MÄNS
UPPLEVELSER
AV
PROSTATACANCER
En studie av självbiografier
MEN´S
EXPERIENCES
OF
PROSTATE CANCER
A study of autobiographies
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå
15 Högskolepoäng
Hösttermin/Vårtermin År
SAMMANFATTNING
Titel: Mäns upplevelser av prostatacancer Författare: Wahström, Erik; Wiberg, Robin
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Dahlén, Ingrid
Examinator: Svanström, Rune
Sidor: 24
Nyckelord: Känslor, livssituation, prostatacancer, stöd, upplevelser ___________________________________________________________________________
ABSTRACT
Title: Men´s experiences of prostate cancer Author: Wahlström, Erik; Wiberg, Robin
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Dahlén, Ingrid Examiner: Svanström, Rune
Pages: 24
Keywords: Emotions, experience, life situation, prostate cancer, support ___________________________________________________________________________
Background: Prostate cancer is Sweden´s most common form of cancer where the victims are mostly older men. About one in 20 dies from the disease, but despite this, many
patients see it as a death sentence. Men with prostate cancer are getting affected every day in their social life, their physical and emotional health. Purpose: The purpose of the study was to describe men´s experiences of suffering from prostate cancer. Method: Five narrative stories in the form of autobiographies have been analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result illustrates men´s
experiences of suffering from prostate cancer. Men experience feelings of fear, anxiety and hope at the same time as they experience an alteration in their life situation and social existence. They process it in different ways. Discussion: Men experience a deterioration in their quality of life as a consequence of uncertainty and limitations while being promoted through information, support and acceptance. They find it difficult to choose treatment and therefore need the nurse´s support. Conclusion: Support from nurses and doctors is
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Prostatacancer ... 1
Patienten med prostatacancer ... 1
Diagnos ... 2 Behandling ... 2 Kirurgisk behandling ... 2 Medicinsk behandling ... 3 Strålbehandling ... 3 Livskvalitet ... 3 Sexualitet ... 4
Sjuksköterskans roll vid behandling av prostatacancer ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 6 Urval ... 6 Datainsamling ... 6 Självbiografier ... 7 Analys ... 8 Etiska överväganden ... 9 RESULTAT ... 10
Känslor kring sjukdomen ... 10
Rädsla och oro ... 10
Hopp ... 11
Förändrad livssituation ... 12
Bearbetning ... 12
Begränsningar ... 13
Den sociala tillvaron ... 14
Sexualitet ... 14 Vårdens stöd ... 14 Resultatsammanfattning ... 15 DISKUSSION ... 16 Metoddiskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 18 Konklusion ... 20
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 20
BILAGOR
1. Bilaga 1 – Sökprocessen
2. Bilaga 2 – Granskningsmall (Segesten, 2017b)
1
INLEDNING
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform där de drabbade är äldre män. Varje år diagnostiseras cirka 10 000 personer i Sverige med sjukdomen där de flesta av dem drabbade är över 50 år. Ungefär 1 av 20 dör i sjukdomen, men trots detta är det vanligt att cancerbeskedet kommer som en chock och det finns patienter som ser det som en dödsdom. Diagnosen ställs för det mesta inte genom symtombild utan genom prover. Detta gör det därför viktigt att testa män i riskgrupper. Cancerformen verkar i olika stadier där den först drabbar själva prostatan för att sedan riskera sprida sig till skelett och lymfsystem. Detta gör det än viktigare att dels testa patienter i riskgrupper men också upptäcka och behandla sjukdomen i god tid. En oklar symtombild och ovisshet om eventuell behandling i paritet med att det är Sveriges vanligaste cancerform, gör det därför viktigt att studera dessa mäns upplevelser av sjukdomen. Livskvalitet är ett centralt begrepp som bör beaktas vid allvarliga sjukdomar då den med stor sannolikhet kan förändras flera gånger under ett sjukdomsförlopp, i synnerhet om det finns risk för att dö en för tidig död.
BAKGRUND
Prostatacancer
Prostatan är en körtel som omges av bindväv, i form av en kapsel. Prostatan sitter under urinblåsan och har en vikt på cirka 20 gram. Urinröret passerar genom prostatan och prosttan tömmer sitt sekret i urinröret under utlösning, vilket möjliggör fortplantning. Prostatan riskerar att växa hos äldre män vilket är en så kallad godartad prostataförstoring. Detta kan i sin tur leda till att urinröret hamnar i kläm, skapar en mindre lumen och kan leda till miktionsbesvär (Sand et al., 2006).
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som cirka 10 000 män diagnostiseras med varje år. I många fall växer denna typ av tumörer långsamt och ger därmed inga symtom, medan de finns mer aggressiva sjukdomsförlopp med metastaser där cancern sprider sig. En eller flera maligna tumörer utgår från prostatans körtelvävnad som växer i prostatan. Tumörer kan växa på flera ställen på körteln och till slut sprida sig i olika stadier genom prostatans kapsel till lymfkörtlar, blod och skelett. Detta förlopp kallas för metastasering. En del patienter har inga symtom och i andra fall upptäcks sjukdomen genom en liknande symtombild som vid godartad prostataförstoring. Försvårad tömning av urinblåsan, startsvårigheter vid urinering, efterdropp och försvagad stråle är några av de symtomen. De som har spridd cancer kan uppleva ryggsmärta runt bäcken och kotpelare (Järhult et al., 2019). Orsaken till prostatacancer är inte helt klarlagd men arv tros vara en stor riskfaktor (Mandair et al., 2014). Det manliga könshormonet testosteron ökar risken för prostatacancer och det kvinnliga könshormonet östrogen hämmar tumörväxten (Järhult et al., 2019).
Patienten med prostatacancer
2
resulterar i framtida besvär. Det blir än svårare i fall där sjukdomen inte visar några symtom (Thulin, 2012). Det är vanligt att patienter i samråd med läkare väljer att avstå behandling i fall där tumören växer långsamt, där män inte upplever några symtom samt med hänsyn till deras ålder. Om de väljer att inte genomgå behandling följs de upp med regelbundna kontroller och om ytterligare besvär uppstår tas ett nytt beslut om och vilken behandling som ska genomföras (Järhult et al., 2019). Patienter med prostatacancer kan bli påverkade av sin sjukdom i deras vardag, deras fysiska och emotionella hälsa samt i deras sociala liv. Undersökningar kan upplevas smärtsamma och vara en påfrestande del i deras sjukdomsupplevelse. Det händer att patienter som diagnostiseras med prostatacancer upplever beskedet chockartat, då det i många fall inte uppstår några symtom i samband med sjukdomen och i andra fall liknar symtom vid prostataförstoring, som anses vara en del av det normala åldrandet (Appelton et al., 2015). Patienter med prostatacancer kan i samband med diagnos uppleva känslomässigt lidande som rubbat humör, bitterhet, sorg och koncentrationssvårigheter (Lehto et al., 2014). Framtidstro och hopp beskrivs som tro på att framtiden blir bättre än nutiden (Nationalencyklopedin, 2020b). Peh et al. (2016) skriver att hoppfullt tänkande efter en cancerdiagnos och under pågående behandling kan ha positiv effekt på patientens välmående.
Diagnos
Diagnos kan i en del fall ställas genom palpation i rektum där läkaren känner efter hyperplasi som innebär någon form av förstoring. Det är dock vanligare att diagnos sker genom PSA-prover där det mäts prostataspecifikt antigen (PSA) som utsöndras ur prostatacancerceller. PSA-halten mäts genom blodprov och beroende på kvot antigener går det att skilja på om det är godartad prostataförstoring eller prostatacancer. PSA är ett enzym som produceras i prostatakörteln och syftar till att lösa upp sädesvätskan på grund av dess gelform. Enzymet återfinns som låga halter i blodet hos personer med frisk prostata och den vanligaste orsaken till förhöjda halter är godartad prostataförstoring. Enbart PSA-prov bör undvikas då en del patienter riskerar få cancerdiagnos med efterföljande behandling utan att cancern utvecklas till allvarlig sjukdom. Vid förhöjda halter och misstanke om prostatacancer kan provet kompletteras med ett vävnadsprov från prostatan. Cancersjukdomen bedöms sedan utifrån en skala som avgör om behandling är nödvändig eller inte (Järhult et al., 2019). Prognoserna är goda vid insjuknande av prostatacancer och mortaliteten är låg. Det är trots detta viktigt att följa sjukdomsförloppet och vid behov behandla tumören för att förebygga spridning (Lu-Yao et al., 2009).
Behandling
Kirurgisk behandling
3
kan försvinna efter några veckor men kan ta upp till några månader. En del patienter får en bestående ansträngningsinkontinens efter ingreppet (Järhult et al., 2019).
Medicinsk behandling
Tumörer i prostatan är beroende av testosteron och känslig mot östrogen vilket gör cancern hormonkänslig. Detta innebär att cancern kan behandlas genom att förändra hormonbalansen som en medicinsk behandling. Det sker genom att testosteronproduktionen hämmas och detta är något som kan göras även om cancercellerna har spridits utanför prostatakörteln. Detta påverkar hormoncentrum i hjärnan som påverkar testosteronproduktionen och behandlingen medför ofta att den sexuella lusten och förmågan att genomföra ett samlag upphör (Ericson & Ericson, 2012). Cytostatika (cellgifter) är inte en primär behandling men kan användas när cancern sprider sig utanför bäckenet (Järhult et al., 2019).
Strålbehandling
För majoriteten av män där prostatacancern är i ett tidigt stadie är strålbehandling ett ytterligare alternativ där möjligheterna till bot är lika goda som vid operation, dock med risk för att skada tarmen. Strålbehandling kan vara positivt då tumören växer innanför prostatakörtelns kapsel och kan ge en möjlighet till bot med färre biverkningar kontra prostatektomi. Strålbehandling kan ske internt genom att stråla prostatan inifrån med hjälp av radioaktiva substanser, alternativt externt där strålning sker utifrån. Dessa två metoder kan även kombineras och beror på tumörens storlek och aggressivitet (Järhult et al., 2019).
Livskvalitet
Livskvalitet är en upplevd känsla av att ha ett gott liv. Det är en personlig upplevelse och den kan skilja sig från person till person. Det innefattar en rad olika faktorer som påverkar saker i livet som värderas mest. Livskvalitet består av alla relevanta livsområden för den enskilde individen som frihet, socioekonomisk situation, hälsa och sociala relationer (Folkhälsomyndigheten 2015). Livskvalitet kopplas till hälsa och välbefinnande. En nedsatt hälsa är dock inte per automatik samma sak som försämrad livskvalitet. En dålig hälsa kan dock bidra till att minska en människas livskvalitet (Nationalencyklopedin, 2020c). Eriksson (2014) visar i hälsokorset fyra stadier en patient kan befinna sig i vad gäller förekomst av sjukdom eller inte och känsla av välbefinnande eller ohälsa. En person kan till exempel ha förekomst av sjukdom i form av prostatacancer men trots detta känna sig frisk eller vara objektivt frisk men ha en känsla av ohälsa.
4
Sexualitet
Sexualitet är biologiskt sett människans beteenden som är förknippade med fortplantning. Den subjektiva sexualiteten omfattar bland annat olika handlingsmönster, drifter, uttryck, känslor och njutning (Nationalencyklopedin, 2020d).Sexualitet ur ett holistiskt perspektiv utgör en del av att vara mänsklig. Närvaro av sjukdom eller förändrad sexualitet kan påverka mannens livsvärld. Sexualitet och cancer anses vara två tabubelagda begrepp där patienter i allmänhet löper stor risk att undvika samtal angående dessa ämnen. Vad gäller prostatacancer kan risk för rubbad sexualitet som biverkning av behandling eller närvaro av kronisk sjukdom vara två alternativ dessa patienter kan tvingas välja mellan. I många fall är sexuellt umgänge ett sätt för människor att komma nära sin partner. Det finns män som upplever att de fråntas detta på grund av nedsatt potens medan andra män hittar andra sätt att få närhet med sin partner (Klaeson et al., 2012).
Sjuksköterskans roll vid behandling av prostatacancer
5
PROBLEMFORMULERING
Cancer medför ett stort lidande och påverkar patienters livskvalitet. Det är därför av intresse att studera mäns upplevelser under pågående sjukdom och behandling. En otydlig symtombild och ovisshet om eventuell behandling eller inte kan påverka patienters välmående. Patienter kan behöva välja mellan behandling med biverkningar eller närvaro av sjukdom med risk för försämring och det kan påverka deras livskvalitet. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige hos män och sjuksköterskor kommer med stor sannolikhet komma i kontakt med det i sin profession. En ökad förståelse för mäns upplevelser av prostatacancer kan hjälpa sjuksköterskor till en större medvetenhet vad gäller bemötande, information och vårdande.
SYFTE
6
METOD
Studien grundades på narrativa berättelser i form av självbiografier, med kvalitativ ansats. Kvalitativ ansats syftar till att analysera och beskriva texter och berättelser (Danielson, 2017a). Berättelser kan utgå från människors upplevelser av hälsa, vård eller lidande och kan handla om deras erfarenheter kring sjukdomen (Segesten, 2017a). Författarna till studien använde sig av en kvalitativ innehållsanalys då metoden ansågs vara lämplig för att svara på studiens syfte. Avsikten med innehållsanalys av berättelser kan vara att utforma kunskap om patienters upplevelser av hälsa, ohälsa, lidande eller vård och att öka förståelsen för omvårdnad i dessa situationer (Dahlborg-Lyckhage, 2017). Målet med metoden var att urskilja upplevelser av prostatacancer i textinnehållet. Analysprocessen syftade till att påvisa meningsenheter som slutligen skulle forma underkategorier och huvudkategorier. Då författarna till studien hade viss förförståelse i ämnet genom arbete och studier och avsåg att beskriva upplevelser, användes därför en induktiv ansats. Induktiv ansats innebär att innehållet läses förutsättningslöst och inte utifrån någon teori eller modell (Danielson, 2017a). Författaren bör inför en studie med narrativa berättelser som grund undersöka problemet utifrån tidigare forskning för att fastställa dess relevans (Dahlborg-Lyckhage, 2017). Författarna till studien undersökte i början av processen med stöd av litteratur och forskning om problemet var väsentligt att undersökas.
Urval
I studien har urvalet utgjorts av självbiografier som passade in på studiens syfte. För att säkerställa jämförbara upplevelser, men även behandling och diagnostik hos män med prostatacancer utformades inkluderings- samt exkluderingskriterier. De inkluderingskriterier författarna till studien ansåg angelägna var självbiografier skrivna av män som drabbats av prostatacancer. Publicering av dessa självbiografier skulle vara mellan år 2000–2020 och de som drabbats skulle vara bosatta i Sverige, detta för att säkerställa jämförbara upplevelser och däribland kring diagnostik och behandling. Männen som skrivit dem skulle vara över 50 år då de främst är den åldersgruppen som drabbas av diagnosen och yngre personer utgör en minoritet inom det berörda området. Självbiografierna skulle handla om mäns upplevelser av att drabbas av samt att leva med prostatacancer och hur det påverkar deras liv. Litteraturen skulle vara skriven på svenska för att undvika eventuella misstolkningar. De exkluderingskriterier som används var att självbiografierna inte fokuserade på andra sjukdomar än prostatacancer och anhörigperspektivet ansåg författarna till studien inte vara intressant i förhållande till syftet då arbetet var ur ett patientperspektiv.
Datainsamling
7
vilket resulterade i att fem titlar totalt valdes ut. Slutligen granskades självbiografierna enligt Segestens (2017b) granskningsmall, se bilaga 2.
Självbiografier
I cancerns skugga: Ett år av förtvivlan och hopp av Kjell-Olof Feldt och Birgitta von Otter (2003). Olof och Birgitta beskriver hur deras liv förändras drastiskt till följd av Kjell-Olofs insjuknande i prostatacancer. De berättar om de känslorna och tankar dem fått kämpa med från de första symtomen, under utredning och innan samt efter cancerdiagnos. Självbiografin följer deras liv och tankar innan, under och efter själva sjukdomen prostatacancer. De beskriver upplevelsen av strål- och hormonbehandling och de biverkningar behandlingen innebär. 240 sidor.
Ditt PSA är för högt: Mitt möte med prostatacancer av Göran Pärletun (2003). Lars-Göran berättar om sina tankar och känslor kring upplevelsen av att drabbas av prostatacancer. Han berättar hur han bearbetade sin sjukdom genom att läsa på och lära sig mer om prostatacancer, vilket resulterade i en förändrad syn på levnadsvanor och en reflektion över svensk sjukvård. Lars-Göran skriver att syftet med självbiografin var att skapa en större öppenhet kring sjukdomen och att upplysa både män och kvinnor om att beakta symtom som kan utgöra varningssignaler för sjukdomen. 284 sidor.
Att vilja leva av Johnny Thuvesson (2006). Johnny beskriver sig själv som en man som älskar att leva och när han drabbas av prostatacancer vänds hans liv upp och ner. Han berättar om upplevelsen av dåliga prognoser och en förändrad syn på livet till följd av prostatacancer. Självbiografin följer Johnnys väg genom mörka perioder i livet med hög motivation till att vilja leva och handlingar därefter. 286 sidor.
Jag och min PC. Prostatacancern tog plats i våra liv av Bo Loverfelt (2014). Bo vill med sin självbiografi hjälpa andra män med prostatacancer och deras anhöriga. Inte nödvändigtvis som en manual utan snarare för att skapa en känsla av gemenskap och ge tips om vad för information en person kan söka om sjukdomen och var hen bör leta. Bo upplevde själv gemenskap genom sjukdomen och beskriver det som en viktig del i sin bearbetning. Han berättar om upplevelser kring sjukdomen och hur han till sist besegrar sin prostatacancer. 174 sidor.
8
Analys
Kvalitativ innehållsanalys används som en metod för analys av data. En innehållsanalys kan genomföras genom att beskriva meningsenheter som ord, meningar och stycken vilka har ett gemensamt innehåll och sammanhang. För att göra texterna mer lätthanterliga kortas meningarna ner och det som är centralt i texten bibehålls. Detta resulterar i en så kallad kondenserad meningsenhet. Meningsenhetens innehåll konverteras till koder vilket utgör en sorts etikett för innehållet. I en text tas flera koder ut med liknande innehåll och formar slutligen en kategori. Utöver dessa kategorier skapas underkategorier med avseende till att det finns olika nivåer under samma kategori. En kvalitativ innehållsanalys skapar möjligheter till att analysera en stor mängd inhämtad information (Danielson, 2017a). Självbiografierna analyserades enligt Danielsons (2017a) analysprocess och lästes av båda författarna till studien i sin helhet och fördomsfritt var och en från början till slut för att skapa förståelse av innehållet. Dessa självbiografier lästes ytterligare en gång för att tydliggöra innehållet för författarna till studien och de stycken som ansågs svara på syftet markerades. De stycken som markerades var de texter som sedan resulterade i meningsenheter och därefter kondenserades till koder. Koderna skapade i sin tur underkategorier varav författarna till studien färgmarkerade dessa för att skapa struktur och leta mönster kring mäns upplevelser av prostatacancer. Underkategorierna bildade till slut huvudkategorier, se tabell 1. I vilka självbiografier underkategorierna återfinns redovisas i bilaga 3.
Tabell 1. Exempel ur analysprocessen Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet Kod Underkategori Huvudkategori
För två människor för vilka den fysiska kärleken varit en så viktig del av den totala gemenskapen var det ingen enkel sak att medvetet och ganska abrupt skära bort den.
Det var
smärtsamt att tvingas ställa in sig på att det kanske aldrig För två människor för vilka den fysiska kärleken varit en så viktig del av den totala gemenskapen var det ingen enkel sak att medvetet och ganska abrupt skära bort den.
Att aktivt välja bort den fysiska kärleken
9 mer skulle
kunna ske.
Etiska överväganden
10
RESULTAT
Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sex underkategorier som beskriver mäns upplevelser av att vara drabbad av prostatacancer, se bilaga 3.
Huvudkategorier: Underkategorier: Känslor kring sjukdomen Rädsla och oro
Hopp
Förändrad livssituation Bearbetning
Begränsningar
Den sociala tillvaron Sexualitet
Vårdens stöd
Känslor kring sjukdomen
Det väcktes många känslor och tankar hos männen drabbade av prostatacancer. De upplevde att de tappade kontrollen över sitt eget liv och öde, detta trots att prostatacancer har en relativt god prognos i jämförelse med andra cancersorter. På grund av den ovisshet sjukdomen medförde uppstod känslor av rädsla och oro angående livet och framtiden, parallellt fann de känslor av hopp till följd av ett nytt livsperspektiv och goda prognoser.
Rädsla och oro
Männen upplevde känslor av rädsla och oro i samband med prostatacancer och tiden innan fastställande av diagnos resulterade i tankar hos dem. De visste inte om de hade en livshotande sjukdom som växte i deras kropp och att leva med den ovissheten ansåg de vara en mental påfrestning som ständigt fanns närvarande. Tankarna fokuserades på livet och hur det skulle förändras om de nu hade prostatacancer. Männen upplevde väntan på svar påfrestande och funderingar kring PSA-provens kontinuitet växte fram. En ny sorts rädsla uppstod efter cancerbeskedet, inför behandlingen och sjukdomen i sig. Oron uppstod som en konsekvens av ovisshet och väntan, och resulterade i rädsla för en för tidig död. Rädslan uttryckte sig på olika sätt bland männen där en del upplevde minskad matlust, trötthet och koncentrationssvårigheter och andra gråt, nedstämdhet och ångest. Oron återkom i många fall inför läkarbesök.
Att bli sjuk med cancer är mycket större. Beskedet leder nog alltid till en första chock. Sedan kommer frågor och rädsla. Till och med ångest och skräck. Under olika lång tid tar ovissheten plats i tankarna. Undersökningar tar tid. Behandlingar kan ta lång tid och ge ovälkomna effekter. Att bli sjuk med cancer får de allra flesta människor att tänka på smärta och döden. Eller åtminstone på ett mycket sämre liv (Loverfelt, 2014, s.37).
11
nya livssituation och riktade sitt fokus där och och då på information kring sjukdomen och vad som aktivt kunde göras för ökade chanser till överlevnad. Männen uttryckte en rädsla för att låta en potentiellt dödlig sjukdom med risk för spridning gro i deras kroppar och de var villiga att ta emot det stöd och behandlingar som erbjöds.
Dittills hade jag inte tänkt särskilt mycket på var mina tumörer kunde befinna sig. Men nu överskuggade den frågan allting annat – hade de spritt sig? Ganska plötsligt bestämde jag mig för att den goda nyheten skulle vara att jag bara hade cancer i prostata och att det därmed fanns en terapi som kunde bota den, rädda mig till fortsatt liv (Feldt & Otter, 2003, s.28).
Behandlingsalternativen varierade för männen i den här studien och det var inte alltid en självklarhet för alla att välja behandling som ökade chanserna till ett fortsatt liv. De behandlingar som erbjöds kunde resultera i nedsatt sexuell funktion i form av impotens och urinläckage i form av inkontinens. En del av männen beskrev sin rädsla av att förlora sig själva i sjukdomen och att den de en gång varit skulle gå förlorad. De upplevde oro över att situationen inte skulle bli som vanligt igen även om de fick behandling och en chans till att bli av med sjukdomen. Männen påbörjade trots detta någon form av behandling och samtliga upplevde ökad oro och stress inför sjukhusbesök och eventuella besked. Tankar på att avbryta behandlingarna bara för att slippa konsekvenserna de innebar och leva ett så normalt liv som möjligt var för en del av dem ett faktum. Andra var övertygade om att de valt livet, före de biverkningar behandlingarna i en del fall resulterade i.
Hopp
Männen med prostatacancer upplevde känslor av hopp under sjukdomsförloppet. De försökte finna hopp i tillvaron för sin egen och anhörigas skull, som en förutsättning för motivation till vidare framgångar. En del av männen satt upp delmål genom positivt tänkande fram till exempelvis nästa besök till sjukvården. De erhöll även känslor av hopp genom besked om prognoser eller beslut om behandling. Hopp beskrevs som en förutsättning för att klara vardagen och något som gav styrka. Männen fann hopp genom olika saker som sitt arbete där tankarna på sjukdomen försvann och känslor av ett normalt liv tilltog.En del av männen upplevde materiella ting och arbetet mindre väsentligt och deras livsperspektiv kortare genom att leva för dagen. Männen upplevde sig mentalt starkare efter de mentala prövningar prostatacancer inneburit och valde att se det som något positivt för framtida utmaningar.
12
Förändrad livssituation
Männen i den här studien upplevde en förändrad livssituation till följd av sjukdomen och bearbetade detta på olika sätt under tiden. De fick erfara väntan på besked, återkommande sjukhusbesök, symtom, biverkningar och upplevde dessa faktorer begränsande. Att leva med en för dem potentiellt dödlig sjukdom beskrevs leda till en förändrad vardag där männen upplevde att de fick planera sitt liv efter sjukdomen, men som även resulterade i en förändrad syn på deras liv och sysselsättningar.
Bearbetning
Männen upplevde ett stort behov av att prata om prostatacancer och de behandlingar de ställdes inför, som ett sätt att bearbeta sjukdomen. Alla personer som lyssnade och delade med sig av egna erfarenheter beskrevs främja männens livskvalitet. Detta var ett sätt för männen att avdramatisera sin sjukdom och minska sin egen rädsla. En del av männen upplevde det lättare att acceptera de symtom och biverkningar sjukdomen och behandlingarna medförde genom att prata om det. Detta skapade då en öppenhet gentemot sjukdomen. Behovet av att prata med andra personer växte fram under tiden och att samtala med andra män drabbade av prostatacancer skapade en sorts gemenskap, en känsla av att inte vara ensam i sin sjukdom. Männen uppskattade att få lyssna till liknande erfarenheter och genom andras berättelser få en klarare bild av sin sjukdom. Det stöd som männen erhöll i dessa samtal innebar även att de fick dela med sig av sina egna erfarenheter om sjukdomen. Drop-in strålningens väntum var fyllda av motsatser. Skratt hos vissa och skräck hos andra. Hoppets hem och Dödens väntrum under samma tak. Men de var också fyllda av en slags gemenskap. Bakom allas våra olika bakgrunder, värderingar, utseenden och beteenden var vi alla överens om en sak: Vi vill leva - vi vill inte dö (Loverfelt, 2014, s.132).
Männen sökte aktivt efter information både vad gällde symtom, undersökningar, behandlingar och om själva sjukdomen i sig.I början av vårdprocessen upplevde de att det var svårt att veta vilka frågor de kunde ställa till sjuksköterskor och läkare utan tillräcklig kunskap om sjukdomen. De har med tiden läst böcker, vetenskapliga artiklar, tidningar och andra mäns självbiografier och jämfört likheter och skillnader i deras sjukdom och vård. En del av männen gick på kurser som en sorts bearbetning, både för att erhålla information från professionella personer inom området, bland annat sjuksköterskor med kompetens inom urologi, men även med syfte att träffa andra likdrabbade män.
Jag tror att mitt lärande om sjukdomen tjänade ett ännu viktigare syfte. Det hjälpte mig att hantera den rädsla för handlingsförlamning som lurade djupt inom mig. Jag var oroligt för att jag skulle ge upp om jag fick ett negativt besked, att jag inte skulle fungera varken hemma eller på jobbet (Örn, 2016, s.36).
13
sig hemma, andra valde att ägna sin uppmärksamhet åt böcker. Ett annat sätt som tillämpades var att arbeta och på så sätt undvika att behöva tänka på sin egentliga livssituation. Samtliga strategier beskrevs som ett sätt att fly verkligheten och genom sysselsättningar där männen fokuserade på aktiviteter eller personer utanför sjukdomens relevans upplevdes fungera bra för att avskärma dem från sjukdomen.
Begränsningar
Männen i den här studien upplevde någon gång under sjukdomen symtom eller biverkningar som konsekvens av sjukdomen och pågående eller genomförd behandling. Trots olika behandlingar hände det att männen fick samma typ av biverkningar som inkontinens, impotens, trötthet och kraftlöshet. De upplevde begränsningar kopplade till dessa faktorer och att de var tvungna att anpassa den dagliga tillvaron, exempelvis med flertalet toalettstopp. En del beskrev att tröttheten var av sådan karaktär att den inte kunde vilas bort och att den kunde leda till frustration och irritation över deras livssituation. Männen upplevde att de behövde planera sitt liv runt sjukdomen. De accepterade biverkningarna och tröstade sig med att de valt livet, men upplevde sig trots detta begränsade i jämförelse med deras tidigare livssituation. Livssituationen beskrevs som en känsla av att förlora kontrollen, en sorts tillbakagång till barndomen med känslor av hjälplöshet.
Den kvällen hade jag för första gången fått uppleva vad begreppet inkontinens står för. Lyckligtvis inträffade det i vårt eget kök. Jag blev, som många gånger förr, plötsligt kissnödig. Men denna gången hann jag inte fram till toaletten på övervåningen utan att allt gick ur min kontroll – skrikande och svärande sprang jag uppför trappan medan urinen bara pumpade fram, ironiskt nog för en gångs skull utan att det gjorde ont. Hur skulle jag kunna röra mig ute bland folk, fullfölja mina uppdrag, om detta skulle bli mitt öde? Ska jag verkligen fortsätta med behandlingen? (Feldt och Otter, 2003, s.107).
Männen bar någon gång under sjukdomstiden kateter, vare sig det var till följd av symtom eller behandling. De upplevde behandlingarna nödvändiga exempelvis katetersättning i samband med urinstopp beskrevs som befriande, när katetern togs bort efter en längre tid beskrevs även det som befriande. De upplevde det lättare att hantera konsekvenserna av deras behandlingar med tiden. De kände att de återfick kontrollen över sin kropp och lärde sig längs tidens gång att hantera de dagliga utmaningar sjukdomen gav, samtidigt som symtomen och biverkningarna i en del fall långsamt avtog. I slutändan accepterade männen att de valt en behandling som långsiktigt räddat livet på dem.
14
Den sociala tillvaron
Den sociala tillvaron påverkades för männen i den här studien. Efter att männen genomgått behandling av prostatacancer var biverkningar som impotens vanligt förekommande. Detta påverkade deras sexualitet och riskerade påverka relationen till deras respektive. Känslor av skam och minskad manlighet beskrevs förekomma i samband med impotens och var faktorer de reflekterade över både före och efter behandlingarna. Den sociala tillvaron spelade stor roll för männen gentemot sjuksköterskor och läkare. De beskrev vikten av relationsbyggande, god information, stöd och empati för upplevd livskvalitet.
Sexualitet
Männens upplevelser om prostatacancerns påverkan på sexualiteten varierade och en del beskrev att de valde livet före potens, medan andra upplevde beslutet om behandling mer påfrestande. En del valde att belysa biverkningarna mer och hur det påverkade deras livskvalitet. Det var vanligt att männen blev direkt impotenta som konsekvens av behandlingarna, både vad gällde operation där prostatan avlägsnades eller till följd av hormon- och strålbehandling. Det fanns de som valde att belysa sina största farhågor för genomgående behandling, vilket var att förlora sin sexuella förmåga och därmed även sin upplevda manlighet. Detta skapade för dem en stress och oro för huruvida de någonsin skulle kunna genomföra och njuta av ett samlag igen med någon de älskade. De menade att om livet skulle vara värt att leva måste det finnas en mening i det och det skulle kunna njutas av och med människor i deras närhet där det fanns ett ömsesidigt intresse för varandras välbefinnande. För en del andra av männen hade deras relation utvecklats till något mer som stod utanför den sexuella kontakten. De hade tillsammans med sin partner fått insikt om att äktenskapet bestod och grundades i något mer än bara sexuell attraktion. Det hade istället blivit viktigare att visa kärlek och uppskattning på andra sätt och stötta varandra genom livet och de motgångar de tillsammans stått och stod inför.
För två människor för vilka den fysiska kärleken varit en så viktig del av den totala gemenskapen var det ingen enkel sak att medvetet och ganska abrupt skära bort den. Det var smärtsamt att tvingas ställa in sig på att det kanske aldrig mer skulle kunna ske (Feldt & Otter, 2003, s. 83).
Vårdens stöd
15
insåg att de inte fått tillräckligt med information tidigare i vårdförloppet och att de där och då hade för lite kunskap att ställa relevanta frågor. Företeelsen beskrevs med en känsla av att vara omyndigförklarad och resulterade i mer ovisshet än nödvändigt. En del upplevde sjuksköterskans stöd som lugnande, där sjuksköterskans professionalitet med tydliga svar på deras frågor beskrevs som stärkande i deras sjukdomstillstånd. De erbjöds i många fall möjlighet att gå på kurstillfällen som innefattade information om prostatacancer. Kurserna hölls av professionell personal inom området, där bland sjuksköterskor med kompetens inom urologi. De hade på deras kurstillfällen känt sjuksköterskorna sedan tidigare genom sin vård och därmed fått en ökad kontakt, tillit och trygghet till dem vad gällde förtroende för deras kompetens under kommande vård och kurs.
Efter en liten stund blev jag hämtad av sjuksköterskan. Vi satt i ett litet rum och hon berättade vad som skulle hända och hur jag måste tvätta mig med en särskild tvål - allt detta praktiska som jag var tvungen att skriva ned för att komma ihåg. De där anteckningarna är försvunna nu, och jag minns inte mycket mer än att sköterskan var ung och trevlig och glad och professionell, och att den där professionaliteten hjälpte mig att vara lugn (Örn, 2016, s.87).
Resultatsammanfattning
16
DISKUSSION
Metoddiskussion
17
bilaga 2, och efter granskningen ansågs de lämpliga för studien. Självbiografierna lästes av båda författarna till studien, analyserades i sin helhet och lästes fördomsfritt var och en från början till slut. Stycken som ansågs svara på syftet markerades och var de texter som resulterade i meningsenheter och slutligen kategorier. Analys av självbiografier ansågs lämpligt för studiens syfte då det direkt beskrev männens egna upplevelser av prostatacancer. Författarna till studien anser att vetenskapliga artiklar skrivna av forskare, som handlar om upplevelser beskrivna av patienter kan resultera i att författaren till artikeln drar egna slutsatser som påverkar resultatet. Författarna till den här studien hade då tagit del av den informationen i tredje hand, vid analys av självbiografier erhåller författarna till studien informationen i andra hand.
Författarna till studien anser att det hade varit lämpligt att utöka studien och studera upplevelser från fler män drabbade av prostatacancer genom en utökning av antal självbiografier, men ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid för detta. En annan metod lämplig för studiens syfte hade varit en kvalitativ forskningsintervju, vilket hade tillåtit en fördjupning i mäns upplevelser av prostatacancer. En kvalitativ forskningsintervju syftar till att fördjupa förståelse kring företeelser, händelser eller situationer och kan ske genom öppna eller något riktade frågor. Metoden kräver mycket tid för både förberedelser för intervjuer och analysarbete (Danielsson, 2017b). En kvantitativ studie med stora mätningar hade tillåtit fler upplevelser från fler individer, men detta valdes bort då författarna till studien ansåg att en kvantitativ mätning riskerar att bli objektiv och därmed inte svara på syftet. Syftet ansågs även vara för brett för genomförande av en kvantitativ studie. En kvantitativ studie bör grundas på en tydligt formulerad fråga som syfte och innebär organiserade mätningar och iakttagelser för insamling av data. Mätningarna kan i en del fall genomföras på större grupper och data kan redovisas i siffror (Billhult, 2017).
18
Resultatdiskussion
Resultatet visar att männen som drabbades av prostatacancer upplevde känslor av rädsla och oro och tankar på hur deras liv skulle påverkas. De upplevde en oro för deras överlevnad som grundade sig i en ovisshet kring sjukdomen och väntan på information. Howard (2007) beskriver hur män som behandlas av prostatacancer är i en ständig kamp med sitt inre och kämpar för att uppleva välbefinnande och en god hälsa trots sjukdom, men att lidandet allt för ofta tar över. Målet för män är att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Eriksson (2014) visar i hälsokorset fyra stadier en patient kan befinna sig i vad gäller förekomst av sjukdom eller inte och känsla av välbefinnande eller ohälsa. En person kan till exempel ha förekomst av sjukdom i form av prostatacancer men trots detta känna sig frisk eller vara objektivt frisk men ha en känsla av ohälsa. Resultatet belyser att rädsla kunde resultera i bland annat trötthet och nedstämdhet. Thulin (2012) skriver att sjuksköterskan bör vara uppmärksam på hur patienten mår både psykiskt som fysiskt, vara observant på nytillkomna symtom som trötthet och smärta och rapportera detta vidare till läkare. I resultatet framgår det att på grund av de goda prognoserna för överlevnad och de påfrestande biverkningar som uppstod av behandling, var det en del av männen som funderade på om de har gjort rätt val vad gällde att genomgå behandling. Thulin (2012) menar att beslut om behandling är svårt för män då behandlingar i en del fall resulterar i framtida besvär och det blir än svårare när sjukdomen inte visar några symtom. Lu-Yao et al. (2009) skriver att prognoserna vid insjuknande av prostatacancer är bra och mortaliteten är låg. Trots det är det viktigt att följa upp sjukdomsförloppet och vid behov behandla tumören för att minska risk för spridning (Lu-Yao et al., 2009). Männen försökte finna hopp i tillvaron för sin egen och anhörigas skull, som en kraft till motivation för vidare framgångar. Upplevt hopp under sjukdomstiden beskrevs vara en förutsättning för att de skulle kunna fortsätta och klara av behandlingarna. Peh et al. (2016) skriver att hoppfullt tänkande efter en cancerdiagnos och under pågående behandling kan ha positiv effekt på välmåendet.
19
av sjukdomen. Thulin (2012) beskriver att sjuksköterskans ansvar är att ge patienten det stöd han behöver i hemmet vad gäller vårdkontakt, hantering av läkemedel och kateter och uppföljning. I resultatet framgår att trötthet som männen upplevde till följd av sjukdomen och behandlingarna inte gick att vila bort och att det i många fall bidrog till frustration och irritation. Harden et al. (2002) beskriver hur trötthet och en känsla av utmattning kan uppkomma till följd av behandlingar mot prostatacancer. Tröttheten begränsar mäns förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och arbeten. Det är vanligt att män har en strävan och en längtan efter att klara av att göra aktiviteter som de tidigare uppskattat. Resultatet visar på männens upplevelser av att bli inkontinent där en del kände oro för att vistas i offentliga sammanhang. Inledningsvis upplevde de flesta männen kateter som befriande, men med tiden mer begränsande. Wenger (2013) skriver att personer som är i ett tidigt skede i en cancersjukdom vill veta vilken prognos deras sjukdom har. De beskriver känslan av att bli immobiliserade medan de väntar på svar och upplever väntan begränsande till att gå vidare. De målar upp scenarion på hur livet kommer se ut beroende på besked och en rädsla för döden tilltar. Appelton et al. (2015) menar att män med prostatacancer blir påverkade av sin sjukdom i deras vardag, deras fysiska och emotionella hälsa samt i deras sociala liv. Det är smärtsamma undersökningar och de upplever dessa som den jobbigaste delen i deras sjukdomsupplevelse.
20
en minskad trygghet och en större ovisshet. Basketter et al. (2018) skriver att sjuksköterskans ansvar under behandling av prostatacancer kan delas in i fyra områden. Utgöra och ge stöd till patienter och deras närstående under behandlingstiden, skapa en god kommunikation för att lugna och utbilda patienterna i sin sjukdom och behandling, samverka med annan vårdpersonal och hantering/samordning av patienternas behandling. Sjuksköterskan bör under pågående behandling individanpassa vården och diskutera behandlingsbiverkningar som dysfunktioner och eventuella sexuella problem. Informationsbrist kan skapa rädsla och förvirring och sjuksköterskan bör därför möta individen med utbildning.
Konklusion
Denna studie ska ge sjuksköterskor fördjupad förståelse för mäns upplevelser av att drabbas av prostatacancer. Studien belyser hur män påverkas av prostatacancer och hur de upplever hela sjukdomsförloppet vad gäller väntan på svar, före och efter diagnos, symtom och behandlingar. I resultatet framgår det att männen upplevde känslor kring sjukdomen i form av rädsla och oro, som en konsekvens av ovisshet och tankar om döden. De upplevde även känslor av hopp genom positiva besked och egna delmål men även som en del av deras bearbetning. Forskning visar på att män drabbade av prostatacancer beskrivs leva med en inre kamp mot lidande med målet att leva ett så normalt liv som möjligt. Resultatet belyser att männen upplever det lättare att bearbeta sjukdomen genom att prata om den med andra personer och på så vis synliggöra den. I bakgrunden framgår det att om patienter inte upplever känslor av sammanhang kan dem förmodligen inte uppleva känslor av välbefinnande eller hälsa. De begränsningar som männen erfarade i samband med sjukdom och behandling upplevde de påverka deras livssituation och att de fick planera livet efter sjukdomen. Forskning visar att prostatacancer begränsar mäns förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och arbeten. Prostatacancer hade inverkan på den sociala tillvaron och påverkade männens sexualitet. Tidigare forskning menar att impotens kan leda till ökat lidande, rädsla och känslor av skam för män med prostatacancer. I Resultatet framgår att bemötanden från vården formade vårdupplevelsen och sjuksköterskan beskrevs som ett viktigt stöd i hela processen. Sjuksköterskans roll blir enligt forskning till stor del att hjälpa männen att hantera deras situation och tillgodose en god vård för att de ska känna sig trygga. Författarna till studien anser att sjuksköterskor kan ta dessa upplevelser i beaktande i sin vård av män drabbade av prostatacancer, för att genomföra en personcentrerad vård.
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
21
22
REFERENSER
* = källor för resultatet
Appleton, L., Wyatt, D., Perkins, E., Parker, C., Crane, J., Jones, A., . . . Pagett, M. (2015). The impact of prostate cancer on men's everyday life. European Journal of Cancer Care, 24(1), 71-84. Doi:10.1111/ecc.12233
Basketter, V., Benney, M., Causer, L., Fleure, L., Hames, D., Jones, S., Patel, K, & White, L. (2018). The role of the CNS in the mCRPC patient pathway. British Journal of Nursing, 27 (4), S3-S8. Doi: 10.12968/bjon.2018.27.Sup4b.S1
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2: a uppl. s. 99–110). Lund: Studentlitteratur AB.
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl. s. 171–181). Lund: Studentlitteratur AB.
Danielson, E. (2017a). Kvalitativ innehållsanalys. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2: a uppl. s. 285–297). Lund: Studentlitteratur AB.
Danielson, E. (2017b). Kvalitativ forskningsintervju. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2: a uppl. s. 143–154). Lund: Studentlitteratur AB.
Ekebergh, M & Arman, A. (2015). Människans hälsa och lidande. I M, Arman., K, Dahlberg. & M, Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (1: a uppl., s. 27-60). Stockholm: Liber
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: studentlitteratur Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen (5. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
*Feldt, K-O., & Otter, B.V. (2003). I cancerns skugga: Ett år av förtvivlan och hopp. Stockholm: Ekerlid
Folkhälsomyndigheten. (2015). Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet. Hämtad
15 april, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/msh/seminarier- konferenser/social-hallbarhet-2015/presentationer/c1/att-mata-valfard-livskvalite-och-social-hallbarhet.pdf
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2:a uppl. s. 111-120). Lund: Studentlitteratur AB.
23
Järhult, J., Offenbartl, K. & Andersson, M. (2019). Kirurgiboken – Vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (5:e uppl.). Stockholm: Liber AB. King, A. J. L., Evans, M., Moore, T. H. M., Paterson, C., Sharp, D., Persad, R., & Huntley, A. L. (2015). Prostate cancer and supportive care: a systematic review and qualitative synthesis of men’s experiences and unmet needs. European Journal of Cancer Care, 24(5), 618–634. Doi: 10.1111/ecc.12286
Kirkman, M., Young, K., Evans, S., Millar, J., Fisher, J., Mazza, D., & Ruseckaite, R. (2017). Men’s perceptions of prostate cancer diagnosis and care: insights from qualitative 25 interviews in Victoria, Australia. BMC Cancer, 17 (1). Doi:10.1186/s12885-017-3699-1.
Klaeson, K., Sandell, K., & Berterö, C. M. (2012). Sexuality in the context of prostate cancer narratives. Qualitative health research, 22(9), 1184-1194. DOI:
10.1177/1049732312449208
Klang Söderkvist, B. & Thorell-Ekstrand I. (Red.) (2014). Sjuksköterskans omvårdnadskunnande: en praktisk och teoretisk grundbok. Harlow: Pearson. Kap. 3
Lehto, U.S., Helander, S., Taari, K., & Aromaa, A. (2015). Patient experiences at diagnosis and psychological well-being in prostate cancer: A finnish national survey. European Journal of Oncology Nursing, 19(3). 220-229. Doi: 10.1016/j.ejon.2014.10.018
Libris. (2020). Om Libris. Hämtad 28 april, 2020, från
http://librishelp.libris.kb.se/help/about_libris_swe.jsp?redirected=true&pref_is_set=&textsi ze=&contrast=&language=se
*Loverfelt, B. (2014). Jag och min PC: Prostatacancern tog plats i våra liv… Visby: Nomen Lu-Yao, G-L., Albertsen, P-C., Moore, D-F., Shih, W., Lin, Y., DiPaola, R-S., … Yao, S-L. (2009). Outcomes of localized prostate cancer following conservative management. JAMA:
Journal of the American Medical Association, 302(11), 1202–1209.
Doi:10.1001/jama.2009.1348
Mandair, D., Rossi, R-E., Pericleous, M., Whyand, T. & Caplin, M-E. (2014). Prostate cancer and the influence of dieatary factors and supplements, a systematic review. Nutrition & metabolism, 11 (1), 30. Doi: 10.1186/1743-7075-11-30
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2:a uppl. s. 421-438). Lund: Studentlitteratur AB. Nationalencyklopedin. (2020a). Patient. Hämtad 16 april, 2020, från https://www-ne-se.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/patient
24
Nationalencyklopedin. (2020c). Livskvalitet. Hämtad 15 april, 2020, från https://www-ne-se.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/livskvalitet
Nationalencyklopedin. (2020d). Sexualitet. Hämtad 17 april, 2020, från https://www-ne-se.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sexualitet
Peh, C., Kua, E. H., & Mahendrean, R. (2016) Hope, emotion regulation and psychological well-being in patients newly diagnosed with cancer. Supportive care in cancer, 24(5), 1955-1962. Doi: 10.1007/s00520-015-2989-x
Pietilä, I., Jurva, R., Ojala, H., & Tammela, T. (2018). Seeking certainty through narrative closure: men’s stories of prostate cancer treatments in a state of liminality. Sociology of Health & Illness, 40(4), 639–653. Doi: 10.1111/1467-9566.12671
*Pärletun, L-G. (2003). Ditt PSA är för högt - mitt möte med prostatacancer. Lund: Vivamos Saarnio, L., Arman, M. & Ekstrand, P. (2012). Power relations in patient´s experiences of suffering during treatment for cancer. Journal of advanced nursing, 68(2), 271-279. Doi:
10.11111/j.1365-2648.2011.05731.x
Sand, O., Sjaastad, Ø. V., Haug, E. & Bjålie, J. G. (2006). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (2:a uppl.) Stockholm: Liber.
Segesten, K. (2017a). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F, Friberg (red), Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl. s. 105-108). Lund: Studentlitteratur AB.
Segesten, K. (2017b). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 49–58). Lund. Studentlitteratur
SFS 1960:729. Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Justitiedepartementet. Hämtad 24 april, 2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729
Thulin, H. (2012) Omvårdnad av patienter med urologiska sjukdomar. I L. Lindwall (Red.), Omvårdnad vid kirurgiska sjukdomar (s. 93-108). Lund: Studentlitteratur.
*Thuvesson, J. (2006). Att vilja leva. Malmö: Bra böcker
Vetenskapsrådet. (2018). Etik i forskningen. Hämtad 23 april, 2020, från
https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Wenger, L. M. (2013). “Living under assault”: men making sense of cancer. European Journal of Cancer Care, 22(3), 389–399. Doi: 10.1111/ecc.12042
25 Bilaga 1 – sökprocessen
Databas Datum
Bilaga 2 – Granskningsmall (Segesten, 2017b) • Vilken form av litteratur är detta?
• Vem är ansvarig utgivare och därmed juridiskt ansvarig för boken eller tidskriften ifråga?
• Vem/vilka är författare/författarna – vilken kompetens har de, vilka värderingar har de, vilket perspektiv har anlagts, vilket mål har de haft?
• När trycktes källan? – Har tidpunkten någon betydelse för kunskapskvaliteten, för att förstå innehållet, av annan orsak?
• Har texten blivit kvalitetsgranskad? Av vem, i vilket syfte?
Bilaga 3 – underkategorier ur självbiografier Boktitlar I cancerns skugga: ett år av förtvivlan och hopp Ditt PSA är för högt: Mitt möte med prostatacancer Att vilja leva
Jag och min PC.
Prostatacancern tog plats i våra liv
Prostatacancer: en bok om hopp
Underkategorier
Rädsla och oro • • • • •
Hopp • • • • •
Bearbetning • • • • •
Begränsningar • • • •
Sexualitet • • • •
