NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåFöräldrars inkomst och dess påverkan på
elevers slutbetyg
Parental income and it´s impact on student grades
Antonio Alas
Kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, fördjupningsämne matematik
Slutseminarium 2020.01.13
Examinator: Lisa Björklund Boistrup Handledare: Peter Bengtsson
2
Sammanfattning
Sverige har under 1900-talets senare halva prioriterat inkludering och att alla elever skulle få en chans att nå så långt som möjligt, oberoende av dess ekonomiska eller sociala bakgrund. 1990-talet förde dock med sig en mängd reformer som drastiskt förändrade skolans förutsättningar. Elever har idag större möjlighet till egna val gällande deras skolgång. Denna valfrihet, tillsammans med friskolereformen, har ökat utbudet och variationen av skolor. Skillnaderna mellan skolorna, i form av elevunderlag och likvärdighet, har i sin tur också ökat.
Denna studie har parat ihop samtliga elevers slutbetyg med deras föräldrars inkomstnivå. Detta underlag har använts för att genomföra statistisk analys av hur föräldrars inkomstnivå påverkar elevers slutbetyg i årskurs 9 vid en högstadieskola i Ängelholm. Resultaten visar att en högre inkomst, hos elevens bäst tjänande förälder, i genomsnitt leder till högre betyg. Ungefär 17% av elevers slutbetyg kan förklaras av deras föräldrars inkomst. Dock med en relativt tidig övre gräns på 450 000 kr per år och bara upp till strax över betyget C i genomsnitt, ett resultat som är lägre än i andra nationella studier. Föräldrars inkomstnivå påverkar också ämnen olika med svenska i topp. Matematik är det ämne med lägst betygsgenomsnitt men även det ämne som minst påverkas av förälders inkomstnivå. En delförklaring till resultatskillnaderna finns troligen att finna i att Ängelholms skolor är relativt heterogena i sitt elevunderlag, dvs relativt osegregerade och det finns enbart en gymnasieskola inom kommunen att välja. Tillsammans med att avståndet mellan rik och fattig i kommunen är mindre än riksgenomsnittet skapar det förutsättningar som minskar effekten av föräldrars inkomst på elevers skolresultat.
Nyckelord: matematik, socioekonomisk status, meritvärde, linjär regression, skolans kompensatoriska uppdrag, kapital, Bourdieu
3
Innehåll
Sammanfattning 2
1. Inledning 5
1.2 Syfte och frågeställningar 9
2. Analysgrunder 10
2.1 Skolans kompensatoriska uppdrag 10
2.2 Symboliskt kapital 11
3. Litteraturgenomgång 13
3.1 Historiskt perspektiv 13
3.2 Socioekonomisk status och ett intersektionellt perspektiv 13
3.3 Övriga internationella och nationella standardiserade test 16
3.4 Svårigheten att mäta socioekonomisk status 16
4. Metod och genomförande 18
4.1 Urval 18
4.2 Tillvägagångssätt 18
4.3 Tolkning och analys 19
4.4 Validitet & tillförlitlighet 20
4.5 Etiska aspekter 20
4.6 Bortfall och avgränsningar 20
5. Resultat 22
5.1 Inkomst och meritvärde 22
5.2 Betyg efter kön 25
5.2.1 Meritvärde, inkomstnivå och kön 25
5.2.2 Matematikbetyg, inkomstnivå och kön 26
5.3 Medelbetyg för olika ämnen 28
4
5.3.2 Inkomstnivå och individuella ämnen 29
5.3.3 Inkomstnivå och matematik 32
6. Analys av resultatet 34
6.1 Ekonomiskt kapital och meritpoäng 34
6.2 Ekonomiskt kapital och individuella ämnen 35
6.3 Skolans kompensatoriska uppdrag 35
7. Slutsats och diskussion 37
7.1 Allmän diskussion och slutsatser 37
7.2 Inkomstnivåns påverkan på kön och specifika ämnen 38
7.3 Skolans kompensatoriska uppdrag 39
7.4 Innebörd för framtida yrkesroll 40
7.5 Fortsatt forskning 40
5
1. Inledning
Den 3:e december 2019 släpptes huvudrapporten från PISA 2018, resultaten mottags med stor glädje, trenden från 2015 håller i sig och svenska 15-åringar är nu uppe på samma höga nivå som i början av 2000-talet (Skolverket, 2019). Sverige ligger över snittet i alla testade kategorier och enbart fyra OECD länder har högre poäng i läsförståelse. I matematik når de svenska
ungdomarna upp till 2003 års nivå, dvs året innan den nedåtgående trenden började. De insatser som sattes in efter bottennappet 2012 har burit frukt och politiker debatterar om vems reformer som vände den nedåtgående trenden. Strax därefter skiftar dock fokus mot en annan faktor som rapporten tar upp, nämligen den ökande ojämlikheten i svenska skolsystemet. Sverige är sämst i Norden på jämlikhet och från att ha varit ett av de länder som är bäst på social likvärdighet har Sverige på 15 år fallit ner till en genomsnittsnivå för OECD-länderna. Faktorer som var man bor, familjens inkomst och utbildning blir allt viktigare i svenska skolan. 18 procent av eleverna anses inte nå upp till nivå 2 i läsförståelse, en nivå som PISA klassificerar som en basnivå, en
internationellt relativt låg siffra men för Sverige en ovanligt hög procentandel. I matematik är motsvarande siffra 19 procent, förvisso lägre än bottenåret 2012, men högre än början av 2000-talet. Däremot lyfts att avståndet mellan deltagande elever med och utan utländsk bakgrund har minskat. Men det svenska skolsystemet blir allt mer segregerat och skolor där en större andel av eleverna har ogynnsam bakgrund, exempelvis från finansiellt svaga hushåll eller med
lågutbildade föräldrar, får allt svårare att kompensera för dessa faktorer. Detta förstärks av diverse reformer som det fria skolvalet och generös etableringsrätt för friskolor (Behtoui & Neergaard, 2016). Även om dessa ojämlikheter alltid har existerat möts skolan av nya
utmaningar när de ökande samhällsklyftorna når skolvärlden. I skolverkets rapport sticker dock matematik ut som ett ämne där skillnaden mellan den 10:e percentilen och 90: percentilen inte förändrats nämnfört de senaste 15 åren. Resultaten för både högpresterande och lågpresterande har gått upp och ner under dessa 15 år, men avståndet har varit konstant.
Med denna bakgrund är studiens målsättning att undersöka hur föräldrars inkomst påverkar deras barns skolresultat. Studien vill även undersöka om pojkar och flickor påverkas olika samt vilka ämnen som påverkas mest respektive minst, med extra fokus på matematikämnet. Resultaten analyseras sedan med hjälp utav Bourdieus teoretiska ramverk kring kapital samt tolkningar av skollagen och läroplanen kring skolans kompensatoriska uppdrag. Slutligen reflekteras kring vad resultaten har för innebörd för mig som blivande lärare. I vad som verkar bli en allt mer
6
segregerad skolvärld blir medvetenheten om hur elevers förkunskaper och bakgrund kan påverka deras studieresultat av allt större vikt för lärarkåren.
7
1.1 Beskrivning av några nyckelbegrepp
Socioekonomisk status (SES)är ett begrepp som används inom flera områden med målsättning att
kunna mäta människors ekonomiska situation, utbildningsnivå samt yrkesbakgrund. Svårigheten med att uppskatta SES är en genomgående trend i tidigare forskning. Rådata, enkäter och
intervjuer är alla förekommande i varierande mängd. I denna studie kommer enbart förälders inkomstnivå användas som mått för SES.
Kapital används i denna studie, utifrån Bourdieus ramverk, som de resurser elever har tillgång till
exempelvis i form av ekonomiskt kapital, men även kulturellt och socialt kapital (Broady, 1991).
Skolans kompensatoriska uppdrag är ett samlingsbegrepp för alla skrivelser kring elevers rätt till
utbildning på sina villkor och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar och bakgrund. Skolverket menar på att skolsystemet ska sträva efter att alla skolor ska vara likvärdiga och att de ska arbeta kompensatoriskt för att väga upp de bakgrundskillnader elever bär med sig, med målsättning att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Att skolan ska anpassas till elever och inte tvärt om (Skolinspektionen, 2010).
Meritvärde är summan av en elevs 16 eller 17 bästa betyg från högstadiet, bokstavsbetygen
räknas om till siffror, där E motsvarar 10 poäng och A motsvarar 20, med övriga betyg däremellan med 2.5 poängs differens. Meritpoäng används sedan för att ansöka till olika gymnasieskolor. Maxpoäng är 340, och exempelvis 160 poäng motsvarar E i samtliga ämnen.
Detta arbete hänvisar till flera internationella studier. Dessa studier ger möjlighet att jämföra resultat över nationsgränserna och hur kunskaper utvecklas över tid.
TIMSS är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och
naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8, med förankring i de lokala läroplanerna (Skolverket, 2019).
PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse,
matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder och är världens största elevstudie (Skolverket, 2019).
Skillnaden mellan PISA och TIMSS kan sammanfattas som att TIMSS utvärderar elevers
kunskaper efter hur väl de uppnår lokala läroplaner medan PISA mäter hur väl elever når upp till de kunskapsmål som skapats av de forskare som ligger bakom studien.
8
SAT är ett amerikanskt urvalsprov som ska pröva elevers kunskaper och färdigheter för fortsatta
högre studier. Det kontrollerar matematik, engelska och samhällskunskap, kan jämföras med svenska Högskoleprovet (The College Board, 2020).
9
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers betyg i grundskolan kan förklaras utifrån deras socioekonomiska status och utifrån detta har följande frågeställningar utformats
● Vilken effekt har föräldrarnas inkomster och hushållets boendeform på barnens skolresultat i form av deras meritvärde?
● Påverkar föräldrars inkomster pojkar och flickor olika.
● Är effekten olika beroende på vilket skolämne som analyseras och dess svårighet?
Då detta är ett arbete med fördjupningsämnet matematik kommer särskilt resultaten i skolämnet matematik uppmärksammas och diskuteras.
10
2. Analysgrunder
I detta avsnitt lyfts de analysgrunder som kommer användas vid diskussion av resultaten. Dels skolans kompensatoriska uppdrag, målsättningen att alla elever oberoende av deras bakgrund ska kunna utvecklas så långt som möjligt i skolan, dels Bourdieus teoretiska ramverk för hur social stratifiering uppkommer och ständigt återskapas.
2.1 Skolans kompensatoriska uppdrag
Utbildningsreformerna från början av 90-talet med kommunaliseringen, fria skolvalet och fri etableringsrätt för friskolor har kraftigt förändrat förutsättningar för en jämlik skola (Ryffé, 2019). Men vad menas egentligen med en jämlik skola och det kompensatoriska uppdraget? Skollagen och läroplanen innehåller följande texter.
”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (Skollagen 1 kap. 10§).
”Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla”
(Skolverket, 2019)
”En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika”
(Skolverket, 2019)
Sunden och Werin (2016) beskriver hur likvärdighetsbegreppet är komplicerat men försöker reducera innehållet till fyra element.
1. Skolan ska garantera alla barn och elever likvärdig tillgång till utbildning.
2. Skolan ska garantera alla barn och elever en likvärdig kvalitet för att nå målen med utbildningen.
3. Skolan ska stimulera alla barn och elever att utvecklas så långt som möjligt.
4. Skolan ska sträva efter att kompensera för skillnader i förutsättningar mellan barn och elever.
11
De drar dock slutsatsen att punkterna 1 och 2 går före 3 och 4, samt att punkt 4 är mer en strävan och inte ett absolut mål. En viss skillnad i skolresultat som kan förklaras av elevernas olika bakgrund är acceptabelt. Ryffé (2019) skriver att svenska skolan historiskt sett prioriterat kollektivistiska värden, en skola för alla, med målsättning att bryta ner sociala barriärer. Efter reformerna på 90-talet har individuella rättigheter tagit över som det dominanta synsättet. Denna normkollision mellan individen och kollektivet skapar en situation där lärare ställs inför en omöjlig uppgift att balansera just kollektivet mot individen. Däribland blir det kompensatoriska uppdraget, när läraren ställs inför valet att göra det rätta för individen eller för kollektivet, ett ännu mer svåruppnått mål. Ryffe nämner dock att även om det kompensatoriska uppdraget i grunden vilar på ideologisk grund, om att ge alla elever samma förutsättningar, finns också en viss mängd pragmatism. Elever som inte når kraven för att bli godkända i grundskolan kommer sannolikt, ur ett ekonomiskt perspektiv, kosta samhället mer. I detta arbete kommer det
kompensatoriska uppdraget för den valda högstadieskolan att analyseras och problematiseras.
2.2 Symboliskt kapital
Att socioekonomisk status (SES) påverkar elevers prestationer i skolan är ständigt återkommande i forskning. För att förklara varför lutar jag mig på Pierre Bourdieus sätt att beskriva social stratifiering och hur de återskapas generation efter generation. Bourdieu lyfter fram vikten av att socioekonomisk klassifikation bäst kan beskrivas genom dess kulturella, ekonomiska och sociala differentiering. Hur dessa klasser skapas blir en central fråga i Bourdieus analys och ska besvara varför vissa individer gynnas p.g.a. deras språk, bakgrund och uppföranden (Broady, 1991). Bourdieu lyfter fram hur klass och identitet är nära besläktat och att människor tenderar att göra liknande val som ens föräldrar gjorde. Även i ett samhälle där god utbildning är tillgänglig för alla kommer möjligheterna att klassvandra ändå vara begränsade. Skolan är i Bourdieus
resonemang delaktig i att i viss mån reproducera klasstillhörigheten genom att gynna elever från resursstarka hem och stötta dem i deras vandring mot framtidsyrken med status och makt. Bourdieu använder begrepp som habitus, ett sätt att beskriva hur en individ uppfattar sin
omgivning, sina möjligheter och sin plats i världen. Med andra ord ett sorts socialt bagage som i stor utsträckning ärvs från föräldrar och andra starka förebilder. Detta manifesteras exempelvis både i intressen, tankemönster och kroppsspråk.
Bourdieu beskriver också begreppet kapital, som är den resurs som kan användas för att behålla och förbättra sin position i samhället. Den delas upp i fyra olika former:
12
• Ekonomiskt kapital - pengar, materiella tillgångar, egendom • Kulturellt kapital - språkanvändning, allmänbildning, ”god smak”
• Socialt kapital - tillgång till ett socialt nätverk som kan erbjuda vägledning och fördelar inom skola och arbete
• Symboliskt kapital - titlar, prestige, status, som är kopplade till de andra kapitalformerna. Vidare beskriver Bourdieu att dessa kapital samspelar och transfereras mellan exempelvis
familjemedlemmar. En välbärgad familj kommer omge sig med liknande familjer, gå i skolor med liknande elever och skapa ett kulturellt kapital som möjliggör dessa elever att knyta band med andra från liknande gynnsam social miljö.
I avsnittet kring tidigare forskning lyfts problematiken kring uppskattning av elevers SES och olika metoders styrkor och svagheter. I denna studies analys kommer enbart förälders
inkomstnivå användas som mått för SES. I praktiken är det främst det som Bourdieu kallar det ekonomiska kapitalet som således uppskattas. Grundtanken är att det trots Bourdieus
klassificering ändå finns en korrelation dessa kapital emellan och att en stor mängd ekonomiskt kapital underlättar skapandet av de andra kapitalen (Broady, 1991).
13
3. Litteraturgenomgång
I följande avsnitt lyfts de metoder och de resultat som tidigare forskning producerat i sin undersökning av relationen mellan socioekonomisk status (SES) och elevers skolprestationer.
3.1 Historiskt perspektiv
I tidigare internationella studier har det visat sig att föräldrars SES är en god indikator för elevers skolresultat, där barn från fördelaktig bakgrund når större skolmässiga framgångar än elever med jämförelsevis mer ogynnsam bakgrund (Erikson & Jonsson, 1996). Detta samband har
observerats i de flesta industrialiserade länder, däribland länder som USA, Storbritannien, Tyskland och många andra europeiska länder. En elevs SES inverkan på skolgångens har i dessa länder varit relativt konstant under en längre tid. Sverige dyker i denna forskning upp som ett undantag, där SES påverkan på en elevs skolgång har minskat under samma period. Två faktorer lyfts fram som författarna ansåg bäst kunde förklara det svenska utfallet. Först beskriver
författarna den ökade jämlikhet i levnadsstandard som vuxit fram i Sverige under andra halvan av 1900-talet. Elevers SES fick minskad påverkan på skolgången helt enkelt på grund av att fler kom från liknande bakgrund med liknande förutsättningar, dvs detta var en utomstående faktor som inte direkt var kopplad till skolväsendet. Den andra faktorn var de reformer som
genomfördes med målsättning att stora beslut som en elev måste ta gällande sin skolgång senarelagts. Detta med målsättningen att elever inte i tidig ålder skulle kunna ta beslut som stängde ned framtida skolmöjligheter (ibid). Något som exempelvis inte längre gäller vid val av gymnasieprogram då yrkesprogram inte nödvändigtvis ger högskolebehörighet.
3.2 Socioekonomisk status och ett intersektionellt perspektiv
Senare forskning har nyanserat och aktualiserat frågeställningar om hur faktorer som kön, etnicitet och språkfärdigheter påverkar elevers socioekonomiska bakgrund på olika vis.
Exempelvis belyser Behtoui och Neergaard (2016) hur olika former av socialt kapital påverkar elevers skolgång. De analyserar efter tre olika former av socialt kapital:
1. Åsikter och inställning kring vänner och bekanta i elevens omgivning 2. Familjens sociala nätverk och kontakter
14
Exempelvis visas att elever med invandrarbakgrund kan ha en fördel gentemot elever utan invandrarbakgrund med samma socioekonomiska status. Detta främst genom ett mer utbrett kontaktnät av människor med åsikter där skola prioriteras och med långtgående ambitioner. Samtidigt drabbas flickor exempelvis hårdare om familjen upplevs bo i ett otryggt område med minskad socialisering och samtidigt minskat socialt kontaktnät (ibid). Elever från
höginkomsthushåll är mer benägna att vara medlemmar i olika organisationer och föreningar än andra elever samt att dessa organisationer kan vara av annan art än andra elevers, att det kan röra sig om organisationer med viss exklusivitet. Vidare skriver de att en elevs SES är den främsta indikatorn för vilket socialt nätverk en elev har, att elever från låginkomst- och i viss mån medelinkomsthushåll skiljer sig markant från elever från höginkomsthushåll kring vilka sociala nätverk de har tillgång till. Att skillnaden dessutom förstärkts med friskolereformen och dagens mer segregerade skolor. De ser att det fria skolvalet har ökat polariseringen skolor emellan med avseende på faktorer som klass och etnisk bakgrund.
Autor et al. (2016) har undersökt hur elever av olika kön från samma familj skiljer sig åt i skolan, med målsättning att isolera könsfaktorn och hur den påverkar skolgången bland amerikanska barn. Elever med samma SES av olika kön kan då jämföras liksom om pojkar och flickor påverkas olika av skolkvalité och läraregenskaper. Undersökningen visade att pojkar är mer påverkade av sin omgivning och missgynnas mer än flickor av att omges av negativa sociala förebilder. Denna skillnad minskar om eleverna går i bättre skolor och har bättre SES. Resultaten visar också hur flickor överlag är mer benägna att utnyttja den extra resurs av tid och kunskap som goda skolor erbjuder, med förbättrade skolresultat som följd.
Baird (2012) har bl.a. analyserat hur mycket av skillnaden i resultat på matematikdelen i TIMMS mellan elever från hög respektive låg SES kan förklaras av kvalitetsskillnader på skolorna de går i. Studien visar att de flesta länder kan delas upp i två grupper. I den första kan en större mängd av resultatskillnaden, mellan de med hög respektive låg SES, förklaras av kvalitetsskillnaden på skolorna de går i. Den andra gruppen består av länder där resultatskillnaden i liten utsträckning kan förklaras av skillnad i kvalitén på skolorna. Sverige tillhör i denna studie den senare gruppen, dvs där det nationellt sett inte är kvalitetsskillnader på skolor som förklarar resultatskillnaderna, utan främst andra faktorer, även om lokala avvikelser kan förekomma. Indirekt dras även slutsatsen att om man jämför skolor med olika resurser så förklarar det inte resultatskillnaden. Istället lyfts det fram att de dåliga resultaten från elever med låg SES istället behöver förklaras av andra mer svårmätta utomstående faktorer, exempelvis motivation, ambitionsnivå och intresse.
15
En hypotes de presenterar är att dessa elever utanför skolmiljön lever i en värld där det är väldigt svårt att ackumulera socialt kapital. Alternativt att skolorna är bra på att erbjuda jämlik skola, så länge eleverna har med sig en viss mängd baskunskaper och intresse för skolan. En möjlig förklaring de lyfter fram är att skolorna är sämre förberedda på att hantera elever utan vissa specifika egenskaper och att elever som saknar dessa egenskaper dessutom är kraftigt överrepresenterade bland elever med låg SES.
Fjellman (2019) visar dock, vid analys av konsekvenserna av utbildningsreformerna från början av 1990-talet, att en ökad mobilisering och rörlighet skett av elever från svenska medelklasshem i och med avskaffandet av närhetsprincipen. Konsekvenserna som lyfts fram är en ökad
skolsegregation samt en ökad koncentration av elever med låg SES vid skolor i förorter och på landsbygden. Ojämlikhet har skapats genom att elevers tillgång till skolor begränsats, beroende på deras kön, etniska bakgrund och boplats.
I en studie av engelska skolbarn studerades effekten av SES på elever. Denna faktor
kompletterades med genetiska tester vars målsättning var att identifiera och summera specifika genetiska markörer. Dessa markörer ska sedan reduceras till en siffra (GPS) som kan visas påverka individers skolgång. Resultaten visade att SES kunde förklara 23% av variationen i elevers skolprestationer och GPS kunde förklara 14%. De visade också att elever med god SES men låg GPS, lyckades bättre akademiskt än elever med låg SES och hög GPS. Det är alltså mer gynnsamt att komma från ett resursstarkt hem än att ha en fallenhet för studier (Von Stumm, Smith-Woolley, Ayorech, McMillan, & Rimfeld, 2019).
Roksa och Robinson (2017) har analyserat hur förväntningar från omgivningen och hur den lokala skolkulturen kring skolambition och fortsatta studier påverkar individer. Resultaten visar att elever med en omgivning som har höga förväntningar på elevens skolresultat, i längden når högre akademisk utbildning än elever utan liknande förväntningar från sin omgivning samt att denna effekt är starkare i hushåll med hög socioekonomisk standard. Deras slutsats visar att en elev som omges av stora mängder kulturellt kapital, med högutbildade föräldrar och en miljö där utbildning prioriteras, är en stark predikator för om eleven kommer fortsätta med högre studier. Det är till och med en starkare predikator än om exempelvis eleven har höga betyg eller goda provresultat på diverse standardiserade prov. Resultaten visar även att en elev som går på en skola där det inte existerar någon kultur som uppmuntrar till hög ambitionsnivå, goda betyg och fortsatta studier, drar mycket mindre nytta av föräldrar som sporrar och uppmuntrar elevens skolgång, oberoende av hushållets socioekonomiska status. Att jämföra med skolor där det
16
existerar en så kallad pluggkultur, där andelen elever som studerar vidare till minst en
kandidatexamen ökar markant bland elever från socioekonomiskt svaga hem. Dvs alla elever når högre skolresultat om de går på en bra skola men att elever från hem med låg SES drar störst nytta.
3.3 Övriga internationella och nationella standardiserade test
PISA och SAT är två stora kunskapsutvärderingar, den förstnämnda internationell och den senare
för amerikanska 18 åringar. Resultat och trender sammanfattas i rapporter som inte nödvändigtvis är forskning men ändå ofta kan bekräfta tidigare forskning eller användas som referens.
PISA resultaten från år 2018 visar ett resultat där genomsnittet förbättrats men ojämlikheten ökat för svenska 15-åringar. Från en lägstanivå år 2012 är Sverige nu tillbaka på de höga nivåerna från början av 2000-talet. Rapporten lyfter dock ett orosmoment, dels kring de elever som inte har de förkunskaper som krävs för att få deltaga i provet, dels för de ca 20 procent som inte når upp till en nivå som rapportskrivarna kallar en basnivå. Det är en historiskt hög siffra för Sverige som visar att trenden i det svenska skolsystemet är ökad ojämlikhet. Matematik lyfts dock fram som ett ämne där skillnaden mellan högpresterande och lågpresterande varit konstant under de senaste 15 åren (Skolverket, 2019).
Amerikanska SAT har utfört standardiserade prov i snart 100 år och i en rapport visades att resultaten var kraftigt korrelerade med hushållets inkomster och mer specifikt att det inte enbart var sant vid extrempunkter utan genom hela kurvan. Att ökningen inte enbart var noterbar när familjens inkomster ökade från $20 000 till $40 000 dollar utan även vid ökning från $120 000 till $140 000 på ett nästan linjärt vis. Dessutom visades att SES påverkade de olika delarna av SAT olika, där läs- och skrivförståelse påverkades mer än de matematiska (Chetty, Friedman, Saez, Turner, & Yagan, 2017).
3.4 Svårigheten att mäta socioekonomisk status
Hur studierna uppskattar en elevs SES är inte enhetligt utan varierar kraftigt. Flera av studierna bygger sitt index på faktorer som förälders inkomstnivå, utbildning och yrkesstatus. Ibland används enkäter som exempelvis frågar elever om vilka yrken som finns i deras omgivning eller hur många bokhyllor som finns i deras hem (Behtoui & Neergaard, (2016), Baird, (2012), Chetty, Friedman, Saez, Turner, & Yagan, (2017)). Arbetets val av metod motiveras delvis av en studie från Skolverket kring SES och dess relation med skolresultat. En rapport som förvisso inte är
17
forskning och inte kan anses opartiska eller utan egen agenda men med styrkan att inte behöva via enkäter och intervjuer uppskatta elevers socioekonomiska status utan kan använda
registeruppgifter direkt för att undvika både mätfel och urvalsosäkerhet (Skolverket, 2018). I deras analys noteras att metoden med registeruppgifter förlorar information som inte finns i register, exempelvis hur många böcker som finns i en elevs hem eller om eleven har tillgång till egen studieplats. Däremot noteras just att dessa enkäter ofta dras med en viss mängd mätfel och ofta enbart är ett urval som inte nödvändigtvis är representativt. Exempelvis kommenteras att när elever ska besvara frågan kring förälders utbildningsnivå ger de ofta felaktiga svar. Deras metod med registeruppgifter kring betyg, kön, ålder, migrationsbakgrund och förälders utbildningsnivå, förklarar bättre variationen i skolresultat än studier med enkäter.
18
4. Metod och genomförande
Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan SES och en elevs resultat i grundskolan, samt om SES påverkar ämnesbetyg olika. Tidigare forskning har visat ett tydligt samband mellan SES och skolresultat, dock av varierande art beroende på land och skolform. Just SES är, som tidigare nämnt, något svårdefinierat och flera olika metoder har använts vid tidigare forskning för att uppskatta en elevs SES. Exempelvis enkäter som frågar om föräldrars utbildning, utbildningen på människor i elevens omgivning eller exempelvis frågor kring hur många bokhyllor som finns i deras hem. Utöver det används ofta inkomstnivåer för elevers vårdnadshavare som indikator på SES. Just föräldrars inkomst är den metod som valts i denna studie.
Ett kvantitativt tillvägagångsätt har valts och i följande avsnitt presenteras min metod för att uppskatta elevers skolresultat och SES, vilka avgränsningar som behövts göras,
generaliserbarheten på metoden samt etiska ställningstaganden.
4.1 Urval
Studiens primära källor utgjordes av elever som gick ut åk 9 vårterminen 2019, huvudsakligen på en och samma högstadieskola i Ängelholms kommun. Analysen omfattar totalt ca 180 elever. Ängelholms kommun har två större centrala högstadieskolor och flertalet mindre strax utanför staden. Valet av skola motiverades av främst två skäl:
1. ett brett upptagningsområde, vilket ökar sannolikheten att urvalet är representativt för elever som bor i Ängelholms kommun och
2. tillgängligheten till personal på skolan, vilket skulle underlätta insamling av data.
4.2 Tillvägagångssätt
Då betyg är offentliga handlingar kunde ett betygsutdrag för alla elever som avslutade sin grundskoleutbildning 2019 begäras ut från kommunen. Dessa dokument innehöll både namn, personnummer, kön samt betyg i samtliga ämnen och meritvärde. Informationen kunde sedan matchas med klasslistor där elevers adress stod med för att därefter kopplas till hushållets inkomster. Initialt försökte analysen genomföras med hjälp av faktorer som om eleven bodde i villa, bostadsrätt eller hyresrätt. Informationen kombinerades sedan med medelinkomsten och mängden eftergymnasial utbildning för postnumret eleven bor i. Dessa data visade sig dock vara för oprecisa och alternativet blev istället att, med hjälp av taxeringsuppgifter för alla vuxna i
19
Ängelholm för år 2019, använda föräldrars inkomst som indikator för SES. Elever parades ihop med vuxna som bodde på samma adress. Då dessa elever inte längre går på högstadieskolan finns inte möjlighet att kombinera informationen med exempelvis en enkät för att uppskatta familjens utbildningsnivå eller bakgrund. Således kommer uppskattningen av en elevs SES enbart vara baserat på familjens inkomstnivå.
Ett ämnes svårighet uppskattas genom dess medelbetyg för samtliga elever på skolan.
4.3 Tolkning och analys
De data som insamlades användes sedan för att beräkna sambanden mellan exempelvis familjens inkomst och elevens skolresultat. Här fanns också möjlighet att titta på specifika ämnen och även om en elevs kön påverkas olika av familjens inkomst samt om en elev är högpresterande eller lågpresterande. Som hjälp till detta användes statistikprogrammet R och metoder som korrelation och linjär regression. För att analysera SES och dess inverkan på olika ämnens betyg klumpades även vissa ämnen ihop med närliggande ämnen. Detta motiverades genom att korrelationen mellan alla ämnen kontrollerades och betygskluster skapades med närliggande ämnen.
Exempelvis visade det sig att ett betyg i Biologi korrelerade väl med betygen i ämnena Fysik och Kemi. För att underlätta analysen kombinerades dessa betyg till ett medelvärde för NO ämnena. Liknande kluster skapades för SO ämnena. Viss problematik uppstod även vid hur en familjs inkomst skulle uppskattas, exempelvis skiljer sig sannolikt två hushåll med sammanlagd inkomst på 500 000 kr per år beroende på hur dessa pengar ackumuleras. Om den exempelvis kommer från en förälder med inkomsten 500 000 kr per år jämfört med två föräldrar med vardera 250 000 kr per år. En förälder med 500 000 kr i inkomst har sannolikt bättre utbildning och möjlighet att erbjuda stöttning och vägledning än två föräldrar med samma totala inkomst. Den analysmetod som valdes blev således att uppskatta hushållets inkomst enbart efter den förälder som tjänar mest i hushållet, detta får dock konsekvensen att en familj med inkomsterna 500 000 kr + 100 000 kr likställs med en familj med inkomsterna 500 000 kr + 490 000 kr. Ett hushålls lönenivåer har sedan lagts in i nivåer med ökningar om 50 000 kr per år. Från mindre än 250 000 kr till mer än 500 000 kr, den undre gränsen valdes dels för att resultaten för eleverna var liknande, dels för att antalet elever vid lägre inkomstnivåer var väldigt få.
20
4.4 Validitet & tillförlitlighet
Undersökningen använder sig enbart av kvantitativa metoder. Alan Bryman (2018) lyfter fram fyra hörnpelare som ligger till grund för kvantitativ forskning inom samhällsvetenskapen. Första är att den samlade informationen måste vara mätbar, exempelvis kunna reduceras till en siffra. Därav har enbart information som kan reduceras till en siffra använts, exempelvis betyg,
inkomster och kön. Andra pelaren är att man inte enbart försöker beskriva hur någonting är utan även söker efter en kausalitet, dvs varför är det så. Här används exempelvis Bourdious teorier i ett försök att förklara kausalitet. Kvantitativa metoder bör också kunna generaliseras, dvs resultaten ska kunna säga något om liknande situationer som inträffar utanför det analyserade rummet. Resultaten i denna undersökning har som målsättning att vara förutsägande för andra skolor i liknande kontext. Slutligen bör replikation vara genomförbart, dvs annan forskning med samma datamaterial ska kunna komma fram till samma resultat. I denna undersökning har bara offentliga uppgifter använts.
4.5 Etiska aspekter
Alla uppgifter som används är offentliga uppgifter och inga samtycken har behövts samlas in. Icke desto mindre har viss försiktighet använts kring hur resultaten presenteras för att undvika utpekande av grupper av elever eller geografiska platser och för att följa forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002). Vid inskrivning av elevers skolresultat och familjens inkomster har anonymisering också skett så elevers namn inte finns med i det insamlade datamaterialet. Andra personuppgifter som exempelvis personnummer och adress har också avskilts från den data som analyserats.
4.6 Bortfall och avgränsningar
Då ett betygsutdrag för samtliga elever införskaffades är det kompletta handlingar utan bortfall. Däremot existerar risk att elever via klasslistor och adresser blir kopplade till fel vårdnadshavare. Vissa elever vars adress är utanför Ängelholms kommun kommer få uppskattade
inkomstuppgifter då inkomster för vuxna utanför Ängelholms kommun saknas. Analys av skolor i Ängelholms kringområden har inte kunnat genomföras, främst på grund av tidsbrist. Att dessa skolor har ett mer homogent upptagningsområde hade dock gjort resultaten mindre användbara för att besvara studiens frågeställningar. Att analysera elever med minst en förälder med
21
utländskt påbrå och hur det påverkar studiegången blev inte genomförbart på grund av svårighet att utifrån tillgänglig data bestämma om en elev har utländsk bakgrund eller ej.
22
5. Resultat
I följande avsnitt redovisas resultat som senare kommer användas vid slutsatsen och diskussioner kring arbetets frågeställningar och syfte. Inledningsvis gällande relationen mellan elevens
föräldrars inkomstnivå och elevens meritvärde och sedan även relationen mellan inkomstnivå och specifika ämnen samt kön. Speciellt fokus läggs även på hur matematik påverkas av
frågeställningarna.
5.1 Inkomst och meritvärde
Avsnitt 5.1 söker främst att svara på hur elevers meritvärde påverkas av deras föräldrars inkomster och boendeform.
I tabell 1 syns relationen mellan förälders inkomstnivå och elevens meritvärde.
Regressionsanalys visar att inkomstnivå är signifikant till en väldigt hög grad för en elevs studieresultat och i genomsnitt ökar en elev sitt meritvärde med ca 24 poäng för varje extra 50 000 kr per år föräldern tjänar. Figur 1 visar dock att variationen i varje inkomstnivå är väldigt stor och en determinationskoefficient (r²) på ca 0.17 säger oss att enbart 17 procent av
meritvärdesvariationen kan förklaras av förälders inkomstnivå.
Estimate P (Intercept) 118
Inkomstnivå 24 1.71e-07
---
Multiple R-squared: 0.1689
23
Figur 1:Relation mellan förälders inkomstnivå och elevens meritvärde. Mörkgrått visar hur stor spridningen modellen kan förklara.
En övre gräns på 400 000 kr motiveras genom att medelvärdet på elevers meritvärde inte längre ökar därefter utan stabiliseras inom felmarginalen (Se tabell 2).
Inkomstnivå Genomsnittligt meritvärde
>250 000 144 250 000-300 000 164 300 000-350 000 188 350 000-400 000 215 400 000-450 000 251 450 000-500 000 239 500 000-550 000 233
Tabell 2: Genomsnittligt meritvärde efter inkomstnivå i kr per år
Resultaten visar även att inkomstnivå är en signifikant faktor hos elever med meritpoäng från 0 till 270 (figur 2). Däremot för elever med högre meritpoäng visar resultaten ingen statistisk signifikant skillnad.
24
Figur 2:Hur meritvärde är beroende av inkomstnivå för elever med meritvärde från 0 till 270 (r²=0.20)
25
Slutligen visar även resultaten att en enkel variabel som ifall eleven bor i en villa eller ej ger stora skillnader i medelvärde för de två grupperna. Ungefär 2/3 bor i Villa men i meritpoängslistan finns enbart en elev som inte bor i en villa på top 25, på en 19:e plats.
Figur 4 Meritvärde för pojkar och flickor
5.2 Betyg efter kön
I avsnitt 5.2 besvaras frågeställningen om SES påverkar pojkar och flickor olika. Först visas hur SES och kön påverkar elevers meritvärde och sedan hur de specifikt påverkar matematikbetyget.
5.2.1 Meritvärde, inkomstnivå och kön
I figur 5 redovisas meritvärden för de 172 elever som gick ut åk 9 uppdelat efter kön Vi ser hur flickor har ett högre medelvärde och även en mindre variation och högre maximum där de högsta tio meritpoängen hålls av 9 flickor och en pojke som är på tiondeplats. I tabell 3 visas även att förälders inkomstnivå, även om signifikant för båda könen, påverkar flickor mer än pojkar, med ca 16% för pojkar och nästan 22% för flickor.
26
Tabell 3: R² för pojkar och flickors meritvärde förklarat av förälders inkomstnivå.
Figur 5 Meritvärde efter kön, inklusive medelvärde, standardavvikelse och max,min
5.2.2 Matematikbetyg, inkomstnivå och kön
I figur 6 och 7 visas hur förälders inkomst påverkar betyget i matematik för pojkar respektive flickor. Flickor har i genomsnitt ett halvt betygssteg högre betyg i matematik än pojkar. Förälders inkomstnivå har också större påverkan på betyget för flickor än för pojkar. Inkomstnivån är dock en väldigt liten påverkan på båda könen, 7 procent av pojkars och 12 procent av flickors
matematikbetyg kan förklaras av förälders inkomstnivå.
R² pojkar 0.164,
27
Figur 6: Pojkars betyg i matematik i relation till förälders inkomstnivå
Figur 7: Flickors betyg i matematik i relation till förälders inkomstnivå
R²=0.07
28
5.3 Medelbetyg för olika ämnen
I avsnitt 5.3 besvaras frågeställningen om SES påverkar olika ämnens betyg på ett annorlunda sätt. Däribland om SES påverkar skolämnen olika utifrån deras svårighetsgrad. Avsnitt 5.3.1 beskriver först hur ett ämnes svårighetsgrad uppskattades, avsnitt 5.3.2 visar sedan resultaten för ett utdrag av skolämnena och 5.3.3 lyfter ett extra fokus på matematikämnet.
5.3.1 Vad betyder ”ett svårt ämne”?
Ett ämnes svårighetsgrad uppskattas genom de olika ämnes medelbetyg. I tabell 4 redovisas medelvärdet på betyg i 16 olika ämnen. Ämnen som språkval, hemspråk och svenska om andraspråk saknas då det är betydligt färre elever som läser dessa ämnen. Noterbart är att matematik och NO ämnena tillsammans med musik är de ämnen med lägst medelvärde medan engelska, teknik och andra mer praktiska ämnen ligger i topp. I figur 5 visas betygsdistributionen i Svenska, Engelska, Matematik, SO och NO. Sammansättningen av SO och NO ämnenas betyg motiveras med att betygen i dessa ämnen kraftigt korrelerar.
Medelbetyg per ämne
1 3.2 Engelska 9 2.5 Samhällskunskap 2 3.0 Idrott 10 2.4 Historia 3 2.9 Teknik 11 2.4 Religionskunskap 4 2.9 Hemochkonsumentkunskap 12 2.3 Fysik 5 2.8 Bild 13 2.2 Biologi 6 2.6 Slöjd 14 2.1 Musik 7 2.6 Geografi 15 2.1 Kemi 8 2.5 Svenska 16 1.9 Matematik
29
Figur 8 Medelvärde för betygen i Engelska, Svenska, Matematik, SO och NO. Skala från 0 till 5 som motsvarar F till A
5.3.2 Inkomstnivå och individuella ämnen
Nedan redovisas hur förälders inkomstnivå påverkar de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik samt SO- och NO-ämnena som analyseras i grupp, R² för respektive ämne redovisas också. Noterbart att svenska är det ämne som mest påverkas av förälders inkomstnivå medans matematik påverkas minst.
30
Figur 9: Relation mellan förälders inkomstnivå och betyg i engelska. Mörkgrått visar hur stor spridningen modellen kan förklara.
Figur 10: Relation mellan förälders inkomstnivå och betyg i matematik. Mörkgrått visar hur stor spridningen modellen kan förklara.
R²=0.13
31
Figur 11: Relation mellan förälders inkomstnivå och betyg i NO. Mörkgrått visar hur stor spridningen modellen kan förklara.
Figur 12: Relation mellan förälders inkomstnivå och betyg i SO. Mörkgrått visar hur stor spridningen modellen kan förklara.
R²=0.14
32
Figur 13: Relation mellan förälders inkomstnivå och betyg i svenska. Mörkgrått visar hur stor spridningen modellen kan förklara.
5.3.3 Inkomstnivå och matematik
Tabell 4 visar medelbetyget för matematik och figur 8 visar hur betyget i matematik beror på förälders inkomstnivå. Noterbart är att matematik har det lägsta betygsmedelvärdet av samtliga ämnen och är det ämnet som påverkas minst av förälders inkomstnivå.
5.4 Resultat i relation till frågeställningarna
Frågeställningarna som låg till grund för denna studie var:
● Vilken effekt har föräldrarnas inkomster och hushållets boendeform på barnens skolresultat i form av deras meritvärde?
● Påverkar föräldrars inkomster pojkar och flickor olika.
● Är effekten olika beroende på vilket skolämne som analyseras och dess svårighet?
Med ett extra fokus på skolämnet matematik.
33
Resultaten visar att socioekonomiskt status, representerat som förälders inkomst, kan förklara ungefär 17% av en elevs meritvärde, och att ökande inkomster hos föräldern ger bättre
skolresultat upp till en maxnivå vid intervallet 400 000 – 450 000 kr/år. Föräldrars inkomst är en signifikant faktor upp till meritvärde på under 270. Därefter visar resultaten att förälders inkomst inte längre påverkar meritvärdet. Resultaten visar även att elever som bor i en villa i genomsnitt har ett meritvärde som är 70 poäng högre än elever som inte bor i en villa.
Skolämnen påverkas olika, där svenska sticker ut som extra influerat av förälders inkomstnivå och engelska samt matematik påverkas minst. Relaterat till detta är att engelska och matematik är de två ämnen med högst respektive lägst betygsmedelvärde. Om vi utgår från att medelvärdet är en indikator för svårighetsgrad så påverkar förälders inkomstnivå inte skolämnen olika beroende på ämnets svårighet. Flickors skolresultat, som har ett meritvärde ca 30 poäng högre än pojkar, påverkas mer av förälders inkomstnivå. Nästan 22% av flickors meritvärde kan förklaras av förälders inkomstnivå, att jämföra med pojkars 16%.
Skolämnet matematik sticker ut i flera av resultaten. Dels är det med min definition det svåraste ämnet, dels är det ämnet där förälders inkomstnivå påverkar betyget minst. Trenden att flickors meritpoäng påverkas mer än pojkars av förälders inkomstnivå gäller även för matematik men för båda könen är siffan betydligt lägre än för övriga ämnen.
34
6. Analys av resultatet
Syftet med denna analys är att undersöka hur en elevs socioekonomiska status, representerat genom dess föräldrars inkomstnivå och boendesituation, påverkar elevens skolresultat. Både i generella drag och i vissa utvalda ämnen. Därutöver analyseras om elever påverkas olika på grund av kön. I analysen används de teorier och begrepp som presenterades i kapitel 2, Analysgrunder.
6.1 Ekonomiskt kapital och meritpoäng
Bourdieus teorier kring kapital inkluderar ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital, där ett tvärsnitt genom dessa kapitalformer kan användas för att definiera en individs sociala klass (Broady, 1991). Skola, som kan definieras i Bourdieus terminologi som socialt rum eller ett fält, är en plats där en individ med hjälp av sitt habitus kan tävla om sociala positioner. Positioner som i sin tur ges ut i förhållande till hur väl en elev kan hantera och behärska de normer som existerar och de krav skolan ställer, jämfört med andra elever. I denna studie har jag undersökt hur en elevs ekonomiskt kapital, representerat genom deras förälders inkomster och boendeform, kan hjälpa den nå sociala positioner. Dessa positioner synliggörs bland annat genom elevens betyg och meritpoäng. Resultaten visar tydligt att förälders inkomster påverkar en elevs skolresultat, dock med vissa begränsningar. Exempelvis nämns att föräldrars inkomster samvarierar med elevers meritpoäng upp till max 270 poäng. En delförklaring till detta resultat är att elevunderlaget från låginkomsthushåll som når så höga meritpoäng är väldigt få i antalet, vilket gör det svårt att få statistiskt signifikanta resultat.
Bourdieus teorier om kapital och skola lyfter fram hur ekonomiskt kapital främst ger en individ möjlighet att säkra tillgång till god utbildning. Det är dock främst kulturellt kapital, möjlighet att utnyttja skolan som en resurs för att insamla kunskap, som var den starkaste faktorn för goda skolresultat. Ekonomiskt kapital och dess påverkan på skolgången skulle exempelvis kunna exemplifieras genom att ett hushåll som är ekonomiskt starkt kan bosätta sig i områden med likasinnade, och gå i skolor med ett förhållandevis gynnsamt upptagningsområde. I fallet Ängelholm med enbart två centrala högstadieskolor där båda har en relativt likartad spridning i upptagningsområde försvinner denna faktor som tydligare syns i andra delar av landet. Däremot ger ekonomiskt kapital föräldrar kapacitet att erbjuda sina barn en miljö som underlättar
35
ostört. Men ekonomiskt kapital blir enligt Bourdieu inte den primära framgångsfaktorn för skolresultat, vilket i viss mån också syns i resultatet av denna undersökning.
6.2 Ekonomiskt kapital och individuella ämnen
Resultaten visar hur förälders inkomster påverkar ämnen olika och tittar vi på de tre kärnämnena samt SO- och NO ämnena så påverkas engelska och matematik minst medan SO och NO ämnen tillsammans med svenska påverkas mest. Vårt teoretiska perspektiv omfattar begreppet habitus, dvs det bagage av åsikter, intressen och sättet man ser på omvärlden och sig själv, som en elev bär mer sig. Mitt resultat visar att ökat ekonomiskt kapital och i förlängning annorlunda habitus, påverkar ämnen olika där svenska och i viss mån NO och SO påverkas annorlunda än exempelvis matematik. Detta skulle kunna förklaras av att läsförståelse är en egenskap som är nära
förknippad med resultat i dessa ämnen och vilken läsmiljö som finns i hemmet är en faktor som påverkar en elevs läsförståelse. En bra läsmiljö är till och med viktigare än SES. Samtidigt ser man att dessa också kraftigt korrelerar, hushåll med hög SES har i genomsnitt en mer gynnsam läsmiljö (Niklas & Schneider, 2013).
Noterbart är att matematik och engelska, de två ämnen med lägst respektive högst medelbetyg bland eleverna också är de som påverkas minst av föräldrars inkomstnivå. Ett resultat som i viss mån överensstämmer med tidigare internationell forskning (Chetty et al, 2017; Baird, 2012). En möjlig förklaring för matematikämnets resultat är ämnets mer unika karaktär, där många
högutbildade föräldrar inte innehar större kunskaper i matematikämnet än lågutbildade. Att ämnet främst lärs ut av skolan och att mängden matematik elever lär sig hemma runt frukostbordet är av mer begränsad karaktär (ibid). Resultatet är dock anmärkningsvärt lågt jämfört med
internationella studier, speciellt för pojkar.
6.3 Skolans kompensatoriska uppdrag
Skolans kompensatoriska uppdrag kan ses som en motpol till det försprång ökad SES ger vissa elever. Därför behöver skolan skapa förutsättningar och en skolmiljö där elever kan skapa ett kulturellt kapital som i viss mån kompenserar för deras hemmiljö. Exempelvis genom att alla elever får tillgång till en bärbar dator eller att extra stödåtgärder erbjuds elever med svårigheter i sin skolgång. Resultaten visar tydligt hur föräldrars inkomst påverkar elevers skolgång, men att det avtar redan vid en förälders inkomst på 450 000 kr/år, ett resultat som skulle kunna tolkas som att skolans kompensatoriska uppdrag fungerar väldigt väl, givet att en elev når över en viss
36
gräns av ekonomiskt kapital. Hur det kompensatoriska uppdraget fungerar för lägre inkomster är svårare att uppskatta utan kontrollgrupp. Kanske har det kraftigt minskat betygsglappet eller haft en mer begränsad effekt. Den begränsade påverkan förälders inkomstnivå har på elevers betyg skulle kunna förklaras av att skolan aktivt försöker stötta elever med skolsvårigheter. Det är till exempel högprioriterat att hjälpa elever att nå godkänt resultat i matematik som också är ett basämne. På den undersökta skolan satsas extra resurser på att hjälpa elever i matematik, ibland på andra ämnens bekostnad. Denna satsning skulle delvis kunna förklara resultaten och den begränsade påverkan föräldrars inkomstnivå har på elevers matematikbetyg.
37
7. Slutsats och diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers betyg i grundskolan kan förklaras utifrån deras socioekonomiska status, främst deras föräldrars inkomst. I detta avsnitt diskuteras studiens resultat i relation till avsnittet kring tidigare forskning. Ett resonemang förs även kring vilka konsekvenser resultaten kan ge upphov till i min framtida yrkesroll som lärare och avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.
7.1 Allmän diskussion och slutsatser
Av resultatet i studien framgår det tydligt att förälders inkomst spelar roll för elevens skolresultat, något som upprepade gånger visats i den tidigare forskning som beskrevs i kapitel 3. Resultaten visar dock en avtagande trend och redan vid 450 000 kr/år avstannar ökningen, en årsinkomst som knappast skulle klassificeras som överklass. De resultat som redovisats i exempelvis USA eller Storbritannien visar på resultatökningar som fortsätter längre upp i inkomstnivåerna (Von Stumm et al, 2019; Chetty et al, 2017). Även Skolverkets (2018) rapport visar på större påverkan av hushållens SES på barnens skolresultat än denna studie. Förklaring till denna differens finns självklart delvis i val av metod och tillvägagångssätt, men en lokal faktor i hur skolsituationen ser ut i Ängelholm kan sannolikt också bidra till resultatskillnaderna. Tidigare forskning lyfter fram hur det fria skolvalet och etableringen av friskolor lett till att skolorna fått mer homogent
elevunderlag med en ökad segregering mellan skolor (Fjellman, 2019). Ängelholm däremot har numera enbart en gymnasieskola efter att flera friskolor stängts ner i början av 2010-talet och det blir en naturlig progression för de flesta elever vid stadens högstadieskolor att börja läsa på Ängelholms gymnasieskola. Elever som examineras från gymnasieskolan har meritpoäng som ligger runt riksgenomsnittet eller i fallen med Teknikprogrammet eller
Naturvetenskapsprogrammet strax över genomsnittet. Men antagningspoängen är väldigt låga, och bland de fyra största högskoleförberedande programmen antogs samtliga till
Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Eleven som blev sist antagen till Ekonomiprogrammet hade meritvärde 187,5. Det är således i princip garanterat att komma in på tre av programmen om man uppfyller de minimumkrav på
gymnasieprogrammen (godkända i vissa utvalda ämnen) och för Ekonomiprogrammet räcker det mer än väl med D i snitt. I grundskolan får man betyg i åk 6, dessa betyg kallas ibland för ”low-stakes”, dvs de kommer inte användas som ett urvalsinstrument. Däremot är betygen i åk 9 så kallade ”high-stakes”, de har väldigt stor betydelse för de enskilda eleverna och deras framtida
38
valmöjligheter (Klapp, 2015). Att använda betyg som morot är förvisso ett exempel på en extern motivation, där dess effekter på elever varierar(ibid). För elever vid högstadieskolor i Ängelholm med siktet på att studera vidare vid Ängelholms gymnasieskola, något som siffermässigt
majoriteten verkar göra, blir inte slutbetygen i åk 9 ”high-stakes” betyg. Har de ett snitt på D i samtliga ämnen kommer de med marginal komma in på samtliga program. Detta kan jämföras med närliggande Helsingborg där antagningspoängen för Naturvetenskapsprogrammet vid de två mest sökta skolorna är 272.5 respektive 295 poäng. Den förstnämndas elever har ett
slutbetygsmedelvärde på 16,9 poäng, att jämföra med Ängelholms gymnasieskolas 16.4 och rikets 16.0. Majoriteten av elever på högstadiet som analyserats känner således ingen press av att de måste prestera för att komma in på gymnasiet, vilket framgått vid samtal med elever.
Exempelvis elever som planerar att söka in på Teknikprogrammet ignorerar moderna språk då de inte kommer läsa det på gymnasiet. Liknande analys för en skola i Helsingborg hade haft väldigt annorlunda förutsättningar. Roksa och Robinson (2017) lyfter fram hur skolkulturen påverkar elever i deras ambitionsnivåer och framtidsplaner, om och i så fall hur den lokala skolkulturen på den undersökta skolan påverkar elevers ambitionsnivå går utanför denna studie men skulle kunna vara en intressant faktor att undersöka.
Tidigare forskning visar även att de ökande klyftorna i samhället och en ökande ojämlikhet också lett till större variation i elevers skolresultat. PISA rapporten lyfter fram hur Sverige numera enbart är genomsnittligt på att motarbeta ojämlikheter i skolan, från en tidigare topplacering (Skolverket, 2019). Ängelholms kommun är en stad med 42 000 invånare med en medelinkomst strax över riksgenomsnittet. Hushållen som ligger på den tionde inkomst-percentilen tjänar i genomsnitt 25% mer än motsvarande grupp i riket och hushållen på den 90:e percentilen tjänar strax under rikssnittet. Med en arbetslöshet mer än två procentenheter lägre än riksgenomsnittet är Ängelholm en stad där klyftan mellan rik och fattig är mindre än i övriga Sverige (SCB, 2019). Tillsammans med skolor som är mer heterogena i sitt elevunderlag skapar det förutsättningar där SES i staden får mindre påverkan än tidigare svensk forskning.
7.2 Inkomstnivåns påverkan på kön och specifika ämnen
Resultaten i studien visar att förälders inkomstnivå påverkar flickor mer än pojkar, men att de även har ett meritvärde som i genomsnitt är 30 poäng högre än pojkarna. Tidigare forskning visar att ”dåliga skolor”, skolor där få når upp till resultatmålen, tenderar att skada pojkar mer än flickor. Speciellt pojkar med ogynnsam socioekonomisk bakgrund. Forskningen visar även att flickor är bättre på att utnyttja de resurser och extra undervisningstid som de bra skolorna
39
erbjuder (Autor et al, 2016). Dvs en bra skola är bra på att minska påverkan av socioekonomisk status för pojkar. Flickor däremot är bättre på att utnyttja den högre utbildningsnivå som bra skolor erbjuder, med ökande meritpoäng som följd. Kanske är detta en möjlig förklaring till studiens resultat.
Resultaten visar även att svenska är det skolämnet som påverkas mest av förälders inkomstnivå. Tidigare forskning visar hur högre SES tenderar att generera en bättre läsmiljö och andra faktorer som bidrar till bättre läsförståelse (Niklas & Schneider, 2013). Liknande resultat syns både i nationella och internationella standardiserade test. Ett hushåll med högre SES är sannolikt bättre på att överföra de allmänfärdigheter som svenska språket omfattar än matematikfärdigheter. Detta då matematik är ett mer nischat ämne och för många, även högutbildade, inte är något mer än ett skolämne (Skolverket, 2019 ; Chetty et al, 2017).
7.3 Skolans kompensatoriska uppdrag
Att förälders inkomstnivå ändå har en relativt begränsad inverkan på elevers skolresultat är ett gott betyg för skolan och dess möjlighet att motarbeta ojämlikhet. Att resultaten för skolämnet matematik påverkas så lite av förälders inkomstnivå skulle kunna lyftas som ett lyckat exempel på en kompensatorisk insats. Däremot finns många elever med väldigt dåliga skolresultat, i denna grupp är pojkar och elever från hushåll med lägre socioekonomisk status överrepresenterade. Samtidigt som rektorer beklagar sig i lokal media kring att mängden hemmasittare i Ängelholm är på uppgång (HD, 2019). Personliga erfarenheter visar hur den undersökta skolan har ett relativt omfattande arbete med att stötta svagare elever och erbjuda extra studietid för elever som önskar mer hjälp. Detta är en möjlig delförklaring för att betygen i matematik påverkas väldigt lite av föräldrars inkomstnivå. Likväl visar resultaten att en ökande mängd elever inte når upp till kraven för att börja på gymnasiet. Bairds (2012) analys av TIMMS resultat pekade ut Sverige som ett land där skolkvalitén har begränsad påverkan på elevers resultat för gruppen elever med stora skolsvårigheter. Att skolan är oförmögen att hantera elever med bristande förkunskaper och negativ inställning till skolan, ofta som ett resultat av segregation och social ojämlikhet i
samhället. Ökade resurser till skolan gör självklart skillnad, men kanske om målsättningen är att öka lägstanivån för elever, behövs att resurser även spenderas utanför skolan (ibid).
40
7.4 Innebörd för framtida yrkesroll
Reformerna i början av 90-talet har förändrat mycket i skolvärlden och de senaste 15 åren har Sverige förlorat sin placering som toppnation i att kompensera för elevers varierande bakgrund. Numera placerar sig Sverige i mittensegmentet bland OECD länder och som blivande lärare är det nyttigt att känna till hur elevers bakgrund och förkunskaper påverkar deras skolgång, speciellt i en tid där social ojämlikhet är på uppgång. Kunskap kring vad detta innebär och hur det
påverkar det vardagliga skolarbetet är mycket användbart i detta nya landskap. Exempelvis hur man hanterar läxor, elever kommer ha väldigt varierande möjlighet att få stöttning eller en faktiskt fungerande studiemiljö i sitt hem. Eftertanke kring hur man ska kompensera för elevers olika förutsättningar kommer ha stor vikt i det vardagliga arbetet. Varje lärare bör ha som målsättning att hjälpa samtliga elever nå en viss grundläggande kunskapsnivå, men kanske behöver man som lärare inte ta det som ett personligt misslyckande om alla elever inte når denna nivå. Allt fler faktorer pekar på att skolan inte självständigt kan ta ansvar för att kompensera för den alltmer ökande spridning i förkunskaper och skolinställning från ett alltmer polariserat samhälle.
7.5 Fortsatt forskning
Arbetets syfte var att undersöka hur en elevs socioekonomiska status påverkar dess skolgång. Föräldrarnas inkomst användes för att uppskatta elevens socioekonomiska status.
Socioekonomisk status är dock som tidigare nämnt ett begrepp som även omfattar
utbildningsnivå och yrkesbakgrund utöver inkomstnivå. Fortsatt forskning skulle vara att, med lån av metoder från tidigare forskning, försöka kartlägga föräldrars utbildningsnivå och
yrkesbakgrund för att få bättre underlag för hur SES påverkar skolgången. Om man vill använda Bourdieus perspektiv kan även förälders och elevens sociala nätverk undersökas för att kunna uppskatta en elevs sociala kapital och dess påverkan på undervisning. Mer intersektionell analys skulle även nyansera resultaten. Exempelvis vid studiens genomförande fanns inte möjlighet att undersöka elevers bakgrund, om eleven och/eller deras föräldrar är födda utomlands och i så fall i vilken del av världen. Hur etnisk bakgrund påverkar relationen SES och skolresultat är
högaktuellt i ett debattklimat som ofta berör frågor kring segregation och skolval.
Studien genomfördes även vid en högstadieskola i Ängelholms kommun, det naturliga steget för en vidareutveckling av studien vore att analysera andra högstadieskolor med liknande eller annorlunda förutsättningar. Som berörts i diskussionen har den närliggande staden Helsingborg
41
ett helt annat utgångsläge och andra förutsättningar än Ängelholm. Ett bredare socioekonomiskt spektrum och mer segregerade skolor skulle sannolikt ge annorlunda svar på arbetets
42
Referenser
Autor, D., Figlio, D., Karbownik, K., Roth, J., & Wasserman, M. (2016). School Quality and the
Gender Gap in Educational Achievement. American Economic Review. 106. 289-295.
Baird, K. (2012). Class in the classroom: The relationship between school resources and math
performance among low socioeconomic status students in 19 rich countries. Education
Economics, 20(5), 484-509.
Behtoui, A., & Neergaard, A. (2016). Social capital and the educational achievement of young
people in Sweden. British journal of sociology of education 37.7 (2016): 947-969.
Broady, D. (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den
historiska epistemologin. Stockholm: HLS förlag.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Samhällsvetenskapliga metoder. 3 rev uppl.
Chetty, R., Friedman, J., Saez, E., Turner, N., & Yagan, D. (2017). Mobility report cards: The role of colleges in intergenerational mobility. Mobility report cards: The role of colleges
in intergenerational mobility. (No. w23618). national bureau of economic research.
Erikson, R., & Jonsson, J. O. (1996). Can education be equalized?: The Swedish case in
comparative perspective. Westview Press.
Fjellman, A.-M. (2019). School choice, space and the geography of marketization-Analyses of educational restructuring in upper secondary education in Sweden. School choice, space
and the geography of marketization-Analyses of educational restructuring in upper secondary education in Sweden.
HD. (2019, 12 22). Allt fler elever i Ängelholm stannar hemma från skolan. Retrieved from HD:
https://www.hd.se/2019-12-22/allt-fler-elever-i-angelholm-stannar-hemma-fran-skolan?redirected=1
Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Studentlitteratur.
Niklas, F., & Schneider, W. (2013). Home literacy environment and the beginning of reading and spelling. Home literacy environment and the beginning of reading and spelling.
43
Roksa, J., & Robinson, K. J. (2017). Cultural capital and habitus in context: the importance of high school college-going culture. Cultural capital and habitus in context: the importance
of high school college-going culture. British Journal of Sociology of Education 38.8
(2017): 1230-1244.
Ryffé, D. (2019). Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans
kompensatoriska uppdrag.
SCB. (2019). Inkomster och skatter. Retrieved from SCB: https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/#_Tabellerochdiagram
Skolinspektionen. (2010). Rätten till kunskap. Rapport 2010:14.
Skollagen. (2010). Skollagen. 2010:800.
Skolverket. (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader
mellan skolor. RAPPORT 467:Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Skolverket PISA. Retrieved from PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning- och-utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse
Skolverket. (2019). Skolverket PISA 2018. Retrieved from Skolverket: https://www.skolverket.se/publikationer?id=5347
Skolverket. (2019). Skolverket TIMSS. Retrieved from TIMSS: en studie om kunskaper i
matematik och naturvetenskap: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/timss- internationell-studie-om-kunskaper-i-matematik-och-naturvetenskap-hos-elever-i-arskurs-4-och-8
44
Sundén, D., & Werin, M. (2016). Förbättrad Välfärd, Likvärdighet i den svenska skolan.
Förbättrad Välfärd, Likvärdighet i den svenska skolan. Svenskt Näringsliv.
The College Board. (2020). The College Board. Retrieved from The College Board: https://collegereadiness.collegeboard.org/sat
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Stumm, S., Smith-Woolley, E., Ayorech, Z., McMillan, A., & Rimfeld, K. (2019).
Predicting educational achievement from genomic measures and socioeconomic status.
bioRxiv, 538108.
