Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 : Lägesrapport 1978-10

Nr 135 - 1978 ISSN 0347-6Q49

t

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) : Fack - 58101 Linköping National Road & Traffic Research Institute Fack S-58101 Linköping Sweden

Prov

med verkblandad cementstablllsermg

på väg E79, Vännäs -75

Lägesrapport 1978-10

Nr 135 ' 1978 ISSN 0347-6049

135

Statens_ väg- och trafikinstitut (VH) - Fack ' 581 01 Linköping National Road & Traffic Research Institute Fack 5-581 01 Linköping Sweden

Prov med verkblandad cementstabilisering

på väg E79, Vännäs -75

Lägesrapport 1978-10

FÖRORD

Provvägen utfördes i juni 1975 av Vägförvaltningen i Västerbottens län (VF AC). Pâ uppdrag av StatenS'Väg-. verk, Tekniska avdelningen (CF/TUb) har Statens Väg-'och Trafikinstitut (VTI) medverkat vid utförandet och

har i samband därmed utfört provtagningar, mätningar

och observationer samt_Sammanställt resultaten i

bygg-nadsrapport. Mätningar, provtagningar och inspektioner har efter provvägens färdigställande utförts av VF AC och VTI och.resultaten av dessa redovisas i läges-I rapporter, Bedömning av provvägens samlade resultat göres i slutrapport.

Linköping i november 1978

ááw

Björn Örbom

I N N E H Å^L L s F ö R T E C K'N I N G

Sid

SAMMANFATTNING -

-

I

1.

BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

1

2.

TIDIGARE RAPPORTER

1

3.

UTFÖRDA MÄTNINGAR

1

4.

MÄTRESULTAT

2

5.

PLANERADE MÄTNINGAR

2

6.

KOMMENTARER

2

VTI MEDDELANDE 13?

Prov med verkblandad cementstabilisering

på väg E79, Vännäs -75

Lägesrapport 1978-10

av Krister Ydrevik

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

Fack '

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

På väg E79 vid Granölund utfördes 1975 i samband med

ett av VF AC:s förstärkningsföretag (cementstabilise-ring) 5 provsträckor med bärlager av 15 cm cementstabi-liserat sändigt grus, framställt genom verkblandning.

Provsträckorna belades med 80 MAB 16T.

Provsträckorna gavs vid utförandet varierad cementhalt (5 och 10%) och varierad vattenmättnadsgrad (<80% resp >80%), varjämte en referenssträcka av normal

samman-sättning ingick. Avsikten med provvägen var att -

för-utom cementstabiliserade vägöverbyggnaders bärighets-egenskaper - speciellt studera hur dels

vattenmättnads-graden vid-det stabiliserade materialets tillverkning,

dels cementhalten inverkade på frekvensen-tvärsprickor, synliga i den färdiga vägens beläggningsyta.

Provbelastningar efter 3 år visade att vägens bärighet, uttryckt som medelmodul, i genomsnitt var ca 2,2 gånger

så hög som före stabiliseringen. För sträckor med den

högre cementhalten var bärigheten ca 2,5 gånger så hög. Under de gångna 3 åren efter utförandet har bärigheten avtagit med ca 40%. Vid tjällossningen 1977 studerades bärigheten genom upprepade provbelastninga:. Den visade ej nämnvärd nedsättning. Undergrunden har oetecknats som icke tjälfarlig, vilket kunnat bekräftas vid en kontroll av tjällyftningarnas storlek 1978.

Genom förbättrad mätteknik vid provbelastningarna har

II

det 1978 varit möjligt att klarlägga bl a det cement-n stabiliserade lagrets dynamiska E-modul. Denna visade' sig ännu efter 3 år ha mycket höga värden för de egent-liga provsträckorna (str 1-4). Ett med ökad cementhaltá -hållfasthet stigande värde på cementstabiliseringens

E-modul (lagermodul) kunde vidare konstateras.

Jämnhetsmätningarna under de första 2 åren visar att.

endast små förändringar uppkommit såväl i längdled

(PSI-värde) som i tvärled (spårbildning). En

tidsbe-gränsad försämring av PSI-värdet under tjällossningen

1977 antyder, att en viss ojämn tjällyftning kan

före-komma trots ovannämnda undergrundsklassificering.

Efter 2 år Var frekvensen tvärsprickor, synliga i be-. läggningsytan, ungefär normal enligt erfarenheter från andra jämförliga svenska provvägar; De avsiktliga

variationerna i vattenmättnadsgrad (65-100%) har icke gett upphov till den variation i sprickfrekvens, som enligt en tidigare framförd hypotes borde ha uppkommit. Däremot visar Sträckorna med den högre cementhalten

(10%) tydligt lägre sprickfrekvens än sträckorna med

normal cementhalt (5%).

1. BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

Provvägen, av VTI benämnd "Vännäs-75", är belägen på

väg E 79 vid Granölund, och ingår i en 1975 utförd

om-byggnad aV delen Granölund-Lillsele, som utfördes med , bärlager av 15 cm cementstabilisering enligt verkbland-ningsmetoden.

2; TIDIGARE RAPPORTER

- VTI Meddelande Nr 83, "Prov med verkblandad

cement-stabilisering på väg E 79, Vännäs-75".

- VTI Meddelande Nr 21, "Prov med verkblandad

cement-stabilisering på väg E 79, Vännäs-75". Lägesrapport

1976-11. 4

- VTI Meddelande Nr 68, "Prov med verkblandad

cement-stabilisering på väg E 79, Vännäs-75"; LägeSrapport 1977-12.

3.

UTFÖRDA MÄTNINGAR

Tidpunkt för och typ av mätning som redovisas i denna

rapport framgår av nedanstående.

A. gärigbetsbestämning, med Vles 5-t0ns

fallviktsappa-V rat utförd före stabiliseringen den 7 juni 1975 resp efter stabiliseringen den 8 juli 1975, 18 augusti

1976, 29 april 1977, 4 maj 1977, 13 maj 1977, 10

au-gusti 1977 samt 8 juli 1978.

B,-gämn§e§§mätning i längd och tvärled, med Vles_

_ CHLOE- resp BIFROST-mätare utförd oktober 1975,

augusti 1976, april 1977 samt augusti 1977;

C. Registrering av tjäldjup_gcb_upptining utförd under

perioderna nov-75 till juni-76, nov-76 till juni-77 samt nov-77 till.juni-78.

D. Utborrning och provtryckning av borrkärnor för be:

êäämaiag_êy_êez_åäêêlliêsäêés_lagäêäêçääzskäållâêêt:II

het utförd våren 1976. (Resultaten finns redovisade i VTI Meddelande Nr 21 och har därför ej tagits med

i detta meddelande).

'

i

i

E. Sprickinspektion för registrering av spriggfregvens

utförd oktober 1975, maj 1976, augusti 1976, april 1977, augusti 1977 samt juli 1978.

F. Avvägning för êêêäêmgiag_§iêllyfäaiageaê_§295lsä har

utförts i april -78 samt september -78.

4 . MÄTRESULTAT

Resultat av ovanstående mätningar redovisas i tabell 1 och 2 samt i bilaga 2 t ovm 6.

5. _ PLANERADE MÄTNINGAR

Sommaren 1979 kommer bärighetsmätning och sprickinspek-tion att utföras. För sommaren 1980 planeras mätning av

.bärighet, jämnhet i tVär- och längdled samt

sprick-"inspektion, varefter provVägen avses att slutrapporte-ras.

6.'

I KOMMENTATER

_A; Bärighetsmätningar

Bärighetsmätningar med fallviktsapparat visar att vä-gens dynamiska E-modul (medelmodul för överbyggnad och

undergrund) de två åren närmast efter utläggning av ett 15 cm tjockt cementstabiliserat lager varit i medeltal _ ca tre gånger större än före stabiliseringen (bilaga 2).4 Studeras medeltalen för varje enskild sträcka kan ur_ I bilaga 2 utläsas, att E-modulen på Vägen före.stabili-seringen, var ca 30% högre på sträCka 4 än på de övriga A-provsträckorna. Från mätningar gjorda efter stabiliseF

ringen kan skillnader i bärighet mellan provsträckor utförda med olika cementhalt utläsas. Provsträcka 2 och_ 4, utförda med 10 vikt-% cement, har vid mätning i juli_ 1975 ca 65% högre E-modul än sträcka 1 och 3, utförda med 5 vikt-% cement. Den betydligt högre E-modulen på

sträcka 4 jämfört med E-modulen på sträcka 2 (båda med

10 vikt-% cement) kan med största sannolikhet till-skrivas den på sträcka 4 högre E-modulen hos

undergrun-den (bilaga 2, Edyn bef. grusväg 750607);_'.

(10m man ser till hela provvägen har den genomsnittliga E-modulen, från juli 1975 till augusti 1976, sjunkit med ca 10%, från augusti 1976 till augusti 1977 med ca

25%, ach från augusti 1977 till juli 1978 med ca 11%,

vilket innebär en total minskning av E-modulen från juli 1975 till juli 1978 med ca 40%.

Skillnaden i E-modul mellan å ena sidan sträckorna 2 och 4 med 10 vikt-% cement och å andra sidan sträckorna

1 och 3 med 5% cement har med tiden minskat.

E-moduler-na för sträckorE-moduler-na 2 och 4 var, som tidigare nämnts, i

juli 1975 ca 65% högre än för sträckorna 1 och 3, i

augusti 1977 ca 47% högre och i juli 1978 39%. Det

förefaller således som om fördelen ur bärighetssynpunkt av den högre cementhalten hos det stabiliserade lagret

minskar med tiden.

4 mätningar utförda under tjällossningsperioden 1977'

,antyder att någon egentlig nedsättning av bärigheten

vid tjällosSningen ej förekommer på denna provväg,.'

vilket också förefaller naturligt, då undergrunden

be-står av icke tjälfarligt material.

135-Genom utveckling av VTI:s fallviktsapparat finns nu möjlighet att vid belastning samtidigt registrera den momentana sjunkningen i flera punkter på vägytan. Detta ger i sin tur möjlighet att inte enbart - som

tidigare-beräkna den dynamiska medelmodulen (avseeende

belägg-ning, bärlager och undergrund), utan man kan också

be-räkna de i överbyggnaden ingående separata lagrens

E-moduler, i detta fall den dynamiska E-modulen för dels

det cementstabiliserade lagret (inklusive beläggning) (E1), dels gruslagret + undergrund (E2). Vid fallvikts-mätningen 780708 gjordes en sådan s k tvåpunktsmätning omfattande belastningscentrum och en punkt på 60 cm av-stånd från detta. Det cementstabiliserade lagrets E-xmodul (E1) och underlagets genomsnittliga E-modul (E2)

har härefter beräknats med hjälp av Chevronprogrammet. Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 1. Av medelvärdena för E1 och E2 på resp provsträcka fram-går att de beräknade E-modulerna för underlaget (grus-lager + undergrund) (E2) är relativt lika på samtliga

provsträckor, nämligen i storleksordningen 70-100 MPa.

Storleken på E1, dvs det cementstabiliserade lagrets E-modul, skiljer sig däremot ganska avsevärt mellan olika provsträckor. Det cementstabiliserade bärlagret på provsträckorna 1 och 3, utförda med 5% cement, har sålunda efter 3 års trafikering en E-modul på 28000 resp 11000 MPa. Motsvarande värden för provsträckorna 2 och 4, utförda med 10% cement, är 55000 resp 68000

MPa. På referenssträcka 0, utförd med 4,5% cement, är

den beräknade E-modulen hos det stabiliserade lagret

9400 MPa. Man kan allstå kOnstatera ett direkt samband

mellan det stabiliserade lagrets cementhalt och E-modul. Intressant i detta sammanhang är Också att jämföra E-modulerna för det stabiliserade lagret och hållfast-heten hos borrkärnor som tagits upp och provtryckts ca

1 år efter provvägens färdigställande. Resultatet av dessa provtryckningar har tidigare redovisats i meddel-^

Tabell 1

Tvåpunktsmätning med fallvikt 780708. E-moduler för ce-mentstabilisering (El) samt för underlaget framtagna med hjälp av CHEVRON-programmet.

E 552°2°°°°°Z°Z°.

l 11....4.._-'9.'. 'I.'.. odv_blandat)

15 cc

'4yqurv"qwowrwsmrquyswrvwçnycwnv4 . I E2 ' _ > A - Gruslager+ un-* //dergrund (ur-1 ' / sprunglig, jus-terad grusväg) *' .

Dynamiska lagermoduler, MPa

Prov- '

str. T 1 . 0 ' , 2 ' V 3 4

E1 E2 E1 .E2 E1 .E2 El E2 E1 ,E2 Prov-punkt _ 1 35000 75 14000 120 30000 90 6500 110 80000 75 2 23000 '55 11000 '55 70000 80 17500 110 62000 60 3 25000 80 7200 85 85000 60 14000 125 30000 110 4 30000 65 5500 70 35000 110 8500 80100000' 50 Mv 28250 69 9425 82 55000 85 11625 106 68000 74 Provstr. nr 1 0 2 A 3 4 Tr.hållf. MPa 17,2 12,2 - 26,3 10,3 31,0 E-modul MPa 28250 9425 55000 11625 ,68000

tiTryckhållf.

hos MPa ' MP0 borrkärnor : F%5UÅ 30-Pr.str.2 20-PrsthO X . 10- .g - 'Pr.str.3 I Cem.stab.1agrzs E-modul I I ., l ,

10

20

30

40.

50

60

70x103 MPa

Figur 1. Samband mellan det stabiliserade lagrets

dynamis-' ka E-modu1_och tryckhållfastheten hos lagret, be-stämd-på utborrade kärnor från resp. provsträcka.

ande nr 21. Sambandet mellan tryckhållfastbet och-E-mo-dul har åskådliggjorts i diagram, figur 1. De markerade värdena är medelvärden för resp provsträcka. Som synes-har i detta fall rått direkt prOportionalitet mellan

tryckhållfastheten hos det Stabiliserade lagret och

dess lagermodul

B,,Jämnhetsmätningar

Jämnhetsmätningar utförda med Väginstitutets

CHLOE-mätare, där resultatet redovisas som ett

trafikerbar-hetsvärde (PSI), har givit de_resultat som anges i

tabell 2. Tabell 2.

Prov- PSIQVärde

sträcka Mätning utförd

751006

760818

770418

7708

0

3,44

3,41

2,96

3,17

1

3,21

3,24

3,08

3,20

2

3,14

3,19

3,12

.3,11

3

3,85

3,80

3,03

3,68

4 3,67 3,647 3,45 3,54 Mdv 3,46 3,45 3,13 3,34

Som framgår av medelvärdet för hela provvägen (tabell 2)

'har endast en obetydlig sänkning av PSI-värdet skett under mätperioden. Studeras värdena för varje prov-sträcka kan ur tabellen utläsas att den största föränd-ringen i PSI-värde har inträtt på sträcka O, vilken äVen enligt bilaga 2 uppvisade den lägsta bärigheten. Av tabell 2 framgår vidare att PSI-värdet för de flesta sträCkorna var avsevärt lägre vid tjällossningen 1977 än i augusti föregående år och att PSI-värdet åter ökade efter vårmätningen 1977 fram till augusti 1977.

Detta får tas som ett belägg för att en viss grad av ojämn tjällyftning - trots den icke tjälfarliga under-grunden - förekom våren 1977.:Tjällyftningens storlek var emellertid mycket liten - i varje fall 1978 á'som

framgår av avsnitt F.

På varje provsträcka har 6 st tvärprofillinjer inlagts

för registrering av förändringar i Vägens tvärprofil,

främst på grund av permanenta deformationer,.som kan tänkas uppkomma genom inverkan av tung trafik, dvs hjulspårsbildning. Mätningarna utföres med VTI:s

BIFROST-mätare. Fyra sådana mätningar har hittills

ut-förts. Några egentliga hjulSpår har i varje fall ännu

ej uppkommit, varför i detta skede endast den s k

standardavVikelsen (uttryckt i mm) från en tänkt rät

linje mellan tvärprofillinjens ändpunkter redovisas. Standardavvikelsen utgör ett mått på vägens allmänna "vågighet" i tvärled.

Tabell 3.

Prov- Standardavvikelse (mm)

SträCka Körfält mot Umeå Körfält mot Lycksele.^

75-10 76-08 77-04 77-08 75-10 76-08 77-04 77-08

0

1,6

2,1

2,0

2,4

1,3_

1,3

1,6_ 1,6

1

1,8

1,8

2,4

2,5

1,0

1,1

1,2

'1,3

2

1,1

1,3_

1,4

1,4

1,6

1,6

1,7

1,6

3

1,0

1,5

1,6' 1,5

1,4

1,5

2,1

2,0

4

1,0

1,4

1,5

1,6

1,6

1,3

1,6

1,6

Mdv

1,3

1,6

1,8

1,9

1,4

1,4' '1,6

1,6

Som framgår av tabell 3 är standardavvikelsen mycket liten på alla fem sträckor, och ökningen under mätperio-den obetydlig. I genomsnitt har standardavvikelsen ökat något mer i körfältet mot Umeå, vilket skulle kunna vara en antydan om att trafiken i detta körfält är

något_tYngre._

Sammanfattningsvis kan konstateras att jämnheten på

provvägen i både längd- och tvärled är mycket god. vNågon nämnvärd försämring av ytjämnheten har ej Skett

under mätperioden (2 år).

C. Tjäle

För registrering av tjälens nedträngning och avgång har 6 st tjälgränSmätare placerats på provvägen. Dessa tjäl-gränsmätare har avlästs varje vecka under perioderna november 1975 - juni 1976, november 1976 - juni 1977

samt november 1977 - juni 1978.

-Resultatet av dessa mätningar redoVisas i bilaga 3, 4'

och 5. Följande kan-utläsas:

YlEE§§E_lQZ§:122§

1. Maximalt tjäldjup för perioden = 215 cm 2. Upptiningen i vägytan börjar andra veckan i

april '

V3. Marken helt tjälfri tredje veckan i juni

Vintern 1976-1977

1. Maximalt

tjäldjup för perioden = 215 cm

2. Upptiningen i vägytan börjar andra veckan i april

3. Marken helt tjälfri fjärde veckan i juni

Yiaäer9_1222:122§

1. Maximalt tjäldjup för perioden = 225 cm 2. Upptiningen i vägytan börjar andra veckan i

april

3. Marken helt tjälfri fjärde veckan i juni

.D. Det stabiliserade lagrets tryckhållfasthet

För bestämning av det cementstabiliserade lagrets

tryck-hållfaSthet har ett antal borrkärnOr tagits upp av VFY.

Borrplan Samt resultat av tryckhållfasthetsbestäme

'ningarna har tidigare återgivits i VTI meddelande nr 21

(jfr även figur1).

E. Vattenmättnadsgrad á sprickbildning

Syftet med provvägen är främst att undersöka hur vatten-mättnadsgrad oCh cementhalt påverkar uppkomsten av 4 sådana tvärsprickor i det cementstabiliSerade lagret

som även går igenom ovanliggande slitlager.

För att söka få svar på den frågan har provvägen upp-byggts med provsträckor med dels hög resp låg cementhalt hos det stabiliserade lagret, dels hög resp låg vatten-mättnadsgrad vid tillverkningen (se bilaga 1). Tvär_ .sprickornas längd och antal på resp provsträcka

bestäm-mes och den s k sprickfrekvensen beräknas. Hittills har sex sådana inspektioner och Sprickfrekvensberäkningar utförts. Resultatet av dessa redovisas i bilaga 6. Man kan konstatera att provsträckorna utförda med låg

(5%) cementhalt uppvisar en högre tvärsprickfrekvens än

de som är utförda med hög (10%) cementhalt, vilket

stäm-mer med tidigare erfarenheter. Hög draghållfasthet med-för Stort inbördes avstånd mellan de genomgående (synê

liga) tvärsprickorna. ' I

Tvärtemot tidigare teorier uppvisar, efter tre års

mät-ningar, provsträckorna med hög vattenmättnadsgrad vid

Vtillverkningen (str 3 och 4) en något lägre tvärsprick-frekvens än motsvarande sträckor med låg vattenmättnads-V grad (str 1 och 2). Detta gäller i första hand vid de cementrikare stabiliseringarna.

För att man bättre skall kunna värdera de uppmätta sprickfrekvenserna, har i bilaga 7 en översiktlig

jäm-.förelse gjorts mellan Vännäsprovvägen och två tidigare

redovisade Cementstabiliseringsprovvägar, nämligen

Västerås 70 (Meddelande 51) och Hammar-Lo (Internrapport

216). Jämförelsen bygger på sprickmätningar gjorda ca

2 år efter resp provvägs utförande. Vid den förra ut-V fördes - liksom vid Vännäsvägen - bärlager av

10

stabiliserat, verkblandat material, medan de

stabilise-rade bärlagren för den senare provvägen utfördes genom markblandningQ Om referenssträckorna för de tre prov-vägarna jämföres, så kan man konstatera att sprick- _ frekvensen genomsnittligt var ungefär densamma i Vännäs och Hammar-Lo,.medan den var något lägre i Västerås, vilket möjligen kan bero på att temperaturskillnaden mellan sommar och vinter här är något lägre. Anmärk-' ningsvärt i detta sammanhang är att sprickfrekvensen

inte blev högre i Vännäs, där verkblandat material

an-vändes, än i Hammar-Lo med markblandat stabiliserat lager. Den förstnämnda nggnadsmetoden har nämligen an-setts medföra större risk för högre sprickfrekvens be-roende på sämre Vidhäftning mellan det stabiliserade lagret och underlaget. Även för sträckorna med låg vat-tenmättnadsgrad vid tillverkningen överensstämmer

sprickfrekvenserna ganska väl mellan Vännäs- och

Hammar-Lo-provvägarna.

,

I

Att de speciella åtgärder, (mellanlager av grus, för-ankring, inblandning av vägolja i det stabiliserade

lag-ret samt användning av expansivcement), som vidtogs vid Västeråsvägen för att minska sprickfrekvensen, givit så

tydligt utslag i form av lägre tvärsprickfrekvens, torde. i högre grad få tillskrivas de valda åtgärdernas

effek-tivitet, än det ansnämnda fördelaktigare klimatet i

Västerås.

F. För att få en uppfattning om tjällyftningens storlek har personal från vägstationen i Vindeln vid två

tillfällen 1978 höjdavvägt provvägen, Den första

av-vägningen är utförd första veckan i april 1978 och 'den andra sista veckan i september 1978. Avvägning- '

har gjorts i varje 20-m sektion i tre-punkter VM, I* AV 2,5 och H 2,5 m. Tjällyftningens storlek-vard'

mycket liten, i medeltal 3 cm på alla provsträckor.

VÄG

AV

D.

vn

GVBQSGVN

-uwaauVA QQH

Nam/A °/.-1 m\ 91.

mawaa °/.-1 nA 029

0 en 21 Beau/»lugn - 'Nalle/x "www/v

N311VA 'Yo-'DHA O's

mama °/.-1 4|A 5'7

S-O.

HJ

.

/çi

j

OVUQSGVN

-uwaauVA ng

' NELLLVA °/.-1 uA c's

mama °/.-1 ||A om

GVHQSGVN

-uwaEuVA 9111

_Nam/A °/.-1 u/\ 0'5

mawaa *yo-mmm

ovassavu

-uwaEuVA

'9311-Namm 'lo-.DHA 09

mawaa °/.-1 4|A 0'5

PR

OW

ÃG

VÄN

NÄS

-7

5

VÄG

E7

9

DE

LE

N

GR

AN

ÖL

UN

D-áL

lL

LS

EL

E

PR

OV

ST

RÄC

KO

R

UT

FÖR

DA

ME

D

VE

RK

-BL

AN

DA

D

CG

.

+

F

'

-:

2

-

-r

:

4

4 " - " OSl ' 051 '751. 9'Il O-Sl

.

. -

W°SL

'BVlSlN BN 33

'GVlSlNBNBO

'GVlSlNBNI-I)

'BVlSlNBNBO

'GVlSlNBNBO

OZL/BE. E'tLLS OZO/GC ZHlS ?LL/68 O'ölS 028/68 L818 '4 01.7/68

19L V ?815 BLS/88

;V

TI

ME

DD

EL

AN

DE

13

5

åyT

I

ME

DD

EL

AN

DE

13

5

Datum 'Tjäldjup (MV) (cm) åUpptining (MV) dyn MPa :Bef.l grus-Väg 750607 750708

760818

CG + AB 770429 210 65 770504 210 76 770513-208 101 *770524 205 125 770810 780708 Provsträcka O ( \ l m <1' 195i26 200i20 192i30 193i29 '261i29 735i154 5475111 784 i58 798 i93 973i179

'567 i97

578i147

768 i79 662 i52 900i161 606i100 486i253 628i138 546i135 786i122

563 i64

469i237

769 i89

526i156

764i171

539i140

494i145

834 i42

544 i74

885i192

483 i67 397i120 720 i51 497 i97 711i107 431 i15 378 i83 640 i52 498i107 669 i64

414 i62

335i110

560 i49

416 i85

591 :97

Medelvärde för hela provvägen 208 767 695 610 618 659 562 521 463

p r o vs t r äc k a en pa re sp ( m e d e l vär d e av 4 st p r o vp un k t e r / s t r a c k a ) . P r o vväg " V än n äs -7 5 " . O M e d e l vär d e n f ör E -m o d ul B i l a g a 2

'Bilaga 3

Tjäldjup och upptining vintern 75/76 på provväg

"VÄNNÄS -75". I diagrammet redovisas medelvärdet för sex mätpunkter.

1975

__ '

A1976

NOV

DEC

JAN , FEB

' MARS

APRIL ,

MAJ

JUNI

0 1481 1501 1521 121 141 rön. 18 1 1101 1121 114m 61 N81_ 1201 1221 1241-1., m0-2m1A TJÄLDJUP k%(cm)

jyçl'MEDDELANDE 135

Bilaga 4

Tjäldjup och Upptining vintern 76/77 på provväg

"VÄNNÄS -75". I diagrammet redovisas medelvärdet

av sex mätpunkter.

1976

1977.

'VOV DEC . .JAñla _|:EB 'PWARS -APRH. ' ?MAJ

44

_[J

46

₁

1.8

_{I l}

50

_l

52

_{1 I l}

2

_{I J}

'1.

_I

.6

_{I 1 l}

8

_{l I}

10

_{I l}

12

_{l I}

14

_L

16

_{1 l}

18 '20

_{I I}

emo

_7200'

TJÄLDJUP

"(cm) VTI MEDDELANDE 135

Bilaga 5

Tjäldjup och upptining vintern 77/78 på provväg "VÄNNÄS -75". I diagrammet redovisas medelvärdet

av sex mätpunkter.

1977

NOV

DEC

FEB

MARS

1978

APRIL '

PWAJ

22

MJNI

24 J '-100 h-ZOO TJÃLDJUP + UPPTiNlNG (cm) :gVTI MEDDELANDE 135

,F ÃW TI DH ND DE IJ UN DE I 1 3 5 Prov-sträcka Typ Vid utförandet Cement-halt % Vattenhalt nominell (verklig vid verket) Z Verklig vatten- mättnads-grad, Z 75-10 76-08 77-04 77-08 78-0703' Låg vatten- mättnads-grad 5,0

6,0

(5,98i0,26)

65il5 0,00 76-05 .0,23 0,23

0,34

0,33'

0,37

Referens-sträcka 4,5

(5,1710,37)

5,0

0,00 0,11

0,19

0,27

0,28

0,33'

Låg vatten- mättnads-grad

10,0

5,0'

(5,34i0,26) 72i15 0,01' 0,16

0,21

0,27

0,24 0,30 Hög vatten- mättnads-grad

5,0'

7,6 (7,61i0,43 100 0,00

0,28.

0,30 0,35 0,29

'0,36

Hög vatten- mättnads-grad

10,0

6,3 (6,29:0,41 -99i5 0,01 0,17 0,19 0,19 0,17

0,20

S p r i c k f r e k ve n s ' T va r s p r i c k o r våg l än g d m 15 . A m C . Pr ovväg "V an näs -7 5" B i l a g a 6

Provväg ' Utförandekaraktäristik Ålder FS

månader (enligt bilaga 5)

P r o vväg Vännäs-75 Låg vattenmättnadsgrad. Cementhalt 5-10% 24 V 0,24 - 0,33

'

Hög'

-"-

.

-"-

5-10%

'

24 _._-

0,17 e 0,29

Referensutförande' -"- ' 4,5% _ 24 v 7 v 0,28

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

13

5'

_{Västerås-70 Med grusmellanlager.} Cementhalt 4,9% V _24 _0,12

Förankring enligt G.O. -"- 4,9*9,l%k* 24 0,09 - 0,13

Expanschement. -"- 4,9% E 24 0,10, Referensutförande 5"- i 4,9% Å v 24 0,23 " V än n äs -7 5 "

Hammar-Lo 73 Låg vattenmättnádsgrad. Cementhalt 6-10%

_ 20 1

0,20 - 0,37

'

Förankring enligt 0.0.

-"-

6,5-10%.

20

0,37 - 0,41

Referensutförande -"- 5-10% 20 0,19 - 0,37 T vär s p r i c k f r e k vén s j äm f ör d m e d a n d r a p r o vväg a r ; B i l a g a 7'