TIDSKRIFT FÖR RÄTTSSOCIOLOGI VOL 5 1988 NR2
Aktuell information
ETT NYTT NUMMER
Den amerikanska Law & Society Association's kvartalstidskrift Law
& Society Review har från och med
i år berikats med ett femte nummer, som uteslutande ska innehålla re-censioner. Vol. 21 No. 5 1988 innehåller 37 kombinerade debatt-och recensionsartiklar som sam-manlagt behandlar 56 böcker utgiv-na under de seutgiv-naste fem åren. Ämnesvalet är brett, från "Glasnost and the Soviet System of Justice" till The Best of Times and the Worst of Times in the Sociology of Law".
Vi ska bjuda på ett par godbitar "KÖPEDOMARE"
I sin artikel "Another Brief for Business" riktar Joel Rogers skarp kritik mot Richard Neely och den-nes bok Judicial Jeopary: When
Business Collides with the Courts,
som han finner mycket obehaglig. Neely vill förbättra näringslivets ställning i domstolarna, vilket för honom innebär att de ska vinna fler mål i domstol än de gör för närva-rande. För att åstadkomma detta, menar Neely, måste näringslivet agera framgångsrikt i domstolarnas politiska forum, så som tidigare skett genom lobbyverksamhet gent-emot lagstiftaren och vissa tillämp-ningsmyndigheter.
Ett av Neelys förslag till hur näringslivet ska uppnå en bättre ställning i domstolarna är, inte oväntat, att vifta med checkhäftet. Domarna är nämligen inte speciellt välavlönade, och för att få råd med semesterresor tvingas de åka på allehanda slags konferenser, med-förande frun. Näringslivet bör till-varata denna situation genom att bjuda domare och deras fruar på lyxsemestrar till åtråvärda
160 TIDSKRIFT FÖR RÄTTSSOCIOLOGI VOL 5 1988 NR 2
terorter där man håller seminarier om olika aspekter av näringslivets förhållande till rätten. Därmed ges möjlighet att förklara de olika prob-lem som de stora företagen upple-ver i domstolarna.
Enligt Rogers är denna form av lobbying i viss utsträckning redan en realitet i USA; det finns redan en del "köpedomare". Trots det anser han att man sannolikt, och förhopp-ningsvis, kan förvänta sig av do-markåren att de använder sin makt på ett mer ansvarsfullt sätt än det Neely uppmanar till i sin bok.
REGLERINGSTEORI
Missa inte heller Robert A. Ka-gans artikel "What makes Uncle Sammy Sue?", som bygger på en recension av David Vogels
Natio-nal Styles of Regulation: Enviro n-mental Policy in Great Britain and the United States. Kagan, som själv
svarat för väsentliga bidrag till ökad kunskap om regleringars teori och verklighet, pekar här på några cent-rala punkter i jämförelsen mellan regleringsstrukturen i länder med olika politisk struktur och rättslig kultur.
Hans iakttagelser är viktiga för en förståelse av samspelet mellan rätt, politik och reglering. Ett land kan inte tillgodogöra sig reglerings-strategier, t ex för miljöproblemen, som utarbetats i annat land, utan att ta hänsyn till de stora skillnader som kan finnas mellan länderna i avseende på rättslig kultur och poli-tisk struktur.
STATSSEKRETERAREN OCH DE TRE VISE MÄNNEN Rättssociologiska institutionen har under höstens seminarieserie gäs-tats av ett antal bemärkta personer.
Först ut var den norske rättsso-ciologen Hans Petter Graver. Han är för närvarande engagerad i ett projekt tillsammans med Torstein Eckhoff, med målet att tvärs emot rättskällelärans heligaste axiom visa att det inte finns en gällande rätt.
Den 19-22 oktober besöktes ins-titutionen av Dr Joost Kuitenbrou-wer från Institute of Social Studies i Haag, Holland. Dr Kuitenbrouwer berättade om den programverksam-het som han sedan flera år bedriver och som kallas "A Special Teaching Programme on Human Rights", med kurser i Holland och Chile. Under besöket fördes preliminära diskussioner om uppläggningen av en liknande verksamhet i Lund, som komplement till det holländska programmet. Här samarbetar insti-tutionen med Tredje världen-semi-nariet på Sociologiska institutionen och avdelningen för internationell rätt på Juridiska institutionen.
I november kom professor Aulis Aarnio från Helsingfors universitet. Aarnio, som är en framträdande rättsfilosof och rättsteoretiker, höll ett föredrag på temat rättsvetenska-pens paradigm och rättssociologi.
Sist i raden kom statssekretera-ren i justitiedepartementet Sten Heckscher, som under ivrigt förne-kande av att han någonsin varit en forskare talade om hur lagstiftning skapar behov av (rättssociologisk) forskning och hur forskning kan initiera lagstiftning. Inte minst gäl-ler detta forskning om lagstiftaren själv och om tolika tillämpnings-myndigheter. Hans anförande gav upphov till flera livliga debatter, bl a om kriminalvården. Inte en enda gång under seminariet nämn-des Ebbe Carlssons eller Anna-Greta Leijons namn.
UNIVERSITETSBIBLIOTEKET
