TILLSAMMANS MOT TERRORN
EN SEMIOTISK ANALYS AV DAGENS NYHETER SAMT AFTONBLADETS FÖRSTASIDOR I SAMBAND MED TERRORATTACKEN PÅ
DROTTNINGGATAN 2017
TOGETHER AGAINST TERROR
A SEMIOTIC ANALYSIS OF DAGENS NYHETER AND AFTONBLADETS FRONT PAGES THE DAYS FOLLOWING THE TERROR ATTACK ON DROTTNINGGATAN 2017
AV: JENNY ANDERSSON
Medie- och kommunikationsvetenskap: Medieaktivism, strategi & entreprenörskap Examensarbete på kandidatnivå
15 högskolepoäng Vårterminen 2020
Sammanfattning
I denna uppsats analyseras tio stycken förstasidor av nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladet med syftet att undersöka hur och med vilka visuella uttryck
terrorattacken på Drottninggatan 2017 visualiserades. Resultatet av en semiotisk analys av nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladets förstasidors visualisering av
terrorattacken på Drottninggatan 2017 visar på att journalisterna som rapporterade använde sig gärna av argument som spelade på läsarnas känslor. Stora bilder som gärna väcker känslor präglade förstasidorna dagen efter terrordådet. Bilderna i sig innehöll visuella element som visade på att de förhöll sig till en retorisk strategi vid rapporteringen. Tidigare studier har främst fokuserat på hur nyhetsmedia har ramat in händelsen, med hjälp av den semiotiska analysen kan djupare mening och förståelse nås för hur och på vilket sätt nyhetsmedia visualiserade terrorattacken.
Rubrik: Tillsammans mot terrorn. En semiotisk analys av Dagens Nyheter samt Aftonbladets förstasidor i samband med terrorattacken på Drottninggatan 2017 Författare: Jenny Andersson
Nivå: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Institution: Konst, Kultur och Kommunikation (K3)
Fakultet: Kultur och samhälle Lärosäte: Malmö Universitet Handledare: Tindra Thor Examinator: Margareta Melin Termin och år: Vårterminen 2020
Sökord: förstasidor, nyhetstidningar, terrorattack, semiotik, visuell retorik, representation, gemenskap, Drottninggatan
Abstract
In this essay, 10 front pages of the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet are analysed with the aim of examining how and with what visual expression the terrorist attack on Drottninggatan 2017 was visualised. The results of a semiotic analysis of the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet's front page visualisation of the terrorist attack on Drottninggatan 2017 show that the journalists who reported used arguments that alluding to readers' feelings. Large images that like to evoke emotions marked the front pages the day after the terrorist attack. The images themselves contained visual elements that showed that they related to a rhetorical strategy when reporting. Previous studies have mainly focused on how the news media has framed the incident, with the help of the semiotic analysis, a deeper meaning and understanding can be reached for how and in what way the news media visualised the terrorist attack.
Heading: Together against terror. A semiotic analysis of Dagens Nyheter and
Aftonbladets front pages the days following the terror attack on Drottninggatan 2017 Author: Jenny Andersson
Level: Final Exam Project in Media and Communication Studies Institution: School of Arts and Communication (K3)
Faculty: Culture and Society
Higher Education Institution: Malmö University Supervisor: Tindra Thor
Examiner: Margareta Melin Term and year: Spring of 2020
Keywords: front pages, newspapers, terror attack, semiotic, visual rhetoric, representation, community, Drottninggatan
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ...2
ABSTRACT ...3
1. INLEDNING ...5
1.1 DISPOSITION...5
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...7
2.1 FRÅGESTÄLLNINGAR...7 3. KONTEXTUALISERING ...8 3.1 TERRORISM...8 3.2 TERRORATTACKENPÅ DROTTNINGGATAN...8 3.3 NYHETSTIDNINGARNA...8 3.3.1 DAGENS NYHETER...9 3.3.2 AFTONBLADET...9 4. FORSKNINGSÖVERSIKT ...10
4.1 NYHETSMEDIERNASRAPPORTERINGVIDENTERRORATTACK...10
4.2 BILDENSROLLINOMJOURNALISTIKEN...11
4.3 NYHETSRAPPORTERINGOCHNATIONELLIDENTITET...11
4.4 RELEVANSFÖRSTUDIEN...12
5. TEORETISKT PERSPEKTIV ...13
5.1 UTGÅNGSPUNKT...13
5.2 SEMIOTIK...13
5.1.1 DENOTATION, KONNOTATION & MYT...14
5.3 FÖRESTÄLLDAGEMENSKAPER...14
5.4 VISUELLRETORIK...15
5.5 TEORETISKRELEVANSFÖRSTUDIEN...16
6. METOD OCH MATERIAL ...17
6.1 VETENSKAPLIGTFÖRHÅLLNINGSSÄTT...17
6.2 KVALITATIVTEXTANALYSSOMMETOD...17
6.3 URVALSPROCESSSAMTMATERIAL...18
6.4 GENOMFÖRANDE...18
6.5 ETISKAÖVERVÄGANDE...19
6.6 KRITISKREFLEKTION...19
7. ANALYS SAMT RESULTATREDOVISNING ...21
7.1 SORGOCHFÖRÖDELSE...21
7.2 HOTETOCHGÄRNINGSMANNEN...24
7.3 STARKATILLSAMMANS...25
8. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ...27
8.1 AVSLUTANDEDISKUSSION...27
9. REFERENSER ...30
10. BILAGOR ...34
BILAGA 1. AFTONBLADET 8 APRIL 2017 ...34
BILAGA 2. AFTONBLADET 9 APRIL 2017 ...35
BILAGA 3. AFTONBLADET 10 APRIL 2017 ...36
BILAGA 4. AFTONBLADET 11 APRIL 2017 ...37
BILAGA 5. AFTONBLADET 12 APRIL 2017 ...38
BILAGA 6. DAGENS NYHETER 8 APRIL 2017 ...39
BILAGA 7. DAGENS NYHETER 9 APRIL 2017 ...40
BILAGA 8. DAGENS NYHETER 10 APRIL 2017 ...41
BILAGA 9. DAGENS NYHETER 11 APRIL 2017 ...42
1. Inledning
Det är fredagen den 7 april 2017 och allt verkar tillsynes vara en helt vanlig fredag. Men plötsligt händer det något som skulle skriva in denna dag i historieböckerna. En
terrorattack äger rum mitt i centrala Stockholm. Journalister var snabbt på plats för att dokumentera händelsen och kort därefter fick allmänheten ta del av det som hade hänt genom de svenska nyhetstidningarna (Truedson & Johansson, 2018: s. 8-9). Under dagarna som följde kunde vi se bilder på tidningarnas förstasidor hur människor hjälpte skadade personer mitt i händelsens centrum, som följdes av rubriker likt “Stockholm står enat mot terrorn” med tillhörande bild på ett folkhav som samlats på Sergels Torg. Genom medias visualisering av händelsen fick de som inte befann sig på platsen helt enkelt föreställa sig hur det var där.
När en allvarlig händelse sker ökar allmänhetens behov av att få information, vilket resulterar i att medierna får en framträdande roll i att berätta en så korrekt bild av händelsen som möjligt (Krisinformation.se, 2017; Nord et al., 2018: s. 7-8). I detta spelar bilden en viktig roll då journalister använder bilder som ett sätt att bevisa att de har varit på platsen, som “ögonvittnen”, för att stärka journalistens återspegling av händelsen, och i synnerhet vid en allvarlig händelse (Zelizer, 2005: s. 29). Dessutom har nyhetsmedier ett stort inflytande när det kommer till att bygga en nations gemenskap, särskilt vid en kris (Anderson, 1993). Den mediala uppmärksamhet som terrorattacken på Drottninggatan fick gör det intressant att studera hur och på vilket sätt nyhetstidningarna valde att visualisera händelsen för att visa på trovärdighet och bygga en gemenskap. Men hur man än vrider och vänder på det så kan den verklighet som visualiseras för allmänheten aldrig vara den
verkliga, utan en representation av verkligheten (Ledin & Moberg, 2010: s. 153). I denna uppsats undersöker jag därför hur och med vilka uttryck svenska
nyhetstidningar väljer att visualisera en allvarlig händelse på deras förstasidor, en sida som kan ses som ansiktet utåt för tidningen. Den allvarliga händelse som jag har valt att studera närmare är terrorattacken på Drottninggatan 2017. Detta är en händelse som fick mycket medial uppmärksamhet i de svenska dagstidningarna. De förstasidor som ligger till grund för undersökningens empiriska material är från Dagens Nyheter samt Aftonbladet, två av Sveriges största dagstidningar. Undersökningen görs med stöd av utvalda teorier samt tidigare forskning om bland annat bildens innehåll och retorik, representation, samt föreställda gemenskaper.
Idag har medias framställning av terrorattacken på Drottninggatan främst studerats utifrån dess inramning (Nord et al., 2018). Därför blir det intressant att med hjälp av den kvalitativa textanalysen, mer specifikt semiotisk analys, få en djupare förståelse för hur och med vilka visuella uttryck journalisterna valde att visualisera terrorattacken för allmänheten. 1.1 Disposition
Här följer en kort beskrivning av uppsatsen upplägg. Inledningsvis presenteras och redogörs syftet och de frågeställningar som uppsatsen avser att besvara. Därefter sätts studien in i en större kontext där jag ger en introduktion till händelsen och aktörerna i centrum för uppsatsen samt diskuterar begreppet terrorism. I nästa avsnitt redogör jag för den tidigare forskning kring hur nyhetsrapporteringen har sett ut vid allvarliga händelser samt vilken roll bilden spelar inom journalistiken samt de teorier som används som stöd vid analysen. Studiens utgångspunkt är Stuart Halls teori om meningsskapande med hans
begrepp representation och de teorier som appliceras på analysmaterialet är Benedict Andersson teori kring föreställda gemenskaper, Roland Barthes semiotiska begrepp denotation, konnotation samt myt och bildens visuella retorik. Vidare motiveras den utvalda analysmetoden samt det empiriska material som ligger till grund för analysen. Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommer ur analysen och en
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka visuella uttryck Dagens Nyheter samt Aftonbladet visualiserade terrorattacken på Drottninggatan 2017 på deras förstasidor. Trots att vi varje dag tar del av ord, bilder och andra visuella uttryck i media betyder det inte att vi nödvändigtvis tolkar dem på ett djupare plan för att förstå dess betydelse och mening. När vi ska tolka och skapa mening av vår omgivning utgår vi från de koncept och bilder vi har i våra huvuden, vår egna konceptuella karta (Hall, 2013a).
Dessutom delar vi oftast konceptuell karta inom en kultur och här har media en stor roll i hur vår uppfattning av den gemensamma verkligheten och samhället formas, i synnerhet vid en kris (Hall, 2013a; Sumiala, 2013). När media ska övertyga oss om att den
representation de förmedlar av verkligheten är den sanna används visuella retoriska medel. Med olika visuella argument kan de bland annat övertyga om att just deras avbild av händelsen är korrekt genom att spela på läsarens känslor eller använda sig av experter i bilderna. Därför blir det intressant att undersöka medias visualisering av terrorattacken på Drottninggatan 2017.
2.1 Frågeställningar
Till hjälp för att besvara mitt syfte har följande frågeställningar skapats:
• Vilka denotationer, konnotationer samt myter återfinns på nyhetstidningarnas förstasidor?
• Vilka typer av föreställda gemenskaper representeras på förstasidorna? • Hur förhåller sig förstasidorna till mediernas visuella retorik?
3. Kontextualisering
Detta avsnitt ämnar sätta studien i en större samhällelig kontext, därför redogörs inledningsvis definitionen av begreppet terrorism. Då undersökningen baseras på den specifika terrorattacken på Drottninggatan 2017 beskrivs kort dådet för att avslutningsvis presentera respektive nyhetstidning vars förstasidor ligger till grund för det empiriska materialet.
3.1 Terrorism
Någon enhetlig definitionen av begreppet terrorism har det inte kunnat enas om globalt, däremot har EU länderna tillsammans kommit överens om en gemensam definition som numera också går under svensk lag (MSB, 2015).
Enligt lagen är terrorism att: Begå en handling som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation med syftet att: Skrämma en befolkning eller
befolkningsgrupp, tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att göra något eller att avstå från att göra något eller att destabilisera eller förstöra
grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer (MSB, 2015).
Utifrån den här definitionen kom därmed attentatet på Drottninggatan att klassas som ett terrorbrott i Sverige.
3.2 Terrorattacken på Drottninggatan
Det var en fredagseftermiddag i april 2017 som terrorn slog till mot Sverige. På Drottninggatan i Stockholm strosade människor omkring när det plötsligt kommer en lastbil körande i fullfart på gågatan. Människor springer för sina liv samtidigt som lastbilen hänsynslös kör över människor. Flera blev skadade och fem stycken miste sina liv denna fredagseftermiddag (Dagens Nyheter, 2017; Dahlberg, 2017). Detta fick såklart en stor uppmärksamhet i media. Det första samtalet till SOS kom vid 14.53, och redan klockan 14.58 publicerade Aftonbladet den första artikeln om händelsen (Ghersetti, 2018: s. 39).
Bilderna som publicerades i samband med dådet har visat sig gjort ett stort avtryck då flera av pressfotografernas bilder från dådet fanns med på prispallen när Årets bild 2018 skulle delas ut. Förstapris tilldelades Anna Tärnhuvud, pressfotograf frilans/Aftonbladet, som vann med sin ögonblicksbild på tre personer som precis har bevittnat det
fruktansvärda som skedde den eftermiddagen på Drottninggatan (Wessel, 2018). 3.3 Nyhetstidningarna
Morgontidningen Dagens Nyheter samt kvällstidningen Aftonbladet är två av de största nyhetstidningarna i Sverige, baserat på deras räckvidd, som rapporterade om
terrorattentatet i Stockholm. Det empiriska material som analyseras hämtas från dessa två tidningar, därför följer här nedan en kort presentation av respektive tidning.
3.3.1 Dagens Nyheter
Dagens Nyheter har beteckningen “oberoende liberal” och har så varit sedan den grundades år 1864 (Dagens Nyheter, 2008). Tidningen har funnits i drygt 150 år och har genom åren alltid utgått ifrån att det som händer i samhället ska förmedlas på ett sätt som alla människor, oavsett bakgrund, ska kunna förstå samt känna delaktighet i (Ibid.). Idag läser omkring 1,3 miljoner människor dagligen Dagens Nyheters papperstidning och webbversion (Ibid.).
3.3.2 Aftonbladet
Året var 1830 då Lars Johan Hierta grundade den oberoende socialdemokratiska
kvällstidningen Aftonbladet med en vision om att få informera folket samt väcka en vilja om att delta mer i samhällsarbetet. Man balanserade mellan de mer lättsamma och underhållande ämnena med den granskande journalistiken där man ville utmana makten och avslöja orättvisor i samhället (Aftonbladet, 2016). I samma anda som Lars Johan Hierta grundade tidningen har Aftonbladet idag som mål att vara “Sveriges mest engagerande nyhetskälla som värnar sanningen, granskar makten och ger dig inflytande genom journalistik” (Ibid.). Den totala räckvidden som Aftonbladets papperstidning samt webb har sträcker sig uppemot 3,8 miljoner läsare per dag (Aftonbladet, 2020).
4. Forskningsöversikt
Här nedan presenteras relevant forskning som har gjorts på nyhetsmediernas rapportering vid en kris, vilken roll bilden har och har haft inom journalistiken samt hur en kris
upprätthåller eller sätter föreställningen om gemenskap på prov.
4.1 Nyhetsmediernas rapportering vid en terrorattack Hur nyhetsrapporteringen i media har sett ut när en terrorattack har skett har intresserat många forskare och det var framför allt efter att terrorattacken 9/11 ägde rum som fler frågor ställdes och fler svar önskades. Studier har bland annat avsett undersöka vilka retoriska strategier som nyhetstidningar använder för att rama in ett terrordåd (Morin, 2016), hur nyhetsmedier bevakar och beskriver ett terrordåd i direkt anslutning till själva dådet (Nord & Strömbäck, 2006) samt skillnaden i rapporteringen beroende på den geografiska platsen där terrorattacken har skett (Nord et al., 2018).
Kommunikationsforskarna Papacharissi och Oliveira (2008) undersökte och jämförde fyra olika nyhetstidningar i USA och Storbritannien och dess val av inramningar vid
bevakningen av terrorattacker. De kunde visa på att i de amerikanska tidningarna är det den faktiska händelsen som står i centrum vid rapporteringen, uttalande från politiker samt att rapporteringen var i sig mer dramatisk än i de brittiska tidningarnas rapportering (Ibid: s. 63-64, 66). Fokus för nyhetsrapporteringen i de brittiska nyhetstidningarna var istället att sätta den primära händelsen i ett sammanhang, noggrant utvalda ord för att inte sprida rykten och att rapporteringen skulle vara saklig (Ibid: s. 67).
När nyhetsmedierna skildrar en terrorattack eller ett brott kan man utgå ifrån att de använder sig av olika retoriska strategier för att rama in händelsen. Detta har Aysel Morin (2016) undersökt genom att analysera två snarlika händelser i USA, som visade på att rapporteringen skiljde sig markant mellan de två händelserna. Därför blev frågan hon ställde sig, hur den gjorde det och vilka retoriska strategier användes vid rapporteringen. Detta undersökte hon genom en innehållsanalys. Resultatet av analysen påvisade sju stycken olika retoriska strategier däribland en inte så oväntade strategi för inramning av terror som att identifiera gärningsmännen som “dom andra” för att skapa en distansering mellan “vi” och “dom” (Ibid: s. 999-1000). En annan framträdande strategi är att med stor detaljrikedom redogöra för gärningsmannens bakgrund och att själva händelsen kommer i skymundan på grund av detta. Hur man klassar samt sätter händelsen i kontext görs genom att en terrorhandling oftast beskrivs som en nationell attack och som en krigshandling snarare än ett brott. Den femte strategin bygger på att hela nationen anses som vara ett offer och de som direkt har drabbats av terrorn framställs som hjältar. Beroende på var dådet skedde (nationellt eller internationellt), hur många som blev offer och hur själva dådet skedde ramas händelsen in som exceptionellt eller som en unik händelse. Och den sista strategin grundar sig i att man sätter hela dådet i en större kontext (Ibid: s. 1000 ff.).
Genom en innehållsanalys av fyra stycken olika terrorattacker i två svenska
kvällstidningar respektive två svenska morgontidningar kunde Nord et al. (2018) visa på att det geografiska avståndet till händelsens centrum påverkade rapporteringen av dådet. Rapporteringen följde samma mönster men själva karaktären och de utmärkande dragen skiljde sig åt. Ju närmare händelsen var Sverige, desto tydligare blev spekulationerna kring att ett eventuellt terrordåd skulle kunna komma att ske även i Sverige. Men när det väl
skedde fortsatte inte media att belysa hotbilden i samma utsträckning längre (Ibid: s. 64 ff.). 4.2 Bildens roll inom journalistiken
I kvällstidningarna har bilden länge spelat en betydande roll och fått mycket plats i form av både stora och små bilder, däremot har morgontidningarna historiskt sett inte haft fullt lika mycket fokus på bilder, utan har istället varit mer textorienterade (Wadbring & Nilsson, 2016: s. 9). Men med åren har det skett ett långsamt skifte från mycket text till att numera både innehållet i morgontidningarna och framsidorna består av stora bilder och texten har fått anpassas därefter (Ibid.).
Syftet med de bilder som nyhetsmedier publicerar är att försöka ge läsaren en känsla av närhet och trovärdighet till den avlägsna händelse som det rapporteras om (Ibid: s. 12). Att välja vilken bild som ska presenteras och hur den ska presenteras är ett ställningstagande som journalister gör dagligen, men hur förändras det när en allvarlig händelse sker? Det finns inga definitiva riktlinjer som ska följas när en bild ska väljas ut för att representera en nyhet, vilket gör det svårt för journalister att under pressade och stressade situationer veta vilken bild de ska välja (Zelizer, 2002: s. 84-85). En krigshändelse som verkligen satte bildjournalistiken på prov var terrorattentatet 9/11. En händelse som bevittnades av hela världen genom medierna, där användandet av bilder fick en stor och betydande roll när det kom till människors sätt att bearbeta den fruktansvärda händelsen (Ibid: s. 87).
Fahmy et al. (2007) har undersökt hur den visuella rapporteringen på nyhetstidningars förstasidor såg ut när den fruktansvärda orkanen Katarina drabbade USA 2005. Denna händelse präglade amerikansk media flera dagar både innan och efter den orsakade en förödelse. De intresserade sig bland annat över hur rapporteringen förändrades över tid på nyhetstidningarnas förstasidor och genom en innehållsanalys kunde de se på att i början av bevakningen dominerade förstasidorna av flygfotografier med fokus på de skador och den förödelse som orkanen lämnat bakom sig, för att därefter publicera bilder som var
känsloladdade och på dem som hade blivit drabbade (Ibid: s. 554). Bilderna tagna från luften som visade på den stora förödelsen användes för att ge ett helhetsperspektiv för att senare i rapporteringen komma ner på marken för att spela med på känslor genom att bevittna händelsen och de som blivit offer för orkanen på närmare avstånd.
4.3 Nyhetsrapportering och nationell identitet
Hur föreställningen om den nationella identiteten i samband med en kris upprätthålls eller sätts på prov genom nyhetsrapporteringen har flera forskare intresserat sig för (Brookes, 1999; Gavrilos, 2002; Müller, 2013). Hutcheson et al. (2004) undersökte innehållet i två amerikanska tidningar för att se vilka retoriska strategier den amerikanska regeringen, militären och media använde för att få det amerikanska folket att känna en gemenskap i samband med terrordådet 9/11. Journalisterna använde ofta regeringen och militären som källor för att stärka den nationella identiteten samt att retoriken som användes var att framhäva de amerikanska kärnvärdena i texterna. De använde sig genomgående av en retorik som framhävde hela terrorattacken som en fiende mot nationen och att landet tillsammans var fast beslutet och visade på stor styrka att de tillsammans skulle bekämpa denna fiende (Hutcheson et al., 2004: s. 42).
Studier som avsett analysera hur nyhetsmedia, utifrån olika förhållanden, upprätthåller eller utvecklar en nationell identitet visar på att det främst görs i en positiv anda. Nationen
framställs oftast i goda dagar och uppmuntrar allmänheten till att här finns det en god gemenskap. Dessutom framställs gärna andra nationer utifrån en negativ bild (Müller, 2013: s. 734).
4.4 Relevans för studien
Då studien avser undersöka hur Dagens Nyheter samt Aftonbladet visualiserade terrorattacken på förstasidorna presenteras relevant forskning som fokuserat på
nyhetsmediernas rapportering vid en terrorattack. Här har forskning främst bedrivits med fokus på inramningen av terrorattacken därför blir det intressant att undersöka hur attacken visualiserades på förstasidorna och vilka visuella retoriska medel som används. Forskning som ämnat fokusera på bildens roll inom journalistiken har huvudsakligen gjorts med kvantitativa metoder, därför är det intressant att applicera en kvalitativ semiotisk analys för att beskriva och tolka förstasidorna på ett djupare plan. Dessutom har nyhetsmedier ett stort inflytande när det kommer till att bygga en nations gemenskap, i synnerhet vid en kris, vilket gör det intressant att studera vilka typer av föreställda gemenskaper som
5. Teoretiskt perspektiv
Under denna rubrik presenteras de teorier och centrala begrepp som används som stöd i analysen av det empiriska materialet. Inledningsvis presenteras Stuart Halls teori kring meningsskapande med hans begrepp representation som är utgångspunkten i analysen av nyhetstidningarnas förstasidor. Därefter lyfter jag upp och redogör för Ferdinand de Saussure samt Roland Barthes semiotiska begrepp denotation, konnotation och myt, Benedict Anderssons teori kring den föreställda gemenskapen och avslutningsvis beskrivs teorin om användningen av visuella retoriska medel för att motivera skildringen av verkligheten.
5.1 Utgångspunkt
För att förstå hur och på vilket sätt Dagens Nyheter och Aftonbladet visualiserade terrorattacken på Drottninggatan på sina förstasidor kommer jag att utgå ifrån kulturteoretikern Stuart Halls teori kring meningsskapande med hans begrepp
representation. Hans definition av representations begreppet presenterar han som “…the production of meaning of the concepts in our minds through language.” (Hall, 2013a: s. 3). Det går därför inte att säga att där bara finns ett rätt sätt att avbilda verkligheten, på så sätt är mening inte något som är fixerat. Istället menar Hall att meningsskapande bygger på två representationssystem, mentala representationer och språket (Hall, 2013b: s. 25). Våra mentala representationer bygger på ett system av koncept och bilder i våra huvuden som vi utgår ifrån när vi tolkar världen, utan dessa hade vi inte kunnat göra det på ett meningsfullt sätt (Hall, 2013a: s. 4). Eftersom att vi utgår från våra egna sinnen när vi skapar mening så har vi alla en unik konceptuell karta som vi utgår ifrån och inom en kultur delar man oftast liknande konceptuella kartor (Ibid.). Trots att vi delar samma konceptuella karta behöver vi också kunna kommunicera vår mening och då krävs det ett gemensamt språk, ett system av symboler och tecken. Hall utgår från ett bredare perspektiv av språket, då vi kan använda våra koncept för att uttrycka oss i bild och ljud också, andra typer av teckensystem helt enkelt (Ibid.). Inom en kultur bygger alltså meningsskapande på dessa två system av representationer, med våra gemensamma konceptuella kartor och gemensamma språk kan vi skapa mening och utbyta mening. Med Halls teori om meningsskapande med begreppet representation som utgångspunkt i analysen presenteras här nedan de teoretiska begrepp som appliceras på analysmaterialet.
5.2 Semiotik
För att använda den korta beskrivningen av semiotikens innebörd är det “läran om tecken”, hur vi i vardagen skapar mening med hjälp av olika teckensystem och bildar oss en
uppfattning av verkligheten genom dem (Chandler, 2002: s. 2). Inom semiotiken är tecken inte bara det som vi kanske främst tänker på, visuella tecken, utan allt ses som tecken; ord och bild likväl som ljud och kroppsspråk (Ibid.). Tecken studeras således inte enskilt, utan för att förstå och skapa mening krävs det att man ser till vilken kontext de befinner sig i samt att sätta de i relation till varandra (Ibid.).
Semiotiken har genom åren influerats av bland annat psykologin, sociologin och antropologin för att nämna några, men det är den schweiziska lingvisten Ferdinand de Saussure och den amerikanska filosofen Charles Sanders Peirce som har bidragit med de
två mest framträdande teoretiska traditionerna (Chandler, 2002: s. 6). Saussure, med sin strukturalistiska inriktning, menade på att språket var det viktigaste av alla teckensystem att studera och att dessa tecken bör studeras utifrån sociala sammanhang och kunskapen kring dem (Saussure, 1966: s. 16-17, 120). Peirce däremot ser till fler teckensystem än det
språkliga och menade på att tecken, beroende på hur vi tolkar det vi ser eller hör, har skapats i vårt medvetande (Chandler, 2002: s. 17).
Enligt Saussure (1966: s. 67, 120) är tecknet (the sign) en helhet bestående av två delar, det betecknande (signifier) och det betecknade (signified), och det är först när man sätter ihop dessa två delar som tecknet får betydelse. Den första delen, det betecknande, är själva formen, det vi faktiskt ser eller hör och den andra delen, det betecknade, är själva idéen eller konceptet som vi associerar till det vi ser eller hör. Saussure (1966: s. 103) jämför detta med människan som med kroppen och själen, två separata element, tillsammans bildar en helhet.
5.1.1 Denotation, konnotation & myt
Saussure’s modell har sedan utvecklats av fransmannen Roland Barthes (2007: s. 224) som går bortom den språkliga nivån och närmar sig tecknets betydelse på den mytiska nivån. Genom att utveckla Saussure’s modell, som fokuserade på det språkliga teckensystemet, gör Barthes’s modell det möjligt att förstå tecknets mening i en större kulturell kontext (Hall, 2013a: s. 23-24).
Barthes (2007: s. 206-207) menar på att där finns två semiologiska system, dels det som bygger på Saussure’s språkliga modell det betecknande, det betecknade och tecknet, och det andra systemet som han benämner som myten. Myten utgår från det redan existerande sammanfattade tecknet utan att ta hänsyn till dess uppbyggnad. Det andra systemet är också uppbyggt av tre dimensioner som konstrueras av myten, han kallar det för metaspråk, ett språk där man pratar om det första språket (Ibid.).
Den första nivån i det förstorade systemet som tecknet läses på benämner Barthes (1977: s. 17) denotation, den beskrivande språkliga nivån, tecknets uppenbara betydelse. På den här nivån skulle de flesta hålla med om hur bilden beskrivs. Den andra nivån kallar han för konnotation, här kopplas vår kulturella bakgrund och erfarenheter på till hur vi läser tecknet (Ibid.). Dessa två skapar sen den tredje dimension, detta är tecknets betydelse, själva myten, där samhällets uppfattningar kopplas ihop med tecknets betydelse (Barthes, 2007: s. 214).
Jag kommer att uppehålla mig vid Barthes begrepp denotation, konnotation och myt för att förstå hur och på vilket sätt Dagens Nyheter och Aftonbladet visualiserade
terrorattacken på nyhetstidningarnas förstasidor. 5.3 Föreställda gemenskaper
Socialantropolog och statsvetare Benedict Anderson (1993) är med sin teori av den
föreställda gemenskapen välciterad inom studier avsedd att undersöka nationalism och den nationella identiteten. Han menar på att människor inom till exempel en nation känner en gemenskap till varandra, och den är föreställd då det är högst troligt att man aldrig kommer att träffa eller lära känna alla inom nationen, på så vis blir den föreställd (Ibid: s. 21-22). Media har en stor roll i att förmedla den representation av föreställda gemenskaper som finns inom nationen (Ibid: s. 36). Detta sträcker sig tillbaka till när tryckkonsten slog
igenom och man kunde börja läsa tidningen och tillsammans dela den kunskap som förmedlades (Ibid: s. 53). Det är vanligt att man inom dessa gemenskaper visar på mer kärlek än hat och fruktan, och detta uttrycks framför allt i språket, som har en stark förmåga att skapa just föreställda gemenskaper (Ibid: s. 130, 137). Då nyhetsmedier har ett stort inflytande när det kommer till att bygga en nations gemenskap blir det intressant att studera vilka typer av föreställda gemenskaper som representeras på förstasidorna i samband med terrorattacken på Drottninggatan.
5.4 Visuell retorik
Även om den klassiska retorikens innebörd definieras som “konsten att övertyga” genom ord och tal, är retoriken minst lika framträdande i bilder och visuella uttryck, likt
nyhetsbilder (Mral & Olinder, 2011: s. 15). Den traditionella visuella retoriken grundar sig främst i hur olika gester tillsammans med talet försöker övertyga eller påverka oss men att istället titta på olika visuella medel, som inte alltid är en självklar retorik, kan ge nya och intressanta kunskaper. I reklambilder är det relativt ofta uppenbart vilka visuella medel som används för att påverka allmänheten i en speciell riktning eller till handling (Ibid: s. 16). Därför blir det intressant att applicera begrepp från retoriken på en nyhetsbild, som
vanligtvis inte förknippas med retoriska medel då dess funktion är att avspegla verkligheten på ett objektiv sätt. Eftersom att syftet med denna undersökning är att förstå hur och på vilket sätt terrorattacken på Drottninggatan visualiserades på Dagens Nyheter och Aftonbladet förstasidor blir det intressant att applicera de retoriska begreppen för att se vilka visuella medel som uppdagas.
De tre vanligaste argumenttyperna inom retoriken, som också används av dem som producerar bilder är ethos, logos och phatos. Ethos är de argument som handlar om att styrka sin trovärdighet. Inom bildjournalistiken är det viktigt att få betraktaren att känna
förtroende för att bilden återger verkligheten på ett så objektivt sätt som möjligt. Visuella bevis för detta kan till exempel vara att ha med en expert i bilden, eller att visa på att journalisten själv är på plats i händelsernas centrum (Ibid: s. 40). Logos argumentet är det som syftar till att bilden skildrar händelsen på ett tillförlitligt sätt, genom exempelvis fakta i form av olika visualiseringar av diagram. Detta stärker ofta budskapets vetenskaplighet (Ibid: s. 41). Phatos är det argument som används för att väcka känslor, ett effektivt argument inom bildjournalistiken då bilder har en tendens att gå rakt in i hjärtat hos människor (Ibid: s. 16). Genom att applicera dessa begrepp på nyhetstidningarnas förstasidor kan ny intressant kunskap fås om nyhetstidningarnas visualisering av terrorattacken.
Trots att nyhetsbildens roll inom journalistiken är att förmedla en så korrekt och objektiv skildring av verkligheten som möjligt, går det inte att bortse från att det är
journalisten som tolkar verkligheten och genom denna tolkning vill upprätta en gemenskap kring denna skildring av verkligheten (Ibid: s. 73). Om då inte bildjournalistiken bör
övertyga i den mening att använda retoriska medel i bilden för att påverka allmänheten så kan man istället se det ur perspektivet att journalisten argumenterar för sin tolkning av verkligheten genom bilden (Ibid: s. 37, 73).
5.5 Teoretisk relevans för studien
Studiens utgångspunkt är Stuart Halls teori om meningsskapande med hans begrepp representation som ämnar användas för att förstå hur och på vilket sätt Dagens Nyheter och Aftonbladet visualiserade terrorattacken på Drottninggatan. Den verklighet som visualiseras för allmänheten på nyhetstidningarnas förstasidor var aldrig den verkliga, utan en representation av verkligheten därför blir utgångspunkten i Halls teori om
meningsskapande med hans begrepp representation relevant för studien. Teorin belyser att där inte enbart finns ett rätt sätt att avbilda verkligheten på och för att vi ska kunna tolka världen på ett meningsfullt sätt utgår vi från våra mentala representationer och språket. Redogörelsen för teorin om semiotik och Roland Barthes begrepp detonation, konnotation och myt blir relevant för att kunna förstå och ge mening till förstasidorna samt förstå de i en större kulturell kontext.
Det blir intressant att applicera Benedict Andersons teori om förställda gemenskaper på Dagens Nyheter samt Aftonbladets förstasidor för att se vilka olika typer av förställda gemenskaper som återfinns i materialet då nyhetsmedia spelar en stor roll i hur vår
uppfattning av den gemensamma verkligheten och samhället formas, i synnerhet vid en kris (Sumiala, 2013).
Nyhetsbilder är inget man vanligtvis förknippar med retorik men för att övertyga läsaren om att den tolkning som har gjorts av verkligheten genom bilden används retoriska argument. Redogörelsen för den visuella retoriken och dess begrepp ethos, logos och phatos blir relevant för att se hur förstasidorna förhåller sig förstasidorna till mediernas visuella retorik.
6. Metod och material
Under detta avsnitt motiveras studiens metodval samt dess för- och nackdelar diskuteras. Därefter följer en redogörelse av urvalsprocessen och genomförandet av analysen.
Avslutningsvis diskuteras begreppen validitet och reliabilitet samt de etiska övervägandena. 6.1 Vetenskapligt förhållningssätt
Valet av metod bör utgå utifrån studiens syfte samt vilken kunskap som studiens resultat ämnar att ge (Esaiasson, 2003: s. 9). Hur detta uppnås beror också på forskarens syn på vilken kunskap som kan uppnås, vad som är värt att veta, och hur verkligheten ser ut (Ödman, 2016: s. 33). Inom samhälls- och humanvetenskaps studier är det främst den tolkande vetenskaps inriktning som anges, däribland hermeneutiken: “läran om läsning och tolkning” (Esaiasson, 2003: s. 245; Ödman, 2016: s. 46).
Den hermeneutiska traditionens utgångspunkt är att tolkning krävs för att förstå den mening som finns i en text samt att man tar hänsyn till dess sammanhang. Förståelse erläggs således genom att göra en tolkning av en text i dess sociala, historiska eller kulturella sammanhang (Ödman, 2016: s. 46). Inom hermeneutiken ser man till tolkarens tidigare erfarenheter som har utvecklats till en förförståelse som behövs för att för att skapa en tolkning av en text och den tolkningen är subjektiv (Ibid: s. 58, 71). Med det sagt är det inte tolkarens egen uppfattning kring texten som är väsentlig och intressant, men utan förförståelsen hade tolkningen av en text blivit omöjlig att begripa (Ekström & Larsson, 2010: s. 16).
6.2 Kvalitativ textanalys som metod
De tolkande vetenskaperna återfinns inom de kvalitativa forskningsmetoderna som belyser vikten av tolkning och förförståelse för att studera innehållets mening och betydelse. Detta skiljer sig ifrån den kvantitativa ansatsen som menar på att det är främst genom att
undersöka mätbara och observerbara beteenden som kunskap uppnås (Ekström & Larsson, 2010: s. 15-16). Då studien avser undersöka hur terrorattacken visualiseras på nyhetstidningarnas förstasidor har den kvalitativa textanalysen, och mer specifikt den semiotiska analysen, blivit det självklara valet för att förstå dess underliggande mening och betydelse.
Innan textanalysen används som verktyg för att förstå en text bör förståelsen för själva texten först behandlas. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv blir en texts innehåll
intressant genom att den betraktas utifrån att den har skapats ur en aktiv handling, i ett specifikt sammanhang och utifrån ett visst perspektiv (Bergström & Boréus, 2012: s. 20; Ledin & Moberg, 2010: s. 153). Texten tas emot av människor som skapar mening genom att läsa textens innehåll utifrån sina egna referensramar. Därför bör aldrig texten betraktas som en direkt avspegling av verkligheten utan en representation av verkligheten (Ledin & Moberg, 2010: s. 153).
Att betrakta en text bestående av olika teckensystem gör det också möjligt att se textbegreppet ur ett bredare perspektiv, där mening också kan skapas genom andra teckensystem likt bilder, musik och filmer. Genom att tolka dessa texter kommer kunskap
kring hur människor och samhället fungerar (Ibid.). 6.3 Urvalsprocess samt material
Här presenteras och argumenteras det för det empiriska material som ligger till grund för studiens analys samt urvalsprocessen. Den kvalitativa forskningsmetoden strävar inte efter att identifiera ett mönster eller ett återkommande samband i allmänhet, utan istället är fokus på ett mindre antal utvalda exempel för att kunna göra en djupare tolkning av textens mening (Esaiasson, 2003: s. 25).
Dagens Nyheter och Aftonbladet är två av Sveriges största nyhetstidningar baserat på deras totala räckvidd, därför valde jag att undersökningen skulle baseras på deras
förstasidor då det är flest människor som tar del av deras innehåll. Båda tidningarna har en tryckt tidning och en e-tidning, jag utgår från de som publicerades som e-tidning. Valet av just dagstidningar (vilket innefattar både morgon- och kvällstidningar) som publicerades som e-tidningar togs på grunderna av att över hälften (56 procent) av den svenska befolkningen i åldrarna 9-79 år en genomsnittlig dag år 2017 läste dessa e-tidningar (Mediebarometern, 2017: s. 8). Att fokus ligger på nyhetstidningarnas förstasidor grundar sig på att studier har visat att det är där den viktigaste informationen för den dagen
presenteras (Fahmy et al., 2007: s. 550). Under vardagliga omständigheter väljer journalister omsorgsfullt och strategiskt ut vilka, och hur, nyheter ska presenteras (Nord, 2008: s. 13), därför blir det intressant att se hur nyhetstidningarna valde att visualisera en händelse som skedde helt utan förvarning och som inte kunde förutspås.
Efter valet av nyhetstidningar gjordes en kartläggning över hur många dagar som händelsen fick utrymme på respektive nyhetstidnings förstasida. Då attacken skedde under eftermiddagen den 7:e april är den första utgåvan som analyseras från dagen efter. Under de fem efterföljande dagarna av terrorattacken (från 8 april 2017 till 12 april 2017)
publicerades 10 stycken e-tidningar, fem av Dagens Nyheter och fem av Aftonbladet. Det är dessa 10 förstasidor som jag, med hjälp av den semiotiska analysen, analyserar
djupgående för att besvara studiens syfte hur och med vilka visuella uttryck Dagens Nyheter samt Aftonbladet visualiserade terrorattacken på Drottninggatan 2017 på deras förstasidor. Motiveringen till antalet förstasidor grundar sig i att terrorattacken på
Drottninggatan fick störst utrymme på tidningarnas förstasidor under de första fem första dagarna, därefter tog andra händelser över.
6.4 Genomförande
Under denna rubrik kommer jag att redogöra för hur jag har genomfört analysen. Efter kartläggningen av hur många förstasidor som ligger till grund för analysen kunde olika teman utvinnas från förstasidorna. De tre teman som jag utläste genom de bilder och ord som fanns på förstasidorna var: Förödelse och sorg, Hotet och gärningsmannen samt Starka tillsammans. Analysen struktureras utefter dessa tre teman. För att göra en analys av nyhetstidningarnas förstasidor bör det faktum lyftas fram att varje text är multimodal, ord, bild och form skapar i symbios med varandra den mening som vi tolkar genom dem (Vigsö, 2010: s. 234).
Då denna undersökning ämnar svara på hur och med vilka uttryck terrorattacken på Drottninggatan visualiserades på nyhetstidningarnas förstasidor har jag intresserat mig för vilka bilder och ord som uttrycks på förstasidorna för att framhålla en gemenskap och hur
de förhåller sig till den visuella retoriken för att övertyga om att just deras avbild av verkligheten är den korrekta. För att dela upp texten och analysera de olika delarna har jag bland annat använt mig av Roland Barthes semiotiska begrepp denotation, konnotation och myt. På den denotativa nivån har jag i detalj beskrivit och lyft ut de mest betydelsefulla element på alla de bilder som finns på de 10 förstasidorna och har med terrorattacken att göra. Frågorna jag ställde var: vilka människor och/eller föremål som återfinns i bilden, vilken kameravinkel och vilken färgsättning används samt hur ser miljön och situationen ut. Efter denna beskrivning av bilden applicerade jag den konnotativa tolkningen på den denotativa beskrivningen av bilden med vilka associationer utifrån min tidigare erfarenheter och förförståelse jag får samt vilka känslor bilden väcker. Därefter kommer textens mening att kopplas till samhällets uppfattningar och tolka dess myt. Myten är inte något som skapas nu, utan är föreställningar i samhället som skapats historiskt (Barthes, 2007: s. 217).
Som jag tidigare nämnt är de flesta texter multimodala, så även förstasidorna på nyhetstidningarna, där både det visuella och det språkliga får utrymme (Vigso, 2010: 234). Efter att jag analyserat bildernas innehåll utifrån semiotiska begrepp använde jag mig av retoriska analysverktyg för se vilka visuella och språkliga uttryck som användes för att övertyga. För att lättare förstå vilka av de olika argumenttyperna ethos, logos, pathos som används (vilka jag redogjort för i teoriavsnittet), ställs frågorna: Hur och med vilka medel väcks känslor hos läsaren? Hur och med vilka medel framhålls trovärdighet hos läsaren? Hur och med vilka medel skapas ett förtroende och tillförlitlighet hos läsaren? För att analysera vilka typer av föreställda gemenskaper som representeras i materialet ställdes frågorna: Hur och med vilka medel uttryckt en “vi” och “dom” känsla? Hur och med vilka medel uttrycks kärlek? Dessa frågor ställs då i synnerhet vid en kris framhålls ofta en god sammanhållning och kärlek för att bygga en gemenskap inom en nation (Anderson, 1993).
Analysen presenteras i en löpande text för att öka läsbarheten och skapa en mer levande text tillsammans med tidigare forskning och förankring i teori.
6.5 Etiska övervägande
Då jag har valt att göra en kvalitativ textanalys där mitt empiriska material består av
förstasidor från nyhetstidningar gör det att jag inte hamnar i något direkt resonemang kring etiska frågor eftersom jag inte har med människor som behöver skyddas i samband med dess medverkan. Då händelsen var en terrorattack och flera människor blev skadade så förekommer det bilder på förstasidorna som är visar på detta. Nyhetstidningarna har redan täckt de mest explicita delarna genom att censurera ansikten på de skadade människorna som gick att identifiera, därför anser jag inte att detta är något problem för mig att studera dessa bilder. Även gärningsmannen lyfts fram med namn och bild, men eftersom att han idag är dömd ser jag inte heller något problem med att använda de förstasidorna där bilder på gärningsmannen finns med. Däremot bör jag ta de etiska frågorna kring själva
undersökningen och min roll i beaktning (Hermerén, 2011: s. 12). Att visa på att analysen präglas av min tolkning och att min förförståelse samt att undvika missuppfattningar genom en strukturerad och noggrann analys.
6.6 Kritisk reflektion
Studiens metodval präglas av den tolkande vetenskapen, där utgångspunkten är att tolkning av texten krävs för att förstå dess mening (Ödman, 2016: s. 46). Dessutom är tolkningen
subjektiv och vi bär på olika referensramar och erfarenheter som präglar hur vi tolkar texten, en förförståelse som inte går att bortse ifrån. Detta kan ses som en svaghet med metoden men för att texten ska kunna tolkas krävs det en viss förförståelse, annars hade texten inte kunnat förstås (Ekström & Larsson, 2010: s. 16). För att studien ska anses vara vetenskaplig krävs det att den visar på validitet och reliabilitet, att studien avser att mäta det som påstås mätas samt om resultat går att uppnå av en annan forskare vid ett annat tillfälle, med andra ord hur tillförlitlig den är (Kvale & Brinkmann, 2014: 295-296). Eftersom att jag undersöker hur terrorattacken visualiserades på nyhetstidningarnas förstasidor präglas studien av tolkning och förförståelse blir det såldes svårare att uppnå en god reliabilitet. Genom att vara kritisk till mina egna tolkningar och förförståelse samt vara noggrann och öppen med att studien präglas av mina tolkningar går det att uppnå reliabilitet även med den tolkande vetenskapen som utgångspunkt.
Valet av semiotisk analys grundar sig i att besvara studiens frågeställningar att beskriva och tolka representationer och visuella retoriska element i texten som används för att visualisera terrorattacken på Drottninggatan. Detta hade kunnat göras med en kvantitativ metod likt innehållsanalysen, men bara för att ett uttryck återkommer ofta i texten behöver det inte innebära att det är betydelse- eller meningsfullt (Chandler, 2002: s. 8).
7. Analys samt resultatredovisning
I detta avsnitt presenteras resultat och analys av de tio förstasidorna från nyhetstidningarna Dagens Nyheter samt Aftonbladet som avser att besvarar forskningsfrågorna: Vilka
denotationer, konnotationer samt myter återfinns på nyhetstidningarnas förstasidor? Vilka typer av föreställda gemenskaper representeras på förstasidorna? Hur förhåller sig
förstasidorna till mediernas visuella retorik? 7.1 Sorg och förödelse
Dagen efter att terrorattacken inträffat på Drottninggatan i Stockholm var det stora rubriker och bilder på både Dagens Nyheter och Aftonbladets förstasidor om händelsen. På Aftonbladet stod det med stora bokstäver “14.53 Sverige under attack”, där klockslaget är markerat i gult och resten av texten är vit. Detta visualiseras genom den bild som täcker
hela Aftonbladets förstasida den 8:e april (Bilaga 1) där det är åtta stycken personer som jag tolkar befinner sig mitt i händelsen centrum. Detta grundar jag på att de befinner sig utanför en brun byggnad där fasaden är täckt av stora fönsterpartier som vetter ut mot gatan där samlingen personer är. Detta går att tolka som ett
skyltfönster vilket stärker tesen om att de befinner sig på den shoppinggatan som händelsen inträffade på. Bilden är tagen rakt framifrån på nära håll vilket gör att man får en uppfattning om en närhet till händelsen. Detta är ett exempel på hur nyhetstidningen använder bilden som ett retoriskt medel för “ögonvittne”, för att skapa ett förtroende och som ett bevis för det som har hänt. Det visuella retoriska argumentet som används i bilden är det som inom retoriken kallas för ethos, att journalisten vill stärka sin trovärdighet genom att använda en kameravinkel som ger en känsla av närhet och att de faktiskt har befunnit sig på platsen (Mral & Olinder, 2011: s. 40). I förgrunden står en kortklippt man med ryggen mot kameran, iklädd en svart jacka, blåa jeans och motionsskor. Framför honom sitter en person på huk, lätt framåtböjd, med ryggen som vetter mot kameran. Kläderna är densamma, svart jacka, mörkblå jeans och motionsskor. Ytterligare två personer skymtas bakom mannen sittandes på huk lätt framåtlutande över något som ligger på marken. Längst bak i bilden står det ytterligare två personer, en av dom är en kvinna som tittar med en intensiv blick ner i sin mobiltelefon. Hon håller mobiltelefonen med båda händerna, med ett sammanbitet ansiktsuttryck. På marken sitter det en person med rakt utsträckta ben. Personen bär en ljusbrun kappa som är uppknäppt, bruna åtsittande byxor samt inga skor på fötterna, hudfärgade tunna
strumpor och hen håller om sitt högra knä med sina båda händer. Hens högra fot har blött igenom strumpan. Ansiktet på personen är censurerat så det går inte att identifiera hen. Till höger om personen står ett par skor på marken. Marken ser skitig ut, där är en stor pöl av blod längst ner till höger i bilden. Blodet på marken, den skadade personen och hon som knappar på sin mobiltelefon med ett sammanbitet ansiktsuttryck konnoterar att
terrorattacken precis har skett och förödelsen är ett faktum. Det tidigare nämnda
markerade klockslaget 14.53 vittnar om myten att nu är inte Sverige längre förskonat mot terrorattacker, utan att detta är en dag och ett klockslag som kommer att skrivas in i
historieböckerna. Att framhäva Sverige, och inte de som faktiskt blev drabbade av attacken, stärker betydelsen av att när det otänkbara och fruktansvärda händer står “vi” tillsammans, det är inte bara de som blev direkt drabbade av attacken som blir offer, en hel nation står
som offer för terrorn. Människor hjälper varandra och tar hand om de skadade personerna i sin närhet. Det blir viktigt att lyfta fram det goda som personerna på platsen gör under denna hemska händelse och samtidigt bygga en föreställd gemenskap kring att i en kris som denna så håller det svenska folket ihop. Aftonbladet lyfter fram Sverige som nation och inte enbart de som befann sig på platsen och som blev direkt drabbade av händelsen, för att framhålla ett “vi”, en gemenskap. Benedict Anderson (1993) beskriver den typen av
gemenskap inom en nation för föreställd, då det är högst troligt att alla medborgare inte har eller kommer att träffas.
När en förödelse likt detta sker är en vanlig strategi som journalisterna använder sig av vid visualiseringen av den att ta en översikt bild, en bild som skapar ett helhetsperspektiv kring händelsen. Detta är en strategi som Fahmy et al. (2007) kunde se i amerikansk medias visuella rapporteringen av orkanen Katarina. I linje med detta är Dagens Nyheters
förstasida dagen efter dådet (Bilaga 6) präglat av en bild som täcker hela förstasidan med texten “Terrorn slog till mitt i city. DN:s huvudledare: Ni knäcker inte vår huvudstad” som går rakt genom bilden. Bilder har en tendens till att väcka känslor och att Dagens Nyheter använder en så stor bild visar just på att de vill spela på läsarnas känslor. Den svarta bakgrunden tillsammans med orden “Terrorn slog till mitt i city” väcker en känsla av sorg och förödelse. Där det brukar vara liv och rörelse, mitt i Stockholms innerstad, där medborgare till vardags strosar runt, där slog terrorn till. Som ett slag mot den svenska befolkningen. Bilden är tagen snett uppifrån riktad ner mot en korsning. Där är två stora bruna byggnader med stora glaspartier och på den ena byggnaden står det med gul text “Åhléns city”. I hörnet på denna byggnad ser man en lastbil bakifrån, med huven inkörd snett in i byggnadens hörn. Bakom lastbilen ser man som ett skarpt mörkt spår. Där ligger saker utspridda på marken och längst ner till vänster i bild syns fem stycken personer sittandes och liggandes på marken längst med fasaden på en av byggnaderna. En person som går med riktning mot de andra fyra personerna, iklädd en ljus jacka o blåa jeans. Framför personen är där fyra andra personer varav tre sitter på marken, lutande över den fjärde personen som ligger på
marken. Kläderna som dom har på sig är jeans, motionsskor och ljus respektive mörk jacka. Bildens perspektiv ger en översikt av terrorattackens epicentrum och var lastbilens
vansinnesfärd tog stopp. Jag tolkar denna bild som att den är tagen strax efter att dådet har skett. Den annars mycket folktäta Drottninggatan i Sveriges huvudstad Stockholm är helt tom på människor mitt på ljusa dagen, och det vittnar om att något utöver det vanliga har hänt. Att det står en lastbil inkörd i varuhuset Åhléns byggnad, med kraftiga spår efter sig tolkar jag som att det har varit en färd som har orsakat förödelse längst med vägen. Människor som har befunnit sig på platsen har blivit skadade och de som hann undan hjälper till att ta hand om dom, innan räddningspersonalen kunde vara på plats. Kläderna på personerna som sitter hukade över personen som ligger ner visar på att det inte är räddningspersonal utan personer som har befunnit sig i närheten. Stockholm och Sverige har precis blivit attackerat och det har skapat en förödelse, och det som lyfts fram är en sammansvetsad befolkning som hjälper och står upp för varandra.
Under dagarna som följde lyftes ett Sverige i sorg fram där chocken och sorgen var det som skapade en föreställd gemenskap inom befolkningen. Att i denna kris så sörjer det svenska folket tillsammans det som skett. Fem personer miste livet den dagen och flera personer skadades i en handling som för många inte gick att förstå.
Dagens Nyheter hade den 9:e april (Bilaga 7) rubriken “Sorg, chock och respekt” och en bild som täckte hela förstasidan. På bilden syns en kvinna, iklädd svarta kläder med håret uppsatt i en knut och hennes ansiktsuttryck är sammanbitet. I ena handen håller hon i en bukett med röda, vita och orangea rosor och med den andra handen placerar hon en orange ros i en vägg av färgglada blommor. Bilden är tagen snett underifrån upp emot den ljusblåa himlen. I nederkant av bilden skymtar tre personer som bär mörka kläder. Bilden konnoterar för mig sorg. De svarta kläderna som ofta bärs vid begravningar samt den handling hon utför med att placera blommor. Kvinnans handling visar på solidaritet och en gemensam sorg som landet befinner sig i. Det är inte den enskilda individens förlust, hela Sverige blev drabbade av terrorattacken. Den enorma blomväggen blir en symbol för att ingen står ensam kvar utan i Sverige sluter man upp bakom och bär varandra framåt. Kameravinkeln är intressant då kvinnan utgör en stor yta av bilden men det är inte hon som står i fokus utan det är hennes handling. Jag tolkar det som att den svartklädda kvinnan och hennes handling får representera den nationella sorgen och den förlust som “vi” alla känner över de som har gick bort den dagen.
Den 8:e april, dagen efter terrorattacken, stack Aftonbladets förstasida (Bilaga 1) ut från hur den senare kommer att se ut under de följande dagarna. Första dagen efter terrorattacken bestod Aftonbladets förstasida av en stor bild, med en tillhörande bildtext, därefter var förstasidorna främst textorienterade med flera småbilder, samt att den annars standardutformning med reklam och förtroende höjande text “3,5 miljoner läsare varje dag” fanns inte med den dagen. Detta går att tolka som att de verkligen ville använda sig av phatos argumentet, det argumentet som väcker känslor hos läsaren, då terrorattacken var något som berörde många och var en förödelse för hela nationen. Dagens Nyheter går från att dag ett, 8:e april (Bilaga 6), använda en svart bakgrunden till att dag tre, 10:e april (Bilaga 8), använda en vit bakgrund. Den svarta färgen konnoterar för mig mörker och en
dysterhet medan den vita färgen konnoterar ljus och hoppfullhet. Här är ett exempel på hur nyhetstidningarna använde färger som ett visuellt retoriskt medel för att uttrycka dels sorg och förödelse till att framhålla ett hopp och vittna om ljusare tider.
7.2 Hotet och gärningsmannen
På Aftonbladets förstasida den 11:e april (Bilaga 4) står det
“Misstänkte 39-årige Rakhmat bluffade för att få stanna i Sverige” samt en bild på en mörkhårig man som har ett litet leende på läpparna och tittar in i kameran. Här framhålls myten och föreställningen om hur den ensamma icke svenska gärningsmannen utgör ett hot mot Sverige i och med betoningen på att han “[…] bluffade för att för stanna i Sverige” och att de väljer att sätta den misstänkta ensamma gärningsmannen och hans historia i fokus samt en bild på honom och därmed bli han ett personifierat hot. Här blir det också tydligt hur journalisterna avgränsar ett “vi” och “dom” då gärningsmannen inte tillhör “en av oss” eftersom att han egentligen inte fick vara i Sverige. Under de fem första dagarna efter dådet var det ett återkommande tema att lyfta fram ett tydligt “vi” och “dem”, och hur “dem” utgör ett hot mot “oss”. Aftonbladet fortsätter att lyfta fram gärningsmannen och den 9:e april (Bilaga 2) består förstasidan främst av stora
svarta bokstäver på en vit bakgrund som lyder “39:åringens mystiska lägenhetsbesök timmar före dådet” under denna text står det
“Kopplade upp sig på internet”, “Grannen Patrik: Skrämmande nära” “Så stormade polisen bostaden”. Till höger om den stora texten syns en mörk bild, det ser ut som någon sitter i en bil men ansiktet är skarpt censurerat så det går inte att identifiera vem det är. Strax under denna bilden är ytterligare en liten bild placerad. Det är fyra personer som går på en gata, klädda i uniform, hjälm på huvudet samt
skyddsväst och två av dom bär på vapen, likt insatsstyrkan eller
militären. I bakgrunden skymtar en lägenhetsbalkong och framför står det en person med kassar i händerna. Bilden konnoterar för mig trygghet men också auktoritet. Polisen och insatsstyrkan befinner sig i ett vanligt
lägenhetsområde där den civilklädda personen vittnar om det. Känslan är att någonting är påväg att hända. Polisen och insatsstyrkan är en grupp i samhället som ska skydda
befolkningen vilket känslan blir att de är ute i samhället och skapar ordning. Tidigare studier har visat på att media använder sig av en strategi där de framhåller en detaljerad redogörelse för gärningsmannen och hens handling när de ska visualisera en händelse likt terrorattacken på Drottninggatan (Müller, 2013). Detta är synligt på Dagens Nyheters förstasida som publicerades den 11:e april (Bilaga 9). Förstasidan består utav ett kollage av sju småbilder. Till höger är det en svartvit bild på en man med mörkt hår, mörk tröja och
med ett leende på läpparna. De andra sex bilderna är tagna utanför olika byggnader på olika tider på dygnet då vissa är ljusa och andra är mörka och svåra att tyda exakt vad som händer på bilden. På bilden längst ner till höger är där två personer i polisuniform som är står utanför en byggnad och på bilden längst upp till höger är där som jag tolkar jag Rubriken till detta kollaget. Här försöker journalisterna sätta ljuset på gärningsmannens bakgrund och därmed försöka skapa en förståelse till varför han gjorde som han gjorde och för det som har hänt. Aftonbladet fortsätter att lyfta fram gärningsmannen.
På Aftonbladets förstasida den 10:e april (Bilaga 3) står det med stora bokstäver “Misstänkte terrorföraren Rakhmat, 39: Därför utförde jag attacken”. Till höger om texten är där en bild. Bilden innehåller en person som ser ut att sitta i en bil, han stirrar rakt fram, snett ifrån kameran, han har en vit tröja och kort mörkt hår. Förstasidans huvudfokus blir den väl tilltagna texten “…Rakhmat, 39: Därför utförde jag attacken.” där jag sedan dras direkt till underrubriken “Berättar i förhör: jag körde ihjäl otrogna”. Man fokuserar på gärningsmannen och samtidigt försöker besvara frågan om varför Rakhmat valde att begå denna fruktansvärda handling. Trots att man överst på sidan har lagt in en bild på när Sverige sluter upp på Sergels torg för att sörja och hedra offren så dras blicken direkt till mannen i bild. Man vill tydligt framhäva en
syndabock, någon som skall ta ansvar för handlingen. Man presenterar information som är bekräftad genom att skriva att den har framkommit vid polisförhör. Detta uppmanar till ett utökat “vi” och “dom” samhälle där det blir viktigt att presentera den gripna mannen. Den tidigare studien som Hutcheson et al (2014) gjorde visar på att media använda just militären som källa för att stärka den nationella gemenskapen. Att landet visar på stor styrka och ska tillsammans bekämpa det onda.
När media vill stärka sin skildring av en händelse på ett tillförlitligt sätt är det vanligt att man gör det genom att använda sig av till exempel expertpersoner. Detta retoriska argument kallas för logos argumentet. Detta synliggörs exempelvis på Aftonbladets förstasida den 12:e april (Bilaga 5) där det är en bild på Leif GW Persson, en känd kriminalare i Sverige, som säger sina tankar om
gärningsmannen.
7.3 Starka tillsammans
Journalisterna på Dagens Nyheter framhäver en föreställd gemenskap genom ett “vi” och ett “dom” på sin förstasida dagen efter dådet (Bilaga 6). I versaler står det “Terrorn slog till mitt i city. DN:s
huvudledare: Ni knäcker inte vår huvudstad”. Valet av den gula texten “Ni knäcker inte vår huvudstad” gör att den sticker ut i den annars mycket dämpande bilden, trots att bilden tar mest av min
uppmärksamhet dras jag snabbt till att läsa den texten på grund av det gula färgvalet. Ordvalen får mig att känna en tillhörighet, en föreställd gemenskap, att vi tillsammans står starka mot terrorn. Huvudstaden får här representera en föreställd gemenskap för hela den svenska befolkningen.
Enligt Anderson’s (1993) teori om den förställda gemenskapen är det vanligast att man visar på kärlek för att stärka och lyfta gemenskapen. Även Müller, 2013 studier som avsett analysera hur nyhetsmedia upprätthåller eller utvecklar en nationell identitet visar på att det främst görs i en positiv anda. Att media framställer nationen i goda dagar och uppmuntrar allmänheten till att här finns det en god gemenskap.
Ett exempel på hur detta visualiseras är på Dagens Nyheters
förstasida den 10:e april (Bilaga 8) där en stor bild är placerad, lagd på en vit bakgrund som ramar in hela bilden. Bilden är tagen snett uppifrån riktad ner mot en stor samling människor. Mitt bland alla människor skymtar fyra stycken polisbilar. I bakgrunden syns en stor brun byggnad samt en hög vit byggnad till höger om den. Under bilden står det “Stockholm står enat mot terrorn” följt av ett citat. Här framhålls den föreställda gemenskapen där Stockholm blir en symbol för hela nationen som känner en kollektiv gemenskap och tar upp en kollektiv kamp mot terrorn. Överst på Aftonbladets förstasida den 10:e april (bilaga 3) är där tre stycken bilder följt av texten
“Stockholm samlades för kärleken”. Även här visas det på hur man lyfter fram kärleken och det goda för att skapa en gemenskap. På bilden till höger står en tjej som håller i en röd ballong som är format som ett hjärta. Runt omkring henne står det massa människor. På mittenbilden, som är tagen snett uppifrån, är där ett gigantiskt folkhav. Det är stora byggnader som ramar in platsen. Bilden till höger är där två personer. Den ena personen, iklädd en ljus jacka kramar om en man som bär uniform, solglasögon samt en huvudbonad. I handen håller han tre röda rosor.
Den 12:e April hade Dagens Nyheter (Bilaga 10) en stor bild på en gata fylld av människor, räddningspersonal, polisbilar, ambulanser. Bilden ger en känsla av att det råder kaos. I mitten ser man två stycken läkare i vita rockar som håller på med något som ligger på marken. Till höger om bilden är där en illustration av en klocka. Klockan visar på fyra stycken viktiga klockslag varav två stycken är gulmarkerade. Det ena klockslaget är 14.52, när terrorattacken skedde och det andra är 19.55, då gärningsmannen grips. Klockan är
informativ och upplyser läsarna om fakta, vilket är ett retoriskt argument som kallas för logos som används just när man vill förmedla information på ett tillförlitligt sätt.
8. Sammanfattning och diskussion
Denna studie tar avstamp i den tolkande vetenskapsinriktning med utgångspunkten att tolkning och förståelse krävs för att studera mening och betydelse. Utifrån Stuart Halls teori om meningsskapande och hans begrepp representation har en analys av Dagens Nyheter och Aftonbladets förstasidor i samband med terrorattacken på Drottninggatan 2017 gjorts. Jag har använt mig av den kvalitativa textanalysen, och i synnerhet den
semiotiska analysen, samt applicerat Benedict Andersons teori om föreställda gemenskaper, Roland Barthes begrepp denotation, konnotation och myt samt begreppen ethos, logos och phatos från den visuella retoriken på min analys för att göra det möjligt att besvara mina tre frågeställningar:
• Vilka denotationer, konnotationer samt myter återfinns på nyhetstidningarnas förstasidor?
• Vilka typer av föreställda gemenskaper representeras på förstasidorna? • Hur förhåller sig förstasidorna till mediernas visuella retorik?
Förstasidorna präglades av bilder som beskriver hur sviterna av terrorattacken på Drottninggatan 2017 såg ut. Bilder från händelsens epicentrum, tagna strax efter att dådet hade skett, präglade förstasidorna den 8 april 2017, första dagen efter terrorattacken. Dagens Nyheter och Aftonbladets journalister befann sig således på platsen strax efter dådet och detta avspeglades i bilderna. Efter dag ett följde inte längre Aftonbladets förstasidor samma mönster som Dagens Nyheter. Deras förstasida präglades istället av stora rubriker, fokus låg på gärningsmannen och hur tillfångatagandet hade sett ut. Där fanns också inslag i hur svenska folket gemensamt stod upp för terrorn och hedrade det som hade blivit offer för terrorattacken. Detta gjordes bland annat genom att publicera bilder vars visuella element tolkades som kärleksmanifest, hjärtformad ballong samt medborgare som kramade om polisen.
8.1 Avslutande diskussion
Det har nu gått tre år sedan den fredagseftermiddagen i april då terrorattacken på
Drottninggatan i Stockholm ägde rum. Jag minns exakt vart jag befann mig när notiserna om händelsen började dyka upp på min mobiltelefon och eftersom att jag inte befann mig i närheten av händelsen fick jag, och många med mig, bevittna det som hände på
Drottninggatan genom media.
Med utgångspunkten att den avbildning av verkligheten som görs enbart är en
representation av verkligheten och att media är delaktiga i hur vi uppfattar den, i synnerhet vid en kris, har jag valt att analysera två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, för att se hur och med vilka medel nyhetstidningarna visualiserade terrorattacken på Drottninggatan på sina förstasidor. Detta gjorde jag genom en kvalitativ textanalys med semiotiska och retoriska analysverktyg vilket har gett mig en förståelse för hur och med vilka olika visuella och språkliga uttryck som har visualiserat terrorattacken. Den föreställda gemenskapen inom nationen har analyserats och visar på en tydlig struktur i hur media väljer att visualisera och således presentera denna gemenskap. Ethos, logos och phatos gör det möjligt att belysa vilka typer av medel som nyhetsmedierna använde för att väcka känslor, skapa tillförlitlighet och trovärdighet i visualiseringen av terrorattacken.
