Grammatikundervisning och motivation

Kultur-språk-medier

Självständigt arbete i svenska och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Grammatikundervisning och motivation

Teaching grammar and motivation

Oscar Hylén

Mikael Krekula

Ämneslärarutbildning Grundskolans åk 7–9, Examinator: Lisa Källström förstaämne Svenska 270 hp. Handledare: Isak Hyltén-Cavallius Självständigt arbete i förstaämnet

Förord

Inledningsvis gjorde vi sökningar individuellt för att ta del av ett så brett underlag som möjligt. Såklart var vi i dialog med varandra under sökningens gång så att det var en systematisk sökning av databaserna. När vi hade läst igenom artiklarna och valt vilka vi ansåg vara relevanta delade vi upp så att var och en ansvarade för framställningen av fem artiklar var både i resultat- och diskussionsdelen. Vi båda har varit inne och gett varandra feedback på varandras delar till exempel om något från artikeln missats eller om man bör presentera den på ett annat sätt. De inledande delarna (sammandrag, inledning och metod) skrevs till största del av Oscar, men Mikael har korrekturläst dessa delar och kompletterat med det han tyckt Oscar missat. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Isak Hyltén-Cavallius som väglett oss under skrivprocessen.

Sammandrag

Denna kunskapsöversikt behandlar vad lärare kan göra för att öka elevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska. Syftet är att undersöka vad forskningen säger om högstadieelevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska och vilka pedagogiska hjälpmedel som skulle vara användbara för att skapa motivation för detta moment i undervisningen. Centrala frågeställningar för undersökningen är: Vad kan lärare göra för att

underlätta för elevernas motivation till grammatikundervisningen? och Vilka pedagogiska hjälpmedel kan man ta hjälp av?. Genom sökningar i såväl internationella som nationella

databaser har resultatet landat i att forskningen menar att det finns flera pedagogiska verktyg som lärare kan använda sig av som ökar elevers motivation till grammatikundervisningen.

Nyckelord: Grammatikundervisning, Motivation, Pedagogiska verktyg, Högstadium,

Innehållsförteckning

Innehåll

2. Syfte och frågeställningar ...7

3. Metod ...8

3.1. Avgränsningar ...8

3.2 Urvalsprinciper...9

3.3. Genomförande...9

4. Resultat...12

4.1. Burzynski Bullard och Anderson. "I'll Take Commas for $200": An Instructional Intervention Using Games to Help Students Master Grammar Skills ...12

4.2. Richard Remedios, Kathryn Ritchie och David Lieberman. I used to like it but now I don't: The effect of the transfer test in Northern Ireland on pupils' intrinsic motivation...13

4.3. Ewa Zarzycka-Piskorz. Kahoot it or not? Can games be motivating in learning grammar? ...14

4.4. Nadia Refat, Hafizoah Kassim, Arafatur Rahman och Ramdan Bin Razali. Measuring student motivation on the use of a mobile assisted grammar learning tool ...15

4.5. Cartoons as a Teaching Tool: A Research on Turkish Language Grammar Teaching.16 4.6. Elzbieta Strzelecka och Lena Boström. Lärares strategier i grammatikundervisning i svenska ...17

4.7. Maria Estling Vannestål och Hans Lindquist. Learning English grammar with a corpus: Experimenting with concordancing in a university grammar course...18

4.8. Daphnée Simard och Gladys Jean. Grammar Teaching and Learning in L2: Necessary, but Boring?...20

4.9. Rufaidah Kamal Abdulmajeed och Sarab Khalil Hameed. Using a Linguistic Theory of

Humour in Teaching English Grammar ...21

4.10. Sara Sands-Meyer, Chenchen Liu och Jacques Adran. The effectiveness of the student response system (SRS) in English grammar learning in a flipped English as a foreign language (EFL) class...22

5. Slutsatser och diskussion...24

5.1. Motivation ...24

5.2. Pedagogiska hjälpmedel...25

5.3. Avslutande diskussion...27

1.

Inledning

Att ungdomar kan ha svårt att motivera sig när det gäller skolarbete är inget svenskt fenomen. För oss lärare är det en utmaning att handskas med detta problem var vi än befinner oss. Med tanke på denna problematik behöver högstadielärare anpassa sin undervisning på ett sätt som motiverar eleverna. Grammatikundervisning är utifrån detta perspektiv utmanande eftersom de flesta har en negativ föreställningar. Som blivande svensklärare var det tilltalande att djupdyka i forskningen kring vad lärare kan göra för att underlätta för elevernas motivation i grammatikundervisningen.

Copland, Garton och Burns (2014) genomförde en kartläggning kring vad lärare ansåg vara hinder i undervisningen. Genom en blandning av intervjuer och enkäter samlade Copland et al. (2014) material från 4459 stycken lärare från 142 olika länder. Lärarna är främst lågstadielärare. Därpå fokuserade på engelskundervisning även i länder som inte har engelska som officiellt språk och därför blir det ett andraspråksperspektiv på kartläggningen. Däremot ska skolgången vara en utveckling. Problemen man ser på lågstadiet kan sitta kvar fram till högstadiet och därför ger denna kartläggning en bakgrund som är värd att ha med sig i resten av översikten. På frågan om vilken aspekt lärarna ansåg vara den mest utmanande var motivation det tredje vanligaste ordet som förekom i svaren och grammatik det sjätte (Copland et al. 2014 s.746). Det som upplevdes som mest utmanande var att förklara de svåraste delarna av grammatiken. Dessutom upplevdes det att eleverna blev uttråkade av grammatikundervisningen. Copland, Garton och Burns (2014, s.748) hänvisar till Cameron (2001) och Pinter (2011) och menar att grammatikundervisningen gynnar elevernas språkliga utveckling. Kursplanen i svenska understryker att eleverna bör öva: ”Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar”. Med tanke på den vikt kursplanen tillskriver grammatik är det bekymmersamt att lärare upplever grammatikundervisning som en utmaning. En av svenskundervisningens mest centrala delar upplevs som av världens lärare som det tredje svåraste hindret i sin undervisning (Lgr11).

Att grammatikundervisningen anses var tråkig och svår är alltså ett globalt problem och inte någonting som enbart berör den svenska språkutbildningen. Så vad kan svensklärare göra för att grammatikundervisningen inte ska upplevas som lika tråkig?

2.

Syfte och frågeställningar

Utifrån denna bakgrund är syftet med denna kunskapsöversikt att undersöka vad forskningen säger om högstadieelevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska och vilka pedagogiska hjälpmedel som skulle vara användbara för att skapa motivation för detta moment i undervisningen. För detta ändamål utgår kunskapsöversikten från två frågeställningar:

1. Vad kan lärare göra för att underlätta för elevernas motivation till grammatikundervisningen?

3.

Metod

3.1. Avgränsningar

För att kunna sålla bort irrelevant material har avgränsningar gjorts. För det första har en överblick på rubriker och abstract gjorts för att kontrollera huruvida det är relevant i förhållande till denna översikts syfte och frågeställning. När det blev tydligt att forskningsunderlaget för undervisning på högstadiet var för smalt fattades beslutet att även inkludera andra åldrar. Så länge forskningen visade på det pedagogiska verktyget och dess effekter på elevers motivation inför grammatikundervisningen värderades det som användbart även i högstadiet. Om verktyget har en effekt på en åldersgrupp kan det ha samma effekter på en annan också. Graden av effektivitet kan variera, men effekt försvinner inte helt och hållet. Givetvis beror det på vilket verktyg det är, det som fungerar för en sexåring kan anses var barnsligt för en femtonåring och det som fungerar för en universitetsstudent kan vara för komplicerat för en högstadieelev. Detta har vi tagit hänsyn till i urvalet av pedagogiska verktyg.

Ambitionen är att forskningen ska ha ett förstaspråksperspektiv. Eftersom elevers motivation till förstaspråksundervisning bedöms vara annorlunda jämfört med deras motivation till undervisning i andraspråk. En elev i förstaspråk bedöms redan kunna grammatiken omedvetet och därför ha svårare att se syftet med grammatikundervisningen. Medan andraspråkselever bedöms ha lättare att se mening med grammatikundervisning. Däremot har forskningunderlaget på förstaspråksundervisningen ansetts vara för smalt och forskning på andraspråkselever har inkluderats. Däremot är det då viktigt att fokuset ligger på det pedagogiska verktyget och dess effekter i sådana fall. Om ett verktyg eller en form av undervisning visar på ökad motivation hos eleverna i undervisning i andraspråk bör det även ge effekter på förstaspråksundervisningen. Ett verktyg eller form av undervisning som ökar motivationen kommer öka motivationen oavsett vad det ursprungliga motivationsvärdet är. Dessutom är det svenska klassrummet idag mångkulturellt och det kan finnas elever som inte har svenska som förstaspråk även i svenskklassrummet. Därför bedöms forskning på andraspråk kunna vara relevant.

3.2 Urvalsprinciper

I övervägandet internationell och nationell forskning landade författarna till denna översikt i att en mix av både vore fördelaktigt. Dels för att forskningsunderlaget i de nationella databaserna är begränsat och bedöms därför vara otillräckligt för att sammanställa på ett bra sätt, dels för att det finns internationell forskning som berör översiktens syfte och frågeställningar och det vore fördelaktigt att inkludera även denna forskning. Däremot hade uteslutandet av den nationella forskningen gjort det svårt att undersöka vad forskningen visar om högstadieelevers motivation till grammatikundervisningen i svenska. Någonstans behövs det finnas en svensk koppling.

Eftersom denna översikt har ambitioner om att presentera det nutida forskningsområdet har nyare källor premierats över äldre.

3.3. Genomförande

När syftet och frågeställningarna var satta diskuterades begrepp som skulle kunna användas som sökord i syfte att avgränsa forskningsområdena. För att kunskapsöversikten ska ha en nyanserad bild över forskningsområdet har sökningar gjorts i olika databaser. Under denna kunskapsöversikt har sökningar i de internationella databaserna ERIC och ERC genomförts, sökningar har även gjorts i nationella databaserna Libsearch, SwePub och Malmö University Electronic Publishing (MUEP).

Valet av sökbegrepp för att finna relevant forskning till syftet föll på grammatik. Den engelska översättningen är grammar och det sökordet användes i de internationella databaserna. För att avgränsa ytterligare och underlätta att hitta relevant material användes sökorden motivation och högstadium. I de internationella databaserna användes översättningarna motivation och

secondary school. I de nationella databaserna användes även sökordet grammatikdidaktik. När

dessa sökningar förekom det flertal artiklar som trots sökordet högstadie baserade sin forskning på gymnasiet, därför lades det till NOT high school i sökningen. Med den avgränsningen blev det tydligt att det fanns mycket forskning som gjorts på elevernas andraspråk, vilket inte ansågs vara relevant. Utifrån det lades ‘NOT ESL’ till i sökningen. ESL är en förkortning på “English as second language” som förekom ofta i de studier som behandlade elevernas andraspråk. För

att dessutom avgränsa sökningsresultaten till vetenskaplig forskning har man sökt med peer

review.

När sökningarna inte gav önskat antal relevanta artiklar fick sökningarna breddas genom att ta bort sökord. Sökningarna gjordes främst med grammar och motivation där det kom upp fler sökresultat (se tabell) som även handlade om mer internationella forskningar och resultat från högre årskurser. Värt att nämna är att sökningar har gjorts som inte inkluderas i efterföljande tabell eftersom de inte ansågs ge relevanta träffar.

Datum Databas Sökord Avgränsn.

(år, peer-review…) Antal träffa r Träffar med relevans utifrån titel, abstract... Valda artiklar

16/11-20 ERIC Grammar AND

motivation AND elementary school, NOT High school

Peer-reviewed

21 4 1

16/11-20 ERIC Grammar AND

motivation AND secondary school, NOT High school NOT ESL

Peer-reviewed

11 2 1

16/11-20 ERC Grammar AND

motivation AND elementary school, NOT High school

Peer-reviewed

11 3 1

17/11-20 Libsearch Grammar Motivation Peer-reviewed Akademiska tidskrifter

17/11-20 ERIC Grammar Motivation Peer-reviewed

308 1

21/11-20 SwePub Grammatikdidaktik - 6 1 0

Tabell 1.

Förutom sökningar i databaser har kedjesökningar gjorts. Resterande artiklar hittades genom kedjesökningar. Efter att ha gjort sökningar i databaserna och läst artiklar som inte ansetts vara relevanta har sökningar i deras källor gjorts för att hitta artiklar relevanta till denna översikt. Det har varit en annan väg som använts för att hitta forskning på ämnet. Då har en översikt av titel och abstract gjorts med samma urvalskriterier som i sökningarna i databaserna.

4. Resultat

4.1. Burzynski Bullard och Anderson. ”I'll Take Commas for

$200”: An Instructional Intervention Using Games to Help

Students Master Grammar Skills

Sue Burzynski Bullard och Nancy Anderson publicerade artikeln "I'll Take Commas for $200":

An Instructional Intervention Using Games to Help Students Master Grammar Skills (2014) i

tidskriften Journalism & Mass Communication Educator. Journalism & Mass Communication

Educator är en peer reviewed akademisk tidskrift med fokus på journalistik, kommunikation

och medievetenskap. Tidskriften har även betyget 1 på norska listan. Endast granskade tidskrifter betygssätts på norska lista. Tidskrifter som har betyg 1 eller 2 anses vara vetenskapliga. Norska listan har i denna översikt används som ett verktyg för att säkerställa artiklarnas vetenskaplighet. Sue Burzynski Bullard är numera pensionerad men har arbetat på University of Nebraska-Lincoln och publicerat ett tiotal olika artiklar. Burzynski Bullards huvudområde är journalistik men har även undervisat på universitetet. Nancy Anderson är en graduate student och har psykologiska studier som sitt område. Burzynski Bullard och Anderson byggde sin artikel på att låta olika grupper universitetsstudenter få olika typer av grammatikundervisning. Ena delen fick en traditionell undervisning med powerpoint och instuderingsfrågor medan den andra undervisades med spel som 20-frågor och jeopardy. Innan undervisningen började fick båda grupperna skriva samma grammatikprov som bestod av 25 flervalsfrågor. Studenterna visste att det sista provet skulle vara en del av deras kursbetyg. Efter det skulle studenterna genomföra en enkät där de skulle svara på frågor om hur de upplevde grammatikundervisningen. Denna artikel har valts för att den lyfter fram ett konkret sätt att öka motivationen hos eleverna genom att ändra på undervisningens form. Att varken Burzynski Bullard eller Anderson har någon lingvistiskt område som huvudfokus bedöms inte vara ett problem eftersom Burzynski Bullard undervisat på universitet. Därför bedöms hon ha ett pedagogiskt fokus i sin forskning.

Det Burzynski Bullard och Anderson (2014) undersöker är huruvida användningen av spel är fördelaktigt i grammatikundervisningen. Burzynski Bullard och Anderson (2014, s.4) hänvisar till Hromek och Roffey som menar att spel inte bara är roligt utan också fungerar som ett

motivationsverktyg för lärande. Burzynski Bullard och Anderson (2014, s.4) hänvisade även till Nicola Whitton som menar att det finns en underhållande aspekt i att arbeta med spel, men det är inte det som är huvudfokuset. Däremot blir det en bieffekt av att kunna se en förbättring snabbt. Det undersökningen visade var att användningen av spel i grammatikundervisningen ökade både resultat och intresset hos studenterna. Utifrån studenternas resultat kunde författarna se att det även gynnade de elever som presterade sämre i det första testet, där var ökningen som tydligast. I enkätundersökningen blev det tydligt att studenterna inte upplevde det som barnsligt eller tramsigt att använda sig av spel i grammatikundervisningen (Burzynski Bullard och Anderson 2014, s.8).

4.2. Richard Remedios, Kathryn Ritchie och David Lieberman.

I used to like it but now I don't: The effect of the transfer test in

Northern Ireland on pupils' intrinsic motivation

Richard Remedios, Kathryn Ritchie och David Liebermans artikel I used to like it but now I

don't: The effect of the transfer test in Northern Ireland on pupils' intrinsic motivation

publicidades i British Journal of Educational Psychology år 2005. British Journal of

Educational Psychology är en peer-reviewed tidskrift som publiceras en gång varje kvartal och

fått betyget 1 på norska listan. Richard Remedios är en senior lecturer vid Nottingham Trent university som inriktar sig mot psykologi. När denna artikel publicerades jobbade Remedios på institutionen för lärande vid university of Stirling. David Lieberman är numera pensionerad, men arbetade vid university of Stirling i 36 år och hade psykologi som huvudämne. Författarna använde sig utav en kvantitativ metod där man ställde frågor till eleverna, som var 10-11 år, två veckor innan transfer testet och två veckor efter att de hade fått resultatet. Transfer test är ett test som fungerar som ett akademiskt urval i det nordirländska skolsystemet. Resultatet visade att motivationen var densamma inför testet, men att motivationen minskade för den grupp som utsattes för testet i jämförelse med den andra gruppen som inte gjorde testet. Detta trots att eleverna uppnådde de resultat de siktade mot. Även om dessa författare inte är direkt kopplade till skolvärlden bedömdes artikeln vara relevant. Detta för att den ger ett nytt perspektiv på en central del undervisningen, examinationen. Artikeln synliggör hur elevers psykologi kring motivation påverkas av examinationer.

Remedios et al. (2005) undersökte effekterna det Nordirländska “transfer test” har på elevernas inre motivation. Författarna menar på att undervisningen har två syften, att lära ut och att väcka intresse hos eleverna. För att se vad eleverna har lärt sig behöver man prov, men prov har bieffekten att intresset blir undanskjutet hos eleverna. Remedios et al (2005, s. 436) menar att elever som känner sig tvingade till att utföra någonting kommer med mindre säkerhet delta i samma aktivitet igen. Författarna diskuterar huruvida belöningar är ett sätt att påverka elevernas motivation och kommer fram till att belöningar som inriktar sig på elevens prestation upplevs påverka motivationen mer än belöningar för att ha gjort uppgiften. På så sätt upplever eleven att deras tid och ansträngning syns mer än vad det hade gjort annars. Till slut landar Remedios et al. (2005, s.435-437) i att elevernas mål har stor påverkan på hur de reagerar på en uppgift och att belöningar därför blir ett komplext område då elever reagerar olika beroende på vilken sorts belöning det är. Utifrån Grolnick och Ryans (1987) studier drar Remedios et al. (2005, s.440) slutsatsen att individer som är pressade att prestera bra kommer ha hög motivation, men när uppdraget är slutfört är motivationen förlorad. Undersökningen undersökte effekten på tre olika skolor. Remedios et al. (2005, s.449) kunde konstatera att en minskning av motivation skedde efter testet, men det är svårt att avgöra huruvida det är en permanent minskning eller om det är en tillfällig dipp.

4.3. Ewa Zarzycka-Piskorz. Kahoot it or not? Can games be

motivating in learning grammar?

Ewa Zarzycka-Piskorz, som har en Master of Arts i engelska språket och litteratur, ville undersöka motivation kring grammatik. Hennes artikel publicerades i The Journal of Teaching

English with Technology år 2015. Det är en peer reviewed tidskrift. Hon undersökte

inlärningsmetoder kopplat till spel i undervisningen. Konkret undersökte hon möjligheten till att spel, i detta fall Kahoot, kan vara motiverande för elever att lära sig grammatik. Undersökningen gjordes på universitetsstudenter i Krakow som läste engelska. Eleverna kom från ett flertal olika institutioner på universitet och blandades utan någon medveten sortering. Studien gjordes på 112 studenter som var i åldrarna 19-24 år. Kahoot innefattar ett antal quizfrågor där eleverna ser frågorna på en stor skärm och svarar sedan på sin mobiltelefon, surfplatta eller dator utifrån fyra olika svarsalternativ. Quizet görs på tid och handlar om grammatiska frågor som tempus, oregelbundna verb och passivformer. De arbetade tillsammans i mindre grupper och tävlade mot sina klasskamrater. Eleverna spelade en till tre

gånger. Undersökningen visade att 70 % av eleverna upplevde det som ett mer motiverande sätt att lära sig grammatik på än en traditionell grammatikundervisning medan 26 % svarade varken eller (Zarzycka-Piskorz, 2015, s. 30). Vad som visade sig vara ett ännu starkare ställningstagande från eleverna var att 90 % av studenterna svarade att de lärt sig grammatiken som ett resultat av spelet och 80 % av eleverna skulle rekommendera denna metod av lärande (Zarzycka-Piskorz, 2015, s. 28). Hur den motiverande faktorn såg ut undersöktes också. Det visade sig att en majoritet (90 %) tyckte att det var väldigt kul eller enbart kul att tävla mot sina klasskamrater. Siffrorna visar också på att 94 % ansåg sig vara intresserade av det (Zarzycka-Piskorz, 2015, s. 31). Underlaget för denna studie är väldigt litet, vilket gör det svårt att dra några konkreta slutsatser från studien. Det är dock noterbart att universitetsstudenter ansåg det såpass motiverande och roligt att spela Kahoot i sitt lärande. Det kan således anses vara stor chans till framgångsrikt lärande för elever på högstadiet som i stor utsträckning ofta upplever spel vara en mer intressant schemabrytande aktivitet.

4.4. Nadia Refat, Hafizoah Kassim, Arafatur Rahman och

Ramdan Bin Razali. Measuring student motivation on the use

of a mobile assisted grammar learning tool

Nadia Refat, Hafizoah Kassim, Arafatur Rahman och Ramdan Bin Razalis peer reviewed artikel publicerades i tidskriften Plos one i augusti 2020. Plos one har betyget 1 på norska listan. Författarna arbetar på Universiti Malaysia Pahang och Kassim har intressen i moderna språk och resten datoranvändande där bland annat Rahman är docent på fakulteten av datoranvändande. Studien gjordes på en grupp universitetsstudenters motivation till engelskundervisning. Studien gjordes utifrån en mixad metod av kvalitativt och kvantitativ som undersökte hur ett mobilassisterat grammatik inlärningsverktyg påverkar inlärning av grammatikkunskaper. Det mobilassisterade grammatiska inlärningsverktyget är ett pedagogiskt verktyg lärare skulle kunna använda i sin undervisning. Även om studien är gjord på en grupp universitetsstudenter och är på ett andraspråk bedöms den vara relevant just på grund av att fokuset ligger på verktygets effekter. Ett annat element att bedöma är överförbarheten i en studie som gjorts utanför Europa. Där är synen att det inte är olikt annan internationell forskning. Eftersom vetenskapligheten bedöms vara hög eftersom den bland

metoden grundligt redovisad på ett sätt som stärker förtroendet. Utöver vetenskapligheten ligger även fokuset på det pedagogiska verktyget och därför betraktas det som relevant. Refat et al. (2020) kartlade elevers motivation till att arbeta med ett mobilassisterat grammatik inlärningsverktyg. Studien, som genomfördes på universitetsstudenter, visade att det verktyg som man valt att använda sig av fångade studenternas uppmärksamhet. Studien visade även att män påverkades i högre grad positivt i jämförelse med kvinnor, även om deras motivation och intresse ökade (Refat et al, 2020, s. 9-10). Av de tillfrågade studenter var det endast 6 % som upplevde att det digitala verktyget inte motiverade och att använda teknologi inte är viktigt i undervisningen. De flesta tyckte däremot att de blev motiverade av verktygets design, med illustrationer, övningar, exempel och spel som både stimulerande och bevarade studenternas uppmärksamhet samtidigt som de kände sig tillfredsställda. De upplevde alltså att verktyget underlättade lärandet och att innehållet kändes mer relevant till verkligheten (Refat et al. 2020, s.12-13).

4.5. Cartoons as a Teaching Tool: A Research on Turkish

Language Grammar Teaching

Havva Yaman är docent på Sakarya university i Turkiet med intresse i språk- och litteraturundervisning. Artikeln är peer reviewed och publicerades år 2010 i tidskriften

Educational Sciences: Theory & Practice som är en internationell tidskrift baserad i Turkiet.

Yaman (2010) använde sig utav en mixad metod, det vill säga att studien använde sig av både kvantitativ och kvalitativa metoder i från av flervalsfrågor och intervjuer. Studien är gjord på en grupp sjätteklassare och fokuserar på undervisningen av turkiska. Yaman (2010) hade uppmärksammat att det fanns mycket forskning som visade att användandet av serier i undervisningen gynnar elevers kunskapsutveckling, men att det saknades forskning inom grammatikundervisningen. Denna artikel bidrar med ett nytt pedagogiskt verktyg och även om åldersgruppen inte riktigt är densamma som högstadiet är det så nära man kan komma. Dessutom ligger fokus på det pedagogiska verktyget och dess effekter. Att fokus ligger på det pedagogiska verktyget gör också att studien blir överförbar på svensk undervisning.

Yaman (2010, s.1232) menar att det stora målet med grammatikundervisningen är att bidra med effektiva muntliga och skriftliga uttryck. Vidare hänvisar Yaman (2010, s.1232) till Sagir

(2002) som menar att den största problemet i språkundervisningen är att det finns en brist på metoder. Tanken med grammatikundervisningen är att förflytta de omedvetna processerna till det medvetna menar Demirel och Sahinel (2006) (Yaman, 2010, s.1232). Den kvantitativa delen av studien visade att de som arbetat med serier hade bättre testresultat än de som hade fått en traditionell undervisning. Den kvalitativa delen visade att arbetet med serier hade adderat något som eleverna upplevde var roligt. Eleverna upplevde dessutom att serierna underlättade lärandet, ökade varaktigheten, minskade repetitioner, lättare att komma ihåg, utvecklade kreativitet och framförallt ökade motivationen (Yaman 2010, s.1235). Yaman (2010, s.1236) menar att i denna kontext får serierna en funktion i konkretiserandet av de komplexa reglerna i grammatik.

4.6. Elzbieta Strzelecka och Lena Boström. Lärares strategier i

grammatikundervisning i svenska

Elzbieta Strzelecka och Lena Boströms artikel är publicerad 2014 i rapportserien

Utbildningsvetenskapliga studier och undersöker vad svensklärare på högstadiet och

gymnasiet har i beaktande i sin undervisning. Strzelecka och Boström jobbar båda två vid Mittuniversitetet. Boström har arbetat både som lektor i pedagogik, docent och är sedan 2016 professor i pedagogik. Boströms namn förekommer ofta i svensk forskning om grammatikundervisning. I denna artikel har en mixad metod använts med hjälp av både enkätundersökningar och intervjuer. Det denna artikel bidrar med i översikten är att ge en bild av vad som styr lärarna i deras grammatikundervisning. Den ger en bild av hur den svenska grammatikundervisningen ser ut.

Elzbieta Strzelecka och Lena Boström (2015) undersökte svenska lärares strategier i grammatikundervisningen i svenska. Strzelecka och Boström (2015, s.11) hänvisar till Boströms tidigare verk som tyder på att elevers attityder till moment avgörs av undervisningsmetoderna. I Strzelecka och Boström (2015, s.21) undersökning, som innefattade både gymnasie- och grundskollärare, kunde man se att det limbiska systemet (=ha kul) var den tredje vanligaste faktorn som påverkade lärarnas pedagogiska överväganden. Författarna poängterar att det limbiska systemet innefattar kommentarer från lärarna i undersökningen som syftar på att elevernas ska känna att undervisningen är rolig och spännande samtidigt som det ska finnas en konkretion. Författarna konstaterar att dessa kommentarer är en produkt av

föreställningen om att det finns en svårighetsbarriär som behöver brytas och att lärarna därför smyger in avdramatiserande moment i grammatikundervisningen som är roliga och intressanta. Strzelecka och Boström (2015, s.23) visar även att lärarnas beskrivningar av deras pedagogiska överväganden inte stämmer överens med deras egen skattning av den. Enligt skattningen anpassas undervisningen efter elevgruppen medan beskrivningarna tyder på att det är läroplan och styrdokument som har störst inverkan. Författarna konstaterar även att den traditionella undervisningen och olika läroböcker är dominerar undervisningen, trots att det finns olika vägar till grammatikinlärning.

4.7. Maria Estling Vannestål och Hans Lindquist. Learning

English grammar with a corpus: Experimenting with

concordancing in a university grammar course

Maria Estling Vannestål och Hans Lindquist publicerade sin studie den 24 augusti 2007 gällande svenska elevers motivation till att lära sig engelsk grammatik. Studien gjordes på Växjö universitet och publicerades i Cambridge University Press i en peer reviewed artikel. Maria Estling Vannestål är filosofie doktor i engelsk lingvistik medan Hans Lundquist är professor i engelsk lingvistik. Jämförelsen var att se om resultatet och motivationen skiljer sig åt i arbetet med korpus jämfört med autentiska texter. Korpus är en samling texter i en databas. Vanligtvis arbetas det med korpus när det kommer till korrekturläsning, översättningar eller studera fel i en skriven text. Vannestål och Lindquist ville dock undersöka möjligheterna att arbeta med det i grammatikundervisningen. De hade upplevt att universitetsstudenter ofta hade bristande motivation när det gällde grammatik, där eleverna tyckt att grammatik är 'tråkigt' och 'svårt', vilket resulterat i en väldigt negativ syn på grammatik (Estling Vannestål & Lindquist, 2007, s.330). Korpusen som användes för övningen för Cobuild Concordance Sampler, som är en gratis testversion av Cobuild Corpus. Den första lektionen startade med en två timmar lång diskussion om vad grammatik är, deras erfarenheter av grammatik i skolan och hur deras attityd mot grammatik är. De fick sedan bekanta sig med korporal och göra praktiska grammatikövningar på datorn. Studenterna fick sedan i uppgift att göra övningarna i par mellan lektioner, där hälften av paren gjorde en del av övningarna och andra hälften gjorde resten. De arbetade sedan i grupper av fyra (två par) och turades om att agera lärare till varandra, det

diskussioner snarare än att just presentera fakta. Medan de arbetade gick läraren runt och lyssnade på diskussionerna och hjälpte dem ifall de stötte på problem. Läraren gick sedan igenom svaren i helklass tillsammans med eleverna för att försäkra sig om att alla hade förstått. Efter kursen gjordes en undersökning vad eleverna tyckte om kursen. 35 % i experimentgruppen och 75 % i kontrollgruppen var antingen mycket mer eller aningen mer positiva, medan 29 % i experimentgruppen och 13 % i kontrollgruppen var aningen mer negativa. Teorin om att eleverna skulle vara mer positiva till grammatik stämde till viss del. Däremot var teorin om att eleverna i experimentgruppen skulle vara mer positiva felaktig (Estling Vannestål & Lindquist, 2007, s.338). I den andra undersökningen, när grupperna slogs ihop, var det däremot ett mer positivt resultat. En del elever föll bort på grund av tidsbrist och andra orsaker, vilket resulterade i att endast 7 elever var kvar. Av dessa var sedan 63 % av eleverna mer positiva till grammatik och 22 % var mycket mer positiva medan 15 % inte hade ändrat sin attityd. Ingen av eleverna hade således fått en mer negativ syn på grammatik efter undersökningens slut. Noterbart dock är att förändringen i attityd inte var beskriven som ett resultat av arbetet med korpus, utan snarare kopplat till en ökad kunskap om grammatik samt lärarens förmåga och kompetens (Estling Vannestål & Lindquist, 2007, s.342). Eleverna upplever, oavsett arbetsmaterial här, att grammatik inte är särskilt roligt att arbeta med. Med det sagt kan en bra och motiverande lärare hjälpa eleverna på traven, vilket illustreras här. Det är en faktor som lätt kan negligeras när det handlar om motivation kring grammatik, i synnerhet i klassrumssituationer. Trots att undersökningen görs ur ett andraspråksperspektiv görs den bland svenska elever, vilket ger en intressant inblick i ett svenskt klassrum ur vårt perspektiv sett till hur svenskar är vana vid att grammatikundervisning sker. Eleverna upplevde även tekniska problem med korpus, i synnerhet när de arbeta hemifrån, vilket gjorde att de tappade motivation (Estling Vannestål & Lindquist, 2007, s.342).

4.8. Daphnée Simard och Gladys Jean. Grammar Teaching and

Learning in L2: Necessary, but Boring?

Daphnée Simard och Gladys Jean (2011), som båda är professorer på Department of Linguistic på Université du Québec à Montréal, ville studera hur undervisningen kan formeras för att motivera elever till att lära sig grammatik i ett andraspråksklassrum. Deras avhandling publicerades i Foreign Language Annals som är en peer reviewed akademisk tidskrift. De menade att elever är medvetna om nyttan att lära sig grammatik, men att de tycker grammatiken

är för tråkig (Simard & Jean, 2011, s.467). Det var totalt 2321 elever i studien, både English as a Second Language-studenter och French as a Second Language-studenter. Det var även 45 stycken lärare som deltog. De utgick från frågorna: Vad är FSL och ESL-lärare och studenters uppfattningar om grammatik? Är lärare och studenters uppfattningar samstämmiga? Har kön och ålder en påverkan på studenters uppfattningar om grammatik?

Frågorna handlade om uppfattad språkkompetens, betydelsen av grammatisk korrekthet i skriven och talad form, receptivitetet i specifika grammatiska instruktioner, generell receptivitet i grammatiska instruktioner och slutligen receptivitet till korrigerande feedback. Frågorna var utformade för att samla information kring studenters och lärares attityder gällande intresse, svårighetsgrad, användbarhet och hur bekanta de var med uppgifterna. Slutligen, ställde de öppna frågor kring receptivitet i grammatik genom frågan: "Vilket ord kommer upp när du hör ordet grammatik?" Frågan formulerades annorlunda för lärarna jämfört med studenterna, där lärarna svarade utifrån vad de trodde elevernas attityd var. De två första frågorna i själva undersökningen handlade om vikten av noggrannhet. Den tredje frågan var vikten av att kunna uttrycka sig korrekt i sitt andraspråk utan grammatiska brister. De fortsatte sedan med frågan hur mycket studenter skulle vilja uttrycka sig som en förstaspråkstalare i deras andraspråk. Resultatet för den tredje frågan visade att eleverna rankade korrekthet högt, och att ESL-studenter ansåg att korrekthet var viktigare. För lärarna var det däremot annorlunda. FSL-lärarna rankade det som viktigare jämfört med ESL-lärarna. Till den tredje frågan visade resultatet att 76 % av FSL-studenterna och 89 % av ESL-studenterna att var måna om att kunna uttrycka sig likt en förstaspråkstalare (Simard & Jean, 2011, s.474). I frågan om hur mycket studenterna gillade att lära sig grammatik i sitt andraspråk svarade hälften av FSL-studenterna negativt. ESL-FSL-studenterna var lite mindre negativa. 11 % av FSL-FSL-studenterna svarade att de gillade att lära sig grammatik eller gillade det väldigt mycket medan 25 % av ESL-studenterna gav liknande svar. På frågan vad lärare och elever tänkte när grammatik kom på tal var det negativa överrepresenterade. Även lärarna fick frågan vad deras spontana reaktion på grammatikundervisning var. FSL-lärarna delade studenternas åsikter och resultatet var liknande som för studenterna. ESL-lärarna däremot var aningen mer positiva, där resultatet blev jämnt fördelat mellan positiva, negativa och neutrala kommentarer.

I frågan om hur viktigt det var att studera grammatik genom konkreta övningar snarare än genom att tala och skriva tyckte 73 % av FSL-studenterna och 72 % av ESL-studenterna att det

var "någorlunda viktigt" eller "viktigt". Lärarna delade studenternas åsikter men var mer positiva (Simard & Jean, 2011, s.475).

Undersökningen grundas inte på något förstaspråk men ger ändock en intressant inblick i hur elever ser på grammatik. Eleverna gav överraskande svar, där en stor majoritet av eleverna vill att deras grammatik ska rättas - både i skrift och i text. Den stora frågan är dock hur länge eleverna skulle uppskatta den sortens feedback. Trenden är dock tydlig i studien: Elevernas motivation kring grammatik är låg. Det var även intressant att se lärarnas upplevelser om vad de tror eleverna skulle svarat, vilket också säger något om deras attityder mot eleverna.

4.9. Rufaidah Kamal Abdulmajeed och Sarab Khalil Hameed.

Using a Linguistic Theory of Humour in Teaching English

Grammar

Rufaidah Kamal Abdulmajeed och Sarab Khalil Hameed (2017) ville undersöka om humor i undervisningen kring grammatik kunde få universitetstudenterna i Baghdad att lära sig engelsk grammatik på ett bättre sätt än den mer traditionella lärarledda undervisningen med grammatikövningar. Avhandlingen publicerades i Canadian Center of Science and Education. Det handlade således om studenter som läste engelska som andraspråk. De hade en kontrollgrupp och en experimentgrupp med 19 elever vardera och sammanlagt 38 studenter i undersökningen. Kontrollgruppen hade en lärarledd undervisning, där läraren förklarade och eleverna arbetade med läroböcker. I experimentgruppen var det snarare en studentledd undervisning, de arbetade med bilder, spelade roller, skrev korta texter och hade ett aktivt samt rörligt klassrum. Det eleverna arbetade med var olika sorters adjektiv (Abdulmajeed & Hameed (2017, s.44). I experimentgruppen arbetade de med att para ihop dem, det vill säga de skrev små lappar med orden som de hade på ryggen och skulle sedan, i ett rörligt klassrum, följa efter den personen som hade den matchande lappen. I slutet av lektionen fick alla göra samma quiz för att se vad de lärt sig. 13 av 19 svarade rätt i experimentgruppen medan 6 av 19 svarade rätt i kontrollgruppen. (Abdulmajeed & Hameed (2017, s.45).

varandra. Däremot är underlaget väldigt litet i denna studie, vilket innebär att det inte går att dra alltför stora växlar av resultatet. Studiens gjordes förvisso i ett andraspråksperspektiv, men relevans finns för denna metod även i ett förstaspråk. I synnerhet i ett klassrum på högstadiet för att öka motivationen.

4.10. Sara Sands-Meyer, Chenchen Liu och Jacques Adran.

The effectiveness of the student response system (SRS) in

English grammar learning in a flipped English as a foreign

language (EFL) class

I undersökningen, gjord av Chenchen Liu, Sarah Sands-Meyer och Jacques Adran (2018), deltog 50 stycken andraårselever på en ingenjörsutbildning i Strasbourg, Frankrike. Liu är teknologie doktor med inriktning på datorteknik, Sands-Meyer är universitetslektor i engelska på National Institute of Applied Science medan Adran är professor med inriktning mot utbildningsvetenskap. Deras avhandling publicerades 2018 i tidskriften Interactive Learning

Environments. Det som skulle undersökas var hur effektivt det är att använda metoden SRS

(Student Response System) i undervisningen i ett flippat klassrum. SRS innebär att läraren kan få feedback kontinuerligt under en lektion genom digitala undersökningar. Med flippade klassrum innebär det att elever kan ta del av till exempel en föreläsning eller genomgång via länk eller video redan innan själva lektionen hålls, för att på så sätt kunna förbereda sig noggrant och för att läraren ska kunna fokusera på att djupdyka i ämnet genom mer praktiska uppgifter under lektionen snarare än att ägna tid åt introducera ämnet (Liu, Sands-Meyer, Adran, 2018, s. 3). I korta drag handlar det om fokusering på aktiv inlärning genom interaktion mellan eleverna. Eleverna blev indelade i två olika grupper, en kontrollgrupp och en experimentgrupp. Kontrollgruppen bestod av 24 elever som arbetade med konventionell videobaserad inlärning medan 26 elever i experimentgruppen arbetade med SRS-metoden. Det var samma lärare i båda klasserna för att se till att de fick samma innehåll men med två olika klassrumsmetoder. I kontrollgruppen användes Moodle för att beskriva och förklara olika grammatiska problem. Varenda vecka hade de sedan ett test på problemen. Experimentgruppen arbetade med en onlineplattform skapad av Google. Läraren kunde se hela processen i skrivandet. Varenda gång en student svarade kunde läraren ge feedback direkt och förklara

saker inför alla. Läraren använde ett test före och ett test efter för att på ett så säkert sätt som möjligt kunna mäta och se utvecklingen. Undersökningen visade inte på någon signifikant förbättring gällande SRS-metoder, även om det faktiskt skedde en marginell förbättring. (Liu, et al, 2018, s. 13). Det kan förklaras med att undervisningsmetoderna är relativt snarlika, och även att samma lärare undervisade i båda grupperna. Undersökningen ger en inblick i om pedagogiska hjälpmedel kan hjälpa eleverna och deras motivation till grammatikundervisningen, något som är universellt och inte endast gäller en specifik nation.

5. Slutsatser och diskussion

5.1. Motivation

Utifrån det resultat som kommit fram kan slutsatsen att det är grammatikundervisningens form som är ett vanligt förekommande problem dras. Exempelvis pekar Strzelecka och Boström (2015, s.23) på det i sin artikel genom att skriva att det är den traditionella undervisningen med läroböcker som dominerar. Strzelecka och Boström (2015, s.23) menar att detta sker trots att det finns flera vägar att välja mellan, vilket denna översikt även visar. Exempelvis kan spel, serier eller digitala verktyg vara andra vägar att välja som dessutom visar på en bättre inlärning än i den traditionella undervisningen med powerpoint och instuderingsfrågor. Remedios et al. (2005, s.436) diskuterar motivation och landar i att elever som känner sig tvingade till att utföra någonting kommer med mindre säkerhet delta i samma aktivitet igen. Därför blir det viktigt att undervisningen tilltalar eleverna på ett sätt som får de att vilja delta utan att de känner sig tvingade till det, att det finns en underhållande aspekt. En sådan underhållande aspekt kan vara den Bullard et al. (2014, s.8) menar kan bli en bieffekt av att använda spel i undervisningen. Utifrån dessa resultat bör professionen fundera över sitt upplägg i grammatikundervisningen. Sands-Meyer et al. (2018, s.341) undersökning visar dessutom att det som påverkar elevernas kunskapsutveckling mest är just lärarens val av metod. Det vanliga och traditionella sättet med powerpoint och instuderingsfrågor kanske inte är det bästa trots år av beprövad erfarenhet. Remedios et al. (2005, s.436-437) diskuterar om att man kan använda mål och belöningar för att öka motivationen hos eleverna. Vad gäller belöningar anser de att det är viktigt att ha i åtanke vad belöningen riktar sig mot. Enligt författarna påverkar belöningar som riktar sig mot prestationen mer än belöningar för att ha gjort uppgiften. På så sätt känner eleven att deras tid och ansträngning syns mer vilket då skulle öka elevens motivation. Vidare diskuteras målsättningar utifrån att det finns två olika typer av mål, performance goals och mastery goals. Performance goals innebär att elevens driv är att prestera bra på exempelvis ett prov, medan mastery goals är att eleven har som mål att bemästra ämnet. Där det fördelaktiga är att använda

mastery goals och på så sätt öka elevens inre motivation. Remedios et al. (2005, s.436-437)

konstaterar även att belöningar är komplext eftersom elever reagerar olika på dem. I vissa fall är yttre belöningar bättre än inre belöningar, även om det utifrån vore logiskt med att inre belöningar är det bättre alternativet.

Daphnée Simard och Gladys Jeans (2011) undersökningar visar, som nämnt ovan, tydligt att studenter har en mer negativ än positiv syn på grammatikundervisningen. Vad som däremot var mer överraskande var att lärarna delade elevernas syn på grammatik och hade en relativt negativ inställning till grammatiken. Lärarna trodde även att eleverna hade en mer negativ syn än vad eleverna hade i realiteten, vilket kan vara problematiskt och leda till lågt ställda krav. Vad alla dock var och är överens om är att grammatik ses som något nödvändigt att lära sig. Eleverna ser nyttan med det, men motivationen brister (2011, s.478). Detta bör dock vara något som är mer typiskt för andraspråk än förstaspråk, då eleverna såg motivationen med att lära sig grammatiska regler och även få dessa regler förklarade för sig. Något som förmodligen är mindre vanligt på ens förstaspråk där grammatiska fel sällan görs i tal och sällan i skrift till den mån att de inte gör sig förstådda. Det vill säga, den inre grammatiken finns där i förstaspråket och då är inte motivationen lika hög att lära sig regler de kanske aldrig har nytta av.

Rufaidah Kamal Abdulmajeed och Sarab Khalil Hameed (2017) använde humor i sin undersökning, i ett hopp om att öka motivationen hos eleverna. Humor är ett mångfacetterat begrepp, men eleverna kombinerade lärande med att ha roligt. Det gav ett överraskande positivt resultat. Även om underlaget är litet tyder det på att motivationen ökar när de får vara aktiva, gör grammatiken mer levande och ordnar rollspel. Mycket av det negativa handlar om attityden till lärandemetoden, vilket skapar negativa associationer redan på förhand för en mer traditionell grammatikundervisning (2017, s.45).

5.2. Pedagogiska hjälpmedel

Ett pedagogiskt hjälpmedel som kan användas är det digitala verktyg likt det Refat et al. (2020) använde sig av är ett sätt att att både få eleverna motiverade och höll deras uppmärksamhet och dessutom känna sig tillfredställda. I dagens klassrum har nästan alla elever vars en skoldator eller platta som används i stora delar av deras vardag. Ur det perspektivet bör det inte anses problematiskt att interagera ett sådant digitalt verktyg i det svenska klassrummet.

Ett annat alternativ till den traditionella grammatikundervisningen är att interagera olika spel i den. Både Zarzycka-Piskorz (2015) och Burzynski Bullard och Andersons (2014) studier visar

av grammatikkunskap. Spel kräver att eleven är uppmärksam genom social interaktion och samarbeten. Det gör att eleven får i sin tur en ökad motivation och engagemang, vilket leder till en djupare kunskap av området (Burzynski Bullard & Anderson 2014, s.4). Däremot är det lätt att tro att detta bara gynnar de som är bäst. Att de vinner varje spel borde rimligen till slut få de svagare eleverna att ge upp efter ett tag medan de starkare fortsätter att vara motiverade till undervisningen. Däremot visar Burzynski Bullard och Anderson (2014, s.7) att användningen av spel även gynnar de svagare eleverna. Utifrån det bör alltså det inte påverka de svagare eleverna att förlora om och om igen. Det går att föreställa sig att de svaga eleverna tävlar mot någon kompis på liknande kunskapsnivå och håller sig motiverade på så sätt. Burzynski Bullard och Anderson (2014, s.10) är även inne på att deras statistiska underlag är för smalt för att definitiva slutsatser ska kunna tas utifrån detta. Det är viktigt att ha med sig att dessa undersökningar sker efter att arbetat med dessa spel under kortare tid. Ett mer långsiktigt perspektiv skulle kunna visa på andra effekter, vilket Zarzycka-Piskorz (2015, s.35) nämner. Hur länge är denna typ av spel fängslande för eleverna? Risken finns att digitala verktyg och spel ses som en schemabrytande aktivitet i början, men ses spelen verkligen som fascinerande eller roligt efter att eleverna spelat det i flera år?

Ett tredje pedagogiskt verktyg är att använda sig av serier som Yaman (2010) undersökte. Förutom att det ökar motivationen uppfyller även serierna andra funktioner som underlättade lärandet, ökade varaktigheten, minskade repetitioner, arbetade utanför läroboken, lättare att komma ihåg, utvecklade kreativitet, koncentrerade lärandet. Dessutom konkretiserar serier de svåra regler och kontexter som finns inom grammatiken (Yaman 2010, s.1235). Serier kan alltså även bli ett verktyg som förenklar grammatikens regler utan att förändra dem.

Det finns även andra exempel på pedagogiska verktyg som använts i undersökningarna, så som Student Response System eller arbete med korpus. Vad det visat i båda dessa undersökningar är dock att de pedagogiska verktygen haft väldigt liten eller ingen alls påverkan på vad eleverna lärt sig, utan att det snarare mer har haft att göra med lärarens förmåga att förmedla kunskapen kring grammatiken. I fallet med SRS kan det förklaras med att eleverna behövde, under en relativt kort tid, vänja sig och lära sig vid ett nytt datorbaserat system för inlärning, vilket kan ha påverkat resultaten men också motivationen. (Estling Vannestål & Lundquist, 2007, s.344-345). Vad som skulle behövas är ett utförligt och långsiktig undersökning för att ta reda på effekterna av SRS i ett klassrum. Estling Vannestål och Lindquist (2007) undersökte

att korpora ökade motivationen (2007, s.342). Precis som med SRS kan lärarens inflytande och elevernas ökade kunskap förklara motivationshöjningen. Ur sitt sammanhang är ett av resultaten inget att höja på ögonbrynen för, men två separata undersökningar med pedagogiska hjälpmedel som sedermera visar på lärarens inflytande snarare än diverse hjälpmedel säger något om det inflytande en engagerad lärare kan ha i klassrummet.

Det som går att konstatera utifrån detta är det Strzelecka och Boström (2015, s.23) skriver att det finns en svårighetsbarriär som kan brytas ner genom att använda metoder som eleverna upplever som roliga. Vilket de metoder som Yaman (2010), Zarzycka-Piskorz (2015), Refat et al (2020) undersökte bidrog till.

5.3. Avslutande diskussion

En stor del av problemet med grammatikundervisningen är hur elevernas ska examineras. Remedios et al. (2005, s.435) skriver att undervisningen har två syften. Det ena, vilket diskuteras ovan, är väcka intresse hos eleverna och det andra är att eleverna ska lära sig. Utifrån det andra syftet behöver eleverna på något sätt visa vad de lärt sig. Remedios et al. (2005) studie utgår utifrån det som i Nordirland kallas transfer test, vilket kan liknas vid det som i svenska skolsystemet kallas nationella prov. Värt att ha med sig är som Remedios et al. (2005, s.449) skriver, att deras undersökning är på ett större prov och kan inte översättas rakt av till det vardagliga arbetet. Däremot ger det en fingervisning på hur examinationer kan påverka eleverna mentalt, vilket i sin tur påverkar elevernas prestationer på provet och motivation till framtida examinationer. Strzelecka och Boströms (2015, s.23) undersökning menar att lärare har en tendens att låta läroplan och styrdokument påverka sina pedagogiska övervägande. Tendensen blir att undervisningen och attityden är riktad mot resultat på provet, vilket gör att eleven enligt Remedios et al. (2005, s.436) inte känner samma tillfredsställelse som om drivet till resultat kommer inifrån. När motivationen till att lära sig är i form av press att prestera på en uppgift känner eleven en hög motivation till uppgiften, men när uppgiften är slutförd går motivationen förlorad. Något som Remedios et al. (2005, s.449) studie visar är att eleverna i dessa fall upplever ångest inför provet, vilket är viktigt att ta med sig som lärare. Detta sker trots att lärarna själva påstår att fokuset ligger på andra saker, enligt Strzelecka och Boström

Det denna studie kommit fram till är att forskningen visar ett flertal pedagogiska hjälpmedel som lärare kan använda för att öka elevernas motivation inför grammatikundervisningen. Däremot saknas det forskning kring hur dessa pedagogiska hjälpmedel påverkar elevers motivation över tid. Det är något som vidare forskning skulle kunna beröra.

6. Referenser

Abdulmajeed, R. K., & Hameed, S. K. (2017). Using a Linguistic Theory of Humour in Teaching English Grammar. English Language Teaching, 10(2), 40. doi:10.5539/elt.v10n2p40 Boström, L., & Strzelecka, E. (25 februari, 2015). Lärares strategier i grammatikundervisning i svenska. Hämtad 27 november, 2020, från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:790558/FULLTEXT01.pdf

Bullard, S. B., & Anderson, N. (2014). “I’ll Take Commas for $200”. Journalism & Mass

Communication Educator, 69(1), 5-16. doi:10.1177/1077695813518778

Copland, F., Garton, S., & Burns, A. (2013). Challenges in Teaching English to Young Learners: Global Perspectives and Local Realities. TESOL Quarterly, 48(4), 738-762. doi:10.1002/tesq.148

Jean, G., & Simard, D. (2011). Grammar Teaching and Learning in L2: Necessary, but Boring?

Foreign Language Annals, 44(3), 467-494. doi:10.1111/j.1944-9720.2011.01143.x

Liu, C., Sands-Meyer, S., & Audran, J. (2018). The effectiveness of the student response system (SRS) in English grammar learning in a flipped English as a foreign language (EFL) class. Interactive Learning Environments, 27(8), 1178-1191. doi:10.1080/10494820.2018.1528283

Refat, N., Kassim, H., Rahman, M. A., & Razali, R. B. (2020). Measuring student motivation on the use of a mobile assisted grammar learning tool. Plos One, 15(8). doi:10.1371/journal.pone.0236862

Remedios, R., Ritchie, K., & Lieberman, D. A. (2005). I used to like it but now I don't: The effect of the transfer test in Northern Ireland on pupils' intrinsic motivation. British Journal of

Educational Psychology, 75(3), 435-452. doi:10.1348/000709904x24771

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-ochkursplaner-for-grundskolan (hämtad 21-01-06)

Vannestål, M. E., & Lindquist, H. (2007). Learning English grammar with a corpus: Experimenting with concordancing in a university grammar course. ReCALL, 19(3), 329-350. doi:10.1017/s0958344007000638

Yamma, H. (2010) Cartoons as a Teaching Tool: A Research on Turkish Language Grammar Teaching. Hämtad 23 november, 2020 från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ889204.pdf Zarzycka-Piskorz, E. (2015, november 30). Kahoot It or Not? Can Games Be Motivating in Learning Grammar?. Hämtad 27 november, 2020 från https://eric.ed.gov/?id=EJ1135685