Examensarbete
Kandidatexamen
Äldre människors upplevelser av fysisk aktivitet: en
litteraturöversikt
Older people's experiences of physical activity: a literature
review
Författare: Malin Norman & Emelie Sundkvist Handledare: Marie Elf
Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15hp
Examinationsdatum: 2020-10-19
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstrakt
Bakgrund: Fysisk aktivitet innebär olika kroppsrörelser vilket leder till att
energi-förbrukningen i kroppen ökar. Olika hälsoproblem samt den ökade åldern är de största hindren för äldre att utföra fysisk aktivitet. Den minskande aktivitetsnivån leder till en stel kropp och minskad muskelstyrka. Forskning påvisar den betydande effekten fysisk aktivitet har för den äldre människan och hur livskvalité och hälsa förbättras. Det är aldrig för sent för äldre människor att påbörja ett mer aktivt liv, och äldre bör utföra fysisk aktivitet varje vecka.
Syfte: Beskriva äldres upplevelser av fysisk aktivitet i relation till hälsa och
livs-kvalité.
Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baseras på 10 vetenskapliga
arti-klar från databaserna CINAHL och PubMed. Artiarti-klarna kommer från Sverige, Aus-tralien, England, Skottland, Brasilien och USA. Artiklarna publicerades åren 2010– 2020.
Resultat: I studien identifierades sex olika teman; 1) fysisk aktivitet har positiv
inverkan på måendet, 2) regelbunden fysisk aktivitet förbättrar styrka och rörlighet, 3) gemensam fysisk aktivitet ger social samhörighet, 4) individuell fysisk aktivitet ökar känslan av att vara självständig, 5) den omgivande miljö påverkar möjligheten till fysisk aktivitet och 6) smärta och trötthet försvårar fysisk aktivitet. I resultatet framkom det att många äldre tyckte om att utföra fysisk aktivitet eftersom det ökade deras självständighet och samhörighet, och deras vardag förbättrades.
Slutsats: Synen på fysisk aktivitet varierar hos de äldre och därför är det viktig att
individanpassa fysisk aktivitet så att de äldre blir mer självständiga och motiverade att utföra fysisk aktivitet.
Abstract
Background: Physical activity involves different body movements, which leads to
an increase in energy consumption in the body. Various health problems and increasing age are the biggest obstacles for the elderly to perform physical activity. The decreasing activity level leads to a rigid body and decreased muscle strength. Research shows the significant effect physical activity has on older people and how quality of life and health are improved. It is never too late for older people to start a more active life and older people should perform physical activity every week.
Aim: The aim of this study was to Describe the elderly’s experiences of physical
activity in relation to health and quality of life.
Method: This study is a literature review based on 10 scientific articles from the
CINAHL and PubMed databases. The articles come from Sweden, Australia, England, Scotland, Brazil and the USA. The articles were published between the years 2010 and 2020.
Results: The study identified six different themes; 1) physical activity has a positive
effect on one’s wellbeing, 2) regular physical activity improves strength and mobility, 3) joint physical activity provides social cohesion, 4) individual physical activity increases the feeling of being independent, 5) the surrounding environment affects the possibility of physical activity and 6) pain and fatigue make physical activity more difficult. The results showed that many older people liked to perform physical activity because it increased their independence and belonging, and their everyday life improved.
Conclusion: The view of physical activity varies among the elderly and therefore it
is important to adapt physical activity to the individual so that the elderly become more independent and motivated to perform physical activity.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Äldre ur ett samhällsperspektiv ... 1
Vad definierar fysisk aktivitet? ... 2
Faktorer som påverkar utförandet av fysisk aktivitet ... 3
Hälsoeffekter av fysisk aktivitet ... 3
Hälsofrämjande ... 4 Livskvalité ... 4 Sjuksköterskans roll ... 5 Teoretisk referensram ... 6 Problemformulering ... 7 Syfte ... 8 Metod ... 8 Design ... 8 Urval ... 8 Datainsamling ... 8
Inklusions- och exklusionskriterier ... 9
Värdering av artiklarnas kvalité ... 10
Tillvägagångsätt ... 10
Analys ... 11
Etiskt övervägande ... 11
Resultat ... 12
Fysisk aktivitet har positiv inverkan på måendet... 12
Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar styrka och rörlighet ... 13
Gemensam fysisk aktivitet ger social samhörighet... 14
Individuell fysisk aktivitet ökar känslan av att vara självständig ... 14
Den omgivande miljö påverkar möjligheten till fysisk aktivitet ... 15
Smärta och trötthet försvårar fysisk aktivitet ... 16
Diskussion ... 16
Sammanfattning av huvudresultat ... 16
Resultatdiskussion ... 17
Positiva effekter av fysisk aktivitet ... 17
Negativa upplevelser till utförande av fysisk aktivitet ... 18
Sjuksköterskans betydelse för den äldre människan... 20
Etikdiskussion ... 23
Klinisk betydelse för samhället ... 23
Slutsats ... 24
Vidare forskning... 24
Referenslista ... 26 Bilaga 1. Sökmatris
Bilaga 2. Granskningsmall kvantitativa studier Bilaga 3. Granskningsmall kvalitativa studier Bilaga 4. Artikelmatris
1
Inledning
Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som ingår i sjuksköterskepro-grammet på Högskolan Dalarna samt tidigare erfarenheter inom vårdyrket har vi upplevt att äldre människor i dagens samhälle blir mer inaktiva och ofta blir tillbaka-dragna och det kan leda till ohälsa och nedsatt livskvalité.
Med detta arbete vill vi bidra till en ökad kunskap om hur äldre människor ser på fysisk aktivitet och hur de kan motiveras att utföra mer fysisk aktivitet för att främja sin hälsa och livskvalité.
Bakgrund
Bakgrunden förklarar begreppen äldre ur samhällsperspektiv, definition av fysisk aktivitet, hälsofrämjande, sjuksköterskan roll, teoretisk referensram, problemformu-lering, syfte och frågeställning.
Äldre ur ett samhällsperspektiv
Runt om i världen definieras ordet äldre på olika sätt. I de flesta länder definieras en människa som äldre efter 65 års ålder (World Health Organization [WHO], 2016). Enligt beräknande framtidsanalyser från statistiska centralbyrån kommer antalet äldre i Sverige att öka och år 2028 kommer antalet 80 år och äldre att ha ökat med cirka 50 procent. Mäns nuvarande medellivslängd i Sverige är cirka 81 år och kvinnors är cirka 85 år (Statistiska centralbyrån [SCB], 2020).
En äldre befolkning kan innebära stora utmaningar för samhället och kommunerna runt om i landet då det i analyser tyder på att allt fler äldre människor kommer att behöva bo kvar i sina egna hem innan flytt till särskilt boende. Det kommer att leda till en ökad kostnad för samhället. Majoriteten av de äldre bor i cirka två år på äldre-boende och de som flyttar in har redan en sjukdom och/eller nedsatt beslutsförmåga, ofta till följd av en demenssjukdom. För att äldre människor ska ha möjlighet till att leva ett aktivt och självständigt liv som de önskar, bör samhället bistå med säkra och personcentrerade vård- och omsorgsinsatser (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). För att äldre ska få möjlighet till en god och hållbar omsorg måste beslutsfattare och
2
vård- och omsorgsgivare organisera olika verksamheter så att det finns tydliga struk-turer, kunskapsbaserade metoder och ett bra arbetssätt. Om äldre människor hade en möjlighet till att få tillgång till olika forskningsbaserade, preventions-, vård- och omsorgsinsatser skulle det kunna bidra till en förbättrad hälsa och livskvalité för dem. Alla människor kommer att beröras av åldrandet och alla kommer också att ha olika behov av vård- och omsorgsinsatser (Svensk sjuksköterskeförening, 2015; svensk sjuksköterskeförening, 2018).
Vad definierar fysisk aktivitet?
Det som definierar termen fysisk aktivitet är olika kroppsrörelser som gör att energi-förbrukningen i kroppen hos individen ökar på grund av skelettmuskulaturens sammandragning. Det finns olika typer av fysisk aktivitet som till exempel gym-nastik, friluftsliv, motion och olika typer av kroppsövningar. Fysisk aktivitet kan hjälpa till att bevara rörligheten och förhindra komplikationer vid skada och sjuk-dom (Skog och Grafström, 2013).
Enligt WHO (2018) är det aldrig för sent för äldre människor att bli mer fysiskt aktiva. De rekommenderar att äldre människor bör utföra någon form av fysisk akti-vitet varje vecka. Rekommendationerna ger anvisning om att äldre individer bör vara aktiva från 75 till 150 minuter i veckan och intensiteten bör vara måttlig. Aktiviteterna bör innehålla en aerob karaktär, vilket innebär att pulsen och andningen ska ökas. Exempel på aeroba övningar kan vara rask promenad eller löpning (WHO, 2018). Fysisk aktivitet vid en hög ålder kan förebygga åldersrelaterade sjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, samt att det leder till en ökad muskelmassa och muskelstyrka. Genom att träna upp balansen kan rörligheten och koordinationen förbättras, vilket kan leda till en minskad risk för fallolyckor och frakturer. Eftersom effekten av träning försvinner relativt snabbt är det viktigt upprätthålla någon form av fysisk aktivitet. Väljer äldre att följa dessa rekommendationer och utför någon form av fysisk aktivitet minskas risken för komplikationer och de hälsofrämjande vinsterna ökas. Fysisk aktivitet för äldre människor påverkar inte bara de fysiologiska aspekterna utan även de psykologiska, samt att livskvaliteten ökas (WHO, 2018). Enligt en studie av Tudor - Locke et al.
3
(2011) förbättrar också gångträning och promenader blodtrycket, vilket även Notthoff et al. (2016) studie framhåller.
Faktorer som påverkar utförandet av fysisk aktivitet
I dagens samhälle finns det många olika faktorer som påverkar hur fysiskt aktiva äldre personer är. Dessa faktorer kan bland annat vara hälsa, livsstil, olika utbild-ningar och social status. Det som ses som det största hindret för äldre att vara fysiskt aktiva är olika typer av hälsoproblem. Det kan vara allt från hjärnblödning, hjärt-infarkt, olika former av frakturer eller muskel- och ledvärk (Torjuul et al., 2015; Lövheim et al., 2013). I Lindelöf et al. (2012) studie beskrivs även här att de äldre deltagarna påverkas negativt till att vilja utföra någon form av fysisk aktivitet på grund av smärta, trötthet, svaghet och kroppsliga begränsningar som på så vis hämmar de äldre. Rädslan över att ramla har en negativ inverkan på viljan att vara fysisk aktiv. För andra kan den ökande åldern vara en bidragande faktor som påver-kar till minskad fysisk aktivitet. De olika hälsoproblemen bidrar generellt till en ökad sjukvård och högre sjukvårdskostnader för vårt samhälle (Vårdanalys, 2014). Deltagarna i studien av Torjuul et al. (2015) menar att varierande dagsform, ålder-dom och olika hälsoproblem påverkade de äldres vilja och förmåga att utföra någon form av fysisk aktivitet.
Det finns även positiva faktorer som påverkar utförandet av fysisk aktivet. Exempelvis tog Folkhälsomyndigheten (2019) år 2010 fram en modell som då kallades för seniorguiden, nu samverkansmodellen, där kommun, landsting, den ideella sektorn, hälsocoacher och vårdcentraler arbetade tillsammans för att förbättra hälsan hos äldre. Där visade det sig att mötas upp med andra i samma situation hade en positiv påverkan på hälsan, och hälsan hos samtliga deltagare förbättrades. Deltagarna ansåg också att samverkansmodellen ökade deras motivation till att leva ett mer hälsosamt liv.
Hälsoeffekter av fysisk aktivitet
Genom att upprätthålla fysisk aktivitet minskar risken för att få hjärt- och kärlsjuk-domar, högt blodtryck, förhöjt kolesterol och fetma. Det förbättrar balansen, fall-risken minskar och de kognitiva funktionerna stärks. Fysisk aktivitet där skelettet
4
belastas påverkar benmassans hållfasthet och minskar risken för benbrott. Det är aldrig för sent att påbörja ett mer aktivt liv, och fysisk aktivitet leder till ett hälso-sammare åldrande och längre livslängd (McPhee et al., 2016).
Äldre människor som har ett mindre aktivt liv löper större risk för fallskador till följd av inaktivitet. Detta gör att komplikationer som dålig balans och svaga muskler och leder ökar (Grafström & Skog, 2013). Äldre människor som lever ett mindre fysisk aktivt liv beskrivs enligt Lindelöf et al. (2012) studie som riskabla, då risken att få en stel och sliten kropp ökade och även en plötsligt död kunde ske. Därför beskrev deltagarna i studien att det var viktigt att komma igång med fysisk aktivitet. Att utföra några olika former av övningar gav en positiv effekt då den fysiska styr-kan, kroppsliga energin, välbefinnandet, balansen och gångförmågan förbättrades.
Hälsofrämjande
Definitionen av ordet hälsofrämjande kopplas ofta ihop med det engelska ordet pre-vention som betyder förebyggande. Prepre-vention kan delas upp i primär, sekundär och tertiär och syftar till att påverka olika hälsofaktorer (Svensk sjuksköterskeförening 2008). Den primära preventionen syftar till att förhindra att ohälsa ska uppstå och skapa ett samhälle där sjukdomsriskerna elimineras i den mån det går. Den sekun-dära syftar till att en etablerad sjukdomsutveckling ska förhindras och stoppas. Den tredje preventionen, det vill säga tertiär prevention, vill minska de negativa effek-terna av en uppkommen sjukdomsutveckling (Tengland & Vilhelmsson, 2016). Hälsofrämjande eftersträvar att människor ska ta kontroll över sin egen hälsa. Genom att skaffa färdigheter, kunskap och information till att göra mer hälsosamma val i livet kan människor ta kontroll över sin egen hälsa och förhindra ohälsa vilket leder till en förbättrad hälsa och livskvalité (WHO, 2016). Hur människor väljer att förbättra sin hälsa och livskvalité kan variera, och i dagens samhälle är det tydligt att vårdpersonal har större kännedom om de positiva effekterna av fysisk aktivitet som förbättrar hälsa och livskvalité hos de äldre (Ehnfors et al., 2013).
Livskvalité
Grafström och Skog (2017) definierar livskvalitet så som att människans grund-läggande behov tillfredsställs. Maslow belyser fem olika grundgrund-läggande behov och
5
dessa är behov av trygghet, kärlek och gemenskap, uppskattning, självförverk-ligande samt kroppsliga behov.
För att bibehålla en god livskvalité är det viktigt att försöka vara aktiv genom att bevara sina intressen och hobbyer, vilket kan öppna upp en känsla av självvärde och ett positiv begrepp över sitt liv. Att ha ett positivt tänkande kan hjälpa en människa att bygga upp sitt självförtroende som i sin tur kan leda till en ökad självkänsla. Ett ökat självförtroende och bättre självkänsla kan ge en bättre förutsättning till att hantera sin livssituation som den är, vilket kan komma att resultera i en god hälsa (Kalfoss, 2010).
Sjuksköterskans roll
ICN:s etiska kod beskriver att sjuksköterskan har fyra olika ansvarsområden; främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom samt lindra lidande (Svensk sjuk-sköterskeförening, 2017). En legitimerad sjuksköterska har till uppgift att leda och ansvara för omvårdnadsarbetet. Det innebär att i partnerskap med sin patient och dennes närstående, i teamsamverkan eller självständigt ta ansvar för bedömning, diagnostik, planering, genomförande samt utvärdering av omvårdnad (Svensk sjuk-sköterskeförening, 2016). En av sjuksköterskans roller inom omvårdnad är att förebygga ohälsa och sjukdom samt främja hälsa. Utförande av fysisk aktivitet främjar hälsan och det kan användas i förebyggande syfte men också vid behandling av olika sjukdomstillstånd (Svensk sjuksköterskeförening, 2018).
Genom sitt helhetsperspektiv kan sjuksköterskan motivera och stödja människor att bli mer fysiskt aktiva. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsföre-byggande metoder beskriver att all personal inom hälso- och sjukvård ska uppmärk-samma personer som inte utför tillräckligt med fysisk aktivitet och försöka motivera och stötta dem till att bli mer fysiskt aktiva (Socialstyrelsen, 2014). Genom råd-givning och genom att ge förslag till olika former av fysisk aktivitet kan sjuk-sköterskan uppmuntra äldre människor till att få ett mer aktiv liv (Goodman et al., 2013).
6
I studien av Sanakova och Cap (2018) påpekar sjuksköterskan att kommunikation är en viktig del för att kunna bedriva en god och säker omvårdnad. Kommunika-tionen kan vara mellan sjuksköterskan och patienten eller mellan de olika profes-sionerna på en arbetsplats. Kommunikationen ligger till grund för att planera om-vårdnadsåtgärder som exempelvis rehabilitering.
Oxelmark et al. (2018)beskriver också i sin studie att en sjuksköterska bör tillbringa tid med att lyssna på sina patienter. Genom att ställa frågor förstår sjuksköterskan mer om patienten och dennes åsikter och patienten kan även korrigera sjuksköterskan om det uppstår några felaktigheter. Att ta sig tid att lära känna patienten ses som en investering till att enklare kunna utföra sitt arbete, och patienten känner sig mer delaktig i sin egen vård, vilket har en positiv effekt för patienten och dennes hälsa.
Teoretisk referensram
Lindwall och Wiklund Gustin (2012) beskriver Orems omvårdnadsteori som foku-serar på den enskilde människans förmåga att visa omsorg både till sig själv och till närstående. Orem påpekar att egenvård ligger till stor grund och inriktar sig mot människans kapacitet att ta vara på sig själv. Sedan 1950-talet definierar Orem egenvård som ”aktiviteter som individen initierar och utför i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande” (Lindwall & Wiklund Gustin, 2012, s.169). Utifrån detta kommer egenvård att vara en handling där människan medvetet väljer att utföra till exempel fysisk aktivitet eller äta hälsosammare mat för att gå ner i vikt. Människans hälsa förändras genom livet och det är viktigt att kunna anpassa sig i tillvaron och dess olika krav. Kapaciteten till egenomsorg och motivation blir därför en viktig del i att motverka och förebygga sjukdom samt att bidra till en bättre hälsa (Lindwall och Wiklund Gustin, 2012).
Enligt McCance och McCormack (2017) är professionell kompetens viktigt för sjuksköterskan. Att arbeta utifrån sina kunskaper, färdigheter, ha god självkänne-dom och attityd hjälper sjuksköterskan att fatta beslut och kunna prioritera omvård-nadsbehov. Att känna lojalitet mot patienten är en bra styrka hos sjuksköterskan,
7
eftersom patienten då får känslan av att vara i fokus. Personcentrerad vård ska inklu-dera patienten i vården och därför ska sjuksköterskan sträva efter att patienten känner välbefinnande genom att bli sedd, respekterad och bekräftad. Grafström och Skog (2013) menar att aktivitetsnivån hos äldre kan variera stort och därför bör en personcentrerad vård bedrivas. Detta betyder att den äldre ska få möjlighet till att göra vardagliga aktiviteter som exempelvis klä sig eller tvätta sig eftersom detta upprätthåller funktionen hos den äldre.
Inom personcentrerad vård har sjuksköterskan till uppgift att sätta patienten i cent-rum, inte sjukdomen, samt se patienten som en värdefull och jämbördig person. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en öppenhet, vilja samt visa intresse till patientens egen berättelse för att kunna bygga sig en uppfattning och förståelse över situa-tionen. Patientens beskrivning av sina egna behov bör sjuksköterskan ta hänsyn till vid genomförande av bedömningar och omvårdnad. I största mån ska patienten få leva det liv hen vill leva trots sin sjukdom och ohälsa som kan påverka. För att uppnå god personcentrerad vård krävs det en god kunskap över patienten och dennes vär-deringar, behov, synsätt och intressen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Personcentrerad vård för sjuksköterskans profession kan variera beroende på var man jobbar som sjuksköterska. Inom till exempel äldrevården bör sjuksköterskan arbeta personcentrerat genom att aktivt leda hälsoarbetet utifrån patientens egen levnadsberättelse. Något sjuksköterskan ska tänka på vid utformning av den dagliga vården och den fysiska och sociala miljön för att främja patientens upplevelse av sin hälsa är vem den äldre människan är och vem den har varit, samt vilka prioriteringar, värderingar och behov som finns för personen. Sjuksköterskan ska främja den äldre människan till att i största mån behålla kontrollen över sitt liv samt vara delaktig i sin egen omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Problemformulering
Olika hälsoproblem som kan uppstå vid en ökad ålder kan leda till en minskad aktivitetsnivå för äldre människor. De olika hälsoproblemen kan ge upphov till exempelvis smärta och sämre balans och det i sin tur leder till en negativ känsla till utförande av fysisk aktivitet för äldre människor. Forskning påvisar att fysisk aktivitet har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalité. Utförande av
8
fysisk aktivitet motverkar risk för hälsoproblem och förebygger ohälsa. En del av sjuksköterskan arbete är att försöka motivera äldre till att vara mer aktiva för att förebygga olika sjukdomstillstånd, öka fysiskt välbefinnande och minska hälso-problem. Tidigare studier har visat att det aldrig är för sent för äldre människor att påbörja ett mer aktivt liv. Författarna till denna litteraturöversikt vill visa hur äldre upplever fysisk aktivitet och att den kan påverka deras hälsa och livskvalité positivt.
Syfte
Syftet är att beskriva äldres upplevelser av fysisk aktivitet i relation till hälsa och livskvalité.
Metod
I det här avsnittet presenteras design, urval, datainsamling, inklusions/exklusions-kriterier, värdering av artiklarnas kvalité, tillvägagångssätt, analys och etiskt över-vägande.
Design
Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Friberg (2017) beskriver att meningen med en litteraturöversikt är att sammanställa och jämföra tidigare forsk-ning inom valt område.
Urval
De två elektroniska databaser som har använts för att söka artiklar var Cumulative Index for Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) där fokus ligger på om-vårdnad och National Library of Medicine (Pubmed) som har mer fokus på forsk-ning inom området medicin (Forsberg & Wengström, 2015).
Datainsamling
Artiklarna söktes under perioden april – september 2020. Genom att få en kartlägg-ning av arbetets fokus har en Population, Exposure, Outcome (PEO) struktur an-vänts (VCU Libraries Research Guides, 2020). Systematiska sökningar utfördes i de respektive databaserna där olika termer kombinerades med de booleska sökorden
9
AND och OR för att utöka sökningarna. Den vanligaste sökoperatorn är AND och den används för att koppla ihop olika sökord, exempelvis physical activity AND
quality of life för att bilda en söksträng som styr de olika databaserna att söka efter
artiklar som handlar om både physical activity AND quality of life. Sökoperatorn OR används för att få träff på den ena eller den andra termen om det finns flera synonymer på ordet, exempelvis physical activity OR physical exercise (Friberg, 2017). Östlundh (2017) beskriver boolesk sökteknik som en logisk metod där kombination av ord utgör en specifik sökning.
Sökorden var exercise, physcial activity, physical exercise, group exercise, aged,
aged 65+ years, old people, quality of life, health promotion, health related, sedentary behaviour och prevent. Vid sökning i Pubmed har vi använt oss av MeSH-
Termer för att förenkla sökning. Enligt Karolinska Institutet (u.å.) används MeSH-termer för att lättare hitta artiklar inom ett visst ämne. I sökmatrisen finns en beskrivning på vår sökstrategi som redovisar antalet träffar, lästa titlar, lästa abstract och avslutningsvis de artiklar som ligger till grund för vårt resultat (se bilaga 1).
Tabell 1 - PEO tabell
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier innefattar originalartiklar som publicerades i vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna publicerades mellan 2010 och 2020, var skrivna på engelska och artiklarna skulle vara etiskt granskade eller så skulle det ha gjorts etiskt övervägande på dem. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade personer under 65 år och ansågs ha låg kvalitetsgrad utifrån granskningsmall.
Population Ålder över 65 år
Exponering Aktivitet hos äldre
Outcome Främja livskvalité och hälsa
(VCU Libraries Research Guides, 2020)
10
Värdering av artiklarnas kvalité
Den vetenskapliga kvaliteten av de artiklar som inkluderades i sökningen analys-erades med hjälp av modifierade granskningsmallar från Forsberg & Wengström (2008) och Willman, Stoltz, och Bahtsevani (2006) från Högskolan Dalarna. Eftersom både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades användes två olika mallar för bedömning av artiklarnas kvalitet. I mallen besvarades frågor med två olika svarsalternativ. JA = 1 poäng och NEJ = 0 poäng. (Se bilaga 2 & 3). De artiklar som fick 0–60 procent exkluderades då den ansågs ha låg kvalité. (Se tabell 2 och 3). De slutgiltiga artiklarna som valdes kan ses i artikelmatrisen (se bilaga 4).
Tabell 2. Kvalitativa artiklar
Procent Poäng Kvalitets
grad
80–100 20–25 Hög
61–79 15–19 Medel
Max 25 poäng
Tabell 3. Kvantitativa artiklar
Procent Poäng Kvalitetsgrad
80–100 20–25 Hög
61–79 15–19 Medel
Max 20 poäng
Tillvägagångsätt
Författarna till denna litteraturöversikt har haft daglig kontakt via ZOOM och utfört det skriftliga arbetet i ett gemensamt Google-dokument. Artiklarna som har sökts fram har läst av båda författarna och granskats tillsammans. Vid urvalet av artiklarna läste författarna titlarna och sammanfattningen gemensamt och de som stämde över-ens med litteraturöversiktöver-ens syfte och frågeställning sparades och lästes sedan i full
11
text. De artiklar som inte följde inklusionskriterierna exkluderades. Frågor som upp-stod diskuterades gemensamt under hela examensarbetets gång.
Analys
I Fribergs (2017) metod beskrivs vikten av att se helheten i en text för att sedan kunna återberätta texten i stora drag. För att kunna analysera och tolka texten på ett korrekt sätt kan texten i artikeln delas upp i olika steg. I steg ett av analysarbetet ska texten i artikeln läsas flera gånger och läsaren ska lägga fokus på artikelns resultat samt förstå handlingen av artikeln. I steg två ska fokus ligga på att identifiera det viktigaste från artikelns resultat, då det ska svara på syftet för litteraturöversikten. I steg tre ordnas en sammanställning av studiens resultat. Detta görs för att lättare kunna skaffa sig en överblick i det som ska analyseras. I det fjärde steget av analysarbetet ska skillnader och likheter i artiklarnas resultat identifieras. I det femte och sista steget när analysarbetet är klart ska det presenteras på ett bra och tydligt sätt så att vem som helst kan läsa och förstå.
Analysen gjordes enligt Fribergs (2017) metod. Genom att analysera och granska artiklarna har vi läst dem flera gånger för att få en uppfattning om helheten samtidigt som fokus har legat på artiklarnas resultatdel. De viktigaste delarna från artiklarnas resultat som överensstämmer med vårt syfte har valts ut och sammanställts. Det material som sammanställdes delades upp i olika kategorier för att kunna urskilja likheter och skillnader, och detta resulterade i sex teman.
Etiskt övervägande
Alla artiklar som har valts till denna litteraturöversikt var antingen etiskt granskade eller så har det gjorts etiska övervägande på dem samt originalartiklar som publicerades i vetenskapliga tidskrifter, vilket stärker artiklarnas trovärdighet. Under arbetes gång har författarna haft ett neutralt synsätt för att framställa korrekt fakta och inte felaktigt återge resultatet. Det kan ses som oetiskt att bara presentera artiklar som stödjer forskarens egna åsikter (Forsberg & Wengström, 2016).
Svenska MeSH (Karolinska institutet u.å.) har använts för översättning av termer inom medicin då de valda artiklarna är skrivna på engelska. För att referera korrekt
12
och inte plagiera har vi använt oss av Karolinska Institutets APA-guide vid referering av litteraturer.
Resultat
Till denna litteraturöversikt har totalt 10 artiklar valts ut. Nio artiklar är kvalitativa studier medan en är en kvantitativ studie. En sammanställning av artiklarna finns i artikelmatrisen, (bilaga 2). Artiklarna som valdes ut till denna litteraturöversikt genomfördes runt om i världen. Sverige n=3, Australien n=1, England n=1, Skottland n= 1 Brasilien n= 1 USA n= 3.
Analysen genererade sex olika teman. Dessa teman är Fysisk aktivitet har positiv
inverkan på måendet, Regelbunden fysisk aktivet förbättrar styrka och rörlighet, Gemensam fysisk aktivitet ger social samhörighet, Individuell fysisk aktivitet ökar känslan av att vara självständig, Den omgivande miljö påverkar möjligheten till fysisk aktivitet och Smärta och trötthet försvårar fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet har positiv inverkan på måendet
Enligt flertalet studier upplevde äldre personer att fysisk aktivet har en positiv inverkan på måendet (Burton et al., 2015; Gilbert et al., 2012; Sandlund et al., 2018).
Fysisk aktivitet är viktigt för äldre människor, och att utföra någon form av fysisk aktivitet är en viktig aspekt för att få bättre hälsa och mående samt för att leva ett hälsosamt liv. Utförande av fysisk aktivitet bidrar till en bättre hälsa, livskvalité och välbefinnande. Fysisk aktivitet bidrar också till ett ökat socialt sammanhang och deltagarna beskriver att de utför fysisk aktivitet för att hålla sig friska (Gilbert et al., 2012).
Promenader är en viktig aktivitet enligt deltagarna och för dem betyder en promenad att resa sig upp från stolen och gå runt om eller utanför huset. När deltagarna har utfört sina aktiviteter upplever de en känsla av välbefinnande och förbättrad hälsa (Burton et al., 2015).
13
Känslan efter ett träningspass beskrivs som tillfredsställande och avkopplande. Denna känsla är betydande för deltagarna för att fortsätta med träningen, att utvecklas och att prestera bättre. Det som hjälper dem att fortsätta vara aktiva är en positiv inställning till träningen. Att ha kul och skratta under ett träningspass har stor betydelse för välbefinnandet och måendet. Deltagarna känner även tillfredställelse och avkoppling efter ett avslutat träningspass och detta är av stor betydelse för de äldre att fortsätta att utföra fysisk aktivitet (Sandlund et al., 2018).
Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar styrka och rörlighet
Flera studier visar att regelbunden fysisk aktivitet förbättrar äldres styrka och rörlighet (Camboim et al., 2017; Chastin et al., 2014; Maula et al., 2019).Deltagarna framhåller de positiva effekterna regelbunden fysisk aktivitet ger. De upplever att deras balans och rörlighet förbättras vid utförande av fysisk aktivitet och att de känner sig starkare. De beskriver att de tänker fortsätta utföra fysisk aktivitet eftersom de känner att de blir piggare och starkare (Maula et al., 2019).
Genom att utföra regelbunden fysisk aktivitet minskar smärtor i ben och muskler, vilket ger deltagarna mer frihet att utföra fler saker själva (Camboim et al., 2017). Några av deltagarna berättar att de regelbundet ställer sig upp efter att ha suttit en längre period under dagen, detta för att lindra eventuell stelhet och smärta. Några uttrycker att regelbunden lägesändring, som till exempel från att sitta till att stå och gå, är viktigt. Känslan av att kunna röra sig genom att stå, gå och att ha möjligheten till att kunna delta mer aktivt i vardagen stärker dem samt att deras hälsa och livs-kvalité förbättras (Chastin et al., 2014).
Det finns delade meningar om när på dagen det lämpar sig bäst att vara aktiv. Tiden under morgonen och förmiddagen är bäst lämpad för de flesta av deltagarna då de känner sig utvilade och därför har mer energi. Planläggning för fysisk aktivitet anses viktigt för att förebygga långa perioder av stillasittande (Chastin et al., 2014).
14
Gemensam fysisk aktivitet ger social samhörighet
I flertalet studier upplevde äldre personer att gemensamma aktiviteter ökade den sociala samhörigheten (Sandlund et al., 2018; Leavy & Åberg, 2010; Burton et al., 2015; Kell & Rula, 2019; Maula et al., 2019).
Gruppaktiviteter är ett sätt för äldre människor att träffas och umgås. Genom de nyskapade vänskaperna deltar deltagarna i fler olika gruppövningar, vilket skapar fler vänskaper (Burton et al., 2015). Deras sociala band ökar och känslan över att få komma ut från huset ökar deras motivation till att fortsätta träna tillsammans (Leavy & Åberg, 2010).
Utförande av fysisk aktivitet ger en känsla av ökad livskvalité och samhörighet. Därför är det enligt deltagarna viktigt att få komma ut ur huset och träffa grannar för att utföra fysisk aktivitet tillsammans (Maula et al., 2019). Att få utföra sina valfria aktiviteter utomhus, som till exempel promenader eller att plocka bär, ger de äldre en terapeutisk effekt och de får möjlighet till att reflektera över sina liv (Leavy & Åberg, 2010). Den sociala kontakten som skapas vid fysisk aktivitet är en stor motivation till att fortsätta utföra aktiviteter (Kell & Rula, 2019).
Promenader anser äldre människor är en viktig del för dem och en bra fysisk aktivitet. De tycker om att gå ut och gå med stavar eftersom de ofta träffar på andra som går med stavar samtidigt. För några är rutiner nyckeln för att fortsätta vara fys-iskt aktiva, exempelvis genom att ha några speciella spår eller rundor (Sandlund et al., 2018). Fysisk aktivitet identifieras som en belöning och deras hälsa och livs-kvalité förbättras. Alla deltagarna förstår vikten av de positiva fördelarna fysisk aktivitet ger, det vill säga en ökad hälsa och livskvalité (Maula et al., 2019).
Individuell fysisk aktivitet ökar känslan av att vara
självständig
Flera studier visar att äldre personer upplever att individuell träning bidrar till en känsla av självständighet (Arkkukangas et al., 2017; Jansen & Stube, 2014).
15
Att få ett eget träningsprogram ökar deras känsla av självständighet. Eftersom de flesta av träningsprogrammen är anpassade för att utföras i det egna hemmet är det många deltagare som gillar att ha eget ansvar över sin träning. Det känns bättre att ha ett eget utformat träningsprogram som kan utföras när som helst under dygnet. Många av deltagarna uttrycker att de vill utöka sin träning men föredrar att träna hemma själv istället för att gå till ett gym (Arkkukangas et al., 2017).
Majoriteten av deltagarna påpekar vikten av att få känna sig oberoende och ha kontroll över sin egen träning samt att de får bestämma själv när, var och hur de ska träna, vilket ökar deras självkänsla (Jansen & Stube, 2014).
Den omgivande miljö påverkar möjligheten till fysisk
aktivitet
I flera av studierna förklarar deltagarna att den omgivande miljön kan vara en bi-dragande faktor till om fysisk aktivitet utförs eller inte. (Camboim et al. 2017; Chastin et al., 2014; Jansen & Stube, 2014; Maula et al., 2019)
De äldre påpekar att miljön de vistas i inte är nog tillfredsställande för att uppmuntra dem till att utföra fysisk aktivitet. De flesta deltagarna tycker om att träna utomhus och ibland kan vädret kännas som en begränsning då snö och isiga vägar (Chastin et al., 2014) eller ojämna ytor på vägen kan leda till att träningen uteblir (Jansen & Stube, 2014). Brist på hjälpmedel påverkar också utförandet av fysisk aktivitet samt att brist på viloställen kan leda till att de äldre är kvar inomhus då rädslan för att inte orka gå på grund av trötthet blir för stor. En miljö som gör det möjligt för de äldre att kunna vila har stor betydelse för att fysisk aktivitet ska utföras (Chastin et al., 2014).
Äldre personer känner sig mer bekväma med att utföra fysisk aktivitet när det är ljust ute än när det är mörkt. Under vinterhalvåret väljer de att utföra aktiviteter tidigt under dagen eftersom dagsljuset gör det lättare (Maula et al., 2019).
16
En bidragande faktor till ett mer inaktivt liv är när deltagarna känner sig uteslutna från samhället. De drar sig ofta tillbaka och blir mer ensamma (Camboim et al., 2017).
Smärta och trötthet försvårar fysisk aktivitet
I flertaliga studier framhävs det att olika hälsoproblem, smärta och trötthet begränsar äldre från att vara fysisk aktiva (Cambion et al., 2017; Sandlund et al., 2018).
En av faktorerna som påverkar äldre att vara mindre aktiva och sitta mer är smärtan som uppstår vid utförande av fysisk aktivitet och som känns mer i en stående ställning. Några av deltagarna beskriver att de väljer att inte utföra några fysiska aktiviteter på grund av smärta som uppstår i kroppen och som består i flera dagar. Trötthet och funktionsmässiga begränsningar gör det svårare för de äldre att stå och gå och de väljer därför att utföra färre aktiviteter (Sandlund et al., 2017). Några av deltagarna förklarar att det är svårt att acceptera att kroppen börjar bli försvagad (Cambion et al., 2017).
Diskussion
I diskussionsavsnittet diskuteras huvudresultaten. De rubriker som kommer att presenteras är sammanfattning av huvudresultat, resultatdiskussion, metoddiskus-sion, etikdiskusmetoddiskus-sion, klinisk betydelse för samhället och slutsatser.
I resultatdiskussionen kommer resultatet att granskas utifrån teoretisk referensram samt tidigare forskning. Metoddiskussionen kommer att innehålla val av metod och om den valda metoden har påverkat resultatet. För att diskutera resultatets etiska perspektiv kommer en etisk diskussion att genomföras i slutet av diskussions-avsnittet.
Sammanfattning av huvudresultat
I resultatet beskriver äldre hur deras upplevelser av att utföra fysisk aktivitet gav en tillfredsställande känsla, samt belyser vikten av regelbunden träning för att förhindra ohälsa och smärta men även för att må bättre, både fysiskt och psyk-iskt. Individanpassning av olika aktiviteter hjälpte de äldre att utföra fysisk aktivitet
17
och efter utförd aktivitet fanns en avkopplande känsla. Att få vara aktiv gav en posi-tiv inställning till att upprätthålla fysisk akposi-tivitet. Egna träningsprogram utformades för att passa individen, vilket skapar mer självständighet. De äldre kunde utföra sin träning när som helst under dygnet och de behövde inte besöka något gym, utan kunde utföra träningen i sina egna hem.
Vissa av de äldre föredrar att utföra fysisk aktivitet i grupp då känslan av samhörighet ökade och det bidrog till ökad motivation samt att nya vänskaper skapades. Det som ofta gjorde äldre mer inaktiva var dålig självdisciplin och olika hälsoproblem. Många skyller ofta ifrån sig på dåligt väder som gjorde att träningen uteblev. Dagar då vädret var bra var det många äldre som ändå valde att stanna inne på grund av bristen på viloställen som till exempel sittplatser under en promenad. Regelbunden lägesändring under hela dagen var av stor vikt. Detta förbättrade rörligheten vid träning och hjälpte mot stelhet och smärta.
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer resultat, bakgrund, syfte och den teoretiska referens-ramen att diskuteras.
Positiva effekter av fysisk aktivitet
I litteraturöversiktens resultat framkom det att deltagarna förstod att fysisk aktivitet hade en positiv påverkan på både hälsan och deras mående. I studien gjord av Maula et al. (2019) diskuterade deltagarna de positiva effekterna fysisk aktivitet hade på deras kropp. Både balansen och rörligheten förbättrades vid utförande av fysisk aktivitet och deltagarna kände sig både piggare och starkare. Detta diskuterades även i studien av Gilbert et al. (2012), det vill säga att utföra fysisk aktivitet i en hög ålder bidrog till bättre hälsa, mående och livskvalité. I Sandlund et al. (2018) studie valde många av de äldre att gå ut på dagliga promenader med stavar. Ofta under promenaderna träffade de på andra som var ute och gick med stavar, vilket skapade en känsla av samhörighet. Detta styrks i studien av Maula et al. (2019); Sandlund et al. (2018); Gilbert et al. (2012), det vill säga att den sociala samhörigheten bidrog till en positiv inställning till fysisk aktivitet där de äldre hade kul och skrattade, vilket motiverade dem till att fortsätta utföra fysiska aktiviteter. Detta resultat
18
stämmer överens med en tidigare studie gjord av Notthoff et al. (2016) som i sin studie understryker och beskriver att fysisk aktivitet har en positiv effekt på äldres hälsa och åldrande och att enkla promenader kan främja deras hälsa och livskvalité.
I tidigare forskning av McPhee et al. (2016) beskrivs att fysisk aktivitet ger en posi-tiv effekt och att det aldrig är för sent att påbörja ett mer akposi-tivt liv. Hjärt- och kärl-sjukdomar, fetma, högt blodtryck och högt kolesterolvärde minimeras genom fysisk aktivitet. Genom att upprätthålla regelbunden träning förbättras inte bara balansen utan även de kognitiva funktionerna som resulterar i mindre fall. Det påpekades också i Lindelöf et al. (2012) studie. Att ha kontroll över sin egen träning gjorde att många av deltagarna inte kände något beroende av andra utan kunde utföra fysisk aktivitet när de själv ville (Jansen & Stube, 2014).
Många av deltagarna i studien av Arkkukangas et al., (2017) hade en positiv inställning till att utföra fysisk aktivitet. De flesta tyckte att träning på egen hand eller på ett träningscentrum gav en motiverande effekt till att fortsätta med fysisk aktivitet. Författarna anser att all fysisk aktivitet är bra för människan. Det spelar ingen roll om de tränar i grupp eller tränar själv så länge de utför någon form av fysisk aktivitet. Eftersom studier har påvisat att fysisk aktivitet har en positiv effekt för att minska ohälsa och sjukdomar bör äldre människor tänka på det och försöka utföra någon form av fysisk aktivitet. Det är för deras eget välmående och hälsa som de borde fundera över de positiva effekterna fysisk aktivitet har.
Negativa upplevelser till utförande av fysisk aktivitet
I litteraturöversiktens resultat framkom det att äldre personers olika hälsoproblem, smärta och trötthet påverkade deras förmåga att utföra fysisk aktivitet. Smärta som uppkom vid utförande av fysisk aktivitet ledde till att äldre fick en mer negativ syn på utförande av fysisk aktivitet (Cambion, et al., 2017; Sandlund et al., 2018). Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning där olika hälsoproblem var en stor faktor som förhindrade äldre att utföra fysisk aktivitet. (Torjuul et al., 2015). Deras ökade ålder och en eventuell nedsatt självständighet kan bidra till sämre livskvalité och hälsa (Torjuul et al., 2015). Detta styrks i studien av Lövheim et al. (2013),
19
nämligen att äldre människors vardag kan påverkas negativt av nedsatt själv-ständighet och kognitiv förmåga.
Författarna anser att stor vikt bör läggas på en individanpassad träning. På grund av äldres olika hälsoproblem har de olika kapaciteter till att utföra fysisk aktivitet. Lindwall och Wiklund Gustin (2012) beskriver Orems omvårdnadsteori att män-niskans hälsa kommer att förändras genom hela livet och det därför är viktigt att de äldre försöker hitta motivation till att förbättra sin hälsa. Därför anser författarna att det är av stor vikt att de äldre i stor mån får bibehålla sin aktuella fysiska funktion genom individanpassad träning, för att de ska kunna upprätthålla sin självständighet och hälsa.
I studierna av Sandlund et al. (2018); Camboim et al. (2016) var vädret ofta en begränsning för att utföra fysisk aktivitet. Isiga vägar och mycket regn eller snö gjorde att många av de äldre valde att vara hemma, vilket bidrog till ett mer inaktivt liv och ensamhet. Detta kunde även ses i studien av Chastin et al. (2014) där deltagarna beskrev att miljön kunde ha en negativ effekt på utförandet av fysisk aktivitet. Om det fanns flera möjligheter att vila under till exempel en promenad var de äldre mer benägna att utföra fysisk aktivitet. Författarna anser att äldre människor bör försöka hitta motivation till att utföra någon form av fysisk aktivitet oavsett väder eller miljöns påverkan, eftersom alla former av fysisk aktivitet har påvisat en positiv effekt. Om vädret eller miljön har en påverkan anser författarna att mindre aktiviteter i hemmiljön kan vara tillräckligt för att påverka hälsan positivt. Det styrks även i studierna av Burton et al. (2015) och Notthoff et al. (2016) där det framkom att promenader runt om eller i huset är tillräckligt för att deltagarna ska känna att det påverkar deras hälsa positivt.
I tidigare forskning av Lindelöf et al. (2012) beskrivs det att olika fysiska ned-sättningar påverkade äldre till att inte vilja utföra någon form av fysisk aktivitet. Kroppsliga begränsningar gjorde att de äldre hade en stor rädsla att ramla, och det bidrog till ett negativt tankesätt till utförande av fysisk aktivitet, vilket även deltagarna i Torjuul et al. (2015) studie beskriver.
20
Genom att själva få bestämma vilka övningar de äldre ska göra tror författarna att det kan öka deras motivation till att utföra någon form av fysisk aktivitet.
Sjuksköterskans betydelse för den äldre människan
En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera och stödja äldre till att utföra mer fysisk aktivitet då detta främjar deras hälsa. Sjuksköterskan kan ge olika råd och förslag till äldre människor så att de får ett mer aktivt liv (Goodman et al., 2013). Aktivitetsnivån skiljer sig från individ till individ och det är betydelsefullt att individanpassa vård och aktiviteter (Grafström & Skog, 2013). Det är därför viktigt att arbeta utifrån sina kunskaper och färdigheter. Personcentrerad vård är betydelse-fullt för att en god vård ska kunna bedrivas och för att patienten ska känna sig sedd, respekterad och bekräftad (McCance & McCormack, 2017). Lindwall och Wiklund-Gustin (2012) belyser vikten av att sjuksköterskan bör inrikta sig på personcentrerad vård. Sjuksköterskan ska inkludera patienterna i sin omvårdnadsplanering och förstå vad den enskilde patienten har för omvårdnadsbehov. I tidigare forskning av Sanakova och Cap (2018) beskrivs vikten av att en sjuksköterska ska ha en bra kommunikation med patienten för att kunna bedriva en god omvårdnad. Detta stöds även i studien av Oxelmark et al. (2018) att sjuksköterskan ska kommunicera med sina patienter och ta sig tid att lyssna på dem.
Författarna anser att sjuksköterskan har en betydande roll för den äldre människan. Utförande av fysisk aktivitet är bra och har positiva effekter, dock bör sjuksköterskan ta sig tid till att kommunicera och lyssna på patienten om dennes upplevelser av fysisk aktivitet. Författarna anser att fysisk aktivitet bör anpassas utifrån den enskilde individen, detta för att skapa en bättre upplevelse i utförandet av fysisk aktivitet. Sjuksköterskan bör även stötta och motivera de äldre till att utföra fysisk aktivitet eftersom det har påvisat positiva effekter.
Lindwall och Wiklund Gustin (2012) beskriver Orems omvårdnadsteori där egenvård ligger till grund för människans förmåga att ta hand om sig själv och anpassa sin tillvaro. De äldre bör lägga vikt på att kunna anpassa sig då hälsan kommer att förändras genom livet och egen omsorg blir då viktig att upprätthålla i den äldres vardag för att förebygga sjukdom och förbättra hälsan.
21
Författarna anser att hälsa kan upplevas olika från person till person. Sjuksköterskans arbete bör i största mån inrikta sig mot ett personcentrerat förhållningssätt. Vid utförande av fysisk aktivitet är det viktigt att sjuksköterskan tillåter den äldre att få tid och utrymme till att utföra fysisk aktivitet på egen hand för att de ska få behålla sina motoriska färdigheter till den mån det går. Författarna anser också att den äldre har eget ansvar över sin hälsa och omvårdnad för att upprätthålla en god livskvalité.
Metoddiskussion
Examensarbetet är gjort som en litteraturöversikt över det aktuella forsknings-området. Till den här litteraturöversikten har databaserna PubMed och CINAHL använts för datainsamling. Forsberg och Wengström, (2016) beskriver att dessa två databaser består av riklig information om omvårdnad, vårdvetenskap och medicin. Anledningen till att dessa databaser har använts i litteraturöversikten grundar sig i den information som finns för det valda ämnesområdet. Vi anser det är en styrka att använda dessa två databaser då fokus på innehållet ligger inom vårt område. Hade vi använt oss av fler databaser hade resultatet kunnat bli annorlunda, vilket kan ses som en svaghet. För att underlätta vår sökning bokade vi en tid med en bibliotekarie som gav oss råd om en strukturerad sökmetod. För att begränsa och fånga upp viktiga artiklar använde vi även MeSH-termer. I databasen CINAHL användes begränsningen Peer reviewed. I PubMeds databas ingår inte begränsningen Peer reviewed. För att kontrollera och säkerställa att de valda artiklarna från PubMeds databas var Peer reviewed valde vi att besöka artiklarnas hemsidor, vilket vi anser är en styrka. På grund av att det finns en begränsning av artiklar då alla artiklar inte finns tillgängliga online eller inte finns åtkomliga via Högskolan Dalarnas databaser kan litteraturöversiktens resultat påverkas, och det anses vara en svaghet.
Artiklarna var skrivna på engelska, och därför användes (Karolinska Institutet, u.å.) för översättning av artiklarna. Artiklarna skrevs under tidsperioden 2010–2020. Detta var för att få relevant och aktuell information till litteraturöversikten. Sökorden som författarna använde sig av vid artikelsökning var exercise, physcial
22
people, quality of life, health promotion, health related, sedentary behaviour och prevent.
Exempelvis var sökorden group exercise benefits och sedentary behaviour inte relevanta utifrån syftet. Detta gjorde att litteraturöversiktens teman i resultatdelen blev vinklade då fokus hamnade på gruppaktivitet och stillasittande beteende hos äldre. Teman fokuserade mer på äldres utförande av fysisk aktivitet i grupp och deras stillasittande beteende istället för att fokusera på den äldre människans upplevelser av fysisk aktivitet. Detta anser författarna vara en svaghet eftersom temat inte överensstämde med syftet. Författarna valde att läsa om materialet i artiklarna för att få en tydligare förståelse av studiernas innehåll och utifrån detta bearbetades texten och nya teman skapades som är relevant utifrån litteratur-översiktens syfte. Detta anser författarna är en styrka då resultatet reflekterar mer utifrån studiens syfte. Hade författarna till denna litteraturöversikt från början haft en mer strategisk sökmetod i förhållande till sökorden kunde resultat ha sett annor-lunda ut. Detta innebär att fler artiklar med relevant material utifrån syftet hade inkluderats i litteraturöversikten. Om författarna i framtiden ska skriva en litteraturöversikt kommer ett mer strukturerat och noggrant arbete utföras.
De artiklar som valdes ut till litteraturöversiktens resultat var både kvalitativa och kvantitativa studier. Forsberg och Wengström (2016) påpekar i sin studie att det finns fördelar med att välja både kvalitativa och kvantitativa artiklar till en litteratur-översikt. Fördelen enligt dem är att man kan belysa resultatet från flera olika synvinklar genom att få fram olika typer av information via blandade metoder, till exempel intervjuer eller frågeformulär. Det anser vi är en styrka eftersom det ger en större informationskälla.
Vid kvalitetsgranskningen av alla artiklar valdes 10 artiklar ut till resultatet. 8 av de 10 artiklarna erhöll en hög kvalité medan resterande artiklar erhöll medelkvalité. Kvalitén i resultatet stärkes genom att kvalitetsgranska artiklarna.
De artiklar som är med i litteraturöversikten är från många olika länder vilket ökar trovärdigheten. Att få en mer global översikt över hur äldres fysiska aktivitetsnivå förhåller sig ser vi som en styrka.
23
Etikdiskussion
Under tiden som litteraturöversikten pågått har författarna hjälpts åt att läsa och granska artiklarna flertalet gånger, detta för att få en bättre uppfattning om innehållet i artiklarna och få en tydligare bild av resultatet. Vi har haft ett neutralt synsätt samt inkluderat artiklar som är granskade, och Forsberg och Wengström (2016) beskriver i sin studie vikten vid val av artiklar att etiska överväganden ska ha gjorts eller att de är granskade av en etikkommitté. Allt resultat ska presenteras även om det inte stöder ens hypotes. Det anses vara oetiskt att bara presentera artiklar som stöder ens egna hypotes.
Eftersom alla utvalda artiklar är skrivna på engelska har vi använt oss av KI:s över-sättning. Författarna har tagit hänsyn till att engelska ord kan översättas till flera olika svenska ord, och därför har det diskuterats mellan författarna för att undvika missförstånd och feltolkningar.
Klinisk betydelse för samhället
I resultatet i denna litteraturöversikt kom det fram både positiva och negativa erfar-enheter från de äldre. Många av de äldre är medvetna om riskerna i att vara inaktiv. Hälsoproblem ökar, vilket kan leda till olika sjukdomstillstånd och en försämrad livskvalité. Anledningen till att många äldre är inaktiva beror på dålig motivation, självdisciplin och rädsla för fall. Det var många som skyllde på dåligt väder och därför valde de att stanna hemma, och detta påverkade deras sociala liv negativt. Positiva fördelar som framkom i denna litteraturöversikt var att många äldre tyckte att fysisk aktivitet bidrog till en förbättrad hälsa och livskvalité. De hade möjlighet att välja olika varianter av fysisk aktivitet som passar dem utifrån deras egna förutsättningar. De som utförde någon typ av gruppträning belyste den sociala gemenskapen som en viktig del i att fortsätta vara aktiv.
Inaktivitet kan ha stora konsekvenser för samhället på grund av att den äldre befolkningen får sämre hälsa och livskvalité. Det inaktiva livet kan orsaka sjuk-domstillstånd som exempelvis övervikt, nedsatt koordinationsförmåga och hjärt- och kärlsjukdomar. Detta kan bli stora kostnader för samhället då längre
24
sjukhusvistelser kan förekomma. Sjuksköterskans roll blir då viktig vid kontakt med patienterna. Sjuksköterskan har en stor möjlighet att informera de äldre människorna om hur fysisk aktivitet påverkar dem positivt och hur det kan förbättra deras hälsa och livskvalité. Författarna anser att sjuksköterskans roll har en stor betydelse för att förebygga ohälsa hos de äldre samt att uppmuntra dem att hitta motivation till att utföra mer fysisk aktivitet. En ökad hälsa och livskvalité för äldre människor kan bidra till färre sjukhusvistelser och en mindre kostnad för samhället.
Slutsats
I vår litteraturöversikt framkom det att äldre hade olika åsikter angående upplevelser av fysisk aktivitet. Det är en självklarhet eftersom alla människor är olika. Det är viktigt att förstå konsekvenserna som kan uppstå av att vara inaktiv men att kunna ha det egna valet att välja själv. En del av vårt syfte var att beskriva äldres upplevelser av fysisk aktivitet i relation till hälsa och livskvalité. Det som framkom i vårt huvudresultat och som hade en betydande roll var att hälsa och alla äldre människor upplever fysisk aktivitet olika. De flesta upplevde en förbättrad hälsa och livskvalité samt ökad social samhörighet. Medan några upplevde att smärta, trötthet och miljö begränsade dem till att utföra fysisk aktivitet. Det är viktigt att komma ihåg att det är det lilla man gör som räknas. Fysisk aktivitet bör individanpassas och sjuksköterskan har en betydande roll genom att motivera och stödja de äldre till att förstå innebörden av fysisk aktivitet samt ge råd om fördelarna. Personcentrerat förhållningssätt bör lägga grunden för en bra fysisk aktivitetsnivå och genom att individanpassa träningsprogram känner de äldre en större självständighet.
Vidare forskning
Under tiden som detta examensarbete har pågått har vi insett att äldre människor utövar fysisk aktivitet i större utsträckning än vi trott globalt. Därför föreslår vi en vidare forskning om hur fysisk aktivitet skiljer sig mellan låg och höginkomstländer. Anledningen till att vi föreslår det som en vidare forskning är för att det skulle vara intressant och se skillnaderna i utövandet av fysisk aktivitet.
25
Det kan även vara gynnsamt att utföra vidare forskning på hur de äldre ser på fysisk aktivitet i Sverige. Kan samhället utvecklas för att bidra till en ökad fysisk aktivitets-nivå hos de äldre?
26
Referenslista
*Arkkukangas, M., Sundler, A., Söderlund, A., Eriksson, S., & Johansson, A-C. (2017). Older persons experiences of a home -based exercise program with behavioral change support. Physiotherapy theory and Practice (33)12, 905-913. doi:10.1080/09593985.2017.1359869
Bahtsevani, C., Nilsson, R., Sandström, B., & Willman, A. (2016).
Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet.
Lund: Studentlitteratur.
* Burton, E., Lewin, G., & Duncan, B. (2015). Physical activity preferences ofo lder home care clients. International Journal of Older People Nursing 10(3), 170-178. doi: 10.1111/opn.12065
*Camboim, F., Nobrega, O., Barbosa- Davim, R., Camboim, A., Ventura- Nunes, R-M., & Ximenes- Olivera, S. (2017). Benefits of physical activitys in the third age for the quality of life. Journal of Nursing 11(6), 2415-2422.
doi:10.5205/reuol.10827-96111-1-ED.1106201721
*Chastin, S., Fitzpatrik, N., Andrews, M., & DiCroce, N. (2014). Determinants of sedentary behaviors, motivation, barriers and strategies to reduce sitting time in older women. International Journal of Environmental Research and Public Health
11, 773-791. doi:10.3390/ijerph110100773
Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken:
välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Seniorguiden. Hämtad 20201010 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/halsosamt-aldrande/samverkansmodell/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. (Fjärde upplagan). Johanneshov: MTM
27
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. (s.129-139). (Tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red.), Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.141-152). (Tredje
upplagan). Lund: Studentlitteratur.
*Gilbert, C., Hagerty, D., & Taggert., M. (2012). Exploring Factors Related to Healthy Ageing. Self-Care , Dependent – Care & Nursing 19(1), 20-25.
Goodman, C., Davies, S., Dinan, S., See Tai, S., & Illife, S. & (2013). Activity promotion for community – dweeling older people: a survey of the contribution of primary cara nurses. British Journal of Community Nursing 16(1), 12-17. doi: 10.12968/bjcn.2011.16.1.12
Grafström, M., & Skog, M. (2013). Äldres hälsa och livskvalitet. (1. uppl.) Stockholm: Sanoma utbildning.
*Jansen, Schlinda., L., & Stube, J. (2014). Older Adults Perceptions of Physical activity: A Qualitative study. Occupational Therapy International. 21(2), 53-62. doi: 10.1002/oti.1361
Kalfoss, M. (2010). Quality of life among Norwegian older adults: focus group result. Research in Gerontological Nursing 3(2), 100-112. doi:10.3928/19404921-20091207-99
Karolinska institutet. (u.å.). Vad är nyttan med MeSH-termer. Hämtad 2020-03-09 från https://mesh.kib.ki.se/info/vad-ar-nyttan-med-mesh-termer
28
*Kell, P, K., & Rula, Y, E. (2019). Increasing exercise frequency is associated with health and quality-of-life benefits for older adults. Quality of life Research.
28(12), 3267-3272. doi: 10.1007/s11136-019-02264-z
Kirkevold, M. (2018). Bedömning. I M. Kirkevold,. K. Bodtkorb & A. Hylen Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad (2:a uppl., s. 124-145). Liber.
*Leavy, B., & Åberg, A-C. (2010). Not ready to throw in the towel: precetions of physical activity held by older adults in Stockholm and Dublin. Journal of Ageing
and Physical activity 18(2), 219-236. doi: 10.1123/japa.18.2.219
Lindelöf, N., Karlsson, S., & Lundman, B. (2012). Experiences of high- intensity functional exercise programme among older people dependent in activities of daily living. Physiotherapy Theory & Practice 28(4), 307-316.
doi:10.3109/09593985.2011.611217
Lindwall, L., & Wiklund Gustin. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis (1 uppl.). Natur & kultur. Lund: Studentlitteratur.
Lövheim, H., Granheim, U., Jonsen, E., Strandberg, G., & Lundman, B. (2013). Changes in sense of coherence in old age - a 5 - year follow-up of the Umeå 85 + study. Scandinavian Journal of Caring Sciences 27(1), 13-19. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.00988.x
*Maula, A., LaFond, N., Orton, E., Iliffe, S., Audsley, S., Vedhara, K., & Kendrick, D. (2019). Use it or lose it: a qualitative study of the maintenance of physical activity in older adults. BMC Geriatrics (19) 349. doi: 10.1186/s12877-019-1366-x
McCance, T., & McCormack, B. (2017). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M.Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetens (s. 81-110). Stockholm: Liber. McPhee, J., French, D., Jackson, D., Nazroo, J., Pendleton, N & Degens, H. (2016). Physical activity in older age: perspectives for healthy ageing and frailty.
29
Myndighet för vårdanalys. (2014). VIP i vården? Om utmaningar i vården av
personer med kronisk sjukdom. (Rapport 2014:2) Hämtad från
https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/12/2014-2-VIP-i-vården.pdf
Notthoff, N., Klomp, P., Doerwald, F., & Scheibe, S. (2016). Positive messages enhance older adult’s motivation and recognition memory for physical activity programmes. European Journal of Ageing 13(3), 251-257. doi:10.1007/s10433-016-0368-1
Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2018).
Registered Nurses’ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 612–621. doi:10.1111/scs.12486
Sanakova, S., & Cap, J. (2018). Dignity of elderly adults from the perspective of nurser: a qualitative descriptive study. Central European Journal of Nursing and
Midwifery 9(4), 906-914. doi:10.15452/CEJNM.2018.09.0023
*Sandlund, M., Pohl, P., Ahlgren, C., Skelton, D-A., Melander-Wikaman, A., Bergvall-Kåreborn, B., & Lundin-Olsson, L. (2018). Gender perspective on older people's exercise preferences an motivators in the context of fall preventing.
BioMed Research International 1-11. doi:10.1155/2018/6865156
Statistiska centralbyrån. (2020). Medellivslängden i Sverige. Hämtad från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/
Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskan hälsofrämjande
arbete. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
30
Svensk Sjuksköterskeförening. (2015). Äldre personers har rätt till god och säker
omvårdnad. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/aldre.personers.ratt.till.omvardnad.webb.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_1 6.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2018). Bra liv för äldre. Forskning ger nya
möjligheter. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/forskning-och-utveckling-publikationer/bra_liv_for_aldre.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2018). Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor. Hämtad från
https://www.swenurse.se/contentassets/b5526a1a88ac4e88ae0e0406d111c22a/ssf-folder-fysisk-aktivitet.pdf.pdf
Tengland, P., & Vilhelmsson, A. (2016). Global folkhälsa: Om livsvillkor,
sjukdomar och social rättvisa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Torjuul, K., Birkenes, S., Myren, S, G-E., & Torvik, K. (2015). Older people's experiences of regularly in groups: Focus group interviews with older people age
31
80 years and over. Nordic journal of Nursing Research 35(2), 85-90. doi: 10.1177/0107408315574446
Tudor – Locke, M., Craig, C., Brown, W., Clemes, S., De Cocker, K., Gilies-Corti, B., Hatano, Y., Inoue, S., Matsduo, S., Mutrie, N., Oppert, J-M., Rowe, D.,
Schmidt, M., Schofield, G., Spence, J., Teixeria, P., Tully, M., & Blair, S. (2011). How many steps/day are enough? For adults. International Journal of behavioral
Nutrition and Physical Activity 8(80), 1-17. doi: 10.1186/1479-5868-8-80.
Virginia commonwealth university (2018). How to conduct a literature review. Hämtad 2020-04-22 från https://guides.library.vcu.edu/health-sciences-lit-review/question
World Health Organization. (2016). Definition of an older or elderly person. Hämtad från https://www.who.int/healthinfo/survey/ageingdefnolder/en/
World Health Organization. (2016). What is health promotion?. Hämtad från https://www.who.int/news-room/q-a-detail/what-is-health-promotion
World Health Organization. (2018). Physical activity and older adults. Hämtad från https://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_olderadults/en/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.59-82). (Tredje upplagan).
Bilaga 1. Sökmartris
Databaser
Datum Sökord Avgränsningar Antal träffar Urval efter lästa artiklar Urval efter lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal valda artiklar
Cinahl 27/5–20 Exercise AND Aged: 65+ years AND Quality of life AND Health related 10 år, peer reviewed, engelska 64st 64st 9st 5st 1st Cinahl 28/5–20 Exercise OR Physical actvity AND Aged: 65+ years OR Old people AND Prevent 10 år, peer reviewed, engelska 258st 258st 13st 1st 1st Cinahl 24/5–20 Exercise program OR Physical activity OR Exercise AND Elderly AND Promotion of health 10 år, peer reviewed, engelska 260st 260st 25st 8st 1st
