• No results found

Dimensionerande underlag, lägesrapport 1989-05-31

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Dimensionerande underlag, lägesrapport 1989-05-31"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

I m n o t a t

Nummers

Titels

Författares

V 92 Datums 1989-06-26

Dimensionerande underlag, lägesrapport 1989-05-31

Jörgen Svensson

Avdelning: Vägavdelningens vägkonstruktionssektion

Projektnummer: 41391-4

Projektnamns Dimensionerande underlag

Uppdragsgivares Vägverket

Distribution: begränsad

W

Våg-ochTrafik

institutet

Statens

v

ä

g

-

och trafikinstitut

Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-115200. Telex 50125 VTISGIS Besök: Olaus Magnus väg 37, Linköping

(2)

Dimensionerande underlag, lägesrapport 1989-05 av

(3)

1 INLEDNING

2 UTLÄNDSKA PROVMETODER FÖR BEDÖMNING AV

JORDMATERIALS EGENSKAPER

3 CBR-TEST, SEDIMENT

(4)

1 INLEDNING

Projektet dimensionerande underlag syftar till att ta fram mätbara materialegenskaper hos jord. Materialegenskaperna hos jord bestämda med olika analys- och provmetoder används sedan vid konstruktion och dimensionering av vägöverbyggnader.

Ett första moment i projektet har varit att undersöka vilka krite­ rier andra länder använder vid dimensionering av vägkonstruktioner. Förutom Sverige har kriterierna studerats i Norge, Danmark, Finland, England, Västtyskland, Schweiz, Frankrike och Canada.

I det andra momentet har CBR-test utförts. CBR är en empirisk metod (erfarenhetsmässig) för att bedöma bärigheten i jord eller stenmate­ rial. I första hand har ett antal utvalda sediment CBR-testats. Samtidigt pågår triaxialförsök, E-modulbestämning, flytgräns m m på sedimenten tagna från samma lokal och vid samma tidpunkt. Här redo­ visas resultaten från CBR-testen utan några värderingar och slut­ satser. Som avslutning redovisas ett antal CBR-tester på lera, för- stärkningslager och morän, vilka härrör från ett praktikfall vid nybyggnad.

2 UTLÄNDSKA PROVMETODER FÖR BEDÖMNING AV JORDMATERIALS EGEN­

SKAPER

Huvudsakligen har uppgifter om utländska försök hämtats ur VTI-med- delandena 103 och 104. Vissa uppgifter har hämtats från respektive lands vägbyggnadsnormer.

Nedan redovisas de olika ländernas analys- och provmetoder för att bedöma jords och stenmaterials egenskaper.

De dimensioneringsgrundande analys- och provmetoder som används i Sverige för närvarande redovisas i tabell 1 och 2.

Norge:

Danmark:

Finland:

1. Kornstorleksfördelning siktanalys inkl slamning 2. Graderingstalet (Cu)

3. Plasticitetsindex (Ip)

4. Humus (glödgning, lutextraktion syratest)

1. Okulär bedömning av geolog för tjälfarlighets- klassbestämning

2. CBR för bestämning av bärighetsegenskaperna i vägöverbyggnadsmaterialet

3. E-modul kan bestämmas utifrån erfarenheter på grundval av jordartsbeskrivningen, vingborrför- sök och laboratorieresultat

1. Kornstorleksanalys, siktanalys inkl slamning 2. Kapillaritet

3. Graderingstalet (Cu)

4. E-modul, beräknat efter jordartsbestämning,

(5)

England:

Västtyskland:

Schweiz:

Frankrike:

Canada:

Bedömning av jordarters tjälfärlighet 1. Frysförsök, RRL Frost test

2. Kornstorleksfördelning, finmaterialmängd

(<0,075 mm)

3. Materialets vatteninnehåll definierat som den mättade medelvattenhalten i materialet (partik­

larna) . Detta är alltså ett mått på stenmate­

rialets förmåga att suga upp vatten. 4. Plasticitetsindex (Ip)

5. Dräneringsförhållanden (avståndet till grund­ vattenytan)

Undergrundens bärighet uttrycks i CBR %. Uppskatta­ de 1ab-CBR-värden för brittiska jordarter packade vid naturlig vattenhalt.

1. Kornstorleksfördelning 2. Graderingstalet (Cu)

3. Kurvkoefficient (Ca)

4. Plasticitetsindex (Ip) 5. Flytgräns (WL)

6. Det organiska innehållet

7. Tjälfärlighet, bedöms efter kornfördelning,

plastiska egenskaper och organiskt innehåll 1. Kornstorleksfördelning

För att avgöra om ett material är tjälfarligt eller inte använder man sig enbart av kornför­ delningen (mtrl <0,02 mm). Finmaterialhalten

(mtrl <0,02 mm) beräknas på material <60 mm. 2. Plasticitetsindex (Ip)

3. Frysförsök. Utförs i tveksamma fall då man behöver en mera noggrann bestämning av ett materials tjälfärlighet

4. CBR. Utförs i samband med frysförsök 1. Kornstorleksfördelning

2. Plasticitetsindex (Ip) 3. Graderingstalet (Cu) 4. Kurvkoefficienten (Cc)

5. Frysförsök vid bedömning av tjälfarlighet

6. CBR, förekommer vid bestämning av bärighets- parameter (Sj)

1. Kornstorleksfördelning

2. Plasticitetsbestämning (Plasticitetsindex IP) Jordmaterial bedöms även med avseende på organiskt innehåll, mekaniska egenskaper, bärighetsförmåga, stabilitet samt densitet.

Stenmaterial testas och undersöks med avseende på petrografiskt innehåll, LT-index, frys-tö varaktig­ het och krossytegrad.

(6)

jU U j t

StEJ^itfMNX — wo^L^ti/åÉ^^./ £*?£• %q Peo^T^heT HmeRj'*\L _______ i Jo r d a r t Blacu' Halt STEn halt SiKT AMALVS SLAH- A/iv (, Srm **- INLLTAi-(.CO ‘bkAK-peov itejott) i/Mull - wivftt-Aeot/ v/ATte^ UVOT ( w ) P e m . [u a p . ( k ) 1 nv-W * U _ j E-Hodvl C B,Q [Sa n d g€K\/» Q>Tjurk^l I PoI67T SA>e) Pls&T TAL (? > ) n.ym n w -&PAHZB. U ) ^ FLVT6R. Ffy-lkOV [u^cA ___ J __ G t'ru /} K y o x Gv- X y r o^S a y S a . y . y Aa. S a U X K y y /^a Sl X Si K y y S i 14 X y K y y A S t * K v. y / / H /.d * y K x x y * X OMMS*vÄENfce Utb oe^ANv$ua /A/Ayf A/4C4 X

(7)

/ c t b c U 2 , M ^E A K J E g — A N A LV ^H E T O t> £-R S o M / ^ m i^ S ' " / Z *G > , P e p \/r A ( iS r H Q T E H /+ L ^uM/vv> 0 lO e .D A R X fcuoux h^l t STEM-Ha l t SvUT A N Als/S S.U\W-N\Nh ftfcADep-iW^TAl C^cl) SUav C-Prov VTRUU_-PfcoV V/*TTEn Xvjot (.'JO') Pe£ H , O o

KftP. CnLÖD E -Hodui CEfc £AnE>

EKV/. \ } * EEufcU p L ^ r (,v w p ) P U C T . "n=tL CIP) R v m e . U u L ) R v lS R . P\LLKON I ' U u l Gw uA rtteTCCKM. ^ VlCi w y X u x X l X X * (Xx, A ///? X % X X (X) X) m Mh X X X X m Hu X X X X (x"j jL h « X X X X K ( X 1 f i U X X X X X OMfcMSTAENW: M tD o & i A N i w i w e h4l l X

/ iCLA *icb) 'jpte

(8)

'-3 CBR-TEST, SEDIMENT

Följande jordarter har undersökts med CBR.

1. Moränlera (lermorän), Salerup, Skåne. Obs! Ej sediment! 2. Finlera (lera), VTI-prowägshallar

3. Lerig mjäla (lerig silt), väg 62 Forshaga-Deje, 8/848 4. Varvig finlera (lera), väg 62 Forshaga-Deje, 9/920 5. Fin mellanlera (lera), väg 62 Forshaga-Deje, 10/294 6. Grovlera*) (lerig silt), väg 62 Forshaga-Deje, 16/020

I figur 1 redovisas kornstorleksfördelningen för ovanstående jord­ arter.

*> Grovleran har ej CBR-testats beroende på att jordmaterialet står under vatten i provbaljan. Se dock test med "CBR"-bestämning i E-modulcylinder där prov på grovleran tagits in-situ.

Tillvägagångssätt för CBR-test:

• Respektive jordmaterial har instampats vid den vattenkvot som

rådde vid provtagningstillfället,

• instampning i CBR-cylinder har skett enligt modifierad AASHTO på

material <20 mm,

• tryckning i tryckpress för CBR-bestämning har utförts direkt

efter instampning och iordningställande av provet,

° CBR-test har skett på prov med eller utan överlast,

• vid test med överlast har den motsvarat ca 70 cm vägöverbyggnad,

° ur registrerad kraftkurva beräknas CBR,

• efter torkning av jordmaterialet bestäms vattenkvot och torr

skrymdensitet,

(9)

P a s s e ra n d e m ä n g d , v ik tp ro c e n t Ler

--- Finsilt Mellansilt Grovsi It Finsand Mellansand Grovsand Fingrus Mellangrus Grovgrus j Mellanstei

Ler Finmjäla Qrovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Fingrus Grovgrus Sten

i | " » l ' ’M M 0,001 0,002 0,005 0,01 Kornstorlek, mm 1111 i ijfTT 0,063 0,125 0,074

t t 't t "i ii i fl iim m f i i r f ii J i i 11 |ii i i [ i i i | i f r - f i 1 1 fi|f i

0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 20 25 3 2 5 0 60 100 1 KoeÅtlL&feA , LefcHOfcANJ 3. L s f c i c , H j Å t A , S iu T F i mUZ Ka. ICtyv, 5. F l w H e y J V M U B f c A | l e r a i. & e o \ l L £ f c A . LSfcifa U c T 03 ( Q 0)

(10)

I tabell 3 redovisas utförda CBR-testerna på sedimenten och ett moränprov.

Försök har också utförts för att ta s k In-situ-prover på några av ovan beskrivna jordarter och därefter utföra CBR-test på dessa. Observera att In-situ-proverna har tagits i s k E-modulcylindrar som har diametern 178 mm mot CBR-cylinderns 152 mm. In-situ-provet har iordningsställts så att provkroppens höjd motsvarat den instampade i CBR-cylindern, 116 mm. CBR-test på In-situ-provet bör dock ge ett inte alltför avvikande CBR-värde vid jämförelse med test i CBR- cylinder. Dessa försök redovisas längst ner i tabell 3.

4 CBR-TEST FRÅN ETT PRAKTIKFALL

Jordarterna som undersökts är lera, morän och förstärkningslager. I figur 2 redovisas kornstorleksfördelningen av jordarterna.

Tillvägagångssättet för CBR-bestämningen har skett enligt ovan med undantag för:

° mindre överlast 40 cm; i något fall 20 cm,

• optimal vattenkvot som även bestämts för förstärkningslager och

morän,

° att även CBR-test utförts på vattenmättade prov.

(11)

_ ^ t

/ O s b c U 3 . 6 6 g. -T E S T **-' SAMH4/V A/M/éV

H iX k r la l 'viCv-Utu O p-tim al oaHew- Tou-r 3>U.-itAUAp O jO r IvX^tU : . \ IoM £m. \/&-tr4ewt kv/c4 CCSR C ftfi Kuct Ua-U kx/o 4 a>'c_oc-io\_ £ VCvt^ Ua d Bias iAO.'Oj^ fveCfit *MAAWa<A- ^Aer \,vilHuaci 2.(54 WViKv *> | L?^ UaM

Sto_____ _2k___ % kg / <7m3 c*ao % ° /* Vo

Aq ci^KarCK \'A i < u I U /- ? 3 a - 5 / 9 2, "g —.

^OroM le^ra hd 'S ,S 15",b /, 7-5" * Ä /2 2 , 2

AöVÖ^v-v U t^a 5-0,0 (b ib 1,7-1 * - 3 , 5 3 , 3

lAQrO v k.<a i'.H 13,S I S ,fe - 1 i l b ^ 0 9 Af 2 .S

Lex o. Va 3 /.S 2-V.O - _ 1 ^ 3 . _ _ / ~ - 5: / V .é L *►, n J.:* 32,2 av. 3 - lvH3. X - 3, 8 3, b _ [ e>r<.\ ’. 3> 3 2 ,2 <27,3 --- »,4B> y ¥ 0 ;?,s 2 , 1 , c r , a;<v 3 2 ,2 <2%? - 1, m a X v , y 1 ,2 ev-v^, H|a.te_3;/_„ 9,1,5 17,7- - Il bb ... y ____ W - ö /, b> _ W.SL l V _ - 1.4*3, X 0 /9 / / b .Cr,c M|6lö V-S 5.1 ,°i 13,0 • - 1 ,4 3 X. - _ A S Å .S

!avviA 11,0 - l,ioH _.... X . ..._ - - - KO. 1,^

brv/i'V :fiu.V«no 4-Q, 1 5 ,7 ao,M ____us_| y ... - _ - O A u a

farvw |;v.icra 4*3 3 a ,i ‘ fc.i - i . b i X Cfo - - US

'a^jiq j 1 Mvctci 4*.Lf - l.feB y - ..50 - 112> 1, b>

----N Vvr.;7,>iera S:| 5 2 , 7 13,5 i,t>a X - - 0,5 0 ,4

» ^ V/.r • .'O.M'Cr^ b*rl a a/5 13, fa - ...._\ xfe J... y _____ o .a 0 ,3

il .... ... ...

C S R - T;/V - s / r ( 7 , E - H ö l\lLOfLtA/ö s e...

h-vV»a -|»vvltv-a a.s,$ i°i,a - U Ll — — 7 ,4 -

/arv ia^| Ivleva ^ ä . i i b .a — J , M _ 2 ,9 7 , 3 __

\V0\J i^y Cv Z5,H 20,1 1,5 8 — - .

(12)

P a s s e ra n d e m ä n g d , v ik tp ro c e n t Ler

<--- Finsilt Mellansilt Grovsi tt Finsand Mellansand Grovsand Fingrus Mellangrus Grovgrus | Mellansten

Ler Finmjäla Qrovmjäla Finmo Grovmo Mellansand Grovsand Fingrus Grovgrus Sten

ffcjlOr- 2-v 1. Le r a X . M o *a n .

Fofe£.T&®KMl NfcSLft^ER

03 (Q 03

(13)

lc±l>UL

^ & K- -T g y /s e .»

S

ak

M

é

K^LäLL (¥IM

l

FM".

H c o k r l a ( ' J & . U e - M U l ^ M O p - t l m a l o c u U e w - Tov r O u ^ - v r l o L ^ i \ l V Z & l f t e i / t k ' / C ' i ce> e C 6 K S w I-//m /h ö

K v J C t IwlU k \ J o \ ^ ' n x A c v - S K v n ^ t M < i d u * o i - U Å v A a i u / " \ t o j X . k ± \ K i x X t \ t e < r y U l H ' J d i i f i H _ % ____________ % . .... % ... ... ...Ka / . c7 w3 . . . . C i r y ) % ° / ^ % ' 1 1 * / I t t < V V A ;■ > A . A ... U ? 0 v . -i -l é -L t r "l-l r > O ^ - 1 . K l V , - - h y 2 . 0 -L t . • U v h n , o -> . - ~ «*. S ' J > c i w % 7 < y ^ C , C : / _ L . ' < . 1 1 : > n . i - i. * 3 X 4 c - - h J 4 . / -V ^ \ \ i I s l O v -V l 5 V å • ^ ' 1 -l . ? > s % - _ / ? / 0 2 v __ . J l ^ O ^ V v V s A " t t T» 5 A . ; ö t X _ — - / ^ ' 7 / 4 7 -. l V \ v 5 V A w i - - t ) 1 .3 b - i u * G | 1 / o sr / ö f O.r 2 _ > ; • t : A \ * . . _ _ f i i ... * ö d . . . - 1 , 3 1 * l 1 L — H t t $ i __ 1~ C k A l a . v ! X - — 1 7 3 w -K ' P . ; > r X v l i ^ W 5 0 l 0 , 5 l i u * — - t a 7 4 -t . 5 1 . 1 . - i . n - -< a ( ( A / I P c e > t A c i / v K i , - - a.- i s - a o y 1 , 1 7 7 / OV 0 , c t "*7 , 0 -a . : l t X K ' O - - C 3 i # > s — Ä f c v N . 0 . 3 ' ~ > r i -_________ I, I 5 'k 1 C : — - 4 7 / / 3 —

(14)

References

Related documents

Många länkar finns och desto mer under länkar som leder till förvirring och att man lätt villar bort sig det vill säga att besökarna inte vet vart på webbplatsen de befinner

I utbildningsnämndens mål och budget för 2017 med plan för 2018- 2020 har utbildningsnämnden i september 2016 fattat beslut om nämndmålet att “Botkyrkas förskolor och

Tiderna i servicefönstret avropas som underobjekt genom ordinarie rutiner för Bup.Nyttjande av servicefönster kan komma att begränsas då andra banarbeten pågår.

Bildningsförvaltningen föreslår bildningsnämnden besluta att med kännedom anteckna informationen till protokollet ____..

Den övergripande benämningen för de produkter som ingår i det nya statliga utbudet är Statens förvaltningsalternativ. AP7 Såfa ersätter både Premiesparfonden och

ning av vatten skett från lufttvättaren under proven, för att undvika en reducering av koncentrationen av de bakterier eller partiklar som doserats till fuktar- vattnet.. Vid

Kommunstyrelsen beslutade genom KS § 86, 2021-03-31, i ärende med dnr KS/2021:131-100 att remittera förslag till Avgift vid utlämnande av allmänna handlingar (TF) samt handlingar

Insatser riktat till denna grupp kan vara litteratur för nöjesläsning, högre studier i de samiska språken, tidskrifter, radio och tv-program, fördjupningskurser i