Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med Patientnärmre vård

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Jan 2012

Hälsa och samhälle

SJUKSKÖTERSKORS

UPPLEVELSE AV ATT

ARBETA MED

PATENTNÄRMRE VÅRD.

EN EMPIRISK STUDIE

LINNEA AHLMAN

TATIANA LUCHI

1

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE

AV ATT ARBETA MED

PATIENTNÄRMRE VÅRD.

EN EMPIRISK STUDIE.

LINNEA AHLMAN

TATIANA LUCHI

Ahlman, L & Luchi, T. Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med

Patientnärmre vård. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2012.

Patientnärmre vård är en relativt ny vårdmodell som förekommer på fler och fler avdelningar på sjukhus i Sverige. Modellens mål är att sjuksköterskans

administrativa uppgifter ska minskas för att tiden istället ska tillbringas i patientens närhet. Denna närhet ska medföra en ökad omvårdnadskvalité samt förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbeta med Patientnärmre vård. Under

datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk ansats användes för att analysera resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskorna generellt uppskattade att arbeta med Patientnärmre vård, men också upplevde att det fanns vissa begränsningar i hur modellen gick att genomföra. En positiv upplevelse var förbättrad arbetsmiljö där de tidsödande administrativa uppgifterna och stressen minskades. Dessutom upplevdes den ökade tillgängligheten till patient och materiel som mycket positiv. Den Patientnärmre vården upplevdes leda till en ökad kontroll och översikt på patienterna, vilket i sig medförde en ökad patientsäkerhet. Begränsningarna som upplevdes var ekonomiska och tidsmässiga men också kunskapsmässiga.

Nyckelord: Arbetsmiljö, närhet, Patientnärmre vård, patientsäkerhet, sjuksköterskors upplevelser

2

REGISTERED NURSES´EXPERIENCE

OF WORKING WITH

PATIENTFOCUSED CARE.

AN EMPIRICAL STUDIE.

LINNEA AHLMAN

TATIANA LUCHI

Ahlman, L & Luchi, T. Registered nurses´ experience of working with Patientfocused care. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2012.

Patientfocused care is a relatively new health care model that is more and more practiced in Swedish hospitals. The goal of the model is to reduce registered nurses´ administrative duties in order to increase the time spent with the patients. Increased availability improves the quality of the care and the working

environment for the nurses. The aim of the study was to illuminate registered nurses´ experience of working with Patientfocused care. Data was collected with semi-structures interviews and a phenomenographic approach. The results showed that nurses generally appreciated working with Patientfocused care, but they also experienced that there were some limitations in how the model could be

implemented. One positive opinion was that time-consuming tasks and stress was reduced and the working environment improved. In addition the increased

availability to the patient and material were experienced as very positive. The Patientfocused care was experienced increasing the control and overview of the patients, which led to increased patient safety. The experienced limitations was time and finance but also the lack of knowledge.

Keywords: Availability, nurse experience, Patientfocused care, patient safety, work environment

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4

BAKGRUND 4

Tidigare studier 6 Lagar och förordningar 6

SYFTE 7 DEFINITIONER 7 METOD 7 Informanter 7 Informanternas arbetsplats 8 Datainsamling 9 Dataanalys 10 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 RESULTAT 12 Ökad tillgänglighet 12 Förändrad säkerhet 13 Förutsättningar för Patientnärmre vård 14 Förändrad arbetsmiljö 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Urval 16 Datainsamling 17 Validitet 18 Resultatdiskussion 19 SLUTSATS 21 Vidare forskning 21 Framtida värde 21 REFERENSER 22 BILAGOR 23

4

INLEDNING

Patientnärmre vård är en tämligen ny modell i Sverige. Modellen har under de senaste åren börjat införas på allt fler avdelningar, trots att forskningen kring Patientnärmre vård i Sverige mycket begränsad. Utomlands har modellen gett goda resultat och därför är det angeläget att utforska huruvida modellen fungerar även i Sverige. Den modell som idag används kan utvecklas och förändras. Det är viktigt att sjuksköterskornas upplevelser tillvaratas då det är denna yrkeskategori som i huvudsak använder modellen.

Studiens grund bygger på önskemål från en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Vi blev intresserade för att genomföra studien då vi vid tidigare praktiktillfällen observerat att sjuksköterskor lagt mer tid på administrativa

uppgifter än på att vara inne hos patienterna på avdelningar där inte Patientnärmre vård användes.

BAKGRUND

Enligt Inde (2006) är den svenska Patientnärmre vårdmodellen inspirerad av den amerikanska modellen ”Patient focused care”. I ”Att leda för bättring” (1998) står det att grundandet av ”Patient focused care” skedde på Henry Ford hospital i USA i slutet på 1990-talet. Anledningen till att en förändring krävdes var att patienterna var missnöjda med sin vård, och kostnaderna för den givna vården var för hög. För att förändra denna negativa trend skapades nya mål. Dessa mål syftade till att patientfokus skulle komma i första hand, medan kostnaderna skulle komma i andra hand (a a).

Travelbees teori liknar i många avseenden Patientnärmre vård. Hon menade att sjuksköterskors fokus har flyttats från omvårdnad av patienten till medicinsk behandling och att man därför förlorat den goda omvårdnaden. Hon menade att sjuksköterskor åter måste fokusera på patientomvårdnad (Travelbee, 2006).

När ”Patient focused care” startades i USA, använde man sig av It-stöd för att vårdpersonalen skulle ha mer tid till patienterna. Kundenkäter användes för att en kontinuerlig utvärdering av vården skulle ske. Dessutom var kravet att samma goda vård skulle ges till samtliga patienter. Cheferna började nu också att

informera personalen om hur modellen skulle struktureras efter avdelningen men också om hur implementeringen skulle ske. Genom dessa förändringar var målet att sjuksköterskan skulle spendera 70% av sin tid hos patienterna, istället för som tidigare 30% (Att leda för bättring, 1998).

Enligt Landstinget i Värmland (2000) startades Patientnärmre vård i Sverige på en avdelning på Centralsjukhuset i Karlstad, av dåvarande avdelningschef Marianne Inde. Anledningen till förändringen var att Inde ville ena sin personal. Tidigare hade undersköterskorna känt sig ensamma med omvårdnaden medan

5

lite tid hos patienterna. Sjuksköterskeexpeditionerna upplevdes som stora och stökiga (a a). Landstinget i Värmland (2000) menade att införandet också skedde för att patient och vårdare skulle få en närmare relation och bättre

kommunikation. Inde inspirerades av modellen ”Patient focused care” i artikeln ”Att leda för bättring”. Efter detta åkte Inde med kollegor till Henry Ford hospital för att få en bild av hur modellen fungerade i verkligheten. Inde tog sina

erfarenheter med sig hem till Sverige och diskuterade sedan införandet med kollegorna på avdelning 6. Efter det har flera avdelningar i Sverige tagit efter modellen, även om varje avdelning måste hitta en egen modell som passar deras patienter och miljö (a a).

Enligt Kjörnsberg et. al. (2010) var målet med Patientnärmre vård att minska kostnaderna och öka sjuksköterskornas direkta patientkontakt, vilket också är en grundpelare för modellen. Tanken var också att varje enskild sjuksköterska skulle ha hand om färre patienter under ett arbetspass, för att på så vis få närmre kontakt och bättre kommunikation med patienten. Eftersom modellen ser så olika ut beroende på var den utövas fokuserar tidigare studier på andra upplägg av modellen än den som används i Sverige (a a).

Travelbees omvårdnadsteori lägger stor vikt vid att kommunikationen fungerar för att en god vård ska uppnås. Sjuksköterskan måste kunna kommunicera och förstå patienten för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, men hon måste också lära känna patienten samt se dennes behov (Travelbee, 2006).

För att sjuksköterskan ska kunna fokusera mer på patienten krävs att mycket av det administrativa arbetet sköts av annan personal menade Inde (2006).

Exempelvis kan in- och utskrivningar, telefonsamtal och liknande skötas av en receptionist, en så kallad koordinator. På så vis får sjuksköterskan mer tid att tillbringa hos patienten. Mer tid till patienten innebär att vårdkvalitén ökar, men också att patienten blir mer delaktig i sin vård. Sjuksköterskan får på så vis också en bättre relation till sina patienter. En koordinator kan ta emot alla inkommande samtal och koppla vidare dessa till rätt sjuksköterska, men också sålla ut de samtal som inte behöver besvaras av en sjuksköterska (a a). Inde (2006) skrev att en koordinator med fördel kan vara en specialutbildad undersköterska eller en specialutbildad sekreterare. På så vis behöver inte sjuksköterskorna enas om vem som ska vara koordinator och ingen sjuksköterska behöver lämna sina ordinarie uppgifter. Inde (2006) talade om att Patientnärmre vård innebär att denna koordinator/ receptionist nu istället blir avdelningens spindel i nätet och sjuksköterskan istället kan fokusera på att vara patientens spindel i nätet.

Enligt Inde (2006) var det viktigt att vårdpersonalen reflekterar över några av de grundläggande frågorna för att Patientnärmre vård ska fungera. De grundläggande frågorna är: ”Varför är jag här?”, ”För vem är jag här?” samt ”Varför är patienten här?”. Svaren på dessa frågor är grunden för att en god vård ska kunna ges (a.a). Travelbees omvårdnadsteori beskriver istället tre andra liknande frågor för en god vård. Dessa är: ”Vad ska uppnås med en interaktion?”, ”Vad ska jag sträva efter med en interaktion?” och ”Hur ska min interaktion och kommunikation med patienten ske för att en god omvårdnad ska upprättas?” (Travelbee, 2006).

6

Inde (2006) menade att Patientnärmre vård underlättades av att de stora expeditionerna på sjukhusen ersattes med mindre arbetsstationer. Dessa arbetsstationer kunde vara enskilda rum där varje vårdteam hade möjlighet att vara nära patienterna, men också hade möjlighet till lugn och ro. Tanken var att mindre vårdteam skulle eftersträvas för att sjuksköterskan skulle få en större delaktighet i den basala omvårdnaden av patienten (a a). Förutom de små

arbetsstationerna kan mobila arbetsvagnar användas. På dessa kan t.ex. journaler, mediciner och annat materiel finnas. Detta innebär att sjuksköterskan hela tiden har med sin viktigaste materiel och då slipper leta efter dessa. Även förråd bör finnas lättillgängligt enligt Landstinget i Värmland (2000). Landstinget i

Värmland (2000) skriver att sekretessen dock kan bli lidande, och att det är viktigt att personalen nu ändrar sina vanor med att till exempel lämna papper framme på sina mobila vagnar. Dessutom bör varje bärbar dator låsas med lösenord så att endast behöriga kommer åt informationen på den. Det är även viktigt att skärmen på den bärbara datorn fälls ned när inte personalen använder denna (a a).

Lagar och förordningar

Patientnärmre vård fungerar i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vars mål är att vård ska ges på lika villkor till hela befolkningen. Vården ska innehålla kontinuitet för patienten, underlätta god kontakt mellan vårdpersonal och patient samt respektera patientens självbestämmanderätt. Dessutom säger Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) att patienter, i den mån det går, ska inkluderas i sin vård och i bestämmandet kring vården.

Enligt Patientsäkerhetslagen (2010: 659) ska patienten vara delaktig i

omvårdnaden. Dessutom ska patienten visas omtanke och respekt. Vårdpersonalen har skyldighet till att upprätthålla en patientsäker vård (a a).

Tidigare studier

Hendrich et.al. (2008) undersökte hur sjuksköterskor spenderade sin tid under arbete när de inte arbetade efter modellen Patientnärmre vård. Resultatet visade att 30,8% av tiden spenderades på patientens rum, 23,7% på avdelningen, 6,9% utanför avdelningen och 38,6% på sjuksköterskeexpeditionen. 77,7% av

arbetstiden lades på sjuksköterskeuppgifter. Studien visade att en stor del av tiden lades på dokumentation och medicinadministration medan mindre än 20% av tiden lades på patientomvårdnad. Mycket av sjuksköterskornas energi och tid lades även på förflyttning (a a).

Kjörnsbergs et.al. studie från 2010 har genomfört en liknande studie, men denna utfördes på annat sjukhus där modellen är utformad på annat vis. Denna studerade övergången till Patientnärmre vård i en kvalitativ studie (a a). Resultatet påvisade att gradvis införande av modellen var bästa sätt för implementering. Det framgick även att sjuksköterskorna kände viss skuld då de inte alltid kunde bistå

undersköterskorna vid basal omvårdnad av patienten, främst på grund av hög patientbelastning. Resultatet tydde också på att sjuksköterskorna var nöjda med övergången till Patientnärmre vård. Kjörnsberg et. al. (2010) menar precis som Inde (2006) att det finns för lite forskning kring modellen. Inde (2006) menar att modellen inte är evidensbaserad på grund av detta (a a). Eftersom sjuksköterskor

7

är de som utövar modellen behövs det framförallt forskning på hur de upplever att arbeta med modellen.

SYFTE

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med Patientnärmre vård på en somatisk avdelning.

DEFINITIONER

”Patientnärmre vård är ett arbetssätt där patientens behov sätts i centrum i

organisation, förhållningssätt, kompetens och arbetsklimat utifrån mottot att det är innehållet i arbetet som skapar den goda arbetsplatsen mer än arbetsmiljön i sig” (Inde, 2006)

Enligt Landstingsförbundet (1998) är ”Patient focused care” den modell varifrån Patientnärmre vård utvecklades. Någon direkt översättning av Patientnärmre vård används ännu inte på engelska, utan Patientnärmre vård kallas för Patient focused care.

I studien används ordet sjuksköterska vilket syftar på legitimerade sjuksköterskor som genomgått grundutbildningen. Även ”informant” används och syftar till den person vars åsikter används som data i studien.

METOD

Studien strukturerades efter den fenomenografiska modellen vilket är en kvalitativ forskningsansats. Enligt Paulsson (2008) syftar fenomenografi till att få fram olika individers uppfattning om ett fenomen. Syftet är att undersöka hur något uppfattas vara, snarare än hur något är. Tanken är att informanten inte ska reflektera över hur fenomenet är utan ska oreflekterat besvara på frågan ”hur uppfattar du detta fenomen?” (a a).

Informanter

Urvalet gjordes genom ett medvetet selektivt urval vilket enligt Körner och Wahlgren (2009) innebär att informanter väljs ut med syfte att få så stor spridning som möjligt (a a). I denna studie eftersträvades ett så brett urval som möjligt gällande ålder, arbetslivserfarenhet samt erfarenhet av att arbeta med eller utan Patientnärmre vård. Urvalet gjordes med hjälp av en så kallad ”gatekeeper”. En ”gatekeeper” är enligt Polit & Beck (2010) en person som kan hjälpa forskarna att välja ut informanter, samt att få kontakt med dessa. Ofta har ”gatekeepern” bra kunskap om informanterna och är väl insatt i vilka informanter som passar för studien (a a). I detta fall var verksamhetschefen för en av avdelningarna ”gatekeepern”. Denne delgavs information kring studiens syfte och

8

förklaring av vilken typ av informanter som var intressanta delgavs. På så vis kunde hon välja ut informanter som ansågs passande och tillfråga dessa om medverkan. Samtliga tillfrågade accepterade deltagande i studien och fick då ett informationsbrev (se bilaga 1). Verksamhetscheferna vid de två olika

avdelningarna hjälpte till att boka in tider. Intervjuerna bokades in på två olika dagar under samma vecka. Tre intervjuer genomfördes i början av veckan och tre intervjuer i slutet av veckan.

Denna studie bygger på intervjuer med sex sjuksköterskor från två olika

ortopediska avdelningar på ett sjukhus i Skåne. Informanterna var alla kvinnor i åldrarna 25-39 år. Gruppens medelålder var 31 år. Arbetslivserfarenheten som sjuksköterska hade varierade mellan 1-14 år och medellängden på arbetade år som sjuksköterska låg på 4,5 år. Erfarenheten av att arbeta med Patientnärmre vård låg på 1-3 år.

Informanternas arbetsplats

De två somatiska avdelningarna utövar Patientnärmre vård på ungefär samma vis, dock har en av avdelningarna haft Patientnärmre vård i två år medan den andra avdelningen haft det i sex månader. Implementeringen av Patientnärmre vård har inte kunnat ske till fullo på avdelningarna, då ekonomi och tidsbrist begränsat införandet. Målet är dock att införa Patientnärmre vård fullt ut. För att kunna göra detta införs modellen bitvis, när behov finns förändras tillvägagångssätt på de uppgifter som brister i enlighet med Patientnärmre vård. Avdelningarna har en koordinator som är någon av de anställda sjuksköterskorna. Schemat för vem som är koordinator aktuell dag är rullande. Oerfarna sjuksköterskor sätts helst inte som koordinatorer och inte heller sjuksköterskor som inte känner sig säkra i rollen som koordinator.

Rollen som koordinator på avdelningen går bland annat ut på att svara i telefon och sedan eventuellt vidarekoppla samtalet. På så vis filtreras samtalen och rätt sjuksköterska får rätt samtal och slipper bli störd av ”onödiga” samtal.

Koordinatorn ordnar också listor på hur vårdtyngden ser ut på avdelningen inför varje nytt arbetspass. Efter avslutat arbetspass ska koordinatorn checka av på en checklista att alla uppgifter blivit gjorda, så som till exempel fylla på stickvagnar, kontrollera defibrillatorn och faxa olika dokument. Dessutom är koordinatorn ansvarig för att in och utskrivningar görs. Tankegången är också att ”allt ska vara lätt”: Listor ska finnas så att saker inte glöms bort, varje team ska ha egna

färdigfyllda stickvagnar och liknande så att inte teamets tid ödslas på att leta efter materiel.

Varje team består av en sjuksköterska och två undersköterskor under dagtid, på kvällen består teamet av en sjuksköterska och en undersköterska. Utöver det finns såkallade ”löpare”, men även kökspersonal som avlastar undersköterskorna. Varje team har sex-åtta patienter som ligger i två eller fyrsalar. Vid överbeläggning kan enskilda team få fler än åtta patienter. Ronderna sköts oftast inne på patienternas rum. Inför ronderna får patienterna möjlighet att skriva ner eventuella funderingar och frågor, som rondpersonalen sedan går igenom tillsammans med dem. En bärbar dator tas med under ronden så att personalen inte behöver lämna rummet för att kontrollera till exempel journaler.

9

I slutet av varje arbetspass ska ett reflektionspapper fyllas i. Där kan utsedd reflektionsansvarig för just detta arbetspass skriva en kommentar om samarbete, patientsäkerhet m.m. Den verksamhetschef som fungerade som ”gatekeeper” var också den verksamhetschef som önskat att studien skulle genomföras. Innan förfrågan till sjuksköterskorna skedde träffade författarna verksamhetschefen och fick information om avdelningarna.

Datainsamling

Intervjuerna i studien var semistrukturerade och en intervjuguide (se bilaga 2) användes. Intervjuguiden innehöll öppna frågor såsom ”Vad innebär

Patientnärmre vård för dig?”, ”Hur anser du att den Patientnärmre modellen praktiseras på just din avdelning?”, ”Vilka positiva och negativa aspekter kan du se i Patientnärmre vård?” och ”Beskriv Patientnärmre vårds påverkan på

arbetsmiljön”. Intervjuguiden testades genom att författarna intervjuade varandra. För att ytterligare säkerställa tillförlitligheten i intervjuguiden genomfördes en såkallad pilotintervju. Denna pilotintervju utfördes på Informant 1. Eftersom intervjuguiden fungerade tillfredsställande och inget ändrades inkluderades även pilotintervjun i resultatet.

Enligt Polit & Beck (2010) är definitionen av semistrukturerade intervjuer när intervjuarna har förvalda ämnen de vill att informanten ska diskutera kring. Informanten får tala fritt, men intervjuaren försöker leda tillbaka samtalet till de förvalda ämnena om informanten lämnar intervjuns tänkta ämnesområden. Till sin hjälp har intervjuaren ofta en intervjuguide. I denna finns exempelvis förvalda ämnen och öppna frågor. Denna intervjuguide hjälper intervjuaren att falla tillbaka till ämnena, men intervjuaren har också kontroll så att alla ämnen berörs. Intervjuer som genomförs ansikte mot ansikte tycks vara det bästa sättet att samla in data på i en kvalitativ studie detta gör att kvalitén på datan stiger (a a).

Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats i lunchrummet. Två av intervjuerna avbröts p.g.a. störningsmoment. Resterande intervjuer skedde utan avbrott. Båda skribenterna deltog vid intervjuerna, varannan gång som intervjuare och varannan gång som bisittare. Bisittaren observerade informanten under

intervjuns gång för att kunna ge intervjun ett större djup men deltog inte i samtalet om inte behov fanns.

Intervjun påbörjades med skriftlig och muntlig information om studien, konfidentialiteten samt om informantens frivilliga deltagande. Dessutom informerades deltagaren kring möjligheten till att avbryta sitt deltagande närsomhelst under studiens gång. För att få en bekräftelse på att informanten frivilligt deltog i studien fick de skriva under ett samtycke (se bilaga 4). Viss grundläggande information om deltagarnas bakgrund, såsom ålder och

arbetslivserfarenhet, insamlades innan inspelning påbörjades. Detta innebar också en chans för intervjuaren att skapa en kontakt med informanten. Intervjuernas längd varierade mellan 12 och 29 minuter och inspelningarna gjordes med två olika mobiltelefoner.

10

Intervjuerna spelades in för att försäkra att ingen information missades. Enligt Trost (2005) är det fördelaktigt att spela in intervjuer för oerfarna intervjuare. Detta eftersom uppspelning av inspelningen i efterhand kan innebära att intervjuaren hör information som under intervjun inte uppfattades (a a). Efter varje intervju ägnades minst 15 min åt gemensam reflektion och diskussion.

Transkribering av intervjuerna genomfördes i nära anslutning till genomförd intervju, vilket möjliggjordes genom att intervjuerna utfördes vid två olika dagar. Efter transkriberingen raderades filerna på mobilerna och sparades på ett USB-minne. Paulsson (2008) skriver att transkribering av intervjuerna ökar studiens trovärdighet, då de inspelade intervjuerna lyssnas igenom vid flertalet tillfällen (a a). Efter transkribering var antalet sidor per intervju fyra-nio, vilket innebar 37 sidor totalt. Efter fyra intervjuer började datamättnad råda men eftersom möjlighet fanns att genomföra sex intervjuer utfördes de kvarvarande intervjuerna för att säkerställa att datamättnad verkligen rådde.

Dataanalys

De transkriberade intervjuerna lästes enskilt igenom vid ett flertal tillfällen. Dessutom antecknades informanternas olika uppfattningar under tiden

intervjuerna lästes igenom. Uppfattningar, så som hur andra uppfattade ett visst fenomen eller om rapportering, ströks eftersom de inte svarade till studiens syfte.

Enligt Paulsson (2008) är det under dataanalysen en fördel att vara två stycken. Eftersom varje enskild person uppfattar saker olika, blir trovärdigheten i studien högre om det är mer än en person som deltar vid dataanalysen. Synen på

informationen blir på så vis bredare än om bara en person skulle gått igenom informationen. Genom att läsa igenom intervjuerna vid ett flertal tillfällen ökas trovärdigheten (a a).

Kategorisering och sammanställning av data genomfördes gemensamt.

Uppfattningarna sammanställdes efter att intervjuerna blivit genomlästa. Detta gjordes genom att sex olika papper fick representera en informant var. På dessa papper skrevs varje informants uppfattningar om olika saker upp, sammanlagt blev det 94 uppfattningar. Därefter grupperades uppfattningarna efter

gemensamma drag och kondenserades. Enligt Paulsson (2008) innebär kondensering att texten kortas ner, utan att det centrala i texten försvinner.

Paulsson (2008) skriver att kategorisering av texterna bör göras. Genom att kategorisera de olika informanternas information fås en större helhet och överblick över innehållet. Sedan kan även underkategorier användas vilket underlättar för att få en helhet av texten men också för att se så att inget av vikt blir missat och att inget som är irrelevant inkluderas.

11

Figur 1. Exempel på analysprocess

Sammanlagt blev det fyra olika grupper där uppfattningarna hade liknande drag och dessa tilldelades varsitt nytt papper. När dessa grupper skrivits upp i sin helhet på nya papper läste författarna gemensamt igenom grupperna igen, för att försöka hitta ett tema till varje grupp. Många uppfattningar var väldigt lika och därför minskades antalet uppfattningar från 94 till 15.

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Tillstånd för att genomföra studien inhämtades vid ett ”etiskt seminarium” lett av en företrädare för Etikprövningsnämnden vid Malmö högskola samt kursansvarig lärare på Malmö Högskola. Verksamhetscheferna för de avdelningar där studien genomfördes skrev också under varsitt tillstånd där studiens genomförande godkänns (se bilaga 3).

En vecka innan intervjuerna skickade verksamhetscheferna ut informationsbrev (se bilaga 1) till de sjuksköterskor som skulle delta. Samtliga sjuksköterskor utom en uppgav att de fått informationsbrevet. Inför varje intervju fick informanterna skriftlig samt muntlig information. Denna information tog bland annat upp att informanten när som helst under studiens gång kan avbryta sitt deltagande utan några påföljder. Information gavs också om att intervjuerna spelas in. Dessutom informerades deltagarna om att allt material avidentifierades och förvarades på så sätt att inga obehöriga kan få tillgång till det. För att en bekräftelse skulle fås på att informanten förstått informationen och godkänner sitt deltagande skrevs en samtyckesblankett under (se bilaga 4).

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460) säger bl.a. att samtycke måste lämnas från studiedeltagaren efter att denne fått information om studien. Den säger också att forskningen ska ha blivit prövad och godkänd av en etikprövningsnämnd innan den får fortskrida (a a).

Intervjuerna skedde i avskilda rum på informanternas arbetsplats, detta för att inte informanternas fritid skulle användas. Det underlättade också för deltagarna då de inte behövde åka någonstans för att genomföra intervjun. Trost (2005) talar om vikten av att en bra intervjulokal används då denna aspekt påverkar informanten.

Inspelningarna raderades från mobiltelefonerna när de överförts till USB-minne och blivit transkriberade. Detta för att undvika att obehöriga skulle ha tillgång till inspelningarna. Trost (2005) talar också om risken med att vara två intervjuare

Utsaga Uppfattning Beskrivningskategori

”…/ jag vet att jag kan kvalitetssäkra den vården jag

ger till patienterna och inte bara tro, blev det gjort?”

(Intervju 5)

12

och en informant, då detta kan innebära att informanten känner sig i underläge (a a). Dock kändes denna risk tämligen liten då informanten var legitimerad

sjuksköterska medan intervjuarna var sjuksköterskestudenter.

Författarna hade inte någon tidigare relation med informanter eller med avdelningarna. Allt material under studiens gång användes konfidentiellt och kommer efter att studien blivit godkänd att förstöras, vilket även informanterna fick information om.

RESULTAT

Resultatet presenteras utifrån beskrivningskategorierna som utgjorde studiens utfallsrum. Nedan syns de fyra kategorierna och deras samlade uppfattningar.

BESKRIVNINGSKATEGORIER UPPFATTNINGAR

GER ÖKAD TILLGÄNGLIGHET - närhet till patienten

- närhet till materiel

- närhet till teamet

- tryggare patienter

FÖRÄNDRAD SÄKERHET - bättre kontroll och överblick på patienterna

- kvalitetssäkrad vård

- bristfällig sekretess

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR - tid och ekonomi för förändring

PATIENTNÄRMRE VÅRD - patienttyngd

- upprätthållning av och motivering

till förändring

- kunskap om Patientnärmre vård

FÖRÄNDRAD ARBETSMILJÖ - mindre stress

-ökad tillfredsställelse med utfört arbete

- distans till andra sjuksköterskor

- ökad avlastning

Figur 2. Beskrivningskategorier och kondenserade uppfattningar

Ökad tillgänglighet

I denna kategori beskrev sjuksköterskorna sina upplevelser av att Patientnärmre vård gav en ökad tillgänglighet till både patient och materiel. Samtliga

sjuksköterskor upplevde att Patientnärmre vård gav en närhet till patienten som andra vårdmodeller inte kunnat ge. Eftersom sjuksköterskorna var mer synliga för patienten, upplevde de också att patienten ringde i larmklockan mindre. Närheten

13

gav också sjuksköterskorna en känsla av att patienten var tryggare. Närheten till patienten upplevdes mycket positiv då sjuksköterskorna kunde skapa en relation till denne och forma vården efter behovet för den enskilda. En sjuksköterska påpekade också att patienterna var väl medvetna om när det var stressigt på avdelningen, då det vid stressiga dagar innebar att sjuksköterskan spenderade mindre tid inne hos dem.

Som tidigare nämns innebär Patientnärmre vård att materiel ska finnas nära till hands. Detta upplevde sjuksköterskorna vara både tidsvinnande och mindre slitsamt, eftersom de inte behövde leta efter materiel eller springa genom

korridorerna för att få tag i det. Sjuksköterskorna upplevde att de kunde lägga den tiden på patienterna istället för att lägga onödig tid på att leta materiel. Vagn med bärbar dator innebar att sjuksköterskorna kunde ta med patientens journal in på patientens rum. Det medförde att de snabbt kunde svara på eventuella frågor patienten hade, exempelvis angående provsvar. Enligt sjuksköterskorna var detta en styrka med Patientnärmre vård då svaren fanns nära till hands och innebar att patientens fråga inte glömdes bort.

”…/ jag känner liksom att det är när jag jobbar nära patienten. Att de redskap

och dom material och det jag behöver för patienten ska finnas nära och jag ska vara nära och dom ska känna trygghet liksom i att vi finns där /...”(Intervju 3)

Att arbeta i team, där varje team har en egen expedition, upplevde

sjuksköterskorna gav en bättre närhet till andra yrkeskategorier som är delaktiga i patientens vård. Vid andra arbetssätt är det lätt att yrkeskategorierna grupperas, men i Patientnärmre vård gavs möjlighet att knyta an till de kollegor som arbetar med samma patient. På så vis underlättades kommunikationen kring patienterna.

”För innan hade man en stor expedition där alla satt /…../ man jobba inte så med sitt team utan det blev mer att man snacka med dom andra sjuksköterskorna o så, så att nu är man nära sitt team,o nära sina patienter” (Intervju 4).

Förändrad säkerhet

Säkerheten förändras enligt sjuksköterskorna när man använder sig av

Patientnärmre vård. En del saker till det bättre och en del saker behövde förändras ytterligare. Den generella uppfattningen var att överblicken och kontrollen på patienterna ökade. Då mer tid spenderades hos patienterna kunde patientens tillstånd kontrolleras oftare.

”Man är ju där, man.. asså man ser ju allt. Man vet allt då. Man är nära.”

(Intervju 1)

Dessutom upplevde sjuksköterskorna att de istället för att enbart förlita sig på andra yrkeskategoriers observationer nu själva kunde observera närmre. Det blev då lättare att veta att patienten fått den vård den behövde istället för att anta att den fått det. Eftersom sjuksköterskorna kunde ta med journalen in till patienten vid t.ex. läkemedelsdelning upplevde de också att färre misstag gjordes, då patienter inte blandades ihop. Detta innebar enligt sjuksköterskorna en kvalitetssäkring på vården.

14

”…/ jag vet att jag kan kvalitetssäkra den vården jag ger till patienterna och inte bara tro, blev det gjort?” (Intervju 5)

Vid rond upplevdes det som något positivt att ha möjlighet att ta med journalen in på patientsalen då läkare kunde genomföra ordinationer på plats. Däremot var sjuksköterskorna överens om att både rond och vissa Patientnärmre åtgärder kunde innebära att sekretessen inte upprätthölls till fullo. Detta då obehöriga kunde höra eller se åtgärder som utfördes på patienterna. Sjuksköterskorna påpekade att rondens känsligare delar borde utföras i stängda rum och de mer övergripande delarna kunde göras inne hos patienten.

” Ja, för ser man på någon som är på en fyrsal, då hör ju varenda en där inne vad man säger. Det kan kännas lite konstigt ibland. ” (Intervju 1)

Förutsättningar för Patientnärmre vård

En röd tråd i alla intervjuer var att sjuksköterskorna inte upplevde att de hade alla delar i Patientnärmre vård. Det framkom olika anledningar till att Patientnärmre vård inte gick att genomföra till fullo på respektive avdelning. De huvudsakliga anledningar som nämndes var bristen på tid och ekonomi. Sjuksköterskorna kände inte att de hade tillräckligt med tid för att genomföra en så pass stor förändring som krävdes för en full övergång till Patientnärmre vård. Dessutom påpekade flera sjuksköterskor att ekonomin begränsade möjligheten till att ha

expeditionerna i nära anslutning till patientsalar, att vissa patientsalar saknade möjlighet till att ta in t.ex. medicinvagn och att möjlighet inte riktigt fanns till att ha närförråd vid varje expedition. Ekonomin uppfattades minska möjligheten till att anställa mer personal, vilket innebar att sjuksköterskorna nu hade för stort antal patienter var. Sjuksköterskorna upplevde att den begränsade ekonomin innebar att en koordinator inte kunde anställas för att enbart arbeta som detta. Varje arbetspass valdes därför en sjuksköterska ut till koordinator vilket i sin tur gav upphov till att färre sjuksköterskor kan vara hos patienterna.

”Då hade man liksom fått göra om hela avdelningen liksom. På något vis så att eh.. och det kostade ju alldeles för mycket pengar då”(Intervju 3)

Upplevelsen var att patienterna på just dessa avdelningar var s.k. ”tunga patienter” vilket innebar en stor belastning på sjuksköterskorna, vilkets ansågs vara ännu en anledning till att mer personal krävdes för att Patientnärmre vård skulle kunna upprätthållas.

”…/här är dom väldigt tunga och vi har många patienter man kan ha 8-9 patienter de är, då är det helt omöjligt att följa med och hjälpa alla på toaletten samtidigt som man ska dela mediciner ta kontroller, så tyvärr så tycker jag det är lite svårt man skulle haft färre patienter/…” (Intervju 2)

Det upplevdes att det var enkelt att falla tillbaka på gamla vanor och därmed inte upprätthålla Patientnärmre vård. Ett större fokus på Patientnärmre vård önskades, men också stöttning och motivationsarbete för att ett upprätthållande skulle ske.

15

”Som sagt känns det lite som om det måste vara någon som brinner lite för det som kan driva det liksom. Jag kommer tillbaka till de hela tiden men det känns som om det är en viktig punkt” (Intervju 3)

Många av sjuksköterskorna upplevde att de inte var informerade kring vad Patientnärmre vård innebar. De hade en uppfattning om vad begreppet kunde betyda, men hade ingen djupgående kunskap. De kände en alltför bristfällig kunskap för att kunna utveckla modellen och kände även att den kunskapen inte handlade om själva modellen utan snarare om det uppenbara i just begreppet ”Patientnärmre vård”. Detta innebar att sjuksköterskorna uppfattade att deras förmåga till att utföra en ”riktig” Patientnärmre vård var begränsad. De sjuksköterskor som var nya på avdelningarna uttryckte större behov av

information, medan de som arbetat längre på avdelningen upplevde att de från början fått information som sedan inte följts upp. De sjuksköterskor som arbetar längre på avdelningen hade varit med vid införandet av modellen och fått tillgång till både utbildningsdagar och föreläsningar, vilket de nya sjuksköterskorna inte fått.

Flera av sjuksköterskorna berättade att det funnits materiel att ta del av, men att tidsbrist gjort att de inte kunnat. Föreläsningstillfällen samt litteratur hade funnits men eftersom arbetstiden prioriterats till patienterna fanns inte möjligheten till att avsätta tid för inlärning. Sjuksköterskorna upplevde inte att de ville använda sin fritid till inlärning kring Patientnärmre vård.

”Alltså jag hade böcker som låg framme, men som sagt ja.. Då ska man också ha avsatt tid under arbetstid att läsa igenom o jag kände inte att jag hade tid att lägga min fritid på det.”(Intervju 6)

Förändrad arbetsmiljö

Att Patientnärmre vård innebar mindre stress upplevde flera av sjuksköterskorna. En stor del av denna minskade stress berodde på att koordinatorn kunde ta många av telefonsamtalen som kom till avdelningen. Mindre expeditioner upplevdes som lugnare och tystare vilket innebar att sjuksköterskorna upplevde mindre stress. Eftersom modellen innebar tidsvinster kände sig informanterna mindre stressade då de inte var oroliga för att hinna med alla arbetsuppgifter.

”För innan hade man en stor expedition där alla satt och där var det ju jätterörigt och hög ljudnivå/…” (Intervju 4)

När stressen minskade uppfattade sjuksköterskorna varandra som gladare och mer positiva. Dessutom ökade tillfredsställelsen med arbetet då sjuksköterskorna upplevde att de hade en ökad möjlighet till att göra sitt bästa. Vid hemgång fanns inte längre oro om att arbetsuppgifter hade blivit missade. Även detta innebar stresslindring då sjuksköterskorna inte behövde bearbeta arbetet på sin fritid.

”Men det ger ju ändå mig en känsla av kontroll och att det går bra, de ger mig en känsla av jag faktiskt har gjort mitt bästa på mitt jobb.”(Intervju 5)

16

Däremot medförde de mindre teamen att sjuksköterskorna kännde sig mer ensamma i sin roll som sjuksköterska eftersom de inte hade samma närhet till andra sjuksköterskor som tidigare utan nu istället arbetade närmre andra yrkeskategorier. Fortfarande fanns dock möjligheten att rådfråga andra sjuksköterskor.

”../nu är man lite mer ensam man sitter ju själv, asså som sjuksköterska sen har man ju dom andra kollegorna ju, sjukgymnast, arbetsterapeut och

undersköterskorna men just som sjuksköterska är man ju lite ensam.”(Intervju 3)

Samtliga informanter poängterade koordinatorns roll för avlastning i arbetet. De uppskattade att koordinatorn kunde ta telefonsamtal då detta annars innebär frekventa avbrott under arbetsuppgifter. Under ett arbetspass kunde de tidigare bli avbrutna så pass många gånger att detta störde de andra arbetsmomenten och gav mindre tid till patienten. Eftersom koordinatorn även skötte andra administrativa uppgifter, uppfattade sjuksköterskorna att deras tid hos patienten ökade

ytterligare. Sjuksköterskorna upplevde även att koordinatorn nu kunde göra omotiverande uppgifter, såsom faxande och utskrivningar, som tidigare begränsat deras möjligheter att ge tillfredsställande omvårdnad till patienterna.

”Det är jättejätteskönt jag saknar absolut inte de (de administrativa uppgifterna,

skribenternas anm.), ja var på en annan avdelning nu i somras för den här

avdelningen var nerstängd och då fick man själv hand om telefonen o de e…, så fort man är inne och pratar med patienten ringer telefonen och hela tiden blir man avbruten” (Intervju 2)

DISKUSSION

Studiens resultat visar bara hur upplevelserna var under studiens gång, inte hur upplevelserna varit innan eller efter studiens genomförande. Resultatet är specifikt för dessa två avdelningar och går därför inte att direkt överföra på andra

avdelningar. Dock finns möjlighet att efterlikna studien då studiens metod är beskriven.

Metoddiskussion

Här beskrivs positiva och negativa aspekter på val av metod, utifrån urval datainsamling och validitet.

Urval

Den ursprungliga tanken var att fler sjuksköterskor skulle delta, men också att de som deltog skulle ha större spridning gällande ålder, kön och arbetslivserfarenhet inom vården. Detta önskemål gick inte att uppfylla då det just då var viss

turbolens på avdelningarna. Det är dock tveksamt om det hade tillfört andra uppfattningar om fler informanter deltagit då datamättnad rådde redan efter fyra intervjuer.

17

Trost (2005) skriver att det med fördel väljs ut ett mindre antal (fyra till åtta stycken) informanter till att börja med för att sedan välja ut fler om inte datamättnad råder.

Arbetslivserfarenheten och erfarenheten i att arbeta med Patientnärmre vård var något låga. För att få mer djup i studien hade något bredare arbetslivserfarenhet varit en fördel. Eftersom modellen inte används i så stor utsträckning i södra Sverige innebär det att informanter med längre erfarenhet är svårt att hitta. Samtliga informanter var kvinnor, vilket är en brist i studien. Enligt Sveriges kommuner och Landsting (2005) var 9% av de anställda sjuksköterskorna, inom kommun och landsting, män (a a). För att få så stor bredd som möjligt på

uppfattningarna hade åtminstone en manlig informant varit att önska.

”Gatekeepern” var till stor hjälp vid rekrytering av informanter. Däremot finns inga garantier på att informanterna inte påverkats i sitt beslut till deltagande, eftersom ”gatekeepern” var en av avdelningscheferna. Även om ”gatekeepern” i rekryteringen varit konsekvent med att förklara att deltagandet är frivilligt finns viss risk att informanterna ändå känt visst tvång. Informanternas svar på

intervjufrågorna pekade åt att några kände sig mer välinformerade kring studien än andra, vilket innebar att viss tid gick åt till att förklara studiens syfte mer noggrant.

Det fanns en risk för att informanterna skulle känna sig stressade under

intervjuerna eftersom de skedde på arbetstid och på arbetsplatsen. Men eftersom tiden fanns avsatt just för intervju upplevde författarna att denna stress inte var så påtaglig. Vid något fall flyttades intervjutiden då informanten visat sig vara upptagen just vid det tillfället. På så vis minskades också risken för att stressa informanten genom att avbryta denne mitt i arbetsuppgifter.

Datainsamling

Intervjuerna skedde i enskilda rum på arbetsplatsen. Tanken bakom detta var att underlätta för informanterna då de inte behövde byta om eller ta sig till något ställe. Dessutom minskade man risken för störmoment som kan uppkomma i hemmet. Valet av rum var dock något bristfälligt då intervjuerna genomfördes i lunchrummet. Detta innebar att det vid flertalet tillfällen skedde störmoment i några av intervjuerna. I en av intervjuerna tappades ämnet helt och en ny fråga fick ställas, men i de andra intervjuerna innebar störmomenten ingen förlust av data.

Trost (2005) skriver att det är lämpligt att man är två intervjuare om intervjuaren är ovan. Detta för att intervjuarna ska kunna stötta varandra och för att inte information ska missas. Dock finns viss risk för att informanten känner sig i underläge vid detta upplägg. Skribenterna har noga övervägt detta men kommit fram till att denna risk är tämligen liten då det är två studenter som ska intervjua legitimerade sjuksköterskor.

Den författare som under intervjun fungerade som bisittare fokuserade på att anteckna, och sökte sällan ögonkontakt med informanten för att på så vis inte få informanten att känna sig uttittad. Författarna upplevde under pilotintervjun att de

18

inte var nog förberedda. Det skulle varit en fördel att gå igenom intervjuguiden fler gånger och att prova ut den på någon utomstående. Intervjuarnas bristande erfarenhet innebar att öppna frågor var svåra att ställa allt eftersom intervjun fortlöpte, då intervjuguiden inte kunde bistå med exempelfrågor. Dessutom upplevdes svårigheter i att hitta en balans mellan tystnad och kompletterande frågor.

Eftersom tiden för denna studie var begränsad fanns inte möjlighet till att göra en mer omfattande pilotstudie med fler pilotintervjuer. Tiden för intervjuerna

beräknades till 30-45 minuter innan studiens start. Pilotstudien visade dock på en kortare intervjutid, ca 15 min, vilket även resterande intervjuer tog. Detta innebar att en överskattning gjorts avseende tid för varje intervjutillfälle. Intervjuerna på respektive avdelning genomfördes under samma dag. Detta innebar att risken för att informanterna skulle diskutera frågorna sinsemellan var liten.

Vid flertalet tillfällen återgav informanterna andra kollegors uppfattningar istället för sina egna. Då detta inte svarar på studiens syfte ströks dessa uppfattningar ur resultatet. En alternativ metod för datainsamling hade varit en fokusgrupp där alla informanter deltog och diskuterade fram svar. På så vis hade informanterna kunnat påminna varandra om delar som annars kanske missas. Då hade

informanterna inte heller känt ett behov av att återge andras uppfattningar. Dock är sekretess, resultatriktning och påverkan en svårighet vid en sådan intervju.

Sättet analyseringen skedde på gav en enkel överblick över uppfattningar, och innebar också ett enklare sätt att få ihop beskrivningskategorier som svarade till syftet. En fördel för att bibehålla sekretessen var att USB-minne användes för samtliga dokument. På så vis behövde inget intervjumaterial sparas på datorer eller mobiltelefoner vilket gjorde risken för att obehöriga skulle få åtkomst mindre.

Validitet

För att säkerställa validiteten i studien har författarna har haft en handledare som gett åsikter och synpunkter under studiens gång. Paulsson (2008) beskriver att valideringen i en kvalitativ studie kan ökas genom att en korsvalidering görs. Detta genomförs genom att en utomståendes åsikter och hjälp tas till (a a). Författarna tog både enskilt och tillsammans fram uppfattningar och beskrivningskategorier. De enskilt genomförda analyseringarna stämde väl överens med varandra och kunde gemensamt skapa beskrivningskategorierna. Enligt Polit & Beck (2010) är detta en typ av triangulering och ökar på så vis studiens trovärdighet.

Citat användes också vid presentation av resultatet och även detta menar Polit & Beck (2010) är ett bra sätt att öka trovärdigheten i studien.

Det är enligt Polit & Beck (2010) viktigt att påvisa hur intervjuarnas relation till informanterna är, då detta kan påverka resultatet. Under ”Etiska överväganden” i denna studie påvisas det att skribenterna inte hade någon tidigare relation till varken avdelning eller informanter. Risk för förförståelse fanns, för att undvika

19

detta försökte skribenterna gå in i intervjuerna med öppna ögon och använda intervjuguiden för att inte rikta frågorna till informanterna.

Intervjuguiden som användes försäkrade också att liknande frågor ställdes till alla informanter. Dessutom innebar en bisittare att eventuella kroppsliga uttryck som inte uppfattas på inspelningarna kunde antecknas och ge ett annat ljus på

resultatet.

Resultatdiskussion

Denna studie visade att sjuksköterskors generella upplevelse av att arbeta med Patientnärmre vård var positiv. Dessutom uppskattade sjuksköterskorna arbetssättet. Uppfattningen var att de hade mer tid hos patienterna när de

administrativa uppgifterna minskade. Dessa resultat visade även Kjörnbergs et. al. (2010) studie.

Sjuksköterskorna i denna studie upplevde en ökad närhet och bättre relation till patienterna. Denna förändring är i enlighet med Travelbees omvårdnadsteori (2006), där hon menar att en god relation och närhet till patienten är viktig för en god omvårdnad. Dessutom krävs denna närhet för att utforma vården efter individens behov (a a). Även denna formbarhet efter patienten upplevde sjuksköterskorna förenklades genom Patientnärmre vård.

Avdelningarna hade en viss ökad närhet till materiel, såsom medicinvagnar, journalvagnar och stickvagnar. Ytterligare tillfredsställelse hade kunnat uppnås hos sjuksköterskorna om utformningen av avdelningarna varit annorlunda. Om inte möjlighet till ombyggnad finns kan t.ex. närheten till omläggningsmateriel lösas på så vis att mobila skåp ställs in på varje patientsal med materiel.

Flera av sjuksköterskorna nämnde att patienttyngden påverkade deras förmåga att arbeta med Patientnärmre vård. En anledning till att sjuksköterskorna upplevde patienterna som ”tunga” skulle kunna ses i att antalet patienter är högre än vad som önskas för Patientnärmre vård. Skulle antalet patienter per sjuksköterska minskas skulle kanske också synen på att patienterna är tunga förändras.

Modellen hade vid studiens genomförande inte helt införts. Avdelningarna hade infört vissa fragment av modellen men inte haft möjlighet till att genomföra alla förändringar fullt ut. Detta innebar att avdelningarna var i tid för förändring, och att detta i sin tur kan ta tid och upplevas som stressande. Svedberg (2007) skriver att förändringar kan göras i första och andra ordningens grad. Förändring av andra graden är större förändringar, där hela system involveras, medan första gradens förändringar är enklare förändringar(a a). För att underlätta förändringsarbetet på avdelningarna delades förändringen upp i små delförändringar. Detta borde

förenkla att införa Patientnärmre vård, men då sjuksköterskorna upplevt att de inte var nog informerade innebar även dessa små förändringar en stor ansträngning.

Ett resultat som presenteras i studien är ”förutsättningar för Patientnärmre vård”. Vid analysen av data diskuterades om detta verkligen svarade till syftet eller var ett bifynd. Dock inkluderas denna beskrivningskategori eftersom det var en upplevelse av hur den Patientnärmre vården, på just deras avdelning, fungerade.

20

Eftersom denna studie undersöker sjuksköterskors upplevelse av Patientnärmre vård, är det viktigt att påvisa att modellen på de undersökta avdelningarna inte var fullt utvecklad. Denna kategori visar att sjuksköterskorna upplever att vissa kriterier finns för att kunna genomföra och upprätthålla en Patientnärmre vård.

Resultatet visade på en önskan om mer information, motivering och uppföljning. För att kunna genomföra och upprätthålla en förändring till Patientnärmre vård krävs informerad och inspirerad personal. Svedberg (2007) skriver att de flesta ogillar tanken på förändring. Det är lättare att låta saker vara som de ”alltid varit”. Men för att en förändring överhuvudtaget ska kunna ske måste alla vara medvetna och informerade om syfte, mål och vilka förändringar som ska genomföras (a a). Eftersom sjuksköterskorna inte upplever sig vara välinformerade kan de ej heller förstå syftet, målen eller vilka förändringar som egentligen hör till Patientnärmre vård.

Svedberg (2007) skriver också om förändringsarbetets tre stadier. Första stadiet innebär en förberedelse inför förändringen. Andra stadiet är själva förändringen medan det tredje stadiet är återkopplingen (a a). Eftersom en återkoppling av information och förändring inte sker på avdelningarna kan inte heller förändringen slutföras och bestå. En arbetsgrupp skulle kunna arbetas fram med syfte att

informera medarbetarna, gamla som nya, kring Patientnärmre vård, förändringarna som sker på avdelningen i enlighet med modellen och hur förändringarna har fungerat. Denna arbetsgrupp skulle finnas som stöd vid eventuella frågor som uppkommer hos medarbetarna.

Avdelningarna har istället för en specialutbildad undersköterska/ sekreterare valt att ta en sjuksköterska till koordinator. Upplevelsen blir att

sjuksköterskebemanningen hos patienterna minskar och på så sätt ökar

patienttrycket på de övriga sjuksköterskorna. Syftet med att en koordinator ska avlasta personalen förloras därför till viss del. För att uppnå målet med

koordinator krävs att en person anställs med denna roll.

Samtliga sjuksköterskor upplevde att ronden inte uppfyllde sekretesskraven. Trots detta kan ronden anses vara patientnära då patienterna inkluderas i den. Hur ronden genomförs är inte huvudsaken, huvudsaken är att sekretess kan

upprätthållas samtidigt som patienten får vara delaktig. Eftersom ronden är viktig för patienten bör en diskussion föras kring förbättring av sekretessen.

I studien framgick av de nyare sjuksköterskorna att de hade större behov av kontroll och närhet till patienterna, detta för att nya sjuksköterskor troligen inte hunnit få in en struktur och prioritering i sitt arbete. De verkar därför vilja ha en större överblick. Dessutom behöver nyanställda sjuksköterskor få en relation till de andra yrkeskategorierna som arbetar med patienten och detta underlättas av Patientnärmre vård, då arbete i team sker.

21

SLUTSATS

De intervjuade sjuksköterskorna tycks ha uppskattat att arbeta med Patientnärmre vård då de avlastas i det administrativa arbetet. På så vis ges mer tid till

patienterna, som enligt sjuksköterskorna uppskattar den ökade närvaron.

Om fokuseringen ligger på den medicinska vården av patienten förloras grunden i sjuksköterskans arbete, som är att vårda hela människan. Enligt Travelbee (2006) ska sjuksköterskan inte bara fokusera på att vårda det fysiska lidandet utan hon bör vårda hela människan (a a). Genom att få en större tillgänglighet till patienten genom Patientnärmre vård skapas bättre förutsättningar för omvårdnad av hela människan och därmed en bättre vård.

Vidare forskning

Som tidigare nämnt är forskningen kring Patientnärmre vård begränsad. Fler studier hade varit önskvärt, men även studier kring patienternas upplevelse av modellen behövs. Patientnärmre vård bygger på fokusering av patienten, och inte enbart på att avlasta vårdpersonal. Patientens upplevelse är därför mycket viktig, även för att en vidareutveckling av modellen ska ske.

Modellen uppfattas vara inriktad på sjuksköterskans yrke, trots att modellen syftar till att teamarbete ska användas. Sjuksköterskornas användande av modellen påverkar även andra yrkeskategorier, därför borde även andra yrkeskategoriers upplevelse av modellen undersökas.

Fler studier med samma syfte behövs också för att validera modellens användande, men även för att modellen ska anses evidensbaserad. Observationsstudier skulle kunna ge en mer övergripande bild över vart

sjuksköterskornas tid läggs på varje avdelning och på så vis kan varje avdelning arbeta fram en modell som passar dem.

Framtida värde

Vid införande av nya metoder är det väldigt viktigt med utvärdering för att se om modellen har gett önskad effekt. Det är viktigt att höra sjuksköterskornas

uppfattning då det bland annat är de som arbetar aktivt med det. Denna studie ger en inblick i sjuksköterskornas upplevelse, men visar också brister och styrkor vid införandet av Patientnärmre vård.

Eftersom modellen till största del är inriktad på att användas av sjuksköterskor vore det intressant att höra vad andra yrkeskategorier anser om modellen, dessutom behövs troligtvis en modell också arbetas fram som fungerar även för dessa arbetskategorier.

22

REFERENSER

Att leda för bättring: om framtidens ledarskap. (1998). Stockholm:

Landstingsförbundet

Hendrich, A., Chow, M., Skierczynski, B.A & Lu, Z (2008) A 36-hospital time and motion study: How do medicalsurgical nurses spend their time? The

Permanente Journal, 12(3), 25-34.

Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763

Inde, M (2006) Framtidensvårdmodell Patientnärmre vård. Hur gör man? Landstinget i Värmland: Utvecklingsstaben

Kjörnsberg, A., Karlsson, L., Babra, A & Wadensten, B (2010) Registered nurses’ opinions about patient focused care. Australian journal of advanced

nursing, 28(1), 35-44

Körner, S & Wahlgren, L (2009) Praktiskt statistik (3dje uppl) Lund: Studentlitteratur

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460

Landstinget i Värmland (2000). Patientnärmre vård. Så skapas förutsättningar. (Elektronisk) Tillgänglig: >http://www.liv.se/sidkat/5549/avd6.pdf < (2011-12-01)

Patientsäkerhetslag, 2010: 659

Paulsson, G (2008). Fenomenografi I: Granskär, Höglund-Nielsen (red) Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Polit, D F & Beck, C T (2010) Essentials of nursing research methods, appraisal

and utilization. 7th Ed. Philadelphia, PA: Lippincott Williams &Wilkins

Svedberg, L (2007) Gruppsykologi - om grupper, organisationer och ledarskap. (4.e upplagan) Lund: Studentlitteratur

Sveriges Kommuner och Landsting (2004)Fakta om kvinnor och män i Landsting och Regioner 2004 (Elektronisk) Tillgänglig:

>http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=9e337241-b621-4ec5-8ee4-5fe5ad33b145< (2011-11-25)

Travelbee, J (2006). Mellemmenneskelige aspekter i sygepleje. 1. udg., 3. opl. København: Munksgaard

23 Formulär

Informationsbrev

Projektets titel:

Sjuksköterskors upplevelse av arbete med Patientnärmre vård. Datum: Studieansvariga studenter: Linnea Ahlman 0708-822917 m09p3124@student.mah.se Tatiana Luchi 0733-477127 M09p3411@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö Tfn 040- 6657000

Utbildning:

Sjuksköterskeprogrammet

Nivå: Termin 5 Information om projektet

Vi är två sjuksköterskestudenter på Malmö högskola som denna termin ska skriva vår C-uppsats. Vi har valt att skriva om sjuksköterskors upplevelse av att jobba med

Patientnärmre vård. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att jobba med Patientnärmre vård på en somatisk avdelning.

Vi kommer att intervjua sjuksköterskor från två somatiska avdelningar.

Vår plan är att intervjua 2-4 sjuksköterskor på varje avdelning i vecka 46 eller 47. Intervjuerna är tänkta att hållas i lämplig lokal på arbetsplatsen och de kommer att ta ca 30-60 min. Vid intervjun kommer vi båda vara på plats, varav en håller i intervjun och den andre fungerar som bisittare. Intervjuerna kommer också att spelas in för att underlätta för oss. Dessa inspelningar kommer endast lyssnas igenom utav oss. Givetvis kommer

intervjun att hålla sig ifrån personrelaterade frågor och frågor om arbetsledning eller liknande som kan vara utpekande och känsligt.

Det är helt frivilligt att delta i studien och du kan när som helst välja att avbryta din

medverkan utan närmre motivering. Allt material kommer att hanteras med största möjliga konfidentialitet och ingen obehörig kommer att kunna ta del av materialet. Alla

informanter kommer att avidentifieras så att ingen information skall kunna kopplas till enskilda individer vid slutrapportering av studien. När studien är färdig får ni gärna ta del av vårt resultat. Det beräknas bli i början av 2012.

Härmed tillfrågas du om deltagande i studien. För att vi ska kunna planera in intervjuerna ser vi gärna att du anmäler ditt intresse snarast till avdelningschefen.

För ytterligare information om studien kan du nå oss via mail eller telefon som angivet ovan.

Linnea Ahlman Tatiana Luchi

24

Bilaga 2

Intervjuguide- sjuksköterskor

Känner sig sjuksköterskan säker i begreppet PNV?

- Vad innebär PNV för dig?

- Hur anser du att PNV-modellen genomförs på just din avdelning?

- Hur länge har du jobbat med PNV?

Sjuksköterskans upplevelse av att jobba med PNV

- Vilka positiva samt negativa aspekter kan du se i PNV?

- Hur har du upplevt att jobba med PNV?

- Hur tycker du PNV-modellen fungerar på just din avdelning?

Hur upplever sjuksköterskan att PNV påverkar arbetet?

- Beskriv arbetsmiljöns påverkan av PNV

- Beskriv relationen PNV- arbetsrelaterad stress

Att börja med PNV

- Hur kändes det första gången du kom till en avdelning med PNV, kan du berätta

lite om det?

Hur skulle en perfekt PNV-modell se ut enligt dig? Eventuella tillägg från informanten

25 Formulär

Tillstånd

Sjuksköterskors upplevelse av att jobba med Patientnärmre vård Datum: 2011-10-19 Studieansvariga: Linnea Ahlman M09p3124@student.mah.se Tatiana Luchi M09p3411@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000

Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Grundnivå, termin 5

Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.

Namn: ……… ……… Verksamhetschef/motsvarande vid: ……….. ……… Datum: ……… Underskrift: ……… Namnförtydligande: ………

26 Formulär

Samtycke

Sjuksköterskors upplevelse av att jobba med Patientnärmre vård Datum: 111026 Studieansvariga: Linnea Ahlman M09p3124@student.mah.se Tatiana Luchi M09p3411@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000

Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Grundnivå, termin 5

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:

Datum: ………..