Drift och underhåll av gator och vägar : System för kostnadsuppföljning av standardnivåer: Förslag till utvecklingsprogram

i V

450 19585

Drift och underhåll av gator och vägar

System för kostnadsuppföljning och beskrivning av standardnivåer

Förslag till utvecklingsprogram

»

*

_ Sten-Åke Larsson

Gatukontoret Göteborg

W Vag och Trafik-

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping

Drift och underhåll av gator och vägar

System för kostnadsuppföljning och beskrivning av standardnivåer

Förslag till utvecklingsprogram

Sten-Åke Larsson

Gatukontoret Göteborg

VTI, Linköping 1986

Väg00/7 7;Efik Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping [ $tif41/tet Swedish Road and Traffic Research institute * S-581 01 Linköping Sweden ;;Åw ke"

pat)% Nosa PE: ,

FÖRORD REFERAT ABSTRACT INLEDNING FILOSOF I - Allmänt Kostnadsuppföljning Standardbeskrivning Konsekvensbeskrivning Gatudatabank KOSTNADSUPPFOLJNING Allmänt Strukturering - Definitioner - Kostnadsredovisning - Inrapportering - Bokföring Produktionsuppföljning Kostnadsuppföljning (bearbetning) Genomförande Kostnader STANDARDBESKRTVNING - Allmän beskrivning - Genomförande - Kostnader KONSEKVENSBESKRITIVNING - Allmän beskrivning - Genomförande - Kostnader GATUDATABANK - Allmän beskrivning - Genomförande - Kostnader BILAGOR 1 - 7 VTI MEDDELANDE 450 Sid I I 1

Våren 1982 tillsatte Transportforskningsdelegationen (TFD)* en kommitté med uppgift att dels kartlägga och prioritera be-hovet inom driftområdet, dels följa av TFD finansierade FoU-projekt inom detta delområde, dels verka för en samordning av driftforskningen.

På basis av dels utförda behovsanalyser med tillhörande problem-struktureringar, dels översikten av kunskapsläget, dels sammanfattningar av planerade FoUarbeten föreslog kommittén TFD att -koncentrera tillgängliga FoU-medel till nedanstående delområden för ett fördjupat planerings- och programmeringsarbete - bl a i avsikt att få fram ett underlag för beslut om det fortsatta Fol-arbetet.

System för kostnadsuppföljning - standardbeskrivning Vintervägservice - trafiksäkerhet och framkomlighet Vägbeläggningar - nedbrytningsmodel ler

Tung trafik - axellaster Konstbyggnader

Näringslivets transportkostnader - andel som beror av driftstandarden

För fyra av ovanstående sex delområden har det varit möjligt att genomföra det tilltänkta planerings- och programarbetet, vilket dokumenterats i följande VTI Meddelanden.

449 Drift och underhåll av konstbyggnader.

Kunskapsläge'

och FoU-behov

av Hans Ingvarsson och Bo Westerberg

450 Drift och underhåll av gator och vägar. System för

kostnadsuppföljning och beskrivning av

standard-nivåer. Förslag till utvecklingsprogram

av Sten-Åke Larsson

451

Vinterväghållning i tätort. Fyra projektförslag

in-riktade på trafiksäkerhet och framkomlighet

av Börje Thunberg, Rein Schandersson och Gudrun Öberg

452 Tillståndsförändrings-(nedbrytnings- )modeller för

gator och vägar i tätort. Planprojekt

av Lennart Djärf

*

Efter den 1 juli 1984 Transportforskningsberedningen (TFB)

av Sten-Åke Larsson Göteborgs gatukontor Box 1518

401 50 GÖTEBORG

REFERAT

Kommunernas ekonomiska handlingsutrymme har under senare år blivit allt mer begränsat. De stora utbyggnader inom gatusektorn, som skedde under 1960-talet och i början av 1970-talet, börjar dessutom nu i allt större utsträckning nå den punkt i underhållscykeln då mer omfattande och kostsamma åtgärder erfordras. Dessa förhållanden ställer ökade krav på effektivitet och kostnadsmedvetenhet, d v s att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt.

För att möta dessa krav på ett tillfredsställande sätt fordras ökade kunskaper om vilka effekter olika handlingsalternativ ger

och dess konsekvenser, såväl tekniska som ekonomiska, jämte

möj-ligheter att på ett rationellt sätt genomföra väghållningsuppgifter.

Ett förslag till system som omfattar hela problemområdet har tagits

fram. Arbetet har utförts inom ramen för

Transportforskningsbered-ningens (TFB) verksamhet. Systemet kan sägas bestå av fyra

huvud-delar nämligen

- kostnadsuppföljning där målsättningen är att inom ramen för

nu-varande bokföringssystem anpassa kontoplanen så att nedlagda

kostnaders fördelning på olika verksamhetsområden, och delar

därav, kan ske på en tillräckligt detaljerad nivå

- beskrivning av olika standardnivåer för drift och underhåll av

befintliga anläggningar och beräkning av kostnader härför

- konsekvensbeskrivning, där konsekvenserna för såväl väghållaren

som samhället i övrigt, anges i form av ökade alternativt

mins-kade kostnader beroende på vald standard

- gatudatabank med uppgifter om mängd och typ av anläggningar m m i gaturummet jämte möjligheter att hantera och bearbeta uppgifter om aktuella

ti1Tstånd, standardnivåer, konsekvenser

m m för att få underlag för verksamhetsplaneringen, kunna

be-döma kostnad-nytta av ett valt handlande etc.

Systems for follow-up of costs and description of standard levels

by Sten-Åke Larsson City of Gothenburg Box 1518

s-401 50 GOTHENBURG Sweden

ABSTRACT

In recent years municipalities in Sweden have suffered from

diminishing freedom of action due to the strained economy. In the 1960's and in the beginning of the 1970's there was a large ex-pansion of the street network. These streets have now reached an age, when the demand for extensive and costly maintenance measures increases rapidly. Together these circumstances call for increased efficiency and cost consciousness, i.e. the resources available must be used in the best possible way.

!

In order to satisfy these demands a thorough knowledge is necessary

of the impacts of different alternatives, the technical and

eco-nomic consequences as well as the possibilities for carrying out

the duties of the road authority in a rational manner.

The report describes a proposed system which covers the whole

problem area. The work was carried out within the scope of the

activities of the Swedish Transportation Research Board. The

system consists of four major parts:

- follow-up of costs, where the aim is to modify the present

accounting system, so that costs can be distributed in

suffi-cient detail on different activities in different areas

- description of different standard levels for operation and

maintenance of existing infrastructure and calculation of costs

for these levels

- description of consequences for the road authority, the road users and for the rest of the society; preferably given as increasing or decreasing costs depending upon the choice of

standard

- street data bank with data on infrastructure (amounts, numbers, types etc) and with possibilities to handle and to process data on current conditions, standard levels, consequences etc. so that a basis for the planning of activities can be produced and the cost-benefit of a chosen strategy can be estimated

Kommunernas ekonomiska utrymmen har under senare år blivit allt mer begränsade. Några tecken på att denna trend inom överskådlig tid kommer att genomgå någon avgörande förändring till det bättre finns f.n. inte. Verkligheten är snarare den motsatta. Inom

vägbyggnads-sektorn, som dessutom kommit i strykklass under senare år, är problemet än värre.

Härtill kommer, att de stora anläggningsvolymer som tillkom under 1960-talet, och början av 1970-talet, nu i allt större utsträckning börjar nå den punkt i under-hållscykeln då mer omfattande och kostsamma åtgärder erfordras.

Dessa förhållanden ställer ökade krav på effektivitet och kostnadsmedvetenhet för att tillgängliga resurser skall kunna nyttjas på bästa sätt.

För att kunna tillmötesgå dessa krav fordras förbättra-de kunskaper om förbättra-de effekter och effektsamband som blir följden av olika handlingsalternativ. Här avses effek-ter och effektsamband för såväl väghållaren som för trafikanten .

Nuvarande kunskaper lämnar många frågor obesvarade främst när det gäller tätortsförhållanden.

Som ett led i att förbättra dessa kunskaper tillsatte Transportforskningsberedningen (TFB) 1982 en kommitt" för frågor rörande drift och underhåll av gator och vägar med inriktning på i första hand tätortsförhållan-den .

En av kommittens uppgifter är att följa och övervaka arbetet avseende ett fördjupat planerings- och program-meringsarbete inom sex delområden där TFB avsatt medel.

Ett av dessa delområden är "System för kostnadsuppfölj-ning - beskrivkostnadsuppfölj-ning av standardnivåer" .

Förslag till program för fortsatt arbete inom detta område har utarbetats under vintern 1984 och kommer här att redovisas.

I redovisningen hänvisas i vissa fall till utredningar och utvecklingsprojekt av olika slag som genomförts eller som fn pågår. Någon undersökning efter vilka förutsättningar och i vilka former dessa underlag kan disponeras i här beskrivna sammanhang, har inte gjorts. Detta är frågor som förutsätts ingå i ett eventuellt kommande utvecklingsprojekt inom området för kostnads-uppföljning och standardbeskrivningar.

A1llm än t

För att möta de ökade krav som ställs på att tillgäng-liga resurser nyttjas på bästa sätt fordras ökade kun-skaper om vilka effekter olika handlingsalternativ ger och dess konsekvenser, såväl tekniska som ekonomiska,

jämte möjlighet att på ett rationellt sätt hantera des-sa uppgifter.

Ett förslag till system som omfattar hela problemområ-det åskådliggörs i nedanstående figur

STRUKTURERING STANDARD - | a] KONSEKVENSER

KOSTN %%_REDOVISN._i ok FQÄGHÅLLARENt_{- TRAFIKAÄNTEN KOSTN.- NYTTA}

_BUDGETERING INRAPPORTERING GATUDATABANK | VERKSAMHETS -PLANERING A-PRIS - ' REG!STER H BELAGGNINGS -PROGRAM ETC KOSTNADS -UPPFOGLJNING (BEARBETNING) PRORUKTIONS -LIPPFOLJNING T 1 BOKFOR!NG

Systemet kan sägas bestå av fyra huvuddelar, nämligen kostnadsuppföljning, standardbeskrivningar, konsekvens-beskrivningar och möjlighet att hantera dessa uppgif-ter, dvs en gatudatabank. Dessa delar och sambanden dem emellan kan beskrivas på följande sätt.

Kostnadsuppföljning

En grundläggande förutsättning vid uppbyggnad av ett planeringssystem är kunskap om nedlagda kostnaders för-delning på skilda verksamhetsområden och delar därav. Med verksamhetsområden avses

Driftkostnadsutredningens (DKU) uppdelning i belägg-ningar, gröna ytor, vägmärken etc. I DKU ingår Göte-borg, Luleå, Solna, Stockholm, Sundsvall och Västerås kommuner .

'

Fördelningen av kostnader bör även kunna göras på

statskommunalt resp kommunalt vägnät, typ av gåta eller

väg och om möjligt även i någon form av

objektuppdel-ning .

'

Målsättningen bör vara att inom ramen för nuvarande bokföringssystem kunna anpassa kontoplanen till här nämnda kostnadsuppdelning.

Denna grundläggande struktur av kostnadsredovisningen bör sedan samordnas på ett sådant sätt att indata

anpassas till både det traditionella bokföringssystemet och ett produktionsuppföljningssystem för hantering av produktionsdata såsom utförda mängder, erforderliga resurser etc. Dessa uppgifter tillsammans med uppgifter från bokföringssystemet och gatudatabanken (se särskild rubrik) ger värdefulla underlag för beräkning av årliga drift- och underhållskostnader, åtgärdskostnader m.m för de skilda verksamhetsområdena .

*

Givetvis skall det även finnas möjlighet till valfria

sammanställningar och bearbetningar efter varje enskild

kommuns önskemål.

Standard besk rivning

Den standard som skall beskrivas är drift-och

under-hållsstandarden för befintliga anläggningar, dvs inte

någon beskrivning av anläggningsstandard. Med

drift-och underhållsstandard menas vid vilka kriterier som

åtgärder av olika slag skall vidtagas t.ex vid vilket

spårdjup måste beläggningen åtgärdas, tillsynsintervali

etc.

Utgångsläget bör vara en beskrivning av en O-standard

(basstandard). Med O-standard menas en standardnivå där

man med nuvarande kunskaper kan säga att anläggningarna

både tekniskt och funktionsmässigt vidmakthålls med

utgångspunkt från väghållarens kostnader.

Utifrån denna O-standard kan sedan alternativa

stan-dardnivåer beskrivas, både högre och lägre. Till

res-pektive standardnivå och verksamhet måste också årliga

drift- och underhållskostnader tas fram. Detta kan ske

genom teoretiska beräkningsmodeller och/eller verkligt

nedlagda kostnader från ett tillräckligt detaljerat

uppföljningssystem. Det sannolika är att man i ett

inledande skede måste förlita sig på teoretiska

beräk-ningsmodeller.

Hantering och bearbetning av dessa standardnivåer och

dess kostnader sker därefter i gatudatabanken och till

denna kopplat a-prisregister (se särskild rubrik).

sk rivning

De konsekvenser som här avses är ökade alt. minskade

kostnader beroende på vald standardnivå för dels

väg-hållaren och dels för samhället i övrigt (olycks-,

for-dons- och färdtidskostnader).

Utgångsläget vid beskrivning av dessa kostnader är

O-standarden där konsekvenskostnaderna sätts tilll O.

O-standard. Kostnaderna för konsekvenserna bör uttryc-kas i samma enheter som drift- och underhållskostnader-na för att en direkt jämförelse mellan totalkostunderhållskostnader-naderunderhållskostnader-na

(drift- och underhållskostnader + konsekvenskostnader) för olika handlingsalternativ skall kunna göras.

Gatudatabank

I begreppet gatudatabank inberäknas dels ett gatureglils-ter, dels ett a-pris-register och dels möjligheter att på olika sätt bearbeta uppgifterna i dessa register.

I gaturegistret skall finnas uppgifter om gatu- och vägnätet, uppdelat efter lämpligt valt referenssystem. Här avsees vissa administrativa data, befintlig och planerad standard för olika verksamheter, typ av anläggning eller anordning, mängder etc.

Referenssystemet måste vara utformat på ett sådant sätt att en koppling mellan uppgifter ur gaturegistret och kostnadsbokföringen är möjlig utan extra bearbetning.

Till gaturegistret skall ett a-prisregister kopplas där uppgifter om årliga drift- och underhållskostnader för olika verksamheter och standard, konsekvenskostnader för väghållare och/eller trafikant vid förändrad stan-dard, åtgärdskostnader för olika drift- och underhålls-åtgärder etc, skall kunna registreras.

Uppgifterna i gatu- och a-prisregistren skall i sär-skilda bearbetningssystem kunna ge underlag som hjälp vid kostnad-nyttaanalyser, budgetarbete, verksamhets-planer såsom beläggningsprogram etc.

Dessa bearbetningsrutiner bedöms dock icke att ingå i programmet för "System för kostnadsuppföljning

-beskrivning av standardnivåer" men bör ändå nämnas i detta sammanhang.

Allmänt

Kostnadsuppföljningen i Sveriges kommuner sker idag till övervägande delen enligt den s.k K-planen. De kom-muner som avviker är i första hand de större där egna, och för den egna organisationen anpassade system

nytt-jas .

I K-planen finns möjligheter till olika detaljeringsni-våer , men givetvis är det av varierande grad dessa möj-ligheter nyttjas.

Variationerna av detaljering och uppläggning av kost-nadsuppföljningen i kommunerna är sannolikt ganska många. För att kunna ta till vara och utnyttja de kun-skaper och erfarenheter som finns är en samordning i högsta grad önskvärd.

Vid utveckling av ett sådant samordnat system för kost-nadsuppföljningen måste ambitionen vara att skapa ett system som går att anpassa till nu befintliga redovis-ningssystem utan alltför stora justeringar i

organisa-tion, kontoplan m.m.

'

Strukturering

En grundläggande förutsättning vid utveckling av ett

kostnadsuppföl;jningssystem, avsett att kunna ligga till

grund för kostnadsjämförelser kommuner emellan, är att

klara ut vilka kostnader som avses och hur dessa skall

redovisas. Dessa delar kommer här närmare att

beskri-vas .

D e fi n i tion e r

Definition och beskrivning av vilka verksamheter och

kostnader som skall anses vara drift- och

underhålls-kostnader i gatu- och väghållningen måste ske på ett

tydligt sätt och med klara avgränsningar. Skillnader i

organisation, administrativa rutiner m.m gör att

verk-samheter och kostnader ansvarsmässigt kan hamna på

oli-ka ställen beroende på kommun. Detta oli-kan även innebära

att drift- och underhållskostnader för gatu- och

väg-hållningen redovisas i skilda bokföringssystem i

kommu-nen .

För att om möjligt eliminera de problem som dessa

skillnader innebär och skapa förutsättningar för

rätt-visande jämförelser mellan kommuner måste således dessa

definitioner komma till stånd.

de detaljeringsgrad. Här kan nämnas norrlandskommunerna Sundsvall, Umeå, Luleå, Boden, Härnösand m.fl.

För Danderyd, Lidingö, Täby och Sollentuna kommuner har jämförelser gjorts främst på vinterväghållningssidan.

Kommunerna Mölndal, Kungsbacka, Partille, Lerum m.fl har uppdragit åt en konsult, Göteborgs Förorter, att se på möjligheten att göra kostnadsjämförelser mellan des-så kommuner .

Längst inom detta område torde dock DKU kommit. Under den senaste 1l0-årsperioden har här stora ansträngningar gjorts för att skapa förutsättningar för alltmer rätt-visande jämförelser mellan kommunerna inom hela gatu-och väghållningsverksamheten. En del i detta arbete har givetvis varit att strukturera och definiera kostnader-na för drift- och underhåll. Någon sammanställd doku-mentation avseende dessa definitioner finns dock inte.

Underlag för utarbetande och sammanställning av erfor-derliga definitioner av drift- och underhållskostnader finns således inom DKU tillsammans med andra gruppeing-ar som verkat inom detta område.

Andra synpunkter som är viktiga att väga in i defini-tionerna måste inhämtas från Statens Vägverk med tanke på de former som statsbidragen till det statskommunala vägnätet i framtiden skall beräknas efter.

K os tn a d s re d o vis nin g

Drift och underhåll av gator och vägar i kommunerna sker utifrån olika förhållanden och förutsättningar. Skillnader i organisation, trafikarbete, typ av gator och vägar, klimatförhållanden, standardkrav m m gör att nedlagda drift- och underhållskostnader inte alltid är direkt jämförbara. Former för redovisning av dessa kostnader på ett sådant sätt att jämförelser kommuner emellan möjliggörs har, som tidigare nämnts, utvecklats i varierande omfattning och detaljeringsgrad på ett antal ställen i landet. Viss dokumentation avseende dessa förslag biläggs som bilaga l.

Redovisning av nedlagda drift- och underhållskostnader har inom DKU:s ram skett årligen under den senaste 10-årsperioden med ständig vidareutveckling för att nå allt bättre jämförelsematerial mellan kommunerna. En grundläggande uppdelning av gatu- och väghållningen i verksamhetsområden har varit följande:

Gröna ytor

Vägmärken m m

Trafiksignaler

Gatubelysning

Renhållning (barmark och vinter)

Konstbyggnader

Dagvattenavledning

Speciella åtgärder

Kostaaderna har redovisats i 4 nivåer, genomgående i

kr/m"

körbaneyta exkl vägren. Med vägren menas ytan

utanför kantlinje där bredden är > l m.

Dessa nivåer är:

- kommunens totala gatu- och vägnät,

- uppdelning på statskommunalt resp kommunalt vägnät,

- uppdelning på typvägar,

- uppdelning på delverksamheter inom resp

verksamhets-område .

De olika redovisningsnivåerna kan även beskrivas med

följande figur.

stt

Totala gatu- och vägnätet

-Statskommuna la

gatu- och vägnätet

|

I

I

-Kommunala

gatu-gatu- och vägnätet

Typväg

1

Typväd [Typvädg||Typväg

2

3

4

Typväg

₅

De lverksamhet

Delverksamhet

Uppdelningen i delverksamheter har gjorts på nivån

statskommunalt resp kommunalt gatu- och vägnät.

Kost-naderna för delverksamheterna har dessutom, där detta

varit möjligt,

speciella verksamheten.

redovisats i enheter anpassade till den

En beskrivning av verksamhetsområdena uppdelade i

delobjekt visas i bilaga 2.

Typvägsindelningen som den hittillsvarande redovisning-en inom DKU har följt, har bestått av fem typvägar. I samband med den nya förordningen för statsbidrag till statskommunal väghållning ändrades typvägsindelningen till fyra typvägar. Det syns därför lämpligt att anpas-sa även kommunernas interna uppföljning enligt denna indelning.

Indelningen i fyra typvägar sker

enllgt följande

defi-nitioner .

Typväg 1: Motorväg, motortrafikled och liknande med

planskilda korsningar.

Typväg 2: Väg eller gata med minst fyra körfält,

mitt-skiljeremsa och korsningar i plan.

Typväg 3: Väg eller gata med bredd * 10 m, korsningen i

plan och utan mittskiljeremsa.

Typväg 4: Väg eller gata med bredd > 10 m, korsningen i

plan och utan mittskiljeremsa.

Formerna för redovisningen av DKU-kommunernas nedlagda

drift- och underhållskostnader för gatu- och

väghåll-ningen har, som tidigare nämnts, succesivt förbättrats

i syfte att skapa ett allt bättre jämförelsematerial.

Fortfarande finns dock en del brister som bör åtgärdas

och som ett led i detta arbete har en, av Svenska

kom-munförbundet finansierad, utredning genomförts med bl.a

följande mål.

--

Med utgångspunkt från redovisat material för 1982

analysera resp kommuns nedlagda drift- och

under-hållskostnader, där de skilda förutsättningar och

förhållanden som gäller i de olika kommunerna,

beak-tas .

i

-

Kostnadsanalyserna skall även ligga till grund för

förändringar i nu gällande former för redovisning av

kommunernas drift- och underhållskostnader så att de

skilda förutsättningar och förhållanden som råder i

de olika kommunerna mer skall kunna framgå. Syftet

är att på sikt få ett redovisnings underlag som är

användbart även i andra sammanhang och gentemot

and-ra kommuner .

Resultatet av denna utredning innebär inga förslag till

avgörande förändringar av de former som DKU hittills

har arbetat efter. Förutom anpassningen till fyra

typ-vägar, enligt Vägverkets modell, föreslås inga

princi-piella förändringar. Det vore dock önskvärt att

kost-nadsredovisning på typvägsnivå även kan komma till

stånd på det kommunala gatu- och vägnätet och att

redo-Vlsnlngen 'A delverksamhet även skulle kunna ske på

typ-vägni vå.

Totala gatu- och vägnätet

l

[_

|

Statskommunala

Kommunala

gatu- och vägnätet

gatu- och vägnätet

|

1

1

I

I

|

I

l

Typväg| |Typväg|||Typvägj|Typväg||Typväd |Typväg|||[Typväg| |[Typväg

1

2

3

4

1

2

3

&

*Delverksamhet Delverksamhet

De mer omfattande förändringar som föreslås i utred-ningen gäller uppdelutred-ningen i delverksamheter. Det är på denna nivå som meningsfulla jämförelser mellan kommuner kan göras och bör således vara utgångspunkten för hur kostnadsredovisningen skall struktureras.

Förslaget till uppdelning i delverksamheter visas i bilaga 3.

Inrapportering

För att rationellt kunna hantera alla de uppgifter som skall inrapporteras till uppföljningssystem av olika slag, måste en anpassning av rutiner ske på ett sådant sätt att en samordnad inrapportering sker. En och samma uppgift bör således om möjligt inrapporteras endast en gång oavsett i hur många system uppgiften skall finnas med .

Bokföring

Bokföringen av kostnader för gatu- och väghållningen sker idag i de flesta kommuner enligt den s.k. K-pla-nen. Andra system förekommer främst i de större kommu-nerna där egna, och för den egna organisationen anpas-sade system nyttjas.

För att skapa erforderliga förutsättningar för menings-fulla jämförelser mellan kommuner fordras en gemensam grund för kontoplansuppbyggnaden. Denna grund bör om möjligt utformas på ett sådant sätt att en anpassning är möjlig till nu förekommande system.

Utgångspunkten för här nämnda kontoplansuppbyggnad föreslås vara det i bilaga 3 redovisade förslaget till uppdelning i delverksamheter för respektive verksam-hetsområde .

I kontouppbyggnaden måste även finnas utrymme för att ange statskommunal respektive kommunal väghållning, typväg och om möjligt även för någon form av objekts-uppdelning.

Prod uktionsupp följning

I den traditionella kostnadsbokföringen redovisas kost-nader för olika åtgärder och produkter på en relativt grov nivå. Någon mer detaljerad redovisning av åtgär-dens omfattning, resursåtgång m.m finns normalt inte.

För att möjliggöra mer fördjupade kostnadsuppföljningar och därmed större möjligheter till rättvisande jämfö-relser mellan kommuner bör den traditionella kostnads-bokföringen kompletteras med ett system för produk-tionsuppföljning. Med produktionsuppföljning avses han-tering av uppgifter avseende utförda mängder, resursåt-gång vad gäller material, mantimmar, transporter,

maskiner etc.

Kostnaderna skall i detta system, kontomässigt regist-reras med samma detaljeringsgrad som i bokföringssyste-met, vilket ger förutsättningar för direkta jämförelser och kopplingar mellan systemen.

På gatukontoret i Göteborg finns ett system för produk-tionsuppföljning som använts under flera år. Detta sys-tem torde kunna utgöra ett tillfredsställande underlag vid utveckling av ett system anpassat för andra kommu-ner och där rådande förhållanden. En beskrivning av detta system biläggs som bilaga 4.

Kostnad supp följning

(bearbetning)

Uppgifter ur bokföringen och produktionsuppföljningen

skall tillsammans med uppgifter ur gatudatabanken medge

stora möjligheter till olika hanteringar och

ställningar av nedlagda kostnader. Här avses

samman-ställningar i jämförelsesyfte av t.ex DKU:s modell,

koppling till upprätthållen standard,

erfarenhetsåter-föring för a- jourhållning av planeringsunderlag såsom

årliga drift- och underhållskostnader och

åtgärdskost-nader (se senare beskriven gatudatabank), underlag för

beräkning av normkostnaden för bidrag till

statskommu-nål väghållning m.m

'

Genom förande

Organisation och rutiner avseende gatu- och

väghåll-ningen varierar mellan landets kommuner. Detta gör att

en redovisnings- och bokföringsstruktur som passar i

ena kommuner, passar mindre bra i en annan.

Då målsättningen är att skapa en struktur som passar så

många som möjligt måste dessa problem på något sätt

klarläggas och lösas.

Ett sätt är att genom praktisk tillämpning av en modell i ett lämpligt antal kommuner få kunskap om de problem och brister som finns med modellen och därefter kunna göra erfoderliga justeringar.

Med hänsyn härtill föreslås genomförandet, i ett inle-dande skede, ske på följande sätt.

Grunden för vidare utveckling skall vara den redovis-ningsplan som framtagits inom DKU och som redovisats i bilaga 3.

Genomförandet måste delas upp i två steg.

Ett första steg skall vara att på ett tydligt sätt och med klara avgränsningar definiera och beskriva de verk-samheter, och delar därav för drift och underhåll som beskrivs i bilaga 3 och att ange vilka kostnader som

skall ingå.

Ett andra steg skall vara att anpassa kontoplanen för gatu- och väghållning i den sk K-planen så att kost-nadsbokföringen kan ske på ett sådant sätt att driftoch underhållskostnaderna kan redovisas enligt bilaga 3.

Viktigt är att kontoplanen utformas på ett sådant sätt att olika detaljeringsnivåer finns. Detta för att varje kommun skall kunna göra jämförelser med andra oavsett vilka möjligheter man har i den egna kommunen att detaljredovisa sina kostnader.

I detta sammanhang måste även modellen för produktions-uppföljningen tas fram. Detta för att eventuella jus-teringar i befintliga rutiner och organisation skall kunna göras på ett sådant sätt, att ett gemensamt inda-tasystem möjliggörs för både bokförings- och produk-tionsuppföljningssystemen .

Systemen måste sedan testas genom praktisk användning för erhållande av synpunkter så att erfoderliga juste-ringar kan göras. Denna test bör genomföras i förslags-vis ett tiotal kommuner där kostnadsbokföringen idag sker enligt K-plan .

Lämpliga kommuner kan vara delar av de 14 kommuner som idag är testkommuner vid framtagning av normkostnader för beräkning av statsbidrag till det statskommunala

gatu- och vägnät. )

Testet av systemet bör genomföras under en 2 - 3 års-period och därefer utformas med hänsyn tagen till de synpunkter som framkommit.

Efter detta skulle dessa system kunna ligga till grund för kostnadsredovisningen i samtliga kommuner som

använder K-planen .

Med tanke på den relativt långa tid som genomförandet enligt detta förslag har och vikten av att skapa förut-sättningar för bättre kostnadsuppföljning och jämförel-ser mellan kommuner, är det angeläget att genomförandet kan påbörjas så snart som möjligt.

Kostnader

Kostnaden för genomförandet i den omfattning som här beskrivits har uppskattats enligt följande. I dessa kostnader innefattas dock inte de kostnader som uppkom-mer i respektive kommun i dess egenskap av testkommun.

1. Definitioner

_

100.000 kr

2. Utformning av kontoplan

3. Produktionsuppföljningssystem

och med bokföringen gemensamt

indatasystem

500.000 kr 1)

4. Genomförande av test

'

200.000 kr

5. Utvärdering av test med

erfor-derliga justeringar i underlagen

200.000 kr

Summa

'

1.000.000 kr

1) Beroende på i vilken omfattning och till vilken

kostnad befintliga system kan utnyttjas.

STAÄANDARDBESKRIVNING

Allmän beskrivning

Kommunernas ekonomiska förutsättningar är f.n. tämligen begränsade. Alla områden får vidkännas nedskärningar i budgeten och gatu- och väghållningen är inget undantag. Detta ställer i sin tur allt större krav på beslutsun-derlagen så att insatser av olika slag prioriteras på

fördelaktigaste sätt. '

En del i skapandet av förutsättningar för en riktig prioritering av tillgängliga resurser är att på ett systematiskt sätt beskriva olika standardnivåer för resp. verksamhetsområde .

Den standard som skall beskrivas är drift- och under-hållsstandarden för befintliga anläggningar, dvs inte någon beskrivning av anläggningsstandard. Med drift-och underhållsstandard menas vid vilka kriterier som åtgärder av olika slag skall vidtagas t.ex vid vilket spårdjup måste beläggningen åtgärdas, hur ofta skall tillsyn av signalanläggningen ske etc.

Utgångsläget bör vara en beskrivning av en O-standard (basstandard). Med O-standard menas en lägsta standard-nivå där man med nuvarande kunskaper kan säga att

anläggningarna både tekniskt och funktionsmässigt vid-makthålls med utgångspunkt från väghållarens kostnader. Utifrån denna O-standard kan sedan alternativa stan-dardnivåer beskrivas, både högre och lägre.

Till respektive standardnivå och verksamhet måste också årliga drift- och underhållskostnader tas fram. Detta kan ske genom teoretiska beräkningsmodeller och/eller verkligt nedlagda kostnader från ett tillräckligt

detaljerat uppföljningssystem. Det är sannolikt att man i ett inledningsskede måste förlita sig på teoretiska beräkningsmodeller .

Hantering och bearbetning av dessa standardnivåer och dess kostnader sker därefter i gatudatabanken och till denna kopplat a-prisregister (se särskild rubrik).

Utveckling av metoder för beskrivning av standard för olika verksamheter inom gatu- och väghållningen

påbör-jades inom DKU under 1982. Avsikten var då att försöka beskriva en basstandard. Med basstandard avsågs en nivå där anläggningarna, ur väghållarens synvinkel, både tekniskt och funktionsmässigt vidmakthölls.

Under 1984 har Gatukontoret i Göteborg arbetat med en anpassning och vidareutveckling av denna basstandard-beskrivning efter Göteborgs förutsättningar och förhål-landen. I detta arbete har även ingått att beskriva alternativa standardnivåer, en högre och två lägre , samt. att beräkna kostnaderna, uttryckta i lämpliga enheter, för dessa olika standardnivåer.

Som exempel på hur standardbeskrivningar utformats i Göteborg, biläggs basstandardsbeskrivningen för ren-hållning som bilaga 5.

Beskrivning av drift- och underhållsstandard har även i viss utsträckning skett i Vägverkets anvisningar för beräkning av bidragsunderlagen för den statskommunala väghållningen.

Ge n om f öra nde

Utveckling av standardbeskrivningar föreslås kunna ske på följande sätt.

Utgångsläget vid beskrivning av standard skall vara en O-standard utifrån de förutsättningar som nämnts i föregående stycke. Till denna skall sedan kopplas ett antal alternativa standardnivåer, förslagsvis en högre

(+1) och två lägre (-1 och -2).

Beskrivning av en O-standard, och utifrån denna alter-nåativa nivåer, bör i ett inlednade skede ske på en

relativt grov nivå. Detta för att man med enkla metoder skall kunna mäta och bedömma aktuellt tillstånd i för-hållande till de kriterier som gäller för avsedd stan-dard och därmed kunna avgöra om eventuell åtgärd skall

vidtagas.

'

;

Även modeller för beräkning av den årliga drift- och

underhållskostnaden för respektive verksamhet och.

stan-dardnivå måste i detta sammanhang tas fram.

DKU: s basstandardbeskrivningar tillsammans med

Göte-borgs vidareutveckling samt Vägverkets

standardbeskriv-ningar torde kunna vara en

god inledning till

utveck-ling inom området och anpassning till övriga kommuner

och där rådande förutsättningar.

Utformingen av standardbeskrivningarna, och då främst

modellerna för beräkning av drift- och

underhållskost-nåaderna måste ske på ett sådant sätt att erfoderliga

kopplingar möjliggörs gentemot det redovisnings- och

bokföringssystem som föreslagits. Detta för att så

långt som möjligt minimera erfoderlig bearbetning av

bokföringsmaterialet vid anpassning till

beräkningsmo-de llerna .

-En inlednade utveckling av standardbeskrivningar och

därtill kopplade kostnadsberäkningar bör därför ske

parallellt med, och i nära avslutning till,

utveckling-en på kostnadsuppföljningssidan .

Detta skulle ge möjligheter att i testkommunerna även

praktiskt testa standardbeskrivningarna för de olika

verksamheterna och därigenom få värdefulla synpunkter

att beakta i utvecklingsarbetet av såväl

standardbe-skrivningar som kostnadsuppföljningen .

Ett resultat av denna inlednade utveckling bör också vara att översiktligt kunna beskriva hur och inom vilka verksamhetsområden en fortsatt utveckling skall genom-föras i syfte att förbättra och förfina standardbe-skrivningarna och beräkningsmodellerna. Underlag av detta slag är en förutsättning för möjligheten att gå vidare med utveckling av förfinade metoder för mätning och bedömning av aktuella tillstånd i förhållande till de kriterier som gäller för avsedd standard. Dessa för-finade mätmetoder är sedan i sin tur en förutsättning för genomförandet av vidareutveckling av standardbe-skrivningar och beräkningsmodeller.

Tidsmässigt är det angeläget att genomförandet av den inledande utvecklingen på en relativt grov nivå kan påbörjas så snart som möjligt. Liksom för

kostnadsupp-följningssidan,. erfodras minst 2 - 3 år för genomföran-de av genomföran-den praktiska testen i genomföran-de aktuella testkommunerna och göra erfoderliga anpassningar p.g.a inkomna syn-punkter .

Kostnader

De kostnader som här anges är en uppskattning av de medel som erfordras för den inledande utvecklingen inom området. I dessa kostnader innefattas dock inte de

kostnader som uppkommer i respektive kommun i dess egenskap av testkommun . 1. Beskrivning av standardnivåer . 300.000 kr 1)" 2. Utveckling av modeller för beräkning av kostnader 3. Genomförande av test 200.000 kr

4. Utvärdering av test med erforderliga justeringar i

underlagen 100.000 kr

5. Plan för fortsatt utveckling 100.000 kr

Summa 700.000 kr

1) Beroende på i vilken omfattning och till vilken kostnad befintligt material kan nyttjas.

. härför.

KONSEKVENSBESKRIVNING

Allmän beskrivning

Under rubriken "Standardbeskrivningar" har väghållarens kostnader för vald standardnivå beskrivits. Den kostnad som där avses är den årliga drift- och underhållskost-nåden utan hänsyn till de konsekvenser som uppstår i

form av ökade framtida kostnader för väghållaren, ökning av olyckor, färdtid, fordonskostnader etc.

Utgångsläget vid beskrivning av dessa konsekvenskostna-der är O-standarden där också konsekvenskostnakonsekvenskostna-derna sätts till 0. De kostnader som skall beräknas för de olika standardnivåerna är således förändringen i för-hållande till O-standard.

Konsekvenskostnaderna bör om möjligt uttryckas i samma enheter som drift- och underhållskostnaderna för att en direkt jämförelse mellan totalkostnadern (drift- och underhållskostnader + konsekvenskostnader) för olika handlingsalternativ skall kunna göras. I arbetet på gatukontoret i Göteborg med att beskriva alternativa standardnivåer och kostnader härför, har även ingått att försöka belysa dessa konsekvenser. Förutsättningen var att utifrån tillgänglig litteratur i form av forsk-ningsresultat och andra rapporter från VTI, Vägverket, högskolor, andra kommuner m.fl så långt som möjligt försöka beskriva konsekvenser och beräkna kostnader

Det visade sig vara ganska magert med underlag där det fanns möjlighet att dra något så när säkra slutsatser och omsätta detta i kostnader. Ett problem var att mycket material var avsett för landsbygdsför-hållanden och inte alltid möjligt att anpassa till tätortsförhållanden .

De områden där det var möjligt att göra vissa beräk-ningar av konsekvenskostnader rörande olyckor, färdrid och fordon var för beläggningar och vinterväghållning.

Som exempel ur Göteborgs utredning visas här en sam-manställning av drift- och underhållskostnader och kon-sekvenskostnader för beläggningsunderhåll. Exemplet avser en typväg II (se sid 8) med en trafikmängd av 8-20000 fordon per dygn. Kostnaderna uttrycks i kr/m körbaneyta och år.

2

Kostnader för Kostnader för trafi-väghållaren kanten och samhället Standard X

Drift och Tekniska

underhåll konsekv. Olyckor Fordon etc

+ 1 3.62 0 - 0.05 - 0.80

0 2 , 72 0 0 0

För att möjliggöra beräkningar av kostnad - nytta för hela: verksamhetsfältet och därigenom kunna få fram en totalkostnadsmässigt optimal standardnivå erfordras således stora insatser inom detta område.

G e n o m f öra nd e

FoU inom gatu- och väghållningsområdet, med speciell inriktning på drift- och underhållsproblematiken, sker idag på flera olika ställen, bl a VTI, vägverket, hög-skolor ,kommuner m fl.

Förutsättningarna för beräkning och bedömning av de tekniska och ekonomiska konsekvenser som uppstår för väghållaren, trafikanten och samhället i övrigt till följd av förändringar i drift- och underhållsstandarden är dock f n relativt begränsade.

En utveckling i avsikt att på ett systematiskt sätt beskriva konsekvenserna, bör i ett inledande skede ske med utgångspunkt från nu befintligt material. Detta för att dels ta tillvara och nyttja den FoU som finns, men även för att få kunskap om de brister som f n finns.

Ett första steg i en fortsatt utveckling inom området måste därför vara att systematiskt kartlägga dessa brister.

En sådan samlad kunskap om erforderligt FoU-behov torde vara den förutsättning som erfordras för ett samordnat och prioriterat genomförande, oavsett vilket forsk-ningsorgan, institution etc som svarar för detta.

Viktigt i detta sammanhang är även att fortlöpande hål-la denna kartläggning a-jour genom komplettering av nya krav och behov.

En annan, och viktig del i beskrivning av konsekvenser p g a förändringar i drift- och underhållsstandarden, och som bör beaktas i detta sammanhang, gäller de kon-sekvenser som f n inte är direkt mätbara i monetära termer. Här avses t ex konsekvenser ur estetisk synvin-kel .

Kostnader

Här angivna kostnader är en uppskattning av de medel som erfordras för den inledande utvecklingen inom områ-det.

1. Utifrån befintligt material i form av forskningsresultat och andra rapporter från bl a VTI, vägverket, högskolor m fl, systematiskt beskriva de konsekvenser, för såväl väghållaren som samhället i övrigt, som

upp-står vid förändringar i drift- och

underhållsstandarden 200.000 kr

G AT UD AT ABA NK

Allmän beskrivning

En förutsättning för att allt material i form av stan-dardbeskrivningar, kostnader, konsekvenser av olika slag etc., skall komma till verklig nytta som underlag i planeringen av drift- och underhållsverksamheten, är att det kan hanteras och bearbetas på ett rationellt sätt. Vad som fordras är ett system där grunddata kan lagras och där erforderliga beräkningar kan göras, dvs en gatudatabank.

I begreppet gatudatabank inberäknas dels ett gaturegis-ter, dels ett a-pris-register och dels möjligheter att på olika sätt bearbeta uppgifterna i dessa register.

I gaturegistret skall finnas uppgifter om gatu- och vägnätet, uppdelat efter lämpligt valt referenssystem. De uppgifter som avses är vissa administrativa data, befintlig och planerad standard för olika verksamheter, typ av anläggning eller anordning, mängder etc.

Referenssystemet måste vara utformat på ett sådant sätt att en koppling mellan uppgifter ur gaturegistret och kostnadsbokföring är möjlig utan extra bearbetning.

I a-prisregistret skall finnas uppgifter om årliga drift- och underhållskostnader för olika verksamheter och standard, konsekvenskostnader för väghållare

och/eller trafikant vid förändrad standard, åtgärds-kostnader för olika drift- och underhållsåtgärder etc.

Uppgifterna i gatu- och a-prisregistren skall i sär-skilda bearbetningssystem kunna ge underlag som hjälp vid kostnad - nyttaanalyser, budgetarbete, verksam- _ hetsplaner som beläggningsprogram etc.

Dessa bearbetningsrutiner bedöms dock icke behöva ingå i programmet för "System för kostnadsuppföljning -beskrivning av standardnivåer" men bör ändå nämnas i detta sammanhang och möjlighet till sammankoppling bör

finnas.

Utveckling av gatudatabanken har skett och sker i olika former och på flera olika ställen. Oftast är det enkla-re enkla-register med uppgifter om mängder etc men utan någon egentlig koppling till kostnadssidan.

Ett gatudatabankssystem som i det här sammanhanget är intressant, har utvecklats inom ett av Svenska kommun-förbundet administrerat ramprojekt "Informationsbehand-ling för samhällsplanering och kommunalteknik" (ISOK) och benämns ISOK - gatudatabank. Här har en grundläg-gande förutsättning varit att systemet skall omfatta hantering av mängder etc., kostnader för olika verksam-heter och standardnivåer samt bearbetning av dessa upp-gifter i olika former. En beskrivning av systemet

biläggs som bilaga 6.

En annan modell av gatudatabankssystem som är intres-sant utvecklas f.n. i ett samverkansprojekt av

Kjessler & Mannerstrålegruppen (KM-gruppen) och Gatu-kontoret i Göteborg. Detta system bygger i grunden till stora delar på filosofin i ISOK - gatudatabank. Här finns vissa dator- och systemtekniska skillnader men i huvudsak består skillnaden i en vidareutveckling av datainnehåll och bearbetningsrutiner. En beskrivning av detta system biläggs som bilaga 7.

Ge n o m f öra nd e

Tillgång till en gatudatabank och de möjligheter som där finns för hantering av tekniska uppgifter, olika standardnivåer, kostnader etc är en förutsättning för testkommunerna vid genomförandet av tidigare beskrivna tester.

Med hänsyn härtill föreslås att uppläggning av en gatu-databank i respektive testkommun bör ske, med något av de gatudatabankssystem som här nämnts som grund.

Behovet av en gatudatabank vid testerna av kostnadsupp-följningssystem och standardbeskrivningar innebär

givetvis också en test av gatudatabankssystemen .

De synpunkter som här kommer att läggas bör därför sam-manställas och läggas som grund för vidareutveckling av gatudatabankssystemen .

KoStnader

Kostnaderna för testkommunerna att anskaffa och lägga

upp en gatudatabank förutsätts belasta respektive

kom-mun .

Däremot bör sammanställningen av synpunkter som

under-lag för vidare utveckling falla inom ramen för här

beskrivna utvecklingsprojekt .

Kostnaden härför kan uppskattas till 50.000 kr.

Hur erforderlig vidareutveckling av befintliga

gatuda-tabankssystem skall ske, utvecklingsanslag eller på

komersiell basis, kan i detta sammanhang inte bedömmas.

1 (4) TULEÅA le. KOMMUN 1984, 09-27 GATUKONTORET Arb avd A Björk

Vid kontaktkonferensen i Sundsvall för arbetschefer -ingenjörer 12 och 13 oktober 1983 beslutades att en arbetsgrupp skulle se över våra konteringstabeller för

drift- och underhåll av gator och vägar.

Arbetsgruppens målsättning skulle vara att framtaga för-slag till konteringstabell som gör det möjligt att, i framtiden, på ett bättre och säkrare sätt jämföra och

anaåysera kostnader för olika akt1v1teter kommunerna

eme lan

Deltagare i arbetsgruppen

Boden

Sven-Olov Brännström

Skellefteå

Tage Roslund

Tage Burman (gatukamrer)

Luleå

Roland Sundquist (gatukamrer)

Anders Björk, sammankallande

Arbetsgruppen träffades i Luleå 1984-09-25. Utgångsmaterial

för arbetet var kommunernas nuvarande konteringstabeller.

Vid genomgången kunde vi konstatera att befintliga system

går från mycket enkel uppdelning till ganska så detaljerad

uppdelning av olika aktiviteter.

"Arbetsgruppen enades om att avlämna följande grundförslag

A

Förslaget hindrar ej en vidare uppdelning av aktiviteter

inom respektive huvudgrupp.

B

Uppdelning skall ske på statskommunalt - resp kommunalt

vägnät

C

Vid träff i Boden 1984 får beslut fattas om uppdelning

av aktiviteter på gång- och cykelbanor (GCM-vägar) skall

ske (särkonteras).

D

Detaljerad beskrivning av ingående aktiviteter under E

upprättas (ej utfört).

£

Drift och underhåll av statskommunalt gatu- och vägnät

samt bidragsberättigade GCM-vägar.

Barmarksunderhåll

1

Underhållsbeläggningar ("toppar"), upplappningar

(hand-och maskinläggning) oljegrus, slitlager o dyl.

VTI MEDDELANDE 450

VTI MEDDELANDE 450

3 Vägmärken, orienteringstavlor, portaler, gatunamns-skyltar, avstängningsanordningar.

4 Vägräcken

_5 Trafikmålning

Gång- och cykelbanor (GCM-vägar)

Barmarksunderhåll

4 Plattbelagda ytor

-2

Underhållsbeläggåingar ("toppar") upplappningar

(hand-och maskinläggning) oljegrus, slitlager o dyl.

3 - Rännstensbrunnar med tillhörande servisledningar,

trummor, övriga dräneringsanordningar.

4

Vägmärken, anvisningsskyltar mfl,

avstängningsanord-ningar

5

Trafikmålning

Gröna ytor inom vägqområde

1

Diken, slåtter

Trafiksignaler

1

Drift och underhåll, reparation efter påkörning och

skadegörelse, energikostnad

2

övriga kostnader

Konstbyagnader

1

Gångportar och gångbroar

2

Broar

Div kostnader

-4

Renhållning en] 26 & väglagen efter vägar utanför

plan-lagt område

UTI MEDDELANDE 450

Körbanor

1 Snöröjning, vägkantsmarkering, div traktorarbete, isrivning

2 Beredskapsersättningar

3 Reparation av plogaggregat

4 Reparation av snöröjningsskador

_ Snöbortfors ling

1 Upplastning och borttransport med bil till tipp

2 Flyttning av snö till grönområde el liknande

3 Snötippskostnader

Sandning

1 Utspridning av sand eller salt

2

Sandupptagning_

Diverse kostnader

1

Upptining av rännstensbrunnar med tillhörande

servis-ledning, trummor, diken, snödikning, svallis mm

Gång- och cykelbanor (GCM-vägar)

1

Snöröjning och div traktorarbete

2

Reparation av snöröjningsskador

Sandninq

1

Utspridning av sand eller salt

2

Sandupptagning

Diverse kostnader

1

Upptining av rännstensbrunnar med tillhörande

VTI MEDDELANDE 450

Grusbelagda gator och vägar

-1

Hyvling

2

Grusning

3

Dammbindning

Gång- och cykelbanor (GCM-vägar)

' 4

Cykelställ

Vinterväghållning

1

Markvärme (gågata)

G___

Parkeringsplatser

L

Parkeringsmätare (underhåll och tillsyn)

2

Parkeringsplatser (renhållning, sandniné, snöröjning,

målning).

H

Gaturenhållning

1

Renhållning av gator, vägar och offentliga platser.

VID ANTECKNINGARNA

Qaf©,.

REDOVISNING AV NEDLAGDA KOSTNADER FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL AV

GATOR OCH VÄGAR INOM "DRIFTKOSTNAÄDSUTREDNINGENS" (DKU)

KOMMU-NER.

Formerna för redovisning av DKU- kommunernas nedlagda

drift-och underhållskostnader för gatu- drift-och väghållningen har under

de år utredningen varit verksam, succesivt utvecklats i

strä-van att skapa ett allt bättre jämförelsematerial.

De former som f.n gäller på delobjektsnivå är följande:

Beläggningar

Totalkostnad

=

kr/m2 kby

- Körbanor

kr/mz kby

- GCM

kr/m2 GCM

- Vägmarkeringar

,

kr/m2 kby

- Körbana, grus

kr/m2 kby

Gröna ytor

Totalkostnader

kr/m*"

kby

- Gräsklippning

kr/m2

- Slåtten

kr/m2

- Övrigt

kr/m2 grön

yta

Vägmärken mm

Totalkostnad

kr/m2 kby

- Vägmärken, ej belysta

kr/m2 kby

- Vägmärken, belysta

_

kr/m2 kby

- Portaler

'

-

kr/m2 kby

- Gatunamnsskyltar

kr/m2 kby

- Vägmärken

kr/m2 kby

- Rörräcken, nätstängsel

kr/m2 kby

- Energi vägmärken

kr,/m2 kby

- Övrigt

kr/m2 kby

Totalkostnad kr /m? kby

- Elenergi ) kr/st

- Drift och underhåll kr/st

- Nybyggnad och förändringsarbeten kr/st

Gatubelysning

Totalkostnad kr/m2 kby

- Elenergi kr/m2 kby

- Drift och underhåll,

förändringsarbeten kr /m? kby - Övrigt kr/m2 kby Renhållning Totalkostnad kr/m2 kby - Barmarksrenhållning

.

kr/m2 kby

- Körbanor

kr/m2 kby

- GCM

.

.

kr/m2 GCM

- Vinterväghållning

.

kr/m* kby

- Snöröjning körbanor

kr/m2 kby

- Snöröjning GCM

:

kr/m2 GCM

- Halkbekämpning körbanor

_

kr/m2 kby

- Halkbekämpning GCM

kr/mZ gem

- Snöbortforsling

kr/m2 kby

- Sandupptagning körbanor

_

kr/m2 kby

- Sandupptagning GCM

/

kr/m2 GCM

Totalkostnader

-

kr/m2 kby

- Körbanor

m? broyta

och

kr/m2 broyta

- Biltunnlar

m tunnel

och

kr/m2 tunnel

- Gångbroar

s

m? brogata

och

kr/m2 broyta

- Gångtunnlar

m tunnel

och

kr/m tunnel

- Färjelägen, bryggor st alt m

och

kr/st alt m

- Stödmurar

m? muryta

och

kr/m2 muryta

- Övrigt

_{kr/m* kby}

Dagvattenavledning

Totalkostnad

kr/m2 kby

- Diken och trummor

kr/m* kby

- Dagvattenbrunnar

_

st

och

kr/st

- Pumpstationer

st

och

kr/st

- Samlingsledningar

kr/m2 kby

Speciella åtgärder

Totalkostnad

)

kr/m2 kby

- Bergskärningar

=

kr/m2 kby

- Smärre ombyggnader

kr/m2 kby

- Markuppvärmning

m*

och

kr/m2

- Gatuytor

m?

och

kr/m2

- GCM- ytor

m

_ och

kr/m2

- Trafikräkningar

kr/m2 kby

- Jourverksamhet

:

kr/m2 kby

VTI MEDDELANDE 450

FÖRSLAG TILL REDOVISNING AV NEDLAGDA KOSTNADER FÖR DRIFT- OCH UNDERHÅLL AV GATOR OCH VÄGAR INOM "DRIFTKOSTNADSUTREDNINGENS "

(DKU) KOMMUNER.

Inom DKU har en analys av respektive kommuners nedlagda drift- och underhållkostnader genomförts, där de skilda förutsättningar och förhållanden som gäller i de olika kommunerna, beaktats.

Denna analys ligger även till grund för förslag till förändringar i nu gällande former för redovisning av nedlagda drift- och under-hållskostnader på delobjektsnivå, så att de skilda förutsättningar och förhållanden som råder i de olika kommunerna mer skall kunna framgå. Syftet är att på sikt få ett redovisningsunderlag som är användbart även i sammanhang och gentemot andra kommuner.

Förslaget till nya redovisningsformer på delobjektsnivå visas enligt följande: Beläggningar Totalkostnad kr/m2 kby - Körbana . e kby - Underhållsbeläggningar kr/m2 kby 2 2 - HAB 1) -- m och kr/m 2 2 - HAB 1 ) m och kr /m - Ytbehandling _l) m? och kr/m2 - Hjulspårslagn 1) m* och

kr/m2

- Speciella beläggn

1)

m*

och

kr/m2

- Övrig beläggningsunderh

kr/m2 kby

- Gem

Gcm

- Vägmarkeringar

/

kr/m2 kby

- Körbana, grus

m?

och

kr/m2 kby

grus

1) Här avses under året åtgärdade ytor och kostnader per åtgärdad

yta. Angivna åtgärdstyper skall ses som exempel och kan givetvis

kompletteras med ytterligare typer.

Totalkostnad - Gräsytor - Klass I - Klass II - Klass III - Naturmark - Buskageytor - Klass I - Klass II - Naturmark - Tråd - Övrigt Vägmärken mm Totalkostnad - Vägmärken 1 ) - Varav belysta - Armaturer (Bel. - Energi

- Drift och underhåll

- Portaler etc

- Skyltar i portaler

- Armaturer (Portaler)

- Energi

- Drift och underhåll

VTT MEDDELANDE 450 st st st st st och och och och och och och och och | och och och och och och och kby gräsyta gräsyta klass I gräsyta klass II

gräsyta klass III

gräsyta naturmark buskageyta buskageyta klass I buskageyta klass II buskageyta natur-mark kDy kby

- Vägräcken m - Rörräcken, stängsel m - Övrigt

.

och

och

kr/st

kr/st

kr/m* kby

1) Inkl skyltar för markbunden vägvisning.

Trafiksignaler

Totalkostnad

Totalkostnad

- Energi

- Underhåll, förebyggande

- Underhåll, efter felanmälan

- Förändringsåtgärder

- Övrigt, enligt spec

Antal lyktor

Antal anläggningar

Gatubelysning

Totalkostnad

Totalkostnad

Energi

- Underhåll förebyggande

- Underhåll efter felanmälan

Förändringsåtgärder

Övrigt enligt spec

Antal armaturer

Andel belyst kby

VTI MEDDELANDE 450

kr/m* kby

kr/lykta

kr/ lykta

kr/lykta

kr/lykta

kr/lykta

kr/lykta

st

st

kr/m2 kby

kr/armatur

kr/ armatur

kr/armatur

kr/ armatur

kr/armatur

kr/ armatur

st

%

Totalkostnad - Barmarksrenhållning total - Körbana Medelfrekvens - Gångbana + GCM-väg (GCM) Medelfrekvens - Vinterväghållning total - Snöröjning total - Körbana

I

Plogtillfällen

- Gångbana + GCM-väg (G

Plogtillfällen

- Halkbekämpning total

- Körbana

Körbana ,

kemisk Bekämpningstillfällen Saltförbrukn. punktinsatser Körbana , sand Sandförbrukning - Gångbana + GCM-väg (GCM) Sand förbrukning - Snöbortforsling - Sandupptagning - Körbana - Gångbana + GCM-väg (GCM) kr/m2 kby kr/mZ åtgärdad yta 1) > kr/m* kby Ggr/vecka kr/mZ gGcm Ggr /vecka kr/m* åtgärdad yta 1) 2 kr/m* kby st m kr/m* GCm st 2 e Lv. kr/m" åtgärdad yta 1) kr/m2 kby m? kr/m* kby (kemisk) st (exkl punktinsatser ) kr/m2 åtgärdad yta (kemisk)

2 m

2

kr/m*" kby (sand)

kg/m2 åtgärdad yta (sand)

kr/m2 GCM

kg/m2 åtgärdad yta (sand)

kr/m* åtgärdad yta 1)

kr/m2 GCM

1) Med åtgärdad yta avses körbaneytan inkl vägren samt

gångbane-och GCM-vägytan m fl ytot där kommunen har renhållningsansvar.

Totalkostnad - Broar m2 - Körbroar (kbr) - m? - Gångbroar (gbr) m? - Gångtunnlar (gt) m? - Gatudäck (gd) m* - Körtunnlar m2 - Stödmurar

m2

- Påldäck och pål-

m?

förstärkt bank

- Bullerskydd (plank)

m?

- Bryggor

m2 - Kajer m - Övriga kostnadsbyggnader broyta kbr-yta gbr-yta gt-yta gd-yta tunnelyta muryta och och och och och och och och kr/m2 kby kr/m2 broyta kr/m2 kbr-yta kr/m2 gbr-yta kr/m2 gt-yta kr/m2 gd-yta kr/m2 tunnelyta 2 kr/m" muryta kr/m2 kr/m2 kr/m2 kr /m kr/m2 kby

För broar avses dessutom en redovisning kunna ske där den totala broytan delas upp i åldersklasser och där nedlagda kostnader för respektive åldersklass delas upp enligt följande.

Administration Tillsyn - inspektion Skötsel Energi Reparationer Målning VTI MEDDELANDE 450

Totalkostnad kr/m* kby

- Diken och trummor kr/m2 kby

- Dagvattenbrunnar

I

St

och

kr/st

- Pumpstationer

St

och

kr/st

- Samlingsledningar

kr /m* kby

Speciella åtgärder

Totalkostnad

kr/m2 kby

- Bergskärningar

kr/m2 kby

- Smärre ombyggnader

i

kr/m2 kby

- Markuppvärmning

m

och

kr/m2

2

2

- Gatuytor

m

och

kr/m

2

2

- GCM- ytor

m

och

kr /m

- Trafikräkningar

kr/m2 kby

2

- Jourverksamhet

kr/m"

kby

VTI MEDDELANDE 450

Förord sid Effekter av "KALUFS " - ! -. Varför KALUFS?

'

sv 1 e

Allmän systembeskrivning

o

utdataexempe l

*

-definitioner

a- !!.

Arbetssätt

2 11 2

Uppföljningsmöjligheter

_ m.

Slutord

o

_ me

VTI MEDDELANDE 450

vf

12

1 4

18

2 1

System RKALUFS

Kontaktpersoner: Lars Brickzén

Lars-Erik Gross

Sken Löfman

KÄLKYL- OCH UPPFOLJNINGSSYSTEM VID GÄTUKONTORET 1 GÖTEBORG

Sedan 1978 tillämpas ett datorbaserat kalkyl- och

uppföljnings-system vid gatukontoret. Det är utvecklat för stordatormil;jö.

Systemet används vid gatukontorets arbeten, d v s vid

© anläggning av gator, vägar, broar, tunnlar och _{FO A}J t% i keringsplatser

© underhåll av dessa

© arbeten för externa kunder, exempelvis va- och

kabel-arbeten,

kajanläggningar och grönunderhåll.

Produktionskostnader och utförda kvantiteter ställs i

syske-met mot gjorda anbud eller kalkyler. Resultatet finns

till-gängligt på arbetsplatsen 2-3 arbetsdagar efter avslutad

period. För närvarande tas resultatet fram tre gånger per

månad med flexibel detaljeringsgrad beroende på användarnas

benov.

Gatukontoret ser kalkyl» och uppföljningssystemet

_ån

som ett led i förvaltningens

0

strävan att sänka

oroduktions-kostnaderna samt ge erforderli

a| _LL] (D hy :tt fV % (D J D D( 01 () fo ct (D Fy s Q Fy _Q () fu

e

Jem + e + don QI kl + * PC,

att nästa arbete kan bli pärktr (D O ( L

F O ..-) . .. .g 5 4 F ₁) f1 FY D( VTI MEDDELANDE 450

© Peducerar tidsåtgången för en daglig manuell uppfölj- _

ning till ca hälften

Q Ger möjlighet till metodförändringar och

kostnads-sänkande åtgärder medan arbetet ännu är påverkbart

© Ger överskådliga jämförelsemöjligheter mellan anbud/ & o kalkyl och nedlagda kostnader med hänsyn till utförda

kvantiteter

© Ger säkrare planerings- och kalkylförutsättningar

© Förenklar efterkalkylering och erfarenhetsåterföring

© Sänker kostnaderna.

Kravet på en detaljerad ekonomisk redovisning har sedan länge

ställts på förvaltningen av kommunen. På senare år har

emeller-tid kraven skärpts i takt med kommunens ökade utgifter och

för-sämrade ekonomi.

För att klara kravet att detaljerat redovisa producerade enheter

och kostnader samt det ekonomiska resultatet har gatukontoret

ut-vecklat ett maskinellt kalkylerings- och uppföljningssystem

"KALUFS " .

"KALUFS " togs fram för att:

9 klara behovet av flexibilitet med avseende på olika

beställa-res mängdbeskrivningssystem, t ex VV, Mark-AMA etc

9 klara kravet på aktualitet och säkerhet

& kunna tas ut i den omfattning och detaljeringsgrad som

an-vändarna kräver

redovisa per objekt utförda mängder, tidsåtgång, kostnader

och vilka resurser (kostnadsslag) som använts ställt mot

planer och kalkyler.

Kalkylsystemet framställer en kalkyllista som redovisar skillnaden

mellan upprättade kalkyler och det verkliga utfallet för

gatukon-torets arbetsobjekt.

Indata till systemet består av kalkyler, utförandedata (rapporter)

och faktureringsdata.

Utförandedata är i kalkylsystemet indelade och redovisade i 7 st

grupper, s k resursslag:

Lön (tim- och månadsanställda)

Maskiner

Transporter

Material

Köpta tjänster (interna och externa)

Fördelningsresursslag (arbetsledning/utsättning etc)

0 0 0 © © © © Övrigt (pålägg)

För att tillgodose kravet på en kalkyllista 2-3 arbetsdagar efter

rapporteringsperiodens slut, kommer resursslagen lön och

transpor-ter på fast pris att redovisas i preliminär form för att senare

ersättas av definitiva data, när månadsbearbetningen av dessa

re-sursslag är klara.

Konsekvenserna av denna bearbetning blir, att preliminära och

defi-nitiva uppgifter kommer att förekomma samtidigt, dock redovisade

var för sig.

ALl övrig indata till

kaikylsystemet betraktas som definitiv.

Kalkyllistan är grundad på indata till löne- och

bokföringssyste-met istället för på utdata ur bokföringssystebokföringssyste-met, vilket hade

inne-burit en avsevärd försening.

separata system, ett indata- och ett kalkylsvstem.

INDATASXYSTEM ET

Registrering av indata sker via bildskärmsterminaler till

kommu-nens stordator. Registrering utförs av personal på

indatakon-trollerna. Den här registreringsformen ger hög kvalitet på data,

eftersom en hel del kontroller och rättningar omgående kan göras,

då grunddokumenten ej behöver lämna förvaltningen. Ur tabeller i

indatasystemet förses också indatamaterialet med kompletterande

uppgifker, t ex ä-priser och ledtexter.

Bildskärmsterminalerna, som installerats för dataregistrerinag,

kan även användas för frågeverksamhet, när så erfordras.

KALKYSYSTEM ET

-Kalkylsystemet består i huvudsak av två bearbetningsskteg. I steg

1 sker uppdatering av systemets kalkylregister med den gångna

periodens inrapporterade transaktioner och i steg 2 sker utskrift

av kalkyllistan.

I

e

tskriftsfrekvensen av kalkyllistan är tre gånger/månad och sker

först efter beställning. Denna kan vara flexibel, fast eller

till-fällig, ske på microkort eller papper och omfatta tre

detaljerings-Detaljeringsnivå

I

==

detaljnivå

II

==

jämförelsenivå (anger

summeringar/oroduk:-enligt mängdförteckningens

orodukt:-III

=

_{summanivå (anger summeringar/raesurssl f) LQ}

VTI MEDDELANDE 450

beställning av nivå II erhålls även nivå III. Blandade

be-ställningar, d v s uttag

af en eller flera produktkoder på

detaljnivå s k "riktad uppföljning" och övriga på högre

nivå, är också möjligt.

Kalkylsystemet är vidare anpassat för summeringar på högre

nivåer i kostnadsställekonton och av produktkoder, där

jäm-förelser mellan

anbud, bokförda kostnader och fakturerade

intäkter kan ske. Dessa summeringar kommer att ske på en särskild lista.

XX! HIN

YAÄ__xJTx

YYQP'A4 ]

AE! .

13250»ch i ; '

n ([ LÖNER[1

LH faktura $

i Aubuav i

KBIKy! |

]

_

_

vaderls 3

Trdatssuystemet

.

j

- Koutroll och

Tepell

registering

:

STEa 4

;

uppdateriva

-

35

Står

999028

Hack Hg Bot Lomi r

STEÖZ = thåata

Kw

xä __

;Y

k xxh

Astt, uikrofiche