”KUNSKAP ÄR MAKT”
Vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och
samlevnadsundervisningen som deras ungdomar erhåller i skolan
”
KNOWLEDGE IS POWER”
Guardians’ perceptions of the sexual health education their
youths receive in school
GUARDIANS` PERCEPTION OF THE SEXUAL
HEALTH EDUCATION THEIR YOUTHS RECEIVE IN
SCHOOL
OF THE SEXUAL HEALTH EDUCATION THEIR YOUTHS
RECEIVE IN SCHOOL
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad
Avancerad nivå 15 Högskolepoäng Vårtermin 2020
Författare: Eva Andersson Natalie Ellemont
SAMMANFATTNING
Titel: ” Kunskap är makt”- vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan Författare: Andersson, Eva; Ellemont, Natalie
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/kurs: Examensarbete i omvårdnad - skolsköterska A1E OM854A Handledare: Bäckström, Caroline
Examinator: Wilhsson, Marie
Sidor: 32
Nyckelord: Fenomenografi, Sex- och samlevnadsundervisning, Skolsköterska, Ungdom, Vårdnadshavare.
Bakgrund: Alla barn har rätt till en god och jämlik sex-och samlevnadsundervisning.
Dagens sex- och samlevnadsundervisning har som mål att stärka elevens självkänsla och främja god sexuell hälsa. Tidigare forskning har visat att det finns brister i undervisningen och likvärdighet. En god relation mellan vårdnadshavare och deras ungdomar minskar risken för sexuell ohälsa. I skolsköterskans profession ingår hälsofrämjande arbete och för att kunna erbjuda hälsofrämjande insatser är det av betydelse att skolsköterskan har förståelse för varje enskild elevs familjesituation. Syftet: Syftet med studien är att beskriva vårdnadshavares uppfattning om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan.
Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med fenomenografisk analys.
Datamaterialet bygger på tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare. Resultatet: Resultatet mynnar ut i fyra beskrivningskategorier. Dessa påvisar vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan med Delaktighet är värdefullt, Främjar kommunikation, Förberedelse inför vuxenlivet och Att prata om pornografi på internet. Konklusion: Denna studie bidrar med ökad förståelse och kunskap om vilken betydelse sex- och samlevnadsundervisning har för vårdnadshavare. Skolsköterskans kompetens behöver synliggöras för att ge vårdnadshavare stöd att kunna vägleda sina ungdomar till utveckling av god sexuell hälsa.
ABSTRACT
Title: Guardians´ perceptions of sexual health education in school Author: Andersson, Eva; Ellemont, Natalie
Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree Project in Nursing, 15 ECTS
Supervisor: Bäckström, Caroline Examiner: Wilhsson, Marie
Pages: 32
Keywords: Phenomenography, Sexual health education, School nurse, Youths, Guardians.
Background: All children are entitled to a good and equal sexual health education. The
sexual health education provided for pupils within school, aims to enhance the pupil’s self-esteem and promote their good sexual health. Previous research has shown that there are deficiencies and inequality in today’s sexual health education. A good relationship between guardians and their youths reduces the risk of sexual illness. The school nurses´ profession include health promotion work and in order to offer health promoting services it is important that the school nurse has an understanding of each individual pupil’s family situation.
Purpose: The purpose of the study is to examine guardians’ perceptions of the sexual health
education their youths receive in school. Method: To answer the purpose of the study a qualitative method with phenomenographic analysis was chosen. Data were collected from ten semi-structured interviews with guardians. Result: The result culminates in four descriptive categories. These descriptive categories demonstrates the guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school with Participation is valuable, Promotes communication, Preparing for adulthood and Talking about pornography on the internet. Conclusion: This study gives an increased understanding and knowledge of the importance sexual health education has for guardians. The school nurse’s competence needs to become more visible in order to offer support to guardians so that they will be able to guide their youths in their development of good sexual health.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Omgivningens inverkan på ungdomars sexualitet... 1
Sexuell hälsa ... 2
Sex- och samlevnadsundervisning genom tiderna i skolan ... 3
Jämställdhetsperspektivet ... 4
Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete... 5
Livsvärld ... 6 Vårdnadshavare ... 6 PROBLEMFORMULERING ... 7 SYFTE ... 8 METOD ... 9 Urval ... 9 Datainsamling ... 10 Analys ... 11 Etiska överväganden ... 11 Förförståelse ... 13 RESULTAT ... 14 Delaktighet är värdefullt ... 14 Främjar kommunikation ... 15
Förberedelse inför vuxenlivet ... 16
Att prata om pornografi på internet ... 16
Utfallsrum ... 17
DISKUSSION ... 19
Metoddiskussion ... 19
Resultatdiskussion ... 21
Konklusion ... 24
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet... 24
REFERENSER ... 25
BILAGOR
1. Informationsbrev till studiedeltagare 2. Samtyckesblankett
1
INLEDNING
Ungdomars hemmiljö och familjerelationer är viktiga för utvecklandet av personlighet, självkänsla och god hälsa. Forskning visar att en god och trygg relation mellan ungdomar och deras vårdnadshavare minskar risken för sexuell ohälsa och riskfyllt sexuellt beteende. När vårdnadshavare är delaktiga i sina barns lärande, hälsa och utveckling ökar barnets skolprestationer och psykosociala hälsa. En god sex- och samlevnadsundervisning fodrar elevens delaktighet för att väcka intresse och förmedla kunskap som är betydelsefull utifrån elevens behov.
Skolan är en central arena för att vidareutveckla det förebyggande och främjande hälsoarbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa. Som skolsköterska är det viktigt att ha förståelse och kunskap för en elevs familjesituation för att kunna möta eleven och erbjuda hälsofrämjande insatser. Studier visar på att vårdnadshavare upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan som nödvändig och önskar ett större samarbete med skolpersonal. Vidare önskar vårdnadshavare att få information och ökad kunskap om den sex- och samlevnadsundervisning som undervisas i skolan. Samarbete mellan skola och vårdnadshavare är betydelsefullt för ungdomens lärande och utveckling. Det behövs mer kunskap om hur vårdnadshavare uppfattar den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar får i skolan.
BAKGRUND
Omgivningens inverkan på ungdomars sexualitet
”Sexualsyn handlar om sexualitetens när, var, hur, med vem och varför och kanske också hur ofta. Den är de mönster och oskrivna regler (normer) som sexualiteten omges av i ett samhälle och en kultur, som kan beskrivas på en skala från repressiv till uppmuntrande” (RFSU, 2016, s. 12).
Sexualitet är en del av människors liv och utveckling (Aku Baku et al., 2017). Den utvecklas under barndomen genom socialisering, fysisk kontakt och lek. Intima relationer är en viktig del av ungdomens liv och har inflytande på utveckling av en positiv sexuell självbild och identitet (Tamas et al., 2019). Under tonåren stärks ungdomens könsidentiteter och utvecklandet av den egna sexuella läggningen blir mer påtaglig (Aku Baku et al., 2017). Macintyre et al., (2015) beskriver att samhällets syn på sexualitet och kön ger förvirrande budskap till ungdomar. För ungdomar kan det vara komplext att orientera sig mellan familjens och samhällets olika regler och förväntningar som finns gällande sexualitet och relationer (Cinthio, 2015). Det finns ungdomar som växer upp i familjer med traditionella familjenormer där andras förväntningar styr som oftast handlar om tjejers utveckling, sexualitet och rykte (Baianstovu et al., 2018). Det går inte att beskriva och förstå ungdomars sexualitet på ett generellt sätt eftersom den förändras över tid beroende på i vilken del av världen ungdomar lever i, vilka relationer de ingår i och vilka sociala regler som gäller överlag i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2017).
2
Ungdomars sexualitet formas av många faktorer som sociala normer, personliga erfarenheter, värderingar och attityder (Hammarlund, 2009). Häggström-Nordin et al., (2011) beskriver att psykosociala faktorer som; invandrarbakgrund, föräldrars utbildningsnivå och äktenskapliga status har en påverkan på ungdomars sexuella risktagande. Det har skett en förändring de senaste årtiondena i ungdomars attityder till att kunna ha sex utanför ett fast förhållande vilket har förändrat inställningen till kärleksideologin (Herlitz & Forsberg, 2010). Ungdomar förknippar fortfarande sex till kärlek men skiljer på olika former av förhållanden som innefattar sexuella förbindelser så kallade one-night stands och kompissexrelationer (Hammarlund et al., 2009). Pornografi har blivit oerhört lättillgängligt på internet och innehåller ofta diskriminering, våld och tvång som kan bygga på fördomar. Dessa budskap påverkar ungdomars sexualvanor och syn på relationer (Braithwaite et al., 2015; Mattebo et al., 2012; Overbeek et al., 2018). Samhällets syn på vad som anses vara manligt respektive kvinnligt försvårar för ungdomar att prata öppet med varandra om sex. Det blir komplicerat för ungdomar att ha säkert sex när det brister i kommunikationen, vilket leder till ett ökat sexuellt risktagande (Hammarlund, 2009). Davies och Robinson (2010) skriver att det är av betydelse att vuxna är medvetna om sina egna föreställningar kring ålder, kön, sexualitet och kropp. Det har en avgörande betydelse för det stöd och den vägledning ungdomar får av vuxna när de har egna frågor kring sex och samlevnad. De menar att det är viktigt att ungdomar får tillgång till kunskap och möjlighet att reflektera tillsammans med vuxna kring sex och samlevnad. Detta för att kunna utveckla ett samhälle som bygger på ett mer normkritiskt förhållningssätt till sexualitet och relationer. Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att ifrågasätta normer och bli medveten om hur dessa påverkar och skapar maktskillnader bland individer (Tema Likabehandling, 2012).
Sexuell hälsa
WHO (2019) menar att sexuell hälsa är beroende av ett positivt och respektfullt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer, möjligheter till njutbara och trygga sexuella upplevelser som är fria från tvång, diskriminering och våld. Sexuell hälsa handlar om välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom och är av betydelse under hela livet och inte enbart under de reproduktiva åren och är beroende av hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande i relation till sexualitet.
Sexuellt beteende hos ungdomar har förändrats. Idag har fler ungdomar en tidigare sexuell debut med flertal partners och en minskad kondomanvändning vid sex (Downing et al., 2011). Riskfyllda sexuella beteenden kan öka sexuellt överförbara infektioner, oönskade tonårsgraviditeter och missbruk av alkohol (Downing & Bellis, 2009). Sexuellt överförbara infektioner kan leda till allvarliga hälsoproblem som infertilitet och HIV-infektion (Coakley et al., 2017). Sexuellt överförbara infektioner som exempelvis klamydia ökar bland många ungdomar runt om i Europa. Faktorer som kan leda till sexuell ohälsa bland ungdomar är; sociala ojämlikheter, dåliga familjerelationer, uppväxt med ensamstående förälder och tidig fysisk mognad (Downing et al., 2011). En förutsättning för att uppnå god sexuell och reproduktiv hälsa är att tillgodose sexuella och reproduktiva rättigheter. Ett globalt samarbete har inletts för att tillgodose dessa rättigheter och en ny internationell definition har tagits fram. Den nya föreslagna definitionen är mer allsidig och omfattande samt
3
integrerar även de interventioner som krävs för att tillgodose allas behov av sexuell och reproduktiv hälsa. Insatser som bör vara högt prioriterade är att säkerställa att ungdomar har tillgång till både information och hälso- och sjukvård utan risk utsättas för diskriminering samt en allsidig och omfattande sex- och samlevnadsundervisning (Starrs et al., 2018). Folkhälsomyndigheten (2018) har en förväntan på att den nya internationella definitionen kan vara ett stöd och en vägledning i arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige.
I en rapport om sexualitet och hälsa bland ungdomar i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2017) framkom att de flesta upplever en god hälsa och drygt hälften är nöjda med sitt sexliv. Ansvaret för preventivmedel, preventivmetoder och testning av sexuellt överförda infektioner visar att tjejer tar ett större ansvar än killar. För att främja utveckling av en god sexuell hälsa hos elever är det viktigt att tidigt i grundskolan börja samtala om värdegrundsfrågor kring normer, relationer som bygger på frivillighet och ömsesidighet samt allas rätt att bestämma över sin egen kropp (Folkhälsomyndigheten, 2019a). I en studie av Higgins et al., (2011) om sexuell tillfredsställelse och sexuell hälsa hos ungdomar i USA visade att de flesta är nöjda med sitt sexliv. Det finns skillnader mellan könen utifrån sexuella erfarenheter. Vid sexuellt umgänge erfar killar nästan alltid upplevelse av orgasm medan tjejer uppger att de sällan eller aldrig upplever detta. Tjejer upplever oftare känslor av skuld och är mer obekväma vid sexuella kontakter än killar. Det är betydelsefullt att professionella lyfter fram de positiva aspekterna av sexualitet för att möjliggöra ungdomars utveckling av en god sexuell hälsa. Sexuell nöjdhet, självtillfredsställelse, självkänsla och njutning är betydelsefulla faktorer för den sexuella hälsan men även för den allmänna hälsan (Andersson, 2013; Higgins et al., 2011).
Sex- och samlevnadsundervisning genom tiderna i skolan
För cirka 60 år sedan blev sexualundervisning en lagstadgad del av skolutbildningen i Sverige. Trots detta lagstiftningsinitiativ har ungdomar inte alltid upplevt sexualundervisningen som tillräcklig (Lindroth, 2014). Det har genom tiderna funnits olika motiv till sex- och samlevnadsundervisning i skolan. När det uppstått ett problem i samhället som relateras till sexualitet har kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen blivit ämne för diskussion. Skolans undervisning om sex och samlevnad förväntas förebygga olika problem som finns i samhället; alltifrån hiv/aids, könssjukdomar, ökande antal tonårsaborter, sexuellt utnyttjande, sexuella trakasserier och hedersrelaterad problematik. Sverige var först i världen med sexualundervisning och år 1955 blev den obligatorisk i den svenska skolan. Föräldrar ansågs inte räcka till som sexualupplysare. Budskapet i skolans undervisning var tydligt; “Ge dem unga kunskap, men uppmuntra dem inte att ha sex!”. Syftet var att skydda ungdomar från sexualitetens negativa sidor och konsekvenser (Skolverket, 2005).
Dagens sex- och samlevnadsundervisning i Sverige ska innehålla och ta upp begreppen sexualitet, kön, jämställdhet, relationer och normer. Ungdomar ska ges möjlighet att mötas för samtal och reflektion kring sex och samlevnad. Sex- och samlevnadsundervisning undervisning ska utgå från ett normkritiskt perspektiv och förhållningssätt (Skolverket, 2019). Den som undervisar har en viktig uppgift att skapa förutsättningar för ungdomar att kunna samtala om sexuell hälsa och rättigheter. För vid sex- och samlevnadsundervisning har det visat sig att det finns skillnader i pojkar och flickors delaktighet vilket Evelo och Miedema (2018) menar grundar sig på de ojämlikheter som finns mellan det kvinnliga och
4
manliga könet. I deras studie visade det sig att flickor var mindre aktiva och ville inte dra till sig uppmärksamhet medan pojkar gav sina åsikter och tog gärna på sig ledarrollen. Skolverket (2019) skriver att öppenhet och förståelse kan skapas genom att prata och ifrågasätta normer som genererar diskriminering, begränsningar och exkludering, vilket i sin tur kan leda till att elever känner sig inkluderade. Det finns brister i sex- och samlevnadsundervisning rörande frågor om HBTQ och normer (Skolinspektionen, 2018). Hammarlund et al., (2009) skriver att de metoder som används vid sex- och samlevnadsundervisning behöver utvecklas för att kunskap ska nå fram till ungdomar. De anser att effektiva metoder att använda är fallbeskrivningar, värderingsövningar och diskussioner som gör det möjligt att utgå från ungdomars perspektiv. Skolinspektionen (2018) och Lindroth (2014) menar att en kvalitativ sex- och samlevnadsundervisning kräver elevers delaktighet för att fånga deras intresse och förmedla kunskaper som är relevanta utifrån elevers behov.
Grauvogl et al., (2012) beskriver att skola, vårdnadshavare och samhälle påverkar hur ungdomar uppfattar sin sexualitet och sexuella hälsa. Bristande information om sex och samlevnad kan leda till sexuell ohälsa hos ungdomar. Vuxna och professionella behöver reflektera tillsammans med ungdomar för att stärka deras förmåga att fatta välgrundade beslut kring deras sexualitet och sexuella hälsa (Macintyre et al., 2015). Den vanligaste informationskällan som ungdomar använder för att få kunskap om relationer, sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar är internet. Ungdomar anser att de inte får tillräckligt med kunskaper i skolan för att kunna ta hand om sin sexuella hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2017). För att främja att ungdomar tar ansvar för sin sexuella hälsa behöver hälsoundervisning utgå från ungdomars upplevda erfarenheter (Hammarlund et al., 2009).
Jämställdhetsperspektivet
Oavsett om du är tjej eller kille har du samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla delar i livet (Jämställdhetsmyndigheten, 2019b). I Regeringskansliet (2018) handlingsplan Agenda 2030 är jämlikhet, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter centralt för att skapa en hållbar välfärd. Folkhälsomyndigheten (2017) och beskriver att det finns skillnader i ungdomars hälsa och sexuella hälsa. Detta kan kopplas till Goicolea et al. (2018) som beskriver att sociala ojämlikheter i ungdomars hälsa kvarstår och har ökat runt om i Europa. Hälsofrämjande insatser som erbjuds av exempelvis ungdomsmottagning är inte lika för killar och tjejer (Folkhälsomyndigheten, 2017). Ungdomars tillgång till hälsovårdstjänster och förebyggande strategier är avgörande för att uppmärksamma problem i ett tidigt skede (Goicolea et al., 2018).
Under puberteten förväntas ungdomar att följa socialt konstruerade könsnormer som både lärs och förstärks av vuxna i samhället. Det är viktigt att uppmärksamma hur ungdomar uppfattar samhällets könsnormer för att kunna förstå hur de påverkar ungdomars upplevelse, tankar kring det egna könet (Blum et al., 2019). Skolverket (2018) skriver att genom undervisning ska elever få insikt om olika uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt. På detta sätt främjar skolan elevers förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan hämma människors livsval och livsvillkor. Utbildningen i skolan ska utformas utifrån de grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter vilket omfattar människors lika värde och jämställdhet (SFS 2010:800). För att säkerställa att skolan arbetar för en jämställd utbildning har skolans läroplaner förtydligats med att undervisning ska
5
planeras och utföras så att elever möts oavsett könstillhörighet. Regeringskansliet (2018) skriver att skolan har ansvar för att motarbeta att könsmönster begränsar elevers kunskapsutveckling och menar att det är oacceptabelt att homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBTQ-personer) utsätts för kränkningar i det svenska samhället. Evelo et al., (2019) skriver att skolan är en viktig arena för att främja lika rättigheter och motverka skillnader mellan könen. För att främja lika rättigheter har det för första gången i Sverige tagits fram en samlad strategi med långsiktiga insatser. En del i strategin är att stärka värdegrundsarbetet i skolan mot diskriminering och kränkande behandling (Regeringskansliet, 2019).
Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete
Idag arbetar drygt 3000 skolsköterskor i Sverige. Skolsköterskor är verksamma i förskoleklass, grundskola samt gymnasium (Clausson & Morberg, 2019). I skolan kallas skolsköterskans och skolläkarens verksamhet för elevhälsans medicinska insats (EMI). Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ingår skolsköterskan och skolläkaren i den samlade elevhälsan med kurator, specialpedagoger och psykolog. Medicinsk vetenskap, folkhälsovetenskap och hälsofrämjande omvårdnad är viktiga kunskapsområden som ligger till grund för skolsköterskans arbete (Morberg, 2019). Skolsköterskan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande både på individ och gruppnivå (Riksföreningen för skolsköterskor, 2016; Reuterswärd & Lagerström, 2010). Omvårdnad är skolsköterskans specialistområde (Riksföreningen för skolsköterskor, 2016) och Högskolan i Skövde (2017) definierar omvårdnad som den vetenskap som skapar kunskap om handlingar och relationer för att främja individens utveckling mot psykisk, fysisk, existentiell och social hälsa. Hälsofrämjande omvårdnad innebär att skolsköterskan har en helhetssyn, ett etiskt förhållningssätt och en humanistisk människosyn. Oavsett ålder, kön, sociala villkor eller kulturell bakgrund ska skolsköterskan utgå från elevens berättelse och livssituation. Skolsköterskan ska se varje elev som en unik person som är kapabel till välbefinnande och hälsa oavsett sjukdomstillstånd eller ohälsa. Skolsköterskan ska arbeta utifrån ett empatiskt och respektfullt förhållningssätt och erbjuda stöd till både elever och vårdnadshavare (Morberg, 2019; Mäenpää & Åstedt-Kurki, 2008; Rising Holmström et al., 2015).
Det finns elever i skolåldern som utvecklar vanor som kan ha bestående inverkan på deras hälsa i vuxen ålder. För att elever ska kunna utveckla hälsosamma levnadsvanor behöver de information, kunskap och stöd för att kunna fatta välgrundade beslut (Morberg, 2019). Hälsoundervisning ingår i skolsköterskans roll och kan ske ute i klasserna, i mindre grupper samt enskilt med elever (Jackson, 2011). WHO (2012) beskriver att hälsoundervisning bygger på att hjälpa individer förbättra den egna hälsan genom att öka deras kunskap samt ge motivation till förändring. Hälsoundervisning ska innefatta en förmedling av information om underliggande villkor som inverkar på hälsan, det kan exempelvis vara miljömässiga, ekonomiska och sociala villkor men även riskbeteenden och riskfaktorer (Borup, 2019). Sex- och samlevnadsundervisning är en viktig del av hälsoundervisning i skolan (Dickson & Brindis 2019). Brewin et al., (2014) förklarar att skolsköterskor kan ha en nyckelroll i undervisning av sex och samlevnad i skolan men att de ofta möts av hinder från skoladministrationen och oroliga föräldrar. Forskning har visat att ungdomar som inte får tillräckligt med information och kunskap om sex och samlevnad har en ökad risk att få sexuella överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter (Brewin et al., 2014). För att främja ungdomars sexuella hälsa bör sex- och samlevnadsundervisning vara evidensbaserad
6
och anpassad efter ungdomars mognad och ålder (Dickson & Brindis, 2019). Det krävs även att skolsköterskor kontinuerligt utbildas i undervisning och rådgivning av sexuell hälsa, relationer och rättigheter (Westwood & Mullan, 2009).
Livsvärld
Skolsköterskor ska arbeta hälsofrämjande och se varje enskild elev som en unik individ med egna upplevelser och livsvärld. Skolsköterskan ska värna om elevens självbestämmande och delaktighet i den individanpassade omvårdnaden (Rising Holmström et al., 2015). Utifrån ett livsvärldsteoretiskt arbetssätt kan skolsköterskan hjälpa elever att uppnå välbefinnande, god hälsa och en känsla av sammanhang (Dahlberg & Segesten, 2010). Ursprungligen är livsvärlden ett begrepp inom fenomenologin med kunskapsteoretisk innebörd som haft en stor betydelse inom samhällsvetenskaplig teori och forskning (Bengtsson, 2005). Livsvärlden kan beskrivas som den värld människan lever i, det sätt hen förstår andra och sig själv. Hur människan upplever sjukdom, hälsa och lidande är högst personligt och utgår från individens egna perspektiv som är beroende av individens tidigare upplevelser, tankar och förväntningar om framtiden. Hälsa och välbefinnande, sjukdom och lidande speglar sig i och genom människans livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010). Alla individer har ett eget unikt sätt att uppleva och förstå världen. Människor kan dela erfarenheter med andra, medan vissa upplevelser är unika och individuella. Det som är gemensamt är att människan alltid upplever och uppfattar saker och ting, att det alltid finns en mening.
Människans upplevelser och värderingar formas och påverkas av språkliga, kulturella och geografiska ursprung. Därför är det viktigt att respektera och ta hänsyn till individers levda erfarenheter (Dahlberg, 2014). När ett vårdande inte klarar av att möta eller förstå människans livsvärld är det inget verkligt vårdande. Att vårda med livsvärlden som grund skapar en öppenhet inför individens sätta att förstå och hantera sin hälsa, lidande och sjukdom men också hur dessa påverkar deras liv. I patientens värld finns både vårdare och närstående och med livsvärlden som grund inkluderas alltid vårdares och närståendes perspektiv (Dahlberg & Segesten, 2010). Människor bär på kunskap som har skapats från erfarenheter och upplevelser i livet. Erfarenheterna är värdefulla eftersom de bidrar till säkerhet men kan också förhindra viktiga ifrågasättanden och nya intryck (Dahlberg, 2014). Hillman (2010) beskriver att skolsköterskan bör ta hänsyn till elevers och vårdnadshavares livsvärld. Genom att ta hänsyn till vårdnadshavares livsmiljö och tidigare erfarenheter skapas en förståelse för deras reaktioner.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare är den eller de personer som har det juridiska ansvaret för ett barn. Vårdnadshavare kan antingen vara en eller båda föräldrarna eller en person som är utsedd av svensk domstol. Barnets vårdnadshavare har huvudansvaret för att tillgodose barnets behov och ansvarar för barnets utveckling, uppfostran och att barnet inte far illa. Alla barn har rätt till en trygg och god fostran (Föräldrabalk, SFS 1949:381). Familjer kan se ut på olika sätt och det finns olika familjeformer. Familjen har en stor betydelse för barnets mående och utveckling av hälsa. En god relation mellan föräldrar och barn minskar risken för olika hälsoproblem som exempelvis depression och ångest (Folkhälsomyndigheten, 2019b; Chen et al., 2017; Rankin Williams & Anthony, 2015). Familjerelationer och hemmiljö är viktiga för barnets utveckling av självkänsla, personlighet och välbefinnande. Som skolsköterska är
7
det viktigt att ha kunskap och förståelse för elevers familjesituation, familjeresurser och interaktionsmönster för att kunna möta eleven och erbjuda individuella hälsofrämjande insatser (Mäenpää et al., 2013). Forskning visar att vårdnadshavare delaktiga i sina barns hälsa, lärande och utveckling ökar barnets psykosociala hälsa och skolprestationer (Concepcion et al., 2007). Detta kan även kopplas till Robinson et al., (2017) som beskriver att vårdnadshavare upplever att sex- och samlevnadsundervisning i skolan är både nödvändig och relevant i deras ungdomars liv. Vidare beskrivs att vårdnadshavare önskar ett större samarbete med skolan och att få möjlighet till information och undervisning i ämnet. Mäenpää och Åstedt-Kurki (2008) beskriver att vårdnadshavare inte har tillräckligt med information och kännedom om vilka arbetsuppgifter skolsköterskan har eller hur elevhälsan arbetar på skolan och vad de kan hjälpa elever med. Dessutom visas även att vårdnadshavare önskar mer delaktighet, samarbete och involvering i det hälsofrämjande arbetet som utförs i skolan. Ogle et al., (2008) beskriver att föräldrar som talar med sina ungdomar om sex och preventivmedel har en minskad risk att bli gravida innan de fyllt 18 år och användande av kondom ökar. Ungdomar har ofta frågor och tankar kring relationer, den egna sexualitet och jämställdhet. Det finns ungdomar som inte kan vända sig till sina föräldrar för information om sex och samlevnad, de upplever att det är pinsamt att prata om sexuell hälsa och samlag med föräldrar. Fortsättningsvis förklarar Ogle et al., (2008) att fäder i studien var mindre bekväma med att prata med sina ungdomar om sexuell hälsa än vad mödrar var. Vårdnadshavare ser det som sitt ansvar att i tidig ålder börja lära sina barn om sexualitet men bekymrar sig över sin förmåga att klara detta. Det som hämmar vårdnadshavare att kommunicera om sexualitet med sina ungdomar är den egna erfarenheten av en bristfällig sex- och samlevnadsundervisning i sin uppväxt (Davies & Robinson, 2010). Skolan ska samarbeta med vårdnadshavare för att kunna skapa förutsättningar för ungdomar att utvecklas till sexuellt ansvarsfulla och hälsosamma vuxna. Det är betydelsefullt att vårdnadshavare är öppna och stöttande till sex- och samlevnadsundervisningen i skolan (Shtarkshall et al., 2007).
PROBLEMFORMULERING
Synen på ungdomars sexualitet påverkas av samhällets förväntningar och formas av sociala normer, värderingar och attityder. Frågor om sexualitet, relationer och kön är i ständig förändring och utveckling. Vårdnadshavare och professionella behöver fundera över sina egna erfarenheter och funderingar kring sexualitet för att kunna ge ungdomar stöd och vägledning. Bristande kommunikation mellan ungdomar och vårdnadshavare ökar sexuellt risktagande hos ungdomar. Alla har rätt att få en likvärdig sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Målet med sex- och samlevnadsundervisning är att stärka ungdomars självkänsla och ge dem rätta redskap att kunna göra medvetna val rörande sexualitet, relationer och hälsa. Forskning visar att ungdomar upplever att de inte får tillräckligt med kunskaper i skolan för att kunna ta hand om sin sexuella hälsa. Skolsköterskor har en nyckelroll i undervisning av sex och samlevnad i skolan och möts av oroliga vårdnadshavare som önskar ökad delaktighet i det hälsofrämjande arbetet. Det saknas kunskap om hur vårdnadshavare uppfattar den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar får i skolan vilket kan främja samarbetet mellan skola och familj.
8
SYFTE
Att beskriva vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan.
9
METOD
Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavares uppfattningar av den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan, därav valdes en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Vid kvalitativ metod är syftet att skapa kunskap om hur människor tolkar, erfar och skapar mening kring ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). Kvalitativa datainsamlingsmetoder gör det möjligt att införskaffa ny tillförlitlig kunskap om ett fenomen genom att människor är delaktiga och det är deras levda erfarenheter som beskrivs (Polit & Beck, 2017). För att få tillgång till människors olika uppfattningar är den vanligaste metoden för datainsamling vid fenomenografiska studier individuella intervjuer med öppna frågor (Larsson & Holmström, 2017). Inom fenomenografin är syftet att beskriva människors olika uppfattningar och föreställningar om en företeelse eller ett fenomen i omvärlden (Larsson & Holmström, 2017). Marton (1981) beskriver att det finns ett begränsat antal uppfattningar av ett visst fenomen hos en grupp människor och dessa olika sätt att förstå eller uppfatta påverkar hur människor hanterar det aktuella fenomenet.
Larsson och Holmström (2017) skriver att i den fenomenografiska forskningsansatsen är begreppet fenomen centralt och kan förenklat beskrivas som en sak eller ett begrepp såsom det visar sig framför oss. När forskaren studerar ett särskilt föremål, begrepp eller fenomen och beskrivningen utgår från forskarens egna iakttagelser, teorier eller hypoteser kallas det inom fenomenografin för första ordningens perspektiv. När forskaren istället intresserar sig för att beskriva människors uppfattningar och förståelse av ett visst fenomen istället för fenomenet i sig kallas det inom fenomenografin för andra ordningens perspektiv (Larsson & Holmström, 2017).
För att göra en komplex värld begriplig och hanterbar utvecklas kunskap om världen steg för steg hos människan. Alexandersson (1994) skriver att forskning inom fenomenografin är riktad mot innehållet av den kunskapen. Detta sker genom att uppmärksamma hur människor uppfattar begränsade delar av sin omvärld. Det grundläggande för människans kunskap om omvärlden menar fenomenografin är ”uppfattningen” som består av den mening människan ger relationen mellan sig själv och något i sin omvärld. Genom att beskriva uppfattningar som en relation mellan människan och omvärlden gör att relationen är föränderlig utifrån att situationer och sammanhang förändras över tid. Det kan uttryckas som att se världen med nya ögon och beskrivas som att ny kunskap om något har utvecklats (Alexandersson, 1994).
Urval
Studien genomfördes under våren 2020 i två olika län i mellersta Sverige. Samtliga deltagare bodde i mellan- och storstäder, i sex olika kommuner. Antal invånare per kommun varierade mellan 43 700 och 974 000. Antal skolor var totalt fjorton varav fem var gymnasieskolor och nio var grundskolor. Av dessa skolor var två privata och resterande kommunala skolor. På samtliga skolor fanns skolsköterskor anställda på deltid eller heltid. Antal elever på skolorna varierade mellan 200 och 800.
Inklusionskriterier för studien var vårdnadshavare till ungdomar mellan tio och arton år. Strävan var att få deltagare med olika bakgrundsvariabler som kön, ålder, födelseland,
10
etnicitet, demografiska data, utbildningsnivå samt att ungdomar studerade vid olika skolor. Exklusionskriterier var icke svenskspråkiga vårdnadshavare. För att få så värdefull information som möjligt bör urvalet av deltagare utgå från att de uppfyller kraven för studiens syfte (Polit & Beck, 2017). Vid urvalet av deltagare har bekvämlighetsurval och snöbollsurval valts att använda. Författarna tillfrågade personer i den egna bekantskapskretsen om intresse fanns att delta i studien. Dessa personer fick frågan om de kände någon som skulle kunna tänka sig bli intervjuad. Det är ett enkelt och effektivt sätt att få deltagare till studien och fördelaktigt när forskaren själv behöver identifiera och komma fram till lämpliga deltagare (Polit & Beck, 2017). Utifrån kravet på en bred variation kan deltagare till studien med fördel handplockas utifrån olika bakgrundsvariabler som är relevanta för studiens syfte (Alexandersson, 1994). För att finna lämpliga deltagare tillfrågades de personligen eller genom annan person om det fanns intresse att delta i studien. Vid intresse skickade författarna ett informationsbrev (se bilaga 1) via mail eller mobil. De tillfrågade ombads att läsa informationsbrevet och meddela sitt intresse att delta, ingen tidsbegränsning uppgavs. Deltagarna meddelade sitt intresse till författarna via mail eller mobil. Platsen för genomförande av intervju skedde i samråd med intervjuperson, en plats där det gick att samtala enskilt utan att bli störd. Inför intervju informerades deltagarna om studiens syfte, författarna inhämtade informerat samtycke och såg till att inspelningsutrustning fungerade (Danielsson, 2017).
I denna studie ingick 10 deltagare. Åtta deltagare var kvinnor och två deltagare var män. Deltagare var mellan 26 till 53 år och hälften levde som ensamstående och resterande var gifta. Två deltagare var utlandsfödda. Utifrån utbildningsnivå hade alla deltagare gymnasial utbildning och tre hade högskoleutbildning. Samtliga deltagare hade ett till fem barn i åldrarna tio till arton år.
Datainsamling
Den metod som valts för insamling av datamaterial är semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Polit och Beck (2017) skriver att denna intervjumetod är fördelaktig när forskaren vill känna sig säker på att teman som finns med i intervju berörs och när det finns tvekan på vad svaren kommer bli. För att få intervjupersonen att fokusera på det fenomen som är av intresse och skapa samma förutsättningar för samtliga intervjuer är den första frågan av central betydelse i fenomenografiska studier och bör vara samma vid alla intervjuer (Larsson & Holmström, 2017).
Intervjuarens uppgift skriver Polit och Beck (2017) är att få intervjupersonen att tala fritt och berätta med egna ord kring de olika frågor som tas upp i intervjun. Under intervjun bör intervjuaren undvika att ge positiv eller negativ återkoppling på yttranden på det som intervjupersonen berättat utan förhålla sig neutral (Larsson & Holmström, 2017). Intervjuarens behöver vara medvetenhet om den egna påverkan av intervjupersonens uppfattningar och ha kunskap om de interaktiva processer som sker i en intervjusituation. Det är också av betydelse för intervjun att ämnet som avses att studera är av intresse för både deltagare och forskare (Alexandersson, 1994).
En pilotintervju genomfördes för att testa om frågorna i intervjuguiden gav svar på studiens syfte. Detta kan kopplas till Larsson och Holmström (2017) som beskriver att fördelarna med att utföra en provintervju är att testa intervjufrågorna och att träna på intervjutekniken
11
för att undvika att göra egna inlägg. Författarna genomförde vardera fem intervjuer och samtliga intervjuer spelades in med en mobiltelefon och transkriberades ordagrant. Wibeck (2017) beskriver att det ofta krävs ett antal genomlyssningar av inspelningen för att synliggöra mönstren. För att kunna göra en noggrann analys av det insamlade materialet bör hela intervjun transkriberas så ordagrant som möjligt och med markeringar i transkriptionen var deltagarna skrattar eller gör pauser. Vid transkribering skrevs texten ut så nära talspråket som möjligt även mumlanden och pauser togs med vilket är enligt fenomenografisk metod (Alexandersson, 1994). För att underlätta bearbetningen skiljdes intervjuare (I) och deltagare (D) åt. Varje intervju tog i genomsnitt cirka 25 minuter.
Analys
Analysprocessen av kvalitativa data är en interaktiv process och forskaren läser datamaterialet flera gånger i sökandet efter innebörder och förståelse (Polit & Beck, 2017). Syftet med att läsa hela datamaterialet upprepade gånger är att skapa ett helhetsintryck och urskilja det väsentliga i de olika intervjupersonernas berättelser utifrån det fenomen som är av intresse. För att börja kunna se mönster i form av skillnader och likheter är en förutsättning att forskaren känner en viss förtrogenhet med det samlade materialet (Alexandersson, 1994). Den första fasen är betydelsefull för att skapa ett datamaterial som blir hanterbart. Detta sker genom att identifiera enheter med kvalitativa data för det fortsatta analysarbetet (Polit & Beck, 2017).
Vid analysen av datamaterial användes analysprocess som bestod av fem steg beskriven av Larsson och Holmström (2017). I det första steget lästes samtliga transkriberade intervjutexter i sin helhet. Efter detta i steg två lästes varje intervjutext igen och samtidigt markerades de delar som intervjupersonen beskrev egna reflektioner utifrån det fenomen som studerades. Detta steg i analysprocessen gjorde datamaterialet mer hanterbart genom att tidigt sortera bort de utsagor som inte var av intresse. I steg tre lästes datamaterial ännu en gång utifrån de markerade delarna för att försöka identifiera intervjupersonens sätt att se på och handskas med fenomenet. Därefter gjordes en sammanfattande beskrivning med några meningar utifrån uppfattningar som identifierats. I steg fyra bestod analysen av att försöka se mönster av samtliga uppfattningar och gruppera dessa utifrån likheter och skillnader. Författarna utformade var och en för sig preliminära beskrivningskategorier och tillsammans jämfördes sedan dessa. Det var viktigt att beskrivningskategorier var väl avgränsade och kvalitativt åtskilda varandra. Det resulterade i fyra beskrivningskategorier. Det femte steget innebar att systematisera utfallsrummet genom att beskriva hur beskrivningskategorier förhåller sig till varandra (Larsson & Holmström, 2017).
Etiska överväganden
Kalman och Lövgren (2019) beskriver att forskningsetik innebär att värna om människors självbestämmande, integritet och lika värde. I vetenskaplig forskning används människor som medel för att få ökad kunskap och förståelse för ett fenomen. Detta innebär att det finns en risk att människor utnyttjas. Etik i forskning försvarar människors grundläggande rättigheter och värde, den skyddar de individer som medverkar i vetenskapliga studier. Forskningsetik bygger på en respekt för medmänniskan. Deltagare i en forskningsstudie får varken skadas, såras eller utnyttjas under eller efter forskningsprocessen (Kjellström, 2017). Med stöd av etiska lagar, principer och riktlinjer skyddas och respekteras människor som
12
medverkar i forskning (Kalman & Lövgren, 2019). I Sverige finns “Etikprövningslagen” (SFS 2003:460) som beskriver att hänsyn ska visas till mänskliga rättigheter, personlig integritet, säkerhet, hälsa och grundläggande friheter. Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) är det förbjudet att kränka eller missgynna människor oavsett etnisk tillhörighet, religion, kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning eller ålder. Endast forskning som utförs med respekt för människan kan accepteras (Kalman & Lövgren, 2019).
För att värna och respektera deltagarnas självbestämmande krävs ett informerat samtycke. Informerat samtycke bygger på att skydda deltagarnas frihet och säkerställa att deltagaren verkligen vill delta i studien. Det är väsentligt att deltagarna får muntlig och skriftlig information om arbetet, syftet med studien och hur upplägget kommer att förefalla. Det krävs att informationen är individuellt anpassad, att deltagarna förstår informationen och kan fatta beslut efter det. Frivillighet till deltagande av studien är ytterst viktig, deltagarna bör informeras att de har rätt till konfidentialitet och anonymitet samt att de när som helst kan avbryta medverkan (Kjellström, 2017). Under arbetets gång har samtliga individskyddskrav tagits hänsyn till. Informationskravet har efterföljts genom att deltagarna i vår studie informerades både muntligt och skriftligt om studiens syfte vid förfrågan om deltagande. För att kunna ta ställning om önskat deltagande i studien fick deltagarna ett informationsbrev om studiens syfte och innehåll. Deltagarna fick även några dagars betänketid att fatta ett beslut. Deltagarna fick information om att deltagandet i studien var frivillig och att de när som helst fick avbryta medverkan i studien utan vidare förklaring. Samtycke gavs skriftligt. Detta tillgodoser samtyckeskravet.
Ämnet i denna studie kan för deltagare uppfattas som känsligt att prata om. Kvalitativa metoder beskrivs som ett sätt att komma nära individen och få ta del av individens livsvärld. Forskningen är beroende av den sociala relationen mellan forskaren och deltagaren. Det är viktigt att deltagaren känner sig säker och fri nog för att kunna dela med sig av privata händelser och uppfattningar (Kvale & Brinkmann, 2014). Under intervjuerna var författarna lyhörda för deltagarnas kroppsspråk och ansiktsuttryck detta för att tidigt uppmärksamma deras reaktioner. Kjellström (2017) beskriver att det krävs att forskarna har ett etiskt kunnande och känslighet att hantera situationer som kan uppstå där deltagarna reagerar negativt på frågor som ställs under intervjuerna. Konfidentialitet är ett viktigt begrepp i forskningsprocessen som handlar om att människor har rätt att bevara integriteten och till att få vissa uppgifter privata. Känsliga uppgifter och personuppgifter ska skyddas från obehöriga. För att öka konfidentialitet ska information som kan härledas till en enskild individ ska utelämnas vid muntlig och skriftlig presentation av studien (Kjellström, 2017). I studien tillgodosågs konfidentialitetskravet eftersom allt material från intervjuerna förvarades på ett oåtkomligt ställe där endast författarna hade tillgång till materialet. Eftersom samtliga intervjuer spelades in med mobiltelefon användes “sekretessläge” när audiofilerna sparades i mobiltelefonen. Det innebär att filerna är osynliga för obehöriga och kräver ett lösenord för att få fram. Samtliga audiofiler synkroniserades ej till andra datorer eller mobila enheter. För att skydda och bevara deltagarnas identiteter tilldelades varje intervju en siffra. Transkriberat material från intervjuerna kommer att makuleras efter att examensarbetet har bedömts som godkänt. Uppgifter från intervjuerna har endast använts ändamålsenligt för forskning, på så sätt har nyttjandekravet efterföljts.
13
Förförståelse
Författarna är utbildade sjuksköterskor och arbetar idag inom akutsjukvård och elevhälsa som skolsköterska. Den ena författaren har arbetat som skolsköterska i fyra år och har erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet för nyanlända ungdomar. Inför studien reflekterade författarna tillsammans över sina kunskaper och livserfarenheter kring ämnet sex och samlevnad. En av författarna har två vuxna barn. Det som författarna hade gemensamt var intresset för ämnet sex- och samlevnadsundervisning och som stärkts under specialistutbildningen till skolsköterska. Henricson och Billhult (2017) beskriver att det är av betydelse att som forskare ha ett öppet förhållningssätt vid intervjusituation och i analysarbetet. Detta innebär att forskaren är medveten om den egna förförståelsen och hur den kan påverka datainsamling och analys.
14
RESULTAT
Vid analysen identifierades fyra beskrivningskategorier om hur vårdnadshavare uppfattar den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan. Dessa var: Delaktighet är värdefullt, Främjar kommunikation, Förberedelse inför vuxenlivet och Att prata om pornografi på internet.
Delaktighet är värdefullt
Sex- och samlevnadsundervisning i skolan uppfattar vårdnadshavare som ett viktigt ämne och att det är ett gemensamt ansvar mellan vårdnadshavare och skola. Delaktighet i skolans sex- och samlevnadsundervisning uppfattar vårdnadshavare vara betydelsefullt för samarbetet med skolan. De uttrycker att delaktighet ger trygghet och förtroende till skolans undervisning i sex och samlevnad. När det gäller vem som har huvudansvaret för att undervisa ungdomar i sex och samlevnad har vårdnadshavare olika uppfattningar. En del anser att det är skolan som bär huvudansvaret medan andra uppfattar att det är vårdnadshavaren.
Vårdnadshavare uttrycker att de saknar insyn i skolans sex- och samlevnadsundervisning. De uttrycker även osäkerhet om vad deras ungdomar får lära sig i ämnet sex och samlevnad. Vårdnadshavare berättar om sina egna erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning i sin uppväxt som de anser varit bristfällig både från skolan och av sina föräldrar. Vårdnadshavare uppfattar att de har ett ansvar att tillgodose sina ungdomars behov av kunskaper i sex och samlevnad. De vill ge sina ungdomar bättre förutsättningar att ta hand om den sexuella hälsan än vad de själva erfarit.
...men det känns mer tryggt så man vet om det är nåt man själv måste prata mer om…hela ansvaret ligger inte på skolan egentligen… man är ju förälder med…men man kan ju hjälpas åt så det vore ju bra att veta vad de går igenom i skolan… att föräldrar blir upplysta om det lite mera än vad det är idag…
Några vårdnadshavare uppfattar det fördelaktigt att skolan har huvudansvaret av sex- och samlevnadsundervisning för att ungdomar ska få den kunskap de har rätt till. Vårdnadshavare menar att det finns en risk att skjuta det egna föräldraansvaret att undervisa sin ungdom i sex och samlevnad på framtiden. Det uppfattar vårdnadshavare beror på en önskan om att behålla sitt “barn som barn” och det är svårt att föreställa sig att det egna barnet börjar tänka på sex. Vårdnadshavare uppfattar skolan som en naturlig plats för lärande om sex och samlevnad och att undervisning ger grundkunskaper precis som i alla andra ämnen. Det egna ansvaret anser vårdnadshavare är att stödja ungdomen i sitt lärande genom att samarbeta med skolan. Vårdnadshavare uppfattar skolans sex- och samlevnadsundervisning som en tillgång och ett stöd i föräldrarollen. De anser även att skolpersonal har kompetens att bedöma vilken kunskap som ungdomar behöver utifrån ålder och mognad.
...skolan ger den där enklare pushen för mig sen som vårdnadshavare att ta över så man kan säga att skolan startar och vårdnadshavaren får möjlighet att liksom ta över…
15
En del vårdnadshavare beskriver sig ha förtroende för skolans sex- och samlevnadsundervisning. De anser sig få insyn i skolans undervisning genom att ungdomar berättar hemma om hur den går till och vad de får lära sig. De beskriver det som en trygghet att ungdomar får kunskaper om sex- och samlevnad i skolan.
Det ger ju mig insikt över vad som faktiskt diskuteras i skolan och vad dom hör och vad dom får höra där eftersom dom berättar oftast vad som händer på skolan själva...jag tycker att jag hänger med ändå...det är rätt skönt att att det inte är jag som undervisar mina barn för det kan ju också bli så personligt jag menar man vill ju inte veta om sina föräldrars sexliv…
Främjar kommunikation
Vårdnadshavare uppfattar att skolans sex- och samlevnadsundervisning öppnar upp för samtal med ungdomar kring ett ämne som de menar kan vara laddat och komplicerat att prata om. En del vårdnadshavare uppfattar det som svårt att ta eget initiativ till samtal med sin ungdom om sex och samlevnad. De menar att beroende av vilken relation som finns till ämnet inom familjen påverkar det hur öppet vårdnadshavare och ungdom uppfattar sig kunna samtala om sex och samlevnad.
...så det är enklare om skolan öppnar upp det tror jag nog och absolut ju mer man...nu är ju jag uppvuxen här i Sverige så det är ju självklart att prata om det lite mer för mig än vad det är för mina föräldrar...där är det fortfarande...där pratar man inte riktigt om dom sakerna...
Några uppfattar att de har ett öppet samtalsklimat med sina ungdomar men uttrycker att det ändå kan vara svårt veta vilka funderingar som ungdomen själv har kring sex och samlevnad. Vårdnadshavare uppfattar att skolan ger ungdomar möjligheter att få svar på sina egna frågor genom pedagogiska arbetsmetoder som till exempel en anonym frågelåda. När ungdomar tillsammans med klasskamrater och skolpersonal får möjlighet att samtala kring dessa frågor uppfattar vårdnadshavare att ungdomar vågar prata och blir mer öppna. En del vårdnadshavare uppfattar att ungdomar vill fortsätta diskutera hemma där de känner sig trygga och inte behöver uttrycka sig inför klasskamrater. De menar att frågor kring sexualitet blir mindre tabubelagt och mer naturligt att samtala om när det sker i samband med skolans sex- och samlevnadsundervisning. Vårdnadshavare uppfattar att skolan tar upp ämnet på ett sätt som är tydligt vilket gör att ungdomar förstår vad det handlar.
…genom att skolan har varit så bra har det gjort att jag har lättare att svara på xxxx (flicka 15 år) frågor och jag tycker inte att det är lika pinsamt för jag ser att hon har lärt sig prata så öppet om det dom pratar om i skolan…så för mig har det blivit så enkelt och svara.
Det framkommer även att skolans klassbesök på ungdomsmottagning uppfattar vårdnadshavare som betydelsefullt för det egna samtalet med sin ungdom kring sex och samlevnad. Efter detta besök beskriver de hur samtal kommit igång mellan vårdnadshavare och ungdom om bland annat preventivmedel som resulterat i att de tillsammans bokat tid till ungdomsmottagning.
16
Förberedelse inför vuxenlivet
Vårdnadshavare uppfattar sex- och samlevnadsundervisningen i skolan som viktig för att förbereda deras ungdomar inför vuxenlivet. Samtliga vårdnadshavare tar upp i intervjuerna att undervisningen ska ge ungdomarna information om den manliga och kvinnliga kroppen, pubertet och mens. Vårdnadshavare beskriver att både tjejer och killar bör få undervisning om vad mens är och vad som händer i kroppen. En vårdnadshavare uppfattar dagens sex- och samlevnadsundervisning som bristfällig och förlegad.
...jag märker ju ibland att killarna har lite dålig koll på tjejers utveckling...att mens bara händer en gång tror dom och inte en vecka i månaden...vissa tror ju att det är blått som det är på reklamen...och då tycker jag att man har misslyckats ute i skolan om barn tror det fortfarande...
En annan vårdnadshavare beskriver en situation när den äldsta dottern fick menarche i tidig ålder. Hon hade inte fått någon undervisning varken i hemmet eller skolan och det blev en chock när det kom blod i trosor.
...det var värre för min äldsta som jag inte förstod alltså när hon fick sin första mens för hon fick den så tidigt, vi hann ju inte förbereda henne för hon fick den väldigt tidigt... hon trodde att hon hade bajsat på sig…
Vårdnadshavare uppfattar sex- och samlevnadsundervisningen som betydelsefull när det kommer till att ge deras ungdomar information om risker med oskyddat sex, könssjukdomar och användning av preventivmedel. Att förbereda ungdomarna inför framtida relationer och partnerskap anser vårdnadshavare som en väsentlig del i dagens sex- och samlevnadsundervisning. En del uttrycker att HBTQ och rätten till den egna kroppen bör ingå i dagens sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Vårdnadshavare anser att sex- och samlevnadsundervisning i skolan kan förbereda ungdomar inför vuxenlivet genom att stärka deras självkänsla och självbestämmande.
...jag tror väl ändå att kunskap är makt...ganska häftigt ord att säga kunskap är makt...ju mer man vet desto mer vet man ju om saker och ting...vad det än gäller...ju mer du vet desto bättre rustad är du ju för saker som ska hända...
Att prata om pornografi på internet
Vårdnadshavare uppfattar pornografi på internet som lättillgängligt för ungdomar och att det kan skapa en skev bild av vad sexualitet är och hur sex ska utövas. Vårdnadshavare uttrycker en oro för att deras ungdomar ska exponeras för sex i en för tidig ålder genom pornografi på internet. Vilket de anser kan skada deras ungdomars framtida sexuella välbefinnande. De uppfattar även att pornografi på internet även kan skada ungdomars sätt att se på relationer och ge en negativ inverkan på deras självkänsla och sexualitet. Skolan uppfattas av vårdnadshavare vara en viktig arena som kan nå ut till ungdomar om risker med pornografi på internet. De beskriver att skolan behöver ge ungdomar möjlighet till kritiska och konstruktiva samtal om pornografi.
17
...det är så lättillgängligt allting...det är det som är ett problem och när dom i själva verket inte är mogna för det...jag tror att många unga tittar på porr och det kan ju ge en skev bild av hur sex går till...och det hoppas jag verkligen att dom belyser och pratar mycket om att det är en väldigt stor skillnad och hur man faktiskt beter sig med en partner eller liksom det här med samtycke...att det handlar mycket om kärlek och inte bara om pang på rödbetan...
Vårdnadshavare uppfattar pornografi på internet som en skadlig informationskälla när det kommer till sex och kärlek. Pornografi på internet är lättillgängligt för barn och ungdomar som har egna mobiltelefoner, datorer och surfplattor och vårdnadshavare anser att detta gör det svårare för dem att hålla koll på vad deras ungdomar gör på internet. Det framkommer att vårdnadshavare ser det som viktigt att skolan utvecklar och anpassar undervisning utifrån hur samhället ser ut idag. Vårdnadshavare anser att skolan spelar en viktig roll som informationskälla för sina ungdomar i jämförelse med TV, tidningar, sociala medier och porrsidor.
...ja men det är inte lätt…själv försökte jag se om det fanns porrfilter att installera på barnens ipads och min mobiltelefon som dom lånar då och då...jag har inte tänkt på det tidigare överhuvudtaget men eftersom det nu är så lätt att klicka på reklam som dyker upp i alla möjliga sorters appar så är det jobbigt om barnen skulle se sånt som dom inte förstår...
Vårdnadshavare uppfattar att våldsam och grov pornografi på internet kan öka sårbarheten hos ungdomar och medför risk att de går med på sexuella handlingar mot sin egen vilja. En vårdnadshavare beskriver att fenomenet “strypsex” cirkulerar på internet och det finns en rädsla att ungdomar ska tro att det är en normal sexuell handling. Vårdnadshavare uttrycker även oro att ungdomar ska bli besvikna och få orealistiska förväntningar på sexlivet. Det framkommer att vårdnadshavare anser att undervisning behöver bestå av diskussioner utifrån ungdomars perspektiv för att de ska lära sig vad som är rätt och fel.
...som jag har läst så är det tydligen ganska många ungdomar som tror att det är normalt med att ha strypsex eller liknande och det är inte det överhuvudtaget...och man blir ju lite rädd...jag tycker det är läskigt…
Utfallsrum
Ett utfallsrum har skapats för att beskriva hur de olika beskrivningskategorier förhåller sig till varandra och för att få en djupare förståelse om vårdnadshavares uppfattningar kring fenomenet. I figur 1 presenteras beskrivningskategorier i en hierarkisk ordning och en tolkning av dess relationer sinsemellan. Kategorier representerar vårdnadshavares olika uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan.
Överst i den hierarkiska ordningen är “Delaktighet är värdefullt” placerad. Detta för att analysen visar att det är den mest omfattande beskrivningskategorin. Denna beskrivningskategori tolkas som den mest betydelsefulla för vårdnadshavare. Vårdnadshavare värderar delaktighet högt och uppfattar att det bör finnas ett
18
samarbete mellan skola och hem för att deras ungdomar ska utveckla god sexuell hälsa. Vårdnadshavare uppfattar att delaktighet i undervisningen ger möjlighet att påverka och stödja ungdomar i sin sexuella utveckling. Beskrivningskategorin “Delaktighet är värdefullt” påverkar övriga beskrivningskategorier. Delaktighet påverkar hur vårdnadshavare kan förbereda sin ungdom inför vuxenlivet och förmågan att kommunicera om sex och samlevnad med sin ungdom. Nedanför beskrivningskategorin “Delaktighet är värdefullt” är “Förberedelse inför vuxenlivet” och “Främjar kommunikation” placerade. Dessa kategorier tolkas vara beroende av varandra och tillsammans betydelsefulla för sex- och samlevnadsundervisningen. Vårdnadshavare förväntar sig att sex- och samlevnadsundervisning ska förbereda deras ungdomar inför vuxenlivet och ge dem lämpliga kunskaper som kan främja sexuell hälsa och motverka riskfyllt sexuellt beteende. Beskrivningskategori “Att prata om pornografi på internet” är placerad längst ner i hierarkin eftersom den bedöms vara mindre omfattande och ses som en del som förväntas ingå i dagens sex- och samlevnadsundervisning. Denna kategori påverkas av hur de övriga kategorierna uppfyller ungdomars behov av kunskaper i sex och samlevnad.
Figur 1. Presentation av beskrivningskategorier och dess relationer.
Delaktighet är värdefullt
Främjar
kommunikation
Förberedelse inför
vuxenlivet
19
DISKUSSION
Metoddiskussion
Studiens syfte var att belysa vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan. När syftet är att få kunskap om hur människor tolkar, erfar och skapar mening kring ett fenomen är enligt Henricson och Billhult (2017) kvalitativ forskningsmetod lämplig. För att på bästa sätt upptäcka variationer av uppfattningar kring det fenomen som studerades valdes fenomenografi som metod. Fenomenografi är en metod som syftar till att kartlägga människor olika sätt att att förstå ett fenomen i sin omvärld (Larsson & Holmström, 2017). En av författarna hade tidigare använt fenomenografi som metod och denna erfarenhet sågs som en fördel.
Bekvämlighetsurval och snöbollsurval valdes eftersom dessa urvalsmetoder lämpar sig vid kvalitativa studier. Polit och Beck (2017) beskriver att ett bekvämlighetsurval är effektivt men inte en meningsfull eller strategisk urvalsmetod. Bekvämlighetsurval ansågs fördelaktigt då författarna själva behövde finna lämpliga deltagare till studien under en begränsad tidsram. Syftet med en kvalitativ studie är att få fram så mycket information som möjligt från den lilla gruppen av deltagare därför anses ett bekvämlighetsurval vara minst önskvärt eftersom risken för bias är hög. Vid samtliga intervjuer framkom en variation av uppfattningar bland deltagare och därmed anser författarna att risken för bias var låg. Fördelen med snöbollsurval är att det kan vara passande i mindre avgränsade grupper och att det är möjligt att variation uppnås. Dock kan en svaghet vara att det kan skapa en påfrestning för studiedeltagarna att behöva utse en ytterligare deltagare (Polit & Beck, 2017). Dock var detta inget som författarna upplevde att deltagarna erfor. Inklusions- och exklusionskriterier i denna studie kunde uppfyllas. Studien genomfördes i två olika län i Sverige som varierade i storlek. Samtliga deltagare bodde i sex olika kommuner och kom från olika delar av landet. Det fanns även variation bland deltagarna utifrån ålder, kön, civilstånd, antal barn, utbildningsnivå och födelseland. Henricson (2017) beskriver att variationer i urvalet är en faktor som ökar studiens överförbarhet och trovärdighet i urvalet. Två av tio deltagare var män och resterande kvinnor. Det hade varit önskvärt om fler män hade deltagit i studien för att få en större variation i urvalet. En svaghet i urvalet var att enbart två av tio deltagare var utlandsfödda vilket kan begränsa upptäckten av de nyanser och variationer av uppfattningar som kan finnas av fenomenet (Alexandersson, 1994). Vid förfrågan om att delta i studien fick deltagarna skriftlig information samt några dagars betänketid. Även de som svarade ja omedelbart efter förfrågan fick några dagar att tänka över beslutet. Detta ansåg författarna vara en styrka eftersom deltagandet i studien ska bygga på frivillighet och motverka press att delta. Platsen för intervju fick deltagarna för att öka deras trygghet och delaktighet. Detta visar att författarna har tagit hänsyn till de etiska aspekterna i studien. En god och trygg atmosfär ger förutsättningar för att intervjun ska bli djup och innehållsrik (Danielson, 2017). Vid inledningen av de individuella intervjuerna var författarna mycket tydliga och förklarade att det inte fanns några rätt eller fel svar på intervjufrågorna. Henricson (2017) beskriver att det finns en risk att deltagarna svarar på frågorna de tror att forskarna vill höra och inte utifrån deras egna upplevelser. En pilotintervju genomfördes för att undersöka om intervjufrågorna besvarade studiens syfte, vilket stärker trovärdigheten (Kvale & Brinkmann, 2014). Denna intervju inkluderades i resultatet eftersom den gav svar på studiens syfte. En intervjuguide med
20
semistrukturerade frågor användes och gav deltagarna möjlighet att tala öppet och fritt utifrån deras egna erfarenheter (Henricson, 2017). Följdfrågor ställdes till deltagarna och detta gav mer detaljrika och djupa svar.
Författarna delade upp intervjuerna och intervjuade fem deltagare var. Det hade varit fördelaktigt att vara två intervjuare för att hålla sig till temat för intervju. Däremot skulle det ha inneburit två intervjuare och en informant, vilket kan orsaka känslor av att vara underlägsen som informant med anledning att informanten då hamnar i minoritet. Vid de intervjuer där författare hade en förtroendefull relation med deltagare blev utsagor omfattande och innehöll mer textmassa som inte var relevant till studiens syfte. Däremot är en viktig förutsättning att det finns förtroende mellan forskare och deltagare vid kvalitativa studier (Polit & Beck, 2017). Forskarens förmåga att inhämta meningsfull data kan påverkas när ämnet för intervju är känsligt och forskaren blir känslomässigt engagerad. Därför är det fördelaktigt att forskaren tillsammans med kollega reflekterar över varje enskild intervjusituation (Polit & Beck, 2017). Författarna stämde av regelbundet med varandra och reflekterade över hur intervjuerna hade fortlöpt och upplevts. Alla deltagare tillfrågades om de ville bli inspelade, de fick även muntlig information om hur materialet skulle hanteras och förvaras. Ur ett etiskt perspektiv ansåg författarna att detta var en styrka eftersom det värnar om deltagarnas integritet och självbestämmande. Efter att inspelning avslutats gavs tid för att följa upp hur deltagaren upplevt att bli intervjuad. Detta menar författarna var ett sätt att visa respekt och värna över deltagarnas välmående. Det kan vara olika hur människor upplever att bli intervjuade och ett bra sätt att avsluta intervju är att ge tid för reflektion tillsammans med deltagare (Danielson, 2017).
I kvalitativa studier interagerar forskaren med deltagaren som intervjuas och blir därmed en del av datainsamlingen (Henricson & Billhult, 2017). Det var fördelaktigt att författarna transkriberade sina egna intervjuer. Eftersom författarna då upptäckte egna inlägg som gjorts under intervjun och dessa utsagor togs inte med i analysprocess. Enligt Polit och Beck (2017) är fördelen med inspelning av intervjuer möjligheten att kritiskt granska forskarens agerande och på så sätt säkerställa att utsagor verkligen är från deltagaren. Vid analys användes en fenomenografisk metod som bestod av fem steg som syftar till att identifiera likheter och skillnader i deltagarnas berättelser och sedan utforma kvalitativt skilda beskrivningskategorier (Larsson & Holmström, 2017). Författarna valde att enskilt följa analysprocess fram till steg fem. Tillsammans jämförde författarna sina egna framtagna beskrivningskategorier för att se hur väl de stämde överens. Genom detta förfarande kan enligt Alexandersson (1994) och Mårtensson och Fridlund (2017) styrka resultatets trovärdighet, noggrannhet och giltighet. Författarna hade utformat två beskrivningskategorier som i stort sett var identiska och övriga två liknade varandra. Det var stundvis utmanande och komplicerat att utforma beskrivningskategorier som på ett tydligt och distinkt sätt skilde sig ifrån varandra. För att styrka hur väl beskrivningskategorier representerar deltagarnas uppfattningar kan citat användas (Alexandersson, 1994). Citat från intervjuer har använts vid presentation av resultatet, vilket stärker trovärdighet och giltighet. Vid kvalitativ metod påverkas studien av forskarens personliga kunskaper, livs- och yrkeserfarenheter. Pålitligheten för studiens resultat stärks genom att forskaren redogör för sin förförståelse och beskriver hur studien fortlöpt (Henricson & Billhult, 2017). Genom att författarna tillsammans reflekterade kring den egna förförståelsen medförde det en ökad medvetenhet om dess inverkan på genomförande och resultat för studien. Författarna har
