Handledning - hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter

Hälsa och samhälle

HANDLEDNING

– hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda

sjuksköterskestudenter

Linda Carlsson

Jenny Lundqvist

Examensarbete Malmö högskola

OV1052 Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

1

HANDLEDNING

– hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda

sjuksköterskestudenter

Linda Carlsson

Jenny Lundqvist

Carlsson, L & Lundqvist, J. Handledning. Hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet med föreliggande studie var att få ökade kunskaper om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. För att få det ställdes följande frågor: Hur känner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder? Hur ser sjuksköterskan på handle-darrollen? Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en vårdavdelning. Intervjuerna analyserades och resulterade i en huvudkategori: Sjuksköterskans syn på handledning. Den resulte-rar i fyra underkategorier: Handledningsrelationen, Handledarrollen, Handled-ningens fördelar och HandledHandled-ningens nackdelar. Sjuksköterskan ansåg att förtro-endet mellan handledare och student var betydelsefullt i handledningen. För att skapa detta förtroende var det viktigt att handledaren var en god förebild för stu-denten. Det positiva med att handleda ansåg sjuksköterskorna var att det gav dem visdom tillbaka. Det negativa var att de tyckte att det inte fanns tillräckligt med avsatt tid åt handledning.

2

SUPERVISING

– in what way the nurse interprets her part in

su-pervising student nurses

Linda Carlsson

Jenny Lundqvist

Carlsson, L & Lundqvist, J. Supervising. In what way the nurse interprets her part in supervising student nurses. Degree Project 10 credit points. Nursing

Pro-gramme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.

The purpose of this study was to gain further knowledge in what way the nurse interprets her part in supervising student nurses. To get the knowledge following questions were asked: How does the nurse feel about supervising student nurses? How does the nurse act when she is supervising? In what way does the nurse in-terpret her part in supervising? The study is empirical and was carried out through qualitative interviews with six professional nurses on a ward. The interviews were analysed and resulted in one main category: The nurse’s view of supervising. The main category resulted in four sub categories: The relations in supervising, the role in supervising, the positive parts of supervising, and the negative parts of supervising. The nurse thought that trust between supervisor and student was im-portant in supervising. To create this trust it was imim-portant that the supervisor was a good model for the student. The nurses’ thought that the positive thing with su-pervising was that it gave them wisdom. The negative thing was that they thought that there was not enough time for supervising.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Handledare och handledning 4

Handledarrollen 5

Handledningsprocessen 6 Historik 6 Lagstiftning 7 Tidigare forskning 7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8

METOD 8 Etiska överväganden 9 Urval 9 Datainsamling 9 Bearbetning/analys av data 10 Kodning av data 10 Tolkning av data 11 RESULTAT 11 Handledningsrelationen 12 Förhållningssätt 12 Handledarrollen 13 Förebild 13 Handledningens fördelar 13 Visdom 14 Handledningens nackdelar 14 Tidsbrist 14

Övrigt om sjuksköterskans syn på sin handledarroll 15

DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Etiska överväganden 16 Urval 16 Datainsamling 16 Bearbetning/analys av data 17 Resultatdiskussion 18 Handledningsrelationen 18 Handledarrollen 18 Handledningens fördelar 19 Handledningens nackdelar 19 SLUTSATSER 20 REFERENSER 22 BILAGOR 24

4

INLEDNING

Under sjuksköterskeutbildningens gång har vi fått erfara att studenterna upplever handledningen i den kliniska utbildningen på olika sätt. Det har bidragit till tankar kring vilka faktorer det är som medverkar till en bra handledning. Vi har även funderat över vad det är som gör att en del studenter får bättre kontakt och känner sig mer sedda av sin handledare än andra. Med examensarbetet sågs en chans till att kunna utforska detta område ur ett sjuksköterskeperspektiv och lyfta fram sjuksköterskornas synpunkter i ämnet.

Med föreliggande studie önskar vi kunna frambringa kunskap och bättre förståelse för hur det är att som sjuksköterska handleda studenter. Det kan i sin tur främja förståelsen mellan sjuksköterska och student och bidra till en mer meningsfull handledning. En väl fungerande handledning anser vi vara av största vikt, då den-na utbildningsform utgör en stor del inför förberedelsen till legitimerad sjukskö-terska.

Sjuksköterskorna/handledarna och studenterna benämns genomgående i studien som hon, oavsett om det är en man eller kvinna. Denna benämning används inte ur ett genusperspektiv utan endast för att underlätta studiens läsbarhet.

BAKGRUND

Det övergripande syftet med handledningen är att studenterna ska nå en yrkes-mässig utveckling samt identitet, för att i sin tur säkra vårdkvaliteten för patienten (Pettersson & Vahle, 1997). Detta påstående kan även beskrivas som ”målet för handledningen är en god omvårdnad för den enskilde patienten”

(a a, s 59).

För studenten är bekräftelse en av de främsta kvaliteterna i handledningen. Hand-ledaren har en central uppgift som innebär att bekräfta studenten genom att visa att hon ser och lyssnar på henne. Det är viktigt att man som student blir sedd och mottagen som man är, då det bidrar till att man gör detsamma för patienten (Petersson och Vahle, 1997).

Enligt Hedin och Olofsson (1998) belyser Pilhammar Andersson (1997) att det både finns positiva och negativa sidor med att vara handledare. Positivt är att det förs in nya kunskaper på avdelningen och negativt är att handledaren ständigt har en följeslagare vid sin sida och alltid behöver tänka högt.

Definitioner

För att tydliggöra innebörden av vad som avses med handledare och handledning i föreliggande studie, har författarna valt att definiera dessa begrepp.

Handledare och handledning

Ordet handledare betyder ”person som (yrkesmässigt) ger hjälp och anvisningar till någon, som dock till stor del arbetar självständigt” (Nationalencyklopedins ordbok 1, 1995, s 608).

5

Enligt Lauvås och Handal (1993) är en handledare:

• en internt rekryterad person från utbildningen eller yrkesverksamheten • en person som har formellt högre status än den som får denna form av

handledning,

• en person som kan ge order och bestämma hur arbetet skall utföras • en person som har rätt att kombinera handledningen med krav på

inspek-tion och kontroll.

Ordet handledning beskrivs som ”hjälp och anvisning vid friare studier eller annat arbete” (Nationalencyklopedins ordbok 1, 1995, s 608).

Petersson och Vahlne (1997) belyser handledning som:

• något som kommer den studerande till del

• en handling när någon van yrkesutövare visar lärlingen hur arbetet går till • något som har att göra med stöd och hjälp i det vardagliga

omvårdnadsar-betet med patienten

• något som handlar om utveckling inom det egna yrkesområdet • en gruppdynamisk träning.

I Persson (1992) definieras handledning av Selander och Selander med att ”hand står för närhet, det måste finnas kontakt mellan den studerande och handledaren” samt att ”ledning står för struktur, överblick, planering, genomförande och sum-mering” (a a, s 5).

Lauvås och Handal (1993) indelar handledning, såsom det brukas i dagligt tal, i fyra olika områden:

• yrkesteoretisk handledning • uppgiftsinriktad handledning • studie-/yrkeshandledning • personlig handledning.

Yrkesteoretisk handledning anses vara den handledning som äger rum i samband med yrkesmässig verksamhet. Uppgiftsinriktad handledning sker i samband med skriftlig framställning. Studie-/yrkeshandledning sker i samband med information och yrkesvägledning samt personlig handledning som sker i samband med rådgiv-ning (a a).

Den handledning som belyses i föreliggande studie faller under den definition som Lauvås och Handal benämner yrkesteoretisk handledning.

Handledarrollen

Handledaren är en erfaren yrkesperson och ska genom handledarrollen uppnå de mål för handledning som ingår i sjuksköterskeutbildningens utbildningsplan (Carlsen m fl, 1986). De förväntningar som riktas mot handledarrollen lägger handledaren grunden till och denna roll förutsätter reell och formell kompetens. Handledaren har makt i sin roll och därav måste etiska värderingar och förmågan att ta konsekvensen av dem, ingå i handledarkompetensen (Tveiten, 2000).

6

Handledaren måste vara medveten om handledningens olika gränsområden och om sin egen roll, vad den präglas av, vilka förväntningar som ställs och hur rollen ska tillvaratas (Tveiten, 2000).

Den ledande uppgiften för handledaren är att kunna leva sig in i hur den handled-de (stuhandled-denten) tänker och känner inför sin arbetsuppgift. Handledningen ska präg-las av god kvalitet och ha det som ledstjärna. Handledarrollen ska innehålla med-vetenhet i både tanke och handling. De kunskaper som handledaren ska ha är framförallt självkännedom och kunskap om människor i samspel. Handledaren måste även vara kunnig inom det område som utgör grunden för handledningen (Petersson och Vahlne, 1997).

Handledningsprocessen

Handledning är en social process där dialogen mellan handledaren och studenten är verksam. Handledaren försöker med hjälp av ord få till ett öppet men strukture-rat samtal, samtidigt som handledaren och studenten utforskar den studerandes praktiska omvårdnadsarbete. I handledningsprocessen är det acceptans, förståelse och merförståelse som är det centrala. De kunskaper, färdigheter och förhållnings-sätt som ger bra yrkeskunnande samt ansvar och medmänsklighet, måste utveck-las och medvetandegöras för att bli en bra handledare (Carlsen m fl, 1986). Handledning är även en pedagogisk process som ska forma och utveckla den stu-derande och sjuksköterskan personligt, yrkesmässigt och professionellt. Detta för att sjuksköterskan ska hantera de arbetsuppgifter som hon har påtagit sig på bästa möjliga sätt. Handledningen kan kännetecknas av att det läggs tyngdpunkt på den yrkesmässigt professionella och personliga upplevelse som den studerande har i det direkta arbetet med patienter. Den kliniska handledningen fokuserar på den patientinriktade och utåtriktade delen av sjuksköterskefunktionen. När det talas om handledning i omvårdnad menas läran om genomförandet av det lärande som en erfaren sjuksköterska (handledaren) ger till en mindre erfaren kollega (studen-ten) (a a).

Historik

Tiden före år 1920 förekom handledning endast på vissa av de större sjuksköters-keskolorna och i liten omfattning av en utbildad ”sköterska”. Det var brist på teo-retiska inslag och det mest framträdande i utbildningen var det tunga arbetet (Chekol, 2003).

Efter år 1947 blev det alltmer vanligt med en speciell lärare på klinikerna, anställd av sjuksköterskeskolan. Denna lärare, titulerad kliniklärare eller instruktionsskö-terska, hade ansvar för undervisning av vissa moment under praktiken (a a). På 1960-talet var handledningen avdelningssköterskans ansvar. Det var hon som gav eleven inlämningsuppgifter utifrån sjuksköterskans funktion att assistera läka-ren. Hennes övriga uppgifter medgav dock inte tidsutrymme för uppgiften att handleda, varför assistentsköterskan vanligtvis kom att handleda studenterna. Handledningen tycks mestadels ha handlat om kontroll och fostran till disciplin genom dolda regelsystem (a a).

År 1977 beskrivs ofta som en brytningstid. Sjuksköterskeutbildningen skulle inte längre ges som lärlingsutbildning, utan den studerande skulle ”gå bredvid i prakti-ken” (a a).

7

Under år 1981 och ända in på 1990-talet tilldelades de studerande traditionellt en underordnad elevroll och position. Handledningen var under början av perioden odefinierad till sin innebörd, likaså vem som skulle ansvara för handledningen. Vårdlärare och handledande vårdpersonal tycks omväxlande haft olika roller och ansvar, vilket påverkat de studerandes möjligheter till lärande (Chekol, 2003). Efter år 1993 började sjuksköterskeutbildningen alltmer sträva efter en ökad aka-demisering. Handledningen utmärktes och utmärks än i dag av att den studerande har en yrkesverksam sjuksköterska som handledare (a a). Praktiken med handled-ning är dock fortfarande mer lik lärlingsutbildhandled-ning, och anses inte hålla de hög-skolemässiga kraven med vetenskaplighet och akademisk skolning

(Pilhammar Andersson, 1997).

Lagstiftning

I allmänna råd från socialstyrelsen (SOSFS 1995:5) står det skrivit att sjukskö-terskan med specialisering inom sitt yrkesområde, måste kunna informera enskil-da patienter och deras närstående, samt handleenskil-da och undervisa studenter och me-darbetare.

I högskoleförordningen (SFS 1993:100) står det skrivit om att sjuksköterskeexa-men erhålls efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 120 poäng. För att erhålla denna examen ska studenten bland annat förvärvat förmågan att undervisa patienter och deras närstående samt kunna handleda vårdpersonal.

Tidigare forskning

Enligt Chekol (2003) påbörjades merparten av den empiriska forskningen om sjuksköterskeutbildningen under mitten av 1980-talet. Det var inte förrän under 1990-talet som denna forskning började publiceras i större omfattning. Forskning-en visar Forskning-entydigt, oavsett vad som fokuseras på, att innehållet i handledningForskning-en var väsentlig för den praktiska sjuksköterskeutbildningens utfall.

Chekol (2003) belyser i sin avhandling sjuksköterskors handledning av sjukskö-terskestudenter ur ett pedagogiskt synsätt. Handledningens innehåll och form be-skrivs utifrån ett undervisnings- och lärandeperspektiv. Syftet var att utforska in-nebörden i handledningen som undervisningsform, i kontexten med sjuksköters-keutbildningens praktik. Resultatet visade på att de handledda och deras handleda-re i första hand uppfattade handledning som en social handleda-relation av existentiell och personlig karaktär.

I Pilhammar Anderssons avhandling (1997) belyses handledningen såsom den bedrivs inom den somatiska sjukhusanslutna vården. Hon anser att när det gäller den kliniska utbildningen läggs allt mer ansvar på de handledande sjuksköterskor-na. Syftet med Pilhammar Anderssons studie var att visa vad som görs till innehåll och under vilka betingelser som handledningen sker inom den traditionella vår-den, samt vad som försiggår i samspelet mellan handledare och student. Resultatet av studien visade att det saknades en plan för hur handledningen ska bedrivas. Det fanns inte någon utvärdering eller granskning av handledningen på avdelningen. Handledningen är situationsbunden och sker spontant i den uppkomna situationen.

8

Severinsson och Hallberg (1996) klarlägger i sin artikel handledarens syn på sin ledarroll i den kliniska handledningsprocessen i omvårdnaden. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas syn på olika handledarestilar, deras personliga kvalitéer, deras ledarroll och utvecklandet av handledarstilarna. Resul-tatet visar två specifika stilar som sjuksköterskorna ofta intog, den känslosamma och den kognitiva handledarestilen. Den känslosamma stilen är viljan och förbe-redandet till förståelse samt att frambringa äkta känslor och bekräftelse. Den kog-nitiva stilen är handledarens syn på ledarrollen som visade att praktisk teknik samt ansvar för det övergripande i handledningen värderades högt.

I Halletts artikel (1997) beskrivs hur studenten lär genom reflektion i samhället. Hon använder Schon´s teori att praktiskt öva i sjuksköterskeutbildningen. Syftet var att se om det fanns likheter mellan Schon´s teori och studiens datamaterial. Resultatet stämde överens med denna teori och visade även vikten av att handle-daren är insatt i den utbildningsnivå som studenten befinner sig på. Det beskrivs även som betydelsefullt att handledaren hjälper studenten att knyta samman teorin med praktiken.

Tidigare forskning har främst belyst handledning ur en pedagogisk synvinkel. Författarna ville få fram hur sjuksköterskan känner inför att handleda, då det kan bidra till bättre förståelse mellan sjuksköterska och student. Om inte sjuksköters-kan känner ett engagemang sjuksköters-kan det möjligtvis leda till att hon inte optimalt lär ut sin kunskap i omvårdnad till studenten. Det som låg närmast i relevans till före-liggande studie var Pilhammar Anderssons avhandling (1997). Hon belyser vad handledningen ska innehålla samt interaktionen mellan sjuksköterska och student.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor ser på sin roll att handle-da sjuksköterskestudenter. Författarna ville lyfta fram sjuksköterskornas synpunk-ter på ämnet, både positiva som negativa.

Syftet mynnade ut i följande frågeställningar:

• Hur känner sjuksköterskan inför att handleda sjuksköterskestudenter? • Hur går sjuksköterskan tillväga då hon handleder?

• Hur ser sjuksköterskan på handledarrollen?

METOD

Föreliggande empiriska studie utfördes med hjälp av kvalitativa forskningsinter-vjuer. Denna metod ansågs lämplig till studien då den gav författarna möjlighet att träffa deltagarna personligen. Kvale (1997) styrker detta resonemang att en kvali-tativ forskningsintervju är bra, då man vill beskriva en persons livsvärld i avsikt att tolka dess mening. Intervjun är en mellanmänsklig situation, ett samtal mellan två parter om ett tema av ömsesidigt intresse (a a).

9

Genom dialogen utvecklas kunskapen i detta mänskliga samspel som intervjun ger. Dahlberg (1997) belyser att intervjuer är metoder som är väl anpassade då man undersöker kvalitativt präglade företeelser.

En intervjuguide användes (bilaga 1) som redskap under intervjuerna med enkla och korta frågor, som följdes i tur och ordning. Detta ansågs vara ett bra stöd då guiden enligt Kvale (1997) anger de ämnen som är föremål för undersökningen, samt i vilken ordning de tas upp under intervjun. Intervjuerna var halvstrukturera-de vilket Hartman (2004) menar är att halvstrukturera-de intervjuahalvstrukturera-de får frågorna ställda i ord-ning, men ges möjlighet att formulera sig fritt.

Etiska överväganden

På grund av tidsbrist skickades ansökan till det lokala etikprövningsrådet vid Häl-sa och Häl-samhälle, Malmö Högskola, innan godkännande inkommit från verkHäl-sam- verksam-hetschefen. Ansökan blev godkänd 2004-10-27 under förutsättning att tillstånd från verksamhetschefen inkom, vilket så skedde snart därefter.

Innan intervjuerna påbörjades fick deltagarna ett informationsformulär (bilaga 2) tilldelat sig, där studiens syfte och tillvägagångssätt stod förklarat. Samtidigt un-dertecknade de en samtyckesblankett (bilaga 3). Författarna försäkrade deltagarna full anonymitet, vilket innebar att namn och födelsedatum inte skulle finnas med i studien. Deltagarna fick även förklarat att banden skulle förstöras efter studiens slutförande.

Urval

Antalet deltagare i de flesta intervjustudier brukar vara 15 ± 10 personer, men beroende på den tid och de resurser som finns tillgängliga kan antalet variera. Det kan ibland även räcka med en deltagare, då syftet är att förstå denna särskilda per-sons livsvärld (Kvale 1997). På grund av den tid och de resurser författarna hade till studien valdes sex personer ut att intervjuas. Undersökningen utfördes vid en vårdavdelning på ett universitetssjukhus i södra Sverige.

Efter samtal med avdelningsföreståndaren valde hon ut sex sjuksköterskor lämpli-ga för intervju, motsvarande författarnas inklusionskriterier för deltalämpli-gande i studi-en. Enligt avdelningsföreståndaren fanns det inte fler än dessa sex personer som uppfyllde kriterierna. Kriterierna var att deltagarna skulle ha arbetat minst fem år som legitimerade sjuksköterskor och varit handledare åt sjuksköterskestudenter minst fem gånger.

Datainsamling

Innan studiens start utfördes en pilotintervju på avdelningen med en sjuksköterska som inte ingick i studien. Detta gjordes för att testa frågorna i intervjuguiden så de besvarade studiens syfte. Det visade sig att guiden inte var fullt tillräcklig, så den utökades med sex frågor (bilaga 4). Enligt Kvale (1997) är det viktigt att genom-föra en pilotintervju innan projektintervjuernas start. Det ökar förmågan till att skapa ett tryggt och stimulerande samspel mellan deltagare och intervjuare. Intervjuerna i föreliggande studie genomfördes vid tre olika ställen, på grund av att samma rum inte var tillgängligt vid samtliga intervjutillfällen. Dessa ställen var i dagrummet och personalrummet på avdelningen eller i personalrummet precis utanför avdelningen. Tidpunkten för intervjuernas genomförande bestämdes efter sjuksköterskornas önskemål och arbetsscheman.

10

Båda författarna satt med under intervjuerna, men turades om att vara intervjuare och observatör. Observatörens uppgift var att sitta tyst bredvid intervjuaren och sköta bandspelaren. Hon antecknade eventuella icke verbala uttryck samt skrev en kort sammanfattning av intervjun. På så sätt blev svaren inte endast inspelade på band, utan det gavs även möjlighet att tyda kroppsspråk och uttryck. Det bidrog i sin tur till att sjuksköterskornas ärliga och individuella uppfattningar om handle-darrollen lättare kom fram. Enligt Kvale (1997) bör intervjuaren vara kunnig på det område som är föremål för undersökningen, kunna samtala och lyssna på del-tagarens speciella sätt att uttrycka sig.

Inför varje intervju presenterade författarna sig och studiens syfte. De frågade även om sjuksköterskans ålder, tidigare utbildning och hur många gånger hon varit handledare. Intervjun avslutades med att en kort sammanfattning av inter-vjun lästes upp av intervjuaren och deltagaren fick frågan om det var något hon undrade över. Intervjuerna tog 20 - 45 minuter och samtliga deltagare var väldigt positiva till att medverka i studien. Alla deltagare medgav sitt samtycke till att intervjuerna spelades in på band.

Kvale (1997) anser att det är betydelsefullt med en ram åt intervjun. Med det me-nas att deltagaren innan intervjuns start blir informerad om syftet med studien. Intervjun ska avslutas med att intervjuaren läser upp en sammanfattning om vad som sagts. Deltagaren får möjlighet att kommentera och fråga om något varit oklart. Vidare nämner Kvale att det även är viktigt att användandet av bandspela-ren beskrivs.

Bearbetning/analys av data

Direkt efter varje intervjus genomförande transkriberades banden ordagrant av den person som intervjuat. Observatören skötte bandspelaren och fanns med som ett hörstöd. Dahlberg (1997) belyser transkriberingen som ett bra sätt att underlät-ta analysarbetet, och att texten då ska skrivas ned i sin helhet så noggrant som möjligt.

Enligt Kvale (1997) finns det risker med transkribering, till exempel att den per-son som skriver ut intervjuerna inte riktigt hör och förstår vad som sägs. Det råd som Kvale ger för att undvika denna risk är att forskaren själv skriver ut intervju-erna. Om en annan person än den som intervjuat transkriberar är det viktigt att forskaren lyssnar igenom banden och kontrollerar texten noga. Det anges även som en fördel att utskriften sker tidsmässigt så nära intervjutillfället som möjligt. När transkriberingen av föreliggande studie var slutförd, lästes alla intervjuer ige-nom noggrant. Författarna strök upprepningar och överflödiga ord i den transkri-berade textmassan. De transkritranskri-berade intervjuerna analyserads enligt Hartman (2004) och hans analysfas. Denna analysfas består av de två momenten kodning och tolkning av data.

Kodning av data

Kodning av data innebär att man reducerar, organiserar och kategoriserar materia-let. Det första är att finna de begrepp i textmassan som är intressanta. Det andra är att finna kategorier som hjälper till att tolka och förstå de företeelser som är av intresse (Hartman, 2004).

11

Att finna begrepp styrs i första hand av de frågor som satts upp som grund för undersökningen. Koncentrationen ligger på det som är mest framträdande och som förekommer ofta, samt det som verkar vara en viktig del i deltagarnas liv. Att skapa kategorier görs efter att alla de intressanta begrepp som är relevanta för studien är funna. Det innebär en sammanföring av alla de begrepp som handlar om samma sak. En av kategorierna utgör huvudkategorin, den kategori som är viktigast för alla deltagarna. Alla övriga kategorier skall stå i relation till denna huvudkategori (Hartman, 2004).

Under kodningen lästes det transkriberade materialet upprepade gånger av de båda författarna. Efter detta reducerades textmassan för att sedan åter läsas igen. Be-greppen togs ut med hjälp av att de förkortade svaren skrevs upp på en whiteboard tavla. Därefter fördes de gemensamma begreppen samman och utifrån dessa fann författarna en huvudkategori och fyra underkategorier.

Tolkning av data

Hartman (2004) beskriver att tolkningen är tänkt att resultera i en teori efter att kategorierna är skapade. För bildningen av denna sätts de olika kategorierna i re-lation till varandra och då skapas en analytisk-induktiv teori. På detta sätt fås en bild av hur de olika meningsbärande företeelserna hänger samman för deltagarna. I föreliggande studie kom författarna fram till att tillit och trygghet hör samman med företeelsen förhållningssätt. Förmedla kunskap och guida hör samman med företeelsen förebild. Utvecklande och stimulerande hör samman med företeelsen visdom. Otillräcklighet inför studenten hör samman med företeelsen tidsbrist. Analytisk-induktiv teori innebär att man väntar med att analysera datamaterialet tills all data är insamlad. Detta för att tidiga idéer kan påverka sättet att intervjua och observera. Det är därmed viktigt att datainsamlandet är så teorineutralt som möjligt (a a). Den analytiska-induktiva teorin i föreliggande studie kunde genom-föras eftersom författarna väntade med att analysera datamaterialet tills all data var insamlad.

Citat från sjuksköterska 1-6 togs fram från den transkriberade texten och fördes in under respektive underkategori. Författarna utformade även en schematisk bild som beskriver huvudkategorins relation till de fyra underkategorierna.

RESULTAT

Samtliga deltagare var kvinnor i åldrarna 31-53 år, fem av de sex hade gått någon handledarutbildning. En översikt över de bildade kategorierna och deras relation till varandra visas i figur 1.

Huvudkategorin benämns som sjuksköterskans syn på handledning. De fyra un-derkategorierna är:

• handledningsrelationen • handledarrollen

• handledningens fördelar • handledningens nackdelar.

12 Figur 1. Kategoriöversikt

Nedan följer en redovisning av de fyra underkategorierna.

Handledningsrelationen

Mest betydande i handledningsrelationen ansågs överlag vara ett gott förhåll-ningssätt. Detta förhållningssätt mellan sjuksköterska och student skulle främst bestå av tillit och trygghet.

Förhållningssätt

Det framkom som viktigt att sjuksköterskan kunde lita på sin student för att våga släppa studenten till att arbeta självständigt under den kliniska utbildningen. Det var även betydelsefullt för sjuksköterskorna att studenterna kände sig trygga med dem som handledare. Sjuksköterskorna beskrev att studenten måste våga komma till dem för råd och uppbackning.

”/…./ att kunna lita på min elev, det är absolut det viktigaste /…./ känna att hon inte delar medicin utan att fråga mig om hon är osäker.” (Ssk 1)

”Att man litar på varandra. Det är det viktigaste, att man har en god kommunika-tion mellan varandra, att man förstår varandra /…./.” (Ssk 2)

”När en studerande först kommer då är det primära tryggheten och ömsesidig, vad ska jag säga att man törs lita på varandra, att man bygger upp någonting det är det primära. Nyckeln till det är ju att man får den där goda kontakten tror jag, tilliten till varandra så klarar man allt.” (Ssk 3)

Handledningsrelationen Handledningens fördelar

förhållningssätt – tillit och trygghet visdom – utvecklande och stimulerande Handledningens nackdelar förebild – förmedla kunskap och guida tidsbrist – kunskapsbrist Handledarrollen SJUKSKÖTERSKANS SYN PÅ HANDLEDNING

13

”/…./ det primära för mig är att jag ger dem en slags känsla och trygghet /…./ att de kan komma med alla frågor om stort och smått.” (Ssk 4)

”Att sjuksköterskestuderande känner sig trygga med mig som handledare först och främst, att den sjuksköterskestuderande känner att han/hon kan utvecklas själv här. Men också det primära är att det är högt i tak mellan den studerande och handledaren.” (Ssk 6)

Handledarrollen

Sjuksköterskan har en central roll i handledningen och är betydelsefull för hur studenten utvecklas och växer i sin utformning. Då sjuksköterskorna beskrev vad som skulle ingå i handledarrollen framkom vikten av att vara en god förebild. I denna förebild belystes främst konsten av att kunna förmedla kunskap och guida studenten. Att guida förklarades av en sjuksköterska som att ta hand om och leda vid handen. Det förklarade hon som ”/…./kom här så ska jag visa dig vägen.” ( Ssk 3)

Förebild

Sjuksköterskorna ansåg att det var mycket viktigt att föregå med gott exempel, då de ville vara en god förebild åt studenterna. De menade att de studerande måste ges möjlighet till förståelse omkring hela patienten.

”Det är att vara ett exempel och visa på vad man ska titta på och hur man ska göra och låta den studerande vara med i allting som man gör.” (Ssk 5)

”Att vara en god förebild, ja jag säger det igen, lyhördheten inför patientens be-hov /…./ prata mycket med de studerande om mina tankar kring patienten och patientens behov /…./ visa så mycket som möjligt, så många situationer som möj-ligt så att den studerande får se så mycket som möjmöj-ligt kring olika situationer.”

(Ssk 6)

” /…./ förstår hur man beter sig bland patienterna /…./ försöker bemöta patienter var de befinner sig rent psykiskt. Och så är det den sociala biten se till att den studerande liksom kommer in i gruppen och vet hur man beter sig hos oss.”

(Ssk 4)

”Jag låter dem för det första gå med undersköterskorna någon dag, för att se rik-tigt /…./ så här är bäst för den här patienten för det är så väldigt individuellt god omvårdnad.” (Ssk 1)

”Vi går mycket kanske tillsammans och att vi försöker reflektera tillsammans /…./ så vi tillsammans har en dialog /…./ skönt för henne att veta att det här har du klarat jättebra /…./ att du har fått en helhetssyn på patienten.” (Ssk 2)

”Det är att man arbetar nära den studerande att man är tillsammans /…./ de föl-jer mig och observerar mig och lyssnar på mig och ser hur jag säger sakerna /…./ god omvårdnad det anser jag är att man har sett helheten hos patienten och ser patienten från topp till tå så att säga /…./ då ser de ju att den helhetssyn som vi har och ska ha, den ska ju guida de andra igenom arbetet.” (Ssk 3)

14

Handledningens fördelar

Det positiva med handledningen ansåg sjuksköterskorna vara att man hela tiden stärks och inspireras i sin yrkesroll. Det belystes att en god handledare måste hålla sig ajour med all ny kunskap. Handledningens fördelar belystes främst vara att det gav utökad visdom, vilket i sin tur belystes som utvecklande och stimulerande.

Visdom

Att handleda studenter tyckte sjuksköterskorna gav dem mycket tillbaka. Det som lades tyngdpunkt på var stimulansen i att det kändes utvecklande för dem själva och studenten. Sjuksköterskorna såg handledningsperioden som ett bra tillfälle att lära sig något nytt.

”Jo, det är väl det här att man får lite mera utveckling, lite mera nya saker, lite mera vad som händer liksom på sjuksköterskeområdet. Och därför tycker jag att det är bra att ha studerande för då berättar de. Det tycker jag är jätteroligt, att vi lär oss något.” (Ssk 3)

”/…./ det är kul, jättekul och se att samtidigt att studenterna växer i sin roll och de blir jätteduktiga alltså….visst utvecklas man /…./ de har lite tips, lite nyheter från skolan.” (Ssk 2)

”/…./ de tvingar mig ju att tänka /…./ de frågar ju om allt och jag vet inte allting, så jag lär mig mycket av dem /…./ jag tycker det är roligt.” (Ssk 4)

”Det är att man får tänka efter själv, vad man gör, varför man gör det och hur man gör det /…./ det händer ju saker hela tiden ju i utvecklingen, så att då får man lite input från skolvärlden /…./ så att jag tycker man lär sig.” (Ssk 5) ”/…./ att handleda det är ju åter igen som jag kommer till en morot för att ni som studerande har nya kunskaper /…./ det är nog mest det som jag tycker känns posi-tivt /…./ på det sättet så lär ju jag mig jättemycket /…./ genom att ha en stude-rande så följer man med i tiden också.” (Ssk 6)

”/…./ fin respons från eleverna de är tacksamma att lära tycker jag /…./ när de gått här några veckor känner man de är säkrare och säkrare, det är underbart för en annan då. Jag lär mig mycket av elever /…./ jag kan ta fram labb och jag kan skriva omvårdnadsepikris det här viktigaste, men jag kan ju inte några fines-ser med datan men eleverna kan det, jätteduktiga.” (Ssk 1)

Handledningens nackdelar

Det som främst framkom som negativt i handledningen var att sjuksköterskorna ofta kände sig pressade tidsmässigt. De ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid avsatt för handledningen, vilket resulterade i att de inte kunde lära ut sin kunskap på bästa sätt.

Tidsbrist

För att studenten ska få möjlighet till att se helheten så krävs avsatt tid till studen-ten. Denna tid ska innefatta bland annat feedback och reflektion så att handled-ningen blir så tillfredställande och lärorik som möjligt. Två sjuksköterskor förkla-rade det även som något betungande att man som handledare oftast har studenten vid sin sida. Det medför att arbetet tar längre tid, då man alltid måste tänka högt, berätta vad, hur och varför man gör saker och ting.

15

”Ja, jag tror i alla fall att det är viktigt att man får ha den här tiden, då det är ju det som oftast fattas, att det är något av det viktigaste /…./ att man får den här reflektionen, det har jag också förstått att den är väldigt viktig /…./ feedback un-der dagen och att jag själv också får det för man kanske inte gör allting själv perfekt då.” (Ssk 3)

”Det är att ge tid till att få vara handledare /…./ att få tid och till reflektion efter ett arbetspass, det är inte alltid man har det.” (Ssk 5)

”/…./ tiden räcker inte till. Jag skulle vilja sitta ner med min elev mycket mer. Mer tid ja /…./.” (Ssk 1)

”Att inte ha tid att inte vara tillräcklig för den studerande.” (Ssk 6)

”Det negativa är när vi har ont om tid och personal /…./ det värsta är tiden, när man inte har tid till dem.” (Ssk 4)

”/…./ om det är väldigt stressigt, känner att vi kanske inte har den tid vi vill /…./ ge mer tid alltså, mer avsatt tid.” (Ssk 2)

Övrigt om sjuksköterskans syn på sin handledarroll

Det belystes att sjuksköterskorna ansåg att man skulle ha lov att välja om man vill vara handledare eller inte. De tyckte även att alla kolleger borde gå handledareut-bildningen för att ge bättre kvalité åt handledningen. Överlag tyckte deltagarna att studenter med dagens utbildning känns väl förberedda inför sitt yrke. Detta på grund av att dagens utbildning innefattar ökad kunskap inom forskning och om-vårdnad. Sjuksköterskorna känner stort stöd från de kliniska lärarna och då speci-ellt när något problem tillstöter. Problemet belystes framförallt vara när handle-darna var tvungna att underkänna en student. Att underkänna en student var dock något som sällan skedde för samtliga sjuksköterskor.

Att vara handledare åt en student med annan etnisk bakgrund utgjorde inte någon skillnad i handledarrollen, sjuksköterskorna såg till individens personliga egen-skaper. Studenterna förklarades kunna hjälpa till att skapa en god handledning genom att vara väl förberedda inför den kliniska utbildningens start. Studenterna kunde förbereda sig genom att läsa in sig på vad för slags patienter som finns på den rådande avdelningen samt ha en egen målbeskrivning utformad. De studenter som skulle påbörja sin kliniska utbildning på den avdelning där deltagarna i studi-en jobbade, fick hemskickat ett välkomstbrev innan praktikstartstudi-en. Brevet inne-håller utförlig information om avdelningen och dess patienter och var mycket uppskattat.

DISKUSSION

Diskussionen är uppdelad i en metod- och resultatdiskussion, där det belyses vad som kan ha varit för- och nackdelar i föreliggande studie.

Metoddiskussion

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter.

16

Riskerna med att utföra forskningsintervjuer var författarnas oerfarenhet att inter-vjua samt att deltagarna kunde ha tackat nej på grund av tidsbrist och ointresse. Andra alternativ till empiriska studier kunde ha varit att använda sig av enkäter eller observationer av deltagarna. Dessa metoder valdes bort av författarna på grund av det inte ansågs finnas tillräckligt med tid vid studiens genomförande. Enkäter kan även resultera i ett stort bortfall, då risken är stor att de inte blir ifyll-da och tillbakalämnade.

Etiska överväganden

Kvale (1997) beskriver att studiens fördelar ska överväga skaderisken för delta-garna. Det anses denna studie göra, då det enligt författarna inte bedöms finnas några etiska hinder för studiens genomförande. Deltagarna har inte utsatts för nå-gon skaderisk och deras identitet har inte röjts.

Urval

Samtliga intervjuer utfördes på en och samma vårdavdelning vid ett universitets-sjukhus i södra Sverige. Syftet med studien krävde inte en undersökelse av någon specifik avdelning eller jämförelse mellan olika avdelningar. Det då avsikten till studien var att undersöka hur sjuksköterskan generellt känner inför handledarrol-len. Det som eventuellt kan ha påverkat resultatet är att de sex sjuksköterskorna i studien arbetar tillsammans. De kan ha talat med varandra om studien mellan in-tervjuernas gång.

Urvalet kan ha påverkats på grund av att författarna inte själv frågade sjuksköters-korna om deltagande i studien. Kanske hade inte alla sex sjuksköterskor valt att deltaga om författarna själva frågat dem. Detta på grund av att det möjligtvis kun-de ha varit lättare att säga nej till författarna än till avkun-delningsföreståndaren. Del-tagarna befinner sig i en beroendeställning till avdelningsföreståndaren, då hon är deras chef.

Sjuksköterskorna i föreliggande studie var i skiftande åldrar och hade därmed va-rit handledare olika många gånger. Det kan ha påverkat sjuksköterskornas svar om handledarrollen. De yngre sjuksköterskorna har inte lika många handledarsitua-tioner att jämföra med som deras äldre kolleger har.

Sex sjuksköterskor valdes ut att intervjuas, det kan ha påverkat studiens resultat då det kunde ha blivit mer mättat och därigenom mera trovärdigt om det funnits fler deltagare. Att ha ett stort antal deltagare ansåg dock författarna inte var till sin fördel i denna studie på grund av den tidsram som rådde. Författarna ville ha till-räckligt med tid för att grundligt undersöka sjuksköterskornas känslor och upp-fattningar om sin handledarroll.

Datainsamling

Författarna anser att pilotintervjun bidrog till att intervjuaren kände sig tryggare i sin roll, vilket kan ha resulterat i ett bättre samspel. Efter pilotintervjun utökades intervjuguiden med sex frågor.

I efterhand kan författarna tycka att intervjuguiden gjordes onödigt utförlig och att fyra av sex frågor inte var relevanta för studiens syfte

Resultatet kan ha påverkats av att intervjuerna inte utfördes på samma ställe, då det blev miljöombyte med mer störande moment i vissa rum.

17

Dessa störande moment bestod av avbrott i intervjun, som ledde till att både del-tagaren, intervjuaren och observatören kom av sig en kort stund.

Författarna intervjuade tre deltagare var och när den ena författaren intervjuade så satt den andra med som observatör. Det medförde att intervjuaren kunde koncent-rera sig på att intervjua och få stöd av observatören i slutet av intervjun om något verkat oklart. Att intervjuerna genomfördes tillsammans berodde på att författarna ville vara lika delaktiga i samtliga intervjuer. Detta ansåg författarna kunde vara till fördel för resultatets tillförlitlighet. Det som möjligtvis varit en nackdel är att deltagarna kan ha hamnat i numerärt underläge och inte slappnade av och svarade ärligt på de frågor som ställdes

Författarna utförde en intervju per dag förutom en dag då två intervjuer genom-fördes. Att inte ha många intervjuer på en och samma dag sågs som positivt av författarna, då intrycken från varje intervju hann smältas och risken för att blanda ihop intervjuer minskades.

Inför intervjuerna befann sig sjuksköterskorna i olika sinnesstämningar. En del var lugna och en del var stressade på grund av olika incidenter som inträffat på avdelningen. Det kan ha påverkat resultatet då de stressade sjuksköterskorna eventuellt kände att de inte kunde slappna av. Det kan ha bidragit till att de inte svarat lika utförligt på frågorna som de kanske gjort om de varit avslappnade inför intervjuns start.

Då det gäller sjuksköterskornas ärliga uppfattning om handledarrollen kan den ha påverkats av att författarna själva är sjuksköterskestudenter. Detta på grund av att författarna i kommande kurs går ut på den kliniska utbildningen och kan hamna på deltagarnas avdelning med dem som handledare. Det kan ha bidragit till att sjuksköterskorna känt sig obekväma med att ta upp negativa aspekter i handled-ningsrelationen mellan sjuksköterska och student, vilket kan ha resulterat i att sjuksköterskorna framstått som mer positiva än de verkligen var.

Bearbetning/analys av data

Fördelen med att transkriberingen utfördes direkt efter varje intervjutillfälle är att intervjun fanns kvar färskt i minnet. Det gör det lättare att komma ihåg minspel och vilket känsloläge som rådde. Intervjuerna transkriberades ordagrant av förfat-tarna. Om så inte sker finns risk för att information går förlorad, vilket kunde ha påverkat resultatet. En av intervjuerna i föreliggande studie var svårare att tran-skribera än de övriga. På grund av att deltagaren hade annat modersmål än svens-ka. Transkriberingens tillförlitlighet av denna intervju kan därmed ha påverkats. Efter att författarna läst annan litteratur (Polit m fl, 2001, Kvale, 1997 och Dahl-berg, 1997) ansågs den metod som beskrevs av Hartman (1997) vara den mest lämpade till föreliggande studie. Författarna ansåg att hans metod skulle ge tydli-gast resultat från datamaterialet. Detta på grund av hans tydlighet i beskrivandet av tillvägagångssättet som minskade risken för missförstånd.

Författarna fann att materialet var relevant och tillräckligt omfattande för att svara på syftet till föreliggande studie. På grund av den tidsram som rådde till studien hade ett större antal deltagare förmodligen inte gjort resultatet bättre. Analysarbe-tet kunde inte ha utförts lika grundligt.

18

Författarnas oerfarenhet utgör dock en risk för att de kategorier som togs ut möj-ligtvis inte är de samma som om en erfaren forskare utfört arbetet.

Resultatdiskussion

I resultatdiskussionen belyses de underkategorier som författarna kommit fram till. De tas upp i tur och ordning för att göra diskussionen överskådlig.

Handledningsrelationen

När sjuksköterskorna talade om vad som var betydelsefullt i handledningsrelatio-nen belyste de främst ett gott förhållningssätt mellan sjuksköterska och student. I detta förhållningssätt betonades särskilt vikten av tillit och trygghet.

Det förhållningssätt som Pilhammar Andersson (1997) beskriver handlar om reg-ler för hur en sjuksköterska ska vara. Dessa utgör handledningens dolda läroplan och förmedlas till studenten. Hon nämner att handledningen är individcentrerad och att ansvaret för vad som kommer att göras läggs till stor del på studenten. I detta sammanhang blir relationen mellan handledare och student betydelsefull. Att studenten ska tillåtas komma med sina frågor och att det bemöts på ett positivt sätt av handledaren medför en vänlig och tillåtande relation. I författarnas resultat-framkom det att studenterna måste våga komma till sjuksköterskorna för råd och uppbackning. Det nämndes även som viktigt att sjuksköterskorna gav studenterna en känsla av trygghet.

En god och rak kommunikation mellan student och sjuksköterska var viktig för att skapa trygghet, det framkom i författarnas resultat. Severinsson och Hallberg (1996) belyser detta genom att benämna handledarnas personliga kvalitéer, som bland annat var förmågan att skapa förståelse och att frambringa äkta känslor och ge bekräftelse. Handledaren ville förstå och bli förstådda av de handledda, skapa ett förhållande, ha en dialog med de handledda och få bra respons. I resultatet togs det även upp att den raka kommunikationen gav trygghet.

Författarna funderade på om tillit och trygghet kan ha olika innebörd beroende på vilken termin studenten befinner sig i. Sjuksköterskorna betonade tilliten mycket när de talade om sistaterminstudenter. Kan det ha att göra med att studenten då ges mer frihet och ansvar? Det förväntas mycket av en sistaterminstudent och handledaren måste våga lita på sin student då. Konsekvenserna av ett misstag kan bli större för en sistaterminstudent än för en student som befinner sig tidigare i utbildningen eftersom sistaterminstudenten ges mer medicinskt ansvar.

Enligt Severinsson och Hallberg (1996) styrdes sjuksköterskornas förmåga att handleda utifrån de handleddas behov. För att kunna känna av studenternas behov belyste även sjuksköterskorna i föreliggande studie vikten av att studenterna kän-de sig trygga med kän-dem. Det innebar att stukän-denterna vågakän-de komma till handledar-na med frågor om stort och smått. Tryggheten kan därmed förklaras viktig för studenternas självutveckling.

Handledarrollen

När sjuksköterskorna talade om handledarrollen ansågs det mest betydelsefullt att vara en god förebild och därmed kunna guida och förmedla kunskap.

Severinsson och Hallberg (1996) belyser handledarens syn på sin ledarroll i den kliniska omvårdnaden.

19

Resultatet visar två specifika stilar som sjuksköterskorna ofta intog, den känslo-samma och den kognitiva handledarstilen. I författarnas resultat togs det upp vik-ten av att studenvik-ten lär sig god omvårdnad och får en helhetssyn kring patienvik-ten. I rollen som handledare ingick det att sjuksköterskorna både skulle vara omhänder-tagande och duktiga på att lära ut sin kunskap. De ansågs därmed kunna hantera både den känslosamma och den kognitiva handledarstilen. Även Chekol (2003) beskriver innehållet i handledningen utifrån ett undervisnings- och lärandeper-spektiv.

I författarnas resultat framkom det att sjuksköterskans handledarroll är betydelse-full för hur studenten växer och utvecklas i sin roll. För att vara en god förebild ansågs det viktigt att föregå med gott exempel samt kunna guida och förmedla kunskap. Hallett (1997) anser att för att vara en god förebild är det viktigt att handledaren är insatt i den utbildningsnivå som studenten befinner sig på. Hand-ledaren ska även hjälpa studenten att knyta samman teorin med praktiken. Att förmedla kunskap är enligt Pilhammar Anderssson (1997) att sjuksköterskan måste låta studenten få möjlighet att öva och pröva på. Det finns speciella tillfäl-len då studenterna är mer benägna att ta till sig kunskaper. Att undervisa i praktis-ka situationer innebär möjligheter att finna de här speciella tillfällena och att kun-na utnyttja dem.

Severinsson och Hallberg (1996) kom fram till att handledarens syn på sin ledar-roll visade att den praktiska tekniken värderas högt. I författarnas resultat fram-kom att det är viktigt att låta den studerande vara med i allting som sjuksköterskan gör.

Handledningens fördelar

Sjuksköterskorna i föreliggande studie ansåg att fördelarna med handledningen är att de hela tiden stärks och uppmuntras i sin yrkesroll. De kände att handledningen gav dem utökad visdom som förklarades som utvecklande och stimulerande. Pilhammar Andersson (1997) lyfter fram att avdelningen förstärks personalmäs-sigt då där är studenter. Detta nämns främst som positivt då det handlar om sista-terminstudenter eftersom de kan arbeta mer självständigt. Det medför att handle-daren får avlastning och kan ägna sig åt andra tidskrävande uppgifter. Hon skriver även om att studenten för in ny kunskap på avdelningen och därmed hjälper till att höja handledarens kompetens. I författarnas resultat belystes det att sjuksköters-korna får input från skolvärlden och att de får en fin respons från studenterna och att studenterna är tacksamma att lära.

I författarnas resultat framkom det att sjuksköterskorna lär sig mycket av studen-terna, att de får hålla sig ajour med all ny kunskap. Studenterna beskrivs vara en morot för sjuksköterskorna. Chekol (2003) anser att handledarna känner att det fina med att ha studenter, är att det ger dem en kick själva och att studenterna ger dem mycket tillbaka.

Handledningens nackdelar

Att känna att tiden inte räcker till då sjuksköterskorna handleder framkom som negativt i handledningen. De ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid avsatt åt handledningen, vilket resulterade i att de kunde känna sig otillräckliga som hand-ledare.

20

I författarnas resultat framkom det som något betungande att alltid ha någon bred-vid sig på grund av att arbetet tar längre tid då sjuksköterskan alltid måste tänka högt, berätta vad, hur och varför saker görs. Pilhammar Andersson (1997) klarlade att handledarskapet innebär att alltid behöva tänka högt i och med att sjuksköters-kan ständigt har en följeslagare. När studenten är oerfaren och helt beroende av handledaren upplevs detta pressande. Den största nackdelen med handledarskapet var faran för att tappa den egna manuella färdigheten. Det innebär att handledarna känner att de kan tappa lite av fingertoppkänslan när de haft studenter länge ge-nom att studenten måste få öva på alla praktiska sjuksköterskeuppgifter.

Chekol (2003) belyser att sjuksköterskorna oftast inte hinner reflektera och tänka på vad som gjorts tillsammans med studenten, vilket medför att saker och ting utförs mekaniskt. I författarnas resultat framkom det att sjuksköterskorna ansåg att tid för att ge varandra reflektion och feedback var väldigt viktigt.

Författarnas förförståelse bygger på att de själva är sjuksköterskestudenter och därmed fått kunskap om att studenterna under den kliniska utbildningen har upp-levt handledningen på olika sätt. Det har bidragit till tankar kring vilka faktorer det är som medverkar till en bra eller dålig handledning.

SLUTSATSER

Vårt syfte med föreliggande studie har varit att utforska hur sjuksköterskorna ser och känner inför sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. Detta ämne kändes intressant då handledningen berör oss både som studenter och färdiga sjuksköters-kor.

Vi känner att syftet med studien blivit besvarat då vi fått ökad kunskap om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. Med anledning av detta anser vi att tillräcklig mättnad har åstadkommits.

Med anledning av att författarna snart är färdiga med sin utbildning kändes det skönt att höra att sjuksköterskorna ansåg studenterna vara väl förberedda inför den kliniska utbildningen och yrket. Sjuksköterskorna förklarade det genom att de ansåg dagens utbildning var av god kvalité, då den innehåller mer omvårdnad och forskning. Det som framkom under studiens gång var att det fanns många positiva reaktioner angående handledningen. Författarna kände det väldigt glädjande att höra att även sjuksköterskorna upplevde handledningen som stimulerande och lärorik

Att tiden var det största problemet i handledningen genomsyrade samtliga inter-vjuer i föreliggande studie. Det känns viktigt att handledaren har tid för studenten när vederbörande är ute på den kliniska utbildningen.

Får studenten inte denna tid kan det leda till att studenten inte känner sig sedd och bekräftad av handledaren. Det kan i sin tur bidra till att studenten känner sig i vä-gen och därmed inte vågar ta för sig av handledninvä-gen.

Att framstå som en god förebild ansågs vara mycket betydelsefullt i handledning-en. Kan en god förebild vara att man lär ut som man själv har blivit lärd?

21

Om så är fallet är det bland annat viktigt att handledaren är lyhörd för studentens behov och duktig på att förmedla sina kunskaper. Gällande guidning anser förfat-tarna att det är viktigt att man får den utsträckta handen redan från början som visar en vägen. Om så inte sker kan handledningen bli fel redan från början, vilket kan leda till att studenten själv blir en dålig förebild då hon en gång ska handleda. I utbildningsplanen för sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola finns ing-en målbeskrivning för hur handledning ska gå till. Det anser vi är anmärknings-värt då man enligt högskoleförordningen ska kunna undervisa patienter och hand-leda studenter. Det kan ge belägg för Pilhammar Anderssons (1997) påstående att den kliniska utbildningen mer bedrivs som ett lärlingssystem än som ett akade-miskt.

Med tanke på att handledning ingår i sjuksköterskeyrket skulle kanske handledar-utbildningen ingå i sjuksköterskehandledar-utbildningen. Det hade på så sätt kunna bidra till en mer likvärdig kvalité på handledningen.

Det har inte forskats mycket i hur sjuksköterskan känner inför sin roll att handleda sjuksköterskestudenter. Föreliggande studie blev inte så omfattande på grund av den korta tid författarna hade på sig. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att man fördjupar sig inom detta område och gör en mer genomgripande stu-die.

Samarbetet mellan författarna har fungerat bra under hela arbetet och vi har disku-terat allt tillsammans. Vi är tacksamma för avdelningsföreståndarens hjälp och att deltagarna ställde upp och gjorde denna studie genomförbar.

22

REFERENSER

Carlsen, L-B, Bruland Vråle, G & Hermansen Vånar, M (1986) Handledningsprocessen i omvårdnad – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Chekol, Ing-Marie (2003) Handledning som undervisningsform i

sjuksköterskeprogrammets praktik- en beskrivning av variation i innebörd.

Lund: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet (avhandling).

Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. Hallett, C E, (1997) Learning through reflection in the community: the relevance of Schon´s theories of coaching to nursing education. International Journal

of Nursing Studies. 34, 103-110.

Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande- från kunskapsteori till metod teori.

Lund: Studentlitteratur

Hedin, P & Olofsson, I (1998) Tid saknas för handledning. Malmö: CRS UMAS. Kvale, S (1997) Den kvalitativa forsknings intervjun. Lund: Studentlitteratur. Lauvås, P & Handal, G (1993) Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.

Malmö högskola (2002) Utbildningsplan för Malmö högskola.

>http://www.mah.se< 2004-12-21.

Nationalencyklopedins ordbok. >http://www.nationalencyklopedin.se< 2004-12-18

Persson, L (1992) Sjuksköterskor syn på handledning av sjuksköterskestuderande

under den kliniska praktiken. Malmö: Lärarhögskolan.

Petersson, B-O & Vahlne, L (1997) Handledning - ett vårdpedagogiskt verktyg. Lund: Studentlitteratur.

Pilhammar Andersson, E (1997) Handledning av sjuksköterskestuderande i klinisk

Praktik. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis (avhandling).

Severinsson, E I & Hallberg, I R (1996) Clinical supervisors views of their leadership role in the clinical supervision process within nursing care. Journal of advance nursing, 24, 151-161.

SFS 1993:100. Högskoleförordningen. >http://www.socialstyrelsen.se< 2004-12-16.

SOSFS 1995:5. Allmänna råd från socialstyrelsen. Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor. >http://www.socialstyrelsen.se<

23

24

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide

Bilaga 2: Informationsformulär Bilaga 3: Samtyckesblankett

25

Malmö Högskola Bilaga 1 Hälsa och samhälle

Avd för omvårdnad

INTERVJUGUIDE

Öppningsfråga

Vi vill intervjua dig om sjuksköterskans roll som handledare åt sjuksköterskestu-denter. Vad är det första du tänker på när du hör det?

Följdfrågor

Vad anser du vara det primära i handledningen? Vad tycker du ska ingå i handledningen?

Hur ska sjuksköterskan gå till väga för att lära ut sin kunskap på bästa sätt? Vad anser du är god omvårdnad?

Hur ska du gå tillväga för att lära ut en god omvårdnad? Hur känner du inför att handleda sjuksköterskestudenter? Vad känns positivt i att handleda studenter?

Vad känns negativt i att handleda studenter?

Tycker du att handledningen fungerar tillfredställande? Hur kan handledningen göras bättre?

Är det något du uppfattat som oklart och därmed behöver förtydligas.

Avslutningsvis ber vi han/hon fylla i följande uppgifter:

Kön? K….. M…..

Ålder?………

Utbildning/ar?……….. Vilket år avslutades utbildningen/arna?……… Hur många gånger har du varit handledare?………...

26

Malmö Högskola Bilaga 2

Hälsa och samhälle Avd för omvårdnad

EN STUDIE OM HUR SJUKSKÖTERSKAN SER PÅ

SIN ROLL SOM HANDLEDARE

Vi är två studenter som går sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola. Vi är på gång att skriva vårt examensarbete och behöver Er hjälp vid genomförandet av detta. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan ser på sin roll som handledare åt sjuksköterskestudenter i den kliniska utbildningen.

Vi önskar komma i kontakt med sex personer som har arbetat minst fem år som leg.sjuksköterska och har varit handledare minst fem gånger. Detta för en ca 45 minuter lång intervju som spelas in på band. Intervjuerna kommer att äga rum på Er avdelning vecka 48 - 2004.

Frågorna vi kommer att ställa rör sjuksköterskans roll som handledare och vi vill belysa både det positiva och negativa med detta, för att på så sätt kunna öka för-ståelsen för handledarens roll. Du kommer att förbli anonym och banden kommer att förstöras efter att studien är genomförd. Projektet har blivit godkänt av lokala etikprövningsrådet vid Hälsa och samhälle, Malmö Högskola.

Härmed tillfrågas du angående deltagande i studien om hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda sjuksköterskestudenter.

Med vänlig hälsning

………. ……… Linda Carlsson Jenny Lundqvist

27

Malmö Högskola Bilaga 3 Hälsa och samhälle

Avd för omvårdnad

SAMTYCKESBLANKETT

– till studien angående hur sjuksköterskan ser på sin roll att handleda

studenter.

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

………. ………..

Deltagare, datum Studieansvarig, datum

28

Malmö Högskola Bilaga 4 Hälsa och samhälle

Avd för omvårdnad

TILLÄGGSFRÅGOR ÅT INTERVJUGUIDE

Har du någon speciell situation du varit med om då du handlett, som varit bra eller dålig?

Känner du skillnad mot att vara handledare åt en student av skild kulturell bak-grund än åt en student med svensk kulturell bakbak-grund?

Känns sista terminsstudenterna förberedda att klara sig själva, efter att de slutfört sin sista praktik hos er?

Är det någon skillnad på dagens utbildning jämfört med gårdagens, då det gäller hur pass väl förberedda studenterna är när de kommer hit för att göra sin praktik? Vad ska studenterna tänka på, när de kommer hit till avdelningen, för att göra sin praktik så optimal som möjligt?

Känner du själv att du utvecklas med att handleda studerande?