Statsvetenskapliga institutionen Vårtermin 2019 Masteruppsats, 30 hp
Dömd till stigmatisering och segregation?
- En textanalytisk studie om etnisk skolsegregation i Sverige som synliggör internaliserade etniska stereotyper.
Handledare: Josefina Erikson
Författare: Le Wa Van Antal ord: 19 626
Abstract
This study aims to investigate if and how the Swedish Government represents ethnic stereotypes in an official discourse about how segregation in school will be reduced and prevented. Thus the material that I will analyse is the Swedish government's most recently delivered policy document, where solutions to reduce and prevent in school segregation from year 2018 until 2028 are explicitly proposed. The methodology that is adopted in this study is qualitative text analysis. Hence I will use pre-defined analytical tools to investigate how segregation is represented and also what norms are conveyed. Throughout the text analysis I will use previous research and theory about what ethnic stereotypes are to identify if and how ethnic stereotypes occur in the document. The results of the analysis is that a socioeconomic perspective dominates the discourse. Simultaneously traces of ethnic stereotypes also occur. The conclusion of this study is that although there is an explicit will to counter segregation in the Swedish government's official discourse, still traces of ethnic stereotypes occur in the policy document. Hence even in the case of the Swedish Social Democratic government implicit expressions of ethnic stereotypes occur, which might indicate the width of institutionalised ethnic stereotypes in society.
Innehållsförteckning
1.1 Introduktion 5
1.2 Syfte, frågeställningar och hypotes 6
1.3 Disposition 7
2. Tidigare forskning 8
3. Mot en teori om etnisk stereotyp 13
3.1 Vad innebär etniska stereotyper & vad säger tidigare forskning om etniska
stereotyper? 13
3.2 Hur stereotyper manifesteras 16
3.3 Konsekvenser av stereotyper: 19
3.3.1 Internationell och svensk forskning om diskriminering av ‘de andra’ 19 3.3.2 Internalisering av stereotyper och möjligheten att tänka bortom stereotyper 23 3.4 Teoretisk ramverk: identifiering av etniska stereotyper 28
4. Metod 29
4.1 En introduktion till kvalitativ metod 29
4.1.1 Teoretisk metodologisk utgångspunkt: socialkonstruktivism 30
4.1.1.1 Institutionaliserad etniska hierarki 32
4.1.1.2 Metoddiskussion: en socialkonstruktivistisk ansats 33
4.2 Diskursanalys 34
4.2.1 Analysverktyg: etniska stereotyper, representation och normer 36
4.2.2 Operationalisering av analysverktyg 40
4.2.3 Analysverktygens reliabilitet och validitet 41
5. Resultat och analys av empirisk material 46
5.1 Problemrepresentation 46
5.1.2 Orsaksrepresentation 53
5.1.3 Lösningsrepresentation 58
5.1.4 Normrepresentation 64
5.1.5 Representation av etniska stereotyper 67
6. Diskussion 69
7. Slutsats 73
1.1 Introduktion
Sverige framställs i offentliga sammanhang, nationellt och internationellt, som ett mångkulturellt och jämlikt samhälle som står upp för alla människors lika värde oavsett hudfärg, nationalitet, religion och ålder m.m. Trots denna självbild och demokratiska ideal, finns segregation de facto i flera delar av Sverige. Exempelvis råder etnisk segregation på 1 av 5 skolor i Sverige enligt SVT nyheter. Denna situation råder trots att ett viktigt 1
socialdemokratiskt vallöfte i flera år har varit att bryta skolsegregationen. 2
Tidigare forskning har belyst studiet om skolsegregation ur aspekter som primärt berör det fria skolvalet och boendesegregation. Den största delen av denna forskning har en kvantitativ ansats som tittar på orsak och effekter. En aspekt som uppmärksammas i mindre omfattning i 3
forskningen om skolsegregation är betydelsen av stereotypiska föreställningar. Rimliga mekanismer som eventuellt kan upprätthålla skolsegregation med avseende på migrations- bakgrund skulle alltså kunna vara etniska stereotyper, fördomar, stigmatisering och makt- relationer mellan olika etniska grupper. Vid en forskningsöversikt av tidigare forskning om skolsegregation finner jag dock inga studier som uttryckligen studerar etniska stereotyper, fördomar och stigmatisering som potentiella mekanismer till skolsegregation med avseende på migrationsbakgrund. Det är även svårt att hitta kvalitativ forskning om hur den offentliga diskursen om skolsegregation med avseende på migrationsbakgrund ser ut i policydokument i Sverige. Det verkar alltså finnas en forskningslucka där få har studerat både betydelsen av etniska stereotyper och offentliga diskurser som jag ska studera.
Det är viktigt att ha kunskap om stereotyper eftersom det eventuellt kan bidra till att motverka fördomar som kan leda till segregation. Genom att exempelvis utmana en dominerande fördomsfull uppfattning i samhället om att barn med utländsk bakgrund har svårt i skolan på grund av låg intelligens eller låg motivation och lyfta att det finns en 4
institutionell rasism, fördomar och förtryckande stereotyper och diskriminerande handlingar
1Aktuellt, sändning 2019-01-30, 21:00. Hämtad 2019-01-31. 2 Ibid.
kan sätta andra krav på politiska förhållningssätt och åtgärder. Följaktligen syftar min studie till att inte enbart fylla ett forskningsgap genom att studera ämnet på ett innovativt sätt, utan också bidra med kunskap för att motverka en till synes rättfärdigad fördomsfull och
stereotypisk bild av personer med utländsk bakgrund.
Jag kommer att använda Regeringens offentliga policydokument om hur skolsegregation ska motverkas som underlag, för att studera om etniska stereotyper och stigmatisering finns samt hur föreställningar om etniska stereotyper konstrueras i offentlig diskurs. Min hypotes är att stigmatiserande kommentarer om etniska grupper inte nämns explicit i policydokument, eftersom uttryck som innehåller etniska stereotyper inte är förenligt med ett demokratiskt ideal om jämlikhet mellan människor. Däremot tror jag att stigmatiserande kommentarer av personer med utländsk bakgrund primärt nämns implicit, eftersom skolsegregation är ett bestående problem över tid.
1.2 Syfte, frågeställningar och hypotes
Syftet med studien är att undersöka om och hur Regeringen uttrycker fördomar i sin
offentliga diskurs om hur segregation ska motverkas. Studien är ett försök till att bidra med kunskap om hur ojämlika relationer mellan människor på grund av hudfärg kan upprätthållas, neutraliseras, internaliseras och legitimeras av etniska stereotyper. Studien ska därmed med hjälp av på förhand definierade analysverktyg undersöka om en Regering som kan ha goda intentioner och verkar vilja motverka segregation ändå kan ha internaliserade fördomsfulla offentliga uttalanden. Om det är fallet, så skulle det kunna tolkas som att etniska stereotyper är så djupt rotade i vårt samhälle att inte ens de som har en uttalad anti-rasistisk ställning och goda intentioner att motverka segregation kan frångå att omedvetet uttala fördomsfulla uttalanden.
Huvudfrågeställning:
“Hur framställer Regeringen skolsegregation? Mer specifikt, vilken är Regeringens dominerande uppfattning om skolsegregation?”
Underfråga:
“Förekommer stereotypiska framställningar av etniska grupper i Regeringens offentliga diskurs om skolsegregation. Om ja, hur uttrycks dem?”
1.3 Disposition
Först kommer jag att redogöra för tidigare forskning och teorier om vad etniska stereotyper är och hur de uttrycks. Denna redogörelse kommer att utmynna i ett teoretiskt ramverk, som ska fungera som stöd för att objektivt identifiera om etniska stereotyper förekommer i ett
2. Tidigare forskning
Vad säger tidigare forskning om segregation? Vilka aspekter av segregation brukar tidigare forskning fokusera på? Vilka aspekter tittar tidigare forskning mindre på? Genom att göra en forskningsöversikt som leds av dessa tre frågor, så får jag en bättre bild av hur en diskurs om skolsegregation faktiskt ser ut. Samtidigt kommer jag försöka fylla forskningsluckor genom att inkomma med andra infallsvinklar om hur en alternativ diskurs om skolsegregation kan se ut. Där jag uppmärksammar en förbisedd perspektiv om implicita etniska stereotyper och fördomar i den offentliga diskursen om skolsegregation.
Enligt Vetenskapsrådet har forskningen om segregation historiskt sett haft en ganska liten omfattning i Sverige. Idag har däremot USA, Storbritannien och Sverige internationellt sett 5
störst andel publikationer om segregation. Det finns tre dimensioner av forskningen om 6
segregation; demografisk, socioekonomisk och etnisk. Demografisk segregation innebär skillnader i geografisk fördelning efter kategorierna ålder, hushållstyp och kön. Medan socioekonomisk segregation avser resurs- och klasskillnader som kan vara avgörande för vilka områden människor kan bo i en stad. Slutligen avser etnisk segregation att människor med liknande fysiska, etniska och religiösa drag tenderar att bli segregerade efter dessa yttre egenskaper. Den socioekonomisk dimensionen har fått mest uppmärksamhet i studiet av segregation. 7
Vilka är orsakerna bakom segregation? Tidigare forskning har belyst studiet om
skolsegregation ur aspekter som primärt berör det fria skolvalet och boendesegregation. Den 8
största delen av forskningen har en kvantitativ ansats som tittar på orsak och effekter. 9
Exempelvis är studier om skolsegregation är ofta inriktade mot att förstå segregationens betydelser för elevers skolresultat. En annan aspekt i skolsegregationsforskningen är 10
5Vetenskapsrådet 2018: 8. 6Vetenskapsrådet 2018: 4. 7 Ibid.
8Andersson R. 2000. Magnusson-Turner 2008. Lindbom 2007. Dryler H. 2001. 9Ibid.
reformer i utbildningssystemet och dess konsekvenser för en likvärdig utbildning. Ett 11
exempel på ett centralt perspektiv i aktuell forskning om skolsegregation är ett fokus på konsekvenserna av det marknadsstyrda skolan som gestaltas i det fria skolvalet. Sverige är 12
ledande inom denna form av forskning och har lagt grunden för omfattande publiceringar om ämnet i internationella tidskrifter och inhemska rapporter. Skollag (2010: 800) 8§ om allas 13
lika tillgång till utbildning oavsett familjebakgrund och bostadsort har varit ledande för denna forskning. Forskning om skolsegregation brukar sammankopplas med forskning om 14
boendesegregation, eftersom de delvis sammanfaller. Således tittar forskare också på om barns dagliga omgivning och uppväxtvillkor formar utfall i barnets utbildning, arbetsmöjlig- heter och välfärd. Denna forskning faller inom boendesegregation och möjliga grannskaps- effekter. 15
Det råder oenighet kring hur mycket kunskap som finns om segregation. Å ena sidan finns forskare som hävdar att det redan finns mycket kunskap om ämnet, medan å andra sidan finns det andra forskare som hävdar att det saknas kunskaper om såväl orsaker som effekter av segregation. Samtidigt betonar forskare att trots att det finns mycket kunskap om såväl orsaker om effekter av segregation så saknas politisk vilja att motverka segregation. Det har 16
skett en förskjutning av beskrivningen av orsaken till segregation i den offentliga diskursen under de senaste decennierna. Där fokus framför allt har flyttats från ett samhällsansvar eller eventuellt majoritetsbefolkningens ansvar till utrikesfödda personers egna ansvar att de har hamnat i segregation. Mer specifikt har den offentliga diskursen om mångkulturalism och 17
integration i Sverige och Europa dominerats av en retorik som sätter högre krav på att immigranter ska anpassa sig till svenska normer och värderingar sedan 1980-talet. Detta 18
benämns även som en skiftning mot en ny form av assimileringspolitik. I den offentliga 19
11Vetenskapsrådet 2018: 11. 12Vetenskapsrådet 2018: 4. 13Vetenskapsrådet 2018: 11.
14Vetenskapsrådet 2018: 11. Skollag (2010: 800), Lika tillgång till utbildning 8§. 15Andersson R. 2000. Magnusson-Turner 2008. Lindbom 2007. Dryler H. 2001. 16Ibid.
17Vetenskapsrådet 2018: 30.
diskursen i Sverige utmålas även immigranter som ‘de andra’. Ytterst präglas den 20
dominerande diskursen av mer exkluderande sätt att se på medborgarskap, vilket ytterst berör subjekten immigranten, personen med utländsk bakgrund eller människan. 21
Samtidigt saknas kunskaper om majoritetsbefolkningen, exempelvis medelklassens preferenser vid val av bostadsområde eller skola. Orsakerna bakom etnisk segregation är 22
komplexa enligt tidigare forskning. Svensk forskning menar att orsakerna till etnisk
segregation kan till stor del förklaras av inkomstskillnader mellan etniska kategorier i relation till majoritetsbefolkningen. Utöver detta har forskare också påvisat att majoritetsbefolkningen utövar ett handlingsmönster som förstärker etnisk diskriminering och en etniskt delad stad. Såsom att majoritetsbefolkningen flyttar från områden med en växande närvaro av
minoriteter och undviker att flytta in till sådana områden. Det finns frågeställningar som 23
framstår som för komplexa och har därför inte studerats. Exempel på sådana komplexa frågeställningar är segregationens långsiktiga effekter på solidaritet med medmänniskor, syn på den kollektiva identiteten och invånarnas sammanhållning. 24
Ett förslag på en studie som kan placeras under ‘komplexa’ frågeställningar som berör solidaritet, kollektiv identitet och invånarnas sammanhållning är starkt negativa framställningar av personer med utländsk bakgrund som ‘de andra’ vilket kan verka stigmatiserande. Begreppet stigmatisering innebär att andra har negativa attityder,
föreställningar eller stereotyper om socialt konstruerade kategorier. Ett exempel på socialt 25
konstruerad kategori är personer med utländsk bakgrund. Socialpsykologisk forskning om fördomar, stereotyper och diskriminering har visat att det finns sociala grupper eller kategorier av människor som i högre grad tenderar att stigmatiseras. Dessa kategorier personer är ofta immigranter, kvinnor, funktionshindrade och hbtq-personer. Exempelvis 26
20Cederberg 2014: 142; De los Reyes et al. 2003; Pred 2000; Schierup et al. 2006. 21 Cederberg 2014: 137.
tenderar immigranter som har låg status att framställas som hot. En sådan ålagd 27
grupptillhörighet på individer skapar en högre risk att utgöra måltavlor för fördomar, stämplas som avvikande och falla offer för explicit eller implicit diskriminering i samhället. Fördomar och diskriminering skapar ogynnsamma sociala, ekonomiska, politiska och psykologiska effekter på personer som tillhör stigmatiserade och förtryckta grupper. 28
Rumslig stigmatisering kan skapa en känsla av att vara i en främmande del av samhället för de berörda. 29
Baserat på genomgången av tidigare forskning om segregationens är den generella bilden att boendesegregation och det fria skolvalet orsakar skolsegregation. Samtidigt finns luckor om vad som styr majoritetsbefolkningens ‘komplexa’ val eller bortval av såväl boendeområden som skolor. En rimlig men känslig mekanism som kan upprätthålla skolsegregation med avseende på migrationsbakgrund skulle kunna vara stigmatiserande etniska stereotyper. Det är alltså möjligt att personer utan synligt utländsk bakgrund väljer bort boendeområden och skolor med relativt hög andel personer med utländsk bakgrund på grund av stigmatiserande etniska stereotyper av dessa områden. Exempelvis kan ett boendeområde eller skola
systematiskt representeras på ett negativt sätt i statligt utfärdade policydokument vilket formar offentliga diskurser. Negativa etnisk stereotypiska framställningar av områden och människor som vistas där kan bidra till att de förknippas med ett dåligt rykte och lågt status. Om ett område har dåligt rykte och lågt status så är det möjligt att personer utan utländsk bakgrund systematiskt undviker dessa områden. I och med att områden och människor som vistas där redan har ålagts en institutionaliserad stigmatisering och betraktas som avvikande.
Vid en forskningsöversikt av tidigare forskning om skolsegregation tycks den största delen forskning inte uttryckligen studera etniska stereotyper i offentliga diskurser. Mot bakgrund av att det tycks finnas så få studier som uttryckligen fokuserar på etniska stereotyper och
fördomar i offentliga diskurser ska min studie bidra med en kumulativ kunskapsutveckling
3. Mot en teori om etnisk stereotyp
I detta avsnitt ska jag utforska vad etniska stereotyper innebär och vad tidigare forskning och teorier säger om dess innehåll. Med stöd av tidigare forskning och teorier kommer jag
redogöra för varför stereotyper i offentlig diskurs är förkastliga och bör användas som en central aspekt i studiet av segregation. Genomgången av tidigare forskning och teorier om etniska stereotyper i offentlig diskurs kommer att utmynna i ett teoretiskt ramverk som ska appliceras i studiens empiriska analys.
3.1 Vad innebär etniska stereotyper & vad säger tidigare forskning om etniska stereotyper?
I mångkulturella samhällen såsom USA och Sverige lever individer med olika etniska bakgrunder. Allmänna föreställningar om hur medlemmar av olika sociala kategorier såsom etniska grupper beter sig och ser ut kallas för etniska stereotyper. Stereotyp innebär med andra ord att andra ålägger generaliserade egenskaper hos en grupp. Stereotyper är 30
fördomsfulla antaganden om människor, som upprätthåller fördomsfulla attityder och understödjer diskriminering, fastän enskilda individer själva inte accepterar dessa föreställningar. Stereotypiska föreställningar om sociala grupper återspeglas som en 31
självklar del i samhället genom olika kanaler såsom filmer, reklam och tidningar. 32
Etniska stereotyper berör exempelvis kategoriseringarna vita, svarta och araber. Ingen etnisk grupp är fri från stereotyper. Ett exempel på stereotyper om svarta är att dem är sportiga, ointelligenta och högljudda , men också lata och kriminella. Studier av Devine och Baker 33 34
(1991) har visat att det finns stereotypiska etniska undergrupper som alla överlappar med en primär stereotypisk etnisk grupp. Devine och Baker fann att beskrivningar av undergrupperna svart affärsman, svart politiker, svart idrottsman och svart från ghetton överlappar med en
30Brigham 1971: 30-31.
huvudkategori av svart. Däremot finns samtidigt karaktärsdrag i exempelvis yrket som särskiljer undergrupperna från en mer generell stereotypisk uppfattning om en etnisk svart person. Mann har studerat hur väl stereotyper av en etnisk grupp stämmer på individnivå. 35
Mann fann att det fanns variationer på individnivå och att det är svårt att ålägga stereotypiska egenskaper på konkreta individuella fall. Enligt Mann fanns det en oförenlighet mellan 36
stereotyperna och de faktiska egenskaperna i två-tredjedelar av fallen. 37
Ett exempel på forskning om etniska stereotyper i skolan har gjorts i USA. En generell negativ stereotyp om amerikaner med afrikanskt eller latinamerikanskt ursprung är att de är mindre intelligenta än amerikanska elever med europeiskt ursprung. Dessa stereotyper förvärras av statistik som visar att dessa etniska grupper i genomsnitt har lägre provresultat, betyg och har lägre utbildning än deras jämnåriga europeiska kamrater. Medan vilken enskild student som helst kan uppleva ett hot att dömas som inkompetent i skolprestation, så är etniska minoriteter som grupp extra utsatta för att stämplas som inkompetenta på grund av negativa stereotyper. Stereotyperna utgår från att etniska minoritetsgrupper är intellektuellt underlägsna i jämförelse med jämnåriga amerikaner med europeisk ursprung. 38
Tidigare forskning om etniska stereotyper visar att fastän amerikaners synsätt på svarta har blivit mindre negativa så kan fortfarande inte sättet att se på en svart respektive en vit amerikan likställas. Fortfarande förekommer det ofta att svarta förknippas med negativa egenskaper såsom lata, smutsiga, okunniga och vidskepliga. Med andra ord skiljer 39
fortfarande synen på svarta från synen på vita, där svarta betraktas som relativt mer negativa än vita. Denna syn på svarta är inte begränsad till USA, utan förekommer även i Indien, 40
Libanon, Storbritannien, Pakistan m.fl länder. 41
35Ghavami och Peplau 2012: 115. 36Brigham 1971: 28; Mann 1967. 37Brigham 1971: 29.
38Schmader et al. (2001): 94-95; Steele 1997. 39Brigham 1971: 20.
40Ibid.
Brigham har studerat relationen mellan etnisk stereotyp och socioekonomisk klass. Han fann att beskrivningen av svarta är ofta förenad med en lägre socioekonomisk klass. Vita beskrivs däremot med egenskaper tillhörande en högre socioekonomisk klass. Dock betraktas såväl 42
svarta som vita som tillhör en högre socioekonomisk klass som intelligenta, ambitiösa, flitiga, ordentliga och progressiva. Medan såväl vita som svarta som tillhör en lägre 43
socioekonomisk klass betraktas som okunniga, lata, högljudda och smutsiga. Dessa 44
stereotyper är således till synes fria från associationer till raser och är enbart förknippade med klass. Däremot tenderar de flesta vita amerikaner att anta att de flesta vita tillhör en högre 45
socioekonomisk klass, medan de flesta svarta tillhör en lägre socioekonomisk klass. Därmed finns ändå en dominerande fördom om att de flesta svarta tillhör en lägre socioekonomisk klass som är förknippat med negativa personliga egenskaper. Detta är anmärkningsvärt 46
eftersom personer skuldbeläggs för att leva i fattigdom på grund av deras personliga egenskaper snarare än att orsaken finns i ett system som präglas av allmänt mer negativa fördomar mot en viss grupp.
Enligt Campbell 1967 finns det fyra skäl till att stereotyper är förkastliga. För det första människor naivt godtar att en grupps egenskaper är fullt förenliga med stereotyperna istället för att kritisk tänka om stereotyperna stämmer överens med individerna som stereotyperna appliceras på. För det andra överdriver stereotyper såväl skillnader som likheter mellan grupper. I själva verket kan det finnas ännu fler egenskaper som överlappar mellan så kallade olika etniska grupper, men detta faktum förbises. Skillnaderna kan alltså vara betydligt
mindre än stereotyperna påstår. För det tredje sker det en felaktig kausal slutledning, eftersom stereotyper ser skillnader mellan människor och skyller skillnaderna på ras. I själva verker kan skillnader uppstå på grund av olika kontexter eller miljöer. För det fjärde sker det dessutom en felaktig kausal slutledning gällande fientliga attityder mot andra etniciteter. De som har starka stereotypiska attityder tror att är den icke-önskvärda egenskaper som skapar
42Brigham 1971: 20-21; Bayton 1941.
43Brigham 1971: 21; Bayton, McAlister och Hamer 1956: 84. 44Brigham 1971: 21.
45Ibid.
dessa fientliga attityder. I själva verket är det först och främst en fientlighet mot en grupp människor som gör det möjligt för negativa föreställningar om dessa människor att gro. 47
3.2 Hur stereotyper manifesteras
Jag har redogjort för vad stereotyper innebär enligt tidigare forskning. Nu ska jag gå in mer i detalj på hur de manifesteras. Tidigare forskning motiverar att stereotyper inte är godtagbara eftersom stereotyper är felaktiga generaliseringar, ett missbruk av kategorier, ett resultat av felaktiga tankeprocesser och svåra att förändra. Dessa uttryck ska redogöras i detta avsnitt.
Stereotyper är felaktiga generaliseringar
Walter Lippman la grunden till termen stereotyp för att utvecklas i sin bok ‘Public Opinion 1922’. Lippman uppgav att det finns en skenbar omvärld (original ‘quasi-environment’) som ligger mellan en verklig omvärld och människan. Denna skenbara värld finns enligt Lippman på grund av att världen är för komplex för att människan direkt ska bekanta sig med den. Människan skapar därför inre bilder i tanken för att hantera komplexiteten. Människor tenderar att skapa dessa bilder baserat på stereotyper som vi har stött på. Däremot är 48
stereotyper förkastliga enligt Lippman, eftersom de baseras på felaktig fakta och alltför förenklade och felaktiga resonemang, där information redan har färgats av förutfattade meningar före de bearbetas av sunt förnuft. 49
Det finns två övergripande sätt att skapa felaktiga generaliseringar om etniska grupper. Ett fel kan beröra ett felaktigt samband, vilket innebär att det kan finnas en fördom som säger att de flesta medlemmar i en viss etnisk grupp har en speciell egenskap. I själva verket kan dock egenskaperna som andra fördomsfullt antar att människorna har vara felaktiga. Ett annat fel är generaliseringens omfattning, vilket innebär att det kan finnas en fördom som säger att nästan alla (95%) medlemmar i en grupp har en viss egenskap, men i själva verket har kanske enbart de flesta (65%) medlemmar i denna grupp den specifika egenskapen. Det sker således
47Brigham 1971: 20; Campbell 1967: 825. 48 Brigham 1971: 16.
en övergeneralisering. Det sker alltså felaktiga beskrivningar av en grupp på grund av alltför 50
förenklade föreställningar eller grova generaliseringar.
Missbruk av kategoriseringar
Det finns forskare bl.a. Secord som menar att stereotyper är ett missbruk av kategorier. Secord hävdar att stereotyper kategoriserar människor som tillhörande exempelvis en viss etnisk grupp och att person enbart på grund av denna tilldelade grupptillhörighet också har alla egenskaper som är associerade med denna grupp. Vinacke tillägger att stereotyper kan 51
utgöra både negativa och positiva föreställningar om grupper. Vinacke menar också att stereotyper utgör en process att begreppsliggöra människor. Där personlighetsdrag och fysiska karaktäristiska ingår i begreppsliggörandet av människor. Stereotyper är en
konsekvens av social inlärning där klassificeringen av människor baseras på förutbestämda egenskaper såsom hudfärg och ögonfärg o.s.v. Att missbruka kategoriseringar kan vara en 52
form av felaktig generalisering. Dessutom är ett missbruk av kategoriseringar en förutsättning för att senare kunna ålägga egenskaper som förstärker skillnader mellan varje kategori. En kategorisering av människor till olika etniska ‘fack’ föregår alltså vilket innehåll d.v.s. egenskaper som därefter förknippas med varje kategori.
Stereotyper är ett resultat av felaktiga tankeprocesser
Stereotyper är en form av generalisering, men vad är skillnaden mellan ‘vanliga’
generaliseringar och stereotyper? Den primära skillnaden enligt tidigare forskning är sättet stereotyper bildas på. Enligt Lippman är problemet med stereotyper till skillnad från så 53
kallade vanliga generaliseringar att stereotyper bildas när en förutfattad kategoriserande bild föregår förnuft och logiskt resonemang. För förtydliganden innebär det att stereotyper till 54
skillnad från så kallade vanliga generaliseringar inte baseras på en induktiv informations- insamling, utan är snarare baserat på rykten, hörsägen och anekdoter, vilket är otillräckliga
50Brigham 1971: 17.
51Brigham 1971: 18; Secord 1959: 309. 52Brigham 1971: 18; Vinacke 1957: 229. 53Brigham 1971: 18.
bevis för att rättfärdiga generaliseringar. Således är stereotyper ett resultat av felaktiga 55
tankeprocesser som föregår en kritisk informationshämtning och logiskt resonemang.
Stereotyper är föreställningar som är svåra att förändra
Ytterligare en skillnad mellan vanliga generaliseringar och stereotyper är att stereotyper är svåra att förändra. Stereotyper är alltså fasta och stela. Fishman påpekar att stereotyper kan 56
klassificeras som stela om de inte förändras fastän 1) ny information tillkommer, 2) personers behov, motiv och intressen förändras eller 3) interaktionens fokus har förändrats. 57
Tidigare forskning uppger alltså att stereotyper är förkastliga, eftersom de inte överensstämmer med fakta om en etnisk grupp eller för att stereotyper har bildats på tvivelaktiga grunder. Enligt Brown 1958 baseras inte stereotyper på erfarenheter. 58
Stereotyper har till och med funktionen att de rationaliserar själviska beteenden. Stereotyper är inte heller lyhörda för förändring när det möter bevis som pekar åt motsatt riktning. 59
Brown menar att stereotyper implicerar att etniska grupper har medfödda och oföränderliga psykologiska egenskaper. Stereotyper är alltså förkastliga eftersom de inte är mottagliga för 60
ny information som ifrågasätter skeva föreställningar och att människor kan förändras.
Sammanfattningsvis är inte alla generaliseringar stereotyper, utan det är när en persons övertygelser inte förmår uppfylla objektivitet och rationell logik som det fördöms som en stereotyp. Detta innebär med andra ord att en person accepterar en generalisering som är falsk, inte har stöd av tillgänglig data, baseras på ologiskt resonemang eller att
uppfattningarna inte är öppna för förändring när ny information tillförs. En generalisering är således illegitim när den inte motsvarar fakta eller när en inte har samlat tillräckligt med bevis som stödjer generaliseringen.
3.3 Konsekvenser av stereotyper:
Jag har nu redogjort för stereotypers innehåll, men vilka är egentligen konsekvenserna av stereotyper? I detta avsnitt kommer jag redogöra för två primära konsekvenser, vilket är diskriminering och internalisering av stereotyper.
3.3.1 Internationell och svensk forskning om diskriminering av ‘de andra’
Stereotyper kan understödja diskriminerande ord eller handlingar, vilket är illegitimt i sig själv. Dessutom när diskriminering har blivit så omfattande att den betraktas som praxis och en naturlig del av i samhället behöver handlingen inte längre rättfärdigas. Brown Campbell menar att dessa till synes naturliga diskriminerande handlingar ska kritiseras för att
konfrontera påståendet att diskriminering kan rättfärdigas på grund av medfödda och
oföränderliga egenskaper hos en grupp. Ett sätt att indirekt kritisera stereotyper som får stöd 61
av institutionaliserade diskriminerande diskurser och handlingar är att synliggöra dem. Detta avsnitt kommer således att ta upp både internationell och svensk forskning som studerar diskriminering av ‘de andra’, vilket manifesteras i konstruktionen av nationella identiteter och stigmatisering som läggs på utifrån. Internationell och svensk forskning som har
undersökt internalisering av etniska stereotyper och möjligheten att tänka bortom stereotyper kommer också att presenteras.
Internationell forskning om etnisk diskriminering och konstruerade nationella identiteter Amerikansk forskning visar att afroamerikaner och latinamerikaner i högre utsträckning tenderar rapportera att medlemmar från sina etniska grupper har erfarenheter av
diskriminering. Det finns alltså en uppfattning om att vissa etniska grupper ständigt utgör 62
måltavla för orättvisor såsom fördomar och diskriminering på systemnivå. Detta kan kallas 63
för systematisk etnisk orättvisa vilket innebär att skälet till att vissa etniska grupper innehar lägre status i samhället är på grund av illegitima diskriminerande handlingar mot vissa
61Brigham 1971: 31.
etniska minoritetsgrupper. På grund av diskrimineringen spelar det ingen roll hur motiverade eller dugliga individerna är, eftersom de ändå inte kan förbättra sin status i samhället på grund av barriärer som hindrar dem från att uppnå en viss social status. 64
En arena som kan bidra till att systematisk upprätthålla hierarkier mellan olika etniska grupper är offentliga diskurser om exempelvis migrations- och integrationspolitik. Saskia Bonjour och Betty De Hart har studerat hur den offentliga diskursen om migrationspolitik i Nederländerna konstruerar förhållandet mellan nederländska medborgare och immigranter i termer av ‘vi’ mot ‘dem’. Migrationspolitik är precis som andra politiska sakområden såväl en produkt som en producent av identiteter och värderingar. Bonjour och De Hart använder diskurser och politik om anhöriginvandring som fall, vilket de menar utgör en viktig roll i att producera en kollektiv identitet som tydliggör skillnader mellan ‘vi’ och ‘de andra’.
Konstruktionen av ett ‘vi’ och ‘dem’ relation är ett sätt att skapa en nationell kollektiv identitet, eftersom det särskiljer mellan vilka som tillhör nationen. Således kan offentliga diskurser om migrationspolitik som lyfter skillnader mellan ‘vi’ och ‘dem andra’ fungera som ett medel för staten att skydda sin nationella identitet. Genom att tydligt markera en 65
exkludering av andra i offentliga diskurser om migrationspolitik, så ämnar staten att skapa en inre nationell sammanhållning. Dessa föreställningar fungerar sedan som utgångspunkter i 66
konstruktioner av dominerande lagar och regler i samhället. Följaktligen möjliggör och 67
legitimerar konstruktioner av identitet, gränser, tillhörighet och nationer en mer restriktiv migrationspolitik. Notera att legitimeringen av nationer och nationella identiteter däremot 68
kräver en återkommande gränsdragning mellan ‘oss’ och ‘dem’, annars upphör denna dominerande uppfattning. 69
Ett sätt att konstruera identitet, gränser och tillhörighet är att representera migranten och dennes familj som särskilt problematisk i offentliga diskurser. Exempelvis är en generell
64Schmader et al. (2001): 99. 65Bonjour och Hart 2013: 61.
66Bonjour och Hart 2013: 62; Gedalof 2007; Myrdahl 2010. 67Bonjour och Hart 2013: 64.
68Bonjour och Hart 2013: 61-62.
representation av immigranter och deras familjerelation som problematisk på grund av att de präglas av kollektiva principer och religion. Immigrantens relation med sin familj
representeras som orsak till immigranters bristande integration i mottagarlandet. 70
Vidare tenderar offentliga debatter om politik som berör personer med utländsk bakgrund, exempelvis anhöriginvandring, ensidigt fokusera på fall där en sökande kommer från
Marocko och Turkiet. Detta skeva urval sker fastän 75% av de faktiska inkomna ansökningar om anhöriginvandring mellan perioden 1995 och 2004 kommer från andra länder. Genom 71
att strategiskt välja ut dessa två länder för att presentera anhöriginvandring i offentlig diskurs, så förmår politiker representera anhöriginvandring som en främmande kulturell handling. 72
Detta sker genom att representera gränsöverskridande äktenskap som ett uttryck för tvångsäktenskap eller ett manipulativt sätt för att lättare få arbetstillstånd i Nederländerna. Dessa representationer möjliggör för politiker att förknippa anhöriginvandring med brist på moral. Detta är i sin tur ett sätt att påvisa att andra kulturer har normer som är oförenliga med nederländska normer. Detta återskapar en uppfattning av gränsdragningar och vilka som 73
som tillhör nationen baserat på även kulturella värderingar, vilket legitimerar en restriktiv migrationspolitik som i grunden kan verka diskriminerande mot vissa etniciteter. 74
Svensk forskning om diskriminering och stigmatisering
Svensk forskning visar att det kan finnas pålagda diskriminerande och stigmatiserande processer utifrån (exogena). Andra utanför området kan alltså stämpla människor i ett visst område med negativa etiketter. Den negativa stämplingen kan påverka andra utomstående aktörers syn på dessa människor och områden som färgas av fördomar. Stigmatisering kan 75
exempelvis leda till att människor uppfattar olika nivåer av tillit eller trygghet i skolor och bostadsområden, fastän de är likvärdiga i alla avseenden förutom i den etniska
sammansättningen. På grund av en viss etnisk sammansättning så kan en skola vara fri från 76
70 Bonjour och Hart 2013: 62. Grillo 2008: 31.
71Bonjour och Hart 2013: 70. Nederländerna Statistik 2011. 72Bonjour och Hart 2013: 70. Yuval-Davis 2008: 48-49. 73Bonjour och Hart 2013: 72.
74Bonjour och Hart 2013: 70. Yuval-Davis 2008: 48-49.
stigmatisering medan en annan färgas av stigmatisering. Områden som redan är eller börjar 77
bli mer svenskglesa tenderar i synnerhet att utgöra måltavlor för stigmatisering av massmedia och människor utanför området. Den negativa stämplingen kan exempelvis leda till att fler personer utan så kallad utländsk bakgrund undviker att placera sina barn i så kallade
invandrartäta skolor, vilket ökar segregation. Ett områdes rykte är således en mekanism som 78
kan skapa, upprätthålla och öka segregation. Då stigmatisering av personer med utländsk 79
bakgrund inte är en isolerad engångsföreteelse, utan en kontinuerlig och upprepade samhälls- fenomen över tid och rum.
Exogena föreställningar är inte harmlösa utan de som drabbas av negativa stereotyper är högst medvetna om den ålagda stereotypiska bilden om dem själva. Exempelvis har Burnar i en studie bestående av 110 intervjuer med barn med utländsk bakgrund på en segregerad skola i Sverige funnit att barnen var högst medvetna om och dagligen påminda om sin skolas dåliga rykte, låga status och samhällets låga förväntningar om eleverna på skolan. Eleverna 80
upplevde att dessa negativa konnotationer av skolan var en generell representation av majoritetsbefolkningens fördomar mot immigranter, eftersom fördomarna drabbar institutioner såsom skolor som har en relativt hög representation immigranter. 81
Butler och Hamnett benämner fördömanden av bostadsområden eller skolor som ‘social förorening’, vilket innebär att området stämplas som avvikande, isolerad och exkluderad från sådant som tillhör majoriteten. En svensk studie som studerar ‘social förorening’ av Bunar 82
visar att barnens skolor och boendeområden har i politisk diskurs betecknats som segregerat och stigmatiserats i media o.s.v. Exempel på marginaliserade etikettmärkning av barnen och 83
deras föräldrar är att de har undermåliga språkkunskaper, avvikande kulturella koder, är religiöst konservativa och mer benägna att hamna i kriminella aktiviteter. I Bunars 84
77Ibid.
78Andersson 2000: 257.
79Estrada och Nilsson 2011: 267. 80Bunar 2010: 10.
81Ibid.
82Bunar 2010: 150; Butler och Hamnett 2007: 1165. 83Bunar 2010: 143-144, 149.
intervjuer uttrycker eleverna en upplevd känsla av underlägsenhet i förhållande till svenska barn. De hävdar även att deras bostadsområden och skolor har dåligt rykte eftersom 85
majoriteten som vistas där har en synlig utländsk bakgrund. De menar att deras etnicitet är skälet för områdets dåliga rykte och låga status. 86
3.3.2 Internalisering av stereotyper och möjligheten att tänka bortom stereotyper
En annan konsekvens av stereotyper är att de internaliseras av individer som både ålägger och åläggs stereotyper. Det är alltså inte enbart vita personer i samhället som kan ha en
generaliserad bild av etniska grupper på grund av allmänt rådande stereotyper. Till och med många svarta har accepterat och internaliserat stereotypiska synsätt om sig själva. Fastän det 87
finns generella tendenser som lutar mot att världen och dess system blir allt mer rättvis, så finns det fortfarande bevis som påvisar att stödet till denna uppfattning varierar mellan olika etniska grupper. På en systemnivå tenderar afroamerikaner och latinamerikanska elever i 88
mindre utsträckning än amerikaner med europeisk ursprung tro att en person från vilken etnisk grupp som helst kan nå en högre status genom hårt arbete. 89
En studie om barn med utländsk bakgrunds internaliserade etniska stereotyper i den svenska skolan har gjorts av Byrne. Byrne menar etnicitet är förknippat med konnotationer, fördomar och maktrelationer. Att vara vit och tillhöra medelklassen är konstruerad som normen i samhället i vilket andra etniciteter avviker från. Detta konkretiseras på exempelvis olika 90 sätt att prata om barn med och utan utländsk bakgrund enligt Byrne. Exempelvis uttrycker en förälder sina tankar vid skolvalet: “våra barn skulle förmodligen inte känna sig bekväma i en skola där det är otroligt många svarta barn eller riktigt bråkiga vita barn”. Byrne påpekar att 91
användningen av ordet bråkig krävs för att understryka att vita barn kan skapa problem. Däremot krävs inte ordet bråkig tilläggas för att svarta barn ska problematiseras. Att enbart 85Bunar 2010: 148.
86Bunar 2010: 150-151.
87Brigham 1971: 20-21; Bayton 1941: 102.
88Schmader et al. (2001): 99; Kluegel & Smith 1986; Major et al. 2000. 89Schmader et al. (2001): 99; Major et al. 2000.
vara svarta räcker således för att skapa negativa konnotationer, vilket inte är lika självklart för vita barn som betraktas som normen. Vidare påpekar Byrne att skolor kan vara plats där 92
rasism äger rum genom mobbning, läroplaner och att lärare på förväg har olika förväntningar kring vilka kunskaper elever med och utan utländsk bakgrund har. Å andra sidan kan skolor också vara en plattform där multikulturalism och antirasism främjas om man kontinuerligt arbetar för ökad inkludering och likabehandling. Vidare påpekar Byrne att det fria skolvalet 93
och utbildningsmarknaden också har en komplicerad underliggande idé om etnicitet och makt. Byrne menar att vitas privilegierade position konkretiseras obemärkt i skolvalet. När föräldrar funderar på vilken skola de ska placera sina barn i, så är vita ofta medvetna om etnicitet vid val av skola i mångkulturella kontexter. Byrne menar att vita personers 94
möjlighet att återskapa en etnisk rasifierad hierarki passerar obemärkt i detta system där även politiska dokument om skolval är förtäckta av rasifierade och klassificerande diskurser. 95
Således har etniska stereotyper fått ett så starkt fäste att de både har internaliserats av
individer och institutionaliseras i samhället. Detta upprätthåller ojämlikhet och privilegierade vita medelklass föräldrarnas intressen. Byrne hävdar att sociala identiteter, uppdelning av 96
människor och ojämlikhet återskapas genom handlingar, exkluderande diskurser och politik.97
Katz och Bralys har i en amerikansk studie undersökt internalisering av etniska stereotyper i samhället. I studien delade de ut enkäter till studenter på Princeton universitet. I enkäterna 98
blev de instruerade om att plocka ut 10 egenskaper från en lista med 84 egenskaper, som de förknippar mest med olika etniska grupper såsom svarta, tyskar, judar, italienare, britter, amerikaner, japaner, kineser och turkar. Efter det första urvalet av egenskaper skulle de 99
sortera bort hälften av egenskaperna, så att enbart egenskaper som de anser är starkast förknippade med de olika etniska grupperna finns kvar. Katz och Braly utgick från de kvarvarande 5 egenskaperna för att analysera huruvida studenternas utvalda etniska
92Byrne 2009: 430. 93Byrne 2009: 434. 94Byrne 2009: 429. 95Ibid.
96Byrne 2009: 426; Archer och Francis 2007: 74. 97Byrne 2009: 434.
stereotyper i enkäterna överensstämde med rådande dominerande etniska stereotyper i samhället. De menade att om det fanns en hög överensstämmelse så påvisar det att etniska stereotyper är både internaliserade av individer och institutionaliserade i samhället.
Enkätsvaren visade en hög samstämmighet mellan dominerande etniska stereotyper i samhället och respondenternas svar. Således kan rådande stereotyper i samhället begränsa eller forma människors syn på sin omgivning. Samtidigt påvisade Katz och Braly att människor också kan tänka bortom dessa stereotyper. För förtydliganden fann de också i enkätsvaren att svarta och turkar som utsattes för flest fördomar, var en grupp som studenter associerade med både flest och minst antal stereotyper som samstämmer med dominerande stereotyper i samhället. Deras slutsats var således att stereotypiska föreställningar om 100
etniska grupper består om individer medvetet eller omedvetet accepterar ett logiskt felslut om att gruppers egenskaper är starkt förknippade med deras födelseort och hudfärg. Med andra 101
ord menar de alltså att stereotypiska föreställningar är möjliga att förändra.
Möjligheten att tänka såväl inom som bortom internaliserade etniska stereotyper har även studerats i den svenska kontexten av Maja Cederberg. Hon har mer specifikt studerat hur dominerande diskurser formar hur migranter återberättar sina erfarenheter av integration och ojämlikhet. Cederberg finner i synnerhet att två dominerande diskurser framträder i individers berättelser. Ett narrativ utgår från en dominerande diskurs om individuellt ansvar. Medan ett annat narrativ utgår från perspektivet mångkulturell politik. Notera att dessa två diskursiva 102
ramverk förblev alltmer dominerande och formade den offentliga diskursen. Därmed kan likväl immigranten ha internaliserat en offentlig diskurs språkbruk om sig själv. Vidare är det viktigt att notera att inte ens marginaliserade personers enskilda diskurser nödvändigtvis går emot den dominerande diskursen, utan alla diskurser skapas i en social och interagerande kontext. Cederberg kommer fram till att offentliga diskurser begränsar migranters 103
berättelser om sig själva. Således bidrar dominerande diskurser till att normalisera migranters erfarenheter av diskriminering och upprätthåller sociala ojämlikheter. Detta är ett exempel 104 100Brigham 1971: 16-17.
101Brigham 1971: 17; Katz och Braly 1933: 288-289. 102Cederberg 2014: 137.
på en studie om att inte enbart en dominerande offentlig diskurs representerar migranter som en marginaliserad grupp , utan till och med migranter representerar sig själva i enlighet med 105
en dominerande diskurs. Således har den dominerande offentliga diskursen en 106
normaliserande funktion även i det svenska fallet. Ett exempel på att den offentliga diskursen har normaliserats är när immigranter tillkännager att en bristande integration sker på grund av att andra immigranter inte lär sig tillräckligt bra svenska eller isolerar sig själva. Genom att 107
skuldbeläggande offret som orsaken till bristande integration så faller inramningen in i en övergripande offentlig diskurs om individuellt ansvar. Denna dominerande offentliga diskurs döljer diskriminering som en potentiell orsak till immigranters integrationsproblem genom att lyfta individens ansvar. Detta synliggörs i Cederbergs intervjustudie med immigranter vars berättelser om sina erfarenheter av integration i Sverige fullständigt förbiser diskriminering som en potentiell orsak till svårigheter att integreras, samtidigt som immigranters individuella ansvar betonas. Dessa narrativ stämmer överens med en paternalistisk offentlig politisk 108
diskurs där immigranter och andra marginaliserade grupper representeras som såväl passiva som beroende av välfärd. Den paternalistiska diskursen är i sin tur en del av en bredare 109
politisk och ekonomisk omvandling, som förstärker marknadens roll och försöker minska stöd från ett statligt välfärdssystem. Där det finns ett antagande om att varje person har ett val och personligt ansvar. 110
Det finns parallella dominerande offentliga diskurser om politik som representerar
immigranter i huvudsakligen negativa termer, såsom att de är en belastning för samhället. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det också finns andra möjliga diskurser som inte
förminskar migranter. Dessa alternativa diskurser utmanar den dominerande diskursen genom att representera migranten bortom en snäv ramverk som inte nödvändigtvis passar in i en dominerande diskurs. Följaktligen är det möjligt att forma andra representationer av identiteten ‘immigrant’, som inte är kompatibel med en homogen konstruktion av
105Cederberg 2014: 133; Harrison 2009. 106Cederberg 2014: 133.
107 Cederberg 2014: 142. 108Cederberg 2014: 142-143. 109 Cederberg 2014: 143.
immigranten som en självklar del av ett ojämlik maktförhållande i samhället. Exempelvis 111
gav Cederbergs informanter även intervjusvar som utmanar den dominerande diskursen. En informant nämnde negativa aspekter kring att bo i ett segregerat område. Medan en annan informant uppgav att allmänna stereotyper om immigranter såsom att de är lata och utnyttjar bidrag från välfärdssystemet är belastande negativa generaliseringar som informanten
personligen ständigt försöker motbevisa. Således påvisar dessa diskurser avståndstaganden 112
från en dominerande diskurs, där de själva indirekt indikerar att de är offer för diskriminering och exkludering i samhället. Däremot tillkännager inte informanterna offerrollen, eftersom de enligt Cederberg iakttagelser enbart ramar in ‘dåliga’ immigranter som offer, medan de själva representerar sig som accepterade i samhället. Däremot finns det indikationer på att även 113
dem har erfarenheter av diskriminering och exkludering fastän de inte explicit tillkännager det.
111Cederberg 2014: 134, 143; Erel 2007; Inowlocki och Lutz 2000; Yuval-Davis och Kaptani 2009: 58. 112Cederberg 2014: 143.
3.4 Teoretisk ramverk: identifiering av etniska stereotyper
Baserat på redogörelsen av vad etniska stereotyper innebär ska jag utgå från centrala aspekter och designa ett teoretiskt ramverk, för att kunna objektivt identifiera etniska stereotyper i ett empiriskt material. Ramverken beskriver alltså kännetecken för hur etniska stereotyper kan uttryckas och kan fungera som en checklista att hänvisa till för att objektivt avgöra om och hur etniska stereotyper förekommer.
En sammanfattning av teoretiska indikationer på att stereotyper förekommer är:
- Normaliserade övergeneraliseringar och felaktiga generaliseringar som baseras på en ålagd grupptillhörighet såsom etnicitet.
- Etniska grupper antas ha medfödda och oföränderliga egenskaper som är förknippade med deras hudfärg. Exempelvis skensamband mellan hudfärg och psykologiska egenskaper såsom att vara lat, högljudd eller ointelligent o.s.v.
- Beskrivningar av grupper som baseras på hörsägen, rykten och anekdoter istället för fakta appliceras okritiskt på individer.
- Okritiskt förknippa individer med egenskaper före individen ge stöd för att hen verkligen har dessa egenskaper.
- Inte ändra fördomar om en grupps egenskaper fastän information som motsäger stereotypen tillkommer.
- Överdrivna påstådda skillnader mellan grupper. Skapar ett ‘vi’ mot ‘dem’.
- Likheter mellan grupper tas inte upp d.v.s. synen på ‘olika’ etniciteter såsom ‘vit’ och ‘svart’ likställs inte till en gemensam syn på människan.
utrymmesskäl kommer jag inte att presentera den fullständiga listan längre fram i dokumentet igen, utan enbart plocka ut relevanta indikatorer att föra ett analytiskt resonemang kring.
4. Metod
Jag kommer att genomföra en textanalys för att studera om implicita fördomar föreligger och hur de uttrycks i Regeringens policydokument. Detta gör jag med anledning av att tidigare forskning och teorier om internalisering av stereotyper hävdar att människor kan tänka
bortom institutionaliserade etniska stereotyper i samhället. Stereotyper har alltså inte en given mening, utan det är människor som fyller det med innehåll. Mer om grundläggande teoretiska antaganden inom kvalitativ metod ska presenteras i detta avsnitt, vilket utgör underförstådda skäl till att jag väljer att studera etniska stereotyper med en textanalytisk metod. I detta avsnitt kommer jag även presentera den kvalitativa metoden diskursanalys som är en form av
textanalys och hur en diskursanalytisk praktisk genomförs med hjälp av analysverktyg. Därefter kommer jag att presentera skräddarsydda analysverktyg med tonvikt på
representation och normer. Operationalisering av analysverktygen kommer också framföras. Analysverktygens validitet och reliabilitet kommer även att diskuteras. Slutligen presenteras överväganden kring val av fall och empirisk material.
4.1 En introduktion till kvalitativ metod
Uppsatsens frågeställningar är av beskrivande karaktär och ämnar att undersöka sociala konstruktioner av idéer i policydokument. Lämpliga metoder för den här uppsatsen ska därmed utgå från det ontologiska och epistemologiska ställningstagandet att verkligheten är en konstruktion som är beroende av människors subjektiva medvetanden, vilket benämns som idealism. Idealismens teoretiska antagande är att det inte finns objektiva fakta som är 114
oberoende av ett socialt sammanhang. Enligt socialkonstruktivismen är alla symboliska 115
representationer av verkligheten såsom texter och tankar konstruerade av människan. 116
Kvalitativa studier studerar därmed hur människor konstruerar och uppfattar samhället. 117
Typiska frågor för socialkonstruktivistiska studier är hur, vad och vilka sorts idéer som gestaltas i ett sammanhang. Fördjupande teoretiska utgångspunkter för metoder som 118
baseras på en socialkonstruktivistisk ansats kommer att presenteras.
4.1.1 Teoretisk metodologisk utgångspunkt: socialkonstruktivism
Socialkonstruktivismen beskriver ett förhållningssätt där den sociala interaktionen mellan människor är central. Socialkonstruktivismen vilar på tre grundläggande antaganden om hur världen är beskaffad (ontologi) och hur det är möjligt att nå kunskap om världen.
1) Kunskap och mening skapas i sociala processer. 2) Den sociala världen är konstruerad.
3) Det sker en växelverkan mellan produktion av kunskap och skapandet av verkligheten. 119
De tre grundläggande konstruktivistiska antaganden är relativt abstrakta och
sammankopplade. Därmed skall de förklaras. De tre antaganden innebär att det är människors intersubjektiva förståelse av den materiella världen som ger världen betydelse. Fastän föremål existerar och händelser inträffar oberoende av människors förståelse av materiella tingens existens och händelsens inträffande, så får de en mening först när samhällsfenomen tolkas och begripliggörs av människor i sociala sammanhang. I sociala kontexter delar och skapar människor förståelser av världen i en interaktiv process. Språket är ett viktigt verktyg för människor att uttrycka sig om världen och skapa en viss förståelse av världen i sociala kontexter. 120
Det grundläggande socialkonstruktivistiska antagandet är alltså att en materiell verklighet får mening först när människor begreppsliggör och ger verkligheten en mening. När tillräckligt
många människor delar gemensamt uttalade föreställningar om världen, så skapar dessa uttalanden en uppfattning om verkligheten. Idéerna återskapar alltså föreställningar om verkligheten som människor uppfattar som verkligt. Därmed är konsekvenserna av idéerna en konstruerad världsuppfattning. Att konstruktivismen utgår från det ontologiska antagandet 121
att den sociala världen är konstruerad är ytterst relevant vid studiet av sociala fenomen såsom policyskapande. Exempelvis baseras formella institutioner såsom regering och riksdag på sociala konstruktioner, d.v.s. en gemensam uppfattning om hur beslutsprocessen i Sverige bör gå till. Idéer kring policyskapande och informella normer är andra exempel på sociala 122
konstruktioner som är relevanta i utformningen av politik och införanden av nya lagar.
Ett exempel på socialkonstruktivistisk relevans i policyskapande är att det inte finns en given mening bakom det socialt konstruerade begreppet ‘flyktingkris’. Frånvaron av en objektiv och självklar sanning tydliggörs i följdfrågor om vad begreppet flyktingkris innebär; för vem eller vad är människor på flykten egentligen en kris; är det en kris för människorna som lämnat sina hem och riskerar sina liv på flykten; för staten människor lämnar och i relativt snabb takt förlorar sitt humankapital; eller är det en kris för mottagarlandet såsom det svenska välfärdssamhället, nationen eller traditioner? Hur politiska partier, sociala rörelser eller individuella medborgare förhåller sig till människor på flykt påverkar vilken mening
‘flyktingar’ tillskrivs och vilken politisk linje som bedrivs. Exemplet visar att formuleringar kan betinga vem som uppfattas som vän och fiende, vilket förmår såväl bygga som riva murar mellan människor. Därmed är kampen om att skapa den dominerande idéformuleringen i samhället viktig. 123
Socialkonstruktivismen belyser alltså att det finns flera olika uppfattningar om samma samhällsfenomen. Att en specifik idé uttrycks men inte en annan kan implicera omfattande konsekvenser för aktörers handlingar i politiken. Politik går bland annat ut på att besluta om det som berör samhället vi lever i, d.v.s. vårt skapade gemenskap. Därmed kan vårt sätt att se på världen, samhället och människor påverka vilka frågor som politiker kan besluta om.
121Erikson 2011: 20. 122Erikson 2011: 19.
Samtidigt är det som uppfattas som problem och rimliga lösningar beroende av en social konstruerad kontext. Vid en djupare granskning av policyprocesser finns det meningsstrider om hur exempelvis problem ska konstrueras. Det finns också idéer som har institutionaliseras och delas av många, vilket har en högre status än andra idéer. Därmed betonar
konstruktivismen att det är av vikt att undersöka hur exempelvis problem formuleras av dominerande aktörer för att studera hur policy konstrueras. Slutligen lyfter konstruktivismen att aktörer kan skapa nya meningar men också få begränsade handlingsutrymmen och intressen av rådande idéer. 124
4.1.1.1 Institutionaliserad etnisk hierarki
En ordning som delar upp etniciteter i en hierarkisk social struktur är en social konstruktion som präglar hela samhället. Begreppet hierarki används för att understryka och 125
problematisera att relationen mellan olika sociala grupper präglas av makt. Det innebär att dessa gruppers makt och möjligheter är villkorade i förhållande till andra samhällsgrupper. 126
Enligt Iris Marion Young ingår specifikt kön, etnicitet och klass i hierarkiska sociala
strukturer i det moderna samhället. De hierarkiska strukturerna är ojämlika med avseende på dominans, resursfördelningar och makt att sätta normer, vilket begränsar och möjliggör människors kapacitet att agera. Det kan förvisso råda intersektionalitet, vilket innebär att människor kan tillhöra flera olika grupper som korsar varandra. Däremot är vissa kategorier människors sociala position närmare varandra än andra. 127
Sociala strukturer existerar intersubjektivt och är således kollektiva. Det innebär att en social struktur består av mer än ett stort antal individuella handlingar. Sociala strukturer existerar oberoende av vad enskilda individer tycker om dem och gör. Samtidigt är det människor som upprätthåller och reproducerar dominerande sociala strukturer genom specifika handlings- och tankemönster i institutioner som är skapade av människor. Följaktligen är sociala strukturer både rigida och föränderliga. Om tillräckligt många människor förändrar sina
124Erikson 2011: 20-21. 125 Erikson 2011: 21. 126 Erikson 2011: 21.
handlingar och uppfattningar, så är det möjligt att med idéernas kraft förändra rådande sociala strukturer. 128
4.1.1.2 Metoddiskussion: en socialkonstruktivistisk ansats
Skeptiker må ifrågasätta vad socialkonstruktivistiska studier kan bidra med om inte verkligen studeras för hur den faktiskt är, utan endast studerar hur människor uppfattar den.
Ett underliggande socialkonstruktivistisk skäl till relevansen att studera hur människor uppfattar världen är att människor skapar idéer om världen. När tillräckligt många människor uppfattar idéerna som riktiga, oavsett om de egentligen är sanna eller inte, så blir idéerna institutionaliserade i samhället och kan få konsekvenser. Vid en återkoppling till tidigare forskning och teorier om etniska stereotyper så kan stereotyper vara felaktiga generaliseringar eller övergeneraliseringar om grupper och deras egenskaper, vilket kan leda till medvetna eller omedvetna diskriminerande handlingar, fastän stereotypers innehåll inte nödvändigtvis är sanna. Likväl kan en medveten eller omedveten föreställning om att det finns en social struktur i samhället som består av en etnisk hierarki, där vita placeras på toppen medan svarta placeras på botten av hierarkin vara såväl institutionaliserad i samhället som internaliserad av individer och ha konsekvenser. Sociala konstruktioner som är institutionaliserade och
internaliserade kan göra det svårt för individer att helt frigöra sig från dominerande idéer eller föreställningar i samhället fastän de själva inte accepterar föreställningarna.
Samtidigt kan det finnas flera olika uppfattningar om samma samhällsfenomen. Idéer är alltså inte fasta, utan formbara och föränderliga. Precis som att det inte finns en given mening bakom vad det socialt konstruerade begreppet flyktingkris är, så finns inte heller en given mening bakom vilka stereotyper som ska stämplas på olika etniska grupper. Likväl kan problemrepresentationen av segregation politiseras och fyllas med olika innehåll. Därmed kan en studie som utgår från en socialkonstruktivistisk ansats inte enbart identifiera djupt rotade föreställningar eller idéer i samhället, utan också bidra med perspektiv och förslag på hur förståelsen av samhällsfenomen kan omformas. Vilka idéer som dominerar i
representationen av problemet segregation i offentlig diskurs är betydelsefullt, eftersom endast det som betraktas som ett problem kommer att kunna bemötas med åtgärder. Om det finns en aspekt såsom etniska stereotyper som lämnas oproblematiserat eller stämplat som alltför komplext i problemrepresentationen av segregation, så är det rimligt att anta att det inte heller kommer bemötas av åtgärder. Således kan en metod som utgår från
socialkonstruktivismen bidra med att belysa internaliserade eller förbisedda aspekter, som kan ge återverkningar på politiska förslag för att exempelvis motverka segregation. Ytterst kan en omtolkningen av idéer i problemrepresentationen segregation bidra till kampen om att inte enbart konfrontera dominerande idéformuleringar, utan också ge åtgärdsförslag på problem som förbises. En analys av idékonstruktioner kan inte mätas med siffror, utan behöver tolkas och omtolkas i diskurser. Således skulle internaliserade idéer som innehåller diskriminerande föreställningar kunna förbises om inte diskursanalytiska metoder tillämpas för att synliggöra dessa idé- konstruktioner.
4.2 Diskursanalys
Socialkonstruktivismen är en teoretisk ansats, men hur kan idéer studeras i praktiken? Diskursanalys är en kvalitativ metod som förmår studera idéer. Denna metod fäster ett fokus på språkbruk i studiet av samhällsfenomen. Diskursanalys är en analysteknik eller så kallad 129
analysverktyg. Analysverktyg innebär ‘en uppsättning regler för hur ett material ska 130
insamlas och bearbetas’. Sociala konstruktioner i diskurser som inte är uppenbara kan 131
‘dekonstrueras’ med hjälp av analysverktyg. Analysverktyg hjälper alltså en att upptäcka 132
och kritiskt granska djupare liggande idéer och antaganden i språkliga diskurser som aktörer inte alltid är medvetna om. 133
Det finns två former av kvalitativa textanalytiska undersökningar: systematiserande och kritiskt granskande. Systematiserande undersökningar innebär att idéstrukturer klargörs och
lyfts fram tematiskt. Det genomförs genom att logiskt sortera in texters komplexa innehåll till mer överskådliga och enklare kategorier. Medan kritiskt granskande undersökningar inte enbart tydliggör och logiskt ordnar idéstrukturer, utan också kritisk granskar texter. En kritisk granskning eller kritisk analys kan blottlägga maktrelationer som förmedlas i text. Detta benämns som en maktanalytisk ansats. En maktanalytisk ansats kan påvisa att idéer eller meningar som framstår som naturliga och givna är i grunden ett resultat av människors tolkningar. Kritiska analyser synliggör andra möjligheter att kategorisera och förstå samhällsfenomen och således andra sätt att tänka och agera. 134
Det är möjligt att förståelsen av en text ändras när andra centrala begrepp och aspekter införs i en diskurs. Ett exempel på en förbisedd aspekt är normaliserade föreställningar. Michel 135
Foucault menade att studiet av dominerande begrepp och uttryck om vad som betraktas normalt och onormalt kan ge insikt om vad som styr ett visst beteende i vårt samhälle. 136
Diskursanalys kan urskilja normaliserande föreställningar som eventuellt upprätthåller eller driver samhällsproblem. Diskursanalysens styrka är således att den ifrågasätter dominerande föreställningar om verkligheten som kan styra människors handlingar. 137
Planeringen av vilka föreställningar som ska studeras i exempelvis ett textmaterial bestäms vid val av preciserade analysverktyg. Preciserade analysverktyg kan klargöra vad studien ämnar att söka efter på förhand. Detta tillvägagångssätt eliminerar inte möjligheten att vara öppen för att materialet kan uppvisa oväntade detaljer. Så länge analysverktygen tillåter öppna svar, så blir de inte partiska. Dessutom kan läsare ändå ha en uppfattning om vad som är intressant att utläsa i en text. Vilket intresse läsaren har kan bero på exempelvis personens kön, erfarenheter, preferenser eller värderingar. Det är alltså ofrånkomligt att personer studerar världen utifrån omedvetna eller medvetna perspektiv. Att precisera analysverktyg 138
tillåter således en högre transparens om från vilket perspektiv läsaren analyserar texten. Dessutom är det inte säkert att de analytiska perspektiven som läsaren är intresserad av de
134Esaiasson 2017: 213-215. 135Beckman 2005: 50-51.
136Beckman 2005: 89; Foucault 1990. 137Beckman 2005: 96.
facto förekommer i texten. Genom att ha välplanerade analysverktyg kan dock analytikern påpeka att aspekter saknas. På förhand konstruerade analysverktyg kan alltså reducera risken för analytikern att vilseledas av retorik i texter och glömma bort aspekter som analytikern ursprungligen var intresserad av. Därmed öppnas möjligheter för att finna intressanta 139
resultat på vilka meningsbildningar som är närvarande och frånvarande i texter med hjälp av skarpa analysverktyg.
Jag kommer att använda metoden diskursanalys för att samla in, bearbeta och dekonstruera idéer om hur problemet segregation representeras. Jag kommer att tillämpa en kritisk granskande undersökning. Där jag först klargör och systematiserar idéer till enklare
kategorier. Efteråt kommer jag kritisk granska texten genom att undersöka om explicita och implicita normaliserade idéer om etniska stereotyper uttrycks. I följande avsnitt kommer jag att presentera en planering av preciserade analysverktyg som jag ämnar att tillämpa i studiet av empirisk material.
4.2.1 Analysverktyg: etniska stereotyper, representation och normer
Ett sätt att studera dimensionen etnisk stereotyp är att undersöka hur målgruppen etniska minoriteter representeras och vilka dominerande normer som presenteras i texten.
Representationer och normer är således exempel på användningsbara analysverktyg som 140
förenklar studiet av det som vid en första anblick kan uppfattas som komplext. Jag kommer inte bara vara uppmärksam på om olika representationer förekommer, utan också om representationerna som framställs har samma tyngd.
Enligt Kristina Boréus och Göran Bergström kan analysverktyg konstrueras med preciserade perspektiv. Två perspektiv som jag ska titta på i studiet av offentliga diskurser om etnisk 141
skolsegregation är makt och etnicitet, eller mer specifikt etniska stereotyper. Jag kommer att titta på perspektivet etniska stereotyper i alla analysverktyg om representation och normer.
Teoretiska indikationer på etniska stereotypers förekomst är hämtade från den sammanställningen av den tidigare forskningen om etniska stereotyper på sida 28. Exempelvis kan en generell indikation på att etniska stereotyper förekommer i offentliga diskurser om segregation vara förenklade antaganden om människors egenskaper som förknippas med hudfärg. Ytterligare ett exempel som indikerar att etniska stereotyper förekommer är överdrivna skillnader mellan etniska grupper framställs, samtidigt som överlappande egenskaper mellan grupper inte tas upp.
Carol Bacchi tillämpar representation som en metod för att analysera policyn. Denna metod benämns som “What´s the Problem Represented to Be?” eller WPR-metoden. 142
Utgångspunkten för denna metod är att policyproblem inte är givna utan det finns alltid flera sätt att förstå och tolka ett problem. Policyförslag lyfter att det finns vissa representationer och förståelser av problem och maktrelationer som kan dominera och utesluta andra tolkningar. Bacchi har konstruerat preciserade frågor kring representationsbegreppet, som systematiskt kan ställas till policydokument för att få en överblick av hur ett
samhällsfenomen framställs. Jag kommer att studera om Regeringens representation av 143
problemet skolsegregation innehåller explicita eller implicita uttryck för etniska stereotyper. Om etniska stereotyper förekommer men lämnas oproblematiserat i policydokumentet, så kan det implicera att det inte ens finns en tillräcklig medvetenhet kring fördomar i sakfrågan skolsegregation.
Jag kommer att kombinera en representationsanalys med en normanalys i min kritiskt granskande studie om maktrelationer mellan etniciteter. En norm innebär en social
förväntning på hur en viss aktör ska vara och bete sig. Begreppet synliggör vad som betraktas som normalt och hur något eller någon bör vara. Således är normer värdeladdade idéer som indikerar vad som betraktas som normalt och avvikande. Etablerade normer är
underförstådda, så det är en utmaning för analytiker att blottlägga normers existens och innehåll. Ett tillvägagångssätt för att blottlägga det som redan har normaliserats och tas för
