• No results found

Arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta med äldre personer : En kvalitativ intervjustudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta med äldre personer : En kvalitativ intervjustudie"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta

med äldre personer

En kvalitativ intervjustudie

Occupational therapists experiences by

working with elderly persons

A qualitative interview study

Författare: Jens Holgersson och Sofia Wedin

Höstterminen 2019

Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi

Arbetsterapeutprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Sofia Starkhammar, utvecklingsledare och Leg arbetsterapeut, Med Mag. Region Värmland

(2)

Örebro Universitet

Institutionen för hälsovetenskaper

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta med äldre personer

Engelsk titel: Occupational therapists experiences by working with elderly persons Författare: Jens Holgersson och Sofia Wedin

Datum: 12 December 2019 Antal ord: 8711

Sammanfattning:

Bakgrund: En stor målgrupp för arbetsterapeuter är äldre personer. Andelen äldre i befolkningen blir allt större och fler behöver arbeta inom äldrevård. Tidigare forskning beskriver hur arbetet med äldre personer kan upplevas för sjuksköterskor, men denna kunskap av arbetet finns inte lika beskrivet inom arbetsterapeuters profession. Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta med äldre. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med nio yrkesverksamma arbetsterapeuter som samtliga arbetar med äldre. Vid dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom två huvudkategorier, yrkesupplevelser och känsloupplevelser och totalt tio underkategorier. Resultatet påvisar att arbetet med äldre inte skiljer sig från att arbeta med andra klientgrupper, men att vissa känslomässiga upplevelser kan skilja sig åt gentemot andra klientgrupper. Slutsats: Denna studie påvisar att arbetet med äldre kan väcka tankar kring sin egen ålderdom, men också betydelsen av kollegialt stöd. En annan aspekt som framkommer är betydelsen av att skapa relationer med sin klient. Balansgången mellan att vara emotionellt engagerad och professionell omnämns.

(3)

Innehållsförteckning

1 Bakgrund………...4

1.1 Äldre, åldrande och arbetet med äldre människor………4

1.2 Arbetsterapeutens Profession och arbetsterapi vid äldrevård………...………5

2 Syfte ………...7 3 Metod ………8 3.1 Tillvägagångssätt………..8 3.2 Urval………...8 3.3 Etiska Överväganden………9 3.4 Datainsamling………...9 3.5 Dataanalys………...10 4 Resultat……….……...11 4.1 Yrkesupplevelser………...…..11 4.1.1 Förutfattade meningar………..11

4.1.2 Att arbeta med äldre personer versus yngre personer ...………...…...12

4.1.3 Relationens betydelse i mötet med äldre personer …..……….…...12

4.1.4 Upplevelser av kollegialt stöd………..………..……..13

4.1.5 Betydelsen av att relatera till sig själv …………..………..13

4.1.6 Upplevelser av äldre personers livshistoria och erfarenheter………..………... 14

4.2 Känsloupplevelser………..……….14

4.2.1 Känslor skapar förståelse och engagemang ……….………. 14

4.2.2 Positiva känsloupplevelser och glädje………..………...15

4.2.3 Arbetsterapeutens upplevelse av sorg och ledsamhet..…………..………..15

4.2.4 Känslor av frustration under arbetet………..………..……...…………16

5 Diskussion………..………..17 5.1 Resultatdiskussion………...………17 5.1.1 Yrkesupplevelser………..17 5.1.2 Känsloupplevelser……….………...19 5.2 Metoddiskussion………...………..19 6 Slutsatser………..22 7 Referenser………...……….... 23 8 Bilagor………..25

(4)

1. Bakgrund

1.1 Äldre, åldrande och arbetet med äldre människor

Av Sveriges befolkning är ungefär en femtedel över 65 år gamla (1) och denna andel av befolkningen förväntas stiga till en fjärdedel till år 2030 (2). Detta är inte unikt för Sverige. Sett till världen har den äldre andelen av befolkningen ökat (3). En stor del av denna grupp av människor i samhället kräver mycket resurser av sjukvården, men också av de som arbetar inom sjukvården (1). Då en allt större del av befolkningen blir äldre uppkommer utmaningen att möta denna målgrupp. De äldre ska få möjligheten att fortsätta leva ett så meningsfullt och värdigt liv som möjligt (4).

I detta arbete har personer över 65 år fått utgöra definitionen av begreppet äldre. Det bör förtydligas att det finns stora skillnader mellan de som i denna uppsats kan klassas som äldre. Det finns ingen tydlig biologisk markör på när en person egentligen kan klassas som äldre och vissa upplever sin ålder annorlunda än andra (5, 34).

Åldrandet kan förklaras utifrån olika aspekter. Den första är den biologiska och medicinska aspekten som omfattar kroppsliga åldersförändringar. Fortsättningsvis förklaras den psykologiska aspekten som inbegriper de psykologiska reaktioner och uppfattningar kring den förändrade livssituationen som åldrandet medför. Den sista är den sociala aspekten som innefattar attitydförändringar från omgivningen samt de rollförändringar åldrandet innebär (2, 5). Forskning påvisar att när människor åldras upplever de förändringar i psykiska, fysiska och sociala aspekter. Dessa förändringar skiljer sig dock mellan individer. Gemensamt är att dessa förändringar ofta sker på grund av själva åldrandet, eller av sjukdomar som kan uppkomma (3). Ytterligare ett sätt att förklara åldrande finns, vilket är det kronologiska åldrandet. Med detta avses antal levnadsår utan att ta personens upplevda ålder eller biologiska ålder i beaktning (5). Vidare har forskare beskrivit åldrandet som “en progressiv försämring av de fysiologiska funktionerna som försämrar en organisms förmåga att bibehålla sin homeostas vilket medför en ökad känslighet för sjukdom och död” (1). Hos alla individer sker en funktionell försämring i takt med åldrandet (3, 1). Denna försämring som sker utefter åldrandets framfart kan vara nyckfull, utfallet av försämringen är oförutsägbar (3).

Att drabbas av sjukdom blir allt vanligare desto äldre vi blir, det uppkommer därför en risk att symtom ibland kan tolkas som delar av de normala åldersförändringarna och tvärtom. Ifall sjukdom och åldrande blandas ihop skulle det kunna leda till underbehandling. Samtidigt skulle det kunna leda till överbehandling om behandling ges då inte behov finns (5). För att kunna möta människors unika behov är det viktigt att lära känna patienten (2). Omvårdnadsarbetet kan förklaras utifrån två delar, en uppgiftsdel som handlar om vad jag gör och den andra en relationsdel som beskriver hur jag gör. För ett fungerande vårarbete behöver dessa delar samordnas. Interaktionen mellan vårdgivaren och vårdtagaren blir därför betydande då båda behöver uppleva trygghet samt förtroende för att relationsdelen ska kunna fungera. Det praktiska vårdarbetet behöver därför utformas genom både omsorg och värme. På så vis är det inte endast utformandet av vården som har betydelse utan även hur den utformas. Att kunna skapa en god relation med patienten utgör därför en viktig del i arbetet (2, 4). En forskningsstudie belyser vikten av att förhålla sig mellan det praktiska arbetet och de emotionella upplevelserna vid arbetet med sina klienter (6).

Vårdgivare till äldre personer ska ha ett flexibelt sätt att arbeta för att kunna bemöta den äldres behov, detta för att rätt vård ska ges (7). Arbetet med äldre genererar ofta mycket glädje men kan samtidigt ibland upplevas påfrestande och tungt, både fysiskt och psykiskt (2,

(5)

5, 8). Det finns en hög risk att de som arbetar inom äldreomsorgen upplever känslor av frustration eller stress då mötet med sjuka människor under en längre period kan tendera att bli påfrestande då det ibland förutsätter mycket tålamod (2). Hur arbetet för vårdgivaren upplevs präglas mycket av ens synsätt på vårdandet. Det kan vara en konst att inte se vårdandet som ett problem som ska lösas utan att istället se det som något intressant som man väljer att lägga engagemang i (5). De äldre som söker vård har rätt till att få den vård som de är i behov av, samtidigt som de ska bli bemötta med vänlighet och respekt (2).

I litteraturen påvisas att många uppfattar fenomenet att vara gammal som något negativt. Ett begrepp som nämns i forskning är “ålderism”, vilket förklaras som en negativ syn gentemot individer baserat på dess ålder (9). En studie menar att det är oroväckande att arbetet med äldre är ansett som ett tråkigt jobb. Vidare förklaras att viljan att göra karriär inom området inte finns (10). Många grundar även denna syn på fördomar (2). Diskriminering av individens ålder kan visa sig bland annat genom människors beteenden, uppfattningar och attityder gentemot äldre (11). Den sociala miljön som utgörs av människors olika uppfattningar kan påverka upplevelsen av att arbeta med denna målgrupp. När det handlar om stereotypa och nedvärderande attityder till äldre (9), ålderism, så är okunskap en avgörande faktor (5). Utefter forskning är det viktigt att ta fram positiva aspekter av att arbeta med äldre då äldrevård ibland anses vara ett mindre attraktivt arbete (10). Fortsättningsvis är något som också belyses en brist på kompetens av att arbeta med denna målgrupp (12).

1.2 Arbetsterapeutens profession och arbetsterapi vid äldrevård

Liksom många andra vårdprofessioner arbetar arbetsterapeuter främst inom hälso- och sjukvård. (13). Det som gör arbetsterapeutens profession unik är synsättet på de insatser och behandlingar som genomförs tillsammans med den vårdsökande personen. Många vårdprofessioner har som mål att korrigera, eller att få tillbaka förlorade funktioner, vilket skiljer sig från arbetsterapeutens synsätt. Istället för att endast se till återupprättandet av funktioner ser arbetsterapeuten även till återupptagandet av förlorade eller förändrade aktiviteter (13). Alla människor utför viljemässiga och nödvändiga aktiviteter vilket hela tiden sker i samspel med rådande omgivning. Upplevelserna av dessa aktiviteter påverkas av de erfarenheter och reaktioner som aktivitetsutförandet medför, vilket sedan inverkar på hur personen utför nästkommande aktivitet (13). Centrala delar inom arbetsterapin är att arbetsterapeuten ska förstå samt kunna ge en förklaring på mänsklig aktivitet, vilket är en kunskap som har kommit att efterfrågas mer (14). Arbetsterapeuten arbetar för att människor ska ha möjligheten att utföra sina vardagliga aktiviteter på ett tillfredsställande vis, trots en eventuell skada eller nedsättning (13, 14). Detta arbete görs utefter de bedömningar av aktivitetsförmågan som arbetsterapeuten gör under arbetet med den person som önskar stöd (14, 15).

Aktivitetsbedömningar genomförs utifrån intervjuer eller observationer och lägger en grund för det kommande arbetet med en äldre person. Det finns forskning som pekar på att det inte finns en avsaknad av bedömningsinstrument med fokus för att se till specifikt äldres aktivitetsutförande (16).

Andelen äldre personer i samhället blir hela tiden större, utefter detta kommer det rimligtvis behövas fler arbetsterapeuter som jobbar med äldre (12). Alla människor bär med sig erfarenheter utifrån tidigare händelser i livet som växer i takt med åldrandet. Det är på så vis betydande att känna till både människans livshistoria så väl som sjukhistoria för att en god vård ska kunna ges (2). Detta innebär att ett klientcentrerat bemötande, alltså att möta

(6)

individen anpassad efter dennes omständigheter, är viktigt (2, 5, 6, 7, 8, 10, 15). Ett centralt begrepp som benämns inom sjukvården är att ha ett holistiskt synsätt, vilket innebär att man har en helhetssyn på människan. Då någon får en sjukdom påverkas hela individen vilket vårdgivaren, däribland arbetsterapeuten (17), behöver ta hänsyn till (2). En viktig del av arbetsterapeutens yrkesroll vid arbetet med äldre är att samarbeta med andra vårdprofessioner för att säkerställa att den vårdsökande får just den behandling och bemötande som behövs (7). Detta kan även sättas i relation till att ha ett samarbete med familjerna kring den äldre personen som behöver stöd. I en studie baserad på sjuksköterskors arbete förklaras att ett samarbete med familjen är viktig för att skapa en relation som medför värdighet gentemot den äldre personen (4).

Allteftersom åldrandet fortskrider sker det som redan nämnt en successiv funktionell försämring av kroppen och sjukdomar blir mer förekommande (5). Detta medför att åldrandet på ett naturligt sätt kommer inverka på hur väl en person utför aktiviteter (15). Genom att fortsätta vara aktiv kan dock en del förluster av förmågor minska (15). Arbetsterapeuten kan arbeta för att den äldre personen ska fortsätta vara aktiv och medverka i aktiviteter som denne upplever som meningsfulla (18). Att medverka i aktiviteter som upplevs som meningsfulla och att fortsätta vara delaktig i sitt sociala liv anses vara en del av hälsosamt åldrande (18). Forskning visar att sjuksköterskor i vissa fall upplever en känsla av stolthet när de ser resultatet av att arbeta med äldre, men också glädje när de ger de äldre vård (10, 8). I tidigare forskning när arbetsterapeuter intervjuas eller tillfrågas kring arbetet av äldre patienter påvisas inte samma variation av känslomässig upplevelse. Istället beskrivs det kortfattat vilka svårigheter som arbetsterapeuten kan uppleva (7). Att möta svårigheter skulle kunna tolkas som en upplevelse, men vilka känslor som uppkommer samt hur de upplevs finns inte tydligt beskrivet utefter de källor som påträffats.

Den känslomässiga dimensionen kring arbetsterapeutisk äldrevård tycks alltså inte vara lika beforskat som den är för sjuksköterskor. Detta trots att en stor klientgrupp för arbetsterapeuter är äldre personer, vilket är en klientgrupp som blir allt större (4, 8, 10). Detta skulle kunna ses som en kunskapslucka inom arbetsterapeutprofessionen. I takt med att befolkningen åldras ökar behovet av att ha personal som kan arbeta med äldre, däribland arbetsterapeuter (12). Det finns forskning som menar att rekryteringen av arbetsterapeuter kan vara en utmaning på grund av den ålderism som påvisats utefter forskning (11). Genom att sätta ord på det arbetsterapeuter upplever skulle denna dimension av arbetet kanske bli mer förståelig och belyst, vilket kanske kan resultera i att fler vill arbeta med äldre. Att inge en inblick i hur arbetet med äldre kan upplevas skulle även kunna vara av undervisningsintresse. Arbetsterapeutstudenter skulle på detta vis tidigt i sin karriär få en upplevelse för sitt potentiella framtida arbete med äldre personer.

(7)

2. Syfte

Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta med äldre personer.

(8)

3. Metod

3.1 Tillvägagångssätt

En kvalitativ intervjustudie genomfördes i syfte att undersöka arbetsterapeuters upplevda erfarenheter av att arbeta med äldre patienter. Vid dataanalys användes en kvalitativ innehållsanalys (19). Datainsamlingen gjordes av författarna själva och dessa var därför med under hela studiens gång. En kvalitativ forskningsdesign innebär att forskaren ofta själv är delaktig i datainsamlingen. Det finns då en öppen interaktion och närhet mellan forskaren och den som blir intervjuad (20). I denna studie deltog båda författarna i samtliga steg.

En intervjuguide med semistrukturerade intervjufrågor utformades utifrån studiens syfte. Utefter dessa intervjufrågor formulerades sedan följdfrågor till frågorna i intervjuguiden (se bilaga 1). En semistrukturerad intervju innebär att forskaren formulerar specifika teman, en intervjuguide, samtidigt som den intervjuade personen ges utrymme att besvara frågorna så som de själva önskar. Forskaren förhåller sig flexibelt och får utefter svaren som ges formulera lämpliga följdfrågor (21). Målet med intervjuerna var att intervjupersonerna skulle kunna redogöra för sina upplevelser och därigenom inge en ny förståelse för ämnet (22).

3.2 Urval

I denna studie fanns två inklusionskriterier för att delta. Deltagaren skulle vara verksam arbetsterapeut och skulle arbeta med äldre personer. Intervjupersoner till denna studie kontaktades via mail och inkluderades utefter ett bekvämlighetsurval. På grund av studiens storlek, tidsintervall och då intervjupersonernas bakgrund ej var av intresse, gjordes bedömningen att ett bekvämlighetsurval var en fungerande urvalsmetod. Författarna till studien kunde utifrån denna urvalsmetod snabbt och enkelt tillfråga personer om deltagande. Ett bekvämlighetsurval kan användas i kvalitativa studier när det finns restriktioner. En restriktion kan exempelvis vara tidsspannet som studien ska färdigställas inom, vilket var en faktor i denna studie. Det kan även användas när representativiteten av de intervjupersoner som inkluderas inte är det primära målet för studien (21).

Intervjupersonerna kontaktades via mail med förfrågan om deltagande. Kontaktuppgifter till verksamma arbetsterapeuter inhämtades från portalen för verksamhetsförlagd utbildning, tillhandahållen av Örebro Universitet. Vid intresse att delta i studien skickades senare ett informationsbrev. I informationsbrevet förklarades studiens syfte samt hur den kommande intervjun skulle genomföras.

I studien tillfrågades totalt tio arbetsterapeuter, samtliga var kvinnor. Anledningen till detta var att författarna inte fann kontaktuppgifter till manliga arbetsterapeuter som var verksamma inom detta område. En tillfrågad person valde att avstå från att delta i studien. En kvinna som tillfrågades tackade nej till att delta, men tog frågan vidare till sina kollegor, varav en ville delta. Totalt deltog nio personer och samtliga deltagare träffade så gott som dagligen äldre personer i sitt arbete.

(9)

3.3 Etiska överväganden

Etiska överväganden gjordes och ett avtal kring samtycke formulerades (se bilaga 2) som de medverkande i studien fick underteckna efter genomläsning. Detta gjordes utefter samtyckeskravet, vilket innebär autonomi hos deltagaren (20). Deltagande ska vara frivilligt och det ska hela tiden finnas en möjlighet för deltagaren att dra sig ur eller att kunna avbryta deltagandet under intervjuns gång utefter önskemål (19). Vidare behöver de medverkandes integritet beskyddas genom konfidentialitet (20). Detta togs i beaktning vid genomförandet av denna studie. Uppgifterna som sedan samlades in användes endast till denna studie. Detta är i linje med nyttandekravet som finns inom forskning (20).

Ett övervägande kring risk- och vinstbedömning (20) gjordes för att jämföra kunskapsvinster i förhållande till eventuella risker som skulle kunna uppkomma. Ökad kunskap kring ämnet att arbeta med äldre skulle kunna anses vara en vinst. I samma kontext skulle dock intervjufrågorna kunna väcka känslomässiga reaktioner hos deltagarna. Detta kan anses som en risk med denna studie. Utefter författarnas överväganden bedömdes vinsterna större än riskerna.

3.4 Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjufrågorna ställdes i olika ordningsföljd till deltagarna, anpassat utefter hur samtalet fortskred. Vid varje intervju höll en författare i intervjun och den andra författaren skötte inspelning av samtalet.

En pilotintervju genomfördes för att bedöma ifall frågorna var relevanta för studiens syfte. Den gjordes även för att författarna skulle träna på att faktiskt hålla en intervju. Det är fördelaktigt att utföra en pilotintervju för att se hur intervjun fungerar i realiteten och att eventuella felformuleringar som uppkommer ska ändras inför senare intervjuer (23). Inga större förändringar av intervjuguiden gjordes efter pilotintervjun. En mindre ändring var att den första och andra frågan beträffande känsloupplevelser sammanfördes till en fråga. Inför pilotintervjun fick respondenten läsa igenom intervjufrågorna innan intervjun och ställa frågor kring dem. Detta gjordes för att testa intervjufrågornas begriplighet. Författarna valde att inkludera pilotintervjun i studien då intervjumaterialet ansågs värdefullt i förhållande till studiens syfte.

Deltagarna fick själva välja var intervjun skulle äga rum utefter vad de ansåg lämpligt. Samtliga intervjuer ägde rum på arbetsterapeuternas arbetsplatser efter önskad överenskommelse och tidpunkt. Intervjuerna varade mellan tio till tjugofem minuter, i genomsnitt varade de i 17 minuter.

Innan intervjun påbörjades fick deltagarna läsa och signera ett samtyckesformulär (se bilaga 2) då de intygade att deltagandet skedde frivilligt. Information gavs kring studiens syfte samt en förklaring till hur intervjun skulle gå till. Deltagarna fick även möjlighet till att ställa eventuella frågor beträffande studien. Datainsamlingen användes endast i ändamål för studiens syfte och materialet raderades sedan efter avslutad studie. Intervjuerna spelades in, vilket är en vanlig metod inom kvalitativa studier (21). Detta utfördes i syftet att inga väsentliga detaljer skulle förbises (21).

(10)

3.5 Dataanalys

Vid analysen av intervjuerna användes kvalitativ innehållsanalys (21) med en induktiv ansats (21). Inledningsvis transkriberades det inspelade materialet. Intervjuerna transkriberades ordagrant med borttag av eventuella “mm” eller pauser som inte ansågs ha någon inverkan för förståelsen. För att undvika eventuella misstolkningar samt för att inte undgå viktiga centrala begrepp i förhållandet till studiens syfte, lyssnades intervjuerna igenom flera gånger av båda författarna. Utefter att ha lyssnat på det inspelade materialet kunde författarna få en upplevelse för hur deltagarna uttryckte sig. På detta sätt kunde en förståelse utvecklas för vad den intervjuade personen ville framföra (19).

Författarna transkriberade det inspelade materialet fortlöpande under studiens gång. Detta arbetssätt anses vara fördelaktigt vid denna typ av datainsamlingsmetod (21). Varje inspelad intervju analyserades först var för sig för att de sedan skulle kunna jämföras med varandra i syfte att få en överblick av materialet. Under analysen färgmarkeras betydande meningar och fraser i transkriberingarna utifrån studiens syfte. Dessa meningar och fraser utgjorde olika betydande meningsenheter, vilka sedan kondenserades. Detta innebär att de kortades ned samtidigt som den viktiga innebörden fick vara kvar. Efter kondenseringen kodades materialet. Koderna jämfördes för att urskilja likheter och skillnader. Därefter placerades dessa i olika grupper, baserat på innehållet i koderna. Efter grupperingen framkom sedan underkategorier där datainnehållet kunde relateras till varandra. Underkategoriernas olika aspekter av datainnehållet kunde sedan delas upp i två större grupper, vilket slutligen utgjorde huvudkategorier. Genom att forma kategorier kan innehållet av materialet bli lättare att tolka för läsaren (19, 23).

För att tydliggöra intervjupersonernas beskrivningar användes citat vid varje underkategori i resultatet. Citaten bearbetades grammatiskt för att underlätta läsning av resultatet. Detta innefattade även att dialektala ord och uttryck ändrades för att skydda personernas konfidentialitet, utan att innebörden förändrades.

Tabell I. Exempel på dataanalys Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet Kod Underkategori Kategori Ja deras erfarenhet

förstås, dom har levt ett långt liv ofta, och man får ju ibland ta del av det och det är ju jättespännande och intressant och det kan ju också vara, för min del är ju det bara

positivt…..

Deras erfarenhet som man kan ta del av. Detta är jättespännande och intressant, vilket är positivt för mig. Ta del av erfarenhet. Jättespännande och intressant vilket är positivt Upplevelser av äldre personers livshistoria och erfarenheter Yrkesupplevelser

(11)

4. Resultat

Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier och tio underkategorier (se tabell II). De två huvudkategorierna som utgör de två huvudsakliga delarna i resultatet är yrkesupplevelser och känsloupplevelser. I resultatdelen nämns känsloaspekter i båda huvudkategorierna, men med olika anknytningar. I yrkesupplevelser nämns känsloupplevelser i anknytning till specifika yrkessituationer och/eller omständigheter som råder i det kliniska arbetet.

Känsloupplevelser presenteras däremot utefter deltagarnas tankar och beskrivningar, obundet

till speciella händelser eller situationer. Underkategorierna presenteras under respektive huvudkategori.

Nedan följer en tabell som beskriver de två huvudkategorierna samt respektive underkategorier.

Tabell II. Huvudkategorier och underkategorier Yrkesupplevelser - Förutfattade meningar

- Att arbeta med äldre personer versus yngre personer - Relationens betydelse i mötet med äldre personer - Upplevelser av kollegialt stöd

- Betydelsen av att relatera till sig själv

- Upplevelser av äldre personers livshistoria och erfarenheter Känsloupplevelser - Känslor skapar förståelse och engagemang

- Positiva känsloupplevelser och glädje

- Arbetsterapeutens upplevelse av sorg och ledsamhet - Känslor av frustration under arbetet

4.1 Yrkesupplevelser

Deltagare berättar att arbetet med äldre är mångsidigt och i många fall givande. De belyste sex olika aspekter av hur det är att arbeta med äldre personer. Områden såsom Förutfattade

meningar, Att arbeta med äldre personer versus yngre personer och Relationens betydelse i mötet med äldre personer är tre exempel på sådant som ofta omnämns av de intervjuade

arbetsterapeuterna när de pratar om sin generella upplevelse av arbetet. Vidare benämns

Upplevelser av kollegialt stöd och Upplevelsen av äldre personers livshistoria och erfarenheter ofta som betydande delar vid arbetet med äldre personer. Ytterligare en aspekt

som deltagarna resonerar kring är Betydelsen av att relatera till sig själv när de träffar äldre personer.

4.1.1 Förutfattade meningar

Deltagare uttrycker att de upplever att det förekommer vissa förutfattade meningar kring just målgruppen äldre. Det framkommer att ibland är det personalen som bidrar till att förutfattade meningar existerar. Personalen som arbetar kring en äldre kan bygga upp en bild av hur en person är, vilket kan inverka på hur arbetsterapeuten upplever mötet med den äldre personen. Deltagare förklarar en liknande situation, där deltagaren kan ha en bild av hur någonting är, för att sedan få en annan uppfattning under arbetets gång.

Jag kan ju gå in och ha fått liksom morgonbilden på morgonrapporten som visar sig helt tvärtom när jag börjar lära känna den här personen.

(12)

Fortsättningsvis framkommer det att synsättet på äldre kan påverka bemötandet. Detta bemötande kan väcka känslor hos de som arbetar med äldre personer. Här framkommer det även att arbetsterapeuter ibland upplever att äldre accepterar att behandlas annorlunda än andra målgrupper. Följande beskrivs av deltagare:

Det värsta bemötandet till äldre är när jag tycker man behandlar dom som barn och det är på något sätt nån konstig kultur vi har i Sverige, att när du blir gammal så blir du som en barnunge istället för att se som i Japan att där har du visdom, att där är du vis när du är gammal och förr såg man ju även dom gamla som visa. Så de, när jag möter personer av olika anledningar inom, även privat som behandlar nån gammal som barn då säger jag ifrån. Det är en vuxen, gammal människa det är inte en barnunge. Det känns ibland som att en del äldre, dom reagerar inte på att dom blir behandlade som barn heller, även om du är helt klar och redig.

4.1.2 Att arbeta med äldre personer versus yngre personer

Det framkommer att deltagare inte ser på de äldre annorlunda än andra personer de möter. Istället för att se de äldre som en grupp framkommer det att de ser dem som en individ, inte endast som en äldre individ. Att arbeta med en äldre är liknande att arbeta med en yngre person. Åtgärder eller strategier för att hantera vardagliga behov genomförs på ett liknande sätt, oavsett ålder hos klienten. Deltagare förklarar följande:

Vi kan ju inte göra något åt ålderdomen så att säga, det är ju inte därför jag är där. Jag tror inte jag ställer så jättestora, vad ska jag säga, fokus på att det är just en äldre som är någon huvudpunkt i det hela.

Deltagare betonar skillnaden i den känslomässiga upplevelsen mellan att arbeta med yngre personer och att arbeta med äldre personer. Deltagare berättar att det kan vara enklare att möta en äldre person och förklarar detta på följande vis:

Jo, en yngre person kanske jag skulle tycka vore jobbigare att möta för jag möter personer som är sjuka eller har fått skador av olika slag och en yngre person, det är ju inte lika i naturen att du då har fått en allvarlig sjukdom eller blivit skadad. På något sätt följer det ju med åldrandet, ja. Så jag kan inte säga att jag tycker att det är jobbigt att möta de äldre utan det skulle nog snarare vara jobbigt att möta en yngre som har fått en allvarlig skada.

4.1.3 Relationens betydelse i mötet med äldre personer

Deltagare resonerar kring betydelsen av relationer med den äldre personen de möter i sitt arbete. Deltagarna förklarar vikten av att skapa ett förtroende med den personen och att detta inverkar på hur de känner under arbetet. Deltagare berättar om upplevelsen av att känna tillfredsställelse, vilket förklaras på följande vis:

De är väl alltid så att när man lär känna en person lite mer att man får en känsla utav att… man kommer en person lite nära sådär, ibland får man något förtroende och lite sådär och de är just att man kanske sen har lyckats hjälpt den här personen till… så att om den personen har satt upp nån typ utav mål eller någonting sådär att de finns en önskan så... de är klart att man känner ju tillfredsställelse om man lyckats uppnått ett sånt mål efter själva behandlingstiden, att man känner att man har hamnat lite på samma våglängd så.

(13)

Vidare nämner deltagarna relationer och skapandet av förtroende påvisar dessutom betydelsen av att hålla relationen professionell, även om en som yrkesverksam knyter an mer till vissa personer. En aspekt som också uppkommer är betydelsen av att knyta an till personen som deltagaren arbetar med. Detta kan vara något som utvecklas över tid. Deltagare förklarar detta på följande vis:

Ja jag bygger ju ändå upp en professionell relation med patienten och det blir ju också utifrån den personen var den är här och nu. Men sen, sen har jag ju jobbat så pass länge så jag kan lägga det på ett professionellt stadium. Men sen finns det ju ändå, och det kommer ju alltid finnas, att det är vissa personer man ändå kommer ihåg och knyter an på ett annat sätt. Gör man inte det då ska man sluta arbeta, men det får ju inte bli att det blir en belastning som det kanske, innan man lärde sig när man var ny. Jag vill ju bygga upp ett förtroende hos den här personen, att den här personen får ett förtroende till mig också som person och behandlare, så visst bygger jag upp en relation när jag träffar någon person under en längre tid, men jag håller det ändå professionellt. Jag pratar ju aldrig om mig själv till exempel.

4.1.4. Upplevelser av kollegialt stöd

Något som nämns av deltagare är att kollegialt stöd vid arbetet med äldre är viktigt. Flera olika aspekter på betydelsen av stöd från kollegor lyfts. Deltagare berättar om möten hemma hos vårdtagaren och hur kollegor kan användas för att inte göra misstag under behandlingen, såsom att diskutera idéer med varandra. Deltagare förklarar att det kan vara fördelaktigt att prata med sina kollegor utefter det som kan uppkomma under möten med den som söker vård.

...ibland är det ju jobbiga saker och då, då behöver man ju sina kollegor helt enkelt att bolla med och så. Man träffar ju på ganska jobbiga saker ibland. Folk berättar sina historier ibland och de är jättehemska och så, många är svårt sjuka. Man behöver ha lite ventiler till sina kollegor. /.../ Det är jätteviktigt. Jag skulle inte vilja sitta själv utan att ha någon kollega att prata med. Utan det är, kollegialt stöd är jätteviktigt tror jag i det här jobbet när man jobbar med sjuka och gamla människor.

Deltagare berättar på ett liknande sätt om möten som kan vara jobbiga och därigenom betydelsen av att ha ett teamarbete. Under vissa möten, eller svåra förhållanden, med personer kan det även vara fördelaktigt att ta med sig en kollega. Deltagarna förklarar att det är en styrka att kunna ha kollegor som stöd.

Blir det alltför jobbigt så har vi faktiskt hjälpt varandra. Då har man bett en kollega kanske, man byter patient emellan för att man kanske kommer in för djupt, för personligt i det där, man inte klarar det. Så det är ju bra o ha kollegor då. /.../ Är det nått som jag… missbruk eller våld eller någonting annat jag är rädd för då kan jag ju be att en kollega följer med så att man är två. Så jag behöver ju inte va själv vid besöket. Och det är ju jättebra att man kan göra så, det är en styrka.

4.1.5 Betydelsen av att relatera till sig själv

Att relatera till sig själv och sitt egna liv vid mötet med äldre är något som tas upp av flera deltagare. Det egna livet och åldrande nämns samt upplevelsen av det. Deltagarna berättar om sin egen ryggsäck och att det är en del av sig själv som en har med sig under arbetet. Detta berör saker som arbetsterapeuten själv upplevt sitt liv, vilket arbetsterapeuten bär med sig i

(14)

sitt arbete. Vidare nämns också att yrkeserfarenhet kan spela en roll i hur man hanterar sina egna tankar och upplevelser vid mötet med äldre.

Det där handlar väl ibland om sin egen ryggsäck, att då kan det va svårt att tänka bort vissa grejer ja.. men de är ju någonting också som man bygger upp genom åren när man arbetar, man gör de inte första året man arbetar.

Deltagarna relaterar till sin egna framtida ålderdom. De tänker kring hur det kommer vara att själv bli gammal när de möter äldre personer. Deltagare uttrycker följande:

Ja alltså man tänker väl lite på sin egen ålderdom, det måste jag ju säga. Hur det, när man ser liksom hur det utvecklar sig, det här med, i samhället då med hemtjänst och allt sånt. Att det finns sällan finns dom resurser som man vill ha. Så tänker man ju ibland, hur kommer det vara när jag blir gammal, och så. /.../ Ja, ja när man blir äldre själv så tänker man väl kanske ännu mer på det här hur kommer det vara när jag blir gammal själv, så på det viset så kanske man tänker lite, det kanske man inte tänker på när man är trettio så på samma sätt som när man är femtio om man säger så.

4.1.6. Upplevelser av äldre personers livshistoria och erfarenheter

Äldres erfarenheter och livshistoria är något alla deltagare i studien nämner. Flera olika tankar kring äldres erfarenheter och livshistoria lyfts. Däribland görs liknelsen mellan äldre och yngre vårdtagare och upplevelsen av att ta del av det den äldre har att säga.

Ja deras erfarenhet förstås, dom har levt ett långt liv ofta, och man får ju ibland ta del av det och det är ju jättespännande och intressant...

Ytterligare en aspekt som nämns är att som arbetsterapeut kunna ta lärdom av det den äldre personen berättar och förmedlar. Deltagare förklarar detta vidare:

Ja detta är ju en person med mycket livserfarenhet och mycket, man möts hela tiden av olika livsöden så att säga, olika berättelser och olika stadier, har jag varit nöjd med mitt liv eller har jag varit missnöjd med mitt liv, eller mycket erfarenhet, mycket jag lär mig av dom patienter som jag arbetar med.

4.2 Känsloupplevelser

Deltagarna uttrycker flera olika känslor under intervjuerna. Denna huvudkategori utgörs av fyra underkategorier, Känslor skapar förståelse och engagemang, Positiva känsloupplevelser,

Arbetsterapeutens upplevelse av sorg och ledsamhet samt Känslor av frustration under arbetet.

4.2.1 Känslor skapar förståelse och engagemang

Deltagare berättar om sin syn på känslor i arbetet och uttrycker att det skulle vara otäckt att arbeta utan att ha känslor. Utan känslor skulle det vara svårare att få förståelse för den person som söker vård.

Ja hade man inga känslor då vet jag inte, då skulle man nog vara ganska, det skulle vara otäckt egentligen, man, man får väl lite mer förståelse eller vad jag ska säga.

(15)

Vidare utrycker deltagare att vi som människor är känslomässigt engagerade människor. Aa jo men man tar ju med sig alltihop men samtidigt är de ju människor vi jobbar med. Vi är ju inga maskiner utan vi är ju känslomässigt engagerade människor om man säger med empatisk förmåga.

4.2.2 Positiva känsloupplevelser och glädje

Deltagarna uttrycker på olika sätt att positiva känslor väcks vid mötet med äldre personer och en deltagare beskriver följande sin upplevelse som väldigt givande:

Ja, det är ju givande som jag sa. Och hjälpa och finnas till för att bidra till att någon ska kunna göra något självständigt eller underlätta för någons vardag och bidra med livskvalitet, det är verkligen givande.”

Vidare uttrycker deltagare det som egoistiskt genom känslan att få känna sig behövd.

För att hjälpa andra, att man kan må väldigt bra av det, att se att de här problemet löser vi tillsammans. /.../..mycket är ju och se att de faktiskt kan bli väldigt bra och dom kan bli nöjda och bli hjälpta. Då lever man lite på deras upplevelse av det. Så det kan va egoistiskt lite så, man känner sig behövd.

Deltagare förklarar att det är en styrka att kunna uttrycka sina känslor under sitt arbete. Detta förklaras på följande sätt: “Det kan vara positivt att visa känslor, det är en styrka.”

4.2.3. Arbetsterapeutens upplevelse av sorg och ledsamhet

En aspekt som framkommer är att deltagare delger att de upplever känslor av sorg och ledsamhet vid arbetet med äldre personer. Det nämns även att det finns en känsla av hopp bland den sorg som kan upplevas. Deltagare nämner palliativ vård och betonar vikten att ta tillvara på den tid som finns kvar. Den äldre ska få det så bra som möjligt den sista tiden, alltså få ett värdigt slut. Deltagare förklarar följande:

De är ju en avdelning som både ger en känsla utav ibland hopplöshet, ibland ledsenhet. Men också ganska mycket hopp /.../ om man tänker på hopp att de ändå finns en möjlighet att ta tillvara på den tid som finns kvar.

Deltagare uttrycker sin medkänsla för vårdtagaren. De beskriver en ledsamhet gentemot den äldre personen över att allting inte alltid blir som en tänkt sig.

..och då kan ju jag också som sagt var känna, för vissa personer kan man ibland känna en ledsenhet att det, vad tokigt att de har blivit såhär i ditt liv att inte de har funnits möjlighet att kunna göra kanske dom val som du har önskat dig i livet.

Något som deltagare belyser är att de inte kan styra över en annan människas liv och situation. Detta kan ibland väcka sorgereaktioner hos arbetsterapeuten som arbetar med den berörda personen.

Ja ibland kan man ju känna sorg. Men... det är ju en fri vilja man väljer ju sitt liv. Ja kan ju inte gå in och styra upp nån annans liv utan de är ju människan som själv bestämmer om sitt liv.

(16)

4.2.4. Känslor av frustration under arbetet

Deltagare beskriver att de ibland kan uppleva känslor av frustration i mötet med den äldre. Det framkom flera scenarion där frustration kan uppkomma. Deltagare förklarar att frustration ibland uppkommer, när behandlingen inte går som planerat. Det är då av betydelse att hålla denna frustration för sig själv. Ibland har vårdtagaren högre förväntningar på behandlingen än vad arbetsterapeuten kan ge. Detta väcker dels en frustration hos arbetsterapeut såväl som för vårdtagare. Dessutom kan en känsla av otillräcklighet hos arbetsterapeuten uppkomma, då förväntningarna från vårdtagaren inte kan mötas. Att hantera situationer och upplevelser som dessa beskrivs av deltagare som följande:

Inte ofta men ibland kan man ju bli lite frustrerad, man kan uppleva en frustration. Man kan ju känna en frustration när det inte blir som man tänkt sig.. /.../ Då gäller det att man får försöka hålla det inne. Någon anhörig kanske lägger sig i och man tycker det är svår med framkomlighet för hjälpmedel, men de vill inte och då kan man bli frustrerad. Då gäller det att man försöker hitta en genväg. Vissa känslor vill man ju kanske inte släppa /.../ Man kan känna frustration eller blir irriterad, det får man svälja. Man lägger lite band, man tonar ned det.

Vidare beskriver deltagare en upplevelse av frustration då den äldre far illa i situationen denne befinner sig i. Detta kan väcka känslomässiga reaktioner, men också reflektioner om hur den situationen ska hanteras.

Ja de beror ju på vilka äldre jag träffar.. asså man kan ju träffa äldre som far illa och då kan de ju va lite frustrerande hur man ska få ihop det.

(17)

5. Diskussion

5.1 Resultatdiskussion

I denna studie var syftet att belysa arbetsterapeuters upplevelser av att arbeta med äldre personer. Det finns begränsat med forskning om detta område i arbetsterapeuters profession. Den forskning som finns beskriver hur sjuksköterskor upplever arbetet med att arbeta med äldre (8, 10). Känslor såsom glädje och upplevelsen av tillfredsställelse att skapa livskvalitet och bättre förhållanden för den äldre finns beskrivet (10, 8, 4).

5.1.1 Yrkesupplevelser

I studien framkom att arbetsterapeuternas upplevelser av arbetet med äldre kunde delas upp i två huvudgrupper, yrkesupplevelser och känsloupplevelser. Upplevelserna som rörde det kliniska arbetet innefattar flera aspekter, så som förutfattade meningar. Detta är något som även framkommer utefter aktuell forskning.

Resultatet visar att fördomar och förutfattade meningar gentemot äldre förekommer inom sfären arbetsterapeuten är verksam i. Detta var något som uttrycktes som negativt av deltagarna. Detta kan sättas i samband med gällande forskning beträffande ålderism (9, 11). Ålderism är ett begrepp som nämndes under studiens intervjuer. Bilden som har getts av en äldre person innan arbetsterapeuten träffar personen kan ändras väldigt mycket vid, och under det faktiska mötet med den berörda personen. Detta är något som även kan hänföras till gällande forskning. Uppfattningar om personer kan inverka på den sociala miljön och därigenom ge uppkomst för ålderism (11). Detta skulle kunna inverka på hur arbetsterapeuten upplever arbetet med äldre. Deltagare berättade att undertecknad arbetsterapeut aktivt har sagt till annan personal vid uppkomsten av en felaktig behandling gentemot äldre. Detta kan tyda på att ålderism är något som försöker motverkas på arbetsplatsen.

Vidare nämns att äldre ibland kan upplevas som accepterande mot denna typ av behandling. Varför de äldre kan känna en acceptans gentemot detta framkom tyvärr inte i denna studie. Detta är dock något som hade varit av intresse att se vidare på, vilket öppnar upp för mer forskning.

Att arbeta med äldre gentemot yngre är en aspekt av arbetet som det resonerades kring. Utefter denna studie kan denna aspekt ses på olika vis. Flera arbetsterapeuter förklarade att de inte ser någon speciell skillnad mellan att arbeta med yngre eller äldre personer rent praktiskt. Flera deltagare var noga med att poängtera att de inte ser någon skillnad i arbetet och att äldre inte är en specifik grupp att se till på ett annat vis. Det framkommer dock, till motsats till föregående resonemang, att det skulle kunna vara mer känslomässigt jobbigt att arbeta med yngre sjuka individer än äldre. Detta baserades utefter ålderdomens mer naturligt höga risk för sjukdom (3). En yngre person som är sjuk kunde därför utefter intervjuer upplevas som jobbigt då det inte var lika naturligt som när en äldre person är sjuk. Detta tyder på att det kan finns en rådande skillnad i arbetet med äldre gentemot andra målgrupper. Det verkar dock vara begränsat till upplevelsen av arbetet och således inte det praktiska yrkesutförandet.

En annan mycket tydlig aspekt av upplevelsen av det praktiska arbetet berör aspekten med att skapa relationer med sina klienter. Flera deltagare förklarar att detta har en stor betydelse och att det är viktigt att skapa relationer med sina klienter för att kunna skapa ett

(18)

förtroende för varandra. Att upprätthålla goda relationer med äldre personer har påvisats som positivt utefter forskning (4). Det framkommer att deltagarna ibland upplever att de knyter an till vissa personer mer, men de betonar att det är viktigt att vara professionell. Denna balansgång mellan att vara professionell och att knyta an till sina klienter tycks vara en viktig del av arbetet med människor utefter deltagarna. Forskning påvisar också att detta är av betydelse (6). Att uppleva tillfredsställelse när mål uppnås efter behandlingen är en annan upplevelse som beskrivs efter att en relation med en klient skapats.

I denna studie kan relationsskapandet med klienten sättas samman med några av de andra valda underkategorierna som finns, inte minst den som berör sorg och ledsamhet. Flera deltagare påpekar att det är av betydelse att finnas med och att skapa en så bra tid som möjligt när en patient exempelvis är palliativ. I vård av livets slutskede sker arbetet för att den äldre ska få ett så värdigt slut i livet som möjligt. Att skapa värdighet gentemot den äldre personen är betydelsefullt och möjliggörs utefter skapandet av relationer (4).

Att arbeta med sina kollegor är utefter forskning en viktig del vid arbetet med äldre för att rätt vård ska säkerställas (7). Detta är något som även framkommer i denna studie. Flera deltagare lyfter att det kan vara bra att prata om idéer och rådfråga sina kollegor vid uppkomst av något jobbigt eller oväntat. Synen på teamarbetet är dock lite annorlunda än den som sovrats av den forskning som påträffats till denna studie. En del av deltagarna nämner att kollegor kan ge stöttning i känslomässigt jobbiga situationer, och andra menar på att kollegor kan fungera som en ventil en kan ventilera sig med. Deltagarna gick in mer på djupet än det som framkommer i forskningen som använts i denna studie. Denna aspekt av arbetet med äldre uppkom alltså utan att författarna hade det i åtanke vid studiens genomförande. Detta blev därför en intressant del att inkludera i studiens resultat.

En ytterligare aspekt som framkom under intervjuerna var att flera arbetsterapeuter relaterade till sig själva och sina egna liv i mötet med den äldre. Detta var en känslomässig aspekt av arbetet med äldre och tycktes vara något som ibland förekom hos arbetsterapeuterna. Flera deltagare refererade till sin egen ryggsäck och känsloupplevelse vid mötet med den äldre. Ingen av den inkluderade forskningen nämnde denna synvinkel av att arbeta med äldre. Författarna hade diskuterat denna synvinkel vid studiens början. På grund av bristande källor och forskning valdes dock denna aspekt bort att se vidare på. Intressant nog uppkom detta perspektiv ändå under flera intervjuer. Det tycks utgöra en del av upplevelsen av hur det är att arbeta med äldre, samtidigt som en själv åldras och blir äldre. Detta är en annan aspekt som öppnar upp för mer forskning. Hur arbetet med äldre påverkas av att relatera till sig själv framkommer inte i denna studie, vilket skulle kunna vara av intresse att se vidare på.

Ett ämne som belystes av flera arbetsterapeuter var upplevelsen av äldre personers erfarenheter och livshistoria. Deltagare beskriver att de är viktigt att ta hänsyn till att den äldre individen bär med sig en livshistoria. Detta kan sättas i relation med arbetsterapeutens holistiska synsätt, vilket är något som kan förankras i forskningsstudier. Vikten av att ha ett klientcentrerat bemötande betonas i flera forskningsstudier (6, 7, 8, 10). och holistiskt synsätt (8). Detta innebär att i mötet med den äldre blir det viktigt att se till hela individen och se till den äldres livshistoria. Det är även viktigt att beakta dennes tidigare erfarenheter då det är en förutsättning för en god vård.

(19)

5.1.2 Känsloupplevelser

Studiens andra huvudkategori utgörs av de känslor som deltagarna uttryckte uppkommer vid arbetet med äldre på ett mer personligt plan. Några deltagare pratade generellt kring känslor och dess betydelse vid arbetet med äldre. Det framkommer olika perspektiv, såsom att känslor medför att en arbetsterapeut enklare kan få en förståelse för hur en annan individ har det. Vidare framkommer att det i det närmaste skulle upplevas som otäckt om känslor inte fanns när en arbetar med människor. Det framkommer att vi som arbetsterapeuter också känner med de vi arbetar med. En deltagare poängterade detta genom att säga att arbetsterapeuter inte är maskiner, utan vi är människor som är engagerade på ett känslomässigt plan med en empatisk förmåga. Då det inte återfunnits forskning på hur arbetsterapeuter upplever arbetet med äldre finns det ingen källa som kan ge en vidare förankring av detta. Det som är mer känt utefter forskning berör konkret känsloupplevelser såsom exempelvis glädje (8, 10), och därmed inte synen på vad känslor är och hur arbetet med äldre skulle vara utan dem.

Fortsättningsvis var upplevelsen av positiva känslor och glädje i mötet med äldre något som uttrycktes av samtliga deltagare under intervjuerna. Till motsats av detta framkom även en annan typ av känsloupplevelse, vilket var sorg och ledsamhet. En annan känsla som uppkom utefter intervjuerna var känslorna av frustration vid arbetet. Dessa tre typer av känslor delades upp och fick utgöra varsin underkategori i denna studie, men kommer här att diskuteras ihop för att få en helhet över resultatet. Flera deltagare poängterar att positiva känslor ofta uppkommer i mötet med äldre när den äldre berättar sin livshistoria. Att lyssna och att ta del av de erfarenheter som en äldre har var något som uppskattades av många av de som intervjuades, några drog till och med lärdom av det den äldre hade att säga. Utifrån tidigare forskning framkommer att arbetet med äldre kan generera både känslor av glädje och stolthet (10, 8). I motsats till detta framkommer vidare att arbetet kan upplevas som ansträngande (10), vilket även deltagarna i denna studie uppgav. Känslor av frustration var något som deltagarna i denna studie uppgav. Att möta höga förväntningar som kanske inte är rimliga och känslor av otillräcklighet medförde ibland sensationer av frustration hos arbetsterapeuten som arbetar med äldre. Vilket också kan hänföras till den forskning som finns beträffande arbetet med äldre personer, där arbetet kan beskrivas som tungt (10). Att göra någons sista tid i livet bättre var en annan del av det känslomässiga spektrumet som framkom vid arbetet med äldre. Denna del av arbetet kunde generera känsloupplevelser av sorg och ledsamhet hos den som jobbar med familjen där en individ kommer, eller har, gått bort. Detta kan sättas i relation med den forskning som finns i bakgrunden till denna studie, där betydelsen av värdighet och livskvalitet vid arbetet med äldre belyses (8, 4).

5.2 Metoddiskussion

Utifrån studiens syfte användes kvalitativ metod. Valet av en studies design styrs av undersökningens syfte (20). Då upplevelser ofta kräver mer diskussion och eftertanke lämpade sig en intervjustudie som låter intervjupersonen själv beskriva sina upplevelser. Vid en kvalitativ intervju föreligger en risk att det kan upplevas svårt att finna en lämplig balans mellan distans och närhet till intervjupersonen. Detta då mötet skulle kunna tendera att bli känslosamt såväl som för intervjupersonen som för forskarna (23). Några frågeställningar som skulle kunna ha varit relevanta utifrån forskningsområdet kanske då exkluderas ifall de exempelvis upplevs obekväma att inkludera. Det kan vara av vikt att belysa då detta kan påverka studien i flera avseenden. Efter överväganden ansåg inte författarna denna risk så omfattande då ämnesområdet inte berörde frågor på ett personligt plan. Däremot är det likväl viktigt att reflektera kring då det skulle kunna haft en inverkan på studien.

(20)

En diskussion kan vidareföras hur resultatet skulle ha påverkats om en kvantitativ studie skulle genomförts istället för en kvalitativ studie. Resonemanget kan då föras hur det skulle sett ut ifall enkäter hade använts istället för en intervjumetod samt hur detta isåfall skulle ha inverkat på resultatet. En del personer anser att enkäter med opersonliga frågor är lättare att besvara medan andra anser att detta kan bidra till att personer besvarar frågorna oärligt (23). Vid kvalitativa intervjuer är risken att den som intervjuar kommer påverka de intervjuades svar större än vid enkätundersökningar då frågorna formulerats i skrift. Ifall samma information inte ges till alla medverkande i studien kan detta bidra till en låg reliabilitet (24). Dessa aspekter kring olika tillvägagångssätt är viktiga att belysa eftersom dessa kan ha en inverkan på resultatet. I denna studie var en kvalitativ metod att föredra då personers upplevelser var det som svarade till studiens syfte (20).

Fortsättningsvis är något som kan diskuteras överförbarhet. Detta innebär i vilken omfattning resultatet skulle kunna överföras till andra sammanhang (19). Då endast kvinnor inkluderades i studien kan överförbarhet endast diskuteras därefter, vilket kan ses som en begränsning. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om män hade deltagit. Detta öppnar upp för vidare forskning, där män inkluderas. En aspekt att reflektera kring är huruvida resultatet hade sett annorlunda ut ifall både män och kvinnor inkluderats i studien. En reflektion kan vidareföras kring urvalet. Nio personer deltog i studien och frågan kan ställas hur resultatet hade påverkats ifall fler deltagare inkluderats. Eventuellt hade fler aspekter kring ämnesområdet kunnat beröras. Å andra sidan är det inte säkert att ytterligare deltagare hade bidragit till att uppnå datamättnad.

Ett annat diskussionsområde är utformandet av intervjuguiden. Vid utformningen av en intervjuguide bör en reflektion ske kring olika aspekter för att intervjun ska bli så innehållsrik som möjligt i anknytning till studiens syfte. Författarna eftersträvade att formulera öppna frågor och som inte skulle verka känslomässigt påträngande.

Vid intervjutillfället kan det vara en svår balans för intervjuaren att både vara aktiv men samtidigt inte för påträngande (21). Det kan förekomma en risk att oförutsedda misstag begås under datainsamlingen. Hur frågor skulle ställas och formuleras utefter situation var utmanande då författarna har begränsade erfarenheter av intervjuer. Detta kan ha bidragit till missförstånd eller misstolkningar hos respondenten. Vidare kan detta ha inverkat på intervjuguide reliabiliteten, vilket kan förklaras som tillförlitligheten på de frågor som ställdes under de olika intervjuerna (24). Det är viktigt att forskaren är lyhörd inför det intervjupersonen vill förmedla, både genom det som uttrycks verbalt samt genom kroppsspråket (21). Författarna försökte genom följdfrågor möjliggöra för intervjupersonerna att ge så innehållsrika svar som möjligt. Detta är en aspekt som är av betydelse vid tal om studiens validitet. Ifall studien möjliggör att deltagarnas röst blir hörd ökar dess validitet (23). Författarna valde att genomföra en pilotintervju för att se hur intervjuguiden fungerade samt för att få kommentarer kring den.

Inför pilotintervjun fick intervjupersonen läsa igenom intervjuguiden och ge kommentarer kring frågorna. Det uppkom frågor gällande vissa formuleringar och vissa frågors struktur gentemot varandra. Utefter detta beslutade de sig författarna att lägga ihop första och andra frågan beträffande känsloupplevelser i intervjuguiden. Detta utfördes då det ansågs att första frågan inte medförde någon ytterligare information till studien då intervjupersonen besvarade denna fråga ändå genom resterande frågor.

Intervjuernas längd kan också inverka på hur väl studien har lyckats fånga deltagarnas olika aspekter av upplevelser. Intervjuernas längd varierade mellan tio till tjugofem

(21)

minuter. Det kan därför diskuteras huruvida den kortaste intervjun innehöll tillräckligt med data för att inkluderas i denna studie. Författarna valde att inkludera denna intervju då den ansågs relevant gentemot studiens syfte.

Det är likväl viktigt att vara medveten om att transkriberingen av materialet efter datainsamlingen också medför vissa risker. Det finns en risk att författarna har misstolkat en del av det insamlade materialet, trots att noga bearbetningar genomfördes. Detta är en risk värd att diskutera då författarnas förkunskaper av att genomföra studier inte är vidare omfattande. Eventuella misstag kan begås genom exempelvis missuppfattningar eller slarvfel som kan ske (21). Detta kan inverka på studiens validitet (23). För att minska risken för sådana fel, lyssnade och läste båda författarna igenom varje intervju. Författarna försökte analysera det insamlade materialet så noga som möjligt, men misstag kan fortfarande ha förekommit. Författarna försökte se helheten i det insamlade materialet och valde sedan att dela upp detta i meningsenheter och senare koder. Kodningen av materialet kan medföra en risk att den väsentliga innebörden i de utlåtanden som görs försummas av olika skäl (21). Vidare är det viktigt att inte fokusera för mycket på endast en del utan att kunna se till helheten vid analysprocessen (19).

En annan aspekt som kan tas hänsyn till är de tekniska bekymmer som kan uppkomma i samband med intervjun (21). Ifall ljudinspelningen exempelvis skulle vara av låg kvalitet försvårar det genomförandet av transkriberingen (23). Inspelningarna innehöll ibland ljud från omgivningen vilket stundvis gjorde det svårt att höra allt som sades, vilket inverkade på transkriberingen av materialet. Båda författarna läste igenom samtliga transkriberingar. Författarna upplevde att det var fördelaktigt att vara två personer när analysprocessen av det inspelade materialet påbörjades. Detta medförde flera infallsvinklar och tolkningar av innehållet.

(22)

6. Slutsatser

I denna studie framkom synpunkter och perspektiv som är av intresse att belysa som slutsatser. Utefter deltagarnas redogörelser är synen på äldre personer att äldre personer är, och bör, behandlas precis som vilka andra klienter som helst. Det förekommer fortfarande förutfattade meningar och felaktig behandling mot äldre. Det kan då vara av betydelse att säga ifrån. Det framkommer att äldre ibland accepterar denna typ av behandling. Denna studie svarar inte på varför det är så, men det öppnar upp för att mer forskning kan behövas.

Andra slutsatser som kan dras utefter denna studie berör skapandet av relationer och att få ett förtroende till och från vårdtagaren. Här belyses området kring att upprätthålla en balans mellan att vara professionell och att knyta emotionella band till personerna en arbetar med. Att ha känslor anses utefter denna studie vara fördelaktigt och det kan vara svårt att arbeta om en inte hade känslor gentemot de klienter arbetsterapeuten träffar. Känslor medför att en ökad förståelse för den äldre kan ges, samt att empati kan uttryckas. Att arbeta med yngre gentemot äldre personer nämns som ett likvärdigt arbete. Det kan dock upplevas som mer jobbigt att arbeta med yngre personer som är sjuka. Detta är en annan aspekt där möjligheten till mer forskning kan finnas.

Andra områden som uppkommer berör teamarbete och kollegialt stöd, vilket också anses vara mycket fördelaktigt vid jobbiga och ansträngande situationer vid arbetet med äldre. Området att relatera till sig själv när en arbetar med äldre är en annan aspekt som öppnar upp för mer forskning. Tankar på sin egen ålderdom och hur ens egen framtid ser ut framkommer av flera deltagare. Detta är en intressant aspekt att belysa då samtliga människor blir äldre och att ålderdomen, sett ur ett kronologiskt perspektiv, är oundviklig.

Det har inte påvisats mycket forskning kring hur arbetsterapeuter upplever arbetet med äldre, vilket är något författarna till denna studie har försökt att belysa utefter denna studie. Det kan därför vara av intresse att berika detta område med mer forskning där fler arbetsterapeuters upplevelser kan beskrivas. Utefter gällande forskning har vi en åldrande befolkning vilket betyder att fler kommer behöva arbeta med äldre personer i framtiden, däribland arbetsterapeuter. Att inge förståelse och en inblick i hur detta arbete kan upplevas ur arbetsterapeuters perspektiv kan vara av betydelse. Det skulle kanske kunna väcka intresset för att arbeta med äldre.

(23)

7. Referenser

[1] Dehlin O, Rundgren Å. Geriatrik. Uppl 3:4. Lund: Studentlitteratur AB; 2014 [2] Jansson W, Almberg B. Gerontologi och geriatrik. Stockholm: Liber AB; 2011 [3] Kim JH, Choi JE, Kim MS, Kim SJ, Chang SO. Nurses’ clinical decision-making for preserving nursing home residents’ remaining abilities. 2016;25:1326-1335

[4] Šaňáková Š, Čáp J. Dignity of elderly adults from the perspective of nurses: a qualitative descriptive study. 2018;9(4):906-914

[5] Skog M, Grafström M. Geriatrisk omvårdnad och geriatrik. Uppl 1. Malmö: Daleke Grafiska AB; 2003

[6] Weiste E. Formulations in occupational therapy: Managing talk about psychiatric outpatients’ emotional states. 2016 Nov;105:59-73

[7] Dahlin Ivanoff S, Duner A, Eklund K, Wilhelmson K, Lidén E, Holmgren E.

Comprehensive geriatric assessment of frail older people: ideals and reality. 2018;32(6):728-734

[8] de Guzman AB, Coronel RDV, Chua KO, Constantino MG, Cordova EJC. The success and struggles of filipino geriatric nurses in nursing homes. 2009;35(4)356-375

[9] Bakr DJ. Aging and Ageism in Perioperative Nursing. 2016;103(6):552-554

[10] Carlson E, Rämgård M, Bolmsjö I, Bengtsson M. Registered nurses´ perceptions of their professional work in nursing homes and home-based care: A focus group study. 2014;51(761-767)

[11] Klein J, Liu . Ageism in current pratice: experiences of occupational therapists. Physical & Occupational Therapy In Geriatrics. 2010;28(4):334-347

[12] Socialstyrelsen. Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi – strategiskt viktiga problem och förslag till åtgärder. Socialstyrelsen; 2011. Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2011-3-34.pdf

[13] Persson D, Erlandsson L. ValMO-modellen: Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Uppl 1:4. Lund: Studentlitteratur AB; 2014

[14] Törnquist K, Sonn U. ADL-Taxonomin en bedömning av aktivitetsförmåga. uppl 4. Nacka: Sveriges arbetsterapeuter; 2016

[15] Kielhofner G. Model Of Human Occupation: Teori och tillämpning. uppl 1:2. Lund: Studentlitteratur AB; 2012

[16] Andreassen M, Öhman A, Larsson Ranada Å. Assessing occupational performance in special housing in Sweden. 2018;25(6):428-435

(24)

[17] Barney K, Perkinson M. Occupational therapy with Ageing Adults: Promoting Quality of Life through Collaborative Practice. 1st ed. USA: Elsevier; 2016

[18] Papageorgiou N, Marquis R, Dare J, Batten R. Occupational therapy and occupational participation in community dwelling older adults: a rewiev of the evidence. Physical & Occupational Theraphy In Geriatrics. 2015;34(1):21-42

[19] Granskär M, Höglund-Nielsen B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Uppl 1:3. Lund: Studentlitteratur AB; 2008

[20] Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Uppl 3. Stockholm: Liber AB; 2011

[21] Bryman A. Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 2. Stockholm: Liber AB; 2008

[22] Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B. Evidensbaserad omvårdnad. Uppl 4. Lund: Studentlitteratur AB; 2016

[23] Dalen M. Intervju som metod. Uppl 1. Oslo: Gleerups Utbildning AB; 2007

[24] Hjerm M, Lindgren S, Nilsson M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. uppl 2. Malmö: Gleerups Utbildning AB; 2014

(25)

8. Bilagor

Bilaga 1 Demografiska frågor Namn Ålder Kön

Hur länge har du arbetat som arbetsterapeut

1. I vilka sammanhang arbetar du med äldre personer?

- Hur tänker du kring din upplevelse som arbetsterapeut vid arbetet med äldre personer? - På vilket sätt är det i sådana fall ex givande?

Beroende på svar: (ex roligt eller ex utmanande, beroende på vad intervjupersonen svarar) -Vad tänker du som arbetsterapeut inför ett möte med en äldre person?

-Vilka positiva aspekter ser du med att arbeta med äldre personer? -Vilka negativa aspekter ser du med att arbeta med äldre personer? -Hur upplever du arbetet med äldre då det är en bred målgrupp?

2. Hur upplever du som arbetsterapeut att arbeta med äldre personer?

-Berätta om dina känslor inför arbetet med äldre personer – Förändras känslorna över tid, i sådana fall hur?

-Om känslorna ändras under behandlingstiden, varför tror du att de initiala känslorna uppkommer?

-Väcker det några speciella känslor i mötet med den äldre, i så fall får du gärna utveckla vilka?

- Om känslor uppkommer, hur förhåller och bemöter du dig till dessa känslor?

- Om känslor uppkommer, tror du det påverkar dig i ditt arbete som arbetsterapeut och i sådana fall hur?

(26)

Bilaga 2

Samtycke till deltagande i forskningsstudie

Nedan ger du ditt samtycke till att delta i en studie där vi undersöker arbetsterapeutens upplevelse av att arbeta med äldre. Du ger ditt medgivande genom att skriva din signatur längst ned på sidan.

Samtycke

Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.

Jag samtycker till att delta i studien Arbetsterapeuters upplevelse av att arbeta med äldre personer

Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i informationsbrevet.

Jag intygar att jag känner till syftet med studien samt de metoder som kommer användas för att bearbeta det jag delger.

Jag intygar att jag är medveten om att intervjufrågor som rör personliga känslor kan väcka känsloreaktioner, vilket skulle kunna ses som en risk för mig som intervjuperson.

Jag har fått möjlighet att få mina eventuella frågor besvarade angående studien och jag vet vem huvudmannen är ifall jag har frågor.

Jag intygar att mitt deltagande sker frivilligt och jag har blivit informerad om deltagandets syfte.

Jag är medveten om att jag när som helst får avbryta mitt deltagande utan att vidare förklara min orsak.

Jag samtycker till att det inspelade materialet används till studiens syfte.

Ort: Datum:

... ...

References

Related documents

Legalitetsprincipen har alltså en stark genomslagskraft i svensk lagstiftning, trots att tre av fyra förbud är principer (rättstillämparen bör agera efter förbuden med hänsyn

Även om arbetsterapeuter mellan länen jobbar på olika sätt med bilder och bildstöd så är deras erfarenheter ganska lika. Det kan vara svårt att använda bildstöd om

Linköping Studies in Science and Technology... INSTITUTE

läroplanerna för att kunna jämföra och se om det har blivit någon skillnad vad det gäller begreppet hälsa eftersom ämnet idrott 1994 bytte namn till idrott och hälsa. Jag

Calmfors nevertheless argues that factors such as income equality, high levels of employment, particularly among women and elderly people, low national debt, focus on flexicurity

Denna uppsats ingår inom det vetenskapliga fältet Fat Studies där målet är att utmana den stigmatisering som överviktiga individer upplever socialt och psykiskt. Syftet med

Today, the fish fauna comprise a mixture of marine and freshwater species, with most marine species found in the south- western and central part of the Baltic Proper,

Dock ingen större förändring från besiktningen 2013-10-25; utseendemässigt ingen skillnad mot Material nr 1.  Smutsigt utseende, bl a på grund av att folk rensar fisk längst ut