppgift ofta syftar till att un-derstödja manöverenheternas (mekaniserat, motoriserat skytte eller lätt skytte3)strid eller rö-relse.4 Sveriges nuvarande artilleripjäs Archer är en datoriserad pjäs (77B), monterad på chas-sit av en Volvo-dumper. Archern har en räckvidd på ca 1–5 mil och är välkänd för sina korta grupperingstider.5
1.1 Problemformulering
Artilleriet har som funktion att nedkämpa prioriterade mål och möjliggöra brigadens rörelse. En funktion som inte används till sin fulla potential på grund av de relativt outforskade förde-larna övergradsskjutningar i urban miljö kan ge.6
Archern är ett nytt system och forskningen rörande artilleritaktik i urban miljö brister, därav saknas förmågan att till fullo kunna utnyttja pjäsens taktiska potential. Tekniken utvecklas fort och det moderna krigets nya situationer och kontexter gör att forskningen har svårt att hinna ikapp. Modern strid sker allt oftare i eller runt bebyggelse, detta gör att artilleriet som det används idag är ett verktyg som inte nyttjas till sin fulla förmåga.7 Forskning rörande strid i urban miljö är undermålig och därav brister artilleriets taktisering och användande i den sor-tens miljö.8
Såsom artilleriet taktiskt används idag bidrar Archern inte med hög effekt i den urbana striden för att vara ett gynnsamt verktyg i stadsmiljön, kopplat till bebyggelsen.9 En god effekt i
1 Försvarsmakten , Reglemente skjutning artilleri och granatkastare: R Skjutn Art Grk 18, Stockholm, 2018, Sid
:97
2 Försvarsmakten, Handbok eldledning: H Eldledn 2018, Stockholm, 2018, Sid: 115,117-118
3 Försvarsmakten, Reglemente Armé Taktik: R AR Taktik 2013, Utg. 2013, ändr. 1, Stockholm, 2017, Sid: 12 4 Försvarsmakten, Handbok ledning av indirekt bekämpning: H Ledn ibek 2018, Stockholm, 2018, Sid: 24 5Försvarsmakten, Archer, u.å,
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-tek-nik/mark/archer/, [𝐻ä𝑚𝑡𝑎𝑑 2020 − 04 − 02]
6 Försvarsmakten , H Ledn ibek, 2018, Sid: 14-16 7 Försvarsmakten , AR Taktik 2013, 2017, Sid: 28, 32-33.
8
Robert F. Hahn, Bonnie II; Jezior,” Urban warfare and the urban warfighter of 2025”, Parameters; Summer 1999; 29, 2, Sid: 82
9
Sida 5 av 86 stadsmiljö kräver högre nedslagsvinkel (vinkeln mellan granatens mitt och marken vid deto-nering) och elevation än artilleriets traditionsmässiga skjutning.10 Archern används oftast för undergradersskjutning, med strävan efter minsta möjliga inflytelse på granaten i luftrummet.
11 Den tekniska utvecklingen och automatiseringen av komplexa ballistiska uträkningar har
ökat Archerns kapacitet att skjuta övergradsskjutning. Förmågan till övergradsskjutning har funnits, men används inte på bredd taktiskt förutom med precisionsgranaten Excalibur.
Forskningsluckan som den här uppsatsen har identifierat är den artilleritaktiska användningen i urban miljö, av undergradssjuktning eller övergradersskjutning med Archersystemet. Stu-dien kan bidra till förståelse och kunskap om den artilleritaktiska utvecklingen i urban miljö. Detta är ett väsentligt problem för krigsvetenskapen och samhällsvetenskapen då endast 50% (undergradersskjutning) av artilleriets möjliga taktisering används och bara i områden som inte faller inom ramen av urban miljö. Detta är ett stort vetenskapligt hålrum som möjligtvis döljer möjligheter till övertag i striden mot en överlägsen motståndare. Kanske kan verkan från en artilleribataljon i urbanmiljö vara det som tippar vågen i kriget som hindrar att ytterli-gare tusentals liv går förlorade.
10 Definition elevation, centrala begrepp, Sid: 8
Sida 6 av 86
1.2 Forskningsöversikt
Forskningsöversikten och befintlig forskning belyser studiens problemområde och forsk-ningslucka. Artiklarna hanterar urban miljö, stridens grunder och artilleritaktik från olika tidsepoker och fokusområden. Under processen att finna material om artilleritaktik har inget som berör forskningsluckan kunnat identifierats, därav stärks behovet för studien. Artiklarna avhandlas i kronologisk ordning kopplat till tidsepokerna i historien de berör.
Joseph Eliay skriver en artikel om 1500-talets sjöartilleriets taktik med avseende på ammunit-ions-mängd och sort. Det har tidigare funnits en uppfattning om att skeppen var begränsade enligt doktrin till att skjuta enstaka skott. Eliay ansåg att han kunde bevisa att motsatsen var närmare sanningen.Eliays bevisade att hans tes för sjöartilleriet på 1500-talet var korrekt. Sjötaktiken på 1500-talet bestod av att flera skott avlossades. Skottlossningen började på ett längre avstånd för att avslutas med ett skott just innan kollision och bordning.12
Sammanfatt-ningsvis hanterar Eliays artikel taktiken i avseende till ammunitionsmängden för sjöfartsartil-leriet.
Artilleripjäsernas allt längre räckvidd och högre avfyrningshastigheter har gjort att den tak-tiska fokuseringen främst legat på pjäsens rörliga uppträdande och mängden verkan pjäsen-snabbt kan uppnå. McConachys syfte med studien var att analysera motiveringen till föränd-ringarna inom Napolitansk militär praxis, genom granskning av artilleriets utveckling.13 McConachy kommer fram till att artilleriets nya taktik öppnar upp för nya strategiska möjlig-heter och sätt att organisera sina vapenslag. McConachy avslutar med att Napoleon revolut-ionerade krigföringen och visade vilken ledande roll artilleriet har i kriget, något som sedan bevisades ytterligare i första världskriget. Sammanfattningsvis beskriver McConachys studie hur artilleriets taktiska rörlighet utvecklades för att kunna bidra med verkan enklare.
Författaren Robert Citino avhandlar striden/taktiken och hur den har utvecklats i relation till bland annat stridens grunder och ledning. Citino diskuterar taktiska och operativa framgångar
12
Joseph Eliav, “Tactics of Sixteenth-century Galley Artillery”, The Mariner´s Mirror, (Published online 2013): 398-409, Sid:408
13 Bruce, McConachy , The roots of artillery doctrine: Napoleonic artillery tactics reconsidered, The Journal of
Sida 7 av 86 med hänsyn till Blixtkrig.14 Artikeln syftar även till att beskriva hur doktriner och taktik har behövts att anpassas under årens lopp efter ändrade förhållanden och nya tekniska förmågor. Var och hur stridens grunder används i taktiken. Artikeln benämner även hur teoretiska tän-kare fungerade som en grund för utvecklingen, av då, modern taktik.15 Sammanfattningsvis beskriver Citino att Blixtkriget var ett resultat av ändrade förutsättningar av verkan, rörlighet och skydd. Anpassningarna som gjordes gentemot dessa fick ett stort genomslag via effektiva ledningssystem, väl planerade övningar och krigsvetenskapliga försök.
Författaren Norbert Swietochowski argumenterar hur omkringliggande faktorer och omgiv-ningar speglar utvecklingen rörande artilleriets användning som stridskraft. Swietochowski syftar till att forma och utveckla ”regler” för hur artilleriets bästa användning i en operation. Han tolkar doktriner och samsynkar deras förändringar till hur omvärlden och hur den mo-derna striden förändras.16 Swietochowski förklarar slutligen att metoden som används för
ar-tilleriet påverkas främst av teknologins utveckling. Syftet och karaktären av konflikten, prin-ciperna för vapenanvändningen, humanitära rättigheter samt operationsmiljön påverkar hur taktiken har utvecklats.17 Sammanfattningsvis beskriver Swietochowskis studie hur den dokt-rinära utvecklingen och den strategiska metoden av artilleriet har utvecklats ur ett historiskt perspektiv.
Författarna Younglak Shim och Michael P. Atkinson fokuserar på rörlighetstaktik. De disku-terar och jämför verkan mellan de olika skotten, från samma område. De jämförde detta med behovet av positionsbyte i syfte att inte bli upptäckta/nedkämpade av fientligt artilleri. Detta är en taktik som kallas shoot-and-scoot. Artikeln undersöker hur länge en pjäs bör skjuta från en plats innan den bör flytta till en ny, för att minimera risken men också upprätthålla så stor verkan som möjligt, med Markov-modellen.18
15Robert Citino, ” Beyond Fire and Movement: Command, Control and Information in the German Blitzkrieg “,
Journal of Strategic Studies, 27:2, 24 Jan 2007, Sid: 330
16 Norbert Swietochowski, Rules of artillery employment in combat operations, Management Faculty, General
Tadeusz Kosciuszko Military University of Land Forces, Wroclaw, Poland, Sid: 280
17
Swietochowski, Sid:291-292
18Younglak Shim, Michael P. Atkinson,”Analysis of artillery shoot‐and‐scoot tactics”,Naval Research
Sida 8 av 86 Slutsatsen är att beslutet om och när artilleriet skall flytta på sig beror på:
• Pjäsens stridsvärde
• antal avfyrade skott från den egna pjäsen • antal avfyrade skott från den fientliga pjäsen
• tiden mellan första skott och tiden sedan senaste riskfria skottet
Artikeln avslutades med några enkla heuristiska bedömanden som fungerade bra på komplice-rade och realistiska scenarion.19 Sammanfattningsvis analyserar Shim och Atkinson
shoot-and-scoot taktiken, vilket belyser komplexiteten i det rörliga artilleriets taktik.
Författarna Robert Hahn och Bonnie Jezior undersöker hur den urbana miljön påverkat ut-vecklingen av striden. Studien argumenterar hur utbildning, materiell och vapen måste anpas-sas för att fungera i den trånga och komplicerade miljön. Urban miljö innebär många svårig-heter rörande civila och moraliska frågor. Striden skall alltid undvika civila skador och förlus-ter, så långt det är möjligt, enligt krigets lagar. 20 Därav argumenterar författarna för bättre anpassade taktiker och förmågor med bättre precision, som tar hänsyn till miljön och dess friktioner, samtidigt som de uppnår tillräcklig verkan i striden, vilket också är syftet med stu-dien att belysa detta. Sammanfattningsvis beskriver stustu-dien att den urbana miljön är kompli-cerad och behöver studeras ytterligare i krigets olika kontexter och olika förmågor. Förfat-tarna argumenterar för hur doktriner måste analysera/hantera den urbana miljön lika grund-ligt som övrig terräng.
Ovan nämnda artiklar avhandlade artilleritaktik avseende ammunitionsmängd, rörligtaktik, hur stridens grunder/ändrade förutsättningar utvecklar taktik, doktrinär/metodologiska och strategisk utveckling. Även användningen av ammunition, rörlig taktik kopplat till verkansbe-hovet jämfört med nedkämpningsrisken och slutligen forskningsbeverkansbe-hovet och komplexiteten rörande striden i urban miljö och dess komplexitet. Dessa artiklar visar på att det finns en del forskning om artilleritaktik sedan tidigare, men då artilleriets strid och utveckling är så mång-facetterad att det finns en forskningslucka. Detta visas särskilt när det berör artilleritaktik i ur-ban miljö kopplat till stridens grunder.
Forskningsluckan som kommer undersökas är därför artilleritaktik i urban miljö.
19 Younglak Shim, Michael P. Atkinson,”Analysis of artillery shoot‐and‐scoot tactics”,Naval Research Logistics,
volume 65: nummer 3 (2018): : 242-274, Sid:254
Sida 9 av 86
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att utifrån vald teori, analysera och öka förståelsen för Archerns taktiska möjligheter och begränsningar i urban miljö. Ett bisyfte med studien är att möjliggöra fortsatt forskning om artilleritaktik i urban miljö.
1.4 Frågeställning
Är Archerns undergradersskjutning eller övergradersskjutning mest taktiskt gynnsamt i urban miljö, utifrån stridens grunder?
Sida 10 av 86
1.5 Definition av centrala begrepp
Följande centrala begrepp är definierade enligt studien och undersökningens specifika behov. • Taktik: Läran om hur stridskrafter används för att uppnå givet syfte.21 Denna studie
likställer att desto bättre uppfyllande av stridens grunder desto bättre taktik.
• Undergradersskjutning: När eldröret har en elevation med en vinkel av 8-45° vid skjutning.
• Övergradersskjutning: När eldröret har en elevation med en vinkel av 46-71° vid skjutning.
• Urbanmiljö: Urban: stadens sätt att fungera, miljö: omgivningen. Kort sagt definieras urban miljö som Stadsmiljö. 22 Terräng med infrastruktur, bebyggelse och ofta mycket
civilbefolkning.23 Urban miljö karaktäriseras som de centrala delarna av storstäderna
Stockholm, Malmö, Luleå och Göteborg.
• Verkan: Hur mycket splitter /m2 i målområdet som splittret och spridningen resulte-rar i.
• Spridning: Skillnaden mellan de olika granaternas nedslag i målområdet när det har samma riktpunkt. 24
• Splitter: Utslungade metallfragment, resultatet av granatens brisad. Med syfte att or-saka skada på motståndarens personal och materiell.
• Tillgänglighet: Ersätter rörlighet i stridens grunder för artilleriet i studien.25
Huruvida pjäsen kan avfyra sina granater kopplat till grupperingsområdets utseende och egenskaper. Mäts genom antalet tillgängliga grader i elevation och bäring i relat-ion till pjäsen.
• Elevation (𝐴𝑄𝐸): Vinkeln mellan kärnlinjen och mynningsplanet, alltså mellan där
eldröret fäster mot bäraren (dumpern) och i mitten av eldrörets hålrum. anges i Mils eller grader.26
• Bäring/Azimut (𝑨𝒁): Den vinkel som eldröret har medsols i horisontella planet i för-hållande till norr.27
21Jan Ångström, & Jerker Widén, Contemporary military theory the dynamics of war, Routledge, Milton Park,
Abingdon, Oxon, 2015, sid: 47 och 55,
22 ” Urban, Miljö” NE Nationalencyklopedin, Malmö: NE nationalencyklopedin AB 2019.
23Försvarsmakten, R AR Taktik 2013, 2017, Sid:31
24 Chefen för armén i samarbete med Försvarets läromedelscentral, Skjutlära för armén: Skjutlära A, Sid:98–99
& Försvarsmakten, H Eldledn, 2018, Sid:79-80
25 Teori tolkning, Sid:12–13
26 Försvarsmakten R Skjutn Art Grk 18, 2018, Sid:97 27 Ibid, Sid:95
Sida 11 av 86 • Skydd: Att ta hjälp av materiel, personer eller handlingar för att inte längre vara i fara
för skada eller angrepp.28 Skydd karaktäriseras som pjäsens utrymningsmöjligheter från sitt grupperingsområde.29 Mäts genom antal utrymningsvägar och tillgång av ny väg.
28 Ångström, & Widén, 2015, Sid: 59,68 29 Teori tolkning, Sid:12–13
Sida 12 av 86
1.6 Avgränsningar
På grund av uppsatsens omfång och komplexiteten i indirektbekämpning och känslig inform-ation kommer studien att avgränsas och förenklas. Studiens slutsatser generaliseras genom att läsaren kommer kunna genomföra motsvarande ekvationer i typsituationen med relevanta ändringar. Om denne har tillgång till och kunskap om indirekt bekämpning/Archern och ver-kan/splitter beräkningar. Den första avgränsningen avser att den som läser studien har en grundläggande förståelse för taktik, artilleriet, Försvarsmakten, och krigsvetenskap.
• Archern analyseras endast ur perspektivet undergradsskjutning eller övergrads-skjutning.
• Under/övergradersskjutningen analyseras endast i samband inom en fastställd typ-situation, urban miljö i Sverige.
• Pjäserna i bataljonen kommer att hanteras som ett enda normalvärde. Pjäserna be-räknas inte med individuella egenskaper, utan har samma grundvärden och påver-kas av exakt samma lufthav och störningar, det samma gäller granaterna och ladd-ningarna.
• Uträkningarna ska förstås som grundläggande visualiseringar för tendenser av för/nackdelar rörande de två olika sätten att taktisera. Studien kommer tillexempel inte att ta hänsyn till splittertäthet, kruttemperatur och skjutriktning med hänsyn till vägnät. Syftande till att möjliggöra studien som ett mindre självständigt arbete. • Pjäserna har optimala förutsättningar under skjutningen och är inskjutna.
• Det teoretiska ramverket analyserar endast under/övergradersskjutningen i typsitu-ationen med hänsyn till verkan, tillgänglighet och skydd ur ett artilleriperspektiv. • Studien kommer inte att ta hänsyn till civilbefolkning, arkitektur, design på
bygg-nader, refuger och skyltar på vägar eller fiendehot.
• Studien hanterar avrundade/modifierade värden av Archern (noga övervägda av författaren) och reducering av skjuttabellverket och FOI:s undersökning i bilagan, syftande till att upprätthålla forskningsetiken.30
• Studien och bilagan reduceras till beskrivningar om tillvägagångsätt, exempelut-räkningar och resultat. Samtliga utexempelut-räkningar/bilder finns att tillgå vid förfrågan hos författaren. (lisa.hagglund@mil.se)
Sida 13 av 86
1.7 Disposition
Det första kapitlet berör problematik, forskningsöversikt och frågeställning och centrala be-grepp.
Det andra kapitlet berör teorin och dess omarbetning.
Det tredje kapitlet avhandlar metoden och operationaliseringen. Det fjärde kapitlet avhandlar det empiriska underlaget.
Femte kapitlet redovisar analyseringen av empirin.
Sjätte kapitlet återkopplar till problemformuleringen och besvarar frågeställningen samt drar slutsatser. Sjätte kapitlet redovisar även förslag på fortsatt forskning och uppsatsens relevans för den militära yrkesutövningen.
Slutligen följer bilagan, syftande till att belysa exempeluträkningar, tillvägagångsätt och ytter-ligare data rörande pjäsen och typsituationen.
Sida 14 av 86
2. Teori
Teorikapitlet kommer inledningsvis att presentera teorin och det omarbetade teoretiska ram-verket, slutligen kommer teorin kort motiveras.
2.1 Principer för markstrid- Stridens grunder.
Stridens grunder är ett teoretiskt ramverk som alla, krigsvetenskapliga teoretiker som hanterar taktik rörande markoperationer, måste ta hänsyn till.31 Teorier rörande markoperationer är olika sätt att taktisera utifrån grundvärdena verkan, tid, rymd, skydd och rörelse. Dessa fem grundvärden är generellt ett kriterium för taktisk framgång. Dessa står alltid i relation till varandra på ett eller annat sätt. Studien beskriver dessa som stridens grunder. 32
Tucks teori beskriver hur dessa grundvärden alltid fungerar som avgörande faktorer, men de är också kontextberoende. Ingen strid är den andra lik. Författaren diskuterar de taktiska över-vägandena som måste göras för att vinna striden, som alla påverkas av stridens grunder. Tucks teori hanterar besluten mellan; -Attack eller försvar. -Manöver eller utnötning. – Kon-solidering eller utnyttjande. – Kraftsamling eller utspridning. -Centralisering eller decentrali-sering.33
Tucks teori används i studien eftersom teorin motiverar de taktiska valen som måste göras i kriget. Hans teori och omtolkningen av denna har goda förutsättningar att bli en god grund för de hypoteser och frågeställningen, rörande Archerns taktiska möjligheter, som studien avser besvara.34
Tuck fokuserar på manöverenheter och markoperationer i sin teori. Artilleriets sätt att bedriva strid skiljer sig från manöverkrigets struktur. Studien kommer därför inte att använda Tucks teori rakt av. Teorin kommer att operationaliseras, omtolkas och förenklas så att den
represen-31 David Jordan, Understanding modern warfare, Second revised edition, Cambridge University Press,
Cam-bridge, 2016, Sid: 92
32 Ångström, & Widén, 2015, Sid:110 33 Jordan, 2016, Sid:92–93
34 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann E Towns. & Lena Wängnerud, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, Sid:38– 39
Sida 15 av 86 terar artilleriets strid enligt stridens grunder. Stridens grunder är relevanta för studien ef-tersom att de är tidlösa och viktiga för alla vapengrenar. Den omarbetade teorin kommer att fungera som ett underlag för att värdera Archerns taktiska förmåga och användning i studien.
• Anfall eller försvar.
Anfall är svårare att genomföra än försvar, anfall kräver tillgångar, kontroll, koordi-nation av och appliceringen av verkan. Segern går ofta till den anfallande sidan, alltså den som finner och attackerar fienden först. Utan anfall är vinst uteslutet, men under ett anfall är enheten också som mest sårbar och behöver som mest understöd.
En försvarande trupp kan relativt enkelt skydda sig med hjälp av terräng och förbere-delser, något som kan sänka en anfallande styrkas framfart. Försvar, behöver likt en anfallande styrka, tillgångar, kontroll och verkan, men har lättare tillgång till detta, då försvar ofta är mer förutsägbart.35
• Manöver eller utnötning.
Manövrering av egna styrkor, syftande till att uppnå den mest fördelaktiga positionen, i relation till fiendens styrkor. Manövern ses ofta som utnötningens motsats. Manö-vern och utnötningen har trots sina olikheter dock vissa släktband.
Utnötning syftar till att försvaga fienden genom att förstöra materiel, döda personal och sänka fiendens förmåga att lösa sin uppgift. Utnötning kan ge ökade möjligheter att manövrera och manövrering kan ge goda förutsättningar att försvaga fienden.36
• Konsolidering eller utnyttjande/ exploatering.
Efter framgång genomförs valet mellan Konsolidering eller utnyttjande/exploatering. Konsolidering innebär en andningspaus efter framgången, där uppfyllnad och återstäl-lande av materiella och personella behov sker, innan anfallet fortsätter. Andningspau-sen riskerar ett förlorat initiativ i kriget men ger en ökad uthållighet. Vid konsolide-ring ges fienden möjlighet att ta initiativet och uppbåda ett motanfall.
Ska enheten fortsätta att ta initiativ och förvandla framgången i striden till framgång i kriget, så måste initiativet kvarhållas. Detta benämns som utnyttjande/exploatering.
35 Jordan, 2016, Sid: 92 36 Ibid, Sid:94
Sida 16 av 86 Exploatering är komplicerat eftersom ökad effektivitet innebär svårare ledningsförhål-landen och färre resurser och manskap som minskar snabbt.37
• Kraftsamling eller utspridning.
Kraftsamling har länge varit accepterat som ett sätt att uppnå framgång i krig. För att kunna kraftsamla på en plats behöver man ofta genomföra en utspridning på andra platser.
Utspridning kan orsaka kommunikationsproblem med ledningen och risk för att en större fiendestyrka lyckas bryta igenom och få övertag. Det sker ett strategiskt val mellan kraftsamling och utspridning.38
• Centralisering eller decentralisering.
Ledningsförhållanden, centraliseringen eller decentralisering, är alla under påverkan av tillgänglig tid och tillgängliga resurser. Centralisering innebär en hård kontroll och enkel översikt för ledningen, det medför dock långa omloppstiderna rörande beslut och order.
Decentralisering ger möjligheten till snabba beslut och hög flexibilitet. Decentrali-sering medför även brist av kontroll, eventuellt missade beslutstillfällen och möjlig-heter att kombinera vapenslag och operationer. 39
37 Jordan, 2016, Sid:95 38 Ibid, Sid:96
Sida 17 av 86
2.2 Teoretisk omtolkning av Tucks teori till artilleriet (Archer)
Manöverenheternas ledning beslutar inom ramen av de olika valmöjligheterna de har enligt Tucks teori. Artilleriet behöver sedan anpassa sin verksamhet utefter manöverledningens val. Under denna rubrik kommer det beskrivas hur artilleriet understödjer manövern på olika sätt, med hänsyn till stridens grunder och artilleriets uppgift.
Verkan:
För att manöverenheterna ska kunna lösa sin uppgift (anfall eller försvar) behöver artilleriet leverera efterfrågad verkan i form av lite spridning och hög procentsats splitter i målområdet. Därför är den första av artilleriets två huvuduppgifter: Understöd till manöverförband. Att genom verkan ska artilleriet, möjliggöra manöverns rörelse på stridsfältet, exempelvis un-der en anfallsrörelse.
Artilleriet skall även kunna förhindra eller försvåra motståndarens rörelse på stridsfältet, ex-empelvis under försvar. Artilleriet ska även understödja manöverenheterna när direktriktad bekämpning är olämplig på grund av terräng, räckvidd eller stridsmiljö. Vilket kan appliceras på både attack/försvars förfaranden.40 Archern värderas med hänsyn till verkan i form av spridning och splitter.
Tillgänglighet (Rörlighet för manövern):
Oavsett Konsolideringens eller exploatering kommer manövern att behöva understöd för fort-satt verksamhet, antingen i försvar eller i anfall. Artilleriet behöver möjligheten att kunna verka på så kort varsel som möjligt från så många platser som möjligt. Rörlighet genom till-gänglighet blir därav ett värde som kommer att analyseras med hänsyn till Archerns kapacitet. Stridens grund ”rörlighet” kommer att benämnas som tillgänglighet i studien. Tillgänglig-heten värderas av antal möjliga grupperings platser för pjäsen (med hänsyn till elevation och bäring) i typområdet.41
40 Försvarsmakten, H Ledn ibek 2018, 2018, Sid:15
41
Sida 18 av 86
Skydd:
När manöverenheterna genomför manövrering/utnötning har artilleriet som uppgift att under-stödja detta.42 När artilleriet understödjer manövern med verkan och visar sig för fienden så är artilleriet sårbart och behöver kunna uppsöka skydd efter eldverksamhetstiden har gått ut. 43 Archern behöver kunna omgruppera till en ny grupperingsplats (där fientlig artilleribekämp-ning inte lokaliserat artilleriets pjäser) för att kunna fortsätta understödja manövern längre fram i kriget.
Skydd för artilleriet blir därav nya och många utrymningsvägar, ej ifrån infartsriktningen och så många som möjligt för god flexibilitet.44) Archern kommer att värderas i skydd genom till-gängliga utrymningsvägar.
Rymd:
När manövern ska ta beslut och genomföra sin uppgift (kraftsamling eller utspridning), behö-ver artilleriet vara flexibelt och kunna bidra med tillräcklig behö-verkan vid behov, alltså befinna sig inom räckvidd och med möjlighet till uppfyllnad av ammunition. För artilleriet beror denna möjlighet på placeringen av artilleribataljonen (brigadchefens beslut om placering).45 Denna rubrik kommer inte att analyseras mer i denna uppsats, då studien endast avser hantera taktiken rörande pjässystemet, under brigadnivån.
Tid:
När manövern skall kunna genomföra centraliserad eller decentraliserad krigföring regleras artilleriets eldtillstånd (brigadchefen beslutar om vilken enhet som får understöd och vilken sorts understöd som skall ta vid).46 Detta berör alltså brigadchefens strategi och kommer inte att avhandlas ytterligare.
42 Teori Tuck manöverering och utnötning: Sid:11
43 Eldverksamhetstid: Hur länge en pjäs kan stanna inom området och verka innan risken att fienden kan verka
tillbaka. (Försvarsmakten , R Skjutn Art Grk 18, 2018, Sid:82)
44 Försvarsmakten, Arbetsexemplar190301/BIS Handbok Förband-pjäskompani 2019,u.å, Sid:46.
45
Försvarsmakten, H Ledn ibek 2018, 2018, Sid:30-31
46
Sida 19 av 86
2.3 Kritik teori
Teorin är uppbyggd av stridens grunder men fokuserar mot manöverstridsföringen och dess valmöjligheter. Teorin behöver omarbetas/operationaliseras för att appliceras på artilleripjä-sens strid. Tucks teori om manöverenheternas val, blir nedbrutet till stridens grunder och hur pjäsens taktik effektivast kan uppfylla dessa gentemot manöverenhetens val. En förkunskap, rörande både artilleriets och manöverenheternas skilda uppgifter och strider, krävs för att kunna applicera och förstå hur stridens grunder kan översättas.
2.4 Argumentation för teori:
Det teoretiska ramverket stridens grunder är beprövad både inomvetenskapligt och utomve-tenskapligt. Till följd av bredden på stridens grunder är teorin även operationaliserbar mot unika strider så som artilleristriden.
Att använda en manöverfokuserad teori bidrar med inblick i vad som behöver uppnås och därav syns kopplingen mot artilleriets uppgift tydligt och behöver endast kort belysas.
Stridens grunder är sanna för alla strider, men hur de appliceras och förklarar taktikens använ-dande är kontextberoende och varierar mellan vapenslagen.47
47
Sida 20 av 86
3. Metod
Metodavsnittet kommer att avhandla studiens forskningsdesign med beskrivning av metod, metodval, studiens hypoteser och variabler. Kritik mot metoden, operationalisering samt lö-pande motivation för utvald metod beskrivs. Avsnittet kommer även att hantera en kortare materialdiskussion/källkritik, en beskrivning av bilagan och forskningsetiska överväganden.
3.1 Forskningsdesign
Denna studie är teorikonsumerande med fallet i centrum. Genom hypoteser kommer under-sökningen att bidra med kunskap och förståelse rörande artilleritaktik i urban miljö, kopplat till Archerns användning.48 Studien avser använda teorin stridens grunder som ett verktyg i studien som kan förklara Archerns taktiska möjligheter och begränsningar i urban miljö. Stu-dien tar därför också avstamp i en fastställd typsituation av urban miljö, syftet med detta är att möjliggöra studien trots oändliga möjligheter i den fysiska världen. Denna studie (och poten-tiell framtida forskning) kan väcka kunskap om hur artilleriets strid, med dagens tekniska möjligheter, på nya sätt kan användas taktiskt och strategiskt för att leda till framgång i urban miljö.
3.2 Metodval
Studien avser att besvara en frågeställning som kräver en tydlig och mätbar jämförelse mellan Archerns undergradersskjutning eller övergradersskjutning. Pjäsens faktiska förmågor och egenskaper kommer granskas med hjälp av stridens grunder. Därav är en kvantitativ metod ett lämpligt val, som tydligt kan belysa vilken av undergradersskjutning eller övergradersskjut-ning som bäst förklarar Archerns mest gynnsamma taktiska förfarande i urban miljö. Syftet med studien är att med hjälp av teorin förklara artilleritaktik med hänsyn till stridens grunder i urban miljö, vilket kräver en kvantitativ ansats.
48
Sida 21 av 86 Empirin består uteslutande av siffror/matematiska värden som genereras av uträkningar rö-rande Archerns förmåga med hänsyn till stridens grunder och artilleriets uppgift, i relation till typsituationen. De olika siffrorna är av hög vikt för slutsatserna i studien och utmynnar i en diskussion utifrån teorin om stridens grunder kopplat till artilleritaktiken.49
En kvantitativ jämförelse mellan objekten undergraderskjutning och övergradersskjutning kommer sedan att implementeras av teorin stridens grunder i form av variabelkategorier: ver-kan, tillgänglighet och skydd. 50 Undersökningen syftar till att jämföra/värdera
samvariat-ionen av undergradersskjutning och övergradersskjutning. Utifrån teorins ramverk stridens grunder, som förklarar och utmynnar i vilken av dem båda som är taktiskt mest gynnsamt i typsituationen och i förlängningen för artilleritaktiken i urban miljö
3.2.1 Hypoteser och variabler
För att undersöka samvariationen och besvara frågeställningen, måste frågan konkretiseras yt-terligare. Därför kommer studien att bevisa vilken av hypoteserna nedan (formulerade med hänsyn till frågeställningen) som förklarar fallets mest gynnsamma taktiska förfarande, ge-nom slutprodukten i form av en tabell.
𝐻𝑦𝑝𝑜𝑡𝑒𝑠1: Det finns ingen skillnad, i uppfyllandet av teorin stridens grunder, mellan under-
och övergradersskjutning.
𝐻𝑦𝑝𝑜𝑡𝑒𝑠2: Det finns en skillnad, i uppfyllandet av teorin stridens grunder, mellan under- och
övergradersskjutning.
Verktyget som kommer att användas för att bevisa vilken av hypoteserna som stämmer på fal-let, skapas utifrån teorin stridens grunder.
Verkan, tillgänglighet och skydd, kommer att delas in i två underkategorier och som sedan sammanställs till en sammanfattning av respektive variabelkategori (verkan, tillgänglighet och skydd). Variabelkategorierna kommer slutligen presenteras gemensamt för sammanfattande slutprodukt och överblick av undergradersskjutning och övergradersskjutning.51
49 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns,. & Wängnerud, 2017, Sid:198-201 50 Ibid, Sid:204-205.
51
Sida 22 av 86 Variablerna i studien kommer att vara:
Verkan: Kontinuerlig
• Spridning: Diskret. Antal granater i området. • Splitter: Diskret. Procent splitter/m2 i målområdet.
Tillgänglighet: Kategorisk
• Elevation: Skala Antal tillgängliga grader elevation i hänsyn till byggnader och av-stånd.
• Bäring: Skala. Antal tillgängliga grader elevation, riktning och bäring.
Skydd: Kategorisk
• Utrymnings möjligheter: Skala. Antal möjliga vägar i ”rätt” riktning.52
• Nyväg: Binär. Ja eller nej.
3.2.2 Slutprodukt/Tabell 1
Bild 1: Tabell 1 Slutprodukten med tabelltext.
Den slutgiltiga produkten kommer sedan att analyseras med den bearbetade teorin och artille-riets uppgift.
Slutligen kommer hypoteser och frågeställning att besvaras följt av en diskussion rörande tak-tiska möjligheter och begränsningar.
52
Sida 23 av 86
3.3 Kritik metod
De största svagheterna med vald metod är att metoden och ekvationerna rör sig med flertalet avrundade summor, stickprov och stora avgränsningar. Detta för att dels upprätthålla forsk-ningsetiken med studien, dels för att förenkla reproducerbarheten av studien samt öka transpa-rensen men även för att studien skall vara genomförbar inom ramen för ett mindre självstän-digt arbete.
Studiens slutsatser skall göras generaliserbara, så att fortsatta studier eller praktiska försök kan genomföras i ett senare skede. Studien syftar till att analysera och förstå Archern och dess taktik och möjliggöra fortsatt forskning i artilleritaktiken rörande urban miljö. Därför övervä-ger behovet av generaliserbarhet och transparens, behovet av exakt preciserade matematiska summor. Att uppnå en exakthet till millimeterprecision är svårt rörande typsituationen, då den är avsedd att gestalta en typisk svensk storstad. Här överstiger behovet av generaliserbarhet och transparens, behovet av att det finns en plats i Sverige som ser exakt ut som typsituat-ionen.
Alla enskilda uträkningar är ställda så att de genererar en så hög slutsumma som möjligt. En hög slutsumma anses positiv i studien, högst siffra vinner jämförelsen inom variabelkategori-erna. Nackdelen med att blanda procentsatser, medelvärden och kvadratmeter är att de kan in-nebära olika siffror i sina separata uträkningar. När de redovisas kommer de jämföras inom sin egen kategori och genom färgkodning visa vilken av under/övergradersskjutning är gynn-samt i kategorin. Siffrorna redovisas i tabell 2-6 vilket fyller behovet av transparens och stär-ker intern reliabilitet och validitet. Tabell 7 är en förenkling av tabell 6.
Sida 24 av 86
3.4 Operationalisering
Studiens operationalisering kommer att redovisa typsituationen och pjäsens skalenliga figur därefter, redogöra hur teorin operationaliseras och forskningsetiska överväganden redogörs.
3.4.1 Typsituation
Typsituationen gestaltar en typisk svensk stad, då det svenska artilleriet skall kunna verka i sitt hemland, vid fall av invasion eller attack från annan makt. Vid en invasion kommer poten-tiellt det svenska artilleriet behöva verka från eller in i städer för att kunna bekämpa angreppet mot svensk mark. Att studera hur urbanmiljö kan nyttjas i relation till artilleriet, kommer att öka Sveriges försvar/fördröjningsdjup. Desto fler miljöer som kan taktiseras, desto fler möj-ligheter till seger.
Bild 8: Typsituationen är inspirerad av Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Detta med hänsyn till väg-bredd, antal våningar och utformning. Fokuseringen i typsituationen har legat på höghus och tätbebyggelsen i respektive städer. Motivering och uträkningar till typsituationens utformning återfinns i bilaga.53
53
Sida 25 av 86
3.4.2 Pjäsen
Pjäsen som kommer att uppträda i figuren är baserad på avrundade och modifierade värden från den verkliga pjäsen, syftande till att upprätthålla forskningsetiken i uppsatsen. Modellen är skalenlig i storlek till typsituationen.54
Bild 9: Pjäsen skalenlig för typsituationen.
3.4.3 Stridens grunder
Stridens grunder är ett brett begrepp som behöver viss operationalisering för att kunna appli-ceras på studien. Verkan, rörlighet och skydd är de tre grundpelarna i stridens grunder som ofta tolkas enkelt enligt manöverstridens praktiker.55 För artilleriets strid och lösande av
upp-gift innebär verkan, tillgänglighet och skydd något annat.
3.4.3.1 Verkan: Spridning och splitter.
Artilleriets uppgift enligt brigaden är att bekämpa prioriterade mål, möjliggöra rörlighet för egna förband, frigöra manöverenheternas rörlighet på stridsfältet samt förvägra fienden rörlig-het.56 Verkan för artilleriet innebär hur mycket splitter /m2 i målområdet som en artilleribatal-jon kan uppnå med en skjutning. Tre uträkningar för pjäsens verkan i typområdet kommer att genomföras. En uträkning för undergradersskjutning och sedan en uträkning för övergraders-skjutning, åtföljt av en splitteruträkning.
Den första uträkningen kommer att avhandla hur många granater som sannolikt kommer att träffa inom målområdet, kopplat till spridning.
Därefter kommer en uträkning, baserat på den första, ange vilken verkan som kan uppnås i procent i målområdet. Med hänsyn till spridning och antal granater som bataljonen avfyrar.
54Bilaga: Pjäsen, Sid:64 & BEA systems, Instruktionsbok Archerpjäs,2015, Sid:29 & 31–32. 55
Försvarsmakten, R AR Taktik 2013, 2017, Sid:49
56
Sida 26 av 86 Slutligen kommer splitterbilden att räknas om i procent, det kommer att resultera i splitter/m2 i målområdet.
Splitterbilden kommer att appliceras utan hänsyn till splittertätheten och utan hänsyn till den första uträkningens nedslagsvinkel. Detta då övergradsskjutningar är bristfälligt dokumente-rade i skjuttabellverken att det inte går att få tag på lämplig data som kan användas från den första uträkningen. Dessa uträkningar tar inte heller hänsyn till om granaterna landar mellan byggnaderna eller på byggnaderna alternativt går rakt in i en av byggnaderna på grund av sin nedslagsvinkel. Detta avgränsas på grund av undersökningens begränsande omfång och syftet att lägga grund för fortsatt förståelse och forskning i ämnet.
Detta kommer att ske med ekvationerna: Spridning1, Spridning 2, Splitter1 och Splitter2.
Sida 27 av 86
Bild 3: Ekvation Spridning2.
Bild 4: Ekvation Splitter1.
Sida 28 av 86
3.4.3.2 Tillgänglighet
Rörlighet innebär för artilleriet tillgänglighet. Om artilleriet och pjäsen snabbt är tillgänglig för verkan, är det som kan avgöra huruvida pjäsen kan understödja manöverenhetens strid, vad pjäsen än må befinna sig i för miljö.
Denna studie definierar tillgänglighet för pjäsen som möjliga grupperingsområden, de områ-den där pjäsen kan gruppera och har fritt för elevation och inriktning med eldröret. Detta re-dovisas i vilka grader eldröret kan befinna sig i för elevation och hur många procent av pjä-sens möjliga inriktning är tillgängliga för verkan från de olika möjliga grupperingsplatserna. För att redogöra pjäsens tillgänglighet i området kommer en serie steg att genomföras kombi-nerat med ekvationer.
Inledningsvis väljs möjliga grupperingsplatser. Platserna är utvalda baserat på att pjäsen be-finner sig under marsch längs vägen (rör sig från höger i typsituationen till vänster, med bör-jan från väg 1) och får order om att snabbgruppera.57
De väljs med hänsyn till att det finns plats för pjäsen att gruppera och pjäsens strävan efter att kunna verka mot flera olika riktningar/målområden. Därför har pjäsen grupperingsplatser över hela typsituationen i alla riktningar och invid samtliga korsningar. Dessa väljs även baserat på infartsriktningen och utfartsriktningen.58
57
Bild: 6, Sid:28
58
Sida 29 av 86
Bild 6: Typsituationens grupperingsplatser nr.1-10. Numrerade i pjäsens färdriktning. Höger till vänster.
För att avgöra pjäsens tillgänglighet i området kommer pjäsen och dess egenskaper att appli-ceras in i typsituationen. De olika grupperingsplatserna analyseras med ekvationen Tillgäng-lighet1, som undersöker vilken elevation (vinkeln v) som platsen och riktningen kräver.
Sida 30 av 86
3.4.3.3 Skydd
Skydd för artilleriet innebär rörelse för den enskilda pjäsen. Detta för att undvika fientlig artil-leribekämpning. Skydd operationaliseras som utrymningsmöjligheten för pjäsen. Det redovi-sas genom antalet utrymningsvägar som finns tillgängliga och om pjäsen transporterar sig på ny väg.
För att redogöra för pjäsens förmåga att skydda sig själv- utrymma grupperingsområdet, kom-mer pjäsen att analyseras med typsituationen genom en serie steg.
Inledningsvis kommer grupperingsplatser att väljas ut beroende på om de är för under- eller övergradersskjutning. Därefter kommer möjliga utrymningsvägar att identifieras, med hänse-ende till premisserna av lämplig utrymning.59 Därnäst kommer antalet möjliga utrymningsvä-gar från varje grupperingsplats att identifieras och nedtecknas. Slutligen kommer all data för skydd som framkommit att sammanställas i en tabell. Medelvärdet kommer att beräknas för under/övergradskjutningsens grupperingsplatser.
59
Sida 31 av 86
3.5 Material diskussion/källkritik
Materialet som nyttjas i studien är sedan tidigare känt underlag, då de har använts under offi-cersutbildningen på militärhögskolan Karlberg och Artilleriets stridsskola. Det empiriska materialet har blivit utvalt för den centrala och naturliga kopplingen studien har till materialet, som fokuserar mot den svenska (artilleri)taktiken och Archern.
Uträkningarna på verkan kräver ett skjuttabellverk, en bok om skjutlära och FOI:s forskning rörande splitter (Totalförsvarets forskningsinstitut). Motivering hur en pjäs agerar för tillgäng-lighet och skydd återfinns i handböcker/instruktionsböcker och reglementen rörande artille-riet, Archern och Försvarsmaktens taktik.
Äkthet:
Ingen av källorna som används under studien bedöms innehålla falsk information då de grans-kas och används dagligen och är producerade för att underlätta arbetslivet för de som arbetar med artilleri och Archern.
Oberoende:
De dokument som är producerade av Försvarsmakten bedöms som beprövad erfarenhet sna-rare än vetenskap, men i kontexten så är de ändå av högsta relevans och bedöms som pålitliga. Hanteringen av Archern är i Försvarsmaktens intresse och dessa dokument är något som bru-karna förlitar sig på. Det samma gäller instruktionsbok Archer, som är författad av Bofors (skaparna av Archer). Instruktionsboken syftar till att stödja brukarna i dess vardag. FOI:s för-fattare ses som en förlängning av försvaret då de syftar till att stödja försvarets verksamhet. Därav finns inget syfte att förvränga information.
Samtidighet:
Alla verk, förutom Skjutlära och reglemente pjäskompani, är böcker som getts ut mellan 2013 och 2018 och ligger inom relevant tidsram med hänseende till de olika verkens syften, avsikt och innehåll. Skjutlära är dock en bok som gavs ut år 1986 och kravet för samtidighet saknas, detta kan ursäktas med förklaringen att bokens innehåll är strikt matematiskt och naturveten-skapligt. Kunskapen är baserat på naturens lagar och matematiska uträkningar, det är en full-god källa som fortfarande kan användas. Att räkna på skjutlära är en vetenskap som inte
an-Sida 32 av 86 vänds på samma sätt som förr, allt är numer automatiserat och därav har inte boken uppdate-rats. Den andra boken som brister i samtidighet är Arbetsmallen för pjäskompani, då den inte finns i sin slutgiltiga form och är inte fastställd än. Detta ärnågot som kommer att ske inom en snar framtid och informationen som studien använt sig av tillhör inte de kapitel som fortfa-rande bearbetas.
Tendens:
Skjuttabellverket har en distinkt tendens, då den syftar till att understödja försäljning och pre-miering av Archern som system. Men siffrorna i skjuttabellverket måste också stämma annars skulle bolaget Bofors förlora sitt förtroende som Försvarsmakten har för dem och de skulle förlora sin största kund. Siffrorna kan också enkelt kontrolleras genom skjutningar och anses vara pålitliga uppgifter men med en författare som har ett bakomliggande syfte.
FOI och Försvarsmaktens handlingar har ingen tendens gentemot konsumenten av sina verk, de kan ha ett underliggande syfte kopplat till politik och andra nationer. Öppna verk med För-svarsmaktens namn på ska inte av misstag vara hetsande mot annan makt eller provocera fram politiska rörelser.
3.6 Beskrivning/ innehåll av bilagan
Bilagan innehåller kompletterande information/data som är relevanta för förståelsen och transparensen i studien. Bilagan innehåller fastställda premisser för uträkningar delar av skjut-tabellverk och figurer från FOI:s undersökning rörande splitter. Bilagan redovisar även exem-peluträkningar för empirins olika steg samt förklarande bilder för tillvägagångsättet/använd-ningen kopplat till mätinstrumenten och pjäsen i typsituationen.60
60
Sida 33 av 86
3.7 Forskningsetiska överväganden
• Författaren strävar efter intersubjektivitet i studien genom transparanta
uträk-ningar/tillvägagångsätt, med hög detaljrikedom på funktionen i de olika stegen i oper-ationaliseringen. Den bifogade bilagan innehåller utdrag från källor som är relevanta för studien, så att läsaren kan granska dessa själv. I bilagan återfinns exempelningar ur studien, för att underlätta reproducering och kontroll av de relevanta uträk-ningarna av studiens utfall. Alternativt fortsätta med egna avgränsningar och fortsätta forskningen.
• För att stärka studiens reliabilitet har samråd med officerare från Artilleriets strids-skola skett, rörande frågeställning och relevanta ekvationer. För att kunna beräkna ver-kan, alltså spridning och splitter i denna studie. Detta har skett via personlig samver-kan och via en mailkonversation där uträkningar rörande spridning har skickats och kontrollräknats av dessa officerare. Samtliga uträkningar (även rörande tillgänglighet och skydd) finns att erhålla av författaren. 61
• Studiens avgränsningar fungerar också som en försäkring om att ingen känslig och ex-akt information hamnar i felex-aktiga konsument kretsar.
• Studien undersöker taktik i en urban miljö, svensk stad. Detta är något som innebär vissa etiska funderingar, rörande proportionalitetsprincipen, beskyddandet av civila och dess egendom och distinktionsprincipen. Då Sverige troligast kommer att hantera anfall/invasion av främmande makt, bedöms inte ett eventuellt anfall från det svenska artilleriets sida vara ett större etiskt problem. Utrymning av staden både beordrad och spontan kommer förhoppningsvis att ha tagit plats. Är så inte fallet kommer beslutet om anfall styras av proportionalitetsprincipen/distinktionsprincipen. Det samma gäller vid gruppering i en icke utrymd stad, som artilleriet verkar ifrån. Ett eldöppnande kommer att dra till sig fiendens artilleri och därav är också det ett beslut som proport-ionalitetsprincipen/distinktionsprincipen ska styra. Men genomförs inte taktikforsk-ning i alla Sveriges miljöer kan många krigsavgörande/livräddande beslut försvinna bara på grund av okunskap.
61
Sida 34 av 86
4. Empiri och uträkningar.
Detta kapitel kommer att presentera tillvägagångsätt och data som är relevant för uträkning-arna för verkan och för pjäsens tillgänglighet. Pjäsens förhållande till byggnader och vägar i elevation och bäring samt all data för skydd. Baserat på möjliga grupperingsplatser från till-gängligheten kommer antalet möjliga utrymningsvägar att räknas samt konstaterande om pjä-sen transporterar sig på ny väg eller inte. Allt detta kommer att göras två gånger, en gång för undergradsskjutning och en gång för övergradsskjutning. De siffror som empirin genererar kommer att sedan föras in i tabeller som kommer att redovisas i slutet under varje rubrik. Slutligen kommer en sammanställande tabell att redovisas i slutet av kapitlet där verkan, till-gänglighet och skydd jämförs. I klartext kommer Archerns effektivtet i undergradersskjut-ning att jämföras med effektiviteten i övergradersskjutundergradersskjut-ning i urban miljö, ur de tre variabelka-tegorierna verkan, tillgänglighet och skydd.
4.1 Verkan 4.1.1 Spridning Steg 1:
Fastställ premisser och data för uträkningarna rörande pjäserna, ammunitionen, målområdet, avstånd, laddning och grader för elevation.
Målområdet kommer att vara 120x85, istället för typsituationens 155x85, då en normal eld-bredd är 120 meter på ett kompani/ 6 pjäser.62 Studien kommer att hålla sig till
reglemente-rade siffror så långt det är möjligt när det gäller dem matematiska uträkningarna för att öka den inre validiteten, generaliserbarheten och förenkla återskapande av studien. 63
Steg 2:
Ta ut riktpunkter i målområdet för pjäserna i kompani storlek, utan hänsyn till byggnader och vägar.64
Steg 3:
Räkna ut normalfördelningen på undergradersskjutningen (A) och därefter övergradersskjut-ningen(B) för kompani.65
62Bredden mellan ytterpjäsernas riktarpunkt i målområdet, angivet i meter. 63 Bilaga: Premisser, Bild B:8, Sid:67
64
Bilaga: Steg2, Bild B:10, Sid:69
65
Sida 35 av 86
Steg 4:
Räkna ut verkan som 216 granater uppnår på målområdet av 120x85 m, med spridningen från spridningsuträkningen, både för undergradersskjutningen(A) och
övergradersskjut-ningen(B).66 Steg 4:1:
Beräkna verkan som 108 granater uppnår i målområdet av 120x85 m, med spridningen från spridningsuträkningen, både för undergradersskjutningen(A) och övergradersskjutningen(B) kopplat till kompani. 67
Steg 5:
Beskriv resultat av spridning, under/övergradersskjutning i typsituationen, A respektive B.68
4.1.2 Splitter
Slutligen kommer splitterbilden att appliceras på granaterna som träffat inom målområdet, de kommer att resultera i utslagsannolikhet i procent i målområdet.
Steg 1:
Räkna ut max kvadratmeter för 100% av splittret.69
Steg 2:
Räkna ut hur många kvadratmeter de olika nedslagsvinklarna täcker med splitter.70
Steg 3:
Räkna ut procenten av kvadratmetrarna som splittret täcker på hela området, gör detta för ut-valda nedslagsvinklar 30°och 75° (undergrader 30° och övergrader 75°).71
I splitteruträkningen kommer en 75° nedslagsvinkel representera övergraderskjutning och en 30° nedslagsvinkel kommer att representera undergradersskjutning.
66
Ekvationer Splitter1&2 Sid:26
67
Bilaga: Bild B:13, Sid:72
68 Bilaga: Sid:73 69 Bilaga: Sid:74-75 70
Bilaga: Bild B:17, Sid:76
71
Sida 36 av 86
Sida 37 av 86
4.2 Tillgänglighet 4.2.1 Elevation(𝑨𝑸𝑬)
Steg 1:
Applicera 𝑚ä𝑡𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟𝑢𝑚𝑒𝑛𝑡1. Markera vilka och hur många grader i varje grupperingsplats som pjäsen har fritt 50 meter fram. (Gemensamt för under/övergradersskjutning.) 72
(Gröna grader kommer i steg 3 att appliceras som undergradersskjutning.)
Steg 2:
Genom trigonometri identifiera var under/övergradersskjutning är möjligt och var/vilken rikt-ning som pjäsen inte kan uppnå tillräckligt hög elevation för att kunna verka. 73
Markera färgsektioner i 𝑚ä𝑡𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟𝑢𝑚𝑒𝑛𝑡1. Gult= undergradersskjutning (8-45°), rött= över-gradersjkutning (46-71°), svart= icke genomförbart (72°>).
Steg 2:1:
Ta ut mätpunkter i de riktningar som inte är grönmarkerade. -mät avstånd och anteckna bäring på grupperingsplatsen.
Steg 2:2:
Beräkna x för husen. 74
Steg 2:3:
Beräkna elevation i de riktningar som inte är gröna genom trigonometri. Börja med där husen börjar, rotera därefter i 𝑚ä𝑡𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟𝑢𝑚𝑒𝑛𝑡1 för att hitta överslags siffrorna v= 46 & v= 72. 75 Steg 2:4:
Markera eftersom i mätinstrumentet med färgerna, gul, röd och svart och dela in i sektioner. 76
72
Bilaga: Bild B:20, Sid:77
73Bilaga: Sid:78-79 & Bild B:22. 74Bilaga: Bild B:21, Sid:78 75
Bilaga: Bild B:22, Sid:79
76
Sida 38 av 86
Bild 11: Bilden visar grupperingsplats 1 steg:2, med 𝑚ä𝑡𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟𝑢𝑚𝑒𝑛𝑡1, indelat i sektioner för elevation(𝐴𝑄𝐸).
Grönt= alltid tillgängligt, fritt 50m fram. Gult= undergradersskjutning, 8-45° 𝐴𝑄𝐸. Rött=
övergradersskjut-ning,46-71°𝐴𝑄𝐸. Svart= ej tillgängligt för skjutning, för hög elevation, 72°>.
Steg 3:
Anteckna antalet grader som varje grupperingsplats har tillgängliga i grupperingsplatsen kopplat till elevation för under-, respektive övergradersskjutning och ej genomförbara gra-der.77
Steg 3:1:
För in antalet grader och procentsatser i sammanställande Tabell 3elevation.
Steg 4:
När antalet grader som är tillgängliga är identifierade så måste det säkerställas att pjäsen har plats att rikta eldröret i de riktningar som är tillgängliga för elevation. Enligt Pythagoras sats (𝑎2+ 𝑏2 = 𝑐2). Där c/hypotenusan är pjäsens eldrör, som inte får understiga tio meter (läng-den på eldrör och inkapsling). Resultatet på uträkningarna visade att pjäsen inte har några be-gränsningar rörande rotering på grupperingsplatserna. Därav kommer inte det steget att av-handlas närmare. Vid intresse av observation av uträkningarna ta kontakt med författaren.
Upprepa samtliga steg för alla grupperingsplatser.
77
Sida 39 av 86
Steg 5:
I sammanställningen avgörs vilken färg i mätinstrumentet som representerar högst procent för den enskilda grupperingsplatsen. Där avgörs om grupperingsplatsen kommer att användas för undergradersskjutning eller övergradersskjutning. Grupperingsplatserna blir sedan angiven en gul färg om undergradersskjutningen har högst procent och grupperingsplatsen har kvar sin röda färg om det är övergradersskjutningen som har högst procent. 78
Bild 12: Redovisar grupperingsplatserna för undergradersskjutning (gula) nr. 2 & 8, samt grupperingsplatserna för övergradersskjutning (röda) nr. 1,3-7,9,10.
78
Sida 40 av 86
4.2.2 Bäring/azimut
Typsituationen anger en specifik rörelseriktning (från höger till vänster) för pjäsen, begränsas antalet tillgängliga grader i bäring för pjäsen på sina grupperingsplatser. Pjäsen har i sin grup-pering möjlighet att rotera och rikta in eldröret 150° totalt. Pjäsen har även möjlighet att grov-rikta in eldröret åt begärt eldområde vid inkörningen i grupperingsplatsen. Genom möjlighet till grovinriktning och rotationen pjäsen kan genomföra, resulterar i de faktiska tillgängliga graderna som pjäsen kan verka i, kopplat till färdriktningen.
Pjäsens grovinriktning anges med röda/svarta pilar. Grovinriktningen avgörs beroende på svängrum, pjäsens storlek och infartsriktning för den enskilda grupperingsplatsen. Studien kommer att avhandla bäring/azimut och elevation som en separat, sammanställd siffra för att förenkla vidare forskning med annan infartsriktning. Elevations beräkningen är sann oavsett infartsriktning och kommer avhandlas separerat från bäringen.
Steg 1:
Markera möjlig grovinriktning med röda alternativt svarta pilar som kommer att ange noll grader på 𝑚ä𝑡𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟𝑢𝑚𝑒𝑛𝑡2.79
Steg 2:
Applicera 𝑚ä𝑡𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟𝑢𝑚𝑒𝑛𝑡2 med respektive pil över noll och markera de yttre gränserna som pjäsen kan nå från grupperingsplatsens grovinriktningar med svarta streck. 80
Steg 3:
Applicera 𝑚ä𝑡𝑖𝑛𝑠𝑡𝑟𝑢𝑚𝑒𝑛𝑡1, räkna och röd markera antalet grader som är otillgängliga i bä-ring från gruppebä-ringsplatsen, oavsett grovsinriktning. 81
Steg 4:
Inför antal grader i sammanställnings tabellen och räkna ut nya procentsatsen för under- re-spektive övergradersskjuting. 82
79Bilaga: Bild: B:25, Sid:81 80 Bilaga: Bild B:26 – B:27, Sid:82 81
Bilaga: Bild B:28, Sid:83
82
Sida 41 av 86
Sida 42 av 86
4.3 Sammanställning Bäring och elevation Steg 1:
Räkna ut medelvärdet för antalet grader.
Steg 2:
Addera antalet grader elevation med antalet grader elevation och bäring för total tillgänglig-het.
Sida 43 av 86
Sida 44 av 86
4.4 Skydd
Steg 1:
Identifiera antal fungerande grupperingsplatser för undergradersskjutning respektive övergra-dersskjutning.83
Steg 2:
Identifiera utrymningsmöjligheter utifrån grupperingsplatserna med hänsyn till om de är för undergradersskjutning eller övergradersskjutning och premisserna för typsituationen.84
• Pjäsens möjlighet att transportera sig längs ny väg, utan behov att transportera sig längs sin framryckningsväg och utan backningsbehov. Betygsätt: 1= Nej eller 2=Ja.
Steg 3:
Analysera /räkna antal möjliga utrymningsvägar från grupperingsplatsen i önskad riktning. Ett stort antal är att föredra, det ger pjäsen fler möjligheter.85
Steg 4:
För in data i sammanfattnings tabell Skydd och beräkna medelvärde Ö och U för skydd total.
83Bild:15: Tabell 4, sid:42 och Bild:13: Tabell 3, Sid: 40 84
Bilaga: Bild B:31, Sid:85
85
Sida 45 av 86
Sida 46 av 86
4.5 Sammanställning av Verkan, Tillgänglighet och Skydd
Värdena redovisas i procent och kvadratmeter för verkan, i grader för rörlighet/tillgänglighet, och i medelvärde för skydd. Kritik som kan föras mot detta kan vara att alla värden inte får samma tyngd, alltså om man jämför siffran 20 % mot siffran 218°. Därav redovisas tabellen i en färgkodning där samtliga siffror och värden endast jämförs med sin motsvarighet och där alla värden är synliga. Därav kan granskning av värdenas innebörd fortsatt vara tydlig när analysen skall ta vid.
4.5.1 Slutprodukten
Sida 47 av 86
5. Analys
Inledningsvis kommer analyskapitlet att redovisa och tolka studiens resultat, där siffrorna och dess innebörd förklaras.
Slutligen kommer kapitlet redogöra för resultatet rörande slutproduktens innebörd med hän-syn till teorin stridens grunder och artilleriets uppgift.
5.1 Resultat 5.1.1 Verkan
Spridningen i undergradsskjutningen visar högst värden med en träff på 29.6% med en verkan på 45.12% i målområdet på en bataljonsskjutning, gentemot övergradersskjutningens 28.14% träff i målområdet, med verkan på 42.31%.
Splittrets spridning där den enskilda granaten detonerar når 17500𝑚2 av 160000𝑚2 möjliga, på grund av den låga anslagsvinkeln i undergradsskjutningen. Här syns tydligt hur en hög an-slagsvinkel ökar splittrets spridning till 80000𝑚2 på 160000𝑚2 när en övergradsskjutning ge-nomförs. Utslagningssannolikheten i området är det en väsentlig skillnad på, övergraders-skjutning ger mest verkan per granat, med en utslagsannolikhet i området på 50% och under-gradersskjutning på 10.93%.
Även vid en mindre analys utan splitterspridningen på området så uppfyller övergradersskjtu-ningen, stridens grund; verkan, bättre än undergradersskjutningen.
5.1.2 Tillgänglighet
Elevation visar hur många grader i alla tio grupperingsplatser som kan användas till över-gradsskjutning på en 360° skala runt grupperingsplatsen (inte graderna för den faktiska elevat-ionen (°𝐴𝑄𝐸)). Övergradersskjutningens tillgängliga elevation på 2083 grader, är ett högt tal jämfört med undergradsskjutningens 1164 grader.
Sida 48 av 86 Bäringen redovisar 1373 grader för övergradsskjutningen och där har talet reducerats från 2083 på grund av infartsriktningen och pjäsens möjligheter att grovinrikta. 842 grader medger undergradersskjutning från de tio grupperingsplatserna. Övergradsskjutningen har tydligt till-gång till fler grader än undergradersskjutningen i typsituationen.
Elevation och bäring är sammanräknade, men elevation utan hänsyn till bäring avhandlas fri-stående. Syftande till att stärka intern samt extern validitet och förenkla reproducering/fortsatt forskning.
När det gäller tillgänglighet kommer inte något medelvärde att beräknas då tillgängligheten beräknas från samtliga grupperingsplatser, därför behövs inget medelvärde för att rättvist ge-stalta tillgängligheten. Tillgängligheten visar tydligt att övergradsskjutningen har överlägset fler grader tillgängliga gällande rådande typsituation i urban miljö från de 10 gruppering plat-serna.
5.1.3 Skydd
Antal tillgängliga utrymningsvägar, är den sammanslagna siffran från alla undergraders alter-nativt övergradersgrupperingsplatserna. De åtta grupperingsplatserna som har blivit bedömda som platser för undergradersskjutning har sammanlagt tre utrymningsvägar och övergraders-skjutning har sammanlagt sexton utrymningsvägar. Det är alltså från övergradsövergraders-skjutningens grupperingsplatser som det finns överlägset flest utrymningsvägar från. Detta är dock natur-ligt när åtta grupperingsplatser av tio, är grupperingsplatser för övergradsskjutning. Även om övergradersskjutningsplatserna är fler, så representerar övergradsplatserna de högsta värdena av utrymningsvägar och undergradsplatserna det lägsta värdet.86
Ny väg är möjligheten att kunna utrymma grupperingsplatsen i önskvärd riktning, utan att be-höva backa och transportera sig längs inryckningsvägen. En hög siffra för ny väg i slutpro-dukten innebär att många av grupperingsplatserna hade tillgång till ny väg med hänsyn till
in-86
