Vägledares utmaningar i det dagliga arbetet med funktionsnedsatta

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

Vägledares utmaningar i det dagliga arbetet

med funktionsnedsatta

Counsellor’s challenges in the daily work with disabled people

Cecila Holmberg och Anna Sjöstrand

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Hilma Holm Datum för slutseminarium: 2012-12-14 Handledare: Niklas Gustafson

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att kartlägga studie- och yrkesvägledares arbetssätt med funktionsnedsatta utifrån den nya läroplanen för gymnasiesärskolans (gy sär 13) krav på att alla ska ut på 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande. Syftet är även att studera studie- och yrkesvägledares uppfattning kring arbetsgivares förhållningssätt till funktionsnedsattas integrering i arbetslivet. Detta är intressant då läroplanen säger att alla elever på det nationella programmet på gymnasiesärskolan ska ut på minst 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande. Detta blir ett dilemma då det är svårt att ackvirera sådana arbetsplatser.

För att besvara frågeställningen användes den kvalitativa metoden, då 10 vägledare och yrkesvalslärare intervjuades. Resultatet visar att samtliga vägledare anser att det är av stor vikt att anpassa vägledningssamtalen till den funktionsnedsatte. Detta innebär samtal i ett lugnt tempo där olika hjälpmedel såsom bl.a. bilder och filmer används för att göra samtalen tydligare för eleven. Vägledarna använder även de funktionsnedsatta elevernas kontaktnät som ett verktyg då där finns en stor kunskap om elevens förmågor och hinder. Dessa kunskaper om den funktionsnedsatte eleven är bra för vägledaren att erhålla då eleven ska matchas mot ett arbetsplatsförlagt lärande. Vidare visar resultatet att vägledarnas uppfattning kring arbetsgivarnas förhållningssätt till integrering av funktionsnedsatta är relativt god. Främst är det små och medelstora företag som är villiga till att ta emot de med en funktionsnedsättning. Svårare är det bland större företag och i den offentliga sektorn.

Till hjälp för att analysera det empiriska materialet har motivationsteorin använts. Denna teori har sedan, tillsammans med vår tidigare forskning om stigma, förhållningssätt, vägledares uppfattningar och normaliseringsprincipen sammanflätats till en analys.

Nyckelord: vägledare, funktionsnedsatta, arbetsgivare, arbetssätt, förhållningssätt och uppfattning.

Förord

Vi vill tacka vår handledare Niklas Gustafson som på ett engagerat och kunnigt sätt organiserat scheman för givande och lärorika gruppträffar samt individuella handledningsträffar. Vi vill även tacka de vägledare som har ställt upp och besvarat våra intervjufrågor på ett sätt som har gjort att vi har fått utökade kunskaper.

Tack!

Arbetsfördelning

Under arbetets gång har vi gemensamt skrivit och formulerat examensarbetet. Vissa delar har vi dock individuellt tagit större ansvar för, men respektive text har sedan fogats samman till en enhet.

att vara den man är, det vill säga en individ, olik alla andra människor, är min rättighet som människa

Innehållsförteckning

1.7.1 Vem är gymnasiesärskolan till för? ... 12

1.8 Disposition ... 12 2 Tidigare forskning ... 13 2.1 Stigma ... 13 2.2 Förhållningssätt ... 13 2.3 Normaliseringsprincipen ... 14 2.4 Arbetssätt ... 15

2.4.1 Åsikter från vägledarna på Arbetsförmedlingen ... 16

2.4.2 Åsikter från vägledare inom särskolan ... 16

2.4.3 Forskarens resultat ... 16 2.5 Sammanfattning ... 17 3 Teori ... 18 3.1 Motivationsteorin ... 18 3.2 Sammanfattning ... 20 4 Metod ... 22 4.1 Val av metod ... 22

4.2 Urval och undersökningsgrupp ... 23

4.3 Genomförande ... 23

4.4 Datainsamling ... 24

4.5 Analysmetod ... 24

4.6 Forskningsetik ... 24

5 Resultat ... 26

5.1 Vägledarnas arbetssätt att motivera de funktionsnedsatta ... 26

5.2 Matchning mot lämplig praktikplats ... 29

5.3 Elevens möjligheter till integrering i arbetslivet ... 30

5.4 Handledning och integrering av funktionsnedsatta ... 32

5.5 Ackvirera praktikplatser ... … 33 5.6 Sammanfattning ... 36 6 Analys ... 37 6.1 Arbetssätt ... 37 6.2 Motivation ... 39 6.3 Arbetsgivares förhållningssätt ... 40 6.4 Elevens utveckling ... 42 6.5 Sammanfattning ... 43 7 Diskussion ... 44 7.1 Metoddiskussion ... 44 7.2 Teoridiskussion ... 44 7.3 Resultatdiskussion ... 43

7.4 Fortsatt forskning ... 47

8 Referenser ... 48

Bilaga 1 ... 51

1 Inledning

I Sverige finns det ca 9000 elever inom gymnasiesärskolan. De elever som kommer att gå på de nationella programmen i gymnasiesärskolan ska enligt gy sär 13 ut på 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande (vilket i studien kommer nämnas som praktik) (Skolverket, 2013). I rollen som Studie- och yrkesvägledare och yrkesvalslärare (vilket i studien kommer benämnas som vägledare) på arbetsförmedlingen och gymnasiesärskolan ingår det i arbetet att hitta lämpliga arbetsgivare och matcha dessa mot eleven och dess förmåga. Sökandet efter och skapandet av kontakter till lämpliga arbetsgivare kräver stor kunskap om den funktionsnedsattes möjligheter och hinder. Arbetsgivares kunskaper av funktionsnedsatta varierar avsevärt. Normalbegåvade individer har en förmåga att stigmatisera grupper som avviker från det normala samhället (Goffman, 2011). En del arbetsgivare inom offentliga sektorn, större och mindre företag kan ha ett förhållningssätt som hindrar funktionsnedsattas integrering i arbetslivet.

Det finns ett problem för vägledarna att ackvirera praktikplatser. En av anledningarna till detta kan vara det stigmatiserade förhållningssättet. Detta gör att vägledarna måste motivera arbetsgivarna med hjälp av både inre och yttre motivation (Hedegaard, 2012) för att på så vis hitta fler arbetsplatser som är villiga att integrera de funktionsnedsatta i arbetslivet. Ovan nämnd problematik medför ett dilemma i förhållande till läroplanens krav som säger att elever inom gymnasiesärskolans nationella program ska ha minst 22 veckors praktik (Skolverket, 2013). Elevens funktionsnedsättning medför ytterligare krav på arbetsgivaren vilket i sig minskar antalet adekvata praktikplatser. Normaliseringsprincipen säger att alla individer i samhället ska ha samma vardagsvillkor (Nirje, 2003). Vi tänker oss att vägledarna inte kan använda sig av de traditionella vägledningsmetoder och modeller som vi lär oss på högskolan. Hur vägleder man då elever och arbetsgivare på bästa sätt i förenlighet med rådande lagstiftning?

Lindmarker, Eriksson & Pettersson (2007) och Yuen & Westwood (2001) belyser vikten av vägledarnas kunskaper om funktionsnedsatta elevers möjligheter och hinder

samt betydelsen av samarbete mellan olika institut, arbetsgivare och vägledare för att underlätta elevers integrering i arbetslivet.

1.1 Problemformulering

I enlighet med gy sär 13 har skolan skyldighet att anskaffa praktikplatser till elever under en period om 22 veckor. Under våra praktikperioder fick vi kännedom att det råder svårigheter för vägledarna att ackvirera lämpliga praktikplatser. Detta då det ställs andra högre krav på arbetsgivarna samt att elever med funktionsnedsättning inte går att vägleda på samma sätt som normalbegåvade. Goffman (2011) beskriver hur normalbegåvade individer stigmatiserar grupper som avviker från det normala samhället. Att förena ovan nämnda lagkrav med svårigheterna att finna lämpliga praktikplatser, samt den funktionsnedsatta elevens behov av anpassad vägledning kan vara både svårt, utmanande och problematiskt och ställer höga krav på vägledaren.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att kartlägga vägledares arbetssätt med funktionsnedsatta, utifrån läroplanens krav på 22 veckors praktik. Syfte är även att studera vägledares uppfattning kring arbetsgivares förhållningssätt samt hur vägledarna motiverar arbetsgivarna till att integrera funktionsnedsatta i arbetslivet.

1.3 Frågeställningar

• Vilka arbetssätt använder sig vägledare av när de ska motivera funktionsnedsatta elever och arbetssökande till integrering i arbetslivet?

• Hur uppfattar vägledare på gymnasiesärskolan och arbetsförmedlingen arbetsgivares förhållningssätt då det gäller att integrera funktionsnedsatta i arbetslivet samt hur motiverar vägledarna arbetsgivarna till att ta emot denna målgrupp?

1.4 Avgränsningar

Arbetet utgår från vägledare på gymnasiesärskolan och på Arbetsförmedlingen. I forskningsarbetet intervjuas inte arbetsgivare utan studien kommer endast att belysa vägledarnas uppfattning.

1.5 Begreppsdefinitioner

I detta avsnitt kommer vi att definiera begreppen: funktionsnedsatta, förhållningssätt, uppfattning och integrering.

Funktionsnedsatta

Studien kommer att utgå från funktionsnedsatta på gymnasiesärskolan och funktionsnedsatta arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Denna grupp har gemensamt att de alla har en utvecklingsstörning, det vill säga: a) intellektuell funktionsnivå som ligger klart under genomsnittet, det vill säga IQ värde på 70 eller lägre vid individuell testning, b) samtidigt förekommande brist i eller nedsättning av adaptiv förmåga, (d.v.s., personens förmåga att uppfylla de kulturella gemensamma åldersanpassade krav), c) debut före 18 års ålder (American psychiatric association, 1999). Dessa krav är ett riktmärke för att vara behörig till gymnasiesärskolan. Det är kommunen som gör en grundlig utredning för att se om eleven har rätt att gå i särskola. Utredningarna grundas på pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala utlåtande (Skolinspektionen, 2012). En normalbegåvad individ har runt IQ 100. Det finns många definitioner av IQ men för att nämna några tar vi upp Alfred Binets definition som lyder: ”Intelligens är att ha styrkan att bibehålla ett bestämt mål; att ha förmågan att anpassa sig för att nå ett önskat mål och styrkan att vara kritisk” (Binet, 1890 i Karlsson, 2007). Freeman definierar intelligens så här: ” Intelligens är att ha förmågan att ta till sig kunskap och förmågan att fullfölja abstrakta tankar” (Freeman, 1955 i Kaplan & Saccuzzo 2009). Den senaste definitionen beskrivs så här: ”Intelligens är en mix av förmågor som innefattar personlighet och varierande aspekter av minnet” (Kandal, 2006; Parks, 2007; Chamorra-Premuzic, Furnham, & Ackerman, 2006 i Kaplan & Saccuzzo, 2009, s. 230).

Förhållningssätt som företeelse har under lång tid uppmärksammats, men under senare tid har man upptäckt att de egna erfarenheterna inte är vedertagna kunskaper. Kunskapen blir begränsad, men med vidgad kunskap inom ett fält genom upplevelser, iakttagande, reflekterande och tillsammans med andra pröva sina tankar, vidgas förhållningssättet (Danielsson, L, Liljeroth, I, 1996). När förhållningssätt nämns i studien avser det arbetsgivarnas inställning, synsätt, uppfattning kring att integrera funktionsnedsatta i arbetslivet. Ser arbetsgivarna integreringen som en möjlighet eller hinder? Förhållningssättet avgör hur man tolkar andra i sin omgivning. Tolkningar som görs på lösa grunder kan påverka utvecklingen, d.v.s. i vårt fall elevens eller den arbetssökandes framtid.

Uppfattning

Begreppet uppfattning är utgångspunkten i studien och inbegriper vägledares tolkning av arbetsgivarnas förhållningssätt till integrering av funktionsnedsatta.

Integrering

Med begreppet integrering menar vi hur de funktionsnedsatta tas emot i den öppna arbetsmarknaden.

1.6 Bakgrund

1.6.1 Arbetsförmedlingen

Enligt Arbetsförmedlingen (2012 a) finns det gott om arbetsgivare som ser möjligheterna med att anställa personer med funktionsnedsättning och det viktiga är då att hitta rätt man till rätt arbete. Det finns många olika sorters stödåtgärder att sätta in som hjälp då man anställer en individ med funktionsnedsättning. Nedan följer några av de stöd som kan ges både till den funktionsnedsatta och till arbetsgivarna

1.6.2 Stöd och hjälp

Arbetsförmedlingen gör bedömningar och fattar beslut om vilka hjälpmedel som varje enskild individ kan anses behöva. Det kan t.ex. röra sig om att den funktionsnedsatte

behöver hjälp av en anställd för vissa uppgifter, eller någon annan åtgärd som kan underlätta för både arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgivaren kan även få hjälp med en del av lönekostnaden beroende på den anställdes arbetsförmåga och kostnaden för den anställde. Ekonomiskt stöd kan man även få om man anställer en person som behöver anpassade arbetsuppgifter, vilka står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta stöd kan man få under de första 12 månaderna av anställningen

(Arbetsförmedlingen 2012 a).

1.6.3 SIUS

SIUS- Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd kan ges såväl till arbetsgivare som till den arbetslöse med funktionsnedsättning om detta innebär nedsatt arbetsförmåga. Med hjälp av detta stöd har den arbetssökande möjlighet att få individuellt stöd för att kunna träna på bl.a. de arbetsuppgifter, som krävs i arbetssituationen. Tillsammans med arbetsgivaren samarbetar SIUS-konsulenten om hur de på bästa sätt kan introducera arbetsuppgifterna för den arbetssökande enligt en speciell introduktionsplan. Detta stöd kan ges i max sex månader. Under denna introduktionstid är den arbetslöse inte anställd utav företaget utan får aktivitetsstöd. Den arbetssökande är försäkrad om en olycka skulle hända (Arbetsförmedlingen 2012 b).

1.6.4 Se Kraften

”Se kraften” är en utmaning till Sveriges alla arbetsgivare där man vill se hur arbetsgivarna tar hand om kraften hos fler och hur de ser på individer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknaden är oftast stängd för individer med funktionsnedsättning och detta tror man många gånger handlar om fördomar och ett negativt förhållningssätt hos allmänheten. Därför vill man med hjälp av budskapet Se kraften få allmänheten att förstå att det är viktigt att allas kompetens och vilja kommer till användning i samhället. Tanken är att man utifrån varje enskild individs förutsättning ska skräddarsy den lösning som passar bäst (Arbetsförmedlingen 2012 c).

1.7 Gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolans vägledare jobbar med att matcha elever på det nationella programmet till lämpliga praktikplatser. Enligt gy sär 13 ska eleverna vara ute på praktik i 22 veckor (bilaga 1). Detta har gymnasiesärskolan arbetat med tidigare men från och med 2013 är det ett krav från skolverket. Elevens praktikplats ska

överensstämma med inriktningen av det program som eleven studerar på (Skolverket, 2013).

1.7.1 Vem är gymnasiesärskolan till för?

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Det är elevens hemkommun som beslutar om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Beslutet ska föregås av en utredning som innehåller en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i gymnasiesärskolan inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska då skyndsamt utreda frågan (Skolinspektionen, 2012).

1.8 Disposition

Det kommande kapitlet tas tidigare forskning upp efterföljt av ett kapitel med teori. Därefter följer en redogörelse av metoden. Kapitlet som följer är resultatdelen och där efter analysdelen. I analysen används teorin och det givna resultatet för att på så vis kunna förklara och knyta samman studien. Avslutningsvis följer en diskussion.

2 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi att ta upp tidigare forskning. Studierna är hämtade från forskarna: Goffman, Yuen, Nirje och Lindmarker. Goffmans forskning om stigma (2011) ser vi som relevant till vår studie då det kan hjälp till att förklara individers förhållningssätt. Yuens (2001) forskning är av relevans för denna studie då Yuens forskning visar på att kunskapen som individer besitter påverkar ens förhållningssätt. Nirjes forskning (2003) om normaliseringsprincipen kommer till användning i denna studie då den visar på vikten av funktionsnedsattas integrering. Lindmarkers forskning (m.fl. 2007) visar på att samarbete mellan Arbetsförmedling, skolor och arbetsgivare underlättar för elevers integrering i arbetslivet. Dessa studier kommer i analys och diskussion senare i vår studie till nytta då vi förklarar och knyter samman frågeställningar, problemställning, teorier och resultat.

2.1 Stigma

Erving Goffman (1922-1982) professor i sociologi och antropologi. Hans styrka var förmågan att kartlägga människors samspel i mikrosociala situationer. Stigmatisering är enligt Goffman (2011) en benämning på en egenskap som är djupt misskrediterande. Stigmatisering är ingen egenskap utan en uppfattning som uppstår i relationer. De personer som inte avviker på ett negativt sätt benämner Goffman som normala. De förhållningssätt som normala omger sig med behäftar personer med stigma som inte fullt mänskliga. Detta förhållningssätt gör att vi diskriminerar den stigmatiserade, vilket medför att vi oavsiktligt reducerar dennes fortsatta möjligheter.

2.2 Förhållningssätt

I Yuen (2001) kan man ta del av studien som handlar om att förhållningssättet grundar sig på den kunskap man har i ett ämne. Studien omfattar utbildade lärare med ingen eller med en ett-årig vägledningsutbildning. Resultatet visar på att saknaden av kunskap

inom ett visst ämne skapar rädslor som påverkar ens förhållningssätt i just det ämne. Studien handlar om elever med funktionsnedsättning och om de ska integreras i vanliga klasser. De lärare som hade kunskap om funktionsnedsatta och som var vägledare var mer öppna för förslaget angående integrering jämfört med lärare som inte hade kunskapen.

2.3 Normaliseringsprincipen

Bengt Nirje (2003) är den personen som först gav normaliseringsprincipen en klar definition och systematiskt utvecklade dess betydelse. Normaliseringsprincipen innebär att personer med funktionsnedsättning ska få rätt till levnadsmönster och vardagsvillkor, som ligger så nära samhället som möjligt.

Utvecklingsstörda (och andra funktionsnedsatta) människor skall ges möjlighet att leva ett liv som så lång möjligt liknar andra människors liv, med samma rättigheter och skyldigheter (Nirje, 2003, s. 156).

Nirje (2003) är väldigt noga med att påpeka att normaliseringsprincipen inte innebär att funktionsnedsatta människor förväntas vara ”normala” inte heller att de ska fungera som andra människor, men de ska ges stöd och hjälp för att kunna nå så normala levnadsförhållanden som möjligt.

Nirje (2003) menar att funktionsnedsatta ungdomar i skolåldern är inne i en viktig utvecklingsfas. I denna fas lär de sig förstå sig själva och sina egna förutsättningar. Det är viktigt att de i denna fas får möjlighet att bygga upp ett självförtroende, som sedan ligger till grund för deras liv efter skoltiden. Perioden efter avslutad skolgång är också betydelsefull för den funktionsnedsatte. Här får den personliga stimulansen och utvecklingen komma fram ordentligt. Nirje (2003) anser att de funktionsnedsatta ska integreras genom att vara i kontakt med ett normalt samhälle, hellre än med ett avvikande samhälle.

Det är en svår process för de funktionsnedsatta att ta steget in i vuxenvärlden då de har levt ”skyddat” under en längre tid. De blir ofta förvirrade och deras självuppfattning kan bli förvrängd. De blir uppmärksammade på att de inte blir behandlade, accepterade och respekterade som andra vuxna. Här är det viktigt att allmänheten, föräldrar, institutionspersonal och släktingar hjälper och stöttar den funktionsnedsatte, så att denne kan flytta hemifrån och bli mer självständig (Nirje, 2003). Nirje (2003) menar att

det är viktigt att vuxna funktionsnedsatta inte bor tillsammans med funktionsnedsatta barn och ungdomar då detta kan upplevas som ett ständigt bevis på att de är lika beroende och inkompetenta och följaktligen utanför samhället. Att de funktionsnedsatta får möjlighet att flytta hemifrån gör att de utvecklas mer och att de utvecklar sociala färdigheter så att de fungerar i samhället så mycket de vill och kan. Det betyder inte att de funktionsnedsatta automatiskt blir integrerade i samhället enbart tack vare att de får möjlighet att flytta hemifrån utan det behövs långt fler insatser än så. En av de insatserna är deras rätt till daglig verksamhet eller ett arbete ute i det öppna samhället. Dessa insatser ska förläggas utanför hemmet så att de funktionsnedsatta har möjlighet att uppleva en arbetsveckas normal rytm. När de funktionsnedsatta får möjlighet att leva ute i samhället ökar även deras chanser till att hitta arbete ute i det öppna samhället.

Normaliseringsprincipen kan användas som ett instrument för att få svar på vad som kan vara lämpligt när t.ex. en åtgärd ska planeras, råd ska ges eller då ett problem måste lösas med mera. Här föreslår Nirje (2003) att genom att titta på sig själv och jämföra det med den funktionsnedsattes motsvarande förhållande så kan man överbygga gapet och därmed också få en bättre förståelse för de funktionsnedsatta.

2.4 Arbetssätt

Lindmarker (m.fl. 2007) skriver att gymnasiesärskolan ska förbereda sina elever för ett vuxenliv som är meningsfullt vad gäller flera olika aspekter som arbete, fritid och boende. För att kunna möta de behov som eleverna i gymnasiesärskolan har, krävs det att vägledarna utöver kunskaper inom vägledning och karriärutveckling även kan förstå att funktionsnedsatta med en utvecklingsstörning har en reducerad omvärldsuppfattning. Detta medför att den funktionsnedsatte bland annat har svårt att dra egna slutsatser. Det fordras att vägledaren då har specialkunskaper om orsakerna till utvecklingsstörningen och en förståelse av effekten på de följder som funktionsnedsättningen medför.

Lindmarker (m.fl. 2007) skriver även att skolan också måste arbeta med andra yttre myndigheter och verksamheter såsom Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, Försäkringskassan m.fl. för att underlätta elevens integrering i arbetslivet.

När de funktionsnedsatta ska integreras i arbetslivet är det viktigt att skola och föräldrar samverkar. Det är ett stort steg med mycket påfrestningar både för den funktionsnedsatte och för dennes föräldrar. Då är det viktigt att vägledaren både visar

lyhördhet och empati för att det ska bli ett lyckat samarbete mellan alla inblandade för att göra integreringen så enkel som möjligt (Lindmarker m.fl. 2007). Praktik kan ses som en del av integreringsprocessen, detta är ett viktigt första steg ut i arbetslivet.

Vägledare är en viktig yrkesgrupp för att den funktionsnedsatte ska få en kompetent vägledning för att på så vis nå en god livsstandard med t.ex. ett bra arbetsliv (Lindmarker m.fl. 2007). Lindmarker (m.fl. 2007) belyser att det i framtiden finns ett stort behov av professionella vägledare som har kompetens, kunskap och erfarenhet av vägledning inom särskolan. De poängterar även att det inte finns någon specifik utbildning för vägledning inom gymnasiesärskolan.

2.4.1 Åsikter från vägledarna på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen menar att om skola och Arbetsförmedling ska kunna hitta bra vägar för elever är det viktigt att under gymnasietiden urskilja de funktionsnedsatta elever som kan vara verksamma på den öppna arbetsmarknaden från de funktionsnedsatta elever som inte klarar av ett vanligt arbete (Lindmarker m.fl. 2007).

2.4.2 Åsikter från vägledare inom särskolan

Vägledarna var väl överens om att det behövs ett ”hela vägen tänk”. Med detta menar de att det är viktigt med specialkunskaper om funktionsnedsättning. Det är även av stor vikt att vägledare har stor kunskap om styrdokument, utredningsförfarande och lagstiftning. Som förslag på fortbildning framkom: orsaker till utvecklingsstörning, lagstiftning och styrdokument och vägledning i ett långsiktigt perspektiv. Dessa förslag skulle kunna hjälpa vägledare att integrera gymnasiesärskolans elever i vuxenvärlden på ett bättre sätt (Lindmarker m.fl. 2007).

2.4.3 Forskarens resultat

De rapportansvariga beslöt sig för att även se på vad forskare säger om ämnet, därför intervjuades Magnus Tideman, erkänd som handikappforskare vid högskolan i Halmstad. Han menar att elever på gymnasiesärskola riskerar att i vuxenålder bli identifierade som avvikande, både sett från den egna självbilden och via värderingar från omgivningen. Magnus Tideman anser att synen på de funktionsnedsatta beror såväl på brister i förståelsen från omgivningens sida som från politiskt håll. Det viktiga anser

han är att titta på hur man kan använda sig av de funktionsnedsattas kompetens och inte enbart se deras hinder (Lindmarker m.fl. 2007).

2.5 Sammanfattning

Stigmatisering, enligt Goffman (2011), är en uppfattning som uppstår i relationer mellan individer. Individer som inte avviker på ett negativs sätt anses därför som normala. Genom att normala individer omger sig med förhållningssätt, som innebär att personer med stigma inte är fullt mänskliga, reducerar man dessa individers möjligheter.

Yuen (2001) menar att avsaknaden av kunskap inom ett visst ämne skapar rädslor som påverkar ens förhållningssätt. De som innehar kunskaper om funktionsnedsatta är mer öppna för att integrera dessa i arbetslivet.

Normaliseringsprincipen står för att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra människor. De ska få det stöd och den hjälp som leder till ett så normalt levnadssätt som möjligt (Nirje, 2003).

För att minska gapet och få en bättre förståelse för de funktionsnedsatta föreslår Nirje (2003) att man ska titta på sig själv och jämföra det med den funktionsnedsattes motsvarande förhållande.

Lindmarker (2007) menar på att arbetssättet med eleverna ska vara på ett utvecklande sätt gällande olika aspekter som arbete, fritid och boende. Lindmarker skriver att samarbetet med andra myndigheter och verksamheter så som Arbetsförmedlingen och arbetsgivare underlättar för elevens integrering i arbetslivet. När den funktionsnedsatta ska integreras i arbetslivet är det viktigt att aktuella parter samverkar. Magnus Tideman (i Lindmarker, 2007) anser att synen på de funktionsnedsatta beror på brister i förståelsen från omgivningens sida men även från skolpolitiskt håll. Han anser att det är viktigt att se till den funktionsnedsattes kompetenser och inte hans eller hennes hinder.

3 Teori

Utifrån studiens syfte, problemställningar, frågeställningar, tidigare forskning och resultatet knyter vi an studiens analys och diskussion till den valda teorin som är motivationsteorin. Den teori som studien har utgått ifrån är vald med avsikt att styrka och förklara det insamlade materialet. Motivationsteorins teoretiska begrepp inre och yttre motivation och det sokratiska samtalet förklarar hur vägledare motiverar elever till integrering i arbetslivet. Motivationsteorin förklarar även hur vägledarna kan använda sig av teorin då det gäller att motivera arbetsgivare till att integrera funktionsnedsatta i arbetslivet.

I studien kommer vi att betrakta vägledares arbetssätt och arbetsgivares förhållningssätt baserat på motivationsteorin. Motivationsteorin kommer att styrka sin betydelse då det gäller för vägledarna att motivera elever att komma ut i arbetslivet samt att motivera arbetsgivare att ta emot funktionsnedsatta elever och arbetssökande.

Vad som motiverar oss människor till att handla som vi gör, beror på olika faktorer (Hedegaard, 2012). Motivation kommer vi att belysa genom exempel på personligt engagemang och ekonomiska förmåner. Om vägledaren kan motivera och få arbetsgivaren engagerad i frågan om integrering av funktionsnedsatta ökar motivationen att genomföra den.

Teoretiska begrepp: inre och yttre motivation och det sokratiska samtalet

3.1 Motivationsteorin

Motivationen kan ses som inre och yttre motivationsfaktorer. Den inre motivationsfaktorn skapas av människan själv. Det kan handla om olika prestationsförmågor eller den personliga utvecklingen som motiverar individen till att utföra en handling. Det är utifrån barndomen, gener och olika behov som den inre motivationen resulterar ur och det är individen själv som sätter upp sina mål och detta görs i förhållande till uppgiften.

Den yttre motivationsfaktorn skapas utifrån och är instrumentell. Det vill säga att den handling som individen utför beror på att denna ger belöning i form av lön, förmåner

eller bidrag. Den yttre motivationen påverkas av förhållanden i t.ex. omgivningen, företaget eller i företagsledningen (Hedegaard, 2012).

Hedegaard (2012) beskriver Maslow som upphovsman till motivationsteorin. Ur denna teori har han skapat behovshierarkimodellen. Han anses som den mest missuppfattade motivationsteoretikern då det i skolans värld endast refereras till Maslows ”behovsstege”.

(Figur 1. Maslows behovsstege i Lätt att lära).

Behovsteorin omfattar bara en del av Maslows teori men utgör kärnan i den humanistiska psykologin. Abraham Harold Maslow (1908-1970) var en amerikansk psykolog. Många teorier bygger på Maslows humanistiska psykologi och vad vi främst tänker på i vår studie är existenspsykologin. Den utgår ifrån att vi lär känna världen genom dialoger, frågor, svar och nya frågor. Kan människan förhålla sig öppen till världen och våga träda in i dialoger, desto friare och mer autentiskt kan man leva (Hedegaard, 2012).

Yaloma (i Hedegaard, 2012) menar för att leva autentiskt är det viktigt att ha förmågan att vara engagerad. Genom engagemanget kan man hitta meningen med livet.

Frankl (i Hedegaard, 2012) är också en teoretiker som bygger sin teori på Maslows humanistpsykologi. Han ser på människan som en fri person att söka och hitta meningen med livet. Frankl menar att viljan till mening är människan grundläggande behov. Insikten om att man har ett meningsfullt liv skapar mental hälsa- även i extrema situationer. Frankl har tre huvudsakliga sätt att se på livets mening:

1. Man kan upptäcka livet genom att skapa något eller genom att göra goda gärningar.

2. Man kan uppleva något väsentligt eller möta en avgörande person. 3. Man kan välja vilken hållning man ska ha till livets oundvikliga lidande.

Frankl förtydligar den tredje punkten med att man inte behöver ha genomgått lidande för att man ska kunna skapa och upptäcka livets mening, men när man stöter på det oundvikliga lidandet har man en unik möjlighet att skapa livsmening.

En del av Frankls teori bygger också på det sokratiska samtalet, genom dialoger där man ställer frågor och själv får frågor att besvara uppnås större självinsikt och på så vis finner man lättare en mening med livet. Det sokratiska samtalet bygger på att ingen av parterna sitter inne med en sanning som är mer riktig än den andres. Genom samtalet ska man istället gemensamt nå nya kunskaper. Denna typ av samtal har på senare tid haft stor framgång i affärsvärlden, såväl då det handlar om samtal mellan två personer som då det handlar om att förändra organisationskulturer eller att skapa motivation på arbetsplatsen (Hedegaard, 2012).

Slutligen tar Maslow upp arbetsmarknaden som en plats att förverkliga sig själv. Men det demokratiska dilemma som han ifrågasätter är: Hur hanterar man de stora skillnaderna på människors begåvning och intelligens? Hur väl möjliggör samhället människan? Hur väl möjliggör människan samhället? (Hedegaard, 2012).

För att ytterligare visa på att perspektivet ovan är en riktning som många använder sig av, vill vi även citera psykologen Björn Nilssons. Han har varit verksam vid sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet och i sin bok ”Människans ansikte” (1988) skriver han att synen på människan bygger på erfarenheter från samhället, från historien och från andra kulturer. Om man får nya kunskaper om människor och samhällen kan man upptäcka det uppenbara och självklara. En bildad människa är en human person som är nyfiken på det ovanliga och som har tolerans för det som är annorlunda. Det gäller såväl inför våra egna företeelser som inför det vi möter i vardagen.

3.2 Sammanfattning

Det teoretiska begreppet som används i analysen är motivation. Motivationen kan ses som inre och yttre faktorer. Den inre motivationsfaktorn skapar människan själv. Det kan handla om olika prestationsförmågor eller den personliga utvecklingen, som

motiverar individen till att utföra en handling. Den yttre motivationen påverkas av förhållanden t.ex. i omgivningen, företaget eller i företagsledningen. (Hedeaard, 2012).

Frankl (i Hedegaard, 2012) talar om det sokratiska samtalet som innebär att ingen av parterna sitter inne med en sanning som är mer riktig än den andres, här ska man genom samtal istället nå nya kunskaper. Denna form av samtal har haft stor framgång i affärsvärlden när det t.ex. handlar om att skapa motivation på en arbetsplats eller som kontakt mellan två personer.

4 Metod

Följande avsnitt redovisas val av metod, urval, genomförande, datainsamling, analysmetod och forskningsetik.

4.1 Val av metod

Kvalitativa intervjuer har utförts via mail och face to face, där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer (Fejes & Thornberg, 2009). Med den problemställning som studien har där dilemmat å ena sidan handlar om den nya läroplanen å andra sidan handlar om svårigheten att ackvirera praktikplatser anser vi att kvalitativa intervjuer är att föredra. Respondenterna kan genom deras långa erfarenhet och kännedom om integreringen av funktionsnedsatta i arbetslivet ge oss mycket information.

Mailintervjuer använde vi på grund av att de valda respondenterna är verksamma i olika delar av Sverige dessa vägledare är engagerade i en förening för funktionsnedsatta elever. Face to face intervjun ägde rum på Arbetsförmedlingen med en vägledare som är ansvarig för ett stort område med ett stort antal gymnasiesärskolor. Denna respondent blev vi rekommenderad att ta kontakt med genom en vägledare på en av gymnasiesärskolorna i vår studie. Vägledaren på Arbetsförmedlingen har ett nära samarbete med några av våra respondenter. Som tilläggsmetod använde vi oss utav bandinspelning, för att underlätta sammanställningen av materialet.

Intervjuerna utfördes för att möjliggöra studiens syfte, frågeställningar och problemställningar. Syftet med intervjufrågorna var att få fram adekvat och beskrivande information från respondenterna. En Intervjuguide, (bilaga 2) sammanställdes.

I Dalen (2008) beskriver de ordet intervju som en utväxling av synpunkter om ett visst tema mellan två individer.

Nackdelen med en kvalitativ intervju kan vara att den egna föreställningen av hur vi tror det är kan påverka dels forskningsfrågorna men även tolkningen av svaren (Dalen, 2008). Mot denna bakgrund var vi medvetna om det och vår avsikt var att vara neutrala genom arbetet.

4.2 Urval och undersökningsgrupp

Kontakt med tidigare praktikhandledare gav förslag på vägledare, vilka är engagerade i elever på gymnasiesärskolan och Arbetsförmedlingen. Dessa kontakter har i sin tur genererat fler kontakter enligt snöbollseffekten (Wibeck, 2000). Eftersom de tilltänkta respondenterna hade en stor geografisk spridning, ansågs den bästa metoden med dessa vara, att via mail skicka ut vår intervjuguide.

Urvalsgruppen består av vägledare på gymnasiesärskola och på Arbetsförmedlingen. Dalen (2008) menar att det är viktigt med mångfald bland informanterna för att man på så sätt ska kunna betrakta ämnesområdena ur olika perspektiv. Vägledare kommer från olika kommuner i Sverige. Genomgående bland respondenterna är att de alla är mycket engagerade i sina respektive yrken samt inom ideella föreningar.

Respondenterna har i de flesta fall gått någon kompletterande utbildning för att kunna arbeta med och få en fördjupad kunskap om elevers möjligheter och hinder på gymnasiesärskolan och Arbetsförmedlingen. Dessa utbildningar är exempelvis: specialpedagogik med inriktning mot utvecklingsstörning.

4.3 Genomförande

Kontakt togs med två tidigare praktikhandledare, som arbetar med elever på gymnasiesärskolan. De tilltänkta respondenterna kontaktades per telefon varvid information om studien framfördes och frågan om de var intresserade av att besvara intervjufrågorna ställdes.

Av tretton tillfrågade vägledare valde tio att medverka. Oavsett samtalets utfall fanns det möjlighet att förändra intervjun genom nya intervjufrågor som uppstod. Fördelen med en semistrukturerad intervju är att man får ett mer innehållsrikt svar då man kan anpassa intervjufrågorna efter respondentens kunskap (Fejes & Thornberg, 2009). Som tilläggsmetod vid intervjun användes bandinspelning, detta för att vid resultatredovisningen underlätta sammanställningen av det insamlade materialet.

4.4 Datainsamling

Det empiriska materialet samlades in via intervjuer. Intervjufrågorna formulerades med hjälp av inspiration från tidigare relevanta examensarbeten med liknande inriktning.

Intervjuguiden kompletterades vilket gjorde att vi fick kontakta respondenterna ytterligare en gång. Detta utgjorde att studiens resultat fick ett djupare innehåll. Detta är en tydlig indikation på att det inte är lämpligt att forcera fram för snabbt.

4.5 Analysmetod

I studien har innehållsanalys använts till hjälp för att analysera det insamlade materialet. Detta analyssätt används för att reducera den datamängd, som inte har någon relevans för frågeställningen. Tillvägagångssättet har varit följande: det empiriska materialet har samlats in och gjorts om till texter, vilka har därefter kodats och indelats i kategorier och i teman. Materialet har sedan sorterats i olika kategorier för att lättare få en struktur där mönstren identifieras (Larsen, 2009). Insamlad data inhämtades från tio respondenter, intervjumaterialet numrerades därefter från 1 till 10. För att kategorisera och tematisera materialet utgick vi ifrån en tankekarta, där de centrala begreppen från samtliga respondenter plockades ut och sammanfördes.

4.6 Forskningsetik

I studien har hänsyn tagits till de fyra etiska ställningstagandena. Detta har gjorts med hjälp av Vetenskapsrådets artikel Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2002). Vid första kontakt lämnades information angående vem vi är, studies syfte och grundläggande inriktning. Vi har även berört informationskravet då vi via telefon informerat respondenterna om att deras medverkan är frivillig. Vi har även ansett det vara av stor vikt att betona respondenternas anonymitet. Syftet var inte att redogöra för var respondenterna är yrkesverksamma utan målsättningen var enbart att få en bra och utförlig inblick i deras arbetssätt.

I samtyckeskravet ingår att respondenterna själv bestämmer över sitt deltagande i studien och innan intervjun avgavs även ett godkännande av att samtalet spelades in.

Konfidentialitetskravetuppfylls genom att på bästa sätt skriva så att inte berörda ska uppleva texten som kränkande eller obehaglig. I resultatet skriver vi på ett sådant sätt att uppgiftslämnarna inte kan identifieras av utomstående.

Nyttjandekravet följs genom att det endast är vi som kommer att använda oss av den insamlade informationen. Denna kommer inte att lånas ut eller användas av andra icke behöriga. Efter avslutat examensarbete kommer alla mail från respondenterna att raderas från våra datorer.

5 Resultat

I resultatdelen kommer vi att presentera på vilket arbetssätt vägledarna arbetar med elevens utveckling och hur vägledarna motiverar eleverna till integration i arbetslivet. Därefter framställs vägledarnas uppfattning av arbetsgivares förhållningsätt till funktionsnedsattas integrering i arbetslivet och hur vägledarna motiverar arbetsgivarna till att integrera funktionsnedsatta i arbetslivet.

Vi har valt att redovisa resultatet med hjälp av citat. Dessa citat kommer att användas för att förhöja innebörden i texten. Vi kommer vid en del tillfällen skriva två citat under samma text då vi anser att citatens innebörd är snarlika. Citaten kommer endast att refereras till vägledare gymnasiesärskola eller till vägledare Arbetsförmedling, detta eftersom många av respondenterna delar uppfattning

.

5.1 Vägledarnas arbetssätt att motivera de

funktionsnedsatta.

Vägledarna i vår studie arbetar med vägledningssamtal med funktionsnedsatta på liknande sätt. De går långsamt fram i samtalen och forcerar inte fram en handlingsplan. Vägledarna menar att samtalet och informationen måste anpassas efter den elev de samtalar med. Alla elever är olika och man utgår ifrån elevens egna möjligheter och hinder. Ramarna i vägledningssamtalen bör anpassas på ett sätt där man tar hänsyn till elevens möjligheter och behov, i form av samtalets längd, att lyssna aktivt och att sammanfatta vad som sagts.

Vilka ord använder jag, hur länge orkar personen sitta i ett samtal, hellre fler tillfälle än ett långt samtal, kan man sitta ostört, upprepa, lämna utrymme, lyssna aktivt och respektfullt (vägledare, gymnasiesärskola).

Vägledningen sker enligt respondenterna med hjälp av bilder, filmer, whiteboardtavla och hemsidor. Dessa ses som viktiga verktyg i samtalen då de ökar tydligheten för samtliga parter. Tydligheten är viktig då eleven har lättare för att förstå sammanhanget

och lättare kan koppla den nuvarande situationen till vilka möjligheter som finns att tillgå i framtiden.

Jag tycker det är viktigt med att kommunicera audiovisuellt. Prata och visa bilder/filmer/hemsidor etc. Det är också bra att ha läraren, habiliteraren eller föräldern med som lyssnare i samtalet. Alla hör samma sak samtidigt (vägledare, gymnasiesärskola).

Vägledarna har ett nära samarbete med föräldrarna tills den funktionsnedsatta eleven fyllt 18 år. Därefter beslutar eleven själv om föräldrarna ska vara närvarande i vägledningssamtalen. Även om eleven är myndig försöker vägledarna att motivera denne att ha med föräldrarna som en naturlig del i vägledningssamtalen. Detta för att man ska kunna lära känna och få kunskap om eleven i olika situationer som t.ex. på fritiden och i arbetet.

… ja, vi har ofta föräldrakontakt, det gäller att ha med dem på banan för om vi arbetar mot varandra står ju eleven still (vägledare, gymnasiesärskola).

Var inte rädd att utmana i samtalen med föräldrar som handlar om vad som skall hända eleven efter gymnasiet, vilka förmågor eleven har/inte har, vad som krävs för att få ett ”vanligt” jobb och vad som är livskvalitet(vägledare, gymnasiesärskola).

Enligt vägledarna i studien är det viktigt att vara lyhörd och att man har en diskussion med eleven för att få denne att berätta om sina drömmar och önskemål om livet efter skolan. Vägledaren bör vara lyhörd men tydlig när det gäller elevens drömmar. Funktionsnedsatta elever har en begränsad omvärldsbild. Detta medför att vägledarna måste hjälpa eleven att välja ut de alternativ som matchar och är mest lämpliga för elevens förmågor.

Oftast har dem drömmar som är svåra att uppnå. Då måste man få dem att förstå dess kapacitet (vägledare, gymnasiesärskola).

Ofta nog kommer det någon nyutbildat vägledare som anser att våra elever ska få samma som alla andra och det ska dem naturligtvis ha, men i en form som de kan ta till sig. De kan aldrig studera på högre utbildningar, de kan aldrig arbeta akademiskt eller ens på certifierade hantverksarbete. De har helt enkelt inte förmågan till det och då är det grymt att låta en ungdom tro detta. Så det gäller att ta på sig diplomatrollen och få ner en önskan till en möjlig önskan, de kan inte bli sjuksköterskor men kan kanske vara den som är ute och promenerar med gamla (vägledare, gymnasiesärskolan).

Flera av vägledarna använder sällan eller aldrig Egan eller Peavys1 vägledningsmetoder där öppna frågor eller metaforer är en del av metoden. En del vägledare framhåller att detta helt enkelt inte fungerar på de funktionsnedsatta. Detta argument håller inte alla med om. De menar att man kan använda både Egan och Peavys metoder, men att man i samtalet går långsammare fram. Dessa vägledare menar att man måste fundera på vilka referensramar och erfarenheter eleverna har i förhållande till normalbegåvade och att elevens barndom och uppväxt påverkar elevens förhållande till normalbegåvades kommunikation.

Min metod är att lyssna på eleven och vara lyhörd för vad den vill och sedan försöka hitta lösningar som är möjligt för var och en (vägledare, gymnasiesärskola).

Vägledarna i studien arbetar med att tala med eleverna om livet efter skolan och om vilka möjligheter det finns. Detta görs i form av undervisning i klassrum, men även i samtal i grupp eller mellan vägledare och elev, mellan vägledare, elev och föräldrar och i vissa fall även tillsammans med elevens lärare. Vägledarna menar att undervisning inte alltid behöver ske på skolan. Den kan också äga rum i bilen på väg med eleven till praktikplatsen och då pratar man inte enbart om elevens yrkesframtid utan även om elevens funderingar kring vardagen.

Mina samtal sker för det mesta i bilen och kan röra sig om allt från sexuell tillhörighet till bakning (vägledare, gymnasiesärskola).

Allt är liksom integrerat och konsistent (vägledare, gymnasiesärskola).

Arbetslivsorientering är ytterligare ett ämne som respondenternas elever får kännedom om. Då går de igenom arbetsmiljö, arbetsgivare, arbetstagare, fackföreningar och deras verksamhet. Vägledarnas målsättning är att arbeta mot den öppna arbetsmarknaden, vilket innebär att de diskuterar med eleven om de krav som arbetslivet ställer på varje elev. Kraven handlar om uppförande, tidspassning, ansvar, pålitlighet, lyhördhet och information om fackföreningsanslutning.

Som vägledare kunna säga sanningar om varje elevs möjligheter, starka och svaga sidor till eleven, föräldrar och arbetsgivare (vägledare, gymnasiesärskola).

1

Egan och Peavy är teoretiker som har skapat samtalsmodeller som kan appliceras i vägledningssamtal.

5.2 Matchning mot lämplig praktikplats

Det finns tillfälle där studiens vägledare och elev har samtal med arbetsgivaren om elevens praktikplats. Dessa tillfällen är viktiga att planera eftersom fokus ligger på en möjlig anställning efter elevens studentexamen. För att eleven inte ska tappa fart vilket de lätt gör om det inte finns en klar planering innan studentexamen, är det viktigt med en tidig skolsamverkan. Vägledarna på Arbetsförmedlingen har ett nära samarbete med vägledarna på gymnasiesärskolorna för att lära känna eleven och elevens möjligheter och hinder. De elever som kommer att gå på de nationella programmen i gymnasiesärskolan ska enligt gy sär 13 ut på 22 veckors praktik (Skolverket, 2013). Denna målsättning har funnits även tidigare inom programmen i gymnasiesärskolan dock med den nya läroplanen blir det en regel som gymnasiesärskolan måste följa (Vägledare, Arbetsförmedlingen).

Detta har vi levt med även före nya skollagen (Vägledare, gymnasiesärskolan).

Gy sär 13 förändrar mycket. Alla som går nat. program ska ju ha 22 veckors praktik (Vägledare, gymnasiesärskolan).

Vägledarna i studien arbetar med att förstå varje elev för att kunna anpassa denne och arbetsgivare till varandra, så att han eller hon ges bästa möjliga praktiska erfarenheter och användbara yrkeskunskaper. Vägledarna menar att, för att på bästa sätt matcha elevens kunskaper med en lämplig arbetsplats är det ett måste att känna till elevens hinder och möjligheter.

Samarbetet mellan skolan och Arbetsförmedlingen påbörjas då eleven har 1 ½ år kvar på sitt program. Vägledarna samverkar med möjliga arbetsgivare, via telefonkontakt och genom besök på de olika företagen. Verksamheterna bör ha liknande arbetsuppgifter som elevens valda programinriktning.

Vi går igenom olika sökvägar för att hitta yrken/arbetsplatser med utgångspunkt i deras utbildning för att konkretisera nivå på arbetet och deras kommande pryo som är på minst 22 veckor oftast mer(vägledare, gymnasiesärskola).

Vägledarna i studien menar att det är viktigt att matcha arbetsplatsförlagt lärande med utgångspunkten från arbetsuppgifter som är möjliga att utföra för eleven. Effekten kan i

annat fall bli att arbetsgivare och elev inte känner sig trygga och istället får en känsla av att vara lämnade åt sitt öde.

Först tittar vi på kompetensen hos eleven för att kunna sätta mål för praktik och vägen framåt mot arbete/sysselsättning(vägledare, gymnasiesärskola).

Av erfarenhet vet vägledarna i studien att en del arbetsgivare ändå alltid ställer upp och tar emot funktionsnedsatta elever, även då eleven inte matchar arbetsuppgifterna. Detta kan då leda till att vägledarna, trots befintliga förutsättningar, måste ta vad som erbjuds då praktikplatserna är begränsade.

Man får inte vara blyg utan ta för sig av näringslivet och vara lite gåpåig (vägledare, gymnasiesärskola).

5.3 Elevens möjligheter till integrering i arbetslivet

Enligt respondent på Arbetsförmedlingen vilka arbetar med funktionsnedsatta elever, besöker gymnasiesärskolorna för enskilda vägledningssamtal med elever som går i åk 3. Detta för att eleven ska ha en färdig plan innan han eller hon tar studenten. Vid dessa samtal framkommer det hur nära eleven står den öppna arbetsmarknaden och vilka åtgärder som måste tas hänsyn till för elevens vidare utveckling.

… alltså man kan se min roll som en konsulent, jag kommer och bistår skolan, för skolan har

en planering inför studenten (vägledare, Arbetsförmedlingen)

Vägledningssamtal som arbetssätt tillför studiens vägledare en ökad kunskap om eleven och denne får en ökad kunskap om arbeten och sin framtid. Detta arbetssätt anser vägledaren vara en bra metod, då eleven ges möjlighet att bearbeta och tänka igenom sådant som framkommit under vägledningssamtalen.

Vi pratar om självbilder och vilka olika möjligheter som finns efter gymnasiet. Vi pratar om praktik och arbetsliv, folkhögskolor och särvux. Ibland kopplar vi samtalen till studiebesök (vägledare, gymnasiesärskola).

Enligt respondenterna integreras elever med grövre funktionsnedsättningar inte i arbetsmarknaden utan har sin sysselsättning på daglig verksamhet. Vägledarna måste vara uppmärksamma på diagnoser som ställts under elevens unga år och vägledarna

menar att även funktionsnedsatta utvecklas och kan klara sig bättre och bättre på egen hand. Elever som tidigare inte varit mogna för den öppna arbetsmarknaden, kan senare i livet utvecklas och vara redo den öppna arbetsmarknaden.

Den diagnos man har fått har man livet ut, men det är ju som alla andra, man utvecklas ju och kan klara sig bättre och bättre i sitt liv (vägledare, Arbetsförmedling).

Enligt vägledarna i studien är det skolans ansvar att se till så att eleven har en arbetsplats att utföra sin praktik på. Denna praktik är viktig eftersom avsikten är att den ska leda till en anställning för eleven efter avslutat gymnasium. Under elevens praktik kommer vägledaren från Arbetsförmedlingen till praktikplatsen. Tillsammans avsätts tid för ett möte mellan elev, vägledare och arbetsgivare. Är arbetsgivaren intresserad av en vidare anställning av eleven efter skolan informerar vägledaren arbetsgivaren om vad Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med på arbetsplatsen. De ger information om vilka lönebidrag och arbetstekniska hjälpmedel arbetsgivarna kan få för den funktionsnedsatta. Kompensationen kan se ut på olika sätt, genom att fördelningen av lönebidrag och arbetstekniska hjälpmedel anpassas efter den funktionsnedsattas behov.

Och har man ett bra tekniskt hjälpmedel så behöver man kanske inte ha så stort lönebidrag, man kan kompensera på olika sätt (vägledare, Arbetsförmedlingen).

Enligt respondenterna är de funktionsnedsatta är en högt prioriterad grupp då de har mycket lätt för att tappa fart om de inte har en uppgjord plan efter avslutade gymnasiestudier. Vägledare på Arbetsförmedlingen framhåller att det är väldigt generös med att erbjuda arbetsgivarna någon form av anställningsstöd och är samtidigt noga med att följa upp hur det fungerar på arbetsplatsen och att inget oväntat hänt. Om eleven inte är mogen för den öppna arbetsmarknaden, kan ett beslut tas i samråd mellan Arbetsförmedling, föräldrar och skolchef om ett extra år på skolan. Detta extra år kan formas på olika sätt. Ett förslag är att kombinera praktik med teori då eleven förhoppningsvis hinner mogna och därigenom kommer ett steg närmare arbetsmarknaden.

Man kan ha fyra dagars praktik och plugga något man kan ha nytta av (vägledare, Arbetsförmedlingen)

Respondenten på Arbetsförmedlingen anser att samhället kräver mer utbildning även för de funktionsnedsatta. Det är i främsta hand eftergymnasiala utbildningar såsom folkhögskolor som är lämpade för funktionsnedsatta.

Det gäller att hitta nischen. Precis som vilken gymnasieelev som helst som slutar sin utbildning så kräver samhället mer utbildning (vägledare, Arbetsförmedlingen).

5.4 Handledning och integrering av funktionsnedsatta

Ett krav som respondenten på Arbetsförmedlingen har på arbetsgivarna är att det ska finnas en handledare, så att den funktionsnedsatta får hjälp med den personliga utvecklingen. För att den funktonsnedsatte ska ha möjlighet att utvecklas, är det viktigt att det sätts upp ett tydligt mål för vad som ska utföras under året. Detta gör att eleven känner sig tryggare och får ett bättre självförtroende.

Det måste vara tydligt att det finns uppbackning under perioden för båda parter. Som alltid så bygger det på att bygga upp ett förtroende, en relation(vägledare, gymnasiesärskolan).

Vi begär att det ska finnas handledning så någon ska utveckla den här personen, vi skriver ett mål när vi gör den här anställningen. Detta år ska vi prova si eller så (vägledare, arbetsförmedlingen).

Enligt vägledarna i studien tycker arbetsgivarna att de funktionsnedsatta är mycket flitiga och duktiga på att arbeta fysiskt. Anställda på företagen uppskattar oftast de funktionsnedsatta och anser att de inte skulle kunna vara utan dem. I början av handledningen går en hel del tid åt att informera eleven om vad de ska göra. Detta är mycket tidskrävande men när väl eleven har fått rutin på arbetsuppgifterna, är de till stor hjälp på sin arbetsplats.

Många har ofta så mycket arbete att de uppskattar en hand till, även om det innebär att en viss tid går åt till att handleda. Men efter bara någon vecka kan eleven rutiner och arbetssätt så att han eller hon blir en tillgång (vägledare, gymnasiesärskola).

Enligt studiens vägledare finns det dock ett problem när det kommer till vidare anställning efter praktikperiodens slut, eftersom det nästan enbart är små eller medelstora företag som t.ex. Ica, lantbrukare, hotell och mindre butiker, som vill anställa funktionsnedsatta. Anledningen till att de små och mellanstora företagen vill anställa är enligt vägledarna de förmånliga bidragen i form av pengar och arbetstekniska

hjälpmedel, som arbetsförmedlingen bistår med. Vägledarnas erfarenheter visar att för att ett samtal ska få en positiv utveckling mellan vägledare och arbetsgivare, behövs det en extra morot i form av olika slags lönebidrag. Detta utgör ofta anledningen till att arbetsgivare vill ta emot funktionsnedsatta. Detta kallas för en win-win situation då detta gagnar båda parter.

Många gånger blir löneanställning med bidrag den extra morot som behövs i samtal med arbetsgivaren och då blir det en win-win situation som gagnar båda parter (vägledare, gymnasiesärskolan).

Vägledarna i studien uppfattar arbetsgivarnas förhållningssätt till funktionsnedsattas integrering i arbetslivet som positivt. En av vägledarna menar att den tiden är, som väl är, förbi då arbetsgivarna utnyttjade systemet för att få bidragspengar. Idag finns det dessutom en databank där man kan få upp information om företag för att se om det är en seriös arbetsgivare. Vägledarna säger att arbetsgivarna är intresserade och visar en stor förståelse för de funktionsnedsatta. Detta visar arbetsgivaren genom att agera på ett pedagogiskt sätt mot eleven, när det gäller arbetsschema, fördelning av arbetsuppgifter med mera.

Vägledarna i studien uppfattar att arbetsgivare, som har barn eller släktingar med någon form av funktionsnedsättning inte är rädda för att integrera funktionsnedsatta elever i arbetslivet. Arbetsgivarnas förhållningssätt påverkas positivt när de har erfarenhet och kännedom om funktionsnedsattas möjligheter och hinder.

Det är inte alldeles ovanligt att arbetsgivare har någon släkting som har problem av intellektuell natur, då finns det en viss förståelse för den funktionsnedsatta redan från början (vägledare, gymnasiesärskola).

5.5 Ackvirera praktikplatser

Vägledarna i studien är av den uppfattningen att det är svårt att ackvirera praktikplatser till eleverna. En orsak kan vara att arbetsgivarna är mer stressade då de inte har de personalresurser som behövs för att kunna bistå med det stöd som krävs för att ta emot en funktionsnedsatt.

Arbetsgivarna är snälla och vänliga, men är idag mer stressade och har inte den ”extra luften i personalstyrkan” som behövs för att ägna tid åt en elev som behöver mycket stöd (vägledare, gymnasiesärskolan).

… det känns fortfarande som om man är en missionär när man raggar arbetsplatser åt ungdomarna (vägledare, gymnasiesärskolan).

En annan orsak till att det är svårt att ackvirera praktikplatser kan vara att det i den nya läroplanen står skrivet att alla elever ska ut på 22 veckors praktik. Eftersom det är begränsat med praktikplatser ute på arbetsmarknaden så påverkar den nya läroplanen konkurrensen av de befintliga praktikplatserna.

… man är som en ”missionär” när man raggar arbetsplatser åt ungdomarna (Vägledare, gymnasiesärskolan).

Respondenterna uppfattar det som att små och medelstora företag är de som är mest positiva till att ta emot funktionsnedsatta elever från gymnasiesärskolan. Vägledarna anser att arbetsgivares förhållningsätt är positivt, med en vänliga och snäll inställning. Dock känner vägledarna av arbetsgivarnas stress när det gäller att avsätta den tid som krävs för att handleda funktionsnedsatta elever. Vägledarna har erfarenhet av att arbetsgivarna inte har de handledningsresurser som krävs för att på bästa sätt kunna ge stöd och uppbackning för eleven. Detta tror vägledarna beror på att personaltätheten på arbetsplatserna är pressade.

… men många gånger om de tar sig tid och låter eleven få möjligheter att komma och visa vad den kan så kan det bli väldigt bra(vägledare, gymnasiesärskolan).

Stora företag, kommuner, landsting och statliga verk är inte speciellt välvilligt inställda till att ta emot funktionsnedsatta. Detta tror vägledarna i studien handlar om att de stora företagen inte är intresserade av lönestödet, vilket kan bero på att detta är ekonomiskt ointressant i en stor verksamhet där den ekonomiska omsättningen är av större omfattning. I en del av dessa företag finns inte det engagemang som krävs vad gäller elevens planering, schemautförande, möten med Arbetsförmedlingen med mera.

… dels är de inte intresserade av lönestödet, det är småpotatis för dem. Där har man nog inte det tålamodet att engagera sig, varje minut räknas ju som på Volvo och liknande ställen (vägledare, Arbetsförmedlingen).

Vidare menar respondenterna att det också handlar om att arbetet blir ineffektivt då varje arbetsminut räknas. Kravet på att en handledare ska vara tillgänglig för de funktionsnedsatta utgör ett avbrott i det ordinarie arbetet för handledaren. Då personalresurserna inte är obegränsade är det svårare att prioritera att ta emot funktionsnedsatta. En annan aspekt är att vägledarna inte kommer företagsledningen tillräckligt nära för att föra en givande diskussion om integreringen.

Du kommer inte så nära företaget heller så du kan ta diskussionen. Så det har aldrig varit aktuellt över huvud taget för någon (vägledare, Arbetsförmedlingen).

Vägledarna i studien uppfattar att offentliga sektorn är extremt dålig på att ta emot elever med funktionsnedsättningar då det endast finns ett fåtal praktikplatser tillgängliga. Kommuner, landsting och statliga verk är styrda av byråkrati och är mer intresserade av att, vid behov, omplacera den befintliga personalen. Argumenten anses som förklaring till att det inte finns så många funktionsnedsatta i dessa verksamheter. En av vägledarna visar på ett exempel där kommunen valde att starta en gymnasiesärskola med omsorgsprogrammet. Trots att eleverna så väl behövde komma ut i arbetslivet var kommun och landsting inte intresserade av att ta emot dem.

… de e som en fabrik som tillverkar korv och sen slänger den (vägledare, Arbetsförmedlingen).

Vägledare i studien ifrågasatte detta förhållningssätt och efter det har det märkts en viss förbättring. Ett annat exempel är att i vissa kommuner avsätter man en speciell pott där pengarna ska användas för anställning av funktionsnedsatta. Fler kommuner anser att detta är ett exempel att ta efter och kan mycket väl vara en effekt av att kommunen ändå är betalningsskyldiga via socialförvaltningen.

En av vägledarna har som förslag att kommunen ska inskaffa en praktikbank med praktikplatser inom den egna verksamheten, då detta hade visat på att kommunen tog ett större ansvar mot kommuninvånarna.

Jag tycker att kommunen skulle ta ett större ansvar och hålla med en praktikbank med platser i de egna verksamheterna(vägledare, gymnasiesärskola).

5.6 Sammanfattning

Ett gemensamt drag för vägledarna i studien som arbetar och motiverar funktionsnedsatta elever och arbetssökande med att integrera dem i arbetslivet är, att vägledningssamtalen utförs i ett tempo som är anpassat för individen. De anser även att användandet av olika hjälpmedel så som whiteboardtavla, bilder, hemsidor och filmer är viktiga redskap i vägledningssamtalen. Dessa redskap gör att samtalet blir tydligare och lättare att följa för eleven.

Kontaktnätet som eleven omger sig av är viktiga för elevens utveckling. Föräldrarna är en del av detta, men efter det att eleven fyllt 18 år får inte föräldrarna automatiskt vara delaktiga i samtalen utan elevens tillstånd. Vägledarna ser dock dem som viktiga personer då de har kunskaper om elevens förmågor och hinder.

Vägledarna i studien arbetar med att matcha eleven till en passande arbetsplats. De ser till såväl elevens förmågor, hinder och kunskaper som till praktikplatsen/arbetsplatsens arbetsuppgifter. Anpassningen är viktig då elevens valda utbildningsprogram ska överensstämma med de arbetsuppgifter de ska utföra på praktikplatsen och arbetsplatsen.

Vägledarna i studien har lättast att motivera arbetsgivare till att ta emot elever eller arbetssökande på små och medelstora företag. Den offentliga sektorn anses som mindre villig och svårmotiverad till att integrera funktionsnedsatta. Det handlar om en byråkratisk organisation som oftast omplacerar den befintliga personalen istället för att erbjuda praktikplatser. Dock har de börjat inse att även de måste ta sitt ansvar för kommuninvånarna. Vägledarna uppfattar även att de stora företagen är svårmotiverade och oftast inte är intresserade av att integrera funktionsnedsatta för att bidragsdelen i det stora hela är relativt låg. De är mer fokuserade på den ekonomiska vinsten där varje arbetsminut räknas. Vägledarna har även problem med att komma i kontakt med företagsledningen på de stora företagen för att överhuvud taget få till stånd en diskussion om att integrera funktionsnedsatta. Vägledarna uppfattar att de arbetsgivare som har någon form av kännedom och kontakt med funktionsnedsatta ofta är positiva och mer motiverade till att ta emot funktionsnedsatta till företaget.

6 Analys

I analysdelen kommer tidigare forskning, teori och resultat att sammanvävas i en analys utifrån de frågeställningar vi har ställt oss. Vilka arbetssätt använder sig vägledare av när de ska motivera funktionsnedsatta elever och arbetssökande till integrering i arbetslivet? Hur uppfattar vägledare på gymnasiesärskolan och Arbetsförmedlingen arbetsgivarnas förhållningssätt då det gäller att integrera funktionsnedsatta i arbetslivet samt hur motiverar vägledarna arbetsgivarna till att ta emot denna målgrupp.

Vägledarna som vi nämner i analysen är dem samma som vi utgått ifrån tidigare i studien.

6.1 Arbetssätt

Vägledare i studien framhåller att de arbetar med funktionsnedsatta elever genom vägledningssamtal och undervisning i grupp. Syfte är att eleven ska få större kunskap om sig själv och om arbetslivet. Detta arbetssätt förklarar vi genom Frankls teori (i Hedegaard, 2012) där han menar att samtalet bygger på det sokratiska samtalet. Det sokratiska samtalet konstrueras så att ingen av parterna sitter inne med sanningen utan genom att fråga och själv besvara frågor når de nya kunskaper. Det är viktigt att vägledningssamtalen framskrider i ett lugnt tempo och inte forceras fram. Vidare anser vägledarna, att eleven har lättare för att förstå samtalet när man använder sig utav olika verktyg, så som bilder, filmer, whiteboardtavla och hemsidor. Detta kopplar vi till de funktionsnedsattas låga IQ. Det är av stor betydelse att vägledare förstår vikten av att anpassa tempot i vägledningen med individers som har ett IQ lägre än 70. Vi ser ett samband mellan det arbetssättet och effekten av individer som har lågt IQ då denna målgrupp har svårigheter med att lagra och minnas sådant som normalbegåvade inte har problem att lagra och minnas (Karlsson, 2007).

I samtalet är det också viktigt enligt vägledarna att eleven själv får möjlighet att berätta om sina drömmar och önskemål. Det är dock viktigt för eleven att vägledaren är noga med att framhäva elevens möjligheter och hinder. Den funktionsnedsatte kan ha