Litteratur för alla? : - En litteraturdidaktisk studie om inkluderande textval i dagensheterogena skola

Självständigt arbete i förstaämnet svenska och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Litteratur för alla?

- En litteraturdidaktisk studie om inkluderande textval i dagens

heterogena skola

Rima Baledi

Anna Sörensson

Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan, 300 högskolepoäng Självständigt arbete i förstaämnet, 15 högskolepoäng

2021-01-13

Examinator: Cecilia Olsson Jers Handledare: Maria Brännström

Förord

I detta arbete går det inte att urskilja våra personliga bidrag då vi under hela arbetets gång har fört en dialog sinsemellan samt producerat all text i samråd med varandra.

Ett stort tack till Maria Brännström för dina kloka råd under arbetets gång.

Sammanfattning

Denna kunskapsöversikt syftar till att, med hjälp av aktuell forskning, undersöka vilka litterära textval som kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum. Därtill ämnar kunskapsöversikten svara på de möjligheter som inkluderande litterära textval kan ge i ett heterogent klassrum. Metoden har bestått av granskning av nio vetenskapliga artiklar samt en licentiatavhandling. Resultatet visar att de litterära textval som kan fungerainkluderande i ett heterogent klassrum är texter som skildrar samtliga elevgruppers levnadsvillkor. Därtill visar resultatet att de elever med en privilegierad bakgrund kan gynnas av att ta del av litterära textval som skildrar andra elevgruppers levnadsvillkor. Vidare visar resultatet att möjligheterna av inkluderande litterära textval kan vara att den privilegierade elevgruppen utvecklar empati och förståelse för minoritetsgrupper. Slutligen visar resultatet att inkluderande litterära textval även kan ge möjligheter som bland annat ökad läslust, identitetsutveckling och utveckling av en kritisk litteracitet. Den avslutande diskussionen behandlar den medvetenhet som lärare behöver besitta kring autenciteten av de litterära textvalen.

Innehållsförteckning

2 Syfte och frågeställning ...8

3 Metod ...9 3.1 Urvalskriterier ...9 3.2 Sökprocess ...9 3.4 Utvalda artiklar...11 3.3 Metoddiskussion ...14 4 Resultat ...16 4.1 Multikulturella elever ...16

4.1.1 Kvalitetskriterier för kulturell litterär mångfald ...17

4.1.2 Kulturellt relevant pedagogik ...18

4.1.3 Sex metoder för implementering av kulturellt relevant litteratur ...18

4.1.4 Risker med lärares litterära textval...19

4.2 Elever från en privilegierad bakgrund ...21

4.3 HBTQ-elever ...22

4.3.1 Ungdomslitteratur som en spegel ...22

4.3.2 Ungdomslitteratur som ett fönster ...22

4.3.3 Ungdomslitteratur som en väg till identitetsbildning ...23

4.4 Funktionsvarierade elever ...23

5 Slutsats och diskussion ...26

5.1 Vilka litterära textval kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum? ...26

5.2 Vilka möjligheter kan inkluderande litterära textval ge i ett heterogent klassrum? ..27

5.3 Diskussion ...27

5

1

Inledning

De senaste decennierna har vi sett en växande heterogenitet i samhället på basis av etnicitet och kulturella skillnader. Utvecklingen ställer krav på skolan och kräver således att undervisningsinnehållet och skolan i stort speglar den mångfald som finns i övriga landet. Att skolan bär på uppgiften att lära elever att läsa är sedan länge känt. Inte minst då läsning ska användas som ett medel för lärande och kunskapsutveckling (Roe, 2014). I Gy11 framgår det tydligt att läsning av bland annat skönlitteratur ska användas som “en källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och perspektiv” (Ämnesplan i svenska, 2012). För att lyckas med detta krävs det följaktligen att litteraturen präglas av ett omvärldsperspektiv som representerar landets växande mångfald (Landmark & Wiklund,

2012). Den litteratur som erbjuds i klassrummen bör utgöras av ett brett utbud av litteratur från

olika delar av världen. Inte minst för att undvika att eleverna ser på den svenska litteraturnormen som den enda rätta utan snarare som ett led i att visa eleverna att vi i skolan tar vara på deras tidigare erfarenheter och samhällssyn (ibid.).

I skrivningarna för svenskämnets syfte framträder läsning av skönlitteratur som ämnets mest återkommande aktivitet. Vi har inom ramen för ämneslärarutbildningen på Malmö universitet läst flertalet kurser om litteratur- och läsdidaktik. Samtliga kurser har lyft vikten av representation i litteraturen. Ett påstående som har satt särskilda spår är att litteraturen kräver identifikation för att fungera (Persson, 2020). Därtill har vi upprepade gånger påmints om att vi som lärare bör vara medvetna om att sociala konstruktioner kan påverka elevernas kunskapsutveckling. Därav behöver vi erbjuda eleverna läsning av litteratur som de kan känna igen sig i (Landmark & Wiklund, 2012). Identifikation är således det främsta verktyget för att engagera eleverna i läsning av litteratur. Därtill kan läsning av litteratur som engagerar eleverna även vara språkutvecklande (ibid.).

Kunskapsöversiktens inkluderingsperspektiv grundar sig i, den för oss inom skolvärlden, välkända frasen en skola för alla. En skola för alla kan likställas med rätten till en likvärdig utbildning oavsett enskilda elevers förutsättningar och behov. Vidare är rätten till en likvärdig utbildning lagstadgad och lyfts följaktligen i Skollagen kap 1:

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

6

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Detta leder oss till problematiken kring inkluderande litterära textval i klassrummet. Frågan vi ställer oss som blivande ämneslärare i svenska är således om vi, med hjälp av inkluderande litterära textval, kan främja upprätthållandet av en skola för alla.

1.1

Nyckelbegrepp

I detta avsnitt redogör vi för de nyckelbegrepp som är centrala för denna kunskapsöversikt.

1.1.1

Inkludering

I en skolkontext tolkar vi begreppet inkludering som ett förhållningssätt för att upprätthålla en

skola för alla. Begreppet inbegriper således alla elever i samtliga skolsammanhang. Vi är

emellertid införstådda med att begreppet, internationellt tolkat (inclusive pedagogy) innebär en pedagogik som utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv som i huvudsak fokuserar på funktionsvariationer- och elever med särskilda behov. Då elever med grava funktionsvariationer oftast placeras i särskola och undervisas av specialpedagoger fokuserar denna kunskapsöversikt inte på denna elevgrupp.

1.1.2

Heterogent klassrum

I vår kunskapsöversikt har vi valt att använda oss av begreppet heterogent klassrum. Begreppet syftar till att svenska klassrum idag består av en variation av elever. Vi använder oss av benämningen heterogent klassrum istället för multikulturalitet. Att vissa artiklar enbart fokuserar på multikulturalitet utifrån elevernas etniska bakgrund finner vi problematiskt då begreppet inte inbegriper alla elever. Då vår kunskapsöversikt syftar till att undersöka alla elevers inkludering i litteraturundervisningen menar vi att begreppet heterogent klassrum inbegriper en större variation elever och är därför för oss ett relevant begrepp att använda.

1.1.3

Litterära textval

Begreppet litterära textval syftar i denna kunskapsöversikt till de didaktiska överväganden som svenskläraren gör vid val av skönlitteratur som ska användas i undervisningen. Eftersom läsning av skönlitteratur ska leda till att eleverna “lär känna sin omvärld, sina medmänniskor

7

och sig själv” (Ämnesplan i svenska, 2012) menar vi att det är av stor vikt att läraren tillhandahåller texter av olika slag som speglar den mångfald som finns i samhället i övrigt.

8

2

Syfte och frågeställning

Mot bakgrund av de litteraturfokuserade kurser vi har läst inom ramen för ämneslärarutbildningen har vi uppmärksammat att de litterära textval som används i litteraturundervisningen i skolan inte tenderar att vara i linje med den heterogenitet som råder i klassrummet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vad aktuell forskning skriver om litterära textval som kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum. Vidare syftar kunskapsöversikten till att mot bakgrund av aktuell forskning redogöra för möjligheterna med inkluderande litterära textval. Kunskapsöversikten utgår således från följande två frågeställningar:

• Vilka litterära textval kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum?

9

3

Metod

I följande avsnitt redovisar vi vår metod när det gäller informationssökning. Vi inleder med urvalskriterier. Därefter presenterar vi sökprocessen, sökmetoder och valda artiklar för vår studie. Avslutningsvis redovisar vi vår metoddiskussion.

3.1

Urvalskriterier

När vi sökte efter artiklar var vi intresserade av aktuell forskning. Detta då forskningen kring inkludering, mångkultur, litteratur, etc., utvecklas i rask takt. Därför ville vi främst ha artiklar som är skrivna på 2010-talet.

En för oss given avgränsning var att endast söka efter vetenskapligt granskade artiklar genom att kryssa för peer reviewed eller refereegranskad i sökfiltret.

Ytterligare en avgränsning var att artiklarna helst skulle inbegripa ett gymnasieperspektiv, eftersom vi båda utbildar oss till ämneslärare inom gymnasieskola.

3.2

Sökprocess

I vår sökprocess insåg vi fort att ERIC via EBSCO var en relativt enkel och innehållsrik databas och därför använde vi oss främst av artiklar därifrån. Men vi ville även prova på att söka efter artiklar (och svenska sådana) i SwePub. Denna databas gav färre relevanta resultat. Här hittade vi dock Bringéus (2011) licentiatavhandling. Vi använde oss av samma sökord i båda databaserna men resultaten blev inte detsamma. Vi använde oss främst av sökorden inclusive,

literature, education, pedagogy och diverse, men även ord som är synonyma med dessa. Den

text vi hittade i SwePub, licentiatavhandlingen, hittade vi genom sökorden choice of text. Resterande nio artiklar fann vi i ERIC. Inledningsvis sökte vi med ord som gav flera hundratusen resultat i ERIC, men insåg sedan att vi kunde smalna av sökningen genom att använda synonymer och sökningsmetoden AND istället för endast OR. Vi kunde följaktligen inte läsa samtliga artiklar som sökningarna resulterade i. Därför valde vi att läsa abstracten till de artiklar för att säkerställa relevansen för vår kunskapsöversikt. Vi är dock medvetna om att sökningarna sett till deras flera hundratusen resultat inte är optimala, men då det är första gången vi använder oss av dessa databaser inledde vi sökprocessen med att prova oss fram.

Allt eftersom vi hittade artiklar som vi ansåg vara relevanta för vår kunskapsöversikt skapade vi en tabell i vilken vi redovisade titel på artikeln, en länk till artikeln, sökord som användes för

10

att hitta artikeln, vilken databas vi fann artikeln i, en sammanfattning av artikeln, samt en sammanfattning av vad resultatet visade. Vi fann närmare 20 artiklar vars abstract visade eventuell relevans för vår kunskapsöversikt. Vid en andra genomläsning sållade vi bort hälften genom att läsa den fullständiga artikeln. Vissa artiklar tycks utgå från ett generellt skol-, undervisnings- och litteraturperspektiv och inte specifikt utifrån någon årskurs. I några artiklar nämner de även YA literature som betyder young adult literature (ungdomslitteratur), vilket gav oss en indikation till att artikeln är relevant för vår kunskapsöversikt.

Nedan redovisas en tabell som redogör för vår artikel- och sökningsöversikt.

Tabell 1: Artikel- och sökningsöversikt

Datum Databas Sökord Begränsningar Totalt antal träffar Valda artiklar 2020-11-16 ERIC via EBSCO inclusive OR literature OR education

peer reviewed 778,600 Newell, Sara (2017) Wopperer, Emily (2011) 2020-11-16 ERIC via EBSCO diverse OR literature OR education

peer reviewed 780,915 Boyd, Fenice B., Causey, Lauren L. & Galda, Lee (2015)

2020-11-16

SwePub choice of text refereegranskad licentiatavhandling 155 Bringéus, Eva (2011) 2020-11-17 ERIC via EBSCO

inclusive literature education OR inclusive education OR inclusive classroom OR special education OR inclusive pedagogy AND literature OR fiction OR novels OR narrative

peer reviewed 67,151 Cook Hunter, Tiffany (2015)

2020-11-30

ERIC via EBSCO

diverse texts peer reviewed 104 Reshma Jogie, Melissa (2015)

2020-11-17

ERIC via EBSCO

inclusive teaching methods OR educational strategies AND select literature

peer reviewed 24 Batchelor, Katherine E., Ramos, Maria & Neiswander, Samantha (2018) 2020-11-17 ERIC via EBSCO

diverse literature in the classroom

peer reviewed 29 Kibler, Kristin & Chapman, Lindsey A. (2019) Walton, Elizabeth (2012) Stallworth, Joyce B., Gibbons, Louel & Fauber, Leigh (2006)

11

I tabell 1 ovan framgår det datum för sökningen och den databas i vilken sökningen är gjord. Därtill redogör vi för de sökord och begränsningar som vi använde oss av, totalt antal träffar på sökningen och slutligen vilka artiklar vi har valt utifrån vår sökning.

3.4

Utvalda artiklar

I detta avsnitt redovisas varje artikel vi har valt. Samtliga artiklar är relevanta för vår kunskapsöversikt då de berör inkludering utifrån olika perspektiv och förväntas härigenom att svara på våra frågeställningar. Artiklarna redovisas nedan i alfabetisk ordning utifrån författarnas namn.

Batchelor, Katherine E., Ramos, Maria & Neiswander, Samantha (2018). Opening Doors: Teaching LGBTQ-Themed Young Adult Literature for an Inclusive Curriculum.

Artikeln anlägger ett HBTQ-perspektiv och diskuterar det faktum att perspektivet ofta uteblir i amerikansk undervisning. För att synliggöra elever som identifierar sig med communityt betonar artikeln vikten av att lärare gör didaktiska överväganden som inbegriper perspektivet. Det empiriska underlaget utgörs av bokklubbsmöten i vilken lärarstudenter bjuds in till att delta. Lärarstudenterna får möjligheten att på egen hand välja ungdomslitteratur som behandlar HBTQ-teman. Det författarna efterfrågar är en läroplan som tydligt markerar en inkludering av HBTQ-communityt i undervisningen.

Boyd, Fenice B., Causey, Lauren L. & Galda, Lee (2015). Culturally Diverse Literature: Enriching Variety in an Era of Common Core State Standards.

I artikeln argumenterar författarna för vikten av att lärare använder sig av en litterär kulturell mångfald i undervisningen samt att litteraturen ska finnas att tillgå i skolbiblioteken. Författarna menar att detta kräver en omformulering av läroplanen. Det empiriska underlaget utgörs av statistik från bland annat The Cooperative Children's Book Center (CCBC). Vidare diskuterar de och ger exempel på hur lärare kan identifiera relevant litteratur av hög kvalitet. Med begreppet kulturell litterär mångfald syftar författarna till skönlitteratur som speglar skilda etniska-, kulturella- och socioekonomiska perspektiv.

Bringéus, Eva (2011). När känslorna får styra: om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass.

12

Licentiatavhandlingen syftar till att undersöka läsning av litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv i ämnet svenska på gymnasiet. Detta mot bakgrund av ett mångkulturellt och föränderligt samhälle. Det empiriska material som ligger till grund för avhandlingen består av inspelningar i form av video- och ljudupptagningar, kvalitativa intervjuer med elever såväl som lärare, elevernas loggböcker samt läsloggar. Det empiriska materialet i avhandlingen presenteras i två avsnitt, varav det första avsnittet fokuserar på villkoren för läsning, lärarens och elevernas förhållningssätt och attityder till litteratur och läsning. Det andra avsnittet fokuserar på den faktiska läsningen och lyfter olika läsarter vid läsning av två romaner i klassen. Då vi i denna kunskapsöversikt fokuserar på lärarens litterära textval och förhållningssätt till litteratur har vi följaktligen valt att fördjupa oss i det förstnämnda avsnittet.

Cook Hunter, Tiffany (2015). Practising Culturally Relevant Pedagogy: A Literature Review of Classroom Implementation.

Det kanadensiska samhället har de senaste decennierna blivit alltmer mångkulturellt till följd av samhällsförändringar och invandring. Författaren menar att det kanadensiska skolsystemet inte sällan verkar misslyckas med att ta tillvara på elevernas kulturella mångfald. Litteraturöversikten innefattar forskning om pedagogik i klassrummet utifrån elva kvalitativa- och kvantitativa studier utförda mellan år 2003 och 2015. Samtliga studier lyfter lärarens erfarenheter av kulturell relevant pedagogik i klassrummet.

Kibler, Kristin & Chapman, Lindsey A. (2019). Six Tips for Using Culturally Relevant Texts in Diverse Classrooms.

Studien lyfter de positiva effekter som läsning av kulturellt relevant litteratur medför. Med stöd av facklitteratur och författarnas tidigare erfarenheter som lärare presenterar de sex metoder som är effektiva vid implementering av kulturellt relevant litteratur. Författarnas slutsats av de sex metoderna är bland annat att lärare måste skapa en större förståelse för sig själva, deras elever och elevernas levnadsvillkor. Vidare behöver lärare ha förståelse för kritisk litteracitet och kulturellt relevant pedagogik.

Newell, Sara (2017). Check Your Privilege: Why Diverse Literature Is Essential for Gifted Students.

I artikeln lyfter författarna att så kallade gifted students befinner sig i en unik situation då många av dem kommer från en privilegierad bakgrund. Vidare argumenterar de för att elevgruppen bör exponeras för litteratur skriven av olika författare som är i linje samhällets mångfald. Det

13

empiriska underlaget utgörs av författarens egna erfarenheter som lärare och av den egna litteraturundervisningen. Artikeln inbegriper specifika exempel på utmaningar såväl som strategier som lyfter frågor gällande mångfald i privilegierade elevers klassrum med hjälp av inkluderande litterära textval.

Reshma Jogie, Melissa (2015). Too pale and stale: prescribed texts used for teaching culturally diverse students in Australia and England.

Artikeln lyfter hur litterära textval ämnade för elever från skilda kulturella bakgrunder väljs ut i engelska och australiensiska skolor. Läroplanernas målsättning är att eleverna ska läsa och tolka litteratur samtidigt som de lär sig om sin egen och andras kulturer. Problematiken ligger i de förutbestämda litterära textval som ingår i båda ländernas läroplaner. Artikeln ger förslag på att genom en postkolonial teoretisk syn närma sig litteratur. Materialet som ligger till grund för artikeln är 24 kvalitativa lärarintervjuer och klassrumsobservationer i åtta olika skolor.

Stallworth, Joyce B., Gibbons, Louel & Fauber, Leigh (2006). It's Not on the List: An Exploration of Teachers' Perspectives on Using Multicultural Literature.

Denna amerikanska artikel utgår ifrån att klassrummen är lika heterogena som samhället i övrigt. Heterogeniteten består i att eleverna kommer från olika kulturella-, etniska- och religiösa bakgrunder. Vidare menar författarna att läraren bör sträva efter ett inkluderande klassrumsklimat i termer av gemenskap och ömsesidig respekt inom den heterogena elevgruppen. Författarna betonar vikten av att lärare baserar litteraturundervisningen på en medveten inkludering genom läsning av mångkulturell litteratur. Artikeln vilar på enkäter i vilka 142 lärare fick svara på frågor om deras litterära textval.

Walton, Elizabeth (2012). Using Literature as a Strategy to Promote Inclusivity in High School Classrooms.

Rapporter om skolmobbning av elever som faller utanför normen vittnar om att lärare medvetet behöver implementera strategier som främjar inkluderande attityder och förhållningssätt i heterogena klassrum. Författarna menar att litteraturen tillför mycket i utbildningen och erbjuder ett pedagogiskt utrymme för att diskutera frågor kring inkludering och exkludering av elever med funktionsvariationer. Vidare lyfter författarna de fördelar som finns med att använda sig av litterära texter som representerar karaktärer med funktionsvariationer. Det empiriska underlaget utgörs av tidigare forskning och författarens egna lärarerfarenheter.

14

Wopperer, Emily (2011). Inclusive Literature in the Library and the Classroom: The Importance of Young Adult and Children's Books that Portray Characters with Disabilities.

Författaren lyfter vikten av att barn- och ungdomslitteratur porträtterar karaktärer med funktionsvariationer. Vidare betonar författaren hur viktigt det är att litteratur av det slaget finns att tillgå i skolbiblioteken. Artikelns empiriska underlag vilar på tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med en författare och en skolbibliotekarie.

3.3

Metoddiskussion

När vi i vår sökning använde begreppen inclusive education och inclusive pedagogy insåg vi att vi ofta fick resultat som inbegrep inkluderande pedagogik i bemärkelsen av ett specialpedagogiskt perspektiv som fokuserar på disability (funktionsvariationer) - vilket inte stämmer överens med vår bild av vad inkluderande pedagogik är. Självklart är vi införstådda med att direktöversatta begrepp kan få olika betydelser i olika delar av världen. Inkluderande pedagogik är för oss ett bredare synsätt som inbegriper alla elever, oavsett elevers begåvning, kulturella bakgrund, normbrytande sexualitet och könsidentitet och funktionsvariation.

Ytterligare en svårighet var att direktöversätta gymnasieskola till engelska, så vi tog hjälp av en ordlista som går att hitta i SAG-guiden på Malmö universitets hemsida. I denna fann vi ord som high school, secondary school, upper secondary education, etc. - vilket var lätt att leta efter i artiklarnas nyckelord.

En annan svårighet var att hitta motsvarande begrepp för textval på engelska. Vi sökte inledningsvis på choice of text och selection of text. Dessa sökord gav dock inte något förväntat sökresultat. Istället uppmärksammade vi begreppet diverse literature efter att ha läst diverse artiklar om litteratur på engelska. Begreppet kan för oss liknas vid svenskans motsvarande benämning texter av olika slag. Detta resulterade i relevanta artiklar som sökresultat. Kunskapsöversikten utgår härmed från internationell forskning som vi anser är applicerbar i en svensk skolkontext.

Stallworths, Gibbons & Faubers artikel är skriven 2006, vilket vi hade i åtanke när vi läste artikeln för första gången. Anledningen till att vi ändå har valt att använda denna är för att vi anser den vara relevant för vår kunskapsöversikt och håller en kvalité som inte indikerar ett förlegat tankesätt.

Vi är medvetna om att samtliga artiklar som ligger till grund för kunskapsöversikten är kvalitativa sådana vilket kan påverka reliabiliteten. Men trovärdigheten i studierna visas genom att val av teoretiskt perspektiv och begrepp kan vara relevanta för studiernas syfte, att en tydlig

15

beskrivning av hur studien genomförts och att syfte och frågeställning har besvarats och diskuterats. Vi anser det vara värdefullt att lyfta lärares beprövade erfarenhet. Vidare vilar lärarnas beprövade erfarenhet på tidigare forskning vilket resulterar i att artiklarnas reliabilitet förstärks.

16

4

Resultat

Eftersom kunskapsöversikten tar avstamp i begreppet en skola för alla som har sin grund i Skollagen och som kan liknas vid begreppet inkludering och ett heterogent klassrum, har vi efterfrågat artiklar som lyfter olika elevgruppers villkor i skolan utifrån våra frågeställningar som lyder: Vilka litterära textval kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum? samt

Vilka möjligheter kan inkluderande litterära textval ge i ett heterogent klassrum?. Resultatet

redovisas inom ramen för fyra aspekter; multikulturella-, privilegierade-, HBTQ-, och funktionsvarierade elever.

Benämningen gifted students syftar till högpresterande elever från privilegierade bakgrunder. Denna benämning var för oss obekant men verkade relevant för vår kunskapsöversikt då vi i tidigare kurser på Malmö universitet berört vikten av att elever från privilegierade bakgrunder bör läsa litteratur om och av andra grupper.

Förkortningen HBTQ syftar i denna kunskapsöversikt till elever med normbrytande sexuella läggningar. Däremot är vi medvetna om att HBTQ på senare år har vidgats och numera även inbegriper andra normbrytande sexuella läggningar och könsidentiteter.

Vidare använder vi oss av benämningen funktionsvariation, vilket är en nyanserad översättning från engelskans disability. Sammantaget vill vi förtydliga att vi är måna om att tillämpa nyanserade och korrekta benämningar som ett led i att upprätthålla inkluderingsperspektivet som ligger till grund för kunskapsöversikten.

Att vi enbart har en artikel som berör privilegierade elever, en artikel som berör HBTQ och två artiklar som berör funktionsvarierade elever beror på att dessa var de enda artiklarna som vi kunde hitta som berörde litterära textval. Eftersom sex artiklar berör multikulturella elever har vi fått mer underlag för just det avsnittet. Det har följaktligen lett till att avsnittet är längre än de övriga. Vi är införstådda med att det kan verka som att vi rangordnar elevgrupperna utifrån antalet utvalda artiklar. Men mot bakgrund av en skola för alla presenteras elevgrupperna inte utifrån någon speciell ordning eller värdering.

4.1

Multikulturella elever

Stallworth et al (2006) lyfter i artikeln It’s not on the list: An exploration of teachers’

perspectives on using multicultural literature vikten av att skapa en inkluderande

klassrumsmiljö som är i linje med elevgruppens mångfald i termer av kön, ålder, klass, religion och etnicitet. Ett sätt att skapa denna inkluderande klassrumsmiljö menar hon är att använda sig

17

av litteratur. Användandet av en kulturell litterär mångfald kan följaktligen leda till att eleverna utvecklar ömsesidig respekt, självreflektion och empati. Resultatet visade att argumenten för avsaknaden av en kulturell litterär mångfald hos en av lärarna som medverkade i studien var att hen “inte är historielärare“ (Stallworth et al, 2006:487). Dessutom kände hen sig oförberedd då hen saknade rätt verktyg för att ta sig an denna typ av litteratur i sin undervisning. Andra argument var att lärarna inte ansåg det vara relevant att lyfta in multikulturell litteratur i sin undervisning av olika anledningar som inte nämns i artikeln (ibid.).

Boyd et al (2015) betonar i artikeln Culturally diverse literature: Enriching Variety in an

Era of Common Core State Standards vikten av att lärare väljer högkvalitativ litteratur som

utgörs av en kulturell mångfald i undervisningen. I artikeln argumenterar författarna för att en kulturell litterär mångfald bör inkludera röster från olika etniska, kulturella, socioekonomiska, lingvistiska grupper såväl som minoritetsgrupper (ibid.). Hermann-Wilmarth (2007 i Boyd et al, 2015) och andra författare menar att sexualitet, könsidentitet och olika familjestrukturer, såsom fosterfamiljer, även ingår i den kulturella litterära mångfalden. Författarna tror på införandet av en kulturell litterär mångfald i undervisningen och i skolbiblioteken som ett led i att gå utanför ramen för en “vit” och västerländsk litteratur. Detta är avgörande för att eleverna ska kunna bredda sina perspektiv och genom detta se sig själva och andra (ibid.). Detta bekräftas av Bringeus (2011) som i sin licentiatuppsats När känslorna får styra: om litteraturläsning i en

mångkulturell gymnasieklass även hon lyfter problematiken kring det faktum att litteraturvalen

inte sällan utgår ifrån en västerländsk litterär kanon. Om elever enbart ser sig själva i litteraturen som de läser kan det resultera i att de ser på de som avviker från normen som inte värda att förekomma i litteraturen (Boyd et al, 2015).

4.1.1

Kvalitetskriterier för kulturell litterär mångfald

Boyd et al (2015) presenterar tre olika faktorer som spelar en viktig roll i valen av en kulturell litterär mångfald: (a) att studera litterära verk av författare och illustratörer för att fastslå kvaliteten av litteraturen utifrån stil, ämne, tema och perspektiv; (b) att välja litteratur utifrån prisbelönta icke-vita författare; och (c) att lära sig fastställa autenciteten av de litterära textvalen. Detta med anledning av att stereotypiska inslag även kan förekomma i kulturell litteratur som vid första anblick kan verka vara relevant och autentisk, men av denna anledning bör väljas bort. Likväl bör språket i boken också vara en viktig faktor att ha i beaktning i urvalsprocessen. Detta mot bakgrund av att skillnaden mellan en autentisk dialekt och en stereotypisk dialekt är hårfin (ibid.) Artikeln betonar att oavsett vilken kulturell litterär mångfald (HBTQ, funktionsvariationer, religion, etnicitet, socioekonomisk status, etc.) en

18

lärare vill introducera för eleverna i undervisningen är kvalitetskriterierna för litteraturvalen detsamma (Boyd et al, 2015). Avslutningsvis vill vi betona att Boyd et. al (2015) lyfter det faktum att implementeringen av en kulturell litterär mångfald i klassrummet enbart uppstår när läraren är villig att möjliggöra förändring.

4.1.2

Kulturellt relevant pedagogik

Tiffany Cook Hunter (2015) utgår i sin artikel Practising Culturally Relevant Pedagogy: A

Literature Review of Classroom Implementation från kanadensiska skolor och det faktum att

elevgruppen är i ständig förändring i termer av kulturell bakgrund. Cook Hunter (2015) pekar ut lärarens syn på kulturell identitet som den viktigaste faktorn för att forma lärandemiljön. Ytterligare en central faktor för framgång vid kulturellt relevant undervisning är att läraren besitter kunskap om ämnesområdet och elevernas kulturella bakgrund. Kunskap om detta påverkar följaktligen huruvida undervisningen är effektiv eller inte (ibid.). Begreppet kulturell

relevant pedagogik syftar således till de tillfällen då läraren använder sig av elevernas bakgrund

och tidigare erfarenheter som resurser i undervisningen (Ladson-Billings, 1992:314 i Kibler & Chapman, 2019).

Kibler & Chapman (2019) framhåller att kulturellt relevant litteratur är fördelaktigt för alla elever, men är särskilt effektivt vid undervisning av flerspråkiga och mångkulturella elevgrupper. Kibler & Chapman (2019) refererar till Freeman & Freeman (2004) som menar att läraren bör reflektera över de litterära textval som ska användas i undervisningen eftersom kulturellt relevant litteratur kan hjälpa eleverna att skapa mening och genom sina erfarenheter göra inferenser. Författarna refererar till Feger (2006) och Freeman & Freeman (2004) som hävdar att sådana litterära textval kan leda till en ökad läslust hos de elever som har invandrat. Vidare har denna litteratur visat sig ha en positiv inverkan på formandet av elevernas identiteter (Boston & Baxley, 2007; Tatum, 2000 i Kibler & Chapman, 2019).

4.1.3

Sex metoder för implementering av kulturellt relevant litteratur

Kibler & Chapman (2019) presenterar utifrån sina egna erfarenheter som lärare och annan forskning, sex metoder som kan underlätta implementering av litterära textval som är kulturellt relevanta.

Den första metoden är att läraren behöver förstå hur aspekter som hens egna värderingar, ras, klass och kön formar hens uppfattning av världen. Denna insikt kan möjliggöra diskussioner om kontroversiella och svåra ämnen.

19

Den andra metoden lyfter vikten av att skapa och upprätthålla en trygg lärandemiljö. Detta kan göras genom att bereda plats och ge legitimitet åt elever med olika bakgrunder och perspektiv (Glazier & Seo, 2005 i Kibler & Chapman, 2019). En trygg lärandemiljö upprätthålls även genom en god relation till och mellan eleverna (Tatum, 2000 i Kibler & Chapman, 2019).

Den tredje metoden lyfter vikten av att skapa en trygg lärandemiljö genom att lära känna sina elevers bakgrunder och utifrån detta göra litterära textval som är relevanta för alla. En förutsättning för att höra alla elevers upplevelser av litteraturen är att ge de möjligheten att tala om den (Sciurba, 2014 i Kibler & Chapman, 2019).

Den fjärde metoden rör det faktum att läraren bör vara noggrann vid valet av kulturell relevant litteratur. Författarna refererar till Boston & Baxley (2007) som lyfter begreppet

multikulturell litteratur. Begreppet syftar till litterära texter som är skriven om eller av författare

som på grund av sin kulturella bakgrund har marginaliserats. Värt att nämna är dock att all multikulturell litteratur inte nödvändigtvis behöver vara kulturellt relevant. Det viktiga är att textvalet är i linje med elevernas kulturer, liv, erfarenheter och språk (Ebe, 2012 i Kibler & Chapman, 2019).

Den femte metoden betonar lärarens stöttning som kan möjliggöra utvecklandet av kritisk litteracitet hos eleverna (Dressel, 2005 i Kibler & Chapman, 2019). Detta kan uppnås med hjälp av transformativt lärande. Kibler & Chapman (2019) refererar till Glazier & Seo (2005:688) som menar att transformativt lärande utgår ifrån att texten utforskas utifrån flera olika perspektiv och att den går att jämföras med elevernas egna liv.

Den sjätte och sista metoden utgår ifrån att det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt att enbart tillhandahålla multikulturella texter till eleverna. Det verkar finnas ett behov av att undervisningen främjar utvecklandet av kritisk litteracitet snarare än att enbart lyfta in multikulturella verk.

4.1.4

Risker med lärares litterära textval

Bringéus (2011) refererar till Sarland (1991:7ff) som lyfter begreppet habitus som i detta sammanhang syftar till att litteraturvalen ofta präglas av lärarens personliga preferenser. Begreppet är även knutet till lärarens kulturella kapital, dvs hennes bakgrund. Lärarens kulturella kapital färgar i sin tur hens “uppfattningar och åsikter om vad eleverna bör ha med sig /.../ när de lämnar skolan och svenskundervisningen” (Bringéus 2011:54). Att läraren ofta väljer litteratur som hen känner igen sig i kan bottna i en osäkerhet vilket även bekräftas av Stallworth et al (2006). I Bringéus studie (2011) medverkar en lärare vid namn Astrid som ofta väljer litteratur i samråd med sina elever. Läsomotiverade pojkar pekas ut som den grupp som

20

har svårast att välja litteratur som tilltalar dem. Astrid menar att genren action ofta går hem hos elevgruppen. Det centrala vid valet av litteratur verkar vara att huvudkaraktären är en man, att läsaren snabbt kommer in i handlingen och att boken inte är för tjock. Bringéus refererar till Molloy (2002:35ff) som hävdar att lärarens litteraturval som beskrivits ovan vittnar om att läraren tillämpat en så kallad rutinisering av litterära textval. Risken med rutinisering är att läraren tappar reflektionen över vem det faktiskt är som hen undervisar. Att rutinisera undervisningen på detta vis kan leda till att eleverna hålls ansvariga om läsningen mot all förmodan skulle misslyckas. Läraren tar således inte hänsyn till vilka läsintressen elevgruppen har och desto mindre vilka frågor som är relevanta för dem. Sammantaget vittnar Bringéus studie om att rutinisering av detta slag kan minska möjligheten att utveckla eleverna till de läsare som hon strävar efter att göra.

I Melissa Reshma Jogies (2015) artikel Too pale and stale: prescribed texts used for teaching

culturally diverse students in Australia and England lyfts problematiken kring att lärare

använder sig av förutbestämda, förlegade litterära textval. Hon lyfter det faktum att textvalen framstår som irrelevanta och svåra att relatera till för eleverna som läser denna typ av litteratur. Författaren menar att situationen kan liknas vid det som Johnston & Mangat (2012, p. ix i Reshma Jogie 2015:291) lyfter nedan:

Most of the well-loved texts that have remained on school reading lists for decades continue to be taught, with little attempt to deconstruct or address issues of race, class, gender that appear in the literature, or to uncover the ideologies of the texts. Often, the introduction of some new multicultural texts is presented as an ‘add-on’ to existing literature and taught as a culture tour of exotic and unknown places.

Detta associerar vi med det som Molloy (2002:35ff i Bringéus, 2011) ovan benämner som

rutinisering av litterära textval. Bringéus såväl som Reshma Jogies studie lyfter problematiken

kring att lärarna tappar den didaktiska frågan vem det är som ska läsa litteraturen. Reshma Jogie (2015) menar att lärarna inte finner det nödvändigt att lyfta multikulturella texter och de ämnen som de berör. Enligt författaren bottnar detta i en osäkerhet hos lärarna. Detta bekräftas även av Stallworth et al (2006) som lyfter kunskapsbrist hos lärarna som en av anledningarna till att lärarna undviker att använda sig av en kulturell litterär mångfald i undervisningen.

Vidare förespråkar Reshma Jogie (2015) tillämpandet av en postkolonial teori vid valet av litteratur som ska användas i undervisningen. I studien definieras postkolonial teori som “attempts to engage with questions of national self-determination through attending to the cultural forms in which a nation expresses itself, reflects and critiques itself” (Rooney, 2011, p. 373 i Reshma Jogie, 2015:303). Vidare menar Reshma Jogie (2015) att samtida texter kan vara fördelaktiga då de lyfter nyanserade perspektiv på kultur. Inte sällan ifrågasätter dessa texter

21

även de kvarvarande effekterna av kolonialiseringen som ofta tar sig uttryck i äldre texter. Författaren kritiserar avsaknaden av en kulturell litterär mångfald i den nutida läroplanen. Införandet av sådan litteratur i läroplanen kan leda till att de dominerande ideologierna utmanas och i förlängningen även belysa minoritetskulturers erfarenheter. Dessutom är de texter som läses i klassrummen idag skrivna utifrån ett västerländskt perspektiv för västerländska läsare, detta gäller även litteratur skriven av icke-vita författare (ibid.).

4.2

Elever från en privilegierad bakgrund

Newell (2017) lyfter i sin artikel Check Your Privilege: Why Diverse Literature Is Essential for

Gifted Students att elever från en privilegierad bakgrund behöver exponeras för litteratur som

skildrar minoritetsgruppers erfarenheter. Författaren menar att litteraturen erbjuder elevgruppen möjligheten att analysera och reflektera kring de förutsättningar som finns för olika medlemmar av samhället (ibid.). Det faktum att elevgruppen kommer från en unik och privilegierad bakgrund, menar Newell (2017) legitimerar att de bör läsa litteratur om och av människor inte likt dem själva då det kan förbereda eleverna inför den värld de står inför att möta. Vidare kan läsning av en litterär mångfald resultera i synliggörandet av de orättvisor som minoritetsgrupper står inför men som är till de privilegierade elevernas fördel (ibid.). Att exponera elevgruppen för litteraturanalyser av olika författare och genrer i samband med en hög grad av kontextualisering kan även resultera i att de vidgar sina sinnen och ser det globala sammanhanget vad gäller exempelvis kolonialt inflytande och förtryck (ibid.).

Newell (2017) exemplifierar detta genom att lyfta exempel från sin egen undervisning av elever från en privilegierad bakgrund. Efter att själv ha använt sig av en litterär mångfald upptäckte hon att elevernas reflektioner och attityder till andra samhällsgrupper förändrades. Elevgruppen fann nu istället relevans i de historiska händelserna och berättelserna. Inledningsvis visade eleverna tendenser till att upprätthålla fördomar som finns avseende orättvisor. Däremot upptäckte hon att när hon genom litteraturen, exponerade eleverna för privilegium, klass, ras och samhällsnormer i samband med en stöttande och undersökande klassrumsmiljö hjälpte detta eleverna att se sin position i samhället. Detta exemplifierar Newell (2017) genom att hon efter att ha tillhandahållit eleverna en variation av olika genrer som handlade om den fredliga motståndsrörelsen, upptäckte att eleverna gick från att bara året innan, ha refererat till sig själva som passiva åskådare, till att ha utvecklat empati för demonstranterna.

22

4.3

HBTQ-elever

Batchelor et al (2018) tar i artikeln Opening Doors: Teaching LGBTQ-themed Young Adult

Literature for an Inclusive Curriculum upp tre olika sätt som HBTQ-ungdomslitteratur kan

fungera i undervisningen; ungdomslitteratur som en spegel; ungdomslitteratur som ett fönster; och ungdomslitteratur som en väg till identitetsbildning.

4.3.1

Ungdomslitteratur som en spegel

Litterära textval är inte bara utrustad för att skapa empati, nyfikenhet och anslutning, utan även för att läsare som tillhör HBTQ-communityt ska kunna reflektera över sig själva genom litteraturen (Batchelor et al, 2018), därav använder hon sig av metaforen spegel. Två lärarstudenter på bokklubbsmötet betonar vikten av att använda sig av HBTQ-fokuserad litteratur. De menar att läsning av sådan litteratur kan hjälpa de som är osäkra i sin sexualitet att bli mer säkra i sin identitet och i förlängningen våga komma ut. En av lärarstudenterna berättar att hon inte tänker censurera sitt klassrum eller sina litteraturval utan kommer att fortsätta ha HBTQ-fokuserad litteratur i sin undervisning tills det är accepterat i samhället. Lärarstudenterna i bokklubben pratade även om underrepresentationen av HBTQ-communityt i media. De menar att problemet kan motverkas genom läsning av inkluderande textval som alla elever kan relatera till. En av lärarstudenterna inflikar dock att vissa inom HBTQ-communityt är underrepresenterade i ungdomslitteraturen. Litteraturen tar exempelvis aldrig upp asexuella relationer vilket knappast är att inkludera alla. Hon reflekterar kring risken att om en asexuell elev läser icke-relaterbar HBTQ-fokuserad litteratur kan det skapa en osäkerhet hos hen. Lärarstudenterna problematiserar även att läroplanerna utgår ifrån ett normativt heterosexuellt perspektiv och menar att detta kan isolera och vidare marginalisera elever inom HBTQ-communityt. Vidare menar lärarstudenterna att om lärare använder litteratur som en spegel för eleverna att se sig själva, kan det normativa perspektivet bekämpas.

4.3.2

Ungdomslitteratur som ett fönster

Samtidigt som det är viktigt att inkludera HBTQ-fokuserad litteratur för de som identifierar sig med HBTQ-communityt är det också en fördel för de som identifierar sig med samhällets normer (Batchelor et al, 2018). Denna litteratur kan fungera som ett fönster som kan hjälpa till att öppna upp för diskussion i klassrummet, samtidigt som den förbereder eleverna för världen utanför skolan (ibid.). Lärarstudenterna lyfter det faktum att vissa elever kan ha svårigheter att konversera med sina föräldrar om HBTQ-frågor och att vissa föräldrar är obekväma att prata

23

om detta då de har en föråldrad syn och fördomar om ämnet. Därför är det viktigt att detta tas upp i skolan då det öppnar upp till att se världen utifrån olika perspektiv (ibid.).

4.3.3

Ungdomslitteratur som en väg till identitetsbildning

Batchelor et al (2018) menar att lärare bör använda undervisningen för att hjälpa elever forma deras identitet. Genom de karaktärer de läser om och ser, formas deras liv och identitet under de år då eleverna är särskilt mottagliga för utveckling. Lärarstudenterna i bokklubbsmötet diskuterar vikten av att välja litteratur som porträtterar karaktärer som är dynamiska, komplexa och som identifieras utöver deras sexualitet, vilket kan förutsätta att alla elever kan relatera till litteraturen (ibid.). Vidare menar lärarstudenterna att alla lärare bör implementera HBTQ-fokuserad litteratur i sin undervisning eftersom det öppnar upp för diskussion samt att det kan fungera som en dörröppning för identitetsutveckling (ibid.).

Det finns emellertid ingen garanti för att litterära textval som skildrar HBTQ-communityt kan förändra elevers föråldrade syn på och fördomar om människor som faller inom ramen för HBTQ-communityt. Däremot kan synliggörandet av den mångfald som finns i samhället och att exponera eleverna för flera olika röster och erfarenheter genom litteraturens karaktärer utgöra ett steg i rätt riktning (Batchelor et al, 2018).

Lärarstudenterna upplevde att dagens lärare är i behov av att bokhyllorna utgörs av en litterär mångfald som inkluderar karaktärer som faller inom ramen för HBTQ-communityt som sedan läses, diskuteras och inkluderas i undervisningen. Värt att nämna är att samtliga lärarstudenter har det gemensamt att de är villiga att använda sig av litteratur där samtliga elever är representerade (Batchelor et al, 2018).

4.4

Funktionsvarierade elever

Walton (2012) skriver sin artikel Using Literature as a Strategy to Promote Inclusivity in High

School Classrooms om tre sätt på vilka litteratur som innehåller karaktärer med

funktionsvariationer kan användas för att främja inkludering i ett klassrum på gymnasiet. Walton menar att sådana litterära textval kan leda till att eleverna utvecklar så kallad sympatisk

fantasi. Sympatisk fantasi syftar till förmågan att förstå olika motiv och val som människor som

skiljer sig från normen väljer att göra. Inkluderande litterära textval kan således leda till att läsarna kan sätta sig in i andra perspektiv och genom detta föreställa sig hur det är att vara någon annan. Vidare menar Walton (2012) att det kan resultera i viktiga diskussioner om känsliga frågor. Det kan även leda till att eleverna utvecklar en kritisk litteracitet.

24

Walton (2012) refererar till Botelho & Rudman (2009) som menar att lärare som har för avsikt att genom litteraturen handskas med elevers diskriminerande attityder och beteenden bör välja texter som lämpar sig för denna avsikt. Det finns dessvärre texter som upprätthåller fördomar mot och stereotyper av människor som avviker från normen. Lika mycket som litteratur bär potentialen att påverka personlig förändring, kan den också förstärka de fördomar som redan finns. Walton (2012) refererar till Clogston (citerad i Jones & Bentz, 2005; Farnall & Smith, 1999; Haller, 2000) som menar att lärare vid valet av litterära texter som innehåller karaktärer med funktionsvariationer bör vara särskilt uppmärksamma på hur karaktärerna skildras. Inte sällan tenderar karaktärer med funktionsvariationer att porträtteras som offer för olyckor eller passiva mottagare av samhällets givmildhet.

Precis som Walton (2012) lyfter Wopperer (2011) i sin artikel Inclusive literature in the

library and the classroom vikten av att använda sig av litteratur som skildrar karaktärer med

funktionsvariationer. Hon lyfter bland annat att litteratur som riktar sig mot barn och unga vuxna skrivs av många olika anledningar. Dessa kan vara att exempelvis; underhålla läsaren, hjälpa läsaren att förstå världen de lever i, för att introducera nya platser och situationer för läsaren eller för att skildra karaktärer som läsarna kan relatera till. Wopperer (2011) menar att litteratur som porträtterar karaktärer med funktionsvariationer är ett viktigt verktyg som kan hjälpa läsaren att lära sig om, förstå och relatera till personer med funktionsvariationer. Wopperer (2011) refererar till Campbell (2006) som menar att alla barn vill kunna känna igen sig i litteraturen. För många elever med funktionsvariationer är känslan av ensamhet och att vara den enda som möter olika motgångar, överväldigande. Därför kan litteratur som porträtterar karaktärer med funktionsvariationer erbjuda andra perspektiv i vilka elever med funktionsvariationer kan se på sig själva annorlunda i positiv mening.

Läsning av litteratur som skildrar karaktärer med funktionsvariationer kan således möjliggöra att eleverna utvecklar vanan att läsa för nöjes skull om karaktärer likt dem själva. Att porträttera karaktärerna som starka och trovärdiga kan även leda till att utvecklingen av en “inre styrka” förstärks hos de elever som anses avvika från normen. Vidare kan denna typ av litteratur även hjälpa läsare med funktionsvariationer att utveckla självkänsla och en känsla av meningsfullhet.

26

5

Slutsats och diskussion

I detta avsnitt presenterar vi vår slutsats utifrån resultatet ovan. Avsnittet syftar till att svara på våra frågeställningar som lyder; vilka litterära textval kan fungerainkluderande i ett heterogent klassrum? samt, vilka möjligheter kan inkluderande litterära textval ge i ett heterogent klassrum?. Därtill följer en diskussion där vi bland annat betonar vikten av att kvalitetssäkra de

litterära textval som används i undervisningen. Diskussionen avslutas med förslag på vidare forskning och tankar kring vårt kommande examensarbete.

5.1

Vilka litterära textval kan fungera inkluderande i

ett heterogent klassrum?

Resultatet visar att de litterära textval som kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum är texter som skildrar samtliga elevgruppers levnadsvillkor. Texterna bör således utgöras av röster från olika etniska, kulturella, socioekonomiska, lingvistiska grupper såväl som minoritetsgrupper. Vårt resultat visar att dessa är litterära textval som porträtterar HBTQ-communityt, funktionsvariationer och en kulturell mångfald. Vidare är det till de privilegierade elevernas fördel att ta del av dessa litterära textval.

Resultatet visar även att all form av litteraturundervisning bör vila på en kulturellt relevant pedagogik i vilken läraren använder sig av elevernas erfarenheter som resurser i undervisningen. Vi kan utifrån vårt resultat dra slutsatsen att kulturellt relevant pedagogik och kulturellt relevant litteratur kan inbegripas i vad inkluderande litterära textval är.

Vidare lyfter resultatet vikten av att lärare kvalitetssäkrar sina litterära textval innan de används i undervisningen. Att kvalitetssäkra de texter som används i undervisningen kan säkerställa autenciteten i litteraturen. Resultatet visar även att oavsett vilken kulturell litterär mångfald (HBTQ, funktionsvariationer, religion, etnicitet, socioekonomisk status, etc.) som introduceras i undervisningen är kvalitetskriterierna för litteraturvalen detsamma.

27

5.2

Vilka möjligheter kan inkluderande litterära

textval ge i ett heterogent klassrum?

Resultatet visar att läsning av inkluderande litterära textval kan möjliggöra att elever från privilegierade bakgrunder utvecklar empati och förståelse för minoritetsgrupper och det förtryck som de riskerar att utsättas för.

Vad gäller multikulturella elever visar resultatet att inkluderande litterära textval kan leda till utvecklandet av ömsesidig respekt, självreflektion och empati. Vidare kan inkluderande litterära textval ha en positiv inverkan på formandet av elevernas identiteter. Genom att läsa litteratur som frångår ett västerländskt perspektiv breddar eleverna sina perspektiv och reducerar risken att marginalisera de som i litteraturen anses avvika från normen. Därtill kan eleverna utveckla en kritisk litteracitet med hjälp av lärarens stöttning. Resultatet visar även att genom läsning av inkluderande litteratur kan elever som har invandrat utveckla en ökad läslust. Resultatet visar att HBTQ-fokuserad litteratur utmanar det normativa perspektivet vilket i förlängningen kan resultera i att flera unga vågar vara trygga i sin sexualitet. Vidare kan det öppna upp till identitetsutveckling och nödvändiga diskussioner i klassrummet.

Resultatet visar att litteratur som skildrar funktionsvarierade kan leda till att elevgruppen utvecklar sympatisk fantasi och kan genom detta inta andras perspektiv. Även denna typ av litteratur kan utveckla kritisk litteracitet hos elevgruppen. Därtill kan läsning av sådan litteratur utveckla en inre styrka hos de elever som anses avvika från normen. Dessutom kan det leda till en ökad självkänsla och en känsla av meningsfullhet.

5.3

Diskussion

Resultatet visar att lärare bör vara försiktiga vid valen av litterära texter som i själva verket kan förstärka fördomar och stereotypiska inslag, snarare än att vara autentiska. När vi om ett och ett halvt år står inför att undervisa heterogena elevgrupper tar vi mot bakgrund av denna kunskapsöversikt med oss medvetenheten om vikten av att kvalitetssäkra de litterära textval vi ämnar använda oss av i undervisningen. Detta som ett led i att säkerställa att undervisningen är inkluderande för alla snarare än att reproducera stereotypiska inslag och fördomar. Det finns dock ingen garanti för att litterära textval kan förändra elevernas fördomar om människor som avviker från samhällets normer. Däremot kan eleverna genom litteraturens diverse karaktärer exponeras för olika röster och erfarenheter vilket kan leda till att litteraturen fungerar som ett verktyg för normkritik.

28

Resultatet visar att lärarens val av litteratur påverkas av hens kulturella kapital, även benämnt som habitus. Lärare har även en tendens att rutinisera sina litterära textval. I många klassrum läser eleverna i huvudsak västerländsk litteratur skriven av och för vita. Dessa litterära textval kan bero på lärarnas osäkerhet och okunskap om kulturellt relevant litteratur. Rutinisering såväl som habitus kan utgöra ett hinder för inkluderande litterära textval och i sin tur elevernas utveckling. Som blivande lärare har vi förstått vikten av att tillvara på elevernas tidigare erfarenheter och bakgrunder och att vi måste våga välja litteratur som inte nödvändigtvis stämmer överens med vårt habitus, utan som snarare matchar elevernas. Vidare har denna kunskapsöversikt stärkt vår reflektion kring den didaktiska frågan vem det är som vi står inför att undervisa.

I denna kunskapsöversikt har vi tagit del av en bråkdel av den forskning som finns inom fältet. Denna forskning har till stor del utgjorts av lärares egna erfarenheter. När vi om ett år ska skriva vårt examensarbete har vi i åtanke att lyfta in elevernas egna röster och erfarenheter för att undersöka huruvida utfallet av studien blir detsamma som denna kunskapsöversikt. Vidare ser vi gärna att det forskas mer kring elever från privilegierade bakgrunder och de möjligheter som öppnas upp av att de får ta del av minoritetsgruppers röster. Men även på grund av att vi, mot bakgrund av den dominerande västerländska litteraturen, anser det vara viktigt att elevgruppen ser sin maktposition i samhället och i litteraturen.

29

Referenser

Batchelor, Katherine E., Ramos, Maria, & Neiswander, Samantha (2018). Opening Doors: Teaching LGBTQ-Themed Young Adult Literature for an Inclusive Curriculum. Clearing

House: A Journal of Educational Strategies, Issues and Ideas, 91 (1), 29–36.

Boyd, Fenice B., Causey, Lauren L., & Galda, Lee (2015). Culturally Diverse Literature: Enriching Variety in an Era of Common Core State Standards. Reading Teacher, 68 (5), 378– 387.

Bringéus, Eva (2011). När känslorna får styra: om litteraturläsning i en mångkulturell

gymnasieklass. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011. Malmö.

Cook Hunter, Tiffany (2015). Practising Culturally Relevant Pedagogy: A Literature Review of Classroom Implementation. BU Journal of Graduate Studies in Education, 7 (2), 76–84. Kibler, Kristin, & Chapman, Lindsey A. (2019). Six Tips for Using Culturally Relevant Texts in Diverse Classrooms. Reading Teacher, 72 (6), 741–744.

Landmark, Dan & Wiklund, Ingrid (2012). Litteraturen, språket, världen:

andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Newell, Sara (2017). Check Your Privilege: Why Diverse Literature Is Essential for Gifted Students. Gifted Child Today, 40 (2), 96–102.

Reshma Jogie, Melissa (2015). Too Pale and Stale: Prescribed Texts Used for Teaching Culturally Diverse Students in Australia and England. Oxford Review of Education, 41 (3), 287–309.

Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Persson, Magnus Kulturell identitet. [Zoom-föreläsning]. 2020-09-03. Malmö universitet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stallworth, B. Joyce, Gibbons, Louel & Fauber, Leigh (2006). It’s Not on the List: An Exploration of Teachers’ Perspectives on Using Multicultural Literature. Journal of

Adolescent & Adult Literacy, 49 (6), 478–489.

Walton, Elizabeth (2012). Using Literature as a Strategy to Promote Inclusivity in High School Classrooms. Intervention in School and Clinic, 47 (4), 224–233.

Wopperer, Emily (2011). Inclusive Literature in the Library and the Classroom: The

Importance of Young Adult and Children’s Books that Portray Characters with Disabilities.

Knowledge Quest, 39 (3), 26–34.

Ämnesplan för svenska [Elektronisk resurs]. (2012). Stockholm: Skolverket (Hämtad

30

Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-

program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#an chor1