Malmö högskola
Institutionen för Skolutveckling och ledarskap ULV-projektetExamensarbete
15 högskolepoängFritidspedagogens arbete med fysisk
aktivitet på fritidshemmet
The after school teachers recreation instructors work with
physical activity at the youth leisure centre
Viktoria Stendahl
Lärarutbildning 90hp Examinator: Björn Lundgren
Malmö högskola
Sammanfattning
Viktoria Stendahl
Fritidspedagogens arbete med fysisk aktivitet på fritidshemmet.
Syftet med följande arbete är att undersöka vad fritidspedagoger från olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på fritidshemmet.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag få reda på hur fritidspedagoger tänker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter på olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola när det gäller fysiska utveklingen.
Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hälsa. Dock fanns det inte något målinriktat arbete med fysiska aktiviteter på fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas på fritidshemmet på olika fysiska aktiviter så ofta så möjligt. Några av intervjuade fritidspedagoger tyckte att genom att variera och vara flexibel stimuleras barns intresse till att vara fysisk aktiva.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4 1.1 Bakgrund ... 4 1.2 Syfte ... 6 Frågeställningar ... 6 1.3 Disposition ... 7 2 Litteraturgenomgång ... 8 2.1 Fysisk aktivitet ... 8Definition och betydelse ... 8
2.2 Fritidshemmet ... 11
2.3 Fritidshem. Utveckling och förändring ... 12
2.4 Fritidspedagog ... 13
2.5 Styrning och ledning ... 14
3. Teoretiska utgångspunkter ... 16 4 Metod ... 17 4.1 Val av metod ... 17 4.2 Undersökningsgrupp ... 18 4.3 Genomförande ... 18 4.4 Bearbetning ... 19 4.5 Etik ... 20 4.6 Studiens tillförlitlighet ... 20
5 Resultat och analys ... 22
5.1 Presentation av respondenterna ... 22
5.2 Fritidspedagogernas syn på fysisk aktivitet ... 23
5.3 Hur arbetar fritidspedagoger med fysiska aktiviteter på fritidsverksamhet... 24
5.4 Fritidspedagog och barns fysiska utveckling ... 25
5.5 Fritidspedagogernas åsikter om sitt nya uppdrag ... 26
6 Diskussion ... 27
6.1 Studiens tillämplighet ... 29
6.2 Fortsätt forskning ... 30
4
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Fysisk aktivitet och motorisk träning utgör en viktig del i barns utveckling med betydelse inte bara för den motoriska och fysiska utvecklingen utan också för den sociala och personliga. Fysisk aktivitet är dessutom viktig för barns aktuella och framtida hälsotillstånd.
Hultgren (2008) menar att barn och ungdomar behöver fysisk aktivitet för att bygga upp kroppen under uppväxttiden, vilket även är en naturlig fysiologisk process. Barn söker rörelse utifrån känslor, ”det ska vara roligt”. Egenvärdet ”kul” medför att kroppen får tillräcklig fysisk aktivitet för att bygga upp nödvändiga kroppsfunktioner såsom benmassa, vävnadstäthet, hjärt- och kärlsystem, muskulatur och neurogena funktioner. Avsikten med rörelser i unga år är att bygga upp kroppen för överlevnad och att klara de påfrestningar som livet medför
Motorisk stimulering och träning genom fysisk aktivitet i förskolan/skolan har positiva effekter på barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer. Barn med omoget eller avvikande grovmotoriskt rörelsemönster har ofta även andra problem, till exempel tal-, koncentrations- och inlärningssvårigheter (Ericsson 1997). Ericsson (2003) framför i sin avhandling ”Koncentration, motorik och skolprestation” att det finns ett samband mellan motorisk träning och skolprestation. Resultaten i hennes studie indikerar att ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning kan ha betydelse för skolprestationer i svenska och matematik.
Enligt pedagogens Ernst J Kiphards teorier om psykomotoriska utvecklings betydelse, som Wolmesjö (2006) refererar, utövar inte rörelsefunktionsförmåga något direkt inflytande på prestationsförmåga i skolan. Med detta menar Kiphard enligt Wolmesjö att emotionell och social inlärning däremot har en harmonisk rörelseutveckling mycket stor betydelse. Detta har i sin tur positiv inverkan på inlärningsprocessen
Wolmesjö (2006) refererar även till Paul Dennison som har utvecklat med några andra pedagoger rörelseaktiviteter för att påverka lärandet. Enligt Dennisons teori ska
5
övningarna lösa stress, blockeringar och kroppsliga kompensationer som ofta kommer från tidigare erfarenheter och upplevelser. Enligt Wolmesjö har lärande både fysiska och mentala komponenter.
Under mina studier har jag stött på flera artiklar, rapport och forskning som handlade om att barn och ungdomar rör sig för lite och orsaken till detta är att dagens samhälle ”erbjuder” mycket stillasittande aktiviteter så som datorer, teve och tv-spel.
Hela 17 procent av 7-9 åringar, nästan var femte, i Sverige är överviktiga. Forskare från Karolinska institutet och Sahlgrenska akademin har gjort en studie och kartlagt Svenska barns övervikt. 4600 barn har mätts, denna studie beskrivs som den första standardiserade studien i Sverige om barns övervikt (DN, 2011). Globalt sett är 10 procent av barn och ungdomar från 5 till 17 överviktiga och cirka 3 procent är feta (fhi). Detta är alltså även ett globalt problem.
Enlig statistiken från Skolverket (2012) idag är 411 300 elever inskrivna i fritidshem, jämfört med 396 600 året innan. Andelen av alla barn, 6–12 år, som är inskrivna i fritidshem är nu 56 procent. Men i fritidshem går framför allt 6–9-åringarna. I den åldersgruppen är 83 procent inskrivna, vilket är en ökning med närmare 4 procentenheter jämfört med för fem år sedan. För tio år sedan var andelen inskrivna 6– 9-åringar i fritidshem 73 procent.
Det påvisar att barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid i skolan och på fritids. Med denna bakgrund får skolan och fritidshemmet en viktig roll vad det gäller elevernas fysiska hälsa och rörelseglädje. Fysiska aktiviteters betydelse för barn och ungdomar tas upp i både styrdokumentet för fritidshemmet Lgr11:
”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket, 2011, s.9)
och i Allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, 2007 där en av fritidshemmets uppdrag är: ”att förena omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella,
sociala och emotionella utveckling”(Skolverket, 2007, s.22)
Ett av fritidshemmets uppdrag är att komplettera skola kunskapsmässig och även stödja barnens fysiska utveckling. Vidare i kommentarerna kan man läsa:
”Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust
6
och lek fokuseras så att alla barn vill delta” (Allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, 2007, s.24)
Enligt Nordlund, Rolander & Larsson(1998) finns forskningen som visar att barns och vuxnas idrott och motion i första hand är en kulturyttring som är beroende av uppväxt villkor, aktuell miljö, levnadsförhållanden och omgivande kulturmiljö. Ett barns val mellan att leka, röra sig och idrotta eller att ägna sig åt t.ex. Tv-tittande är inte en fråga om fysisk kapacitet eller lämplighet utan det handlar i stället om kulturell och social uppväxt. Därför är det viktigt för alla vuxna som arbetar med barn inom skola förskola och fritidshem att ha en bra teoretisk plattform för barns bästa utveckling.
Som blivande fritidspedagog tycker jag att kunskaper om fysiska aktiviteter och hur de integreras i elevernas vardag är en viktig fråga. Därför vill jag undersöka vilka kunskaper fritidspedagoger har om fysiska aktiviteter och hur de arbetar för att stödja barnens fysiska utveckling.
1.2 Syfte
Syfte med denna studie är att undersöka vad fritidspedagoger från olika skolor anser om fysiska aktiviteter betydelse. Men även hur fritidspedagogerna arbetar med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på fritidshemmet.
Frågeställningar
Vad anser fritidspedagoger om fysiska aktiviteter betydelse för barn?
Vad tycker fritidspedagoger om sin roll i barnens fysiska utveckling?
Hur arbetar fritidspedagoger med fysiska aktiviteter på fritidshemmet?
Vad tycker fritidspedagoger om sitt nya uppdrag som enligt Lgr11 att komplettera skola i barns fysiska utveckling?
7
1.3 Disposition
I litteraturgenomgången presenteras den teoretiska bakgrunden för fritidshemmet och fritidspedagogernas roll ur ett historiskt perspektiv. Vidare belyses begreppet fysisk aktivitet och vilka effekter den har för barns hälsa och utveckling. I metoddelen beskriver jag vilka metoder jag valt för att nå arbetets syfte och hur urvalet gjordes. Metoddelen fortsätter med beskrivningen om hur insamlingen genomfördes samt tillvägagångsätt för bearbetning och analys. I avslutande kapitel redovisas resultat från de genomförda intervjuerna och reflektioner över likheter och skillnader.
8
2 Litteraturgenomgång
I detta kapitel kommer att belysas arbete i fritidshem ur ett historiskt perspektiv samt fritidspedagogernas roll i barnens utveckling nu och över tiden. Jag kommer att beskriva hur fysiska aktiviteter påverkar barnens utveckling och lärande. Men även vad säger styrdokumenten i förhållande till fritidshemmets uppdrag och hur arbetar pedagogerna på fritidshemmet med att integrera fysiska aktiviteter i elevernas vardag.
2.1 Fysisk aktivitet
Definition och betydelse
Det finns ett antal närliggande definition för begrepp fysisk aktivitet. Bolling (2005, s. 28) definierar fysisk aktivitet som ”all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning”. Ekelund (1997) har definierat fysisk aktivitet som:
”kroppsrörelser utförd av skelettmuskel som resulterar i energiåtgång, dvs. det är inte bara planerad träning eller motion som räknas som fysisk aktivitet, utan med fysisk aktivitet avses varje rörelse som ökar energiförbrukning över basal nivå”(s.22)
Ekberg och Erberth (2000) påpekar att om man använder Ekelunds definitions så kommer betydligt fler aktiviteter att innefattas än vad man traditionellt gör i begreppet idrott och träning. Detta kan då vara ett sätt att se på fysiska aktiviteter och rörelse ur ett bredare hälsoperspektiv. Duesund (1996) förklarar fysisk aktivitet som ett paraply begrepp som svårligen låter sig fångas in och definieras entydligt. Begreppet inrymmer motion, idrott och sport, allt från lek till elitidrott. Dess centrala element är emellertid rörelsen.
Raustorp (2004) säger att vårt samhälle ser annorlunda ut idag jämfört för 70 år sedan, eller 500, eller varför inte 100000 år sedan. Men trots den enorma samhällsutvecklingen är människa genetiskt sett densamma. Vi är skapade för ett liv i rörelse!
Våra barn och unga vistas längre tid på institutioner. Det handlar idag om princip 12års mer eller mindre obligatorisk skolgång (Ekberg & Erberth, 2000). I takt med att samhället förändras ändras också förutsättningar för motion, idrott och fysisk aktivitet
9
skriver Ekberg (2009). Enlig Ekberg (2009) var den fysiska aktiviteten för tidigare generationer en naturlig del av vår tillvaro. Kroppsarbete var en förutsättning för överlevnad och som jägare, samlare och jordbrukare var förmågan att fysiskt kunna utföra de arbetsuppgifter som krävdes för att skaffa föda, husrum och att skydda sig mot faror, av avgörande betydelse. Att idka fysisk träning ur ett motionsperspektiv torde vara slöseri med energi.
De flesta pedagoger, föräldrar, ungdomar vet om att fysisk aktivitet och rörelse är en viktig del av vår vardag. Men vilka effekter och påverkningar har fysisk aktivitet egentligen på barn och ungdomar?
Det är kroppen som först förstår världen. De kroppsliga erfarenheterna kommer nästan alltid först skriver Danielsson, Auoja, Sandberg & Jonsson (2001). Hjärnans utveckling påverkas av grovmotoriska rörelser. Ju mer hjärnan bli utsatt för sensomotoriska utmaningar, desto mer utvecklad och funktionsduglig bli den i vuxen ålder. Barn drivs att söka situationer som ger den stimulans som mest främjar hjärnans utveckling. Den optimala miljön för barns helhetsutveckling är alltså den miljö inom- eller utomhus där barn kan få fysiska och psykiska utmaningar. (Danielsson m.fl., 2001)
Andersson (2012) påpekar att det är extra viktig för barn och ungdomar att belasta skelettet. Helst regelbundet och med varierat rörelsemönster. Enligt Andersson har forskning visat att möjligheten att utveckla ett starkt skelett är som störst i samband med tidig pubertet och strax innan. Har man skaffat sig ett hållbart skelett i unga år har man nytta av det hela livet. Tidpunkten för när man kommer in i ett ”riskområde” för benbrott, frakturer, förskjuts framåt för människor som motionerar regelbundet.
Barn utmanar, prövar och utvecklas hela tiden för att till slut behärska. Hos dem finns en intuitiv kunskap om vad som är värdefullt och viktig för växandet. Nordlund m.fl.(1998) menar att den organiserade rörelseskolningen för barn måste utgå från deras värld. I deras spontana lek och rörelse finns den stora förutsättningen för ett livslångt intresse för rörelse dvs. nyfikenheten som är grund för livslångt lärande. En viktig uppgift för vuxna blir därför att verka för att lusten till lärande och fysisk aktivitet grundläggs i barn- och ungdomsåren.
Rasmussen, Eriksson, Bokedal, Elinder & Schäfer (2004) skriver att det finns tydliga vetenskapliga bevis för samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Vidare refererar
10
Rasmussen med flera till en amerikans rapport, Physical Activity and Health från 1996, som konstaterade att hälsovinsterna blir större med ökande aktivitet. Alla former av fysisk aktivitet är förknippade med hälsovinster, och hälsoeffekten bestäms av den totala energiförbrukningen snarare än av graden av ansträngning. Detta har betydelse för möjligheterna att förebygga många kroniska sjukdomar, eftersom hälsoeffekterna av kortare perioder av mindre ansträngande aktiviteter kan summeras.
Fysisk aktivitet i ungdomsåren ökar insulinkänsligheten och minskar risken för övervikt och typ 2-diabetes senare i livet. Människor som är fysisk aktiva i ungdomsåren löper mindre risk att få hjärt- och kärlsjukdomar och har lägre sjuklighet och dödlighet i dessa sjukdomar senare i livet. Fysisk aktivitet i ungdomsåren och senare i livet minskar även risken för vissa cancertyper och benskörhet (Rasmussen m.fl., 2004)
Fysisk aktivitet är inte bara viktig för hälsan utan spelar också en avgörande roll för själva lärandet och lärandeprocessen. Både internationell- och australiensisk forskning stödjer denna teori och visar på att det finns positiva samband.
Enligt Gustavsson (2002) är syfte med rörelseaktiviteter att få möjligheter att använda dessa i lärande processen, lära med kroppen och använda kunskap som finns i kroppen, ibland kallad tyst kunskap. Gustavsson (2002) menar att ökad kroppsmedvetenhet och att utveckla kroppsrörelser integrerat med stillasittande studier inte bara skulle öka människor hälsa, utan även bidra till en högre grad av lärande och kunskap.
När man rör på sig finns det möjlighet att observera, undersöka och uppleva hur man själv och omgivningen fungerar. Detta ger en helt annan slags förståelse än den teoretiska undervisningen − och är minst lika viktig. (NCFF, 2010)
Raustorp (2004) refererar till en rapport från Fox (1997) ”Surggeon Generals Report” som slår fast att det finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och god psykisk hälsa. Fysisk aktivitet har intressant antidepressiv effekt och det påverkar såväl humör (positiv moods) som självkänsla (Self esteem), båda viktiga faktorer i all inlärning
11
Det finns ett klart samband mellan utövandet av regelbunden fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos barn och ungdom, främst genom en ökad självkänsla och självuppfattning men också genom social interaktion. Fysisk aktivitet under uppväxten påverkar bentätheten och skelettstorleken positivt. Den största effekten av fysisk träning på skelettet uppkommer redan före puberteten. Hög bentäthet minskar frakturrisken hos vuxna. Motorisk stimulering och träning genom fysisk aktivitet i förskolan/skolan har positiva effekter på barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer (NCFF, 2010)
Ericsson (2005) undersökningar visar att elever med motoriska brister, som fått ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan, har bättre resultat på nationella prov i svenska(läs- och skrivförmåga) och på samtliga studerade delar av nationella prov i matematik (rumsuppfattning, logik och kreativitet samt taluppfattning/tankefärdigheter) än elever med motsvarande brister, som endast haft skolans ordinarie idrottsundervisning. Den tyder på att eleverna fått mer energi och kapacitet till andra kognitiva funktioner i takt med att grovmotoriska rörelsemönster förbättrats och automatiserats
2.2 Fritidshemmet
Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen de år då de fyller 13. Uppgiften är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i samt erbjuda elever en meningsfull fritid och rekreation (Skolverket, 2013)
Den grundläggande uppgiften för fritidshemmet är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshemmets uppdrag finns även sammanfattat i Allmänna råd och kommentarer (Skolverket, 2007):
utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt,
erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen och
12
förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. (s.22)
2.3 Fritidshem. Utveckling och förändring
Skolbarnomsorgen, fritidshemmen, eftermiddagshemmen och arbetsstugorna är benämningar på samma fenomen- en omsorgverksamhet, vars syfte är att ge skolbarn omsorg och tillsyn under eftermiddagen då föräldrarna fortfarande är på arbetet. Verksamheten har i likhet med andra idag statliga eller kommunala startas tidigt och understötts genom privata initiativ (Rohlin, 1996).
Utvecklingen mot det som idag kallas ” det moderna fritidshemmet” har gått via föregångarna arbetsstugor och eftermiddagshem. Samtidig är det viktigt att understryka att innehållet i dessa verksamheter har varit exakt detsamma. Syftet är att ge skolbarn omsorg och tillsyn under eftermiddagar när deras föräldrar arbetar (Persson, 2008) Den första arbetsstugan öppnades i Stockholm och upphovskvinnan var Anna-Retzius, dotter till tidningsmannen Lars Johan Hierta. Från stiftelsen ”Lars Hiertas minne” erhöll Anna Hierta-Retzius ekonomiskt stöd för startandet av två arbetsstugor. Verksamheten motiverades av att många föräldrar arbetade utanför hemmet och barnens saknade tillsyn. Målgruppen var främst fattiga barn och ambitionen var att förhindra att barnen drev vind för våg. I arbetsstugan fick barnen ett mål mat, undervisning i olika hantverk och fostrades till att bli anständiga och dugliga (Ursberg, 1996). Rohlin (1996) belyser i en licentiatavhandling om skolbarns omsorg från 1996 att det redan vid denna tid pågick diskussioner om ”ungdomens förvildning”. Arbetsstugans uppgift var därför också att komplettera den bristande fostran som många barn ansågs lida av.
Antalet arbetsstugor ökade emellertid och uppgick vid sekelskiftet till femton stycken med plats för 1 500 barn. Nya arbetsstugor etablerades efterhand i andra städer.
Arbetsstugan bytte i mitten av 1940-talet namn till eftermiddagshem och hade då verksamhet varje dag. Hantverksarbete och fostran till flit som var viktig i arbetsstugans verksamhet var inte betydelsefulla inslag i eftermiddagshemmet, som i stället skulle ge barn avkopling, rekreation och möjlighet att utöva fritidsintressen och läsa läxor. Verksamheten hade med andra ord en stödjande roll i relation till barnens hem (Haglund, 2004)
13
På 1950- och 60-talet växte förutom eftermiddagshem även fram olika klubbverksamheter. Verksamheten för de yngre skolbarnen började direkt vid avslutad skoldag medan de äldre skolbarnen började något senare under dagen. Barnen fick välja mellan olika aktiviteter som till exempel slöjd, bild, spel och lekar. Med dessa verksamheter arbetade förskolalärare.
Själva begreppet fritidshem började användas under 1960-talet. Fritidshemsverksamheten riktade in sig på skolbarn mellan 7 och 10år. Målet var bland annat att utveckla en positiv inställning till skolarbete och hindra skolk. Fritidshemmets uppgift var att i en hemliknande miljö ge barnen tillfälle till vilsam avkoppling, måltider, läxläsning, sport, besök i skog och mark och låta dem få utlopp för sin verksamhetslust, stimulera till fritt skapande och husliga sysslor. Genom läroplan för grundskolan, Lgr 1969, fick skolan i uppgift att organisera fritidsverksamheter både under och i anslutning till skoldagen, FA (fria aktiviteter), som de som arbetade på fritidshemmen ofta ansvarade för och i och med dessa aktiviteter utökades samarbetet med skolan (Ursberg 1996, Rohlin 2001)
2.4 Fritidspedagog
Fritidspedagog begreppet tillkom 1966. Bakgrunden var att det under 1960-talet tillkom en utbyggnad av fritidshemmen och att utbildningen för fritidspedagoger inrättades. Den första utbildningen byggde på förskollärarutbildning med inriktning mot skolbarnsomsorg för barn 7-12år (Haglund, 2004)
Utbildningen för fritidspedagoger har förändrats genom åren. Den senaste största förändringen tillkom i och med lärarutbildningsreformen i början av 2000-talet då begreppet fritidspedagog inom utbildningen byttes till lärare med inriktning mot fritidshem. En av de största förändringarna som fritidshemmet varit med om under senare tid är integreringen mellan fritidshem och skola (Hippinen, 2011)
Fritidspedagogernas yrkesroll har varit svårdefinierad genom åren. Uppdraget och därmed rollen har förändrats genom åren och den största förändringen i och med fritidshemmets integrering med skolan har också gett yrkesrollen nya dimensioner på grund av det nära samarbete med skolan och nya konstellationer av arbetslag bestående av bland annat lärare inriktade mot skolan, lärare inriktade mot fritidshemmet, förskollärare, barnskötare och outbildad personal (Haglund, 2004)
14
Klerfelt (1999) anser att fritidspedagogerna använder sig själva som modell i sin yrkesroll, vilken innebär att de inte bara leder verksamheter utan också deltar i dem. De använder också sin egen person som förebild. Fritidspedagogerna bör inte ha den sortens kontroll över barnen där det sker övervakning utan barnen uppmuntras att ta egna initiativ och fatta egna beslut som ibland leder fel vilket betraktas som en del av lärandet. Den specifika kompetens som fritidspedagogerna besitter enligt dem själva är att utveckla barns kunnande inom fyra huvudområden (Klerfelt, 1999 s.42):
Social Kompetens
Barns eget kulturella skapande
Informationsteknik
Vardagslärande
2.5 Styrning och ledning
Fritidshemmet styrs av tre olika dokument: skollagen och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr.11 och Allmänna råd, Kvalitet på fritidshem, vilket gör det till en unik verksamhet utifrån ett styrningsperspektiv (Hippinen, 2011) Skollagen anger att det är fritidshemmets uppgift att komplettera skola både tids- och innehållsmässigt, samt erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. I skollagen står att det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Det är viktigt att gruppens sammansättning och storlek möjliggör en gruppinriktad arbetssätt som tillgodoser både det enskilda barnets och gruppens behov samt främjar ett positiv samspel mellan barnet och gruppen. Fritidshemmets lokaler samt utemiljön skall möjliggöra för fritidshemmet att bedriva en god pedagogisk verksamhet som utgår från barnens behov och intressen (Skolverket, 2007)
Så långt det är möjligt ska fritidshemmet också tillämpa läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet. Där stå att varje lärare i skolan har ett ansvar för att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att skapa gynnsamma villkor för barns och ungdomars utveckling och lärande (Skolverket, 2011)
15
Skolverkets Allmänna råd för fritidshem är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar, lagar, förordningar och föreskrifter kan tillämpas. De fungerar som riktlinje och vägledning för huvudmän, verksamhetsansvariga och personal i fritidshem. Dokumentet knyter tydlig an till läroplan, men tonvikten ligger fritidshemmets uppdrag som det är formulerat i skollagen (Skolverket, 2007)
16
3. Teoretiska utgångspunkter
I min studie har jag valt att utgå från teori om kroppens fenomenologi. Fenomenologisk orienterad tänkande om kroppen handlar om att kroppen ska uppfattas som helhet. Den franska filosofen och psykologen Maurice Merleau-Ponty (1908-1961) var den förste filosof som på allvar satt kroppen i centrum i arbetet med att förstå människans existentiella grundvillkor.
Merleau-Ponty(1993) menar att kroppen inte är ett mekaniskt föremål som svarar på omvärldens stimuli utan att kroppen är personlighetens subjekt och det är genom kroppen medvetande tar form. I sin avhandling ”Fenomenologier de la perception” (sv. övers. Kroppens fenomenologi) använder Merleau-Ponty uttrycket den levda kroppen. Kroppen är fenomenal i betydelsen upplevd och upplevande[…] Duesund (1996) refererar till Merleau-Ponty teori som uttrycker kroppsförståelse genom att använda begreppet den levda eller fenomenala kroppen. Den står i ett levande samspel och i en oavbruten dialog med omvärlden. Den är rörlig och rörs. Den är en dynamisk kraft. En sådan förståelse av kroppen öppnar för optimism när det gäller handlingskraft och utvecklingsförmåga. Kroppen styrs inte av krafter utifrån. Den har en skapande potential som det är just skolans ansvar att vitalisera. Enligt Merleau-Ponty kan vi inte uppleva varken oss själva eller världen utan kroppen. Våra erfarenheter sätter sig i kroppen som ”kroppskartor”, och det är kroppen som först förstår världen. Kroppen är vår primära instans för förståelse.
Teorin om den levande kroppen representerar rörelse och upprepande inte bara som ett sätt att utveckla den fysiska kroppen och motorik utan att genom rörelse och fysisk aktivitet skaffas ett reflekterat vetande om kroppen. Genom reflektioner skaffar barn förståelse om sig själv och sin omgivning. Rörelse bidrar till bättre självuppfattning och förstärker själförtroende.
17
4 Metod
I detta kapitel presenteras en metod som studien utgår ifrån. Därefter följer en beskrivning om urvalet av undersökningsgrupp, genomförande och bearbetning av insamlat material.
4.1 Val av metod
Jag har valt att använda kvalitativ intervju som metod för min studie. Syfte med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till fysisk aktivitet samt få en överblick kring arbete med fysisk aktivitet på fritidshemmet. För att kunna få en inblick i hur det ser ut idag på fritidshemmet passade den kvalitativa intervju metoden bäst för min undersökning. ”Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa enkla frågor får man komplexa svar, innehållrika svar” påpekar Trost (2005).
Kvale och Brinkmann (2009) menar att den kvalitativa forskningsintervjun söker kvalitativa kunskaper uttryckt på normal prosa; den syftar inte till kvantifiering. Den har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av intervjupersonens livsvärd; den arbetar med ord, inte med siffror. Kvale och Brinkmann menar vidare att intervjuämnet för den kvalitativa forskningsintervjun har en unik möjlighet att komma åt och beskriva den levda vardagsvärlden.
Larsen (2009) menar att det är absolut en fördel att forskaren kan gå på djupet när det är nödvändigt. En annan fördel är att forskaren vid intervjutillfället kan ställa följdfrågor och få kompletterade och fördjupande svar. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att i en kvalitativ forskningsintervju produceras kunskap socialt i ett samspel mellan intervjuare och intervjuperson. Själva produktionen av data i den kvalitativa intervjun går utöver den mekaniska följden.
Som intervjuform har jag använd en halvstrukturerad forskningsintervju. Med denna form av intervju kunde jag uppnå en större förståelse för hur fritidspedagoger använder
18
fysisk aktivitet i vardagliga verksamheten. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) ” en halvstrukturerad livsvärldsintervju söker förstå teman i den levda vardagsvärlden ur undersökningspersonens eget perspektiv. En sådan intervju söker erhålla beskrivningar av intervjupersonens levda värld utifrån en tolkning av innebörden hos de beskrivna fenomenen. Den liknar ett vardagssamtal, men som professionell intervju har den ett syfte och inbegriper en specifik teknik; den är halvstrukturerad – den är varken ett öppet vardagssamtal eller ett slutet frågeformulär. Den utförs enligt en intervjuguide som fokuserar på vissa teman och som kan innehålla förslag till frågor”(s. 43)
4.2 Undersökningsgrupp
Jag har valt att intervjua fem fritidspedagoger, varav tre var kvinnor och två män som arbetar i skola och på fritidshemmet med barn i olika åldrar. Alla intervjuade pedagoger är utbildade fritidspedagoger och har olika lång yrkeserfarenhet. Undersökningen har utförts i fyra olika kommuner runt om i Skåne och på fem olika fritidshem. Skälet till att jag valt att genomföra intervjuer med fritidspedagoger från olika kommuner och olika skolor var därför att jag ville få så brett underlag så möjligt för undersökningen. Jag har även medvetet valt att intervjua bara utbildade fritidspedagoger och pedagoger med olika yrkeserfarenhet. Detta gjorde jag för att kunna få så stor variation som möjligt med tanke på att intervjupersonerna hade olika erfarenheter kring arbete med fysiska aktiviteter
4.3 Genomförande
Allra först skapades en idé som sedan blivit utformad till ett undersökningsämne. Sedan formulerades syfte, undersökningsfrågor och tillvägagångsätt. När tillvägagångssätt blivit klart då påbörjade jag intervjusession. Pedagogerna som jag ville intervjua var kända för att jag hade stött på dem under min VFT, via min yrkesroll och det privata umgänget. Första gången hade jag kontaktat respondenterna via telefon. Vid kontakten hade jag förklarat syfte med min studie, presenterat undersökningsfrågan samt berättade
19
om forskningsetiska principer. Därefter frågade jag om de ville ställa upp och delta i intervjuer. Jag har fått positiva svar från alla som blivit förfrågade. Jag har även informerat om att intervjuen kommer att ta ca.20-30min, då jag hade gjort provintervjuer med några arbetskollegor innan jag påbörjat med studiens intervjuer. För att respondenterna skulle känna sig trygga och vi kunde samtala i en ostörd miljö (Trost, 2010) lät jag respondenterna bestämma tid och plats. Tre av de fem intervjuerna genomfördes på respektive fritidspedagogs arbetsplats och andra två via telefon enligt respondenternas önskemål.
Jag har valt att inte skicka eller dela ut intervjufrågor till respondenterna innan intervjuerna. Detta gjorde jag för att jag ville får svar utifrån pedagogernas egna erfarenheter och arbetssätt. Enligt Kvale handlar fenomenologin om att förstå sociala fenomen utifrån aktörernas egna perspektiv och att beskriva världen såsom den upplevs av exempelvis intervjupersonerna, vilket bygger på antagandet att den viktigaste verkligheten är den som människorna uppfattar (Kvale, 1997)
Alla intervjuerna spelades in på diktafon, det vanligaste sättet att registrera intervjuer (Kvale & Brinkman, 2009). Genom att använda ljudupptagare behöver man inte göra en massa anteckningar utan kan koncentrera sig på frågorna och svar (Trost, 2010). Innan jag började ställa intervjufrågor förklarade jag till var och en respondent att all information som kommer fram under intervjuerna är konfidentiella, intervjupersoner kommer att få fingerad namn i arbetet och all information kommer att raderas efter bearbetning av material.
I inledningen till studiens frågor har jag ställt frågor om respondentens person (bilaga X) då jag kunde få bakgrundsbild om fritidspedagogernas ålder, utbildning och yrkeserfarenhet. Lanz (2007) menar att frågor av faktakaraktär är enkla att svara på, vilket ofta gör att intervjuare och intervjupersoner under inledningen kan skapa det klimat som intervjusituationen kräver.
4.4 Bearbetning
Efter att har spelat in alla intervjusamtal började jag med bearbetning av samlat material. Först lyssnade jag på varje intervju några gånger för att kunna göra en löpande analys och efteråt har jag transkriberat dem. Här påpekar Patel & Davidsson (2011) att
20
fördelen med att göra en löpande analys, t.ex. direkt efter en intervju eller ett observationspass är att det kan ge idéer om hur vi ska gå vidare. För att kunna analysera och utarbeta intervjutexter på bästa sätt använde jag mig av meningskoncentrering. Kvale och Brikman (2009) beskriver att meningskoncentrering innebär att man drar samman intervjupersonens yttranden till kortare formuleringar. Långa uttalanden pressas samman i kortare, där huvudinnebörden av det som sagts formuleras om i några få ord. Starrin & Svensson (1994) beskriver fyra faser för analys- och tolkningsarbetet av intervjuerna som jag tyckte var relevanta för min databearbetning: att bekanta sig med data och skapa ett helhetsintryck; att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna; att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier och att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet.
4.5 Etik
I min studie har jag utgått från de fyra övergripande etikreglar som har formulerats av Vetenskapsrådet (2010). De fyra huvudkraven är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Trost (2010) påpekar att ingen forskning i världen kan vara så väsentlig att den får tulla på de etiska kraven. Vid första kontakten med respondenterna informerade jag om studiens syfte och frågeställningen. Även har jag berättad att deltagande i intervju är frivilligt(informationskravet). Innan intervjusession har jag fått samtycke från var och en respondent till att bli intervjuad(samtyckeskrav). Alla respondenterna fick en fingerade namn och informerades om att all information som jag har samlat under intervju kommer att raderas efter bearbetning(konfidentialitetskravet). Jag har även förklarad om att information som jag har fått från respondenterna kommer att förvaras säkert och användas bara i forskningssyfte (Nyttjandekravet).
4.6 Studiens tillförlitlighet
Reliabilitet och validitet är två nära begrepp som anknutna till varandra och som handlar om tillförlitligheten. Enligt Patel & Davidsson (2011) omfattar de två begreppen
21
kvalitet i kvalitativa studier […] men de har inte samma innebörd som i kvantitativ forskning. Traditionellt brukar de klassiska kriterierna validitet och reliabilitet definieras på följande sätt. Validitet handlar om huruvida undersöknings resultat faktisk belyser forskningsfråga – ” om vi mäter det vi säger att vi mäter”. Reliabilitet handlar om vilken grad som undersökningens metoder är så väldefinierade att andra i princip skulle kunna upprepa undersökningen och komma fram till samma resultat. Detta innebär att en undersökning mycket väl kan ha hög reliabilitet utan att för den skull ha hög validitet (Justese & Mik-Meyer, 2011)
Patel & Davidsson (2011) menar att instrumentets tillförlitlighet, reliabiliteten, handlar om hur väl instrumentet motstår slumpinflytanden av olika slag. Även Trost (2010) förklarar att det som menas med reliabilitet är att en mätning vid en viss tidpunkt skall ge samma resultat vid en förnyad mätning. För att försöka ha så hög reliabilitet som möjligt använde jag samma tillvägagångsätt under alla intervjusessioner med respondenterna. Alla intervjuer har jag spelat in på en diktafon för att kunna lyssna på de flera gånger under den tiden jag hade transkriberat intervjutexter. Genom att använda semistrukturerad intervju då jag kunde ställa följdfrågor försökte jag undvika feltolkningar och missuppfattning. Syfte med mina frågor var att få reda på fritidspedagogernas egna tankar, uppfattningar och arbetssätt när det gäller fysisk aktivitet. Det är svårt att säga om svaret skulle bli annorlunda om intervjuaren hade varit någon annan. Men enligt mina egna uppfattningar har respondenterna svarat på frågorna med intresse och engagemang som tyder på att de svarade ärlig och beskrivit hur de verkligen tänker och handlar kring studiens fråga.
22
5 Resultat och analys
I detta kapitel kommer jag att redovisa resultat av bearbetat data som jag fått från intervjun med fritidspedagogerna. Jag kommer att redogöra fritidspedagogernas syn och åsikterna när det gäller fysiska aktiviteter. Resultaten kommer att presenteras med direkta citat från respondenterna. Som jag skrivit innan har alla fritidspedagoger fingerade namn. Detta för att beskydda respondenternas konfidentialitet. Namnet som används är: Petra, Oscar, Gregor, Tamara och Karin
För att kunna tydliggöra svar från fritidspedagoger och kunna jämföra de med varandra har jag kategoriserat alla svar i fyra kategorier:
Fritidspedagogernas syn på fysisk aktivitet
Hur arbetar fritidspedagoger med fysisk aktivitet på fritidshemmet
Vilken roll har fritidspedagog i barns fysiska utveckling
Fritidspedagogernas åsikter om sitt nya uppdrag enligt Lgr11 att komplettera skolan i barns fysiska urveckling
5.1 Presentation av respondenterna
Första respondent som jag kommer att kalla Petra, är utbildad fritidspedagog sedan 1991. Hon har lång yrkeserfarenhet och har jobbat mest med barn i ålder 10-12år. Hennes nuvarande arbetsplats är en skola som ligger i en tätort. På denna skola har hon jobbat i över 15år.
Den andra respondenten Karin har fritidspedagogutbildning sedan 6års tillbaka och jobbar de sista 5år med yngre barn 6-8års ålder på en skola som ligger i ett litet by. Karin undervisar även i bild och slöjd och är resurslärare under skoltid.
Gregor som är respondent nummer tre har jobbat som fritidspedagog i över 20år och är också utbildad fritidspedagog sedan 1989. Han har jobbat mest med de yngre barnen.
23
Den fjärde respondenten kallar jag Oscar och han är nyexaminerad fritidspedagog sedan 1.5års tillbaka. Oscar är även utbildad idrottslärare och undervisar i idrott och hälsa på samma skola där han arbetar med de äldre barnen på fritidshemmet.
Tamara som jag valde att kalla den femte respondenten, har över 30års yrkeserfarenhet. Hon har jobbat som barnvårdare, fritidsledare, undervisat i ämne idrott och hälsa för yngre barn och just nu arbetar hon som fritidspedagog med barn i ålder 7-10år. Tamara har jobbat på den aktuella skolan och fritidshemmet från 1995.
5.2 Fritidspedagogernas syn på fysisk aktivitet
Alla intervjuade fritidspedagoger anser att fysisk aktivitet är en viktig del i barns liv. Flera av respondenterna har definierat fysisk aktivitet som all sort rörelse då barn använder sin kropp så som att springa, klättra, hoppa, gå, krypa etc.
”Jag definierar fysisk aktivitet som finmotorisk och grovmotorisk rörelse, då man rör olika delar av kroppen. Att träna genom rörelse koordination, balans, kondition och mycket annat som är viktig för barns hälsa (Karin). Flera fritidspedagoger har påpekat att fysiska aktiviteter är nödvändiga under hela skoldagen då barn sitter så mycket både på lektion i skola och även hemma framför tv, tv-spel och datorer.
Jag vet att barn sitter stilla mycket nu förtiden. Jag tror att vi få ett samhällsproblem för att barn rör sig för lite. Så det är väldig stor och viktig bit vi har här i skolan med att lära barn röra sig på olika sätt (Petra) Tamara beskriver att fysisk aktivitet är oerhört viktig inte bara för barns fysiska utveckling men även för intellektuella och sociala.
Barn mår bra av att röra på sig. Jag har uppmärksammat om att barn som rör sig mycket har mycket bättre förmåga att koncentrera sig, lära sig nya kunskaper… De är mycket gladare, mycket mer positiva… (Tamara) En av respondenterna nämner att barn skaffar sociala relationer med andra barn och med vuxna genom olika lekar och rörelse. Att träna på sociala samspelet med andra är en av viktigaste uppgift på fritidshemmet.
24
5.3 Hur arbetar fritidspedagoger med fysiska
aktiviteter på fritidsverksamhet
Flera fritidspedagoger berättar om att utevistelse på skolgården är en del av fritidsverksamhetans vardag. Några pedagoger säger att uteverksamhet efter skoldagen är en obligatorisk punkt i deras planering.
”Vi är ute varje eftermiddag oavsett väder minst en timme. Då barn får leka fritt, springa, spela fotboll, hoppa hopprepp och mycket annat. När det är fint väder och på sommaren är vi ute längre” (Gregor)
”Vår fritidsverksamhet ligger intill en park där vi vistas nästan varje dag. I parken har vi organiserade aktiviteter, olika slags lek: brännboll,
kurragömma, kubb och mycket annat. Självklart finns det mycket tid för fri lek, då barnen själv bestämmer vad de vill göra(Oscar)
Alla fritidspedagoger anser att mer möjligheter att genomföra inplanerade fysiska aktiviteter är under lovveckorna. Petra, Oscar och Karin tycker att det är extra viktig att planera flera olika fysiska aktiviter under lovet för att först det finns tillräckligt med tid och för att barn som vistas på fritids under lovet får händelserik och aktiv lovveckan.
”Jag tycker mycket om lovveckor för att då känns det att man äntligen får jobba fullt ut som fritidspedagog. Man kan planera och genomföra precis det man önskar göra och det vad barn är intresserade av…” (Oscar) Några av fritidspedagoger nämner att de ha tillgång till skolans gymnastiksal under vardagar. Där använder de både styrda aktiviter och fria lek. Detta innebär att barn får röra på sig mycket oavsett väder.
”Vi har tillgång till gymnastiksalen varannan vecka. Där brukar vi ha styrda aktiviter såsom stafetter, tävlingar, bollekar” (Gregor).
”Vi brukar inte planera så mycket styrda aktiviter utan tillåter barnen att röra sig fritt. Tillgång till olika redskap gör att barn tester och provar olika grundmotoriska rörelser och använder sin kropp mycket under denna tid” (Petra).
Karin och Tamara nämner att någon dag i vecka är de ute i skogen med fritids där barnen får röra på sig mycket. Karin berättar vidare att på hennes fritids har de mycket aktiviteter på skolgården såsom cykla, spela utebowling, kubb, hoppa hage och även uppmuntrar barn att testa och träna på deras egen hinderbana. Oscar nämner att de
25
brukar ha ett badtillfälle i veckan då två fritidspedagoger följer med en grupp elever på 10-12 barn till badet. Två av fritidspedagoger berättar om att under vintermånaderna brukar det arrangeras skridskoåkning som ger möjlighet för barnen att prova på vinter sport.
”Jag tycker det är viktig att kunna variera med olika fysiska aktiviteter. Detta ger möjlighet för barnen att prova på och hitta det de tycker om att göra under sin fritid”(Oscar)
5.4 Fritidspedagog och barns fysiska utveckling
Alla fritidspedagoger är överens om att skoldagarna blivit längre, de populära aktiviteterna bland barn är tv tittande, datorspel, mobiltelefon och allt detta leder till mycket stilla sittande. Några av fritidpedagogerna påpekar att man möter oftare och oftare överviktiga barn. Fritidspedagoger nämner att en stor del av barn befinner sig i skola och på fritids den mesta av sin vakna tid. Detta gör att fritidspedagoger har ett stort ansvar för att stimulera och även förklara vilken betydelse fysisk aktivitet har för hälsa och välmående. Petra tycker att fritidspedagog har en viktig inverkan till barns fysiska utveckling.
”Vi, fritidspedagoger har något annat sätt att arbeta. Vi tänker rörelse och aktivitet. Vi måste lära dem att röra på sig. Det är en väldig stor och viktig bit här i skolan”(Petra)
”Man måste ta aktivt ansvar i den mån man kan. Variera så mycket så möjligt, erbjuda så mycket så möjligt”(Karin).
Några av respondenterna påpekar att fritidsverksamhet är frivillig och att man ska utgå från att tiden då barn vistas på fritidshemmet är deras fritid. Tamara betonar att man inte får tvinga barn till att göra något de inte vill.
”Det gäller att vara uppfinningsrik och att kunna hitta på aktiviteter som barnen gillar” (Tamara).
Jag tycker att man ska prata med barnen också. Lära dem förstå att detta är för deras egen skull de rör sig. Man rör sig för att må bra… inte bara fysisk även mentalt” (Oscar).
26
5.5 Fritidspedagogernas åsikter om sitt nya uppdrag
enligt Lgr11 att komplettera skolan i barns fysiska
utveckling
Åsikter och tankar kring frågor om komplettera skolan i barns fysiska utveckling under fritidsverksamhet var rätt så olika. Två av fritidspedagogerna tyckte att kraven om kompletteringen var lite orimliga med tanke på hur stora barngrupperna är och att fritidsverksamhet är en frivillig verksamhet.
Tyvärr mycket av vårt arbete under eftermiddagar ägnas till vardagliga rutiner såsom samlingar efter skoldagen, duka fram mellanmål, avprickningar vilka som har kommit och vilka som har gått. Det blir inte så mycket tid till att genomföra planerade aktiviteter. (Tamara)
Som fritidspedagog ska man vara ganska flexibel och låta barn bestämma mer själv om vad de vill göra på sin fritid. Fritids ska inte vara förlängd skola (Karin)
En av respondenterna tyckte att det är självklart att fritidverksamhets kompletterar skolan på många sätt men det är omöjligt att anpassa sig till alla krav som ställs på fritids just nu. Några fritidspedagoger tyckte att krav om att jobba med barns fysiska utveckling hör hemma på fritidsverksamheten. Det är sällan barn sitter stilla när fritidspedagoger jobbar. Petra tycker det är bra att det är nerskrivet i styrdokument om att fritidsverksamhet kompletterar skolan.
”Vi kompletterar väldigt mycket, men vi måste vara bättre på att synliggöra det. Jag tycker det är positivt att det finns nerskrivet i Lgr11” (Petra).
”Fritids kan jobba med fysisk aktivitet utan att veta om det. För här krävs det inte prestationer, som det krävs i skolan” (Oscar)
Alla intervjuade fritidspedagoger var eniga om att fritidsverksamheten alltid har kompletterat skolan på ett eller annat sätt. Enligt intervjuerna brukar barn röra sig ganska mycket under sin vistelse på fritids. Genom att erbjuda både fri lek, utevistelse och styrda fysiska aktiviter får barnen tillräcklig motion under vistelsen på fritids och även utveckla sin motorik utan att behöva prestera.
27
6 Diskussion
Syftet med undersökingen är att ta reda på vad fritidspedagoger anser om fysisk aktivitets betydelse och hur arbetar fritidspedagogerna med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på fritidshemmet.
Vad anser fritidspedagoger om fysisk aktivitet och dess betydelse?
Genom intervjuarna har jag fått svar på om hur fritidspedagogerna tänker kring begreppet fysisk aktivitet och dess betydelse. Respondenterna tolkar begreppet fysisk aktivitet som all möjliga rörelse då man använder sin kropp. Bland förklaringar tillkommer kommentarer om att begreppet innebär fin och grovmotorisk rörelse och även koordination, styrka och kondition. Rasmussen m.fl. (2004) menar att fysisk aktivitet omfattar alla kroppsrörelser, bollspel, cykling och idrottaktiviteter. Detta stämmer överens med fritidspedagogernas uppfattning om begreppet fysisk aktivitet. I resultaten framkommer att alla fritidspedagoger är eniga om att fysisk aktivitet har en viktig roll i barns utveckling. Respondenterna anser att genom rörelse och fysiska aktiviteter utvecklas barn allsidigt. Några av respondenterna betonar att fysiska aktiviteter bidrar inte bara till barns välmående utan även till psykisk och intellektuell utveckling. Danielsson, Auoja, Sandberg & Jonsson (2001) menar att det är viktig att ha en helhetssyn på barns utveckling. Samtidigt som barnet utvecklas fysiskt utvecklas det sensomotoriskt, emotionellt, socialt och kognitivt(intellektuellt). Enligt Merleau-Ponty (1993) finns det ett inre förhållande mellan kroppen, tanken och ordet och tanken fullbordas med att uttryckas i tal […] Duesund (1996) refererar till Merleau-Ponty som menar att kropp och medvetande står i nära relation till varandra. Att kunna innebär därför att kunskap redan finns i den fysiska aktiviteten och kroppens rörelse.
Hur arbetar fritidspedagoger med fysisk aktivitet på fritidshemmetUnder samtliga intervjuer framkommer att fritidspedagoger använder sig av fysiska aktiviteter varje dag. Alla intervjuade är eniga om att fria leken ta en stor del av deras verksamhet. En av respondenterna betonar att fritidspedagogens arbete inkluderar alltid lek och rörelse. Norlund, Rolander & Larsson (1998) menar att i leken får barnet stimulans för alla sinnen, det får möjlighet att träna och utveckla både motorik och
28
språk. Barn måste behålla sin rörelseglädje och genom den upptäcka både sin kropp och själs möjligheter. Leken och rörelse gör detta möjligt.
Bara två av de intervjuade är nöjda med sina skolgårdar som används under fritidsverksamheten, för där finns mycket plats, bra underlag och även motorikbana och mycket mer. Skolgården används mycket för att uppmuntra och utmana barn till rörelse. Intervjuade fritidspedagoger menar att de är medvetna om barns stora behov att röra på sig och försöker använda sig av alla möjligheter som finns på fritidshemmet för att stimulera barnens behov av rörelse. Danielsson m.fl. (2011) anser att den optimala miljön för barns helhetsutveckling är alltså den miljö inom- eller utomhus där barn kan få fysiska utmaningar. Bland de vardagliga aktiviteterna som fritidspedagoger nämner är organiserade lekar, utflykter till skogen, promenader, badtillfälle och självklart den fria leken. Det framkommer också att flera av fritidshemmet använder sig av skolans idrottshallar där de organiserar olika aktiviteter och även låtar barn att hitta på och testa nya rörelser Enligt Nordlund m.fl. (1998) i barns spontana lek och rörelse finns den stora förutsättningen för ett livslångt intresse för rörelse […]
Vad tycker fritidspedagoger om sin roll i barns fysiska utveckling?
En av respondenterna menar att fritidspedagogernas arbete för det mesta är praktiskt. Som fritidspedagog tänker man alltid rörelse, man lär barn använda sin kropp för att lära. Att man upplever världen genom sin kropp ligger i grunden till Merleau-Pontys teori om ”kroppens fenomenologi”. Merleau-Ponty (1993) menar att våra erfarenheter sätter sig i kroppen som ”kroppskartor”, och det är kroppen som först förstår världen
Alla respondenterna understryker att de flesta barn vistas i skolan och på fritidshem många timmar under vardagar. Ökningen av antal barn som är inskrivna på fritids under de sista fem åren bevisas även av statistiken från Skolverket (2012) . Detta gör att det läggs ett stort ansvar på fritidspedagoger för barns utveckling. Några av respondenterna tagit upp problemet om ökning av antalet barn på fritids men brist på fritidspersonal. Detta tyckte fritidspedagoger är ett stort problem som gör det svårt att jobba mer målinriktat med barns fysiska utveckling.
De flesta fritidspedagoger upplever att vissa barn rör sig för lite, mycket stillasittande aktiviteter såsom datorspel, mobiltelefoner etc. bidrar till att barnen inte är intresserade av att röra på sig. En av respondenterna berättar om att man ofta möter barn med
29
övervikt. Enligt Rasmusen m.fl. (2004) ökar övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Sverige och många andra delar av världen. Det finns också tydliga samband mellan dåliga matvanor, stillasittande och övervikt eller fetma.
Fritidspedagogernas syn på sitt uppdrag att komplettera skolan i förhållande till fysisk aktivitet
Fritidspedagoger tankar och funderingar angående sitt nya uppdrag skiljdes åt. En av respondenterna tyckte att det var positivt. Genom att skriva ner och integrera fritidshemmets arbete med skolan får fritidspedagogernas yrken helt annan betydelse. Hippinen (2011) menar att integreringen mellan fritidshem och skola är en av de största förändringarna som fritidshemmet varit med om under senare tiden. Fritidspedagoger har alltid kompletterat skola på många sätt tyckte en av lärarna. Men det är bara nu som andra pedagoger och föräldrar börjar uppskatta vårt arbete. Fritidhemmets uppdrag och krav som är nerskrivna i styrdokumentation synliggör vårt arbete. Två av respondenterna tyckte att det finns både fördelar och nackdelar med krav till komplettering. Krav ger alltid stimulans att jobba och utveckla verksamheten men å andra sidan är fritidverksamhet en plats där barn tillbringar sin fritid och det ska inte styras för mycket för att inte fritidsverksamhet förvandlas till skola på eftermiddagarna. Enligt Klerfelt (1999) på fritidshemmet har barnen kvar sin barndom. De förväntas leka och ha roligt och vara just barn.
6.1 Studiens tillämplighet
Denna studie har varit intressant och givande för mig som är en blivande fritidspedagog. Man får en djupare kunskap om fysiska aktiviteters betydelse för barns hälsa och även för utveckling och lärande. Via arbetets gång har man fått förståelse för det stora antalet barn som vistas på fritidshemmet nuförtiden samtidigt som många av barnen och ungdomarna har stillasittande intresse som leder till att de rör sig alldeles för lite. Under denna studie har både respondenterna och olika källor framfört att mycket stillasittande intresse hos barn och ungdomar är ett samhällsproblem. Detta bevisar
30
vilket stort roll har fritidspedagog när det gäller att stimulera barn till att röra på sig och vara fysiskt aktiva varje dag.
Under denna studie hade skapats en bild på hur arbeten ser ut med fysiska aktiviteter på några fritidshem. Under intervjusessionerna med respondenterna förekom några exempel på hur olika fritidspedagoger arbetar för att främja barns intresse till rörelser och fysiska aktiviteter och även vilka arbetssätt de använder för att stödja barns fysiska utveckling.
6.2 Fortsätt forskning
Det skulle vara intressant att forska vidare om studiens ämne. Man skulle vilja få en helhetssyn på hur arbete med fysisk aktivitet ser ut på olika fritidshem i hela Sverige? En annan fråga är hur arbetar fritidspedagoger eller liknande yrkesroller med fysiska aktiviteter i olika länder? En annan tanke att forska vilka likheter och skillnader finns i arbete med fysiska aktiviteter mellan fritidshem som ligger i stora städer och fritidshem i mindre ort?
En annan fråga som skulle vara intressant att utforska är vad anser fritidspedagoger om sitt deltagande och icke deltagande i barns fysiska aktiviter under fritidsverksamhetens arbete?
31
Litteratur- och källförteckning
Andersson, Dan (2012). Fysisk aktivitet. Vägen till bättre hälsa och ett rikare liv. Dola AB
Bolling, Hans (2005). Sin egen hälsas smed: idéer, initiativ och organisationer inom svensk motionsidrott 1945-1981. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis
Danielsson, Agneta, Auoja, Kerstin, Sandberg, Margarete & Jonsson, Boel (2001). Rörelseglada barn. Ett kursmaterial för rörelseutveckling med förskolebarn. Stockholm: Förlagshuset GOTHIA
Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber
Ekberg Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Malmö
Ekberg, Jan-Erik & Erberth, Bodil (2000). Fysisk bildning – om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur
Ekelund, U. Hur aktiva är ungdomar – egentligen? Tidskrift i Gymnastik och idrott 1997:4. Kungsbacka: Göteborg Grafiska Grupp AB.
Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig-lär dig. Motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. En interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola
Ericsson, I. (1997). Medveten rörelseträning eller ej? Malmö: Institutionen för metodik och ämnesteori, Lärarhögskolan i Malmö
Gustavsson Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Skolverket, Levanders Grafiska AB
Haglund, Björn. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan. (Göteborg Studies in Educational Science, 224). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Hippinen, Anneli(2011) Yrkesroll i förändring. I Ann S. Pihlgren (red.) Fritidshemmet – fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan, s.33. Lund: Studentlitteratur AB Hultgren, S. (2008). Fysisk aktivitet, folkhälsa, beteendeförändringar. En
beteendevetenskaplig betraktelse. Stockholm: GIH
Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2011). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
32
Klerfeldt, A. (1999): Fritidshem och skola. Olika miljöer för lärande. I: Carlgren, I. (red.): Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brikman, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Kvale, S. (1997). InterViews. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups
Lanz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Merleau-Ponty, Maurice (1993). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos
Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif(1998). Lek idrott hälsa-rörelse och idrott för barn. Uppsala: Liber
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008. Stockholm: Vetenskapsrådet
Rasmussen, Fin, Eriksson, Marit, Bokedal, Carin, Elinder & Schäfer, Liselotte (2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut.
Rohlin, Malin(1996). Skolbarns omsorg - en samhällsfråga? Den offentliga skolbarnsomsorgen ur ett nutidshistoriskt perspektiv. Stockholm: HLS Förlag
Rohlin, Malin (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om
konstruktionen av dagens fritidhem i samordning med skolan. (Studies in Educational Sciences, 41). Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande. Stockholm: HLS Förslag.
Raustorp, Anders (2004). Att lära fysisk aktivitet. Kunskapsföretaget Uppsala. ISBN 91–89040–54-6
Skolverket (2007) Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem. Skolverket, Stockholm
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Skolverket, Stockholm
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
33
Trost, Jan. (1993, 2005, 2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB
NCFF, Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom. Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet, Stockholm.
Wolmesjö, Susanne (2006). Rörelseaktivitet – lek & lärande för utveckling av individ och grupp. Stockholm: SISU idrottböcker
Ursberg, Maria. (1996). Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnomsorgen. (Studia Psychologica et paedagogica, 122). Malmö: Lärarhögskola
Internetkällor
NCFF, Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (2009) Fysisk aktivitet och framtida hälsovinster. Hämtat från
http://www.oru.se/NCFF/Vara-omraden/Fysisk-aktivitet-i-skolan/Fakta-kring-fysisk-aktivitet/Fysisk-aktivitet-och-framtida-halsovinster/
Hämtat: 15 juni 2013
Skolverket(2012). Statistik och utvärdering. Hämtat från:
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik/fritidshem/beskrivning-av-statistiken/over-40-elever-per-grupp-pa-fritidshemmen-1.194654
Hämtat: 1 augusti 2013
Skolverket (2007). Allmänna råd, Kvalitet i fritidshem. Hämtat från:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1727
Hämtat: 25 juli 2013
Skolverket(2013). Fritidshem. Hämtat från:
http://www.skolverket.se/skolformer/fritidshem
Hämtat: 30 juni 2013
Socialstyrelsen (2009), Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen, TT, Svenska barns övervikt kartlagd. Dagens Nyheter, 2011-03-03
