Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823
301 18 Halmstad
Barns motivation till fysisk aktivitet
En litteraturstudie
Emmelie Bolinder och Patrik Svensson
.
Folkhälsovetenskap 61-90, 15 hp Ht, 2011
Titel Barns motivation till fysisk aktivitet
Författare Bolinder Emmelie och Svensson Patrik
Sektion Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad
Box 823, 301 18 Halmstad
Handledare Lydell Marie
Tid Hösten 2011
Sidantal 23
Nyckelord Barn, Fysisk Aktivitet, Fysisk inaktivitet och Motivation
Sammanfattning Bakgrund: I dagens samhälle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjälper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag är barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat föräldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hälsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter på hälsan bland annat fetma, cancer och diabetes.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.
Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baseraras på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerade artiklar. Sökningen gjordes i databaser som Pubmed, Academic Search Elite och Sciens Direct som var publicerade mellan 2000-2011. Antalet artiklar som blev utvalda var 16 styckena artiklar, vars resultat granskades och
sammanställdes i tre olika teman.
Resultat: Barns motivation för ökad fysisk aktivitet resulterade i tre teman; Lek och rörelse som glädjekälla, miljöer som inspirerar till ökad fysisk aktivitet och ansvar och den sociala omgivningens påverkan till fysisk aktivitet. Resultatet visade att barn blir mer motiverade till ökad fysisk aktivitet genom att få vara ute och leka med andra barn. En stor motiverande faktor var också ett gott samarbete mellan skolan och föräldrar för en ökad aktivitet hos barn. En stor motiverande faktor för barn var även att de själva fick vara med och bestämma aktiviter.
Implikation: Studien ger en god kunskap till skola, föräldrar och kommuner för att kunna öka barns hälsa och samhällets framtid till exempel att kommuner ökar antalet grönområden och att föräldrar får upp ögonen av vikten av fysisk aktivitet hos barn.
Title Children’s Motivation for physical activity
Authors Bolinder Emmelie and Svensson Patrik
Section Section for Health and Society, University of Halmstad
Box 823, 301 18 Halmstad
Supervisor Lydell Marie
Time Autumn 2011
Number of pages 23
Keywords Children, Physical Activity, Physical inactivity and Motivation Summary Background: In today's society there are several technical
innovations that facilitate a child's daily life, that contribute children to be less active. Children are advised to be physically active for 60 minutes per day and only one of five children is take this advice seriously. Physical inactivity has major negative effects on health, including obesity, cancer and diabetes.
Purpose: The purpose of this study was to describe the child's motivation to increase physical activity.
Methods: To answer the purpose, a literature study that was based on a systematic, methodical and critical review of previously published articles. The articles were searched in databases such as Pubmed, Academic Search Elite and Sciens Direct, which were published between 2000-2011. The number of items that were selected was 16 articles and the results were reviewed and summarized in three themes.
Result: The child's motivation to increase physical activity resulted in three themes: Play and movement that source of joy,
environments that inspire increased physical activity and responsibility and the social environment influence physical activity. The results showed that children become more motivated to increase physical activity by being out and play with other children. A major motivating factor is a good collaboration between schools and parents for an increased activity in children.
A major motivating factor for children is also that they themselves may be involved in deciding activities.
Implication: This study gives schools, parents and communities to improve children's health and future of society such as
municipalities, the number of green areas and that parents become aware of the importance of physical activity in children.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 2
Folkhälsoperspektiv ... 2
Definition på fysisk aktivitet ... 2
Rekommendationer om fysisk aktivitet ... 3
Det inaktiva samhället ... 3
Risker med inaktivitet ... 4
Positiva effekter av fysisk aktivitet ... 4
Problemformulering ... 7
Syfte ... 7
Metod ... 7
Urval ... 7
Inklusions- och exklusions kriterier ... 7
Datainsamling ... 8
Tabell 1 ... 8
Databearbetning ... 9
Datanalys ... 9
Etik ... 10
Resultat ... 11
Lek och rörelse som glädjekälla ... 11
Miljöer som inspirerar till ökad fysisk aktivitet ... 12
Ansvar och den sociala omgivningens påverkan till fysisk aktivitet ... 12
Resultatdiskussion ... 15
Lek och rörelse som glädjekälla ... 15
Miljöer som inspirerar till ökad fysisk aktivitet ... 15
Ansvar och den sociala omgivningens påverkan till fysisk aktivitet ... 16
Metoddiskussion ... 19
Konklusion ... 21
Implikation ... 22
Referenser... 24
Bilaga ... 34
1
Introduktion
Fysisk inaktivitet bland barn är ett stort folkhälsoproblem som har ökat på senare år i Sverige (Statens folkhälsoinstitut, 2009 a). Redan år 1997 hade barnen en mindre fysiskt aktiv vardag i jämförelse med 1987 (Statens folkhälsoinstitut, 2009 a). Det är de tekniskt anpassade hjälpmedlen som framkommit under senare år som försämrar den fysiska aktiviteten hos barn och därmed deras hälsa (Blair, 1997). Enligt
Riksidrottsförbundet (2009) försämrar tekniken idag hälsan och att sämre hälsa kommer att fortsätta i takt med samhällsutvecklingen och alla nyskapelser. Enligt Löf (2006) var barnen förr ute och lekte på ett aktivare och ett annorlunda sätt i jämförelse med idag.
Barn lekte utomhus spontant och aktiverade sig fysiskt, idag däremot sitter många av barnen inne med Tv-spel eller tittar på Tv i flera timmar (Löf, 2006). Även utvecklingen av bilar, rulltrappor och kommunaltrafik gör barn mindre aktiva (Blair, 1997). Fysisk aktivitet är den viktigaste komponenten för att förhindra ohälsa och främja en bättre livsstil. Fysisk aktivitet är den viktigaste komponenten för att främja och behandla ohälsa bland barn men även vuxna (Raj & Kumar, 2009).
För cirka 15 år sedan led fem procent av Sveriges tioåringar av fetma och övervikt på grund av fysisk inaktivitet. År 2009 däremot led femton procent av Sveriges tioåringar av fetma på grund av fysisk inaktivitet, en ökning med tio procent har skett under en 15 års period (Torgerson, Flodmark & Andrèn, 2009).
Ett stort problem med en stillasittande vardag kan leda till många hälsorisker, bland annat åldersdiabetes (Wikland, 2007). Vid en fysisk aktiv vardag så ökar mottagligheten för insulin och motverkar upphov till åldersdiabetes. Wikland (2007) menade att risken för att drabbas av andra vanliga folkhälsosjukdomar vid brist på motion är vanligt och då bland annat minskar risken för hjärt-och kärlsjukdom som är den sjukdomstyp de flesta svenskar mister livet av (Wikland, 2007).
2
Bakgrund
Folkhälsoperspektiv
Enligt Sveriges regering är barn och unga den mest betydelsefulla målgruppen inom ett Svenskt folkhälsoarbete (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Ett Svenskt folkhälsoarbete fokusera på det friska och förhindra uppkomsten av sjukdomar. Ett svenskt
folkhälsoarbete riktas mot såväl grupper som individer eller hela samhället (Tengland, 2005). I målområde 9 beskrivs det att fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till för tidig död i världen (Statens folkhälsoinstitut, 2009). I det 3:e målområdet har regelbunden fysisk aktivitet en central roll för bättre hälsa samt en
sjukdomsförebyggande effekt. Det finns tre insatser inom målområde 3; Ökad fysisk rörelse, mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till arbetet samt mer fysisk aktivet på fritiden. Statens folkhälsoinstitut har en viktig roll inom målområdet då strategier och metoder för en förbättrad fysisk aktiv vardag, dels att nå fram till kommuner men också landsting (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Det beskrivs även i folkhälsomålet om barn och ungdomars uppväxtvillkor. Omständigheterna under barn och ungdomsåren har ett stort inflytande för både den psykiska och fysiska hälsan under hela uppväxten och livet (Statens folkhälsoinstitut, 2009a). I målområde 3 menas det att främja barns hälsa på ett långsiktigt sätt på olika arenor i samhället är det bästa för en god hälsa. Att främja barns hälsa handlar bland annat om att föräldrar förbättrar sitt samarbete med barnen. Det kan också handla om olika program för att förbättra hälsan som goda kost och
motionsvanor. Målområde 3 handlar också om den psykiska hälsan som kan förebyggas med tidiga insatser (Statens folkhälsoinstitut, 2009a).
Definition på fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet avser all rörelse av skelettmuskulaturen som ger en ökad
energiomsättning i kroppen. Det handlar om all rörelse som sker i vardagen utöver sömn och de stillasittande aktiviteterna, för barn handlar fysisk aktivitet om lek och rörelse (Berg, 2008).
3 Rekommendationer om fysisk aktivitet
En vuxen person bör vara fysiskt aktiv minst 30 minuter var dag för en positiv effekt på hälsan, däremot är rekommendationerna för barn på 60 minuters fysisk aktivitet varje dag för att resultera i en god hälsa (Berg, 2008; Lee, 2011). Den fysiska aktiviteten bör ligga på måttlig till intensiv intensitet, dessutom bör den utföras flera gånger om dagen.
För bästa effekt bör den också vara allsidig för att bland annat få styrka, kondition och koordination (Faskungen, 2008). Om barnen har ett genetiskt anlag för fetma, så räcker en timmes träning per dag för att personerna skall hålla sin kroppsvikt och en god hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
Det inaktiva samhället
Enligt Wikland (a) har barnen påverkats av omgivningen på ett annat sätt idag än tidigare. I dagens samhälle bäddas det för ökad inaktivitet i vardagen, bekvämligheter som t.ex. bilar som finns dagligen runt om oss och erbjuder ett snabbt och effektivt sätt att ta sig från en plats till en annan (Wikland, a). Ett stort problem idag är att föräldrar skjutsar barnen till skolan och fritidsaktiviteter istället för att barnen cyklar eller går (Engström, 2005). Detta gör att barn inte rör sig lika mycket som tidigare och många tar bilen på ett avstånd som egentligen är gångavstånd (Wikland). Barn som tillhör
höginkomstfamiljer visade en större tendens att åka bil till skolan jämfört med barn till målsmän som icke arbetade (Brophy, Cooksey, Lyons, Thomas, Rodgers & Gravenor, 2010). Enligt Kullman och Samuelson (2008) visades det att eleverna i skolan har blivit mindre fysiskt aktiva jämfört med tidigare.
Danielsson (2006) studerade hur svenska skolbarns hälsovanor såg ut, vid
undersökningarna visades att endast en av fem elvaåringar tränade minst en timme varje dag under en vecka, däremot vid 15 års ålder hade denna siffra halverats. År 2004 gjorde Riksidrottsförbundet en undersökning om barns största intresse, vilket visade sig vara att umgås med kompisar. Relativt långt därefter kom idrott och sport som intresse.
Strax därpå kom dator och Tv tittande som stort intresse (Riksidrottsförbundet, 2004).
4 Risker med inaktivitet
Enligt Torgeson, Flodmark och Andrèn (2009) och även Jacobsson (2006) ger en fysisk inaktiv livsstil hos barn en ökad risk för fetma. Fetma som i sin tur kan leda till flertalet svårartade sjukdomar som tillexempel cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (Torgeson, Flodmark & Andrèn, 2009). Blair (1997) menade att individer som är stillasittande löper dubbelt så hög risk att i äldre dagar mista livet av hjärt- och kärl sjukdom, jämfört med individer som är fysisk aktiva i ung ålder. Den fysiska
passiviteten är en av de största orsakerna till ökning av övervikt och fetma som sker i samhället och då främst bland barn och ungdomar (Jacobson, 2006). Det finns bevisat att de barn som är överviktig i ung ålder även uppvisar övervikt som tonåring och när de kommer upp i vuxen ålder (Freedman, Khan, Dietz, Srinivasan & Berenson, 2000;
Perlhagen, Flodmark & Hernell, 2007 ). De barn och ungdomar som hade metabolt syndrom som barn även uppvisade metabolism som vuxen (Katzmarzyka et al., 1999).
Metabolism handlar om hur fettförbränningen i kroppen används och hur fettet bryts ner i kroppen, även hur näringsämnen används i blodet efter matsmältningen (Sand,
Sjaastad & Haug, 2004). I en studie som gjordes bland barn i Amerika visades sig att äldre barn blev mindre handlingskraftiga vid fetma som barn (Kwon, Janz, Burns &
Levy, 2011). Fortsätter barn utveckla fetma kan detta mycket väl leda till allvarliga sjukdomar och skador längre fram i livet. Unga vuxna med fetma och övervikt har 50- 100 procents större risk att drabbas av för tidig död jämfört med personer som har en normal kroppsvikt (Kallings, 2002). Överviktiga och feta personer mår sämre, prestera mindre och lider av större problem i det sociala livet än personer med en normal vikt (Söder, 2003).
Positiva effekter av fysisk aktivitet
Att ha en förhöjd fysisk aktivitet i vardagen ger en ökad syreupptagningsförmåga samt ger en förbättrad koordination av kroppen (Henriksson & Tesch, 1999). Följden av den bättre syreupptagningsförmågan ger på lång sikt en mindre risk för hjärt- och kärl sjukdomar (Henriksson & Tesch, 1999). Även hjärtat påverkas positivt av fysisk
aktivitet, då konditionen förbättras av fysisk aktivitet och risken för hjärtinfarkt minskar och hjärtats slagvolym ökar. Genom att hjärtat slagvolym ökar förbättras även
5
energiförbrukningen, vilket ger bättre förbränning av fettceller (Riksidrottsförbundet, 2009).
Bailey, McKay, Mirwald, Crocker och Faulkner (1999) genomförde en sex år lång studie med barn där de skulle undersöka bentätheten hos barn och hur stor inverkan fysisk aktivitet hade. Det visade sig att de barn som var mer fysiskt aktiva hade bättre bentäthet än de barn som inte var aktiva (Bailey, McKay, Mirwald, Crocker & Faulkner, 1999). Bentäthet eller osteoporos är en förlust av benmassa i skelettet som sker vid minskad fysisk aktivitet, vilket kan leda till komplicerade frakturer på skelettet (Sand, Sjaastad & Haug, 2004). Det är klart bevisat att barn som hade en skelettfraktur hade ett mindre fysiskt aktivt liv (Ceroni, Martin, Delhumeau & Farpour-Lambert, 2011). Det kan även påvisas att de barn som hade en bra bentäthet även i senare år reducerade risken för hjärt- kärlsjukdomar (Wiklund, 2011). Detta stärks även av
Riksidrottsförbundet (2009), som visade i sin rapport ”Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomar”, att hållfastigheten i senor och ligament förbättras vid motion. Det är även bevisat att det finns andra positiva effekterna av fysisk aktivitet, då bland annat att risken för cancer reduceras vid fysisk aktivitet (Warburton, Nicol &
Bredin, 2006).
När barn kommer upp i vuxen ålder är det viktigt med bra koordination och balans, vilket fysisk aktivitet ger till barnen (Riksidrottsförbundet, 2009). En ökad fysisk aktivitet ger barn en bättre inlärningsförmåga, vilket leder till en bättre skolgång (Riksidrottsförbundet 2009). Det är viktigt med fysisk aktivitet för att barnen skall kunna lära sig motorik och att förbättra den befintliga motoriken. Den fysiska aktiviteten bidrar till att barnen lär sig nya färdigheter och ökar deras balanssinne (Goran, Reynolds & Lindquist. 1999). Fysisk aktivitet skapar gynnsammare förutsättningar även för handikappade, då den fysiska aktiviteten ger dem en viktig faktor till god hälsa. Fysisk aktivitet kan vara en del av rehabilitering och övningar i form av aktivitet ökar den fysiska kapaciteten (Wikland, 2007).
Att den psykiska hälsan förbättras vid fysisk aktivitet är också bevisat. Det visades att stressen hos barn minskade och att deras psykiska hälsa blev bättre med fysisk aktivitet (Wen et al, 2002; Engström & Lindgärde, 2004). Framgången stärks även av Parfitt,
6
Pavey och Rowlands (2008) då de kunde visa att lätt fysisk aktivitet hade en positiv inverkan på depression och ångest hos barn. Resultatet visade att personer som var fysiskt aktiva led mindre av depression och ångest, jämfört med personer som var fysiskt inaktiva och stillasittande (Ishii, Shibata & Oka, 2011). Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på nedstämdhet i familjer och att de barn som är fysisk aktiva visades vara mindre nerstämda samt hade mindre konflikter (Sigfusdottir, Bjork Asgeirsdottir, Sigurdsson & Gudjonsson 2011).
Även hjärnan påverkas positivt av den fysiska aktiviteten, en ökad produktion av
kroppens egna smärtlindrande hormon, endorfin. Endorfin dämpar smärta och förbättrar sömnen (Riksidrottsförbundet, 2009). Den sociala funktion förbättras även vid fysisk aktivitet, detta jämfört med barn som inte är fysiskt aktiva som visade upp sämre social funktion och ville för det mesta vara ensamma (Sebire, Jago, Fox, Page, Brockman &
Thompson, 2011).
7
Problemformulering
För att minska ett inaktivt samhälle och alla dess påföljder på hälsan måste barn och ungdomar vara mer aktiva. Med alla teknik som finns i samhället lockas barn och ungdomar till att vara stilla sittande istället för att aktivera sig fysiskt. Detta är
någonting som måste förändras och därför valdes det att undersöka vad som motiverar barn till att vara mer fysisk aktiv. En förutsättning till ett mer aktivt liv är att det finns glädje vid aktiviten. Det skall också ge vuxna och äldre en bra bild på vad som kan öka barns fysiska aktivitet som minskar sjukdomar och skador. Därför fick arbetet det syftet som riktas mot motivation till ökad fysisk aktivitet hos barn.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva barns motivation till en ökad fysisk aktivitet.
Metod
En litteraturstudie valdes som mest lämpligt till studiens syfte och problemområde. Det gav en större överblick av det utvalda området. En litteraturstudie handlar om att
systematiskt, metodiskt och kritisk granskning av tidigare publicerade artiklar (Forsberg
& Wengström, 2003).
Urval
Inklusions- och exklusions kriterier
De artiklarna som inkluderades i studien handlade om barn mellan 6 till 12 år och deras fysiska aktivitet och motivation till fysisk aktivitet. De artiklar som valdes var
vetenskapliga artiklar, skrivna på engelska och de skulle vara publicerade i
vetenskapliga tidsskrifter. Artiklarna skulle även vara publicerade från 2000 fram till 2011. Det inkluderades även studier på handikappade.
Exlusionskriterierna blev de studier som var gjorda i ett u-land eller ett land som inte liknar Sverige ur ett hälsoperspektiv. Det valdes även bort studier på vuxna och på äldre.
8 Datainsamling
Det granskade materialet som samlades in var vetenskapliga artiklar främst via PubMed, Science Direct och även Academic Search Elite. De databaser som användes täckte området hälsa stort. De sökord och mesh termer som användes var Physical activity children, Schools physical impact on children, Children's motivation for sports och Children’s motivation to physical activity (se tabell 1). Dessa ord utgjorde stora delar i artikelsökningen som sedan blev resultatet till uppsatsen och de olika teman som styr resultatet.
Tabell 1
Sökmatris för att redovisa tillvägagångssättet vid artikelsökning.
Datum Databas Sökord/
Kombination
Antal träffar
Genomlästa abstrakt
Kvalitets- granskade Artiklar
Urval 2.
Valda artiklar 17/11-2011 Pubmed Physical
activity children
13016 19 14 5
17/11-2011 Science Direct
Physical activity
69 5 4 3
18/11-2011 Pubmed Physical activity response
161 4 2 1
19/11-2011 Pubmed Mesh: School AND Child AND physical activity
244 13 5 2
Pubmed Children and physical activity
3387 18 4 2
14/12-2011 Academic search elite
Children’s motivation to physical activity
2500 8 4 2
9 Academic
search elite
Children's motivation for sports
250 4 2 1
Summa antal artiklar
19 627 71 35 16
Databearbetning
Efter att artikelsökningen genomförts valdes artiklar med relevanta rubriker för syftet ut för vidare granskning. Nästa steg i bearbetningen blev att läsa igenom abstraktet på artikeln för att se om de var relevanta mot studiens syfte. Om artikels abstrakt stämde med studiens syfte lästes hela artikeln igenom med fokus på resultatdelen, då för att få en helhet vad artiklarna handlade om. De som inte passade till studiens syfte valdes bort. De artiklarna som återstod lästes igenom grundligt ännu en gång och för att få ett resultat som var kopplat till syftet med uppsatsen. De artiklar som hade ett relevant resultat och sparades blev åter igen lästa för att kanske kunna hitta ytterligare relevant fakta (Se bilaga 1). De artiklar som blev utvalda kvalitetsbedömdes i en resultatmatris.
Artiklarna bedömdes om de hade en låg, medel eller hög kvalité.
De artiklarna som återstod och var relevanta till studiens syfte bildade sedan ett resultat som ingick i tre olika teman. Artiklarna anpassades till de tre olika temorna beroende på deras innehåll och relevans till temat de hamnade i. Därefter genomfördes ytterligare en granskning inom varje tema för att se vilka artiklar som var mest relevanta, allt detta för att kunna få en så korrekt bedömning som möjligt.
Datanalys
När de relevanta artiklarna hittades granskades de ytterligare av författarna. Steg ett var en individuell analys där artiklarna lästes igenom grundligt. För att få en större bild av artiklarna lästes sedan de igenom tillsammans för att kunna få två personers syn av artiklarna.
10
Etik
Under databearbetningen undersökte även författarna om artiklarna var granskade av en etisk kommitté. Var inte artiklarna etiskt granskande valdes de bort för att få en mer trovärdighet i arbetet.
11
Resultat
Bearbetningen och analysen av det funna materialet resulterade i tre olika temaområden:
Lek och rörelse som glädjekälla, Miljöer som inspirerar till ökad fysisk aktivitet och Ansvar och den sociala omgivningens påverkan till fysisk aktivitet
Lek och rörelse som glädjekälla
En motiverande faktor för barnens fysiskt aktiva liv var att barnen ville känna en känsla av njutning och glädje som de hittade genom att vara aktiv med andra barn (Brockman, Jago & Fox, 2011). Barnen i studien kände att lek med kompisar var en stor
motiverande faktor till mer rörelse, de motiverades även till mer lek genom att de vill träffa och lära känna andra barn vid en lekplats och grannarna i området där de bodde (Brockman, Jago & Fox, 2011). Det visades även att barnen ville vara ute och leka för att göra av med energi och några barn medgav också att de lekte för att hålla sig friska genom lek och rörelse. En annan motiverande faktor i var att barnen ville fly från de vuxna och deras kontroll i hemmet samt vara själva ute i naturen (Torgerson, Flodmark och Andrèn, 2009). Det var även visat att barnen tyckte det var viktigt att ha roligt när de var ute och lekte, ju roligare leken var, desto mer aktiverade de sig. Det visade sig även att barnen som kände en stor tillfredställelse och ville tillbaka till lekplatsen dagen därpå om de hade roligt dagen innan (Weiss, 2000).
Den största drivkraften till idrott och sport hos barn visades vara det personliga välbefinnandet. Det fanns även tre motiverande källor till idrott hos barn och unga (Haverly & Krahnstoever- Davison, 2005). En av de tre motiverande källorna var den personliga motivationen, där menade barnen att njutning, en vilja och att vara frisk var motiverande. Den andra motiverande faktorn till idrott var att barnen motiverades av gemensamt intresse för idrotten med föräldrarna. Den tredje och största motivationen för att idrotta var att vilja träffa vänner och träffa de andra i laget vilket gjorde att barnen kände en stor glädje till idrott och fortsatt tävlande (Haverly & Krahnstoever- Davison, 2005). Att den sociala biten bidrog till barns idrottande stärks även av Allen (2003) studie. Där bevisades att barnen gick till idrottsanläggningen för att träffa
12
vännerna och ha roligt med dem, men de ville också utveckla andra relationerna med laget. Barnen kände en vilja att gå till träningen då alla deras kompisar befann sig vid idrottsanläggningen. Barnen kände då en mindre relation till resultatet i matcherna eller träningen (Allen, 2003).
Miljöer som inspirerar till ökad fysisk aktivitet
Barn lockades till fysisk aktivitet om det fanns gräsmattor och grönområden på skolgården, vilket resulterade till en ökad fysisk vardag hos barnen (Dyment & Bell, 2006). Även en stor tillgång till lekställningar och lekredskap på skolgården gav eleverna en bättre fysisk vardag än de barn som gick på skolor som inte hade samma lekmöjligheter. Det visade även att om det fanns lekutrustningar som bollar och cyklar på skolgården var barnen mer aktiva (Willenberg et, al. 2010; Taylor, Farmer, Cameron, Meredith-Jones, Williams och Mann, 2011).
Brockman, Jago och Fox (2011) tog upp i sin rapport att ett tydligt resultat i studien var att barn tyckte lek vid lekplats var motiverande faktor för att träffa gamla och nya vänner, samt minska på sin egen tristess. Detta hindrades genom att det inte fanns tillräckliga med lekmöjligheter i deras närhet. Det visade sig även att barn som erbjuds möjligheter till lek och rörelse, hade en ökad fysisk aktivitet och dem aktiverade sig själva mycket mera än barn som inte erbjöds det (Brockman, Jago & Fox, 2011).
Ytterligare motiverande faktorer till en ökad fysisk aktivitet var de allmänna idrottsanläggningarna som användes betydligt mer om de fanns tillgång och bra
allmänna tider. Barn kände en lust och glädje att gå tid för att spela lite fotboll eller bara utnyttja hallen. Vilket betyder att allmänna öppettider ökar aktiviteten hos barn samt att tomma hallar användes av barn för att spela fotboll eller leka (Limstrand & Rehrer, 2008).
Ansvar och den sociala omgivningens påverkan till fysisk aktivitet
Cox, Schofield och Kolt (2008) hade svårt att finna vem som hade ansvar för barns fysiskt aktiva liv när de undersökte vem som bar ansvaret för barns fysiskt aktiva liv.
13
Deras studie fick ett oväntat resultat. Det visade sig att barnen hade mer vilja och mer att säga till om och att de själva ville bestämma vad de ville utföra för typ av fysisk aktivitet. Det visades även att föräldrarna i studien är själva fysiskt aktiva för att vara en god förebild till barnen vilket gav barnen mer aktivitet, vilket de ansågs var deras sätt att vara ansvarstagande (Cox, Schofield & Kolt, 2008).
I en studie gjord i Europa ansågs det att ansvaret för att aktivera barn till ett mer fysiskt liv var både föräldrarnas och skolans. (Van Lippveld et al., 2011). Flertalet föräldrar ansåg att skolan var perfekt för att stimulera och motivera barnen till aktiviteter på skoltid men även utanför skoltiden. Föräldrarna i studien försökte själva ta ansvar över barnens fysiska aktivitet genom att försöka sporra barnen i hemmet till att bli mer fysiskt aktiva, de försökte även själva engagera sig tillsammans med barnen i någon typ av aktivitet så de utförde aktiviteter tillsammans (Van Lippveld et al., 2011). I slutändan blev resultatet att ett bra samarbete mellan skolan och föräldrar gav mest motivation och mer ökad fysik aktivitet hos barn än om det enbart var en arena som arbetade. Det visade sig att förskolorna kände ett behov av vårdnadshavare för att öka den fysiska aktiviteten. Det visades även att föräldrarna kände att de behövde hjälp från förskolan för att kunna öka den fysiska aktiviteten hos barnen (Tucker, Van Zandvoort, Burke &
Irwin, 2011).
Föräldrarna hade en stor del i barns fysiska liv, men det fanns hinder för att finna motivation till en ökad fysisk aktivitet hos sina barn. Dock arbetar föräldrarana och barnen tillsammans för att övervinna dessa hinder (Puglisi, Okely, Pearson & Vialle, 2010). De barn som hade fysiskt aktiva föräldrar under sin barndom, blev fysiskt aktiva under sin uppväxt och även in i sitt eget vuxenliv i fall föräldrarna var aktiva. Föräldrar som varit fysisk aktiv i ungdomen och under barnens uppväxt kunde på ett bättre sätt motivera barnen till en mer aktiv vardag (Jose, Blizzard, Dwyer, McKercher & Venn, 2011). Mäkinen, Borodulin, Tammelin, Rahkonen, Laatikainen & Prättälä (2010) fick fram att vuxna som hade haft idrott i skolan och uppskattade den och kunde motivera barnen till att bli fysiskt aktiva samt att medverka i skolidrotten (Mäkinen et al., 2010).
Föräldrar och barn som valde aktiviteter efter barnens intresse och förmågor resulterade i att hela familjen fick umgås tillsammans under tiden och hela familjen blev aktiva. Det märktes att barn som planerade läxorna hade en större lust att gå ut och leka eller att
14
vilja umgås med familjen (Puglisi, Okely, Pearson & Vialle, 2010). Föräldrarna hade också svårt att finna ut strategier för att övervinna stillasittande aktiviter, men de menade att regler måste finnas för att barnen skall bli minde stilla sittande. De föräldrarna som hade regler för bland annat tv tittande och tv-spel hade mindre stilla sittande barn. Många barn tyckte det var en bra regel för att få vara mer ute och leka istället för att sitta inomhus (Puglisi, Okely, Pearson och Vialle, 2010).
För att föräldrar skall våga låta barnen vara ute och leka handlar det om säkerhet och närhet till lekplatser och grönområde (Humert et al., 2006). Om lekplatserna var nära visade det sig att barn var mer ute och lekte samt att föräldrarna vågade släppa ut barnen. Det visades även att om säkerheten på lekplatser var högre, lät föräldrarna barnen vara ute och leka mer och hade det funnits bättre övervakning av vuxna skulle det kännas lättare för föräldrarna att låta barnen vara ute (Humbert et al., 2006).
15
Resultatdiskussion
Lek och rörelse som glädjekälla
Motiverande faktorer är en viktig del i att barnen skall bli mer fysisk aktiva, vilket även var syftet med studien. Njutning och att ha roligt var två viktiga faktorer till ökad fysisk aktivitet hos barn (Brockman et al, 2011., Weiss, 2000). Detta gör att barn behöver vara ute mycket och hitta deras motiverande känsla.
Det var även motiverande att få umgås med kompisar och att lära känna grannarna i närområdet (Brockman, Jago & Fox, 2011; Gordon-Larsen et al, 2004). Sammantaget var det viktigt för barnen att få leka med andra barn samt att ha roligt, vilket är en viktig komponent till ökad fysisk aktivitet.
Motivation handlar om anstängningens riktning och intensitet (Sage, 1977 ref. i Weinberg & Gould, 2007). Därefter skiljer det mellan en inre och en yttre motivation, vilket innebar att den yttre motivationen pekas till de beteenden som leder till en tillexempel belöning medan inre motivationen handlar om något intressant eller roligt (Gillert, Vallerand, Amoura & Balders, 2010). Den yttre motivationen kan handla om att barnen träffar nya lekkamrater och att de känner sig piggare samt att de mår bättre.
Den inre motivationen i denna studie kan betyda att alla barnen motiveras till ökad fysisk aktivitet för att det är roligt och intressant med nya upptäckter. Det kan också handla om att barn vill leka mer ute för att de tyckte det var roligt på många vis, vilket är den andra delen i den inre motivationen. Den yttre motivation är tillexempel att barnen tyckte leken eller lekplasten var trevlig som gör att barnen återvänder.
Miljöer som inspirerar till ökad fysisk aktivitet
Resultatet i denna studie visar att stora möjligheter till ökad fysisk aktivitet genom olika lekmöjligheter, och att fler lekmöjligheter som tillexempel lekplatser ökar barns fysiska liv (Taylor, Farmer, Cameron, Meredith-Jones, Williams och Mann, 2011). Det visades även i deras studie att fler grönområden och lekplatser ökade barns rörelse och att barnen leker mer på rasterna samt att de ville komma tillbaka dagen efter (Taylor,
16
Farmer, Cameron, Meredith-Jones, Williams och Mann, 2011; Janssen, Toussaint, Willem och Verhagen 2011; Colabianchi, Maslow och Swayampakala, 2011). Janssen, Toussaint, Willem och Verhagen (2011) utförde en interventions studie på olika skolor i Holland där barnen var fysisk inaktiva och uppvisade dålig hälsa. På dessa skolor satte de in flertalet olika lekmöjligheter för att se om den fysiska aktiviteten ökade hos barnen förändrades, resultatet visade att den förändrades kraftigt. Krahnstoever- Davison &
Lawson (2006) studie stärker vetenskapen om att redskap i olika former som bollar, cyklar och lekrutor förbättrar barns fysiska aktivitet, samt ökar deras engagemang i leken (Krahnstoever- Davison & Lawson, 2006).
Som tidigare nämns om att barn ville umgås mer med vänner när det fanns mer lekplatser. En viktigt bit för en ökad motivation till en fysisk aktivitet är att barnen tycker det är kul att utföra rörelsen vilket barn gör vid lekplatser. Dock finns de hinder för barnens lek utomhus, bland annat främlingar och större barn som skulle skada barnen. Några föräldrar kände en rädsla i dagens samhälle mot ungdomen och pedofiler (Brockman, Jago & Fox, 2011).
Ansvar och den sociala omgivningens påverkan till fysisk aktivitet
Vem som skall ta ansvar för barnens fysiska aktivitet är viktigt att ta upp, då någon måste få barnen mer aktiva samt även ge dem motivation till en ökad rörelse. I studiens resultat beskrevs det att föräldrar skjutsar sina barn till skolan och att de tillåter för mycket Tv-spel, vilket är något som måste förändras samt att föräldrar måste få vetskap om detta och motivera sina barn till ökad motion (Engström, 2005). Det är bevisat att glädje och stöd från föräldrar var viktigt för barns fysiskt aktiva verksamhet.
Det framkom i artikelanalysen att både föräldrar och skolan har ett ansvar att få barnen mer motiverande. Även Eyler et. al (1999) fann att ett socialt stöd från föräldrar har en positiv effekt på barnen som sedan visade att den fysiska aktiviteten ökade hos de barn som hade stödet (Eyler et al., 1999; Hofer, Martin, Marchand, Beghetti & Farpour- Lambert, 2010). Allender, Cowburn och Foster (2006) fann att föräldrar känner att de behöver mer stöd från skolan för att få barnen aktiva, vilket även skolan kände att de behövde mer stöd av målsmännen. (Lippvled, et al, 2011; Tucker, Van Zandvoort, Burke & Irwin, 2011). Skolan är en viktig plats för påverkan då barnen tillbringar stora
17
delar av uppväxten i lärosätet. Det är viktigt att skolan och föräldrar arbertar
tillsammans på många olika sätt, exempelvis utifrån ett hälsofrämjande skolprogram.
Allander, Cowburn och Foster (2006) berättade att föräldrar hade en stor framstående roll i barns fysiskt aktiva liv, vilket innebär att föräldrar måste ta sitt ansvar för att får barnen mer fysiskt aktiva. Det har påvisats att föräldrar inte motiveras av att låta sina barn gå ut och leka detta eftersom det inte finns några vuxna i närheten som bevakar lekplatsen, vilket är en trygghet för föräldrarna (Humbert, et al., 2006). Det fanns även många föräldrar som oroade sig för pedofiler och våldtäktsmän runt om lekplatserna.
(Humbert, et al., 2006).
Ett problem till barns motivation för en ökad fysisk aktivitet visade sig kunna vara att barn och föräldrars kunskap om området de bodde i är för låg, vilket kunde resultera i att delaktigheten i fysisk aktivitet inte blev tillräcklig. (Brusseau, Kulinna & Donetta, 2011; Pearce, Harrell & McMurray, 2008 ). Det är bevisat att endast 53 % av barnen kunde förklara vad fysisk aktivitet var (Brusseau, Kulinna & Donetta, 2011). Barn trodde att Tv tittande, sömn och skolgång var fysisk aktivitet. Detta stärks ytterligare av Irwin, Johnson, Henderson, Dahinten och Hertzman (2006) som fann att barnen verbalt kunde beskriva vad fysisk aktivitet och vad hälsosam mat var, men att barnen i
praktiken inte använde kunskapen. Forskarna fann även att de barn som hade mer kunskap hade också en bättre hälsa och ett bättre aktivt liv samt att de kände en större motivation till mer rörelse (Irwin et al, 2006). Istället förnekade föräldrar att deras barn var inaktiva (Eckerstein, Mikhail, Ariza, Thompson, Millard och Binns, 2006).
Det måste finnas föräldrar som tar ansvar för att ge barn hälsossam mat och att de ger kunskaper om det. Detta visade Lanigans et. al (2010) som skev om att barns kunskap om hälsosam kost var större än den fysiska aktiviteten och dess effekter den har på hälsan. De kunde även berätta att de hade fått kunskapen från medierna och inte de vuxna i hemmet (Lanigan et al, 2010).
Det är också viktigt att finns vuxna som tar ansvar för de barn som redan har en sjukdom, exempelvis diabetes, fetma och reumatism (Maggio, Hofer, Martin, Marchand, Beghetti & Farpour-Lambert, 2010). Barn som hade kroniska sjukdomar saknade nästan fysisk aktivitet helt, och inte uppnådd rekommendationen på 60 minuter.
18
Maggio et al (2010) menade att följderna av inaktiviteten kan leda till större och mer allvarliga sjuksommar än vad det redan har samt att någon vuxen måste sporra de att ta sig ut i den fysiska världen.
19
Metoddiskussion
Litteraturstudien bestod av noga utvalda vetenskapliga artiklar. Det har grundligt granskats och utvärderats från både författarna, fanns det en stark trovärdighet i dem samt att de passande till studiens syfte så kunde de tänkas bli använda. Artikelsökningen skedde i databaserna som PUBmed, Science direct och Academic search elite. I dessa databaser söktes det på flertalet användbara MESH termer och meningar med syfte till studien. De utvalda databaserna berörde hälsa och därmed ansågs dessa databaser vara ytterst relevant för studiens syfte. En svårighet var att hitta korrekta sökord eftersom det valda ämnet var väldigt brett. Några av sökorden som användes physical activity, school children, childrens motivation for sport, vilket kombinerades i olika varianter för att försöka få fler relevanta artiklar att studera. Eftersom fysisk aktivitet har en bred utsträckning kan det vara en orsak till svårigheterna i sökningen och ett annat resultat kunna uppkomma.
Sökningsresultatet resulterades i 16 relevanta artiklar som användes i resultatet. En bristande del i undersökningen kunde varit att granskningen av artiklarna blivit för ytligt granskade, som kunde gjort att ett annat resultat hittades. Att artiklarna var publicerade från 2000 och fram till 2011 var en viktig aspekt eftersom författarna anser att
motivationen ändras på nästan elva år samt att samhället förändrats. För cirka tio år sedan var inte datorer och Tv-spel utvecklade på samma sätt idag som gör att barn vill sitta inne istället för att leka ute. Av artiklarna som utvaldes och granskades så valdes artiklar som var publicerade under 2000-talet, vilket gör resultatet mer trovärdigt.
Viktigt att nämna är att de valdes bort artiklar som publicerades under 80-90 talet.
Många artiklar som inkluderades var publicerade 2011 vilket stärker och gör resultatet ytterligare mer trovärdigt. Författarna av föreliggande uppsats ville redovisa aktuell och färsk forskning som ger en rättvis bild på samhällets utveckling inom fysisk aktivitet under senare år.
Fördelen med studien var att området var väldigt stor och att det finns i stora delar av världen. Detta innebar att de fanns mängder med tidigare publicerad forskning inom området från alla möjliga delar av världen vilket gjorde att studier i ett u-land blev exkluderat. Detta stärkte även tron på att detta är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem världen över som bör tas på största allvar.
20
Under granskningen tittades det på hur artiklarna var etisk granskade och om de var etiskt granskade av någon etisk kommittee. De artiklarna som inte var etiskt granskade valdes snabbt bort, vilket stärker resultatets trovärdighet.
21
Konklusion
Syftet med denna studie var att beskriva motivation till en ökad fysisk aktivitet hos barn. De huvudsakliga resultaten indelades i tre temaområden; lek och rörelse som glädjekälla, inspirerande miljö till ökad fysisk aktivitet samt ansvar och den sociala omgivningens påverkan till ökad fysisk aktivitet. Dessa tre temaområden belyste motiverande faktorer till en ökad fysisk aktivitet hos barn.
En motiverande faktor för barns fysiskt aktiva liv var att barn ville känna en känsla av njutning, vilket de hittade genom att vara aktiv med andra barn. Barnen kände att lek med kompisarna var en stor motiverande faktor till mer rörelse. Det visades även att barn ville vara ute och leka för att göra av med energi samt att några barn medgav också att de lekte för att hålla sig frisk genom lek och rörelse. Motivation till olika idrotter var viktigt och den största drivkraften till idrott visade sig vara det personliga
välbefinnandet.
Att inspirerande miljöer gav en ökad fysisk aktivitet var bevisat då gräsmattor på skolgården gav en ökad fysisk vardag hos barnen. Även tillgång till lekställningar och lekredskap på skolgården gav eleverna motivation till att bli fysiskt aktiv.
Hur kan då den sociala omgivningen påverka motivationen? Det är bevisat att barn som är med och bestämmer aktiviter gav en ökad motivation till att delta samt att bli fysiskt aktiv. Det är även påvisat att vuxna måste ta ansvar för barns aktiva liv. Flertalet föräldrar ansåg att skolan var en perfekt miljö för att stimulera och motivera barnen till aktiviteter utanför skoltiden. Det visade sig att föräldrar själva försökte ta ansvar över barns fysiska aktivitet genom att försöka sporra dem till att bli mer fysiskt aktiva. Det bästa för en ökad fysisk aktivitet och till en bättre motivation var att ha ett gott
samarbete mellan skola och föräldrar, då viktigt att båda parter ansåg att de andra bar ansvar för att öka barnens fysiska aktivitet. Föräldrar och barn som valde aktiviteter efter barnens intresse och förmågor resulterade i att hela familjen fick umgicks tillsammans samtidigt som samtliga blev mer fysiskt aktiva.
22
Implikation
Kunskapen om fysisk aktivitet var låg hos både barn och föräldrar och ett sätt att nå ut till barn och föräldrar är att de skall få ta del av denna uppsats samt ta del av
folkhälsoinstituts rapporter. De har i stor mängd med bra material som alla föräldrar och barn kan ta del av gratis på internet. Det som rekommenderas är att barnen behöver 60 minuters fysisk aktivitet för en god hälsa vilket är beskrivet i bakgrunden till
föreliggande uppsats. Som tidigare nämnts så har föräldrar en viktig roll för att öka den fysiska aktiviteten hos barn. Denna uppsats kan ge föräldrar en bra och uppväckande bild av hur viktigt det är med fysisk aktivitet samt att de får upp ögonen hur viktig deras roll är i barnens aktiva liv. Även hur viktigt det är med grönområden samt lekplatser i närheten av var de bor. Framför allt kan denna uppsats ge barn och föräldrar en bra översikt hur olika aktivitet kan öka motivation till fysisk aktivitet hos barnen och hur de kan gå till väga för att barnen skall tycka motion är kul.
Några som har ett stort ansvar för att främja den fysiska aktiviteten hos barn är kommunerna. Tar inte de fram hjälpmedel som motiverar dagens barn till spontan lek och fysisk aktivitet så blir det även svårt för andra att motivera barn till att röra på sig mer. Det är kommunen som bär ansvaret att anlägga fina skolgårdar med grönområden samt lekplatser som lockar till att barnen aktiverar sig. De kostnaderna som de lägger på att bygga grönområden eller lekplatser kan på lång sikt leda till minskade
sjukvårdskostnader, detta eftersom fler barn än tidigare har varit fysiskt aktiva vilket resulterat i att de inte drabbas lika lätt av övervikt eller hjärt- och kärlsjukdomar.
Skolorna kan också få upp ögonen på vikten av grönområden och mer redskap på skolgården. Skolorna bär ansvar att få barnen fysiskt aktiva, exempelvis att ha
utomhusdagar under våren och sommaren när vädret tillåter. Dessa dagar är till för att främja barnens fysiska aktivitet samtidigt som de är ute i naturen och har roligt.
Skolorna skulle kunna på de olika loven och ledighetsdagarna anordna olika sportaktiviteter för att få barnen mer aktiva, exempelvis sportlovsfotboll.
23
Uppsatsen resultat skulle kunna vara en väckarklocka till olika föreningar och allmänna sporthallar som skulle kunna ha öppet hus på olika aktiviteter samt att det är öppet in till de olika hallarna även om det inte är aktivitet så att barn kan gå in och leka.
En fortsatt forskning på vad fysisk aktivitet ger för effekt på hälsan skulle behövas. Det har gjorts mängder av studier på bentäthet och fetma hos barn, men mer forskning på den övriga hälsan rekommenderas. Det var svårt att hitta aktuell och bra forskning på barns hälsa och dess effekter av fysisk aktivitet. Fler interventioner om de olika positiva effekterna av fysisk aktivitet är önskvärda vilket kan leda till att både barn och vuxna får mer kunskap om effekterna av fysisk aktivet. Dessutom så förändras samhället hela tiden och detta även hälsa, så det behövs hela tiden färska interventioner som följer med utvecklingen. Forskningen finner hela tiden nya resultat inom olika områden och försatt forskning behövs även på hälsa och fysisk aktivitet. På femton år har fetma och övervikt ökad med 10 % (Torgerson, Flodmark & Andrèn, 2009). Och detta är siffror som förändrats i takt med att samhället format om tekniken och ny skapelser.
24
Referenser
Referenser med * är resultat artiklar
*Adamo, K., Papadakis, S., Dojeiji, L., Turnau, M., Simmons, L., Parameswaran, M., Cunningham, J., Pipe, A. & Reid, R. (2010). Using path analysis to understand parents’
perceptions of their children’s weight, physical activity and eating habits in the Champlain region of Ontario. Paediatr Child Health 15, 33-41.
*Allen, J. (2003). Social Motivation in Youth Sport. Journal Of Sport & Exercise Psychology 25,551 -567.
Allender, S., Cowburn, G. & Foster. C. (2006). Understanding participation in sport and physical activity among children and adults: a review of qualitative studies. Health Education Research 21, 826-835.
Bailey, D-A., McKay, H-A., Mirwald, R-L., Crocker, P-R-E. & Faulkner, R-A. (1999).
A Six-Year Longitudinal Study of the Relationship of Physical Activity to Bone Mineral Accrual in Growing Children: The University of Saskatchewan Bone Mineral Accrual Study. Journal of Bone and mineral research 14, 1672-1679.
Berg, U. (2008). Barn och unga. I: yrkesföreningar för fysisk aktivitet (Red), Fyss- fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsprevention. Sid: 152-169.
Blair, S. (1997). Ökad fysisk aktivitet – prevention av hjärt–kärlsjukdom, cancer och sockersjuka. Längre liv och bättre hälsa, en rapport om prevention. Hämtad den 14 november 2011. Från:
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/2/Langre_liv_battre_halsa.pdf#page=
89.
*Brockman, R., Jago, R. & Fox, K. (2011). Children’s active play: self-reported motivators, barriers and facilitators. BMC Public Health 11,461-470.
25
Brophy, S., Cooksey, R., Lyons, R-A., Thomas, N., Rodgers, S. & Gravenor, M. (2011).
Parental factors associated with walking to school and participation in organised activities at age 5: Analysis of the Millennium Cohort Study. BMC Public Health 11, 14- 16.
Ceroni, D., Martin, X., Delhumeau, C. & Farpour-Lambert, N. (2011). Decrease of physical activity level in adolescents with limb fractures: an accelerometry-based activity monitor study. BMC Musculoskeletal Disorders 12, 87.
Colabianchi, N., Maslow A.L. & Swayampakala, K. (2011). Features and amenities of school playgrounds: A direct observation study of utilization and physical activity levels outside of school time. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 8, 32.
*Cox, M., Schofield, G & Kolt, G-S. (2008). Responsibility for children’s physical activity: Parental, child, and teacher perspectives. Journal of Science and Medicine in Sport 13, 46–52.
Danielsson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005-2006- Grundrapport.
Statens folkhälsoinstitut. Tryckt: Kalmar.
*Dyment, J-E. & Bell, A-C. (2006). Grounds for movement: green school grounds as sites for promoting physical activity. Health Education Research 23, 952-962.
Eckstein, C., Mikhail, L., Ariza, A., Thomson, S., Millard, S. & Binns, J. (2005) Parents' Perceptions of Their Child's Weight and Health. Official journal of the American academy of Pediatrics 117, 681-689.
Engström, L-M. (2005). Barn och ungdomsidrotten - En läromiljö med hälsomässiga konsekvenser. I: Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskap 2005- Resultatdialog och
26 framåtblick s.50-56. Hämtad: 2011-09-15 från
http://www.forskning.se/download/18.3038c74f116e7ac80e78000574/vr2005_13.pdf
Engström, L-M. & Lindgärde, F. (2004). Motion och upplevd hälsa bland medelålders män och kvinnor. Fysiskt aktiva mår bättre. Läkartidningen volym 101 nr 15-16 Hämtad den: 2011-11-29 från
http://www.lakartidningen.se/old/content_0415/pdf/1387_1393.pdf
Eyler, A-A., Brownson, R., Donatelle, R., King, A., Brown, D & Sallis J. (1999).
Physical activity social support and middle- and older-aged minority women: results from a US survey. Social science medicine 49, 781-789.
Faskungen, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet- samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och ungdomar. Statens folkhälsoinstitut.
Östersund. Hämtad den 2011-11-18 från
http://www.fhi.se/PageFiles/3850/R200833_barns_miljoer_for_fysisk_aktivitet_webb.p df
Freedman, D-S., Khan, K-L., Dietz, W-H., Srinivasan, S-R. & Berenson, G-S. (2000).
Relationship of childhood obesity to coronary heart disease risk factors in adulthood:
The Bogalusa heart study. Pediatrics- Official Journal of The American Academy of Pesiatric 108, 712-718.
Fricke, O., Beccard, R., Semler, O. & Schoenau, E. (2010). Analyses of muscular mass and function: the impact on bone mineral density and peak muscle mass. Pediatr Nephrol 25, 2393–2400.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2010). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
27
Gillet, N., Vallerand, R- J., Amoura, S. & Baldes, B. (2010). Influence of coaches' autonomy support on athletes' motivation and sport performance: A test of the hierarchical model of intrinsic and extrinsic motivation. Psychology of Sport and Exercise 11, 155-161.
Goran, M-I., Reynolds, K-D. & Lindquist, C-H. (1999). Role of physical activity in the prevention of obesity in children. International journal of Obesity 23, 18-33.
Gordon-Larsen, P., Griffiths, P., Bentley, M., Ward, D., Kelsey, K., Shields, K. &
Ammerman, A. (2004). Barriers to physical activity- Qualitative data on Caregiver- Daugther perceptions and practices. American journal of preventive medicine 27, 218- 223.
*Haverly, K. & Krahnstoever- Davison, M. (2005). Personal Fulfillment Motivates Adolescents to Be Physically Active. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine 159, 1115-1120.
Henriksson, J. & Tesch, P. (1999) Träning av uthållighet och styrka ger kompletterande effekter. Läkartidningen Volym 96. Nr: 1-2. Hämtad den: 2011-11-29 från http://jobb.lakartidninsgen.se/1999/temp/pda18828.pdf.
*Humbert, L., Chad, K., Spink, K., Muhajarine, N., Anderson, K., Bruner, M.,
Girolami, T., Odnokon, P. & Gryba, C. (2006) Factors that influence physical activity participation among high- an low- SES Youth. Quality health research 16, 467-483.
Irwin, Johnson, Henderson, Dahinten och Hertzman. (2006). Examinging how contexts shape young children`s perspectives of health. Child: care, Health and Development 33, 353-359.
Jacobson, M. (2006). Fysisk aktivitet – barn och ungdom. Folkhälsovetenskapligt Centrum. Hämtad: 2011-09-29 från
http://www.lio.se/upload/Landstningsgem%20dok/FHVC/Kunskapsund_FYSS_barn_u ngdom%201%20juni.pdf.
28
Janssen, M., Toussaint, H-M., Van Willem, M. & Verhagen, E. (2011). Playgrounds:
Effect of a PE playground program in primary schools on PA levels during recess in 6 to 12 year old children. Design of a prospective controlled trial. BMC Public Health 11, 282.
*Jose, K-A., Blizzard, L., Dwyer, T., McKercher, C. & Venn, A-J. (2011).
Childhood and adolescent predictors of leisure time physical activity during the
transition from adolescence to adulthood: a population based cohort study. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 8, 54.
Kallings, L. (2002). Åtgärder mot fetma. Statens folkhälsoinstitut Hämtad: 2011-10-27 från
http://www2.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/fetma_inlaga.pdf.
Katzmarzyka, P-T., Pérusseb, L., Malinac, R-M. & Bergerond, J. (1999). Stability of indicators of the metabolic syndrome from childhood and adolescence to young adulthood: the Québec Family Study. Journal of Clinical Epidemiology 54, 190–195.
Krahnstoever-Davison, K. & Lawson, C. (2006). Do attributes in the physical environment influence children's physical activity? A review of the literature.
International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 3, 1-17.
Kullman, J. & Samuelsson, D. (2008). Fysisk aktivitet i skolan ur pedagogens synvinkel.
Högskolan Kristianstad. Hämtad: 2011-09-27 från
http://hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:231333.
Kwon, S., Janz, K-F., Burns, T-L. & Levy, S-M. (2011). Association Between Light- Intensity Physical Activity and Adiposity in Childhood. Pediatr Exerc Sci 23, 218–229.
Lanigan, J-D. (2010). The substance and sources of young children’s healthy eating and physical activity knowledge: implications for obesity prevention efforts. Child: Care, Health and Development 37, 368-376.
29
Lee, S. (2011) School health guidelines to promote healthy eating and physical activity.
National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion 60, 23-29.
*Limstrand, T. & Rehrer, N. (2008). Young people´s use of sports facilities: A Norwegian study of physical activity. Scandinavia Journal of Public Health 36, 452- 459.
Löf, E. (2006). Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. En litteraturstudie om vad samhället och skolidrotten kan göra för insatser för att hjälpa fysiskt inaktiva barn och ungdomar. Luleå tekniska universitet. Hämtad: 2011-09-17 från
http://epubl.luth.se/1402-1773/2006/042/LTU-CUPP-06042-SE.pdf.
Maggio, A., Hofer, M., Martin, X., Marchand, L., Beghetti, M. & Farpour-Lambert, N.
(2010). Reduced physical activity level and cardiorespiratory fitness in children with chronic disease. European Journal of Pediatrics 169, 10.
*Mäkinen, T-E., Borodulin, K., Tammelin, T-H., Rahkonen, O., Laatikainen, T. &
Prättälä, R. (2010). The effects of adolescence sports and exercise on adulthood leisure- time physical activity in educational groups. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 7, 27.
Pearce, P-F., Harrell, J-S. & McMurray, R-G. (2008). Middle-School Children’s Understanding of Physical Activity: “If You’re Moving, You’re Doing Physical Activity”. Journal of Pediatric Nursing. 23, 139-182.
Parfitt, G., Pavey, T. & Rowlands, A. (2008). Children’s physical activity and psychological health: the relevance of Intensity. Acta Paediatrica 98, 1037-1043.
Perlhagen, J., Flodmark, C-E. & Hernell, O. (2007). Fetma hos barn – prevention enda realistiska lösningen på problemet. läkartidningen nr 3 2007 volym 104.
30
*Puglisi, L-M., Okely, A-D., Pearson, P. & Vialle, W. (2010). Barriers to increasing physical activity and limiting small screen recreation among obese children. Obesity Research & Clinical Practice 4, 33-40.
Raj, M. & Kumar, R. (2009). Obesity in children & adolescents. The Indian Journal of Medical Research 132, 598–607.
Riksidrottsförbundet. (2003). Svenskarnas idrottsvanor. Idrottens hus, Stockholm Hämtad den 2011-12-05: från
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_139/scope_128/ImageVaultHandler.aspx.
Riksidrottsförbundet. (2004). Barn och ungdomars idrottande 2004. Idrottens Hus, Stockholm. Hämtad den 2011-11-25 från
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_188/scope_128/ImageVaultHandler.aspx.
Riksidrottsförbundet. (2009). Varför fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomar- Fakta och argument. Idrottens hus, Stockholm. Hämtad den: 2001-11-08 från
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_2618/ImageVaultHandler.aspx.
Sebire, S., Jago, R., Fox, K., Page, A., Brockman, R. & Thompson, J. (2011).
Associations between children’s social functioning and physical activity participation are not mediated by social acceptance:a cross-sectional study. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 8, 106.
Sigfusdottir, I-D., Bjork Asgeirsdottir, B., Sigurdsson, J-F. & Gudjonsson, G. (2011).
Physical activity buffers the effects of family conflict on depressed mood: A study on adolescent girls and boys. Journal of Adolescence 34, 895–902.
Sand, O., Sjaastad, Ö-V. & Haug, E. (2004). Människans fysiologi. Kap 11. S: 415-463.
Tryckt: WS bookwell AB, Finland. Författarna och Liber AB.
31
Sand, O., Sjaastad, Ö.V. & Haug, E. (2004). Människans fysiologi. Kap 14. S: 561.
Tryckt: WS bookwell AB, Finland. Författarna och Liber AB.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapporten 2009. Tryck: Västerås
Statens folkhälsoinstutut. (2009a). Barn och ungas uppväxtvillkor. Hämtad 2011-09-15.
från: http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/3-Barns-och-ungas- uppvaxtvillkor/ .
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Målområde 3. Fysisk aktivitet- Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund
Statens folkhälsoinstutut. (2010). Målområde 9. Fysisk aktivitet-Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk Rapport 2010. Östersund
Sundberg, C-J. & Jansson, E. (1998) Regelbunden fysisk aktivitet hälsosamt för alla åldrar. Läkartidningen Nr 38 (1998).
Söder, O. (2003). Feta barn har sämre livskvalitet än barn med cancer. Läkartidningen nr 30-31, 2003.
*Taylor, R., Farmer, V., Cameron, S., Meredith-Jones, K., Williams, S. &
Mann, J. (2011). School playgrounds and physical activity policies as predictors of school and home time activity. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 2011, 8:38.
Tengland, P-A. (2005). Prevention, etik och hälsa. I: Faresjö, T & Åkerlind, I (Red) Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning. Författarna och studentlittertur.
Torgerson, J., Flodmark, C-E. & Andrèn, P. (2009). Övervikt och fetma.
Läkemedelsboken. Apoteket AB.
32
*Tucker, P., Van Zandvoort, M., Burke, M. & Irwin, J. (2011). The influence of parents and the home environment on preschoolers’ physical activity
behaviours: A qualitative investigation of childcare providers’ perspectives. BMC Public Health. 11:168.
*Van Lippevelde, W., Verloigne, M., De Bourdeaudhij, I., Bjelland, M., Lien, N., Fernandez-Alvira, J., Moreno, L., Kovacs, E., Brug, J. & Maes, L. (2011). What do parents think about parental participation in school-based interventions on energy balance-related behaviours? A qualitative study in 4 countries. BMC Public Health.
11:881.
Warburton, D-R., Nicol, C-W. & Bredin, S-D. (2006). Health benefits of physical activity: the evidence. CMAJ. 2006;174(6):801-9.
Weinberg, R- S. & Gould, D. (2007). Foundations of Sport and Exercise Psychology.
Champaign, IL: Human Kinetics.
*Weiss, Maureen (2000). Motivation kids in Physical Activity. President`s Council on Physical Fitness and Sports, Washington, DC. 3:11.
Wen, L-M., Thomas, M., Jones, H., Orr, N., Moreton, R., King, L., Hawe, P., Bindon, J., Humphries, J., Schicht, K., Corne, S. & Bauman, A. (2002). Promoting physical activity in women: evaluation of a 2-year community-based intervention in Sydney, Australia. Health promotion international 17, 127-137.
Wikland, M. (a). (u å) Om fysisk aktivitet. Centrum för folkhälsa. Stockholms län landsting
Wikland, M. (u å). Småbarns fysiska aktivitet (1-5 år). Centrum för folkhälsa.
Stockholms län landsting.
Wiklund, P. (2011). Adipose tissue, the skeleton and cardiovascular disease. Umeå University. Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric
33
Medicine; Department of Surgical and Perioperative Sciences, Sports Medicine;
Department of Community Medicine and Rehabilitation, Rehabilitation Medicine.
Umeå, Sverige.
*Willenberg, L-J., Ashbolt, R., Holland, D., Gibbs, L., MacDougall, C., Garrard, J., Green, J-B. & Waters, E. (2010). Increasing school playground physical activity: A mixed methods study combining environmental measures and children’s perspectives.
Journal of Science and Medicine in Sport 13, 210–216.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2008). FYSS - Fysisk aktivitet I sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut.
34
Bilaga-
ResultatmatrisReferen s nr, Publikat ions år, Land
Författare Titel Syfte Metod,
Urval
Slutsats Vetens
kaplig- Kvalité
2003 Storbrita nnien
Allen, J. Social
Motivation in Youth Sport
De skall undersöka vad som motiverar barn och ungdomar till att vilja sporta och fortsätta med sin idrott
Intervju 100 st
Barnens motivation var att gå till
idrottsanläg gningen för att träffa vännerna och utveckla andra relationerna med laget.
****
2011 Storbrita nnien
Brockman, R., Jago, R.
& Fox, K
Children’s active play: self- reported
motivators, barriers and facilitators.
Syftet var att utveckla insatser för att öka den fysiska aktiviteten
11 st
fokusgruppe r = 77 personer
Barnen tyckte att lek är motiverande , de får träffa vänner och att minska deras tristess
****
2010 Nya Zeeland
Cox, M., Schofield, G
&Kolt, G-S
Responsibility for childrens physical activity:
Parental, child, and teacher perspectives
Var att undersöka ansvaret som föräldrar och andra
personer i barnens närhet har som ansvar för att få barnen mer fysiskt aktiva
Pojkar och flickor i ålder 11 till 12 år
Resultatet visade att barn i den åldern tog mycket eget ansvar om fysisk aktivitet.
Barnen hade också fler förslag på hur de skulle kunna bli mer fysiskt aktiva än
* * *
35
vad de vuxna trodde dom skulle ha.
6 2008 2006 Canada
Dyment, J.E.
& Bell, A-C.
Grounds for movement:
green school grounds as sites for promoting physical activity
Hur gröna skolgårdar, fysisk aktivitet bland grundskolan barn.
Frågeformul är
59 styckena skolor.
Grönområd e ökar fysisk aktivitet hos barn
***
2005 USA
Haverly, K.
&
Krahnstoever - Davison, M.
Personal Fulfillment Motivates Adolescents to Be Physically Active.
De vill se vad som får tonåringar att idrotta
Cross over disign 200 pojkar och flickor
Det som var motiverande var att träffa vännerna
***
2006 Canada
Humbert, L., Chad, K., Spink, K., Muhajarine, N.,
Anderson, K., Bruner, M., Girolami, T., Odnokon, P. & Gryba, C.
Factors that influence
physical activity participation among high- an low- SES Youth.
Undersöka faktorer för en ökad fysisk aktivitet
160 st barn och
föräldrar Fokusgrupp
Att närhet till
grönområde n, lekplatser samt även fritids anläggninga r. Även säkerheten och
bevakning på
lekplatser ger
föräldrar en högre motivation
***
2011 Australie n
Jose, K.A., Blizzard, L., Dwyer, T., McKercher, C. & Venn, A.J
Childhood and adolescent predictors of leisure time physical activity during the transition from adolescence to
Att jämföra barn och ungdomar från olika sociokulturell a delar, och se hur deras övergång till
2048 Frågeformul är
De barn som hade fysisk aktiva föräldrar under barndomen så
* *
36 adulthood: a population based cohort study.
vuxenlivet skiljer sig åt när det gäller fysisk
aktivitet
uppvisade barnen att vara aktiva som vuxen 2010
USA
Lanigan, J.D.
(2010).
The substance and sources of young children’s healthy eating and physical activity knowledge:
implications for obesity
prevention efforts
Syftet var att undersöka hur
kunskapen om hälsosam kost och fysisk
aktivitet se ut hos barn
81 barn i en kvalitativ studie
Att barn har mer
kunskap om vad som är hälsosam kost än vad som är fysisk aktivitet
***
36: 452 2008 Norge
Limstrand, T.
& Rehrer, N
Young people´s use of sports facilities: A Norwegian study of physical activity.
Studera effekterna av aktivitetsnivå på
ungdomars nyttjande av idrottsanlägg ningar
Enkäter 662 barn och ungdomar
Den allmänna idrotts anläggninga r användes mest än de övriga anläggninga rna
***(*)
2010 Finland
Mäkinen, T.E., Borodulin, K.,
Tammelin, T.H., Rahkonen, O.,
Laatikainen, T. & Prättälä, R
The effects of adolescence sports and exercise on adulthood leisure-time physical activity in educational groups
Undersöka hur
tävlingsidrott i ungdomen, och motion i slutet av tonåren, och åsikter om gymnastik i barndomen.
Tvärsnittsst udie 1918 män och i åldern 2490 kvinnor
vuxna tyckte att idrotten i skolan var intressant och att de lärde sig någonting av
lektionerna och att de hade nytta av de i vuxen ålder
****
2010 Australie n
Puglisi, L.M., Okely, A.D., Pearson, P. &
Vialle, W
Barriers to increasing physical activity and limiting small screen recreation among obese children
Att undersöka hinder för att öka fysisk aktivitet och begränsad tv tittande
Kvalitativ 9 st föräldrar och barn
Familjer hade olika sätt att övervinna mindre stilla sittande vardag.
***
