Patienters upplevelser av behandlingskrävande prostatacancer

Patienters upplevelser av

behandlingskrävande

prostatacancer

En kvalitativ litteraturöversikt.

Författare: Erik Rieden, Carl-Hugo Robeling & Isac Roos Handledare: Irene Ericsson

Sammanfattning

Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Europa. I Sverige

riskerar en av åtta män över 75 år att få prostatacancer. Behandlingen leder ofta till påtagliga biverkningar som tarmdysfunktion, urininkontinens och erektil dysfunktion.

Syfte: Beskriva patienters upplevelser av behandlingskrävande prostatacancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där resultatet bygger på 12 vetenskapliga

artiklar har genomförts. Artiklarna har genomgått granskningsprotokoll utformat av Hälsohögskolan i Jönköping.

Resultat: Vid analysen av materialet framkom två teman: Stöd är av betydelse &

Upplevelsen av en förändrad livssituation. Patienterna upplevde att stödet från

närstående och vården var av en stor betydelse för att kunna hantera den nya livssituationen. Biverkningarna från behandlingarna visade sig vara mer problematiska än vad de flesta patienterna initialt hade förväntat sig.

Slutsats: Det behövs ökad förståelse och kunskap kring hur patienterna upplever

vården vid prostatacancer. Det behövs även mer forskning inom området för att bättre kunna bemöta patienter.

Title: Patients' experiences of treatment-requiring prostate cancer.

Summary

Background: Prostate cancer is one of the most common cancers in Europe. In

Sweden, one in eight men over the age of 75 is at risk of prostate cancer. Treatment often leads to tangible side effects such as bowel dysfunction, urinary incontinence and erectile dysfunction.

Objective: Describe patient’s experiences of treatment-requiring prostate cancer. Method: A qualitative review of the literature based on 12 scientific articles has been

carried out. The articles have undergone review protocols designed by the Jönköping School of Health and Welfare.

Results: In the analysis of the material, two themes emerged: Support is important &

The experience of a changed life situation. The patients felt that the support from their relatives and care was of great importance in dealing with the new life situation. The side effects from the treatments proved to be more problematic than most patients initially expected.

Conclusion: There is a need for increased understanding and knowledge of how

patients experience the treatment of prostate cancer. More research is also needed in this area to better respond to patients.

Innehåll

Behandling vid prostatacancer ... 2

Sjuksköterskans roll och omvårdnad vid prostatacancer ... 2

Känsla av sammanhang ... 4

Syfte ... 4

Metod ... 5

Design ... 5

Urval och datainsamling ... 5

Dataanalys ... 6 Forskningsetiska överväganden ... 6 Resultat ... 7 Stöd är av betydelse ... 7 Närståendes stöd ... 8 Sjukvårdens stöd ... 8

Upplevelsen av en förändrad livssituation ... 9

Kroppsliga förändringar ... 10 Förlorad manlighet ... 11 Diskussion ... 11 Metoddiskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 12 Slutsats ... 14 Kliniska implikationer ... 14 Referenser ... 14 Bilagor ...1

Bilaga 1 – Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod ...1

Bilaga 2: Sökmatris ... 3

1

Inledning

Under 2018 uppskattades ca 3,9 miljoner människor vara drabbade av cancer i Europa. Av dessa personer med en cancerdiagnos avled 1,3 miljoner under 2018 (Ferlay et al. 2018). Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Europa och statistiken visar att 450 000 personer har denna cancerform. År 2018 diagnostiserades 10 900 män i Sverige med prostatacancer och 2 300 av patienterna avled. Medianåldern vid insjuknandet var 70 år och vid 75 års ålder är en av åtta män i riskzonen att få prostatacancer (Socialstyrelsen, 2019).

Märkbara symtom på prostatacancer uppträder inte alltid initialt i sjukdomsfasen, vilket gör att när symtom väl uppkommer finns risken att cancern redan spridit sig till andra delar av kroppen. Risken för insjuknande på grund av ärftlighet är hög och det finns en oro för att drabbas hos många män i samhället (Bancroft et al. 2015). Under och efter behandling av prostatacancer kan det uppstå olika komplexa problem. Urininkontinens och tarmdysfunktion är vanliga biverkningar av behandlingarna (Davis et al. 2014). Flera patienter beskriver också en sexuell dysfunktion som påverkar upplevelsen av hälsa och välbefinnande (Hammond & Montgomery, 2018). Det finns inte bara en given behandling för prostatacancer utan flera olika behandlingsmetoder. Patientens upplevelse av behandlingstiden är beroende av vilken behandlingsmetod som används i det enskilda fallet (Bayliss, Duff, Stricker & Walker, 2016). För att kunna stödja patienten som står under behandling eller har behandlats för prostatacancer behöver förståelsen ökas för vad behandlingen innebär för patienten (Bayliss et al. 2016).

Bakgrund

Prostatacancer

I en frisk persons kropp sker en kontrollerad celldelning där nya friska celler skapas kontinuerligt. Cancer uppstår genom att delningen av cellerna rubbas och tillväxer ohämmat utan kontroll. Till slut bildar de sjuka cellerna en tumör som antingen kan vara godartad eller elakartad. (Nystrand, 2016).

Prostatacancer är en cancerform som uppstår i prostatan. Tumören växer till i prostatakörteln som är placerad runt urinröret nedanför urinblåsan. Symtomen kan vara svåra att upptäcka. De blir först kännbara då tumören nått en storlek som gör att den trycker på urinröret och därmed påverkas vattenkastningsförmågan hos den drabbade. En person kan leva med en tumör i 10-15 år innan symtom uppstår men sjukdomsförloppet kan också i en del fall eskalera snabbt och förvärras hastigt under en kort tid. Tumören kan tillväxa så att extremiteter smärtpåverkas men en smärtpåverkan kan också vara ett tecken på att prostatacancern spridit sig utanför prostatakörteln. (Zhen, Syed, Nguyen, Leapman, Agarwal & Brjeley, 2018). Förutom försvårad vattenkastning kan andra symtom vid prostatacancer vara ökade trängningar men hos en del patienter förekommer även blod i urinen som ett tecken på prostatacancer. En godartad prostataförstoring kan enkelt förväxlas med prostatacancer eftersom den ger liknande symtom. Personer med en ärftlig risk, d.v.s. som har nära släktingar som har drabbats av prostatacancer, löper större risk att själva drabbas än personer utan sådan ärftlighet (Zhen et al. 2018).

2

För att upptäcka prostatacancer kan ett blodprov tas för att mäta ett prostata specifikt värde i blodet. En hög halt av PSA (Prostate Specific Antigen-enzym) i blodet kan vara en indikation för prostatacancer. I kombination med PSA-värden gör läkaren en undersökning genom palpering via ändtarmen för att känna på prostatan och kan genom det avgöra om den känns normal eller inte (Nystrand, 2016).

En forskningsstudie (Brown, et al., 2018) ifrågasätter PSA-testets pålitlighet och andra alternativa och mer tillförlitliga diagnostiska instrument diskuteras som kan fastställa diagnos på ett tillförlitligt sätt. En screening för alla män vid en viss åldersgräns med hjälp av PSA-test eller palpering skulle kunna vara en effektiv metod för att upptäcka prostatacancer i tid och därmed reducera antalet dödsfall (Vane, 2019). I en klinisk studie (Ahmed et al., 2017) studeras möjligheten att använda MR-röntgen-scanning som ett screeningverktyg för en hel befolkning i ett land. Responsen från patienter som behandlats för prostatacancer har framförallt varit positiv kring minskade ingrepp som till exempel biopsier vilket ofta har varit smärtsamma och genererat i starka biverkningar. Flertalet patienter har fått smärta, blödningar, svårt att kissa samt infektioner som i vissa fall resulterat i en blodförgiftning efter det att en biopsi utförts (Medical Research Council, 2018).

Behandling vid prostatacancer

Det finns olika behandlingsmetoder för prostatacancer och vilken som väljs är beroende av flera faktorer. Patientens ålder, till vilken grad tumören spridit sig utanför prostatan samt storleken på tumören är några av de avgörande faktorerna. Utifrån dessa faktorer väljs den metod som kan angripa tumören på effektivast sätt hos den enskilde patienten (van Wijk et al. 2019). De vanligaste behandlingsmetoderna är kirurgi, cellgiftsbehandling, strålbehandling eller hormonbehandling. Genom kirurgi opereras prostatakörteln bort helt för att eliminera tumören. Detta har visat sig vara en mer effektiv metod än enbart strålbehandling (Williams, Stephen, Huo, Jinhai, Chamie & Smaldone, 2017).

Användandet av cellgiftsbehandling och strålbehandling görs i syfte för att döda tumören. Samtidigt minskar det risken för att tumören expanderar och att nya dottertumörer bildas. Strålbehandlingen kan ges i små doser vid olika tillfällen där syftet är att minska tumörens storlek. Det manliga könshormonet testosteron skapar möjligheten för en cancertumör i prostatan att tillväxa. Genom tillförsel av andra hormoner dämpas testosteronhalten, vilket leder till att tumören får svårare att växa. De olika varianterna av behandling mot prostatacancer ger flertalet biverkningar för patienten (Williams et al. 2017).

I en landsomfattande studie från Finland (Lehto, Tenhola, Taari & Aromaa, 2017) inkluderades 1 700 personer som genomgått olika typer av behandling för prostatacancer. I studien framkom det flertalet biverkningar kopplade till de olika behandlingsmetoderna. Patienter som hade genomgått kirurgisk behandling för att avlägsna prostatacancern upplevde i 70% av fallen urinläckage efteråt. Av patientgruppen som genomgick hormonbehandling fick 73% värmevallningar och 46% fick humörstörningar. Patientgruppen som fick strålbehandling upplevde urinproblem, tarmdysfunktion men även sexuella biverkningar (Lehto et al. 2017).

Sjuksköterskans roll och omvårdnad vid prostatacancer

Sjuksköterskans främsta uppgift är inriktad på ansvar över omvårdnaden som rör patientens situation. Kliniska beslut angående läkemedelsadministrering samt

3

planering för omvårdnadsåtgärder fattas av sjuksköterskan. Målet är att främja hälsa där sjuksköterskans roll också är att ge en god vård utifrån etiska aspekter och med målet att få patienten involverad i sin egen vård. Sjuksköterskans primära roll är inte att bota sjukdom utan att arbeta för bästa tänkbara hälsosituation för patienten genom att främja välbefinnande under sjukdomstiden (Cronenwett et al. 2007).

Strävan hos sjuksköterskan är att ge en god vård av kvalitet. I mötet med patient och anhöriga är kärnkompetenserna alltid centrala och skall tas i beaktande i utförandet av omvårdnaden. Kärnkompetenserna är personcentrerad vård, samverkan i team, förbättringskunskap, evidensbaserad vård, säker vård och informatik. I kärnkompetenserna ingår att sjuksköterskan ska arbeta för att ett partnerskap ska kunna upprättas med patient och anhöriga genom en personcentrerad vård. Detta innebär att omvårdnadsåtgärder och vården som rör patienten görs i samråd där patientens tankar och funderingar värderas i hög grad. Informatik syftar till att ge tydlig information till patienten. Genom att göra patienten delaktig i sin vård skapas ett förtroende och ett ömsesidigt partnerskap genom en personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Samverkan i team syftar till en god kommunikation och samarbete mellan olika vårdprofessioner. Vidare ska sjuksköterskan ha förmåga att se förbättringsmöjligheter hos sig själv för att utvecklas som vårdgivare samt kunna utföra förbättringsarbete. Detta är viktigt i en vård som ständigt är i utveckling. Sjuksköterskan ska också arbeta patientsäkert och använda information och kommunicera den vidare på ett säkert sätt. Arbetet skall också utföras utifrån evidens som finns tillgänglig för att uppnå en så god och säker omvårdnad som möjligt för att upprätthålla en evidensbaserad vård. Med säker vård menas att vårdgivaren följer lagar och föreskrifter som genomsyrar hur behandlingar och riktlinjer kring hur vården ska bedrivas på ett patientsäkert sätt för att undvika vårdskador. (Cronenwett et al. 2007).

Sjuksköterskans roll i vården av patienter med prostatacancer är flerdimensionell och kräver kunskap kring behandlingsmetoderna. En aspekt av sjuksköterskans roll är att kunna identifiera samt åtgärda biverkningar som patienten kan uppleva. En annan aspekt är att sjuksköterskan ska ha en klinisk skicklighet i utförandet av medicintekniska moment. Att ge information till patienten om hur sjukdomen påverkar det dagliga livet och kunna visa empati och medkänsla är lika viktiga delar. Det har visat sig ge positiv effekt för patienter som lever med en cancerdiagnos att kunna dela med sig av sin historia till andra (Varre & Slettebø, 2011).

Cardow (2017) menar att vid en livshotande sjukdom som cancer, där extrem oro och känsla av hopplöshet ofta kan infinna sig hos patienten är sjuksköterskans roll av stor betydelse under behandlingstiden. Cardow (2017) visar att om en sjuksköterska själv varit i patientrollen som cancersjuk finns en helt annan förståelse för patientens situation. Även om sjuksköterskan vet hur patienten ska bemötas och behandlas på bästa sätt enligt teorin så är förståelsen för hur patienten kan uppleva situationen avgörande för omvårdnadens kvalitet (Cardow, 2017)

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) skall all vårdpersonal alltid bedriva en vård som förebygger ohälsa och med alla människors lika värde i grunden. Genom att sjuksköterskan arbetar personcentrerat ökar chansen att delaktigheten stärks och patienten känner sig behandlad på det sätt han eller hon önskar. Om detta uppnås i vården ökar chansen att patienten upplever god hälsa trots sjukdom.

4

Känsla av sammanhang

Känsla av sammanhang kan benämnas som KASAM. Detta är en modell som Antonovsky tog fram för att förklara hur människor hanterar svåra och oförberedda situationer som kan uppkomma i livet. Genom att trots sjukdom uppleva känsla av sammanhang kan individen upprätthålla sin position av välmående och upplevelse av hälsa trots att sjukdomen är närvarande. Antonovskys modell innefattar tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 2005). Även när en person drabbas av tungt besked kan personen med hjälp av en hög grad av begriplighet bemöta och lägga upp en strategi för att göra situationen begriplig och förstå hela situationen. Det handlar om att vara införstådd med vilka konsekvenser som följer med sjukdomen. Hanterbarhet innebär att strategier upptäcks för att bemöta en svår situation genom stöd av yttre faktorer som familj, religion eller andra sociala aspekter. Patienter med mycket resurser har lättare att klara av tuffare situationer och göra dem hanterbara med hjälp av det stöd som de yttre faktorerna bidrar till. Dessa faktorer kan vara stöd från anhöriga och närstående. Meningsfullhet enligt KASAM innebär att en person har förmågan att vända en motgång till något positivt och i efterhand se tillbaka på situationen som en erfarenhet som personen går stärkt ur. Detta kan bidra till att andra hinder i livet blir mer lätthanterliga och positiva upplevelser tas tillvara (Antonovsky, 2005).

Vidare menar Antonovsky (2005) att det normala tillståndet för människans mående är störning och konflikt snarare än ordning och harmoni. Enligt Antonovsky (2005) betraktas aldrig människan som antingen frisk eller sjuk utan pendlar hela tiden däremellan. Stressorer, hävdar han, ska accepteras som något som existerar i människors liv och de kan både vara patologiska men även stärka upplevelsen av hälsa (Svensson & Björklund, 2010). Antonovsky (2005) använder sig av två motpoler för att förklara begreppet hälsa. På ena sidan beskrivs hälsa och på motsatt sida ohälsa, där människan under livet rör sig mellan de bägge polerna. Människan strävar alltid mot den positiva polen det vill säga hälsan trots de påfrestningar människan kan uppleva (Antonovsky, 2005).

Hälsa är något som de flesta tar förgivet och inte reflekterar över innan en ohälsa utvecklas för sig själv eller någon i den nära omgivningen. Trots sjukdom finns en möjlighet att uppleva hälsa. Det innefattar att kunna känna glädje över saker i livet och meningsfullhet trots att livet innefattar motgångar som påverkar personen (Antonovsky, 2005). Känslan av en god hälsa trots pågående behandling av en livshotande sjukdom leder till en bättre livskvalitet. Upplevelsen av hälsa är unik för varje enskild individ. Det har bevisats att cancerpatienter i större utsträckning mår bättre och upplever en bättre hälsa om det finns en inre motivation för att hantera sjukdomen (Foster et al. 2015).

Forskning (Lorena, et al. 2019) visar att en av tre patienter upplever att biverkningar av behandling är värre än vad de hade förväntat sig eller var beredda på. En ökad kunskap om patientens upplevelser är av betydelse för att kunna möta patientens behov av förberedelse inför behandling (Lorena, et al. 2019).

5

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av behandlingskrävande prostatacancer.

Metod

Design

Studien utfördes som en litteraturöversikt med en kvalitativ design. En litteraturöversikt är lämplig att använda då syftet är att få en överblick över befintlig forskning inom ett område (Friberg, 2017). Artiklar med kvalitativa studier användes då syftet var inriktat på att få en förståelse för patienters upplevelser vid behandlingskrävande prostatacancer. De kvalitativa studierna kan då fånga upp individers enskilda upplevelser, tankar och erfarenheter. Kvalitativ metod betyder att forskaren är flexibel gentemot resultatet och de åsikter som lyfts fram. Forskaren kan anpassa sig till vad resultatet visar samt ha ett förhållningsätt som är öppet för olika aspekter som kan komma fram i forskningen (Henricson & Billhult, 2017).

Urval och datainsamling

Cinahl och Medline var de två databaser som användes för att söka vetenskapliga artiklar inom ämnet behandling vid prostatacancer. Artiklar söktes inom området omvårdnad som passar in på syftet. Cinahl användes då databasen innehåller artiklar inom omvårdnad. Medline som också innehåller artiklar inom området omvårdnad användes för att bredda sökningarna. Förutom omvårdnad innehåller Medline artiklar inom biomedicin, medicin och tandvård (Karlsson, 2017). Medan Cinahl utöver omvårdnad innehåller artiklar inom fysioterapi och arbetsterapi (Karlsson, 2017). Sökningarna genomfördes genom att skriva enskilda ord inom ämnet som även kombinerades med andra ord för att få en så specifik sökning inom området som möjligt. Dessa sökord och sökordskombinationer beskrivs i en sökmatris(bilaga 1). I Cinahl användes sökordet ”prostate cancer” som kombinerades med ord som: ”men,

experience, treatment, experiences or perceptions or attitudes or views or feelings och qualitative”. I Medline användes sökordet ”Prostace cancer” som kombinerades med

ord som ”Experience, nursing och treatment”. Sökorden användes i olika kombinationer och booleska termer som ”AND, OR” användes. Användning av ”AND” mellan två söktermer gjorde att databasen kunde söka på artiklar som innehöll båda sökorden. Genom att använda ”OR” framkom träffar på antingen det ena sökordet eller på det andra sökordet eller båda sökorden tillsammans. Booleska termer används vid sökningar för att få ett smalare sökresultat respektive bredare sökresultat (Backman, 2017). Olika sökord användes i respektive databas för att få ett bredare perspektiv på sökningen samt för att användningen av flera databaser ökar trovärdigheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Därför gjordes en avgränsning av sökningen för att även kunna få träffar i Medline och inte bara i Cinahl. Även trunkeringar användes vid sökningarna, vilket är lämpligt att använda för att få med olika ändelser i ett sökord (Backman, 2017). Exempelvis vid sökning med sökordet ”Experience*” för att få med ändelser som ”experiences,och experiencing”. Avgränsningar som gjordes i databaserna vid sökningarna var att artiklarna skulle vara peer reviewed, skrivna på engelska och publicerade mellan 2009-2020. Inklusionskriterier var att de studier som skulle inkluderas i resultatet skulle vara studier där deltagarna var under behandling eller hade fått behandling för prostatacancer.

Sökningarna skedde i två omgångar vid två separata tillfällen. Vid sökningarna användes samma sökord vid bägge tillfällena. Östlundh (2017) menar att det är

6

lämpligt att göra sökningar av litteratur för en studie i två faser, den inledande och den egentliga informationssökningen. Vid den inledande fasen görs sökningar i olika databaser för att skapa en förståelse kring vilka databaser och söktekniker som kan vara relevanta. Vid den andra fasen menar Östlundh (2017) att den egentliga informationen kommer fram genom att det slutliga urvalet av litteratur uppdagas. Första tillfället för sökning var under oktober 2019. För att materialet för resultatet också skulle innefatta den senaste forskningen gjordes en ny sökning i februari 2020. För att göra urval av artiklarna som ingick i sökresultatet lästes först titlarna för att undersöka om artikeln kunde vara relevant för syftet. I denna process föll flertalet artiklar bort då de inte passade in på syftet. Av de som kvarstod lästes abstrakten för att undersöka om de fortfarande svarade på syftet. I de fall där artikeln hade relevans för syftet lästes artikeln i sin helhet. De artiklar som var relevanta gentemot syftet kvalitetsgranskades sedan enligt Hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll (bilaga 1). Detta protokoll består av 12 Ja/Nej frågor och tre beskrivnings frågor. Artikeln kunde maximalt få 12 poäng om alla Ja/Nej frågor besvarades med Ja. Kravet för att artikeln skulle gå vidare i granskningsprocessen var den tvungen att få minst nio poäng. Efter granskningen av artiklarnas kvalitet fanns 12 artiklar kvar som svarade mot studiens syfte och höll en vetenskaplig kvalitet (bilaga 3)

Dataanalys

För analysen användes Fribergs femstegsanalys (Friberg, 2017). I första steget lästes alla studier igenom vilket gav en uppfattning om vad de handlade om. I steg två studerades de enskilda resultaten i studierna för att identifiera textdelar som svarade på syftet, alltså nyckelfynden (Friberg, 2017). Dessa textdelar markerades genom att texten ströks över med markeringspennor i respektive studie. I steg tre skedde en vidare bearbetning av varje artikels resultat och en sammanfattning av det centrala i resultaten för att få en överblick av materialet. I steg fyra söktes likheter och skillnader mellan de olika studiernas resultat. Liknande resultat sammanfördes och för de sammanförda texterna formulerades sedan teman och subteman som beskrev innehållet i texten. Samtliga artiklar var utskrivna i pappersform och fanns med under hela analysprocessen. En ständig kontroll gjordes av tolkningar genom att gå tillbaka till de olika studiernas resultat. Det var också viktigt att studiens syfte bevarades i minnet under hela processen. Därför skrevs syftet ut och placerades väl synligt i form av en stor text skriven på en whiteboard tavla. I steg fem formulerades en text under respektive teman och subteman vilket utgjorde studiens resultat. Resultatet utgjorde den nya helhet som Friberg (2017) menar skapades från de delar som först fanns.

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiken finns till för att skydda personer som deltar i undersökningar under en forskningsprocess. Vetenskapsrådet (2002) beskriver forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Anledningen till att de finns är att ge direktiv i förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagarna i det fall en konflikt eller liknande skulle uppstå. Riktlinjerna kan sammanfattas i fyra allmänna huvudkrav vilka är samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, informationskravet samt nyttjandekravet. Samtyckeskravet innebär att deltagare har givit sitt godkännande över sin bidragande del i studien. Med konfidentialitetskravet menas att personuppgifter och andra känsliga uppgifter skall skyddas från obehöriga så det inte blir möjligt att identifiera att en viss person har medverkat. Informationskravet syftar till att forskaren informerar kring sin studie och syftet med den. Till sist innebär

7

nyttjandekravet att fakta om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa huvudkrav följs genom att artiklarna som används i denna litteraturöversikt har ett etiskt godkännande från en etisk kommitté eller motsvarande. Därmed är det rimligt att utgå från att dessa krav och etiska principer har övervägts och arbetats efter i de etiskt godkända artiklarna som använts.

Personerna som skrivit denna litteraturöversikt har äldre släktingar som behandlats för prostatacancer vilket gett dem en viss förförståelse om ämnet prostatacancer. En förförståelse mer ingående kring upplevelserna och känslorna av behandlingen fanns däremot inte. Medvetenhet kring en förförståelse relaterat till detta finns men är något som tagits i beaktande. Ett sätt att minska påverkan av förförståelse har varit reflektion kring tankar om ämnet tillsammans. Genom att vara medveten om sin egen relation till ämnet utifrån erfarenheter från området, minskar risken för påverkan av förförståelse i studien och stärker studiens trovärdighet (Priebe & Landström, 2017). För att tillförsäkra att studier som använts för resultatet håller etisk kvalitet har enbart artiklar som har ett etiskt godkännande inkluderats. Detta har kontrollerats via det kvalitetsgranskningprotokoll från hälsohögskolan i Jönköping som använts vid granskning av artiklarna (bilaga1).

Resultat

Vid analysen av materialet skapades två teman som ger svar på syftet att beskriva patienters upplevelser vid behandling för prostatacancer. Temana var Stöd är av

betydelse med subtemana Närståendes stöd och Sjukvårdens stöd. Temat Upplevelsen av en förändrad livssituation med subtemana Kroppsliga förändringar

och förlust av manlighet (tabell1).

Tabell 1 Översikt över teman och subteman

Stöd är av betydelse Upplevelsen av en förändrad livssituation Närståendes stöd Kroppsliga förändringar Sjukvårdens stöd Förlust av manlighet

Stöd är av betydelse

Stödet från närstående och sjukvården var av stor betydelse för patienter som behandlas för prostatacancer. Kommunikationen är en vital del i förståelsen av sjukdomen hos patienten. Flera patienter upplever att kommunikation med läkarna var bristfällig gentemot kommunikationen med sjuksköterskan som upplevdes mer givande.

8

Närståendes stöd

Avgörande för att patienten skulle känna sig mer nöjd med vården och mer trygg under behandlingen var att det fanns en stark relation med närstående (Jackson et al. 2009; Krumwiede & Krumwiede, 2012; Van En et al. 2018). De som fick besked om sin nyupptäckta prostatacancer påverkades och var tvungna att på något sätt hantera den nya livssituationen. Ett sätt att få stöd var för några, att tala med vänner eller släktingar som tidigare drabbats av sjukdomen (Cayless, Forbat, Illingworth, Hubbard, & Kearney, 2010) Patienter som delade med sig av hur de upplevde sin situation till närstående upplevde att de fick ett emotionellt stöd som de uppskattade. De blev samtidigt mindre oroliga och lugnare efter att ha talat om sin diagnos med närstående (Jackson et al., 2009; Van En et al. 2018). Stödet de fick från närstående gjorde att de upplevde sig bekväma i de val av behandling som de hade gjort. De upplevde att närståendes stöd hjälpte dem att bekämpa den osäkerhet de upplevde då de skulle göra sina val (Krumwiede & Krumwiede, 2012). Det mest betydelsefulla stödet upplevde patienterna att de fick från sina partners. De stod närmast och partnern var den som förutom mannen själv främst berördes av behandlingarna och de biverkningar som kunde uppstå (Van En et al. 2018; Krumwiede & Krumwiede, 2012).

Patienterna upplevde att de också blev ett stöd själva till andra patienter runtomkring dem som också genomgick behandling (Jackson et al., 2009). De gav även råd till andra patienter som precis fått diagnosen i hur de skulle hantera konsekvenserna av behandlingarna (Jackson et al., 2009; Van En et al. 2018). Att prata med sin partner om problemen som uppstod efter behandlingen upplevdes som väldigt viktigt för att öka förståelsen för de olika biverkningarna som kunde uppstå (Ferrao, Betinelli, Portella, 2017; Schantz Laursen, 2017).

Sjukvårdens stöd

Flera patienter upplevde att de inte hade fått tillräckligt med information från läkarna om sin diagnos eller behandling (Van En et al. 2018; Primeau, Paterson & Nabi, 2017; Krumwiede & Krumwiede, 2012). Patienterna uttryckte en frustration över de inbokade besöken hos läkarna där de upplevde att tiden inte räckte till. De tyckte att samtalet enbart fokuserade på provsvar istället för på deras upplevelse av situationen och allmänna mående. I allmänhet upplevde patienterna att de inte var fullt införstådda med vad sjukdomen och behandlingarna innebar för dem. De hade inte heller upplevt att de fått relevant information angående behandling de fick (Primeau et al. 2017; Krumwiede & Krumwiede, 2012). De patienter som hade haft en och samma familjeläkare hade dock en bättre upplevelse då de upplevde att de fick svar på sina frågor (Van En et al. 2018).

Ett ämne som patienterna upplevde att läkarna hade varit mindre bra på var att samtala om den förväntade livslängden efter behandlingarna. Patienterna hade önskat mer information angående den egna situationen, samt mer tid med en specialist för att diskutera för och nackdelar med behandlingarna. God information hade påverkat valet av de olika behandlingarna de stod inför (Van En et al. 2018). Patienterna önskade att de hade haft någon som hade kunnat lyssna på dem och som samtidigt kunde hantera de känslor som patienten visade (Primeau et al. 2017).

Kommunikationen med sjuksköterskan var dock mycket bättre än med läkarna och mer uppskattad av patienterna (Waldie & Smylie, 2012; Primeau et al. 2017; Van En et al. 2018). De patienter som hade fått en egen sjuksköterska uppskattade att de kunde

9

prata direkt med hen och få sina frågor besvarade (Waldie & Smylie, 2012; Primeau et al. 2017). Patienterna upplevde att sjuksköterskorna lyssnade på dem och svarade på deras frågor på ett sätt som gjorde det möjligt för dem att förstå vad behandlingarna innebar. Ibland visste inte patienterna vad det var för typ av behandling de skulle genomgå innan sjuksköterskan hade berättat för dem vad behandlingen innebar då läkaren ej hade förklarat det (Primeau et al. 2017).

De patienter som ej hade fått en egen sjuksköterska önskade att de hade fått individanpassad information samt praktiska hjälpmedel och råd för hur de skulle hantera konsekvenserna av behandlingar och dess biverkningar (Primeau et al. 2017). Patienterna hade uppskattat sjuksköterskans individanpassade bemötande där de bland annat hade fokuserat på skriven information för att patienterna skulle kunna ta det i sin egen takt och inte stressa några beslut gällande sin behandling (Waldie & Smylie, 2012). Patienterna uppskattade ett egenvårdsseminarie som sjuksköterskorna anordnade. Patienterna tyckte att informationen var lättförståelig och fick samtidigt träffa andra patienter som var under behandling (Primeau et al. 2017). De kunde även samtala med varandra och utbyta information och råd gällande de olika behandlingarna, vilket uppskattades (Primeau et al. 2017; Van En et al. 2018). Patienter som hade förtroende för sin vårdgivare upplevde att de var tryggare och lugnare genom hela behandlingen. En del patienter upplevde en sämre kvalité på vården på grund av personalbrist. De fick träffa en ny sjuksköterska vid varje tillfälle vilket inte ansågs positivt i jämförelse med om patienterna fick träffa samma sjuksköterska vid varje tillfälle (Krumwiede & Krumwiede, 2012). Att ingå i stödgrupper var en positiv faktor som framkom. Genom detta fick patienterna en resurs som resulterade i stöd både under och efter behandlingen (Waldie & Smylie, 2012). I samband med besked om diagnosen var några av patienterna tvungna att ta ett beslut gällande vilken behandling de önskade att initiera. Detta upplevdes som förvirrande och påfrestande för flera då de inte ännu införskaffat sig tillräcklig kunskap kring sjukdomen och dess behandlingar (Appleton et al. 2015).

Olika faktorer var av betydelse när patienterna blev tvungna att ta ett beslut kring vilken behandling de önskade genomgå. Den information patienterna fick av de professionella vårdgivarna kring behandlingarna påverkade beslutet. Tiden de fick att ta ett beslut var också viktig. Vissa av patienterna ville att andra skulle ta beslutet åt dem, men i de flesta fall avgjordes det på hur detaljerad information angående behandlingarna de erhållit (Appleton et al. 2015). För homosexuella män uppfattades inte stödet från vårdpersonalen lika stort som för de heterosexuella. Uppfattningen var att det antogs att alla var heterosexuella utifrån frågor som patienterna fick (Speer, Tucker, McPhillips & Peters. 2017.; Waldie, Smylie, 2012). Viljan att söka hjälp hos specialister i den förändrade livssituationen var delad bland patienterna som behandlas för prostatacancer. Några patienter tyckte att de sexuella hinder som fanns var en privat fråga och upplevde det svårt att prata om. Vissa patienter upplevde istället att de hade velat erhålla mer hjälp och önskade få chansen att prata med en specialist om situationen (Speer et al. 2017).

10

Att genomgå behandling för prostatacancer påverkar livet ur flera olika aspekter. Till exempel genom en fysisk förändring i form av diverse biverkningar men även en psykisk påverkan på bland annat den manliga identiteten.

Kroppsliga förändringar

Att stå under behandling för prostatacancer visade sig generera en påtaglig påverkan gällande biverkningar på kroppen (Cayless et al. 2010; Kazer et al. 2011; Grunfeld, Hunter & Yousaf, 2017;). Dessa biverkningar varierade i olika grad från olika individer men upplevdes påtagligt besvärande under och även efter behandlingstiden. Patienter som genomgått hormonbehandling i form av hormonterapi beskrev att de upplevde värmevallningar som var mycket besvärande i det vardagliga livet (Grunfeld et al. 2017; Primeau et al. 2017).

Genom att identifiera situationer där värmevallningarna bröt ut kunde patienterna lära känna signalerna från sin kropp och på så sätt kunna motverka dem. Andra sätt att behandla värmevallningarna var olika andningstekniker som exempelvis meditation. Att kunna förutse vissa situationer och undvika vad som triggade igång symtomen var till stor hjälp (Grunfeld et al. 2017). För att behandla dessa symtom testades en självhjälpsintervention där patienterna efteråt fick svara på frågor genom intervjuer kring huruvida de haft hjälp av interventionen eller ej. Interventionen syftade till avslappningsövningar genom att lyssna på cd skivor. Det gavs också andra tips på hur de själva skulle kunna finna strategier för att hantera värmevallningarna efter behandlingarna. Majoriteten av patienterna menade att de upplevt förbättringar av sina symtom (Grunfeld et al. 2017). Behandling genom kirurgi, strålbehandling och hormonbehandling resulterade ofta i besvär som urinläckage, inkontinens och impotens. Patienterna menade att de påverkades av biverkningar i form av hinder genom att inte kunna vara fysiskt aktiv på arbetet eller sexuellt. Biverkningarna påverkade även viljan till att delta i sportsliga aktiviteter. Patienternas vardagsliv upplevdes begränsat då de fick tänka efter om de exempelvis kunde gå till köpcentret eller andra offentliga miljöer där inte en toalett fanns nära till hands. En oro uppstod kring kateteranvändning utifrån det faktum att läckage kunde inträffa samt att den var obehaglig att promenera runt med (Cayless et al. 2010).

Problem med urininkontinens var vanligt förekommande för patienter som genomgått kirurgisk behandling där prostatan avlägsnas genom operation (Cayless et al. 2010). Patienterna berättade om hur de påverkades genom att de ofta var tvungna att kasta vatten och när de försökte hålla emot så skapades en brinnande känsla. Därför upplevde vissa som genomgått behandling med kirurgi att användning av blöja som inkontinensskydd var nödvändigt vilket upplevdes genant. Vid kirurgisk behandling blev resultatet ofta att patienternas penis förkortades under ingreppet på grund av operationens tillvägagångssätt (Schantz Laursen, 2017). Upplevelsen hos dessa patienter var att katetern var införd direkt i magen eftersom penis förminskats. Flera av patienterna beskrev att stor del av den manliga identiteten tog stor skada då könsorganet är ett vitalt organ att hålla intakt för att kunna ha sexuellt umgänge med sin partner (Schantz Laursen, 2017). Flera patienter betonade vikten av att fortsätta med sina liv och inte låta sjukdomen påverka det vardagliga livet mer än nödvändigt. Även om avbrott från vardagliga rutiner upplevdes negativt var det till förmån för behandlingen på sjukhuset (Cayless et al. 2010).

11

Förlorad manlighet

Flera patienter menade att de upplevde att de förlorade sin känsla av manlighet efter sin prostatacancerbehandling och att identiteten och självkänslan påverkades negativt på grund av det (Appleton et al. 2015; Schantz Laursen, 2017). Många patienter upplevde att de inte kunde fortsätta att ha samlag på samma sätt längre utan de fick försöka hitta nya lösningar för att samlivet med partnern skulle fungera (Ferrao et al. 2017; Schantz Laursen, 2017).

Det framkom också att patienter menade att de biverkningar som påverkade den sexuella funktionen inte innebar något särskilt stort hinder för dem eftersom de upplevde att de kommit upp i en hög ålder (Speer et al. 2017; Appleton et al. 2015). Det fanns också en känsla av ilska när vårdpersonal antog att patienterna inte var sexuellt aktiva på grund av sin höga ålder (Speer et al. 2017). Vissa patienter upplevde en stor sorg i att inte kunna få erektion och att förändringarna i deras sexuella liv påverkade livskvaliteten negativt på grund av behandlingarna och dess biverkningar (Speer et al. 2017).

Det fanns de patienter som menade att hinder som uppstod i det sexuella samlivet gjorde deras partner upprörda men att de fick acceptera situationen (Appleton et al. 2015; Schantz Laursen, 2017). Det fanns också en rädsla att partnern skulle lämna förhållandet på grund av svårigheterna som uppstod kring de sexuella aspekterna (Schantz Laursen, 2017). Att ha någon att prata med om sina besvär och sin situation var väldigt viktigt för många av patienterna. De som inte hade någon respektive eller familj upplevde sig ensam i detta skede av livet. De som var ensamstående ville tala med någon vårdpersonal om sina tankar kring sin sexuella situation, något som de inte fick möjlighet till (Speer et al. 2017; Appleton et al. 2015).

Det beskrevs också av patienterna att de ibland undvek att prata med kvinnor eller höll sig borta från situationer som kunde leda till en möjlig sexuell relation på grund av rädslan för misslyckande (Schantz Laursen, B., 2017). Känslan att behöva berätta för en ny partner att de har kateter eller att de inte längre kan få erektion var något som upplevdes som jobbigt för patienterna (van Ee, Hagedoorn, Smits, Kamper, Honkoop, Slaets, 2018; Speer et al. 2017).

Det fanns också patienter som upplevde att de tyckte synd om sin partner då de fick stå ut med de sexuella hinder som uppstod på grund av behandlingen. Det framkom även att partnern kunde bli obekväm när hen fick kramar eftersom hen visste om att patienten inte kunde fullfölja samlaget på grund av impotensen. Patienten upplevde att partnern tyckte på detta vis för att de upplevde medlidande (Krumwiede et al. 2012; Schantz Laursen, 2017)

Diskussion

Metoddiskussion

Enligt Mårtensson & Fridlund (2017) är termerna trovärdighet, överförbarhet, bekräftelsebarhet och pålitlighet tecken på vetenskaplig kvalitet i arbeten med kvalitativ design. Trovärdighet kan ses som ett övergripande begrepp och tillsammans med de övriga begreppen utgör de en bra bas för vetenskaplig kvalitet i forskningsarbeten (Mårtensson & Fridlund, 2017). För att utvärdera

12

litteraturöversiktens kvalitet diskuteras dessa indikatorer i förhållande till tillvägagångssättet i genomförandet av studien.

Trovärdighet innebär att det blir tydligt för läsaren att kunskapen och resultatet är rimligt och giltigt. Det görs genom att forskaren visar kännedom kring forskningsmiljön i initialstadiet av en studie. Ett annat sätt att påvisa trovärdigheten är genom användning av ”kritiska vänner” vilket kan vara till exempel studiekamrater som den preliminära data som tagits fram diskuteras tillsammans med (Mårtensson & Fridlund, 2017). Sådana diskussioner har hållits fortlöpande under hela arbetsprocessen tillsammans med studiekamrater och handledare som har granskat arbetet. En styrka för trovärdigheten är att de tre analysatörerna genom hela arbetets gång tillsammans skrivit på litteraturöversikten och fört en ständig diskussion om rimligheten i tolkningen av materialet.

Pålitlighet påvisas genom att en förförståelse är beskriven och tydliggörs. Andra aspekter som kan vara viktiga är hur arbetets datainsamling och dataanalys har genomförts och hur de har påverkats av förförståelsen (Mårtensson & Fridlund, 2017). En viss kunskap och kännedom inom ämnet finns då närstående släktingar har varit under behandling för sjukdomen. För att minska risken för att förförståelsens påverkan i studien behöver förförståelsen medvetandegöras (Henricson, 2017). Förförståelsen har medvetande gjorts under arbetsprocessen genom att den aktivt diskuterats i gruppen vilket kan anses ha ökat pålitligheten i studien.

Bekräftelsebarheten blir högre om arbetsprocessen och sökprocessen gällande analysen är tydligt beskriven i arbetet resultat (Mårtensson & Fridlund, 2017). Arbetet ska vara så opartiskt som möjligt. Detta stärks genom att studiekamrater och handledare har fått granska arbetets analys och resultat kontinuerligt under hela arbetsprocessen. Fem opponeringstillfällen har genomförts under arbetsprocessen. Konstruktiv feedback har givits från opponenterna i syfte att förbättra arbetets kvalité. Det har varit till stor hjälp då arbetet ses ur fler perspektiv samt för att få nya infallsvinklar och hantera problem som uppstått. Henricson & Lönn (2017) betonar vikten av att kunna ta kritik samt ha ett förhållningssätt som är öppet och reflekterande vid uppsatsskrivande.

Överförbarhet enligt Mårtensson & Fridlund (2017) innebär att arbetets resultat kan överföras till andra grupper eller situationer. En svaghet är att majoriteten av de artiklar som använts för resultatet är från i-länder och speglar inte det globala perspektivet av upplevelsen av prostatacancer då alla länder har olika förutsättningar till att bedriva sjukvård. Behandlingsmöjligheter och hur vården är organiserad skiljer sig mellan olika länder och det finns också kulturella skillnader som kan vara av betydelse för överförbarheten av resultatet. Sannolikt är ändå att resultatet i någon mån är överförbart till personer med prostatacancer som får vård och behandling i i-länder eftersom det är i-länder med väl utvecklad sjukvård. En annan svaghet är att skribenterna aldrig tidigare skrivit en kandidatuppsats. Detta kan medföra att kvalitén inte blir lika hög som hos mer erfarna författare.

Resultatdiskussion

Resultatet visade att patienter som behandlades för prostatacancer fick genomgå prövningar ur flera aspekter. Huvudfynd som diskuteras var familjen och anhörigas

13

stöd till patienten, brister i kommunikationen, upplevelsen av biverkningar från behandlingen samt den manliga identiteten.

Att känna stöd av närstående framkom som något viktigt för patienterna. Det största stödet kom från deras respektive partner. Patienterna upplevde att deras partner var de som drabbades mest av diagnosen förutom patienten själva. Kelly (2015) menar att sjukdomen påverkade de båda individerna i en relation även om bara en av dem hade cancerdiagnosen. Att få emotionellt stöd när patienterna berättade om sin diagnos för anhöriga och närstående medförde en känsla av lugn och minskade även oron. Enligt Cecil, McCaughan & Parahook (2010) önskade patienterna att de kunde samtala med sina vänner och kollegor om sjukdomen såsom kvinnor kunde tala med sina vänner och kollegor, men tyckte inte att de hade den relationen som krävdes. Li et al. (2017) menar att goda relationer leder till ökat hopp.

Resultatet visade att patienter med prostatacancer upplevde att de inte fick den information de hade behövt av läkare för att förstå vad sjukdomen och behandlingen innebar i sin helhet. Samtalen handlade mer om provsvar än om måendet. Hade patienterna erhållit mer information så hade också valet av behandling påverkats. Eriksson (2015) menar att ett sjukdomslidande kan uppstå när patienten inte känner sig trygg med sin läkare och inte vågar ställa de frågor som de kanske hade velat. En föreställning i samhället kan vara att män inte i samma utsträckning som kvinnor har behov av stödjande samtal kring sjukdomen. Enligt mansnormen är ofta män inriktade på att klara saker på egen hand. Det är viktigt att vårdpersonal i mötet med patient alltid utgår från att samma stöd behövs oavsett vilket kön patienten har. Antonovsky (2005) menar att när nya situationer av ohälsa uppstår som förändrar livet, är det viktigt med förståelig information, det Antonovsky beskriver som att situationen blir begriplig. Den nya situationen blir hanterbar för personen först om begripligheten finns och det blir också då meningsfullt att försöka hantera den nya situationen. Ervik, Nordøy & Asplund (2010) belyser att vissa patienter upplevde maktlöshet och ovisshet i sin sjukdomssituation och prognosen inför framtiden. För att det skulle kännas meningsfullt att försöka satsa på att hantera den nya situationen som uppstått krävdes att situationen blev begriplig. Detta kan tolkas som att personen som behandlades för prostatacancer skulle vara motiverad och känna det meningsfullt att hantera denna nya situation. För detta krävdes att personen fick tydlig information.

Biverkningar efter behandlingstiden kunde vara urininkontinens, tarmdysfunktion och impotens. De patienter som genomgick kirurgi och prostataektomi levde med en känsla av att deras manlighet eller delar av deras manlighet hade gått förlorad. Att patienter upplevde att de förlorat sin manlighet i samband med prostataektomi var något som stärker Chambers, Chung, Wittert & Hyde (2017). Patienterna upplevde enligt den studien även ångest, depression och ifrågasatte sitt egenvärde samt upplevde sig maktlösa i den nya situationen. Patienternas känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005) kunde tänkas påverkas eftersom en helt ny livssituation uppstod för patienten. Det kunde innebära svårigheter att hantera vardagliga situationer där känslan av att vara begränsad i det sociala livet blev påtaglig. Enligt King et al. (2015) upplevde däremot patienterna en större kontroll över livssituationen när de lyckades genomföra förändringar i livet. Det går att liknas vid att patienten litade på sin förmåga att hantera situationen.

14

Det fanns en konstant påminnelse om behandlingen på grund av att behovet av att bära kateter och att de behövde använda inkontinensskydd, vilket skapade en olustkänsla hos männen. Det är viktigt att vården tillsammans med patienten utvärderar hur patienten mår och påverkas av behandlingen. Upplever patienten begriplighet och meningsfullhet under behandlingen ökar känslan av hanterbarhet vilket Antonovsky pekar på är viktiga kriterier för att få en god känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005). Kan vården hitta alternativa lösningar och åtgärder för att minimera hinder i det vardagliga livet finns det förutsättningar för att det lidande behandlingen ger för patienten minskas. Patienten kan uppleva en ökad känsla av sammanhang som ger motivation för att försöka hantera den nya livssituationen så bra som möjligt.

Slutsats

En stor andel män som drabbas av prostatacancer påverkas av behandlingen och sjukdomen. Biverkningarna av behandlingen kan påverka patienternas självupplevda manlighet. Närstående har en viktig roll som stöd till en partner som drabbats. Vårdpersonalens behandling och bemötande av patienten påverkar hur patienten upplever vårdtiden. Existentiella frågor och tankar som skapar oro är en lika stor faktor oberoende vilket kön en patient har. Därför är en vård på lika villkor viktig för utesluta förutfattade meningar om hur en patient vill bli bemött. För att lyckas med detta måste sjuksköterskan och resterande delar i vårdteamet hitta personcentrerade enskilt anpassande omvårdnadsåtgärder för varje unik patient. Genom en bättre förberedelse med tydligare information till patienterna kring behandlingen och biverkningarna som följer, ökar chansen att en känsla av sammanhang infinner sig. Det skulle öka begripligheten och hanterbarheten av den nya livssituationen. Den sexuella hälsan påverkades på ett negativt sätt till följd av behandlingen för de flesta patienter. Vidare forskning bör därför bedrivas kring hur patienter kan få ett ökat välbefinnande gällande sin sexuella hälsa under och efter behandling för prostatacancer.

Kliniska implikationer

Resultatet kan bidra till att fungera som ett stöd till hur sjukvården bör bemöta patienter med prostatacancer då den innehåller upplevelser, erfarenheter och känslor från patienterna. Som oerfaren sjuksköterska eller ny i rollen att vårda cancerdrabbade patienter, kan resultatet bidra till ökad förståelse samt kunskap om patientgruppen. Patienter som är i inledningsfasen av behandlingen kan genom resultatet i denna litteraturöversikt, få en inblick och bättre förståelse kring vad behandlingen innebär och hur den kan påverka livet. Resultatet kan även bidra till en ökad förståelse och kunskap i samhället kring komplexiteten för patienter som behandlas för prostatacancer. Det är en cancerform som är vanligt förekommande, vilket gör att många människor känner någon som behandlas för sjukdomen. Därför är det bra att människor har en generell insyn över vad behandlingen innebär mer konkret.

Referenser

*Artiklar med asterix framför är artiklar som ingår i resultatet.

15

Ahmed, H., El-Shater Bosaily, A., Brown, L., Gabe, R., Kaplan, R., Parmar, M., … Promis Study Group. (2017). Diagnostic accuracy of multi-parametric MRI and TRUS biopsy in prostate cancer (PROMIS): a paired validating confirmatory study. The

Lancet, 389(10071), 815–822. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(16)32401-1

* Appleton, L., Wyatt, D., Perkins, E., Parker, C., Crane, J., Jones, A., … Pagett, M. (2015). The impact of prostate cancer on men’s everyday life. European Journal of

Cancer Care, 24(1), 71–84. https://doi.org/10.1111/ecc.12233

Bancroft, E., Castro, E., Bancroft, G., Ardern‐Jones, A., Moynihan, C., Page, E., … Cox, K. (2015). The psychological impact of undergoing genetic‐risk profiling in men with a family history of prostate cancer. Psycho‐Oncology, 24(11), 1492–1499. https://doi.org/10.1002/pon.3814

Bayliss, D., Duff, J. Sticker, P. & Walker, K. (2016). Decision-making in prostate cancer: akctive surveillance over other treatment options. Urologic nursing. 36(3), 141-149. doi:10.7257/1053-816X.2016.36.3.141

Brown, L., Ahmed, H., Neves De Faria, R., El - Shater Bosaily, A., Gabe, R., Kaplan, R., … Rosario, D. (2018). Multiparametric MRI to improve detection of prostate cancer compared with transrectal ultrasound-guided prostate biopsy alone: the PROMIS study. Hämtad från: http://eprints.whiterose.ac.uk/133830/1/3019114.pdf

Cardow, A. (2017). Returning to work a better nurse. The Canadian Nurse, 113(5). Retrieved from http://search.proquest.com/docview/2024057693/

* Cayless, S., Forbat, L., Illingworth, N., Hubbard, G., & Kearney, N. (2010). Men with prostate cancer over the first year of illness: their experiences as biographical disruption. Supportive Care in Cancer, 18(1), 11–19. https://doi.org/10.1007/s00520-009-0624-4

Cecil, R., Mc Caughan, E., & Parahoo, K. (2010). “It”s hard to take because I am a man’s man’: an ethnographic exploration of cancer and masculinity. European Journal of

Cancer Care, 19(4), 501–509. https://doi.org/10.1111/j.1365-2354.2009.01085.x

Chambers, S., Chung, E., Wittert, G., Hyde, M., & Chambers, S. (2017). Erectile dysfunction, masculinity, and psychosocial outcomes: a review of the experiences of men after prostate cancer treatment. Translational Andrology and Urology, 6(1), 60– 68. https://doi.org/10.21037/tau.2016.08.12

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., … Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122–131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

Davis, K., Kelly, S., Luta, G., Tomko, C., Miller, A., & Taylor, K. (2014). The Association of Long-term Treatment-related Side Effects With Cancer-specific and General Quality of Life Among Prostate Cancer Survivors. Urology, 84(2), 300–306. https://doi.org/10.1016/j.urology.2014.04.036

16

Ervik, B., Nordøy, T., & Asplund, K. (2010). Hit by Waves-Living With Local Advanced or Localized Prostate Cancer Treated With Endocrine Therapy or Under Active

Surveillance. Cancer Nursing, 33(5), 382–389.

https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e3181d1c8ea

Ferlay, J., Colombet, M., Soerjomataram, I., Dyba, T., Randi, G., Bettio, M., … Bray, F. (2018). Cancer incidence and mortality patterns in Europe: Estimates for 40 countries and 25 major cancers in 2018. European Journal of Cancer, 103, 356–387. https://doi.org/10.1016/j.ejca.2018.07.005

*Ferrão, L., Bettinelli, L., & Portella, M. (2017). Men's experiences with prostate cancer.

Journal of Nursing UFPE on line, 11(10), 4157-4164. doi:https://doi.org/10.5205/1981-8963-v11i10a231178p4157-4164-2017

Foster, C., Breckons, M., Cotterell, P., Barbosa, D., Calman, L., Corner, J., … Smith, P. W. (2015). Cancer survivors’ self-efficacy to self-manage in the year following primary treatment. Journal of Cancer Survivorship, 9(1), 11–19. https://doi.org/10.1007/s11764-014-0384-0

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.),Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbete. (s. 129-139). Lund: Studentlitteratur.

*Grunfeld, E., Hunter, M., & Yousaf, O. (2017). Men’s experience of a guided self-help intervention for hot flushes associated with prostate cancer treatment. Psychology,

Health & Medicine, 22(4), 425–433. https://doi.org/10.1080/13548506.2016.1195504

Hammond, A. (2018). Systematic Review and Thematic Synthesis of Quality of Life in Partners Of Patients with Prostate Cancer. Urologic Nursing, 38(4), 194–206. https://doi.org/10.7257/1053-816X.2018.38.4.194

*Jackson T, Davis K, Haisfield L, Dawson D, Lynch J, Regan J, Kwart A, Lynch B, Taylor K, Jackson, T., Davis, K., Haisfield, L., Dawson, D., Lynch, J., Regan, J., Kwart, A., Lynch, B., & Taylor, K. (2010). Disclosure of diagnosis and treatment among early stage prostate cancer survivors. Patient Education & Counseling, 79(2), 239–244. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.pec.2009.08.004

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod – Från idé till examination i omvårdnad (2. Uppl., s. 81-97). Lund, Sverige:

Studentlitteratur AB.

*Kazer MW, Harden J, Burke M, Sanda MG, Hardy J, Bailey DE, Kazer, M. W., Harden, J., Burke, M., Sanda, M. G., Hardy, J., & Bailey, D. E. (2011). The experiences of unpartnered men with prostate cancer: a qualitative analysis. Journal of Cancer

Survivorship, 5(2), 132–141.

17

Kelly, D., Forbat, L., Marshall- Lucette, S., & White, I. (2015). Co-constructive sexual recovery after prostate cancer: A qualitative study with couples. Translational

Andrology and Urology, 4(2), 131-138.

King, A., Evans, M., Moore, T., Paterson, C., Sharp, D., Persad, R., & Huntley, A. (2015). [Review of Prostate cancer and supportive care: a systematic review and qualitative synthesis of men’s experiences and unmet needs]. European Journal of Cancer

Care, 24(5), 618–634. https://doi.org/10.1111/ecc.12286

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination i omvårdnad. (2:4 uppl. S. 58-69) Lund , Sverige:

Studentlitteratur AB.

*Krumwiede, K. A., & Krumwiede, N. (2012). The Lived Experience of Men Diagnosed With Prostate Cancer. Oncology Nursing Forum, 39(5), E443-50.

Lehto, U.-S., Tenhola, H., Taari, K., & Aromaa, A. (2017). Patients’ perceptions of the negative effects following different prostate cancer treatments and the impact on psychological well-being: a nationwide survey. British Journal of Cancer 116(7), 864– 873. https://doi.org/10.1038/bjc.2017.30

Li, L., Lin, M., Liang, J., Hu, Q., Chen, D., Lan, M., Fu, G. (2017). Effects of Intrinsic and Extrinsic Factors on the Level of Hope and Psychological Health Status of Patients with Cervical Cancer During Radiotherapy. Medical Science Monitor, 23, 3508–3517. doi: 10.12659/MSM.901430

Lorena A. Grondhuis Palacios, Paul van Zanten, Marjolein E.M. den Ouden, Esmée M. Krouwel, Jack J.H. Beck, Yacov Reisman, Hein Putter, Rob C.M. Pelger, Henk W. Elzevier, Brenda L. den Oudsten, (2019) Discrepancy between Expectations and Experiences after Prostate Cancer Treatment: A Dutch Multicenter Study, Urology,

Volume 134, 2019, Pages 135-142, ISSN 0090-4295,

https://doi.org/10.1016/j.urology.2019.08.041.

Nystrand, A. (2016). Prostatacancer. Hämtad 10 Oktober, 2019 från: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/prostatacancer

*Primeau, C., Paterson, C., & Nabi, G. (2017). A Qualitative Study Exploring Models of Supportive Care in Men and Their Partners/Caregivers Affected by Metastatic Prostate Cancer. Oncology Nursing Forum, 44(6), E241–E249. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1188/17.ONF.E241-E249

Researchers to investigate screening for prostate cancer using MRI - potentially replacing the PSA test. (2018). Medical Research Council 2018. https://mrc.ukri.org/news/browse/researchers-investigate-screening-for-prostate-cancer-using-mri/ Hämtad: 02-28-20

*Schantz Laursen, B. (2017). Sexuality in men after prostate cancer surgery: a qualitative interview study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(1), 120–127. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/scs.12328

18

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 5 maj, 2020 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm. Socialdepartementet. Hämtad 10 oktober, 2019, från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen. (2019). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2018. Hämtad 28 februari, 2020, från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019-12-6523.pdf

*Speer, S. A., Tucker, S. R., McPhillips, R., & Peters, S. (2017). The clinical communication and information challenges associated with the psychosexual aspects of prostate cancer treatment. Social Science & Medicine, 185, 17–26. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.socscimed.2017.05.011

Svensson T, & Björklund A. (2010). Focus on health, motivation, and pride: a discussion of three theoretical perspectives on the rehabilitation of sick-listed people.

Work, 36(3), 273–282. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.3233/WOR-2010-1029

Svensk sjuksköterskeförening strategi Jämlik vård och hälsa (2017) Hämtad: 2020-03-23 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_halsa.pdf

* van Ee, I., Hagedoorn, M., Smits, C., Kamper, A., Honkoop, H., & Slaets, J. (2018). This is an older men’s world: A qualitative study of men’s experiences with prostate cancer. European Journal of Oncology Nursing, 37, 56–64. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2018.11.002

Van Wijk, Y., Halilaj, I., van Limbergen, E., Walsh, S., Lutgens, L., Lambin, P., & Vanneste, B. G. L. (2019). Decision Support Systems in Prostate Cancer Treatment: An

Overview. BioMed Research International, 1–10.

https://doi.org/10.1155/2019/4961768

Vane, S. (2019). Prostate Cancer Screening: A Review of Current Recommendations.

Urologic, Nursing, 39(3), 133–138. https://doi.org/10.7257/1053-816X.2019.39.3.133

Varre, P., Slettebo, A., & Ruland, C. (2011). “It’s about my life”. Cancer patients’ coping potential, as expressed through their messages in an online discussion forum. Kreftpasienters beskrivelse av mestringsmuligheter, slik det kommer til uttrykk pa et internettbasert diskusjonsforum. Nursing Science & Research in the Nordic

Countries, 31(3).

*Waldie, M., & Smylie, J. (2012). Communication: The key to improving the prostate cancer patient experience. Canadian Oncology Nursin Journal, 22(2), 129-133. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.5737/1181912x222129133

19

Williams, S. B., Huo, J., Chamie, K., Smaldone, M. C., Kosarek, C. D., Fang, J. E., … Chapin, B. F. (2017). Discerning the survival advantage among patients with prostate cancer who undergo radical prostatectomy or radiotherapy: The limitations of cancer registry data. Cancer (0008543X), 123(9), 1617–1624. https://doi-org/10.1002/cncr.30506

Zhen, J. T., Syed, J., Nguyen, K. A., Leapman, M. S., Agarwal, N., Brierley, K., … Shuch, B. (2018). Genetic testing for hereditary prostate cancer: Current status and limitations. Cancer (0008543X), 124(15), 3105–3117. https://doi-org/10.1002/cncr.31316

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats.

1

Bilagor

Bilaga 1 – Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet)

i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera varför:

……… ……… ………

Forskningsmetod (t ex fenomenologi, grounded theory) ……….

2 Patientkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping/henricsson

3

Bilaga 2: Sökmatris

Databas Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar Kvalitetsgranskade artiklar Valda artiklar Medline

200307 ”prostate cancer” AND ”aftermath” 12 10 5 2 2 2

Medline 200307 ”decision making” AND ”prostate-specific Antigen” AND “Qualitative research” 19 12 3 2 1 1 Cinahl 200327 “prostate cancer treatment” AND “feelings or emotions” 94 50 10 5 3 1 Cinahl 200327 "men experience with prostate cancer" AND "qualitative" 150 70 30 20 13 5 Cinahl 200327 "men experience" AND "qualitative"

AND "side effects" 84 50 20 10 3 1

Medline 200327 “Prostate cancer treatment” AND “experiences or perceptions or attitudes or views or feelings” AND “patient experience” AND “communication” 75 55 25 4 2 1 Cinahl 200327 "prostate cancer" AND "impact" AND

4

Bilaga 3 – Artikelmatris

Författare/år/lan d

Titel Syfte Design/metod Resultat Kvalitetsgranskning

spoäng Appleton, L. Wyatt, D. Perkins, E. Parker, C. Crane, J. Jones, A. & Pagett, M./2015/UK The impact of prostate cancer on men´s everyday life

Undersöka hur

patienter hanterar och upplever sin sjukdom under det vardagliga livet. En kvalitativ tvärsnittsstudi e med semistrukture rade intervjuer. 27 män blev intervjuade under olika tidpunkter under sin sjukdomstid Stor spridning i strategier bland patienterna för att hantera sviterna av sjukdomen 12/12 Cayless, S. Forbat, L. Illingworth, N. Hubbard, G. & Kearney, N/2010/UK

Men with prostate cancer over the first year of illness: their

experiences as biographical disruption Se hur situationen var för män ett år efter insjuknandet i prostatacancer. En kvalitativ intervjustudie där 66 människor med en cancerdiagno s deltog. 10 stycken var diagnosticera de med prostatacance r. Intervjuerna var uppdelade i 3 ämnen. Diagnos, behandling och uppföljning. Männen upplevde förändringar i sitt vardagliga liv gentemot innan de hade fått diagnosen. 12/12 Ferrao, L. Bettinelli, L. A. &Portella, M.R./2017/Brasil ien Men´s experience

with prostate cancer

Beskriva mäns upplevelse av behandling för prostatacancer. En kvalitativ studie där 30 män med prostatacance r blev intervjuade genom semistrukture rade intervjuer. Alla patienter behandlades på ett stort sjukhus. Behandlingen förändrade livssituationen kraftigt. Hjälp från familjen gjorde det lättare att hantera situationen. 12/12 Grundfeld, E. A. Hunter, M. S. & Yousaf, O./2017/UK Men´s experience of a guided self-helped intervention for hot flushes associated with prostate cancer treatment Utforska engagemanget och upplevelserna med vägledda självhjälpsinsatser och egenvård. En kvalitativ studie med semistrukture rade intervjuer där 20 män med prostatacance r deltog. Patienten upplevde tydlig information som hjälpte dem med självhjälpinsatsern a och egenvården. 10/12 Jackson,T., Davis, K., Disclosure of diagnosis and Att bedöma motivationen hos Semistrukture rade Män sökte socialt stöd och tyckte att