I domen rekonstrueras verkligheten : en dokumentanalys om hur genus reproduceras och upprätthålls i LVU-mål

_____________________________________________________

Socionomprogrammet

_____________________________________________________

"I domen rekonstrueras verkligheten"

-en dokumentanalys om hur genus reproduceras och

upprätthålls i LVU-mål

Malin Lindborg

Sandra Olsson

SA 3400 15 hp Examinator: Ulf Drugge Högskolan i Kalmar Handledare: Sofie Walter

Abstract

Title: "In the verdict, reality is reconstructed" - a documentary study of how sex is reproduced in verdicts of LVU-cases.

The aim in our study is to see how existing circumstances revolving power between the gender, are contained in court, through language and differences in the sentences and

expressions that are used in the verdicts. In this study we have reviewed verdicts about young people who are taken in to custody care by Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

We have reviewed verdicts from the county administrative court in Kalmar, from January in 2007 to October in 2008. Through the analysis we have taken into considerations and worked with earlier research and litterateur containing different theoretical approaches to feminism. The result of the study shows, that despite of a neutral law, girls and boys, women and men are judged and treated different, because of their sex. Depending on your sex, you are expected to behave according to norms and values. These norms and values are not the same for girls and boys. Society have chosen and created limits for each sex and if you don't follow the limits you become deviant. The court provides an image of how girls/women are hold responsible for their deviant behavior, meanwhile boys/men are hold responsible for their actions, that breaks the law.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

.

1 INLEDNING

”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.” (RF 1:9). Den svenska lagstiftningen är formellt könsneutral, vilket i sin tur skapar gynnsammare förutsättningar för jämlikhet inför lagen. Kvinnor och män ska behandlas lika. Hur detta förankras och förverkligas i samhället, råder det dock delade meningar om.

1.1

Problemformulering

Den svenska lagstiftningen innehåller föreskrifter och regler kring ett könsneutralt

förhållningssätt gentemot individen. Det står bland annat att ”alla är lika inför lagen” (RF 9:1). I Regeringsformen framgår att domstolar ska iaktta saklighet och opartiskhet och att alla ska vara lika inför lagen. Svensson (2001 sid. 10) hävdar att rätten reproducerar en manlig norm som kan leda till att kvinnor missgynnas eller bedöms efter normer som inte är relevanta för deras livssituation.

Lagen grundar sig i ett könsneutralt perspektiv kring de normer som sätts upp för individen, människan oavsett kön ska bedömas efter samma premisser. Lagtext är utformad så att den ska omfatta kvinnor och män, eftersom den utgår ifrån att det råder likhet mellan kvinnor och män såväl inför lagen som i samhället. I och med att kvinnor och män i samhället existerar på olika villkor, speglar sedan dessa förutsättningar hur de blir bedömda. I praktiken gäller normer enbart det ena könet (Schömer 1999 sid. 44f ).

Eva-Maria Svensson (2001 sid. 10) beskriver hur rätten reproducerar en manlig norm, som i sin tur kan komma att diskriminera kvinnor. Hon framhäver också kritikers åsikter kring hur kvinnors erafenheter och sysslor inte värderas på samma sätt som männens. Jämställdheten har skett på männens villkor, kvinnor har anpassats sig till den manliga normen som inte har förändrats mycket genom historien.

Nordborg (1997 sid. 9) menar att vi fortfarande lever i ett samhälle som är styrt av

könsmaktsordningen där män är överordnade kvinnor. Detta trots att Sverige anses vara ett föregångsland beträffande jämlikhet. Skillnaderna yttrar sig genom att villkoren ser olika ut för kvinnor och män inom till exempel, den politiska arenan, löner och hälsa. Det finns skillnader i hur kvinnor och mäns arbete värderas och detta yttrar sig till exempel genom skillnader i löner. Enligt JämOs rapport ”På tal om kvinnor och män – lathund om jämställd” tjänar män som grupp mer än kvinnor som grupp.

Astrid Schlytter, docent och universitetslektor vid Stockholms universitet har i sin studie kring kön och juridik i socialt arbete funnit att rätten, trots neutrala lagar inte är könsneutral. Genom de könsneutrala formuleringarna ges utrymme för outtalade föreställningar. Båda gör att flickor behandlas annorlunda än pojkar. Vilket bidrar till att det inte sker någon förändring mellan könen (Schlytter 1999 sid 137).

1.2 Syfte

Vi syftar till att se om lagstiftningen kring LVU tillämpas könsneutralt. Vi är intresserade av att se huruvida det förekommer olika förutsättningar gällande de behandlingsmönster som finns i domarna mellan könen och om så är fallet hur de yttrar sig i domarna.

1.3 Frågeställning

• Reproduceras rådande genusordning i rätten, genom domarna, gällande flickor och pojkar?

• Reproduceras rådande genusordning i rätten, genom domarna, gällande kvinnor/män och deras föräldraroll?

• Har båda könen samma förutsättningar eller bedöms de olika i relation till genusordningen?

1.4 Disposition

Andra kapitlet innehåller en genomgång av tidigare forskning, samt en begreppsförklaring av genus, eftersom vi kommer att använda oss av det igenom hela arbetet. Därefter redogör vi för den teori vi har använt oss av. I fjärde kapitlet går vi igenom dokumentanalys, som metod, samt hur vi gått tillväga i undersökningen och vilka etiska överväganden som har beaktats. Sedan följer en analys, där vi har citat hämtade från domarna som vi sedan har kopplat till teori och tidigare forskning. Här har vi också med slutsatser och analyser av resultatet. I sjätte kapitlet för vi en diskussion över arbetet, tankar och funderingar som har dykt upp under processen.

2 Tidigare forskning

2.1 Genus

Genus kommer från engelskans ord gender och är uttryck för det sociala och kulturella kön en människa formas till. Genus syftar till att lyfta det som är föränderligt, inte biologiska

aspekter på kvinnligt och manligt. Vad som anses vara kvinnligt och manligt beror mycket på kontexten, kulturen, vad som anses kvinnligt i Sverige, behöver inte alls anses vara kvinnligt i Kina, och så vidare. Dessa föreställningar kan också variera ur ett historiskt perspektiv. För att

kunna göra särskiljningarna behövs en genusordning som sorterar kvinnor och män.

Egenskaper, arbetsuppgifter, kläder, frisyrer med mera tillskrivs olika genus (Hedlin 2006 sid. 42f ).

Hirdman (2004 sid. 14) beskriver begreppet genus som föreställningar, tankar och vanor om människor som kön. Vidare menar hon att begreppet genus kan hjälpa oss att förstå hur manligt och kvinnligt produceras och att begreppet och dess innebörd kan användas som verktyg för att komma ifrån de skillnader mellan manligt och kvinnligt som präglar vårt samhälle.

Vi har valt att tillämpa begreppet genus i vårt examensarbete eftersom vi är av uppfattningen att det genomsyrar hela samhället och i relation till vårt arbete känns det aktuellt att belysa genus. Generellt är genus och genusordningen den verkliga utgångspunkten bakom vårt arbete och har en viktig del i resultat och analys, i och med att det handlar om skillnader mellan könen och hur dessa föreställningar yttrar sig.

2.2 Juridiken och den manliga normen

Kön och juridik i socialt arbete (Schlytter 1999) är en studie som ifrågasätter rättsystemets

neutralitet genom att granska 3 § i lagen 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga. Syftet med boken var att ge kunskap till blivande socionomer, eftersom författaren anser att det är de som är med och agerar rättstillämpare. Schlytter vill visa på att

rättstillämparen har stort inflytande på rättstillämpningen, på grund av att denne/denna är starkt påverkad av sina egna erfarenheter och sin kunskapsbas. Vidare syftar Schlytter till att visa på dualism inom rättssystemet, där rätten å ena sidan inte får gör åtskillnad på människor beroende på bland annat kön. Dock är verkligheten en annan, då neutraliteten bidras till att dölja diskrimineringen. Genom att använda oklara begrepp, principer och allmänna

sammansättningar främjas särintressen (Schlytter 1999 sid. 54).

"Strong objectivity" handlar om att upptäcka tankar och bedömningar som är förgivet tagna och anses vara naturliga och självklara ur ett manligt perspektiv. Teorin utgår från tre punkter, att förankra forskning i andra gruppers levda liv, än de som är dominerande i

forskarsamhället. Den andra punkten är att förankra forskningen i praxis, till exempel lyssna på kvinnors erfarenheter, som tillhör en grupp utanför det dominerande forskningssamhället. Den sista och tredje punkten rör den metodologin i forskningen, att förhålla sig objektiv till de

djupt rotade manliga värderingar som nu råder i forskningssamhället. Att genomskåda subjektiva värderingar, förgivet tagna manliga värderingar om kön (Schlytter 1999 sid. 73f). Av Schlytters studie framgår att det finns skillnader i de normer som är med och avgör utfallet i vissa av LVU-målen. Bland annat framgår det att missbruksrekvisitet innebär olika saker beroende på ungdomens kön. Handlar det om en pojke med missbruksproblematik är normen med tillåtande, men konsekvensen är att pojkars handlingsutrymme är avsevärt vidare än flickors. Vilket har att göra med att flickors missbruk dels bestäms av deras kön och att flickors användning av droger ses i relation till deras sexuella och fysiska sårbarhet. Vilka blir en del av missbruksdefinitionen. De fysiska skillnaderna, hur mycket alkohol kroppen tål, förekommer dock inte uttryckligt i domarna (Schlytter 1999 sid. 135).

Pojkars handlingsutrymme är större än flickors och normerna för pojkar är därför mer tillåtande. Pojkar tillåts använda mer alkohol och droger innan samhället agerar. Normer för flickor innefattar snävare gränser och förutsätter att flickorna själva ska ta ansvar för att de följs. Dessa normer innebär också att flickor får bära ansvaret för andras handlingar. Ansvaret läggs på flickan, samtidigt som pojkens ansvar ligger hos någon annan, skolan, föräldrarna, samhället med flera (Schlytter 1999 sid 137f).

LVU är en kompletterande lag som sätter gränser för handlingar och beteenden som samhället inte godkänner. Utförs, för samhället icke godkända handlingar eller beteenden gör LVU det möjligt att agera emot en persons vilja. LVU är dock fokuserad på det manliga könet och utgår från normer som avser pojkar och deras beteende hävdar Gunnarsson och Schlytter (1999 sid. 17f).

LVU syftar till att inkludera både flickor och pojkar och skall vara könsneutral. Den omfattar normbrott, så som brottslig verksamhet, missbruk och annat socialt nedbrytande beteende. Lagen innehåller ett dubbelt normsystem, normer som har sin utgångspunkt från pojkar och som har större relevans för dem än för flickor. Samt normer för flickor som har liten relevans för pojkar. Gunnarsson och Schlytter (1999 sid.18) menar att de bedöms efter olika

förutsättningar, trots könsneutraliteten.

Författarna beskriver hur brottslig verksamhet, nästan bara innefattar pojkar och blir således ett rekvisit gällande pojkar. De andra rekvisiten är relevanta för båda könen, men innehåller olika förutsättningar. Flickors missbruk definieras med hänsyn till kroppsliga och biologiska faktorer, något som inte förekommer i pojkarnas fall (Gunnarsson och Schlytter 1999 sid. 18f)

2.3 Normer kring kön, i relation till Lag med särskilda bestämmelser om vård av

unga

2.3.1 Familjen

Enligt författarna förmedlar Socialtjänsten en bild av kvinnan som är baserad på den arbetande och skötsamma kvinnan (Gunnarsson och Schlytter 1999 sid.17). Bilden av kvinnan som den ordningsamma mamman grundar sig dels i uppfattningen om den

traditionella familjen där kvinnan har ansvaret för hemmet och allt det inkluderar. Mannen å andra sidan ansvarar för det som sker utanför familjen. Vad som anses kvinnligt och manligt bottnar till en viss del i denna uppdelning om könen och fördelningen mellan dem

(Gunnarsson och Schlytter 1999 sid. 149ff).

Kvinnor och män som av olika anledningar har någon form av missbruk och bryter mot föreställningar om sina respektive roller, har inte samma normer kring missbruket. Kvinnor i missbruk framstår ofta som undantag och missbruk anses vara okvinnligt. Den kvinnliga identiteten i relation till alkoholkonsumtion omfattar avhållsamhet och kontroll. De normer som finns kring alkohol och droger, grundar sig främst i synen kring mannens bruk respektive missbruk. Män som missbrukar anses ha ett avvikande beteende, samtidigt som kvinnor anses vara avvikande i stort, anser Gunnarsson och Schlytter (1999 sid. 18).

2.3.2 Sexualitet

Magnusson och Häggström-Nordin (2009 sid. 85ff) framhäver vikten av sexualitet, kopplat till utformningen av en individs identitet och de beskriver hur sexuell hälsa påverkar

ungdomen i denna process. Sexuell hälsa inkluderar fysiska, emotionella, intellektuella och sociala aspekter av sexualiteten. Den sexuella hälsan är central i ungdomars vardagliga, sociala och personliga välmående. Dagens ungdomar skapar sitt förhållningssätt till sexualitet och samlevnadsmönster, med hjälp av olika påverkansfaktorer. Ungdomar applicerar inte en traditionell svensk kultur, inte heller sina föräldrars levnadssätt gällande sex. De skapar nya attityder kring sex och samlevnad bland annat med hjälp av olika medier och i skolan. Normer kring den manliga sexualiteten har alltid varit överordnad, samtidigt som kvinnan ständigt har befunnit sig i underläge. Moralen kring sex är hårdare för kvinnor. Dock har unga kvinnors sexuella erfarenheter börjat närma sig unga mäns, när det gäller samlagsdebut och

uppfattningen om kvinnan, som den sexuellt passive, hon blir på så vis en avvikare. Författarna beskriver hur det, att vara sexuellt intresserad, inte passar in i bilden av den

respektabla flickan eller kvinnan. För många flickor är det centralt att visa att de har förmågan att kontrollera sin sexualitet och vidmakthålla respektabilitet. Flickors egen syn på sin

sexualitet skapas delvis genom att internalisera samhällets kontrollsystem, normerna kring sexualiteten. För att bevara respektabiliteten måste normerna vidmakthållas och på så vis hämmas flickornas handlingsmöjligheter när det gäller sin sexualitet (Magnusson och Häggström-Nordin 2009 sid 101ff).

Sexualitet är en viktig del av en människas identitet och hälsa och för flickor finns

restriktioner som inte är de samma för pojkar. Flickors syn på sexualitet har dels att göra med att de vill visa att de är respektabla, annars riskerar de att få en stämpel som ”hora”, vilket leder till social degradering och eventuellt ett utanförskap. Synen på respektabiliteten har sin grund i ideologin kring sexualitet inom etablerade förhållanden, att sex för kvinnor enbart gäller inom äktenskapet. Dessutom har den formats i det traditionella samhällets syn på äktenskap, där sexualiteten är en angelägenhet för individen men också för hela familjen. Respektabiliteten för pojkar skiljer sig åt och de omfattas inte av samma normer kring

sexualitet som flickor. För pojkar är det näst intill tvärtom, det är positivt och naturligt att vara sexuellt aktiv och intresserad av sex. Har flickor sex med många olika partners får hon ett negativt och stigmatiserande rykte av sin omgivning. Pojkar å andra sidan får en form av cool och framgångsrik mansposition (Magnusson och Häggström-Nordin 2009 sid 136ff).

3 Teoretisk ansats

3.1 Feministisk teori

3.1.1 Simone de Beauvoir

Simone de Beauvoir var en franskförfattare, filosof, ateistisk existentialist och feminist. Hon skrev boken Det andra könet (1949), en av feminismens grundstenar. Beauvoir var påverkad av sin livskamrat Jean-Paul Sartre, en fransk filosof och existentialist. Sartre menade att människan är transcenderad, hon stävar hela tiden efter att vara något hon inte är.

Mänskligheten drömmer sig bort istället för att leva i nuet, vi tänker hela tiden tillbaka eller in i framtiden för att istället leva idag och i detta nu (de Beauvoir 1949 sid 14).

Andra världskriget hade precis tagit slut och under kriget hade könsrollerna luckrats upp, eftersom kvinnorna fick ersätta männen på arbetsmarknaden. Efter kriget blev kvinnoidealen återigen viktiga, kvinnans uppgift var moderns, hon skulle lämna plats åt männen på

arbetsmarknaden, stanna hemma och föda barn. Det var alltså med dessa förutsättningar Beauvoir gav ut Det andra könet, en bok som hävdar kvinnans rätt till arbete och

födelsekontroll, till ekonomiskt, existentiellt och sexuellt oberoende. I boken kritiserar hon även tanken om att kvinnans främsta uppgift skulle vara moderskap (de Beauvoir 1949 sid 12ff).

I Det andra könet ger Beauvoir en förklaring till kvinnans underordnade ställning i samhället och förklaringen bygger på Sartres tankar om den andre. Beauvoir menar att kvinnan är den andre i förhållande till mannen. Mannen ses som normen och kvinnan blir objektifierad som den andra, mindre värd än mannen. Denna underordning blev med tiden institutionaliserad in i lagar och alla delar av samhället, i kulturen, i hemmet och i människors sätt att leva och förhålla sig till varandra (de Beauvoir 1949 sid 17).

Simone de Beauvoir såg kvinnan som ett fenomen. Hon försökte så noga, ingående,

förutsättningslöst och från så många olika håll som möjligt beskriva ett fenomen som hon var intresserad av, nämligen kvinnan. Beauvoir försökte även, förutom att objektivt undersöka vad en kvinna är och vad som gör en kvinna till kvinna, undersöka för en rad olika fenomen som rör kvinnans situation, som till exempel hushållsarbete, graviditet och åldrande. Hon analyserade och kritiserade utifrån sig själv, men tog också hjälp av bland annat skönlitteratur och dagböcker (de Beauvoir 1949 sid 7ff).

Simone de Beauvoir gör gällande att miljön för pojkar och flickor är en del i skapandet av våra könsroller. Pojkar fostras att vara stolta över sin maskulinitet, samtidigt som flickornas fysiologi och könsorgan blir något som behöver skyddas. Pojkar stimuleras till att delta i våldsamma lekar, då de kan vidmakthålla sin överlägsenhet mot andra. För flickan råder andra förhållanden och hon uppmuntras till inaktivitet, vilket leder till osäkerhet på sin egen

förmåga, kapacitet och resulterar i att flickan inte vågar gå emot det som förväntas av henne (de Beauvoir 1949 sid 9ff)

Det Beauvoir beskriver i sin bok anser vi vara applicerbart i dagens samhälle, nästan sextio år senare. Flickor och pojkar får lära sig att hålla sig till de roller som råder kring deras kön och uppfyller de inte dessa roller och förväntningar som finns kring dem, blir de föremål för

åtgärder. Åtgärder som visar vad som är rätt och fel och hur man ska vara för att bli accepterad. I de domar vi har tagit del av, blir det tydligt genom de beslut som tas, vad samhället anser vara rätt och fel.

3.1.2 Yvonne Hirdman

Yvonne Hirdman är feministisk forskare och var med och myntade begreppet genus. I sin bok

Genus – om det stabilas föränderliga former (2003) sammanfattar hon femton års tankar och

sätt att se på begreppet. Boken betonar kulturen och dess inverkan på stereotyperna manligt och kvinnligt. Hirdman har skrivit boken i syfte att öppna upp för en diskussion kring kvinnor och mäns positioner i samhället, för att på så sätt kunna genomföra en förändring.

Genuskontrakt är ett begrepp som Hirdman använder för att förklara hur mönster

vidmakthålls. Genuskontraktet är en kulturellt nedärvd överenskommelse som är styrd av det gemensamma för könet. Där dessa har olika rättigheter, skyldigheter och förpliktelser. Hon anser dock att det mer handlar om ett strukturellt tvång för könen, som ger kvinnor och män, flickor och pojkar, deras handlingsutrymme i samhället och livet (Hirdman 2003 sid. 84). Med genuskontraktet menas de kontrakt där mannen är ansvarig för försörjningen och

skyddandet av kvinnan, hon i sin tur bär ansvar för barnafödandet, uppfödandet och beroendet till mannen. Dessa placeringar ges olika förutsättningar och villkor för deras leverne och det är det genuskontraktet vill visa på. Kontrakt finns på det sociala planet liksom på det

individuella planet mellan kvinnor och män eftersom idealbilden av kvinnor och män är den samma oavsett arena (Hirdman 2003 sid. 88).

Idealbilden, för kvinnor och män förmedlas till en viss del genom genuskontraktet, ett kontrakt för interaktionen mellan könen. Idealbilden för en kvinna innefattar moderskap och ”den goda modern”, som kan växla i relation till den kontext kvinnan lever i. Modersrollen ger kvinnan en möjlighet till socialt värde. Konsekvenserna av att inte kunna leva upp till moders/kvinnoidealet och istället bli ”den dåliga modern”, resulterar i utanförskap och social degradering (Gunnarsson & Schlytter 1999 sid. 151).

Hirdman skildrar hur mannen ses som norm i samhället och beskriver hur kvinnor jämförs i olika situationer mot en norm, en stabil sammansättning, en sammantagen idealtyp, mannen. Beroende på kontexter är han skapad på olika sätt, men representerar i slutänden, vad en läkare, arbetare, politiker och företagsledare är (Hirdman 2003 sid. 59). Hon belyser även hur

friheten endast är avsatt för mannen och att symbiosen tillhör kvinnan. Kvinnan lär sig utveckla nära relationer samtidigt som mannen skapar självstädighet. Utefter dessa premisser skapas maktförhållandena mellan könen (Gunnarsson & Schlytter 1999 sid. 151).

3.2 Makt och Kön

Makt och kön (1997) är en antologi som bidrar till feministisk kunskap, den innefattar tretton

bidrag till kunskap om feminism. Det skrivs bland annat om hur kön skapas i klassrummet, hur könspositionerna ter sig i socialt behandlingsarbete och hur kvinnor upprätthåller

könsmaktsordningen. Vi har dock valt att främst använda oss av kapitlet, Om juridikens kön, skrivet av Gudrun Nordborg. Antologin är ett feministiskt projekt, som en start för förändring. Syftet är att klarlägga könsmaktsordningens olika ansikten och se hur den skulle kunna

förändras. Projektet har valt att inrikta sig på kvinnors levda erfarenheter, för att på så sätt komma ifrån tolkningsföreträdet som männen fortfarande förfogar över.

Nordborg (1997) beskriver i boken, hur det som anses moraliskt och juridiskt rätt varierar med historisk, kulturell och social kontext, likaså vad som enligt dessa faktorer är kvinnligt och manligt. Hon framhäver också att lagen speglar allmänt accepterade normer och

värderingar kring kön. Rätten är också med och påverkar befästandet av att skapa och återskapa uppfattningar kring kön.

Hon menar att, det historiskt sätt enbart var männen som hade tillgång till utbildning och makt, var i dem, etablerade rättssystemet utifrån manliga villkor. Rätten upprätthöll ordningen där mannen ägde all makt och det speglade av sig i resten av samhällets strukturer. Med tiden har förändringar skett och genom kvinnoreformer av olika slag har kvinnor tagit mer plats i samhället och har numer fått tillgång till rättigheter som män haft i åratal. Kvinnor har numera samma rättigheter och skyldigheter som män och lagen har i formellt sett blivit

könsneutral/jämställd. Den jämställdheten är ifrågasatt eftersom den endast innebär att kvinnor fått tillgång till de rättigheter som är skapade för män av män (Nordborg 1997 sid. 71ff).

Kvinnan föds inte med förutbestämda egenskaper, hennes kön är något som skapas i sociala och kulturella sammanhang. Kvinnlighet blir därmed något vi förstår genom att studera yttre faktorer så som samhället och de sociala sammanhang hon ingår i. I situationer hon rör sig i

och vad som karakteriserar dem kan vi finna vad som producerar, förändrar och upprätthåller kvinnlighet (Nordborg 1997 sid. 74).

Uttrycket ”doing gender” – ”göra kön” lägger vikt på att kön ”görs” i samspel med andra och inte att det konstant ”är”. Då kön görs ”rätt” av kvinnor ger det uttryck för vad som anses kvinnligt i den kultur hon befinner sig i och blir därmed bekräftad som kvinna, vidare befäster hon också den befintliga normen av vad kvinnlighet är. I de fall kvinnlighet görs ”fel” blir hon tillrättavisad genom att hon uppfattas som tjatig, manhaftig, dominant av sin omgivning. Dessa tillrättavisningar talar indirekt om för kvinnan att hon inte är kvinnlig och att det är fel på henne, inte ramarna som hon kliver utanför (Nordborg 1997 sid. 76ff).

3.3 Normer och oskrivna regler kring kön

3.3.1 Fickor blir flickor och pojkar blir pojkar

Bjerrum Nielsen och Rudberg (1989) skriver om hur kvinnan möter mer motstånd i livet, gällande möjligheter till att själva välja väg i livet. De anser att orsaken till kvinnans motstånd inte enbart beror på yttre omständigheter utan även hur en individs identitet skapas genom socialisationen. Psykologin får en avgörande roll i befästandet av män och kvinnors

uppfattningar på sig själva, vilket i sin tur medverkar till att olikheter mellan kvinnor och män upprätthålls (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 sid. 9).

Olikheter i kön reproduceras i vårt samhälle och genom normbildning lär vi oss hur vi

förväntas vara som kvinna respektive man, flicka eller pojke. Successivt internaliseras normer och värderingar som är rådande i kulturen och på så sätt bibehålls den sociala ordningen. Kvinnor och män tar in olika saker, som utvecklas och blir en del av identiteten och

personligheten. Människan lär sig ha lust till det som är tillskrivet dennes kön. När flickor och pojkar är små får de uppmuntran från omvärlden när de beter sig på ett sätt som förväntas av dem, medan ett icke accepterat beteende istället ignoreras (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 sid. 9ff).

Alla människor vill vara en del i den gemenskap som råder kring dem och är därför snabba på att anpassa sig till den, genom att leva upp till de rollförväntningar som förväntas av dem. Så småningom övergår dessa förväntningar till att bli deras handlingsmönster. Flickor dras till att göra saker som anses flickiga, tillexempel pyssla i köket eller lägga tid på sitt utseende

människan skolas in i dessa roller försöker hon/han leva upp till de riktlinjer som gäller inom olika områden och därför bestämmer det hur människan handlar och beter sig (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 sid. 11f).

Kön förmedlas oftast på diskreta sätt, till exempel genom tankesätt och hur vuxna uttrycker sig kring barn, eller hur barns signaler tolkas. När en liten flicka eller pojke gråter är det då för att hon/han är arg eller ledsen. Egenskaper som tillskrivs pojkar är att de är våldsamma i lek, försvarsberedda, konkurrerande, fysiskt aktiva och de är benägna att trotsa sina föräldrar. Flickor i sin tur tillskrivs egenskaper såsom stillsamma, hjälpsamma i hemmet, snygga, väluppfostrade, lyhörda för andras känslor och benägna att gråta. Eftersom föräldrar ofta uppfattar barnen olika beroende på vilket kön de tillhör kan det medföra att barnen blir

behandlade olika på grund av samma beteende, detta gör föräldrarna utan att vara medvetna. I de fall en flicka uppträder utåtagerande anses det mindre accepterat och blir mer tillrättavisat av föräldrarna och omgivningen, då det inte tillhör hennes "naturliga jag". Dock om en pojke uppvisar samma beteende finns mer överseende i och med att han tillskrivs dessa egenskaper på grund av att han är pojke (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 sid. 34).

Ett annat exempel på hur könen behandlas utifrån redan tillskrivna egenskaper är, om en pojke uppträder blygt. Då försöker genast omgivningen rätta till det, men en flicka med samma beteende anses vara normal. Vidare innebär polariseringen av könen att skilda saker uppmärksammas hos barn. En flicka som är väluppfostrad får inte samma uppmärksamhet för det, som en pojke skulle få, eftersom hon anses vara sådan till naturen (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 sid. 35).

Omgivningens och föräldrarnas gensvar på barns beteende kan vara negativ reaktion, ingen reaktion eller positiv reaktion. Summan av dessa reaktioner blir till mönster som integreras i barnen och ger barnet en tydlig uppfostran i hur de ska vara som flicka respektive pojke. Detta betyder att föräldrarna inte behöver uppmuntra flickor till att vara väluppfostrade eller pojkar till att vara konkurrerande på ett konkret sätt (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 sid. 35). Bjerrum Nielsen och Rudberg påpekar att den tydliga uppdelningen av arbetet i hemmet är avgörande för reproducerandet av könspsykologin och könsidentiteten hos flickor och pojkar (1989). Den arbetsfördelning som blir mellan mamman och pappan, när de båda handlar utan att reflektera, kan få konsekvenser eftersom den kan antas vara en självklar sak, en naturlig ordning. Mamman får en roll att hon som moder blir mer kvalificerad för att ta hand om

barnen och hon får i och med det huvudansvaret för barnets hälsa och utveckling. Mödrar är de som tar mest ansvar för barn och hem, samt anses vara de som har mest kunskap om barnens grundläggande behov och emotionella utveckling (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 sid. 331f).

3.3.2 Psykologi och kön

Magnusson (2002 sid. 133f) beskriver hur vardagspsykologiska resonemang, så som kön och skillander i olika beteenden och förmågor, ofta har ett essentialistiskt innehåll. Essentialism innefattar uppfattningen om att varje individ har inre egenskaper, som inte alltid visas genom yttre attribut, men är en stor del av indiviens identitet. Gällande kön så omfattar

essentialismen bland annat skillander mellan flickor och pojkar i beteende, förmågor, samt vad som är medfött hos oss.

Idag och genom historien, är det flickor som anses vara avvikande och att pojkar utgör normen. Magnusson (2002 sid. 135) menar att det indirekt visar att flickor anses vara sämre än pojkar, på ett eller annat sätt. De essentialistiska resonemangen, som innebär att

egenskaper är medfödda kan användas till kvinnors nackdel. Såsom att rättfärdiga kvinnors lägre lön inom till exempel yrkesområden som anses vara kvinnliga.

I samhället eftersträvas det att vara normal och vanlig och det finns tydliga normer och regler om vad som anses vara rätt. Detta får en moralisk betydelse och visar samtidigt vad som är fel och avvikande. Synen på normalisering byggs in i utvecklingsprocessen och moralen om vad som är rätt, implementeras också i detta. Normerna och moralen blir på så sätt självklara och svåra att ifrågasätta. Föäldrarna har en del i denna process, genom råd till dem angående barnets uppväxt, blir normer och moral en del av uppfostran. Dessa råd försöker föräldrarna följa, för att vara normala, vanliga och rätt. De legitimerar normerna och moralen genom att följa dem. De som av olika anledningar inte följer de råd dem fått, bedöms ofta vara i behov av tillrättavisning. De kan också anses vara sämre föräldrar på grund av att de avviker från det normala (Magnusson 2002 sid. 136).

3.4 Språk och makt

I boken Språk och makt fokuserar författarna på språket som maktmedel och hur språket i många fall är en avgörande faktor i livet. Wittgenstein (1978) sa att "Ett uttrycks mening är dess användning". Vilket betyder att språket saknar betydelse om det inte används med

hänsyn till användarens kontext och i relationen till meningens uppkomst (Edlund, Erson, Milles 2007 sid. 12).

Språket är något vi oftast tar för givet och inte reflekterar över, men språket finns alltid med oss och i varje situation är vi beroende av vårt språk. Språk är makt och har en stark förmåga att möjliggöra och förverkliga våra liv. Under tidigt 1900-tal ansågs språket ha två funktioner, ett var att beskriva verkligheten och det andra var att ge uttryck för olika uppfattningar och känslor. Detta har sedermera förändrats och idag ser vi att språket har många fler

användningsområden, språket är grundläggande för allt handlande vi människor gör. Talet och språket är inte fristående fenomen utan en del av det mänskliga handlandet, vilket leder till att vi formar uppfattningar av verkligheten. Med denna syn kan man uttrycka det som att språket är ett socialt fenomen där användarna bestämmer innerbörden och betydelsen av språket. (Edlund, Erson, Milles 2007 sid. 13f)

Språket bör ses som en levande process, beroende på vem vi skriver eller talar till, använder vi oss av olika varianter av språk. I mötet med andra byts idéer mot varandra, ståndpunkter skiftas och tankesystem förskjuts, vi gör därmed förändringar i våra uppfattningar och urskiljer företeelser på olika sätt och ändrar då vårt förhållningssätt. (Edlund, Erson, Milles 2007 sid. 12)

I språkets sociala dimensioner finns stora språkliga skillnader när det gäller hur kvinnor uttrycker sig jämfört med män. Kvinnor och män använder språket olika, kvinnors syfte är att uppehålla relationer medans männen använder det för att utväxla information i större

utsträckning. Dessa skillnader kan härledas till socialisationen, såtillvida att vi beroende på viket kön vi tillhör skolas att bruka språket på olika sätt. Mäns språk innehåller mer makt och väger tyngre än kvinnors. Kvinnors språk är inte lika kraftfullt då hon inte använder sig av ett lika säkert och oförbehållsam språk, därmed uppnår hon inte heller den auktoritet som krävs för att hon ska uppfattas som kapabel att ta ansvar för sig själv menar Edlund, Erson och Milles (2007 sid. 156)

4 Metod

Länsrättsdomarna består i regel av fyra olika delar, den första är parternas namn, adress med mera och yrkanden. Den andra delen är domskälen, vilka ska ligga till grund för domstolens bedömning. Tredje delen består av rättens bedömning och den fjärde och sista är domslutet. (Schlytter 1999 sid. 56). Domarna innehåller information om sökande, som kan vara

exempelvis socialnämnden, vårdnadshavare som också kan kallas för part i målet, den unge samt vad saken gäller, i detta fall ansökan enligt lag 1990:50 med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). De juridiska ombuden och offentliga biträdena finns också förtecknade, samt vem som är föredragande. Det står även vilken paragraf i LVU som ska ligga till grund för beslutet.

I beslutet finns domskäl, som innehåller en beskrivning av den unges situation. Det finns även utlåtande från till exempel socialnämnden, familj och individnämnden, skola, läkare och familjemedlemmar. Ofta finns det även ett utlåtande från den unge själv, samt

vårdnadshavare. I domslut beskrivs om ansökan bifalls eller avslås, med motivering bakom beslutet, med stöd i LVU. I samtliga domar finns också en förteckning över arvode,

ersättningar samt hur part kan överklaga beslutet.

Domstolens underlag består främst av socialnämndens ansökan utöver det som kommer fram under den muntliga förhandlingen. I ansökan från socialnämnden ska den unges/ungas förhållanden redovisas, grunder för omhändertagandet, tidigare vidtagna åtgärder ska finnas med, samt planerad vårdplan för ungdomen (Schlytter 1999 sid. 57).

Vi kommer att granska domar från Länsrätten i Kalmar från januari 2007 fram till oktober 2008.

4.2 Genomgång av metoden, dokumentanalys

Dokumentanalys innebär att forskaren granskar ett dokument av något slag. Exempel på dokument är; protokoll, delegation- och beslutsordningar från exempelvis statliga myndigheter eller privata organisationer. Journaler och sociala akter, dagböcker, brev,

fotografier, filmer eller tidningsartiklar och Internet är också exempel på dokument (Billquist och Johnsson 2007 sid. 5).

Dessa har dock inte tillkommit i forskningssyfte, vilket kan försvåra analysen och

bearbetningen av dem. Därför bör forskaren noga ifrågasätta om dokumentet är en neutral och objektiv källa, som kan förmedla väsentlig data om det som undersöks. Viktigt att tänka på är

huruvida dokumentet istället kan betraktas som en social konstruktion och därför kanske genererar att ge information om ett ämnesområde, snarare än rätt insikt av fenomenet (Billquist och Johnsson 2007 sid. 5).

Uppgifter som finns dokumenterade i sociala akter är resultatet av socialsekreterarens subjektiva upplevelser och förtecknas inte så att de ska hålla forskningsstandard. Det kan också vara ett resultat av en dokumentationsskyldighet från socialsekreteraren. Samma typ av dokument kan skifta väldigt mycket i innehåll, beroende på vem som har skrivit dem.

Dessutom kan språket variera och olika begrepp och definitioner kan användas för att beskriva liknande företeelser. Arbetssätt för dokumentation kan också variera över tid, beroende på organisationens struktur för tillfället (Billquist och Johnsson 2007 sid. 7f). Viktigt att tänka på då dokumentanalys används är tillförlitlighet, trovärdighet,

representativitet och betydelse. Trovärdigheten kontrolleras genom att värdera huruvida dokumentet är original, är det sant eller falskt? Vidare bör trovärdigheten granskas genom att ifrågasätta vem som skrivit det, varför det skrevs, när, till eller åt vem det gjordes, samt i vilket sammanhang det upprättades? Dessutom bör forskaren undersöka om dokumentet är fritt från fel. Representativet innebär att dokumentet undersöks och granskas för att se om det liknar andra av sitt slag, om det är tillgängligt eller inte. Skulle det vara olikt andra dokument, hur viktigt är det som saknas?. Dokuments betydelse, är en aspekt som ska vägas in, vilket finns i två former, bokstavlig mening och tolkande förståelse. Är dokumentet begripligt, kan läsaren förstå innehållet och hur ska läsaren förstå det som står där? Läsaren behöver då en insikt i vilket sammanhang/kontext dokumentet uppkom, vem är sändare och vem är mottagare? (Billquist och Johnsson 2007 sid. 5f ).

Det finns två olika sätt att analysera ett dokument och det är att göra en helhetsanalys eller en delanalys. En helhetsanalys, en form av kvalitativ studie/analys, innebär att forskaren

analyserar efter teman, problemområden eller teoretiska utgångspunkter. Dokumentet genomläses relativt förutsättningslöst, preciserade frågeställningar formuleras och utifrån de frågeställningarna analyseras texten. En delanalys, en kvantitativ analys/studie, innebär att forskaren har valt vissa instrument som man ska undersöka, till exempel att man ska undersöka positiva omdömen (Billquist och Johnsson 2007 sid. 7f).

Fördelarna med dokumentanalys är att dokumenten ofta är lättillgängliga och det går relativt snabbt att få tillräckligt med information för att kunna utföra en bearbetning och analys av den

information som finns i dokumenten. Etiskt så finns ingen vidare problematik kring hur klienter kan drabbas av att informationen används. I och med att det är en dokumentation av en viss företeelse eller person så behöver personen i fråga inte utsättas för frågor som kan upplevas vara av kränkande karaktär. Dock är vi medvetna om att de domar vi har tagit del av är av ytterst känslig karaktär och därför har vi behandlat materialet med stor respekt och varit noggranna med att behålla anonymiteten hos de inblandade. Den finns även en ekonomisk fördel med att genomföra en dokumentanalys, det är billigt. Ur tidsaspekt så är det inte tidskrävande, utan går relativt snabbt. Bias och bortfall av information blir nästintill obefintligt eftersom materialet ”kommer när det kommer”. Ytterligare en fördel är att människans minne av en händelse som ägde rum en tid tillbaka kan påverka innehållet i informationen. Dock kan ett dokument om händelsen som förtecknades i anslutning till händelsen blir mer ”trovärdig” (Billquist och Johnsson 2007 sid. 8f).

4.3 Tillämpning av dokumentanalys

4.3.1 Urval

Vi har hämtat ut material i form av domslut gällande LVU-mål vid Länsrätten i Kalmar. Urvalet har gjorts tillsammans med personal på länsrätten i Kalmar och vi har fått hjälp att ta fram samtliga domar under åren 2007 och fram till oktober 2008, i Kalmar län. Vi har fått ta del av alla domar gällande LVU-mål, oavsett utfallet i rättsprocessen.

4.3.2 Avgränsningar

LVU-mål är intressanta i det avseendet att det handlar om pojkar och flickor som på något sätt uppvisar ett avvikande beteende i samhällets ögon. För att få en bredare bild av de normer och föreställningar om kön som råder och produceras i rätten, har vi valt att även se till hur de ungas föräldrar framställs.

Vi granskar inte domar som avskriv för vidare handläggning, som inte tas upp för prövning och mål som avslås. Skälet är att vi inte anser att de ger en bild av den unges/ungas situation. Informationen är kortfattad och beskriver inte den unge/ungas förhållanden, både personliga och miljörelaterade. Vi har istället valt att granska de domar som har lett till en förhandling i länsrätten, oavsett hur utfallet blev.

Vi har valt att inte ta hänsyn till vem det är som beskriver den unge/unga eller denne/dennas hemförhållande, med motiveringen att det till sist ändå är rätten som väljer ut och förtecknar den information som de anser vara väsentlig. I de fall det var svårt att urskilja olikheter handlade det ofta om att föräldrarna beskrevs tillsammans, vilket inte visar på hur de olika rollerna i familjen ter sig.

4.3.3 Granskning

Vi kommer att läsa de domar som har lett till förhandling i länsrätten. I de fall där 2 § ligger till grund, kommer vi främst att se till hur den unge/unga hemförhållanden beskrivs.

Dessutom är vi intresserade av att undersöka hur föräldrarna lever upp till sina respektive roller.

Kontexten, med miljö och det eget beteende bör alltid ses tillsammans, dock beroende på rekvisiten i lagen så fokuseras det på olika saker, miljön och det egna beteendet.

I de fall där 3 § ligger till grund för beslutet kommer vi främst att se till hur den unge/unga beskrivs, dock kommer vi även här att komplettera med hur dennes hemförhållanden ser ut. Det ser vi som självklart eftersom det inte går att separera dem, de är i en ständig och gemensamprocess.

4.3.4 Tillvägagångssätt

Vi har valt att tillämpa en dokument analys med inslag av en diskursanalys. Vi har tolkat materialet och dekonstruerat texten för att kunna urskilja mönster och föreställningar av människor och deras agerande. Vi har granskat det som är nedskrivet och hur det uttrycks. Vi har inte valt att undersöka eller analysera vem som skrivit texten, bakomliggande åsikter eller det som inte uttrycks direkt i texten (Burr 2001 sid. 159f).

Likt en diskursanalys har vi noggrant och långsamt flera gånger läst domarna, för att kunna ta ut teman kopplade till teori och tidigare forskning. Exempel på teman är, synen på kön, normbildning och rätten och konsekvenser av normer kring kön. Under genomläsningen har vi diskuterat då vi har hittat delar av domen som vi reagerat på och även försökt ha en ständig reflektion till böcker vi har använt.

Första uppdelningen bestod i att dela upp domarna efter vilket kön domen omfattade. Vi hade fyra undergrupper som vi delade in domarna i, första indelningen bestod i att dela upp dem efter vilken paragraf de omfattande andra eller tredje paragrafen i LVU. Därefter gick vi noggrant igenom dem igen för att se hur flickor och pojkar, kvinnor och män framställdes. De problem vi mötte bestod främst i hur och vad vi skulle ta med i arbetet, relevans och vad som var ovidkommande för vår frågeställning. Att sortera detta var förmodligen det som tog mest tid och var krävande eftersom det ibland rådde delade meningar vad som var användbart. Under analysen och behandlingen av resultatet har vi successivt gått igenom domarna för att se hur flickor och pojkar, kvinnor och män skildras i domarna. Vi har läst samtliga domar mellan januari 2007 och september 2008 som lett till förhandling i rätten, vilket är åttio domar. I bearbetningen av domarna har vi, med stöd i tidigare forskning och olika teori plockat ut de citat vi anser visar hur man tidigare beskrivit könen, för att se huruvida dessa skildringar fortfarande råder i rätten.

4.4 Validitet och Reliabilitet

Validitet är huruvida forskaren mäter det som avses att mätas och reliabilitet är hur väl forskaren mäter det som mäts (Jacobsson 2008 sid.165). Reliabilitet är tillförlitligheten i undersökningen och fokuserar mer på hur frågorna är ställda än deras relevans. Forskaren har lyckats utesluta slumpmässiga fel genom att skapa en ”forskningsmetod” som kan användas av andra forskare, men ändå leda till ungefär samma resultat. Instrumenten som används ska vara så pass noggranna och utförligt beskrivna att de kan tillämpas och utföras på liknande sätt, så att mättningarna ger samma resultat (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2003 sid. 108 ). Reliabiliteten är svår att mäta inom samhällsforskningen, eftersom mänskligt beteende inte är konstant utan är i en ständig process. Dessutom grundar sig reliabiliteten hos en

undersökning i teorin att det finns en verklighet som medför att samma resultat uppnås om vi upprepar studien (Merriam 1994 sid. 177).

Validitet innebär också att forskaren ifrågasätter huruvida forskningens begrepp,

frågeställningar och teoretisk förståelse har gjorts om så att de blir relevanta och giltiga för det syfte som bedrivs i forskningen. Hög validitet innebär att forskaren lyckats utesluta

systematiska fel, som annars kan uppstå (Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen 2003 sid. 108f). Validiteten beskriver i vilken mån resultatet stämmer överrens med verkligheten, om studien fångar det som verkligen finns. Jacobsson (2008 sid. 165f) anser att det kan vara

problematiskt att föra en diskussion om validitet i kvalitativ forskning eftersom validitet och reliabilitet ofta förknippas med kvantitativ forskning. Vi håller med, det är svårt att föra en diskussion kring begreppen eftersom kvalitativ forskning mäter svår definierbara företeelser, som inte kan rangordnas eller är vedertagna för hela samhället. För att stärka validiteten kommer vi att tillämpa fler teorier och använda tidigare forskning, detta för att bekräfta resultatet (Denscombe 2000 sid. 103).

4.5 Genomförbarhet och relevans

Genomförbarheten i vårt arbete anser vi är god, vi har tidigare forskning inom området, som visar på att det redan har genomförts liknande studier. Dessutom anser vi att de

frågeställningar vi har är relevanta för de teorier och begrepp som vi tillämpar i vår undersökning av LVU domar.

I domarna beskrivs familjen och den unge/ungas situationer på ett mer eller mindre komplett sätt. Domarna är dokument skrivna i syfte att stärka rättssäkerheten, inte i det avseende vi har, att bedriva forskning. Dock har vi kunnat använda oss av dem, för att få en uppfattning om synen på kön, vilket vi har stärkt genom att använda oss av citat från domarna och underbyggt citaten med tidigare forskning och teori.

I och med att vi tolkat materialet genom tidigare forskning och teorier har vi försökt reducera inflytandet av våra egna värderingar, dock är vi medvetna om att dessa alltid finns med oss till viss del.

Tillförlitligheten i vår undersökning underbyggs med det faktum att det finns liknande studier som visar på att det finns skillnader i rättens framställning av kön (Schlytter 1999). Dessutom är en styrka i vår undersökning att domarna är offentliga handlingar och innehållet i dem är permanent. Vilket i sin tur innebär att de kan granskas i efterhand, materialet är tillgängligt för alla. Vi har granskat domslut och de är uppbyggda enligt samma principer, innehåller alla samma delar och i dem finns information som anses vara tillräcklig för ett beslut.

Till vår fördel är att vi är två som skriver, vilket minskar risken för subjektivt tänkande, eftersom vi ständigt reflekterar över vår förförståelse och diskuterar oss fram genom hela analysarbetet. Vi har inte övertolkat materialet, utan konkretiserat varje citat väl, i relation till de teorier vi har valt att använda. Den tidigare forskningen har också gett oss verktyg över hur vi ska tolka materialet och analysera resultatet.

4.6 Etiska överväganden

Vi har under hela uppsatsen haft vetenskapsrådets forsknings etiska principer med oss, de har väglett oss i hanteringen av dokumenten (Vetenskapsrådet 2009-01-07 sid 6ff).

Länsrättsdomarna vi granskat är offentliga handlingar, trots detta har vi med respekt för de berörda individerna sett till att dem inte ska kunna kännas igen. Vi har tagit vårt

forskningsetiska ansvar genom att ta bort namnen och istället ersatt dem med exempelvis ”flickan”, ”pappan”. För att det ska vara enkelt att kontrollera materialet har vi redovisat målen nummer, så att de ska kunna hämtas ut för vidare granskning. Trots

offentlighetsprincipen när det gäller domar upprättade i länsrätten har vi ständigt haft i åtanke att domarna innehåller information av mycket känslig karaktär. Vi har fått ta del av

människors allra svåraste förhållanden och utsatthet. Detta har påverkat och berört oss. Dock anser vi att det är ett forskningsområde som är viktigt att belysa, vilket väger upp och

underlättade bearbetningen av materialet.

5 Analys

(För utförlig genomgång av paragraf 2 och 3 i LVU se bilaga 2.)

5.1 Orsaker till omhändertagande, i relation till kön och ålder

Schlytter (1999 sid 13) skriver att den främsta orsaken till omhändertagandet av flickor är sexuellt leverne och av pojkarna brottslig verksamhet.

”Flickan behöver också hjälp avseende sin syn på det sexuella.” (Dom 329-07) ”Hon har i strid med moderns vilja avvikit från hemmet och tillsammans med så väl jämnåriga kompisar som äldre killar sökt sig till miljöer som får anses vara riskfyllda för en flicka i hennes ålder. Det har i sammanhanget förekommit att hon blivit påverkad av alkohol

samt även vid ett par tillfällen haft sexuellt umgänge med äldre killar.” (Dom 559-07) I flera av domarna fann vi beskrivningar som innebar att flickor som var sexuellt aktiva behövde hjälp med att förstå faran i det. Dessutom fanns en åldersvariabel i relation till flickornas sexualitet. Flickorna var sexuellt aktiva i tidiga tonåren vilket ansågs vara en riskfaktor och indikation på nedbrytande beteende. Synen som förmedlas är att flickors sexualitet är omgärdat av tabu och att det inte är lika accepterat som pojkars sexualitet. Likt

det Magnusson och Häggström-Nordin (2009 sid. 52) skriver så har flickor och pojkar inte samma handlingsutrymme när det gäller sin sexualitet.

”Flickan uppvisar visst beteende som väcker oro i form av att hon missköter skolarbete, dricker alkohol och utsätter sig för sexuella risksituationer.” (Dom 631-07) Kriterier som missköte av skolgång och alkoholkonsumtion finns även i domar gällande pojkar, däremot fokuseras det inte på pojkarnas sexualitet. Uppfattningen om vad som är acceptabelt för flickor och deras sexualitet skiljer sig åt från pojkarnas (Magnusson och Häggström-Nordin 2009 sid. 53). Sexuellt risktagande omfattar inte enbart flickor som är sexuellt aktiva, eftersom de är sexuellt aktiva tillsammans med någon. De risker som finns omfattar även pojkar då det kan handla om könssjukdomar, graviditet och stigmatisering i form av fördomar och utsatthet.

”Hon skickar bilder på sig själv över Internet. En av kontakterna är en 18 årig kille som sätter in pengar på flickans kontantkort till mobiltelefonen. Hon har uttalat att hon tycker om att träffa farliga människor så som ”knarkare och mördare”. Hon talar ofta om killar och sex och

gör sexuella antydningar. Hon vill gärna ta på och krama killar men uppger att hon inte själv har någon sexuell erfarenhet.” (Dom 970-07)

”Flickan har haft kontakt med killar som är betydligt äldre än henne själv via Internet. Hon lämnar även ut sitt telefonnummer till okända människor som hon har träffat på nätet. Kommunikationen mellan flickan och hennes kontakter har innehållit sexuella inslag som på

ett sätt kan vara skadligt för en flicka som ännu inte fyllt 13 år.” (Dom 970-07) Dessa två citat beskriver samma flicka, hur hon lever på ett sätt som inte anses är bra för henne och därför är i behov av åtgärder enligt LVU. Beteendet som ligger till grund för ett omhändertagande är delvis att hon söker kontakt med äldre män. Att barn, oavsett kön, söker kontakt med äldre personer över Internet är och kan bli negativt för barnet. Ålder är en faktor som sällan innefattar en jämbördig relation och kan resultera i att makt missbrukas. Därför bör det uppmärksammas och behandlas likvärdigt oberoende kön.

”Hennes tillvaro ”spårade ur” och hon festade, drack stora mängder alkohol, brast i hygien och inledde flera tillfälliga sexuella relationer, rasade i vikt eftersom hon åt högst en gång per

dag och struntade i skolan. … Hon träffade sin nuvarande pojkvän, som är fyra år äldre och har missbruks bakgrund.” (Dom 55-08)

Citatet visar hur flickors sexualitet är omgärdat av tabun och styrs med normer och värderingar som säger att flickor inte får eller ska vara sexuella. Flickor som har sexuella relationer och inte lever upp till uppfattningen som råder kring avhållsamhet och

respektabilitet, anses vara avvikande. Indirekt förmedlas även en uppfattning kring pojkars sexualitet. För i domarna finns inga uttalade restriktioner gällande sex och till exempel antalet partners. Pojkens position kan istället förbättras genom att de är sexuellt aktiva och

intresserade. Om en flicka har flera sexuella relationer riskerar hon att få ett negativt rykte och en social degradering (Magnusson och Häggström-Nordin 2009 sid. 136ff).

Vi har granskat åttio domar ifrån länsrätten i Kalmar och i en utav dem nämns sexualitet, gällande pojkar. I det fallet handlar det om en pojke som sexuellt har förgripigt sig på barn. I övrigt nämns inte pojkars sexualvanor, val av partner eller dylik. Flickors sexualitet, som beskrivs ovan, är mer framträdande och utgör en stor del av domen, i nästan hälften av de domar som omfattade flickor. Ålder är dock en orsak till varför flickornas sexualitet blir föremål för granskning, men har ingen betydelse i de fall som omfattar pojkar. I Magnusson och Häggström-Nordin (2009 sid.60f) beskrivs hur flickor och pojkars sexualvanor har kommit att bli mer lika varandra. Trots forskning som visar på att utvecklingen har suddat ut skillnaderna mellan kön, anses flickor vara i behov av stöd och hjälp då de är sexuellt aktiva i tonåren.

5.2 Nedbrytande beteende anses olika beroende på kön

Schlytter (1999 sid. 13f) menar att flickor i stor utsträckning riktar sitt nedbrytande beteende mot sig själva, samtidigt som pojkar i första hand riktar det utåt, mot samhället och andra människor runtomkring. I likhet med det som Schlytter framhäver har vi sett liknande

tendenser i de domar vi granskat. Flickorna framställs ha ett mer inåtvänt beteende och är mer självdestruktiva, samtidigt som pojkarna ofta beskrivs agera ut och försöka skada andra. Exempel på detta har vi också funnit i vår undersökning.

”Flickans tillstånd varierar. Under den första tiden efter att hon blivit inlagd på avdelning X mådde hon sämre och sämre och uppvisade flera symptom. Bl a skadade hon sig själv, rymde,

fick ångest attacker, blev inåtvänd och vägrade äta. Flickan har trots extra vakande personal lyckats göra sig själv illa och har vid upprepade tillfällen blivit sydd i armarna. Vissa av ångestattackerna har, trots medicinering, varit så kraftiga att hon har fått hållas tillbaka av

permanent sond. Flickan har också vid flera tillfällen lyckats lämna avdelningen. En gång hade hon hunnit skära sig och personalen hittade henne på tågrälsen i närheten av BUP. Vid

andra rymningar har personalen hittat henne innan hon hunnit göra sig illa. Vid de tillfällen flickan lämnat avdelningen i sällskap med personal har dock inget oförutsett hänt.” (Dom

224-07)

”Hon har uppvisat ett uppenbart självdestruktivt beteende och en bristande förmåga att skydda sig själv. Hon utsätter sig därmed för situationer som kan medföra allvarlig fara.” (Dom

559-07)

”Flickan utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för risker bland annat genom att inte äta och utebli från undervisning i skolan.” (Dom 1367-07)

Vi fann att flickor omhändertas på grund av att de uppvisar ett självskadebeteende och behöver skyddas från sig själva. Vi fann inga likande beskrivningar i de domar som

behandlade pojkarnas eget beteende. Samtliga citat kring nedbrytande beteende och flickor, tenderar att omfatta självskador. Ansvaret placeras på flickan genom användningen av uttryck som ”hon utsätter sig” och ”bristande förmåga att skydda sig själv”. Nedanstående citat visar hur detta skiljer sig från, vilka nedbrytande beteenden som tillskrivs pojkar.

"Han blev oroligare i skolan och agerade ut både mot barn och vuxna. Han var både verbalt och fysiskt aggressiv mot andra barn." (Dom 26-08)

"Pojken blir även aggressiv, hotfull och utåtagerande. Hans beteende är mycket impulsivt och är svårt att hindra eller förutse samt inbegriper ibland användande av tillhyggen. Efter utbrotten minns pojken ingenting. Detta beteende accelererar under perioder då pojken

upplever krav på sig, från till exempel skola eller i föräldrahemmet." (Dom 1547-07) "Han skrek ofta i klassrummet och kröp omkring på golvet. Han hamnade i ständigt konflikter och var inte snäll mot andra barn utan knuffades och använde fula ord. En utredning visade att

han hade rätt till förskola." (Dom 444-07)

Nedbrytande beteende för pojkar omfattar våld, aggressivitet och utåtagerande handlingar (Schlytter 1999 sid. 13ff). Likt det Schlytter framhäver i sin forskning tenderar pojkarna i domarna att vara utåtagerande och rikta sina handlingar utåt mot andra. Citaten kring nedbrytande beteende visar på hur flickor och pojkar har fostrats in i olika roller, samt olika

positioner i samhället. Hur de riktar sitt nedbrytande beteende kan ses som en bekräftelse på hur socialisation och fostran internaliserats i ungdomar, flickor och pojkar. Flickor ska vara tysta och ursäktande, samtidigt som pojkar får större utrymme att leva ut, experimentera och tänja på gränser.

"Pojken ingår i ett gäng som sprider oror och skräck på rasterna samt tilltalar flickorna nedvärderande." (Dom 444-07)

"Pojken anhölls misstänkt för grov misshandel. Av polisanmälan framkom att han utdelat två hugg med en kniv mot skulderbladet på en pojke samt utdelat tre knytnäveslag mot ansiktet på

en annan." (Dom 444-07)

”Pojken har bland annat varit aggressiv, hotfull mot både elever och lärare i skolan samt utfört skadegörelse i föräldrahemmet.” (Dom 1367-07)

I de fall där pojkar anses ha ett nedbrytande beteende beskrivs deras handlingar och fokus läggs på hur de beter sig mot andra, inte personliga egenskaper, så som sexualitet. De problem som ligger tillgrund för ett omhändertagande av pojkar handlar ofta om att de först och främst bryter mot lagar och inte normer kring sitt kön. Det är förbjudet att misshandla och hota, i det ligger deras avvikande beteende. Brottslig verksamhet är ett av rekvisiten för

omhändertagande enligt LVU, ett rekvisit som främst inbegriper pojkar (Gunnarsson och Schlytter 1999 sid. 18). Genusordningen rekonstrueras genom att uppmärksamma, kontrollera och tillrättavisa beteenden som är avvikande i samhällets ögon. I domarna yttrar sig detta genom att ungdomar omhändertas eller att föräldrar förlorar rätten till sitt barn. Vad som är rätt och fel i relation till kön blir tydligt i form av de insatser som används gentemot

flickor/pojkar och kvinnor/män.

5.3 Synen på kön

Vi har funnit exempel på beskrivningar av mammor som inte har förmågan att

uppmärksamma sina egna och sina barns känslor, samt att inte ha kunskapen i hur dessa känslor ska bearbetas. Vilket finns med i bedömningen i omhändertagandet och faller under rekvisitet att mamman brister i omsorg.

"Hon är också känslomässigt labil och har inte förmågan att härbärgera känslor. Detta leder till konsekvenser för barnen, då hennes känslor överförs direkt till dem utan någon reflektion

om hur det påverkar dem. Känslor som t.ex. ledsnad och förtvivlan, ilska, hämndlystenhet, bristande tillit och behov av omedelbar behovsstillfredsställelse går vidare till barnen utan att

filtreras." (Dom 735-07)

Synen på kön, skapas som en del av människors identitet. Vad som är rätt och fel för flickor respektive pojkar implementeras i deras uppfostran och speglas i samhället genom de råd och anvisningar föräldrar får. Kan föräldarna av olika anledningar inte följa de råd som finns kring uppfostran och kön, vad som är rätt och fel, anses de vara i behov av hjälp eller otillräckliga i sin föräldraroll (Magnusson 2002 sid. 136).

Det finns ytterligare omständigheter i hur rekvisiten bedöms annorlunda beroende på

klientens kön. Ett exempel på det är missbrukskriteriet, bland ungdomar som omhändertas på grund av det egna beteendet. Vi har funnit att missbruk får olika innebörd beroende på om det är en flicka eller pojke. Missbruk för pojkar har en vidare omfattning och tolereras i högre grad än vad flickors missbruk gör.

”Flickan har, då hon avvikit, vid flera tillfällen vistats på annan ort, stulit från affärer och missbrukat droger och druckit stora mängder alkohol. Flickan umgås med äldre kamrater och

med pojkar som av hennes omgivning inte bedöms vara bra för henne. Hon har, tillsammans med ytliga bekantskaper med brottsligt förflutet, vistats i mycket olämpliga miljöer.” (Dom

1030-07)

”För ett barn i flickans ålder måste bruk av alkohol anses nedbrytande. Hon har utöver att ha druckit alkohol haft självdestruktiva tendenser och därvid bl.a. försatt sig i situationer som

inneburit att hon mått dåligt efteråt.” (Dom 559-07)

Flickor som nyttjar alkohol och missbrukar droger anses vara avvikande, i likhet med pojkar som också gör det, dock skiljer sig beskrivningarna åt. Pojkarnas användning

uppmärksammas när de utvecklat ett missbruk och flickors bruk anses mer alarmerande och bör åtgärdas tidigare.

"Han var uppenbart drogpåverkad och modern noterade märken av injektioner i armvecken. Poliserna som tillkallats gjorde bedömningen att pojken var i så dåligt skick att han skickades

med ambulans till barnakuten i X. Läkarna konstaterade att han var drogpåverkad och visade positivt på hasch, amfetamin samt ecstasy." (Dom 1776-07)

”Han var vidare sällan hemma och det fanns en stor oro att han umgicks med människor som missbrukade droger… Han har vid samtal med socialtjänsten uppgett han regelbundet vistas i

missbruksmiljö och umgåtts med personer som regelbundet missbrukar olika former av droger. ” (Dom 1311-07)

I de fall där flickor har vistas i missbrukar miljöer, beskrivs det som att hon vistas i en

olämplig miljö, samtidigt som det konstaterades att även pojken umgicks med människor som missbrukade droger. Värderingar som placerar och gör att flickan i större utsträckning anses vara i behov av skydd, förmedlas genom uttrycket ”vistas i olämplig miljö”. Vilket visar på att flickor och pojkar bedöms olika på grund av sitt kön. Medan pojkars beteende och miljö inte uppmärksammas på samma sätt. Vilket riskerar att de utsätts för övergrepp, utvecklar ett missbruk och riskerar att råka illa ut. Synen på kön och missbruk, är negativt för flickor och pojkar, dock på olika sätt. Flickor riskerar att bli utsatta, precis som pojkar, men de

stigmatiseras även och hamnar bakom en slöja av normer och oskrivna regler kring sitt eget kön. Dessa kan i sin tur leda till att flickor far illa på grund av att de inte kan leva upp till det som samhället tillskrivit dem. Vissa av flickorna kan utveckla ett självskadebeteende på grund av utanförskap och stigamtisering. Pojkar riskerar att snabbt hamna i ett missbruk och skadas av det eftersom det är mer legitimerat att de nyttjar alkohol och droger. Även pojkar kan bli stigmatiserade och uppleva utanförskap vilket kan leda till ett självdestruktivt beteende. Den manliga normen är även snäv för pojkarna. De får svårt att bryta mot de mönster som råder kring, till exempel hur mycket alkohol man bör dricka för att passa in. Flickor vänder sin problematik inåt och pojkar riktar den utåt (Schlytter 1999 sid. 13).

5.4 Vem bär ansvaret?

Tidigare forskning visar att normer kring pojkar är mer tillåtande även i andra avseenden, samtidigt som normerna kring flickor bedöms vara mer strikta (Gunnarsson och Schlytter 1999 sid. 19). Flickor blir själva ansvariga för sina och ibland också andra handlingar,

samtidigt som ansvaret för pojkar flyttas över till föräldrarna, skolan och det övriga samhället (Schlytter 1999 sid. 137f ). Dessutom finns liknande beskrivningar av föräldrarna där

mamman hålls ansvarig samtidigt som pappan gör allt han kan:

"Pappan beskrivs ha en varm och kärleksfull relation till sin dotter och verkar vara den som denna själv vänder sig till. Han säger sig vara den som bestämmer. Han har dock själv

uttryckt att han har svårt att neka dottern något och som vuxen måste man stå för adekvata gränser." (Dom 986-07)

”Flickan beskrivs som en bestämd och manipulativ tjej och det är hon som bestämmer hemma. Flickan är medveten om att hennes pappa gör allt för henne och låter henne göra som hon vill. … Mannen har varit en bra pappa och är bra på att bjuda på sig själv men dålig på att

sätta gränser. Hans goda sidor är att han är för snäll” (Dom 387-08)

Ovanstående citat visar hur skulden läggs på dottern, att det är hennes fel att pappan inte kan stå emot och sätta gränser för henne. I de fall där kvinnan har svårt att sätta gränser för sina barn används andra begrepp och till och med andra förhållningssätt för hur kvinnan är

ansvarig och har det yttersta ansvaret för barnen (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 sid. 35). ”Kvinnan behöver hjälp med att bli starkare som mamma och kunna hålla regler och gränser mot barnen. Samtidigt måste hon stå upp mot pappan och framföra sin mening om vad som är

bra och inte bra för barnen.” (Dom 233-08, 716-08)

Ansvaret för barnens välmående och utveckling blir kvinnans uppgift och hon måste försäkra sig om att hon gör allt i sin makt att komma ifrån problemet, fast att det egentligen inte är på grund av henne som situationen uppkommit (Bjerrum Nielsen och Rudberg 1989 35f).

”Sedan länsrättens dom har hon tagit till sig domstolens bedömning samt försökt att ordna sin tillvaro så att hon kan stå emot pappans krav. Hon har ordnat så att han har besöksförbud, hon har flyttat till annan ort och hon har inlett en vårdnadsprocess för att erhålla ensam vårdnad. Dessa omständigheter utgör nu skäl att anta att hon numera har förmågan att stå emot pappans

krav att utlämna dottern till honom i den situationen att han är onykter.” (Dom 29-08) Kvinnan hålls som ytterst ansvarig för barnen och hon förväntas kunna leva upp till föreställningen om att kvinnor ska vara den ”goda modern”. Kvinnan, är i bilden av den traditionella familjen, ansvarig för hemmet och barnen. Kan kvinnan av någon anledning inte leva upp till bilden av en ”god mor” riskerar hon social degradering (Gunnarsson och

Schlytter 1999 sid. 151).

Vi har funnit ytterligare fall där flickor och pojkar bedöms efter olika normer och detta har yttrat sig i de domar vi granskat:

"Han valde att använda droger vid det tillfället eftersom han sedan skulle börja ta drogtester och då tänkt sluta med drogerna. Det skäl han haft till att använda droger var att han var ute efter att få kickar, inte på grund av abstinens eller några sociala problem. Han kan ha haft en

lite för optimistisk syn på droger men han är medveten om riskerna." (Dom 1776-07) ”Den omdömeslöshet som inträffar när man dricker alkohol samt flickans begåvningshandikapp gör flickan mycket utsatt för påtryckningar, vilket för henne kan

resultera i förödande och kränkande situationer.” (Dom 1030-07)

I dessa citat beskrivs hur ungdomen använder alkohol och även droger, dock förmedlas detta på olika sätt. Pojken ”valde att använda droger” och flickan blir omdömeslös och utsatt för påtryckningar som kan bli förödande och kränkande för henne, återigen handlar det om ansvar. Pojken gör sina egna val, flickan beskrivs som viljesvag. Då det anses mer avvikande för en flicka att använda alkohol och narkotika beskrivs förhållanden och situationer där hon blivit tvingad. Synen på pojkar förmedlar att det är mer accepterat för dem att tänja på gränserna (Gunnarsson och Schlytter 1999 sid. 19).

5.6 Flickan biologisk, pojken social

I de domar vi har tagit del av har det framkommit att pojkar oftare omhändertas på grund av sitt handlande, likt det Schlytter framhäver (1999 sid. 19) till exempel brottslig verksamhet och missbruk. Pojkarna kan ha begått brott av mer eller mindre allvarlig karaktär, så som att stjäla saker, skadegörelse och misshandel.

"Det kvinnliga och manliga subjektet beskrivs i rätten på olika sätt. Rätten definierar kvinnor utifrån biologiska och kroppsliga kriterier. När det gäller män, även män som utsätter kvinnor för våld, bestäms subjektet utifrån deras handlingar" (Schlytter 1999 sid. 19).

"En ny utredning startade med anledning av en anmälan från polisen som gripit pojken i samband med en bilstöld. Bilen kördes av pojkens bror och pojken satt bredvid. Båda misstänktes vid tillfället vara påverkade av narkotika. När polisen försökte stoppa dem körde

de ifrån polisen. Färden slutade i ett broräcke där pojken och hans bror försökte springa från platsen. Ett snabbtest visade att pojken var positiv för THC." (1776-07)