Examensarbete
Kandidatexamen
Bemötande i vården vid övervikts- och
fetmaproblematik
En litteraturöversikt
Treatment in health care: overweight and obesity problems A literature review
Författare: Sofie Eriksson & Veronica Laitinen
Handledare: Maria Forsner Granskare: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2018
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2016-01-13
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Abstrakt
Bakgrund: Övervikt och fetma orsakar idag fler dödsfall än undervikt. Det är ett
folkhälsoproblem som ökar över hela världen. Övervikt och fetma leder till såväl fysiska som psykiska problem och besvär för den drabbade. Forskning har visat att patienter med övervikt eller fetma upplever mest stigmatisering i vuxen ålder.
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bemötandet av patienter
med övervikts- och fetmaproblematik ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.
Metoder: En litteraturöversikt.
Resultat: Det framkom att patienter med högre BMI upplevde negativt bemötande
från vårdpersonal, att de inte blev hörda. Patienterna sökte inte gärna vård. Det framkommer att vårdpersonalen hade en negativ attityd till patienter med övervikt eller fetma och ville helst inte vårda dessa.
Slutsats: Patienter med övervikt eller fetma är en utsatt patientgrupp i såväl
samhälle som inom vården. Patienterna upplever att de inte blir hörda och inte blir tagna på allvar. Vårdpersonal är enig om att vården måste hjälpa dessa patienter, trots det uppger en stor del av vårdpersonal att de inte vill vårda patienter med övervikt eller fetma relaterat till tidsbrist.
Abstract
Background: Overweight and obesity cause today more deaths than underweight.
There is a public health disorder that is increasing worldwide . Overweight and obesity leads to both physical and mental problems and inconvenience for the patient.
Aim: The purpose of this study is to highlight the treatment of obese and
overweight patients from the patient and the health-care personnel’s’ perspective.
Methods: A literature review.
Findings: It emerged that patients with a higher BMI experienced negative
attitude from medical professionals , that they felt not being listened to and excluded. Patients dreaded to seek care. It appears that healthcare staff had a negative attitude and are not willing to care for overweight or obese patients.
Conclusions: Overweight and obese patients are a vulnerable group of patients in
both society and in healthcare. Patients feel they are not heard, they will be excluded and not taken seriously. Caregivers agrees that they must help these patients, despite the state a large part of health care workers that they would rather not care for obese patients.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 3
1. INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND ... 1
2.1. Övervikt och fetma ... 1
2.1.1 Individuell problematik ... 1
2.1.2 Förebyggande insatser och behandling ... 2
2.2 Stigmatisering ... 3 2.3 Tidigare forskning ... 3 2.4 Sjuksköterskans profession ... 4 2.5 Omvårdnadsteori ... 4 3. Problemformulering ... 5 4. Syfte ... 5 5. Frågeställningar ... 5
6. Definition av centrala begrepp ... 6
7. METOD ... 6
7.1 Design ... 6
7.2 Urval av litteratur ... 6
7.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
7.2.2 Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar... 7
7.3 Värdering av artiklarnas kvalitet ... 7
7.4 Tillvägagångssätt... 8
7.5 Analys ... 8
7.6 Forskningsetiska aspekter ... 8
8. RESULTAT ... 9
8.1 Positivt bemötande från vårdpersonal ur patientsynpunkt ... 9
8.1.1 Positivt bemötande från vårdpersonal ur kvinnliga patienters synpunkt ... 9
8.2 Negativt bemötande från vårdpersonal ur patientsynpunkt ... 9
8.2.1 Negativt bemötande från vårdpersonal ur kvinnliga patienters synpunkt ...10
8.3 Patientens upplevelser i samband med vård ...10
8.3.1 Kvinnliga patienters upplevelser i samband med vård……….11
8.4 Attityder hos personal ...11
8.5 Vårdens ansvar ...13
8.6 Problem och hinder enligt personal ...14
9. DISKUSSION ...15
9.1 Sammanfattning av resultatet ...15
9.2 Resultatdiskussion ...15
9.2.1 Bemötande ur patientsynpunkt ...15
9.2.2 Patientens upplevelse i samband med vård ...16
9.2.3 Attityder hos personal ...16
9.2.4 Vårdens ansvar samt problem och hinder ...17
9.3 Metoddiskussion ...17
10. SLUTSATSER ...18
11. STUDIENS KLINISKA BETYDELSE FÖR VÅRDEN OCH SAMHÄLLET ...19
Referenslista Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
1 INLEDNING
Bemötande är en mycket betydelsefull aspekt i patientens upplevelse av vård. Därför ansåg författarna till denna litteraturöversikt att det skulle vara intressant att utforska hur en redan stigmatiserad patientgrupp blir bemött av vårdpersonal. Fetma och övervikt är hälsoproblem som ökar i dagens samhälle. Det är
hälsoproblem som syns och beskrivs för befolkningen som problem i massmedia. År 2015 bedömdes 14% av befolkningen i Sverige ha fetma och 36% bedömdes vara överviktiga (Folkhälsomyndigheten, 2015).
2 BAKGRUND
2.1 Övervikt och fetma
Över hela världen orsakar övervikt och fetma fler dödsfall än undervikt. Definition på övervikt och fetma är; onormal eller överdriven fettansamling på kroppen som påverkar individens hälsa är Världshälsoorganisationens (World Health
Organization, [WHO], 2015) Ett enkelt mått som ofta används för att mäta personers mått är Body Mass Index [BMI]. BMI mäts genom att mäta individens vikt i kilogram och dividera detta med individens längd i meter i kvadrat. WHO (2015) definierar ett BMI över 25 som övervikt och ett BMI på 30 eller högre som fetma. Övervikt i världen beror på ökat intag av energirika livsmedel som
innehåller mycket fett och socker samt en ökning av fysisk inaktivitet (WHO, 2015).
2.1.1 Individuell problematik
Grundproblemet för en individ som ådragit sig övervikt eller fetma är att dennes aptitreglering är påverkad. Hunger- och mättnadscentrum i hypotalamus är påverkade på så sätt att mättnadskänslan uppkommer för sent. De psykologiska faktorerna har en betydande roll. De psykologiska mönstren präglas tidigt i livet och kan bero på närståendes attityder och förhållningssätt till mat och fysisk aktivitet (Levander, 2008). Ärftlighet, depression, miljö och samhället är andra orsaker till individens övervikt eller fetma (WHO, 2015). Studier visar att en större andel arbetslösa och låginkomsttagare är överviktiga jämfört med personer som
har högre lön (Jacoby, Goldstein, Lopéz, Núñez & Lopéz, 2003). Förekomsten av övervikt och fetma skiljer sig åt i olika länder, i Europa är befolkningen på
landsbygden i högre grad överviktiga än de som lever i städer. I USA är fler invånare på landsbygden överviktiga jämfört med invånarna i stadsområden (Moore, Hall, Harper & Lynch, 2010).
Det föreligger samband mellan livslängd kopplat till grad av övervikt. Detta visar vilka allvarliga konsekvenser övervikt har för individen (Levander, 2008)
Med ökat BMI, ökar risker för bland annat kranskärlssjukdom, stroke och typ 2 diabetes markant. Även risken att drabbas av bröst-, kolon- och prostatacancer ökar. Sett över hela världen är 44% av diabetesproblemen och 23% av
hjärtsjukdomar kopplade till individens övervikt eller fetma (WHO, 2009).
2.1.2 Förebyggande insatser och behandling
Hälsosammare val av livsmedel och regelbunden fysisk aktivitet är åtgärder för att förebygga övervikt och/eller fetma (WHO, 2015). Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2002) kan kostbehandling och ökad fysisk aktivitet ge måttlig viktnedgång för patienter med övervikt och fetma. Kostbehandling består oftast av råd om exempelvis mängder och proportioner av livsmedel och energirestriktioner, ofta tillsammans med råd om ökad fysisk aktivitet. Enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser (2012) rekommenderas vården i Sverige att erbjuda patienter med otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor rådgivande samtal respektive kvalificerade rådgivande samtal. Rådgivande samtal handlar om en dialog mellan patient och vårdpersonal och kvalificerande rådgivande samtal är strukturerat enligt en teori exempelvis Motiverande samtal [MI] eller kognitiv beteendeterapi [KBT].
Gastric bypass är en operation då en stor del av magsäcken kopplas bort i syfte att hjälpa patienten minska i vikt (Blackburn, 2005). I en studie av le Roux, Bueter, Theis, Werling, Ashratian, Löwenstein, Athanasio, Bloom, Spector, Olbers och Lutz (2011) framkommer det att överviktiga patienter i snitt minskat sitt BMI med 2,9% efter en gastric bypass operation. Det har skett en stor ökning av gastric
bypass operationer i Sverige, fram till 2002 skedde ungefär 700 operationer/år och 2013 har det ökat till nära 8000 operationer/år (Scandinavian Obesity Surgery Registy [SOReg], 2013).
Utöver icke kirurgisk och kirurgisk behandling mot övervikt och fetma finns viktreducerande läkemedelsbehandling. I Sverige finns ett godkänt
viktreducerande läkemedel (Orlistat ®, 2015) för vuxna som används på personer med ett BMI över 28 och verkar genom att minska upptaget av fria fettsyror i mag-tarmkanalen (Mårlid, Hänni & Zethelius, 2015).
2.2 Stigmatisering
Enligt Svenska Akademins Ordbok [SAO] betyder ordet stigmatisering socialt brännmärke (2006). Forskning har visat att stigmatisering av personer med övervikt och fetma upplevs som svårast i vuxen ålder och när en annan vuxen person framförde det. Två tredjedelar av deltagarna i Puhl, Moss-Racusin, Schwartz & Brownells (2008) studie som undersökte förekomsten av
stigmatisering bland överviktiga rapporterade verbala fördomar så som negativa kommentarer, förlöjligande smeknamn och förolämpningar som värst. Patienterna med övervikt uppgav att vårdpersonal var en av de största grupperna i samhället som gett dem upplevelse av stigmatisering. Majoriteten av deltagarna uppgav att de trodde att utbildning kring övervikt och fetma kunde bidra till att minska stigmatisering (Puhl, Moss-Racusin, Schwartz & Brownell, 2008).
2.3 Tidigare forskning
Studier visar att personer med fetma har sämre självrapporterad hälsa än normalviktiga och lider av fler kroniska hälsotillstånd (Carr, Friedman & Jaffe, 2007) och lägre hälsorelaterad livskvalité jämfört med normalviktiga (Ghorbani, Ziaee, Afaghi & Oveisi, 2013). I en annan studie som undersökt hur patienter med fetma togs om hand på akuten visade det att dessa patienter ofta var högre
prioriterade och oftare utskrivna direkt till hemmet jämfört med normalviktiga patienter som ofta var lägre prioriterade och oftare utskrivna till annan enhet, till exempel rehabavdelning. Studien visade att det inte var någon skillnad i tid till
undersökning eller sammantagen vårdtid vid jämförelse av patienter med fetma och normalviktiga patienter (Ngui, McDonald-Taylor & Shill, 2013).
2.4 Sjuksköterskans profession
Sjuksköterskan har en viktig och betydelsefull roll för patienten i samband med viktnedgång och är nyckelperson att ge stöd till patienten i alla kontakter med hälso- och sjukvården. (Levander, 2008). En sjuksköterska ska enligt ICN:s [International Council of Nurses] (2014) etiska kod för sjuksköterskor förevisa bland annat respektfullhet, lyhördhet, medkänsla och integritet. Ett av
sjuksköterskans huvudområden är att ansvara för den enskilde patientens
omvårdnad. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) beskriver att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela
befolkningen. Det skall finnas personal, lokaler och utrustning för att bedriva en god vård. Enligt patientlagen (SFS, 2014:821) ska vård ges med respekt för människans värdighet och utformas och genomföras i samråd med patienten. Vården ska även tillgodose patientens behov av kontinuitet och trygghet.
Svensk sjuksköterskeförening (2010) skriver i värdegrund för omvårdnad att en patient som söker vård är i en beroendeställning gentemot vårdaren. Personen som söker vård och är i behov av omvårdnad behöver stöd och hjälp, denna hjälp och stöttning skall ges med ett gott bemötande för att få patienten att känna sig delaktig, trygg och respekterad.
Forskning visar att patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska ha tid att lyssna. De sjuksköterskor som upplevdes ta sig tid för patienten trots överlastning och hårt tryck på avdelningen ansågs ha medkänsla medan de sjuksköterskor som patienten fick lov att vänta på inte ansågs ha medkänsla för patienten (Bramley & Matiti, 2014).
2.5 Omvårdnadsteori
Travelbee’s (1971) omvårdnadsteori grundar sig på relationen mellan människor, den mellanmänskliga relationen. Människan betraktas som unik och oersättlig och patienten ses som människa och inte som sin sjukdom. Travelbee beskriver att
sjuksköterskan ska ha en djup förståelse för sina egna värderingar och
förhållningssätt till sjukdom. Sjuksköterskan använder medvetet sig själv, sitt förhållningssätt och sina värderingar i relationer med patienter.
Omvårdnaden handlar enligt Travelbee om att hjälpa patienten att finna mening i det som denne genomgår. Omvårdnadens mål är att hjälpa och bistå patienten att bära och finna mening i lidande och sjukdom samt att förebygga sjukdom och främja hälsa. Travelbee påtalar även hopp som en viktig aspekt i omvårdnad. Hon menar att man genom att påtala hoppet kan stödja patienten till att hantera hur dessa patienter upplever och hanterar sjukdom.
Enligt Travelbee är kommunikation sjuksköterskans viktigaste redskap dels för att etablera en god relation men även för att förstå patientens situation. Enligt henne är det patientens upplevelse av sin situation som ska vara i fokus - inte sjukdomen eller ohälsan. Sjuksköterskan ska prioritera att ta sig tid för det som patienten anser är viktigt. Travelbee menar att kommunikation har en central roll för att
sjuksköterskan ska säkerställa att de omvårdnadsåtgärder som hon utför överensstämmer med patientens önskningar och behov (Travelbee, 1971).
3 Problemformulering
Andelen patienter med övervikt och fetma ökar och upplever sig utsatta för stigmatisering och fördomar (Puhl, Moss-Racusin, Schwartz & Brownell, 2008). Dessa är även patienter som behöver vård, dels vård för allmänna hälsotillstånd men även hjälp med vikthantering. Bemötande är en stor och viktig del i hur vården upplevs och följs. Det är därför angeläget och viktigt att belysa hur patienten bemöts i vårdande situationer.
4. Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bemötandet av patienter med övervikts- och fetmaproblematik ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.
5 Frågeställningar
Vilka erfarenheter har patienter med övervikt och fetma av bemötande i olika vårdkontext?
Vilka attityder till patienter med övervikt och fetma framkommer det att vårdpersonalen har?
6 Definition av centrala begrepp
Med vårdpersonal menas i denna litteraturöversikt läkare, sjuksköterskor, sjuksköterskestudenter terapeuter och omvårdnadspersonal.
Med patient menas i denna litteraturöversikt personer med övervikt och/eller fetma.
Med vårdkontext menas i denna litteraturöversikt alla sorters vårdsituationer och sammanhang.
7 METOD
7.1 Design
Arbetet är utformat som en litteraturöversikt vilket innebär att aktuell forskning inom området är sammanställd (Polit & Beck, 2008). I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats.
7.2 Urval av litteratur
Sökningar efter vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklar hittades även via PubMeds “similair articles” funktion, dessa redovisas som manuell sökning i sökmatris. Sökorden som författarna har använt sig av är: overweight, obesity, attitude of health personnel*, profession patient relation, nurse-patient-relation, nurse, health care professional, patient satisfaction, attitude, experience care, patient experience.
Sökorden är sedan kombinerade i olika former för att täcka hela kunskapsområdet. Svenska Mesh har använts för att kunna urskilja begrepp passande för att utforma sökningarna. Booleska termer OR och AND har används för att bredda respektive begränsa sökningarna (Polit & Beck, 2008).
7.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier i sökningarna var att artiklarna publicerades mellan år 2000 och 2015, utan restriktioner vad gäller land för att få en bredare översikt. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska och av medel till hög kvalité enligt den granskningsmall som används. Artiklar i litteraturöversikten berör vuxna över 18 år med övervikt eller fetma utan skillnad på kön. Artiklar som speglar
personalens synpunkt rör alla slags vårdpersonal i all slags vårdkontext.
Exklusionskriterier i sökningarna var artiklar publicerade före år 2000, skrivna på annat språk än engelska eller svenska. Artiklar som rör barn och artiklar som höll låg kvalité samt inte ansågs vara primärkällor exkluderades.
7.2.2 Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar.
Databas Sökord Antal
träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar för resultat PubMed (overweight OR obesity) Attitude of Health
Personnel* AND patient satisfaction
13 13 5 3
PubMed
(overweight OR obesity) Attitude of Health Personnel* profession patient relation
37 15 7 3
PsycINFO Obesity nurse - patient – relations 11 11 4 1
PsycINFO Obesity nurse patient attitude 40 30 6 3
Cinahl overweight AND patients AND experience care
13 13 4 1
PubMEd (overweight OR obesity) health care professional* attitude*
13 5 3 2
Manuell sökning: 2st
7.3 Värdering av artiklarnas kvalitet
Artiklarna har granskats enligt granskningsmallen för kvalitativa och kvantitativa studier för att kunna avgränsa texter med sämre kvalité. Den modifierade
versionen av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och
Wengströms (2008) granskningsmall har använts, där maxpoäng är 25 poäng för kvalitativ och 29 poäng för kvantitativ design. Frågorna handlar om hur artiklarna är upplagda, när, var och samt hur studien/forskningen är presenterad. Hög
kvalitet: > 80 % 20 respektive 23 poäng för medel kvalitet: 60-78 % 15-19 respektive 19-22 poäng samt för låg kvalitet: ≤ 60 % ≤ 14 respektive 18 poäng (Forsberg & Wengström, 2008) (Bilaga 2 och 3).
7.4 Tillvägagångssätt
Artiklar har sökts enskilt med hjälp av samma sökord och databaserna har delats upp mellan författarna. Utifrån titlarna har artiklar som svarar på syftet valts ut och abstrakten lästs för att så en förståelse för innehållet.. Artiklar som svarat på syftet lästes sedan igenom i sin helhet. Resultatet har sammanställts genom att använda tabell där artiklarnas författare, land, år, metod, syfte, resultat samt kvalité redovisas.
7.5 Analys
Efter kvalitetsgranskning lästes de 15 utvalda artiklarna igenom i sin helhet.
Artiklarna är granskade utifrån en modifierad mall av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008). Artiklar som svarade på syftet har sammanställs i en sökmatris (Bilaga 1). Artiklarna har lästs åtskilliga gånger av båda författarna för att få fram det material som besvarar
litteraturöversiktens syfte; patientens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal samt vårdpersonals attityder kring övervikt och fetma i vården. Resultaten har granskats och delats in i domäner; erfarenheter och upplevelser ur patient- och vårdpersonalens synpunkt. Senare har rubriker formulerats utifrån detta (Friberg, 2006).
7.6 Forskningsetiska aspekter
De valda artiklarna är publicerade i tidskrifter som har granskat studierna och de är godkända av etisk kommitté enligt faktorer som innefattar god omvårdnad,
förhållningssätt, reflektion, omdömen och handlingar. Artiklarna har kritiskt granskats för att inte förvränga artiklarnas syfte-metod-resultat (Sarvimäki & Stenbock-Hult, 2008). Metoden som har använts kommer att redovisas
fullständigt. Referenserna är korrekta och primärkällor har används. Resultatet har presenteras och inget kommer att döljas (Polit & Beck, 2008).
8 RESULTAT
8.1 Positivt bemötande från vårdpersonal ur patientsynpunkt
I två studier framkom att få patienter med övervikt upplevde att vårdpersonal var ovänliga mot dem eller behandlade dem respektlöst. Vidare framkom att få patienter upplevde att personal tyckte det var genant att prata med patienterna om deras övervikt (Ruelaz, Diefenbach, Simon, Lanto, Arterburn & Shekelle, 2007; Gudzune, Huizinga & Cooper, 2011). En annan studie visade att patienter med övervikt generellt var tillfredsställda med den medicinska vård de fått för sin allmänna hälsa medan den vård de fått relaterat till deras vikt graderades som likgiltig till lätt tillfredsställande (Wadden, Anderson, Foster, Bennett, Steinberg & Sarwer, 2000). I en studie fann man få skillnader vid jämförelse av överviktiga, feta och normalviktiga patienters rapporterade kvalité i patient-vårdgivar relation (Gudzune, Huizinga & Cooper, 2011).
8.1.1 Positivt bemötande från vårdpersonal ur kvinnliga patienters synpunkt
Kvinnorna upplevde att läkare inte tog sig nödvändig tid att lyssna på dem om deras viktrelaterade problem och detta gav en känsla av att ej bli hörd. Trots detta upplevde majoriteten av kvinnorna i studien att de hade ett gott förhållande till deras husläkare och sjuksköterska. Dessa uppfattades som vänliga och tog sig extra tid för att prata och diskutera patienternas hälsoproblem. Relationen mellan läkare, sjuksköterska och patient var väldigt viktiga för kvinnorna på grund av att de kände sig respekterade (Merrill & Grassley, 2008).
8.2 Negativt bemötande från vårdpersonal ur patientsynpunkt
Trots att patienterna generellt var tillfredsställda med vården så uppgav mer än hälften av patienterna i en studie att de ansåg att läkaren inte förstod svårigheten i att vara överviktig och en tredjedel uppgav att de inte ansåg att deras läkare trodde på vad de sa (Wadden, Anderson, Foster, Bennett, Steinberg & Sarwer, 2000). Patienterna upplevde ofta en känsla av att vårdpersonal skyllde viktproblemen på patienten själv, något som vårdpersonal inte var medvetna om att de gjorde (Ruelaz, Diefenbach, Simon, Lanto, Arterburn & Shekelle, 2007).
The doctor said, ‘Well, your blood pressure is high. You need to lose weight’. And I said, ‘I realize that’. He said, ‘Well, you just have to stop eating’. And I said, ‘If it would have been easy for me, I would have done it a long time ago. And he said, ‘Well, you just need to learn how to do that’. /.../ (Merrill & Grassley, 2008, s.143).
Brown, Thompson, Tod och Jones (2006) skriver att många av patienterna i deras studie uppgav att de kände motvillighet och ambivalens kring att ta upp
viktproblemen själva. En del patienter var osäkra på orsaken till att deras vikt togs upp som ett problem, det togs som en generell förmaning att gå ned i vikt hellre än att det skulle vara relaterat till ett specifikt hälsoproblem. Patienterna uppgav att de upplevt att vårdpersonal pekat ut att patientens vikt som ett problem, men inget mer. Detta ledde till missnöjde då det inte gav några praktiskt råd eller stöd
‘They just said try and lose… you know, try and lose some, but that’s about it.’ (Brown, Thompson, Tod & Jones, 2006, s. 669).
8.2.1 Negativt bemötande från vårdpersonal ur kvinnliga patienters synpunkt
Kvinnor med högre BMI upplevde mer negativt bemötande från vårdpersonal under graviditet men ingen skillnad i bemötande under förlossning vid jämförelse med normalviktiga kvinnor. Kvinnor med högre BMI upplevde i mindre grad positivt bemötande i relation till normalviktiga efter barnet var fött (Mulherin, Miller, Barlow, Diedrichs & Thomson, 2013).
Överviktiga kvinnor upplevde att de fick kommentarer relaterade till deras kropp i ej mänskliga termer, ett exempel är att patienten skulle förställa sig vara en val under en förlossning. Kvinnorna i denna studie berättade historier om att bli
utesluten av vårdpersonal, från att inte bli trodda till att inte få behandling för deras hälsobesvär utan att hälsoproblemet blev direkt härlett till deras övervikt (Merrill & Grassley, 2008).
I en studie framkom att nära hälften av patienterna inte sökte hjälp av deras läkare med vikthantering och 29,7% uppgav att de sökte hjälp i låg grad (Wadden, Anderson, Foster, Bennett, Steinberg & Sarwer, 2000).
8.3.1 Kvinnliga patienters upplevelser i samband med vård
En studie med överviktiga kvinnor visade att patienterna ville ha respektfulla relationer med vårdpersonal samt att patienterna fruktade att söka vård när de inte hade en god relation med personalen. De var då rädda att personalen skulle tillrättavisa dem på grund av deras vikt. De kände sig speciellt sårbara när de skulle träffa någon för dem ny vårdpersonal. Dessa kvinnor hade en ökad
medvetenhet av sig själva från den stund de kommer in på en klinik. De upplevde rädsla och förväntade sig svårigheter på grund av deras storlek. Alla kvinnor i studien identifierade problem med att få plats i till exempel undersökningskläder och blodtrycksmanchett (Merrill & Grassley, 2008).
De upplevde sårbarhet relaterat till stigmat att vara annorlunda än de kulturella ideal. Dessa kvinnor förberedde sig på kamp inför mötet med vården, de klädde upp sig så att de kanske skulle passa in, bli accepterade eller få bra vård av hälso- och sjukvården (Merrill & Grassley, 2008).
8.4 Attityder hos personal
Sjuksköterskor hade något mer positiva attityder än vad läkare och terapeuter hade gentemot patienten (Sikorski, Luppa, Gaesmer, Brähler, König & Riedel-Heller, 2013). I en studie visade det sig att mödravårdspersonal hade olika syn på kvinnor beroende på kvinnans BMI. Gravida kvinnor med högre BMI ansågs ha sämre egenvård och generell hälsa jämfört men kvinnor med normalt BMI. Personal visade sig även ha mindre positiv attityd mot kvinnor med övervikt och kvinnor med fetma än mot normalviktiga patienter (Mulherin, Miller, Barlow, Diedrichs & Thomson, 2013).
Enligt en studie av Jay, Kalet, Ark, McMacken, Messito, Richter, Schlair,
Sherman, Zabar & Gillespie (2009) hade nära hälften av läkarna en negativ attityd mot patienter med övervikt. Hälften av läkarna ansåg sig inte vara kvalificerade att
behandla fetma och hälften ansåg sig vara framgångsrika i bemötandet av patienter med övervikt. I analysen framkom fyra attityder som läkarna hade i samband med omhändertagandet av patienter med övervikt. Dessa attityder var beroende på deras egen uppfattning och kompetens gentemot patienter med övervikt. De fyra attityderna som framkom var läkarens obehag och partiskhet, läkarens framgång och självkännedom, positiva förväntade resultat och negativa förväntade resultat. 45% av läkarna är överens om att de har en negativ attityd till patienter som har övervikt och fetma. Attityderna hos läkarna skiljer sig inte mellan de olika specialiteter. Att behandla och möta patienter med övervikt upplevs av läkarna som frustrerande av (Jay, Kalet, Ark, McMacken, Messito, Richter, Schlair, Sherman, Zabar, & Gillespie, 2009).
Enligt Huizinga, Cooper, Bleich, Clark och Beach (2009) så minskar läkarnas respekt för patienten med övervikt i takt med att dennes BMI stiger. I en annan studie framkom det att patientens övervärdering av läkares respekt gentemot patienter var signifikant associerat med ökat BMI (Gudzune, Huizinga, Beach & Cooper, 2012).
Legitimerade sjuksköterskor hade mer negativa attityder till patienter med övervikt, än vad sjuksköterskestudenterna hade enligt en studie. En stor del av deltagarna i studien angav; att de kände sig obekväma, otåliga eller äcklade av att vårda patienter med övervikt. Mer än hälften av deltagarna i studien tyckte inte att det var mer krävande att ta hand om patienter med övervikt (Poon & Tarrant, 2009).
Det framkom i studien att mer än hälften av de legitimerade sjuksköterskorna inte föredrar att ta hand om patienter med övervikt. Hälften ansåg att det är fysiskt krävande att ta hand om överviktiga patienter. Det var en större andel legitimerade sjuksköterskor än sjuksköterskestudenter som tyckte att det var fysiskt
ansträngande, obekvämt, stressigt och motbjudande att ta hand om patienter med övervikt. Totalt 8% av de deltagande sjuksköterskorna och
med övervikt. Manliga sjuksköterskor hade enligt studien mer negativa attityder till patienter med övervikt än kvinnliga sjuksköterskor (Poon & Tarrant, 2009).
En studie kring sjuksköterskor som arbetar inom primärvården visar att
sjuksköterskornas egna kroppsstorlek påverkade mötet med patienten och vilka råd som gavs. Sjuksköterskor med tunn kroppsbyggnad förstärkte känsligheten och oron kring övervikten hos patienten och saknade empati och egna erfarenheter om övervikt. Sjuksköterskor med större kroppsbyggnad hade egna erfarenheter och empati för patienter med övervikt. Men hade samtidigt tankar om att vara dåliga förebilder på grund av sin kroppsbyggnad (Brown & Thompson 2007).
8.5 Vårdens ansvar
Enligt vårdpersonal är det viktigt att arbeta utifrån patientens perspektiv för att hantera vikten. De betonade kontinuitet och samarbete inom vårdpersonalens olika kompetenser (Hansson, Rasmussen & Ahlström, 2011). Personal ansåg att vården hade ett stort intresse att hjälpa till i patienternas viktnedgång, medan patienterna ansåg sig inte vilja ha deras vårdgivare inblandad. Patienterna i studien ansåg i högre utsträckning än personal att övervikt skulle hanteras av patienterna själva samt att det skulle inte vara till hjälp att prata med primärvården (Ruelaz, Diefenbach, Simon, Lanto, Arterburn & Shekelle, 2007). Studier visar att
vårdpersonal inom primärvården ansågs sig har en viktig roll i både förebyggande vård och behandling för fetma och övervikt. De ansåg även att övervikt och fetma var ett socialt problem där samhällsplanering, skolpolicy och information till föräldrar var de faktorer som spelade störst roll (Hansson, Rasmussen & Ahlström, 2011; Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson, 2007).
Enligt Sikorski, Luppa, Gaesmer, Brähler, König och Riedel-Heller (2013) ansåg hälso- och sjukvårdspersonalen att det var svårt att ta hand om patienter med övervikt därför att de inte hade rätt resurser. Många patienter och vårdgivare upplever att det är bra att få råd om diet och fysisk aktivitet från primärvården för att kunna hantera sin övervikt. En stor del personal samt patienter uppgav även att de upplevde att patienter med övervikt som gick ned i vikt oftast gick upp i vikt igen (Ruelaz, Diefenbach, Simon, Lanto, Arterburn & Shekelle, 2007).
Det framkom att personal ansåg det som nödvändigt att hjälpa patienterna att hitta vägar till en förbättrad livsstil där fokus skulle vara ökad fysisk aktivitet. En del personal skrev ut fysisk aktivitet på recept på grund av att det upplevdes ge
ytterligare kraft till rådet. En del vårdpersonal upplevde att detta fungerade bäst på redan motiverade patienter (Hansson, Rasmussen & Ahlström, 2011). Hälften av vårdpersonalen i en studie tyckte att de hade kunskaper som behövs för att
motivera patienten att genomföra livsstils förändringar och två tredjedelar uppgav att de hjälpt många patienter att göra livsstils förändringar (Jallinoja, Absetz, Kuronen, Nissinen, Talja, Uutela, & Patja 2007).
Sjuksköterskor och läkare inom primärvården som deltog i en studie var överens om att patienten själv måste ta ansvar för sina beslut till livsstils förändringar och egenvård. Majoriteten av deltagarna i studien var överens om att ett stort hinder för att kunna behandla livsstilsrelaterade sjukdomar är patientens villighet att förändra sina vanor. (Jallinoja, Absetz, Kuronen, Nissinen, Talja, Uutela, & Patja 2007).
8.6 Problem och hinder enligt personal
Personal ansåg att patientens övervikt dels berodde på att patienten saknade
självbehärskning att hålla en diet samt att övervikt ofta berodde på tillgängligheten av snabbmat i samhället. Patienterna i studien höll inte med i samma utsträckning på dessa påståenden (Ruelaz, Diefenbach, Simon, Lanto, Arterburn & Shekelle 2007).
Vårdgivare rapporterade att det inte fanns tillräckligt med tid för att diskutera vikt med patienten under ett rutinbesök, medan patienterna upplevde att det fanns tillräckligt med tid för detta (Ruelaz, Diefenbach, Simon, Lanto, Arterburn & Shekelle 2007). Enligt Hansson, Rasmussen och Ahlström (2011) ansåg vårdpersonal att det största hindret för en bra viktrelaterad vård är tidsbrist. Personal undvek ibland att ta upp viktproblem just för att de inte ansåg sig ha tid att hantera det korrekt senare. Personalen i studien tyckte även att det saknades riktlinjer och evidens inom området. Personalen önskade att få riktlinjer om dietråd, vilka idag ansågs vara otydliga.
9 DISKUSSION
9.1 Sammanfattning av resultatet
Denna litteraturöversikt fann vissa skillnader i patientens upplevelse av bemötande inom vården. Trots att en stor del av patienterna uppgav att de var nöjda med vården så var det ofta någonting som patienten var mindre nöjd med. Patienter med högre BMI upplevde mer negativt bemötande och mer negativa attityder. Patienterna var missnöjda med hur viktproblemen hanterades och att vårdpersonal inte verkade förstå dem. Många patienter fruktade att söka vård då de upplevde att vården inte lyssnade på dem. Det framkom att sjuksköterskor hade något mer positivare attityd mot patienter med övervikt än vad andra vårdprofessioner hade. Läkarnas negativa attityder beror på vilken uppfattning och kompetens de har gentemot patienter med övervikt. Vårdpersonal var medvetna om att det är vårdens ansvar att vårda och hjälpa dessa patienter, men detta upplevdes som svårt då vården saknar resurser och tid.
9.2 Resultatdiskussion
9.2.1 Bemötande ur patientsynpunkt
Denna litteraturöversikt kom fram till relativt tvetydiga uppgifter, i en del studier visade det sig att patienterna överlag var nöjda med vården. Det fanns dock viss skillnad mellan överviktiga och normalviktiga, då det visade sig att ökat BMI hos patienter var sammankopplat med mer negativt bemötande. Det framkom i
resultatet att patienterna upplevde att de inte blivit hörda av vården, uteslutna eller inte få behandling för sina hälsobesvär. Tidigare forsning har visat att patienter förväntar sig att vårdpersonalen lyssnar och har tid för dem, vårdpersonal som upplevs ta sig tid för patienten upplevs ha medkänsla (Bramley & Matiti, 2014).
Traveelbee (1971) menar att kommunikation är vårdpersonalens viktigaste redskap för att skapa en god relation, vilket man kan ana att vårdpersonalen inte anammat. Enligt Traveelbee är omvårdnadens mål att förebygga sjukdom och främja hälsa. Travelbee menar även att vårdpersonal ska stödja patienten och påtala hoppet. Att
vårdpersonalen uteslöt och inte trodde på patienten bryter även mot patientlagen (SFS, 2014:821), enligt den skall vård tillgodose patientens behov av trygghet och utformas i samråd med patienten.
Tidigare studier om stigmatisering bland överviktiga visade att patienterna med övervikt kände sig utsatta för stigmatisering av bland annat vårdpersonal (Puhl, Moss-Racusin, Schwartz & Brownell, 2008) detta kan understrykas med denna litteraturöversikt då patienterna med övervikt uppgav att de bland annat kände att vårdpersonalen skyllde viktproblemen på patienten, att de fick kommentarer relaterade till vikten men även att vikten ständigt togs upp som ett problem trots att patienten sökt vård för något annat hälsoproblem eller sjukdom. I föreliggande översikt framkom även att patienterna kände att vårdpersonal inte förstod hur det är att ha fetma eller att vara överviktig, tidigare studie av Puhl, Moss-Racusin, Schwartz & Brownell (2008) visade att patienterna ansåg att det krävdes utbildning inom övervikt och fetma för att lindra patienternas upplevelse av stigmatisering.
9.2.2 Patientens upplevelse i samband med vård
I föreliggande översikt framkom att patienter med övervikt rustade sig för kamp innan kontakt med vården. Patienterna upplevde rädsla över att inte få bra vård samt rädsla på grund av förväntade svårigheter som till exempel att det inte det skulle finns medicintekniska produkter i passande storlek. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) skall det finnas utrustning som krävs för att bedriva en god vård för hela befolkningen. Enligt patientlagen (SFS, 2014:821) ska vården utföras med respekt för patientens värdighet och tillgodose patientens behov av trygghet.
I resultatet på föreliggande översikt framkom fler studier baserade på kvinnor med övervikt eller fetma och deras upplevelser av vården. Detta kan tolkas som att vissa genusskillnader finns i vården och det riskerar då att en vård på lika villkor för hela befolkningen inte bedrivs.
I resultatet framkom även att sjuksköterskor hade något bättre attityd gentemot patienterna jämfört med andra professioner, i enighet med ICN:S etiska kod som bland annat tar upp att sjuksköterskans huvudområde är ansvaret för patientens omvårdnad (International Council of Nurses, 2014).
9.2.4 Vårdens ansvar samt problem och hinder
Denna litteraturöversikt visade att vårdpersonal i hög grad ansåg att det var nödvändigt att vården skulle stötta överviktiga patienter och hjälpa patienten att hitta vägar till förbättrad hälsa. Vidare framkom även att vårdpersonal tyckte det fanns svårigheter i att ta hand om patienter med övervikt, tidsbrist betonades som en stor aspekt.
En viktig aspekt som togs upp i denna litteraturöversikt var tidsbristen som personalen erfar. Tidsbrist hindrade personalen från att närmare undersöka och hjälpa patienten med frågor relaterade till dennes vikt. Det framkom också att personal saknade riktlinjer och evidens inom området.
9.3 Metoddiskussion
Styrkorna i denna översikt är antalet källor och de kvalitativa studier funna som beskriver patientens synpunkt, svaghet är det något sämre utbudet på kvalitativa studier gjorda på vårdpersonal. Metoden som användes i arbetet var en
litteraturöversikt då en litteraturöversikt är det bästa sättet för att sammanfatta den fakta som finns inom området (Polit & Beck, 2008). Författarna valde att använda sig av databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed för att söka artiklar till arbetet, då CINAHL och PubMed är databaser med omvårdnadsforskning. PsycINFO är en databas med forskning om psykologi och pedagogik. Artikelsökningarna har skett med hjälp av sökord som gav en bra bredd och svarade på syftet, detta resulterade i relevanta artiklar som stärkte arbetets trovärdighet.
Första urvalet av artiklar baserades på en bedömning om artikelns titel svarade på syftet, därför finns en risk att relevanta artiklar sållats bort. Artiklar med en titel som svarade på syftet eller antogs svara på syftet valdes ut och dessa artiklars vars
abstrakt lästes. Artiklar som svarade på syftet, kvalitetsgranskades för att avgöra om de höll en nog bra kvalité för att användas i litteraturöversikten. De artiklar som höll hög eller medel kvalité inkluderades
Begränsningar som användes i sökningarna är; fulltext, endast artiklar på engelska samt att de ska vara publicerade mellan år 2000-2015, vuxna över 18 år, med övervikt och/eller fetma utan hänsyn till kön användes. Artiklarna skulle finnas tillgängliga på nätet. Patienter under 18 år valdes bort då de tillhör kategorin barn eftersom litteraturöversikten ska röra en allmänsjuksköterskas område. En större del av de artiklar som resultatet baseras på rör kvinnor, något som kan sänka trovärdigheten något. Detta är inget medvetet val utan tidigare forskning har i större grad rört kvinnor med övervikt.
Artiklar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär har använts i arbetet, detta eftersom författarna ville få en bredare och större bakomliggande forskning som grund för litteraturöversikten. Artiklarna som användes i arbetet är från USA (6st), England (4st), Kina (1st), Tyskland (1st), Australien (1st), Finland (1st) och Sverige (1st). Att studierna är gjorda i flera länder stärker trovärdigheten i
litteraturöversikten då det täcker en bred och utbredd population. Det finns dock en risk att studierna inte ger en överblick över hur respektive lands innevånare ser på övervikt och fetma. Litteraturöversikten inkluderar olika professioner inom
vårdyrket, sjuksköterskor, läkare, omvårdnadspersonal och terapeuter, för att få ett bredare perspektiv från flera yrkeskategorier gällande attityder och bemötande hos vårdpersonal.
10. SLUTSATSER
Patienter med övervikt och fetma tillhör en patientgrupp som är utsatta för stigmatisering i vården. Patienterna upplever att de inte blir hörda, att de blir uteslutna och inte heller tagna på allvar. Vårdpersonal är enig om att vården måste hjälpa dessa patienter, trots det uppger en stor del av vårdpersonal att de på grund av tidsbrist inte hinner hjälpa dessa och en del personal vill inte vill vårda patienter med övervikt på grund av att den patientgruppen anses vara motbjudande.
11. STUDIENS KLINISKA BETYDELSE FÖR VÅRDEN OCH SAMHÄLLET
Denna litteraturöversikts syfte är besvarat utifrån patient- och vårdpersonalens synpunkt. Detta område är sparsamt utforskat ännu och det skulle vara nödvändigt att ytterligare forska inom detta. Forskning kring patienternas upplevelse av vårdpersonalens bemötande hade kunnat ge mer kunskap för personal och möjligheter till att förbättra vården för dessa patienter. Resultatet i denna litteraturöversikt kan med fördel läsas och reflekteras över av alla professioner inom vården. Detta kan öppna upp för diskussion om hur man som vårdpersonal verkligen bemöter patienter med övervikt och fetma och kan bidra till att som personal arbeta på ett bättre sätt. Vidare forskning inom området kan fokusera på hur samhället påverkas och kan påverka andelen överviktiga i samhället. Hur till exempel samhället kan påverka genom folkhälsoarbete och hur samhället påverkas i form av exempelvis sjukskrivningar och omkostnader.
Detta område bör studeras vidare, då patienter med övervikt och fetma ökar i samhället och vårdpersonal kommer att komma i kontakt med denna patientgrupp i olika vårdkontext. Området bör studeras vidare för att få en fördjupad insikt i hur patienter upplever sin situation samt hur personal agerar och bemöter dessa. Det uppmärksammas i föreliggande översikt att patienterna anser att personal saknar insikt i hur det är att leva med övervikt eller fetma, det är något som vården kan behöva arbeta med. I föreliggande arbete har aspekter som till exempel tidsbrist tagit upp. Denna aspekt finns i flertalet andra sammanhang i vården och det bör undersökas vidare hur vården ska agera för att förbättra detta förhållande. Eventuell förekomst av genusskillnader i bemötande av patienter med övervikt skulle även det var intressant och lärorikt att studera vidare. Författarna har genom denna litteraturöversikt fått ny kunskap som rör vårdpersonalens bemötande och attityder gentemot patienter med övervikt, samt kunskaper om patienternas egna erfarenheter, tankar och känslor inför möten i vården.
REFERENSER
Blackburn, G. (2005). Solutions in weight control: Lessons from gastric surgery. The American Journal of Clinical Nutrition 82 (1), 248-252. Hämtad från http://ajcn.nutrition.org/content/82/1/248S.full.
Bramley, L. & Matiti, M. (2014). How does it really feel to be in my shoes? Patients’ experiences of compassion within nursing care and their perceptions of developing compassionate nurses. Journal of Clinical Nursing, 23, 2790-2999, doi: 10.1111/jocn.12537.
Brown, I. Stride, C. Psarou, A. Brewins, L, & Thompson, J. (2007). Management of obesity in primary care: nurses´ practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing. 59 (4), 329-341. doi:10.1111/j.1365.2648.2007.04297.x.
Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses´ attitudes, beliefs and body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60(5), 535-543. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04450.x.
Brown, I., Thompson, J., Tod, A. & Jones, G. (2006). Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients. British Journal of General Practice, 56(530): 666–672.
Carr, D., Friedman, M. & Jaffe, K. (2007). Understanding the relationship between obesity and positive and negative affect: The role of Psychosocial mechanism. Body Image, 4(2), 165-177, doi: 10.1016/j.bodyim.2007.02.004.
Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsa på lika villkor. Hämtad den 7 januari 2016, från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och- undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/levnadsvanor/overvikt-och-fetma/.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Ghorbani, A., Ziaee, A., Afaghi, A. & Oveisi, S. (2013). A Comparison of Health-Related Quality of Life among Normal-Weight, Overweight and Obese Adults. Global Journal of Health Science, 5(3), 1916-9736, doi: 10.5539/gjhs.v5n3pl56.
Gudzune, K.A., Huizinga, M.M., & Cooper, L.A. (2011). Impact of patient obesity on the patient-provider relationship. Patient Education and Counseling, 85(3), 322-325, doi: 10.1016/j.pec.2011.01.001.
Gudzune, K.A., Huizinga, M.M., Beach, M.C. & Cooper, L.A. (2012). Obese patients overestimate physicians’ attitudes of respect. Patient Education and Counseling, 88(1), 23-28, doi: 10.1016/j.pec.2011.12.10.
Hansson, L.N., Rasmussen, F. & Ahlström, G.L. (2011). General practioners’ and district nurses’ conceptions of the encounter with obese patients in primary health care. BMC Family Practice, 12(7), doi:10.1186/1471-2296-12-7.
Huizinga, M.M., Cooper, L.A., Bleich, S.N., Clark,, J.M. & Beach, M.C. (2009). Physicians Respect for patients with Obesity. Journal of General Internal
Medicine, 24(11), 1236-1239, doi: 10.1007/s11606-009-1104-8.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf.
family and life-style factors associated with overweight and obesity among adults in Perunian cities. Preventive Medicine, 37, 396-405, doi: doi:10.1016/S0091-7435(03)00159-2.
Jallinoja, P. Absetz, P. Kuronen, R. Nissinen, A. Talja, M. Uutela, A. & Patja K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2007;25, 244-249. doi:10.1080/028113430701691778.
Jay, M. Kalet, A. Ark, A. McMacken, M. Messito, M-J. Richter, R. Schlair, S. Sherman, S. Zabar, S & Gillespie, C. (2009). Physicians attitudes about obesity and their associations with competency and specialty: A cross-sectional study. BMC Health Services Research, 9:106, doi:10.1186/1472-6963-3-9-106.
le Roux, C.-W., Bueter, M., Theis, N., Werling, M., Ashratian, H., Löwenstein, C., Athanasio, T., Bloom, S.-R., Spector, A.-C., Olbers, T. & Lutz, T.-A. (2011). Gastric bypass reduces fat intake and preference. American Journal of Physiology, 301(4), 1057-1066, doi: 10.1152/ajpregu.00139.2011.
Levander, S. (2008). Psykiatri: en orienterande översikt. Lund: Studentlitteratur.
Merrill, E. & Grassley, J. (2008). Women’s stories of their experiences as overweight patients. Journal of Advanced Nursing, 64(2):139-46. doi: 10.1111/j.1365-2648.2008.04794.x.
Moore, S., Hall, J.-N., Harper, S. & Lynch, J.-W. (2010). Global and National Socioeconomic Disparities in Obesity, Overweight, and Underweight Status. Journal of Obesity. doi: 10.1155/2010/514674.
Mulherin, K., Miller, Y.D., Barlow, F.K., Diedrich, P.C. & Thomson, R. (2013). Weight stigma in maternity care: women’s experiences and care providers’ attitudes. BMC Pregnancy and Childbirth, 13(19), doi:10.1186/1471-2393-13-19.
Mårlid, S., Hänni, A. & Zethelius, B. (2015). Övervikt och fetma. I läkemedelsboken. Hämtad den 6 januari 2016, från
http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/nutrition/overvikt_och_fetma.html?id=c2_ 4#c2_4.
Socialstyrelsen (2012). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Stockholm: Socialstyrelsen.
Ngui, B., McDonald-Taylor, D. & Shill, J. (2013). Effects of obesity on patient experience in the emergency department. Emergency Medicine Australasia, 25, 227-232, doi: 10.1111/1742-6723.12065.
Orlistat ® (2015) I FASS.se. Hämtad den 6 januari 2016, från
http://www.fass.se/LIF/product?6&userType=2&nplId=20090723000047&docTy pe=3#pharmacodynamic.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Poon, M-Y. & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate nurses and registred nurses. Journal of Clinical Nursing, 18, 2355-2365. doi: 10.111/j.1365-2702.2008.02709.x.
Puhl, R.M., Moss-Racusin, C.A., Schwartz, M.B. & Brownell, K.D. (2008). Weight stigmatization and bias reduction: perspectives of overweight and obese adults. Health Education Research, 23(2), 347-358, doi: 10.1093/her/cym052.
Ruelaz, A.R., Diefenbach, P., Simon, B., Lanto, A., Arterburn, D. & Shekelle, P.G. (2007). Perceived Barriers to Weight Management in Primary Care -
Perspectives of Patients and Providers. Journal of Internal Medicine, 22(4): 518– 522, doi: 10.1007/s11606-007-0125-4.
Sarvimäki, A. & Stenbock-Hult, B. (2008). Omvårdnadens etik: sjuksköterskan och det moraliska rummet. Stockholm: Liber.
SBU (2002) Fetma – problem och åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Scandinavian Obesity Surgery Registry [SOReg]. (2013). Årsrapport Del 1: Operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer. Hämtad den 20 oktober, 2015, från www.ucr.uu.se/soreg/index.php/dokument/cat_view/58-dokument/57-arsrapporter.
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad den 8 januari 2016, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientlag-2014821_sfs-2014-821/?bet=2014:821.
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad den 8 januari 2016, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/.
Sikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H.H. & Riedel-Heller, S. (2013). Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese Patient. Obese Facts, 2013(6), 513-522. doi: 10.1159/000356692.
Stigmatisering. (2006). I Svenska Akademins Ordbok. Hämtad den 28 november, 2015, från http://sok.saol.se/Saol13_Sidor2.pl?ord=stigmatisering&grad=M.
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Wadden, T.A., Anderson, D.A., Foster, G.D., Bennett, A., Steinberg, C & Sarwer, D.B. (2000). Obese Women’s Perceptions of Their Physicians’ Weight
Management Attitudes and Practices. Archives of Family Medicine, 9(9):854-60.
World Health Organization, WHO. (2009). Global health risks: Mortality and burden of disease attributable to selected major risks. Hämtad 20 oktober, 2015, från
http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GlobalHealthRisks_report_f ull.pdf.
World Health Organization, WHO. (2015). Obesity and overweight. Hämtad den 20 oktober, 2015, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/.
Bilaga 1. Sammanställning av artiklar (n=15) som ligger till grund för resultatet Författare
År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Brown, Stride, Psarou, Brewins & Thompson . 2007 UK Management of obesity in primary care: nurses´practices, beliefs and attitudes. To investigate patterns of clinical practice, beliefs and attitudes of primary care nurses. Kvantitativ Enkät. n=564 (sjuksköterskor och vårdpersonal inom primärvården) Utbildning och organisatoriskt stöd för fetma kräver engagemang av sjuksköterskor. Utbildningen bör också ta itu med attityder och föreställningar. Hög 21/29 Brown & Thompson. 2007 England Primary care nurses attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. To explore primary care nurses’ attitudes, beliefs and perceptions of own body size in relation to giving patients advice about obesity. Kvalitativ Intervjuer. n=15
(sjuksköterskor) Interaktioner med patienter med övervikt kan skilja sig åt för sjuksköterskor med olika kroppsstorlek. Hög 22/25 Brown, Thompson, Tod & Jones. 2006 England Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients. To explore obese patients’ experiences and perceptions of support in primary care. Kvalitativ Intervjuer.
n=28 (patienter) Patienterna kände ofta motvillighet när de presenterar viktproblem och ambivalens kring den hjälp de fick. De ansåg att vården var ambivalent och att det saknades resurser. Hög 23/24 Gudzune, Huizinga, Beach & Cooper. 2012 USA Obese patients overestimate physicians’ attitudes of respect. To evaluate whether obese patients overestimate or underestimate the level of respect that their physicians hold towards them. Kvantitativ Tvärsnittsanalys n= 199 (patienter)
n=39 (läkare) Överskattning av läkares respekt stiger med ökat BMI. Medel 20/29 Gudzone, Huzinga & Cooper. 2011 USA Impact of patient obesity on the patient-provider relationship To examine how negative provider attitudes affect the patient-provider relationship for obese patients. Kvantitativ Tvärsnittsanalys n=6427 (patienter) Patient-vårdgivar relation påverkades i liten grad av patientens vikt. Medel 22/29
Hansson, Rasmussen & Ahlstrom. 2011 Sverigee General practitioners' and district nurses' conceptions of the encounter with obese patients in primary health care. To explore general practitioners’ and district nurses’ conceptions of encountering patients with obesity in primary health care. Kvalitativ Intervjuer. n=20
(vårdpersonal) Personal ansåg att patienten skulle mötas med respekt och att individuella lösningar skulle tas fram. Intresse, kontinuitet och samarbete betonades som viktigt. Hög 23/25 Huzinga, Cooper, Bleich, Clark & Beach. 2009. USA Physician Respect for Patients with Obesity To explore the physicians respect for patients with obesity. Kvantitativ Dataanalys.
n=238 (patienter) Läkare hade låg respekt för patienter med övervikt. Medel 17/29 Jallinoja, Absetz, Kuronen, Nissinen, Talja, Uutela Patja. 2007 Finland. The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. To explore physicians´ and nurses views on patient and professional roles in the management of lifestyle-related diseases and their risk factors. Kvantitativ Enkät n=220 (läkare och sjuksköterskor) En majoritet av deltagarna var överens om att ett stort hinder för livsstilsrelaterade tillstånd är
patientens ovillighet att ändra sina vanor.
Medel 20/29 Jay, Kalet, Ark, McMacken, Messito, Richter, Schlair, Sherman, Zabar & Gillespie. 2009 USA Physicians' attitudes about obesity and their associations with competency and specialty: a cross-sectional study. To report negative attitudes about treating obese patient which is trough to affect patient care. Kvantitativ Enkät.
n=250 (läkare) 40% av läkarna hade en negativ attityd mot patienter med övervikt.
Majoriteten av läkarna ansåg att behandla patienter med övervikt mycket frustrerande. Medel 16/29 Merrill & Grassley. 2008 USA Women’s stories of their experiences as overweight patients. To illuminate the meaning of women’s experiences as overweight patients in their encounters with healthcare services and healthcare providers. Kvalitativ Intervju. n=8 (patienter) Essensens av kvinnors upplevelser var en kamp för att passa in i hälso- och sjukvården.
Hög 23/25
Mulherlin, Miller, Barlow, Diedrich & Thompson- 2013 Australien Weight stigma in maternity care; women’s experiences and care providers’ attitudes To explore the presence of weight stigma in maternity care from both patient and care provider perspectives Kvantitativ Enkät. n=627 (patienter) n= 248 (vårdpersonal) Vårdpersonal inom mödravård har en mer negativ bild av överviktiga patienter egenvård och hälsa än bilden av normalviktiga. Personal har mer negativ attityd till att vårda patienter med övervikt. Hög 21/24 Poon & Tarrant. Kina 2009 Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses. To investigate undergraduate student nurses´ and registered nurses attitudes towards the the management of obese patients. Kvantitativ Tvärsnittsstudie n=352 (sjuksköterske-studenter) n=198 (legitimerade sjuksköterskor)
Resultatet visar att både studenter och legitimerade sjuksköterskor har negativa attityder till patienter med övervikt. Medel 20/29 Ruelaz, Diefenbach, Simon, Lanto, Arterburn & Shekelle. 2007 USA Perceived Barriers to Weight Management in Primary Care - Perspectives of Patients and Providers To identify beliefs about obesity that act as barriers to weight management in primary care. Kvantitativ Tvärsnittsstudie n=48 (personal)
n= 488 (patienter) Vårdgivarna upplevde oftare att patienterna saknade självbehärskning för att hålla en diet och att tidsbrist var primär faktorer för viktuppgång. Medel 23/29 Sikorski, Luppa, Glaesmer, Brähler, König & RIedel-Heller. 2013 Tyskland Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese Patients. To compare different professions attitudes towards obese patients. Kvantitativ Enkät n=682 (hälso- och sjukvårdspersonal) Hälso- och sjukvårdspersonal instämde att det var ofta svårt att få de resurser som behövs för att ta hand om patienter med övervikt. Medel 20/29 Wadden, Anderson, Foster, Bennet, Steinberg & Sarwer. 2000 USA Obese women’s perceptions of Their Physicians’ weight management attitudes and Practices. To examine obese women’s perceptions of their physicians’ weight management attitudes and practices. Kvantitativ Enkät.
n=259 (patienter) Patienterna var generellt nöjda med vården för deras generella hälsa de fått. De var mindre nöjda med vården de fick för deras vikt.
Medel 20/29
Bilaga 2.
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvalitativa studier
Fråga
Ja Nej
1
Motsvarar titeln studiens innehåll?
2
Återger abstraktet studiens innehåll?
3
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
problematik?
4
Leder introduktionen logiskt fram till studiens
syfte?
5
Är studiens syfte tydligt formulerat?
6
Är den kvalitativa metoden beskriven?
7
Är designen relevant utifrån syftet?
8
Finns inklusionskriterier beskrivna?
9
Är inklusionskriterierna relevanta?
10 Finns exklusionkriterier beskrivna?
11 Är exklusionskriterierna relevanta?
12 Är urvalsmetoden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende
bakgrundsvariabler?
15 Anges var studien genomfördes?
16 Anges när studien genomfördes?
17 Anges vald datainsamlingsmetod?
18 Är data systematiskt insamlade?
19 Presenteras hur data analyserats?
20 Är resultaten trovärdigt beskrivna?
21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras
av studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Summa
Maxpoäng
:
25
Erhållen poäng
:
?
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
Bilaga 3.
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvantitativa studier
Fråga
Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll?
2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
problematik?
4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat?
6. Är frågeställningarna tydligt formulerade?
7. Är designen relevant utifrån syftet?
8. Finns inklusionskriterier beskrivna?
9. Är inklusionskriterierna relevanta?
10. Finns exklusionkriterier beskrivna?
11. Är exklusionskriterierna relevanta?
12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte?
16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras?
18. Anges var studien genomfördes?
19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes?
21. Anges vilka mätmetoder som användes?
22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och
analyserats?
24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av
studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet??
27. Diskuterar författarna studiens externa validitet?
28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Erhållen poäng
:
?
Kvalitet
:
låg
medel
hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
