Instegsjobb - En möjlighet för nyanlända att närma sig arbetsmarknaden

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Instegsjobb - en möjlighet för nyanlända

att närma sig arbetsmarknaden

Subsidized work program – an opportunity for new arrivals to come

closer to the labour market

Harun Malagic

Karl Petersson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2013-12-17

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Laid Bouakaz

 

 

Fakulteten  för     lärande  och  samhälle  

Sammanfattning

En av de största förändringarna som har skett i det moderna Sverige är att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar på att invandrarnas position på arbetsmarknaden har försämrats under åren och prognoser visar på att nedåtkurvan lär fortsätta. Därför har något som kallas för instegsjobb införts för att förbättra positionen på arbetsmarknaden för grupper som står utanför. Enligt arbetsförmedlingen är antalet deltagare inom instegsjobb lägre än vad som förväntades.

Syftet med vår uppsats är att förstå de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har när det gäller att få ut de nyanlända i arbetsmarknaden. Vi vill också veta hur processen ser ut från den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter. En viktig faktor vi också lägger vikt på är hur instegsjobben marknadsförs för individerna. Detta kommer vi sedan analysera med hjälp av teorier för att bättre förstå hur verkligheten ser ut.

Vi har intervjuat fyra arbetsförmedlare som arbetar med instegsjobb på olika kontor i Malmö.

De hinder som arbetsförmedlarna stöter på under processen till introduktion av instegsjobb är språksvårigheter bland deltagarna, för många sökande per anställda arbetsförmedlare samt okunnighet om instegsjobb och dess deltagare från arbetsgivarnas håll.

Förord

Vi vill först och främst tacka samtliga respondenter för att de har kunnat avsätta tid och kraft till att hjälpa oss med genomförandet av vårt arbete.

Ett stort tack till den myndighet i Malmö och de anställda som har ställt upp på intervjuer och bidragit med information och material.

Vi tackar dessutom varandra och våra nära och kära som har gett oss kraft och stöttat oss under undersökningens gång.

Slutligen vill vi tacka de lärare och vår examinator för den hjälp vi har fått för att slutföra vårt arbete.

Arbetsfördelningen mellan oss var jämnt fördelat då vi hjälptes åt under hela processen.

Innehållsförteckning

1. Inledning 7 1.1. Problemställning 9 1.2. Frågeställning 9 1.3. Avgränsning 9 1.4. Disposition 10 2. Bakgrund 11 2.1. Arbetsförmedlingen 11 2.2. Instegsjobb 11 3. Tidigare forskning 13 3.1. Invandrare på arbetsmarknaden 13

3.2. En studie för nyanlända flyktingars introduktion till arbetsmarknaden 14

4. Teoriförankring 15 4.1. Eliten 15 4.2. Fält 16 4.3. Kapital 16 4.4. Habitus 17 4.5. Stigma 17

4.6. Marknadsföring – modeller och principer 18

4.7. Psykologiska hinder 19 5. Metod 20 5.1. Förförståelse 20 5.2. Urval 21 5.3. Metodval 21 5.4. Datainsamling 22 5.5. Etiska överväganden 23 6. Resultat 24 6.1. Instegsjobb 24

6.2. Processen från inskrivning till instegsjobb 25

6.3. Marknadsföring 30

7. Analys 31

7.1. Stigma 31

7.2. Fält, kapital och elit 32

7.3. Marknadsföring 33 7.4. Arbetssätt 34 8. Diskussion 35 8.1. Resultat 35 8.2. Metod 36 8.3. Litteratur 37 8.4. Vidare forskning 37 9. Referenser 39 9.1. Internetsidor 40 10. Bilagor 41

1. Inledning

En av de största förändringarna i det nutida och mångkulturella Sverige är att invandrarna blivit allt fler. Ordet ”invandrare” definieras av Ekberg & Gustafsson (1995) som:” en person som rest över en landgräns för att bosätta sig stadigvarande i ett annat land”. Ofta innebär flyttningen att personen kommer till en ny kultur med ett annat språk och omställningen är störst under de första åren i det nya landet.

Enligt statistiska centralbyrån, SCB, har antalet personer som är födda utomlands ökat (scb.se). Vid årsskiftet mellan 2012 och 2013 bodde det 1,5 miljoner personer i Sverige som var födda utomlands. Enligt SCB är drygt 16 % av Sveriges befolkning födda utomlands och deras invandrarbakgrund förs vidare till ytterligare en stor del av befolkningen, till deras barn. Som ett resultat av att invandringen till Sverige fortsatt är större än utvandringen från landet så växer denna grupp (scb.se). Under 2012 ökade den utrikes födda befolkningen med 45 960 personer, eller 3 procent (scb.se)

Ur ett historiskt perspektiv så var Sverige ett utvandringsland ända fram till 1930-talet (Ekberg & Gustafsson, 1995). Till en början var invandringsöverskottet relativt tillbakadraget och bestod mest av de svenskar som emigrerat till Nordamerika och vänt därefter tillbaka till Sverige. Detta förändrades i slutet av andra världskriget då invandringen till Sverige antog nya proportioner. Sedan dess har Sverige haft stora invandringsöverskott nästan varje år (scb.se). Invandringens struktur har sett olika ut. I tidigare skeden har inflyttningsströmmarna dominerats av européerna, men detta kom att förändras under 1980-talet då utomeuropéer kom att utgöra majoriteten bland invandrarna (Ekberg & Gustafsson, 1995). Det stora antalet flyktingar från den dåvarande Jugoslavien under början av 1990-talet gjorde att andelen europeiska invandrare åter blev stor.

Tittar vi på invandrarens position på arbetsmarknaden så har stora förändringar skett efter andra världskrigets slut. Den tidiga invandringen under 1950- och 1960- talet berodde främst på att invandrarna sökte sig till Sverige av ekonomiska skäl, men

Sveriges brist på arbetskraft spelade också roll till att invandringen till Sverige ökade. Dock kan inte all invandring förklaras med ekonomiska utgångspunkter. Om Sverige hade en arbetskraftsinvandring tidigare, blev det en flyktinginvandring från 1980-talet. Ekberg & Gustafsson (1995) förklarar att invandringen framöver har blivit en social fråga som når en uppmärksamhet som inte tidigare framgått. En anledning är att Sverige har haft en växande grupp invandrare under 1980- talet som har klarat sig dåligt på den svenska arbetsmarknaden. Detta fortsatte under 1990-talets djupa lågkonjunktur. Detta kan sammanfattas med att invandrarnas position på den svenska arbetsmarknaden blivit alltmer försämrad (Ekberg & Gustafsson, 1995).

Sedan 1997 har målet för den svenska integrationspolitiken varit att ge likadana rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla individer oavsett om de är ur annan bakgrund. Meningen är att de målen ska nås genom olika insatser som riktas mot hela befolkningen. Riksrevisionen, vars uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur de används menar att det övergripande målet för den svenska integrationspolitiken sedan år 1997 är: ” Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund” (Riksrevisionen). Riksrevisionen menar att målen skall uppnås främst genom generella och nationellt omfattande insatser som riktas mot hela befolkningen, men vid behov ta hjälp av riktade insatser.

Sedan alliansregeringen tillträde år 2006 har man infört tre insatser som delvis eller helt har riktats till nyanlända. En av dessa insatser är instegsjobb (Riksrevisionen) Riksrevisionen skriver att sedan instegsjobb införts i Sverige har antalet deltagare inte motsvarat förväntningarna. Instegsjobb är en ekonomisk stödd anställning som kombineras med svenskstudier och är till de individer som nyligen kommit till Sverige. Meningen med instegsjobben är att det ska hjälpa individerna att snabbare anpassa sig till det svenska samhället samt lära sig språket. Enligt Arbetsförmedlingen (2012) var antalet deltagare lägre än vad det förutspåddes. Orsaken är för oss oklar och förhoppningsvis kommer vi få en klarare bild under arbetets gång. Vi kommer att fokusera på instegsjobben och arbetsförmedlarnas perspektiv på dem och vad man kan uppnå.

Syftet med vår uppsats är att förstå de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har när det gäller att få ut de nyanlända i arbetsmarknaden. En viktig faktor vi lägger vikt på är hur instegsjobben marknadsförs för individerna.

1.2. Frågeställning

• Vilka förutsättningar har arbetsförmedlarna till att introducera instegsjobben för nyanlända?

• Hur marknadsförs instegsjobben till de arbetssökande respektive företagen? • Vilka hinder stöter arbetsförmedlarna på under processen till introduktion av

instegsjobb

1.3. Avgränsning

Vår studie genomfördes i Malmö stads arbetsförmedlingar som specialiserar sig på projektet instegsjobb. Då vi fick idén om att undersöka instegsjobben hade vi två valmöjligheter som vi funderade över. Den ena var att lägga fokus på handläggarna där vi utifrån deras synvinkel kunde få en klar bild av hur de tycker instegsjobben har för inverkan. Andra möjligheten var att intervjua de individer som är inskrivna på arbetsförmedlingen och har instegsjobb som hjälp att få ut dem i arbetsmarknaden. Vi valde då att lägga fokus på handläggarna på arbetsförmedlingen då vi själva kan se oss jobba inom detta yrke samt hjälpa nyanlända ut i arbetsmarknaden. Uppsatsen kommer att handla om hur handläggarna uppfattar till vilken hjälp instegsjobben är när det gäller att få ut dem på arbetsmarknaden.

I kapitel två presenterar vi hur instegsjobb fungerar för de nyanlända, vad det är för något, vilken hjälp det ger samt vilka det är som beviljar detta. I den del som vi valt att kalla för teoretiska utgångspunkter presenterar vi de teorier vi anser vara relevanta i vår studie där de bl.a. innefattar Bourdieus begrepp socialt, symboliskt och kulturellt kapital. Dessutom presenterar vi begreppet stigma som anses relevant i vår studie. I metoden förklaras de punkter som vi har valt att utgå ifrån, hur vårt tillvägagångssätt ser ut samt vilken typ av studie vi gör. Resultatet kommer att lyfta fram informanterna där de kort presenteras, vilka svar de gett utifrån vårt frågeformulär I analysen kommer vi att koppla informanternas svar till de teorier som presenterats i de teoretiska utgångspunkterna. Under reflektionen reflekterar vi över vårt resultat samt koppla det till vår frågeställning samt presentera våra synpunkter på hur vi tycker förutsättningarna är för de nyanlända när det gäller deras arbetsliv. Avslutningsvis kommer vi att ge idéer till vidare forskning.

2. Bakgrund

2.1. Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen presenteras som en myndighet vars uppgift är att ”sammanföra arbetsgivare med arbetssökande” (Arbetsförmedlingen, 2013). De uppdrag Arbetsförmedlingen får kommer från riksdag och regering och är de som måste prioriteras. Under varje årsskifte får Arbetsförmedlingen ut nya uppdrag från riksdag och regering där det sammanställt i en verksamhetsplan förklarar vilka prioriteringar som måste göras för året. Den senaste verksamhetsplanen (2013) fastställdes i början av året där den innehöll nya uppdrag och prioriteringar samt uppdrag som följts tidigare år.

Under 2013 bedömde Arbetsförmedlingen att arbetslösheten skulle fortsätta att öka under året med en minskning under slutet. Dock så kommer den minskningen inte vända den negativa utvecklingen som är på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen, 2013). I rapporten framkommer också att den ge grupper som drabbas mest utav den svaga efterfrågan på arbetskraft är de som är långt ifrån arbetsmarknaden. Det är individer som har en kort eller ingen utbildning alls, de personer som inte kan utföra sitt arbete till 100% pga. nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning samt de nyanlända och utomeuropeiskt födda. Det är de grupper som i första hand kommer att prioriteras där nyanlända kommer vara en stor del av den prioriteringen. (Arbetsförmedlingen, 2013). Ett av uppdragen för att hjälpa nyanlända ut på arbetsmarknaden är via instegsjobb.

2.2. Instegsjobb

Instegsjobb är ett subventionerat projekt som hjälper nyanlända att ta vägen ut till arbetsmarknaden. De individer som prioriteras är de som är långt ifrån arbetsmarknaden men självklart får de som behöver mindre hjälp också den hjälp som behövs. För att kunna få ta del av ett instegsjobb krävs att man är nyanländ och har ett uppehållstillstånd som inte är äldre än 36 månader. Det krävs också att personen ska ha fyllt 20år samt studerar svenska för invandrare (SFI) samtidigt som denne arbetar.

Meningen med instegsjobben är att kombinera svenska studier med jobb för att lättare lära sig språket samt öka sina chanser att lättare komma ut på arbetsmarknaden. Ersättningen som arbetsgivaren får är upp till 80% men inte mer än 800kr per dag. Arbetsgivaren och den arbetssökande kommer överens om hur många arbetstimmar i veckan denne ska jobba. Omfattar arbetstiden mer än 50% så får arbetsgivaren ersättningen i högst 6 månader, därefter görs en ny prövning. Är arbetstiden mindre än 50% får arbetsgivaren ersättning så länge den sökandes uppehållstillstånd gäller, dock inte mer än 24 månader (Arbetsförmedlingens faktablad, 2013).

3. Tidigare forskning

3.1. Invandrare på arbetsmarknaden

Boken skildrar invandrarnas position på den svenska arbetsmarknaden ur ett historiskt perspektiv. Skildringen följer dessa frågor från 1950-talet till mitten av 1990- talet och beskriver den svenska arbetsmarknadspolitiken under denna period.

Ekberg & Gustafsson (1995) förklarar att de beskriver och analyserar invandrarnas situation på arbetsmarknaden. De begränsar sin forskning till arbetsmarknaden för den första generationens invandrare eftersom Sverige saknar god arbetsmarknadsdata för den andra generationen.

Författarna skriver att invandrarna i Sverige hade ett gott sysselsättningsläge och goda inkomster under 1950- och 1960- talet. Under denna period flyttade många till Sverige från Finland och från södra Europa. Merparten av dessa var arbetskraftsinvandrare och hade en högre förvärvsintensitet än svenskarna. Denna skillnad krympte stegvis och den utjämnades under 1970- talet. Invandrarnas position på den svenska arbetsmarknaden började bli allt värre under 1980- talet och boken förklarar att vissa invandrargrupper visade på ökande svårigheter till att etablera sig på arbetsmarknaden under detta decennium, och detta trots en rådande högkonjunktur i landet. Situationen hade ytterligare förvärrats under lågkonjunkturen i början av 1990- talet. Då hade invandrarna i genomsnitt väsentligt lägre sysselsättningsgrad och inkomst än den infödda befolkningen i Sverige.

I boken skildras dessutom flera ekonomiska undersökningar om invandringens effekter. Många studier har gjorts av invandringen till USA. Studierna syftar på att invandringens verkan på de inföddas arbetsmarknadsförhållanden verkar vara relativt små, och att invandrare som behärskar språket och har därmed goda språkfärdigheter kan få högre inkomster än de som har otillräckliga språkfärdigheter.

Flera empiriska studier nämns i boken. De omfattar studier som gjorts i ett flertals länder. Studierna visar att invandrarnas ekonomiska situation i det nya landet ofta förbättras med vistelsens längd. Forskningen som knyter an detta ämne anger att detta

assimileringsförlopp varierar, beroende på när invandraren anländer till landet och de individuella egenskaper en person har.

3.2. En studie kring instegsjobb i Halland

Syftet med studien är att undersöka och förstå de möjligheter och hinder som arbetsförmedlare och handläggare i kommunerna i Halland upplever i deras arbete med att introducera invandrare till den svenska arbetsmarknaden.

Författarna intervjuade 8 anställda inom kommunen och Arbetsförmedlingen i Halland.

I studien framgick det att nyanlända flyktingar har det svårt att introduceras på den svenska arbetsmarknaden. Enligt intervjupersonerna framgår det att det finns ett flertal bakomliggande orsaker och faktorer till att nyanländas situation att nå arbetsmarknaden och att, på långsiktigt håll, etablera sig på den.

Studien visar att det som har visat sig ha störst betydelse för introduktionen är de nyanlända flyktingars språkfärdigheter i det svenska språket. Andra orsaker som författarna syftar på som kan hindra individernas möjlighet att introduceras på arbetsmarknaden är den diskriminering som finns i samhället. Vidare kan det också konstateras att det även finns individuella och kulturella skillnader mellan de nyanlända flyktingarna som påverkar deras chans att få ett yrke och etablera sig på arbetsmarknaden.

4. Teoriförankring

Vi använder oss begreppen elit, fält, kapital och habitus för att kunna analysera invandrarnas situation och svårigheter till att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden kan definieras som en spelplan med en rad olika aktörer där arbetsförmedlingen och de arbetssökande är en del av de aktörer.

4.1 Eliten

Under 1900- talets början uppkom det vad man i samhällen förmodade var en uppdelning mellan en elit och en stor massa, snarare än mellan olika klasser. Detta användes ofta parallellt till klassanalysen. Man menade att trots att samhället förändrades så uppstod ständigt nya samhällseliter (Engdahl & Larsson, 2011). Elitteorierna har ur ett historiskt perspektiv bytt skepnader. Sociologerna har klassat eliterna i samhälle med de som först och främst hade ekonomisk makt, men fokusen överlades långsamt på de politiska makthavarna i takt som samhället förändrades. Författarna menar att den beskrivning av vilka som är de moderna samhällenas eliter har hävdats att de tre viktigaste grupperna är:

• De intellektuella, inklusive författare, konstnärer, vetenskapsmän, samhällsteoretiker

• Industriledarna, anställda chefer vars inflytande består av att de leder företag och har personalansvar

• De höga statstjänstemännen, vilka som kontrollerar och har inflytande över den byråkratiska kärnan vars hjälp moderna samhällen styrs politiskt (Engdahl & Larsson, 2011).

Begreppet elit har under de senare decennierna använts i empiriska studier av personer med stort maktinnehav, inte minst sådana som är baserade på kontakter. Pierre Bourdieu är en sociolog som vidareutvecklade elitteorin och har kombinerat den med klassanalys i stora empiriska studier. Han menar att nutida samhällen består av ett antal självständiga och obundna samhällssfärer: ekonomin, kulturen, politiken, religionen, rätten osv. Inom varje respektive fält råder det hård konkurrens om makt och erkännande. Med konkurrensen inom varje respektive fält som utgångspunkt har Bourdieu undersökt vilka maktförhållanden som råder inom och mellan dessa

samhällsområden. Hans analyser sker med hjälp av tre huvudbegrepp: fält, kapital

och habitus (Engdahl & Larsson, 2011).

4.2. Fält

Ett socialt kan fält definieras som en grupp av individer som förenas på det specifika fältet genom ett gemensamt intresse. Ett exempel på ett socialt fält är politiken. Den politiska konkurrensen utspelas på ett relativt stabilt fält av olika positioner och relationer, detta både inom och mellan de politiska partierna, regeringen och oppositionen och mellan politiker och väljarna. I detta fält utspelas ett slags strid och de politiskt aktiva har mycket gemensamt. De delar bland annat vissa föreställningar kring att politik är värt att ägna tid och kraft åt (Engdahl & Larsson, 2011).

4.3. Kapital

För att en aktör skall kunna och ha möjligheten till att delta på ett socialt fält så krävs det olika resurser som är erkända och användbara. Bourdieu kallar dessa resurser för

kapital.

Ekonomiskt kapital beskrivs som den mest självklara kapitalformen i samspelet med

andra i våra moderna samhällen. Den omfattar materiella tillgångar och kunskap om ekonomins spelregler.

Socialt kapital kan förklaras till det som vanligtvis kallas för kontakter. Det omfattar

t.ex. släktskap, vänskapsförbindelser eller arbetskamrater.

Symboliskt kapital är tillgångar som omfattar andra värden. Exempel kan vara ett

utbildningsbevis eller om mer osynliga resurser, som de så idag eftertraktade ”sociala kompetensen”. Det symboliska kapitalet tillger värde i de sammanhangen.

Bourdieu menar att den symboliska kapitalform som är av störst betydelse i moderna samhällen är det kulturella kapitalet. ”Den innefattar kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den fina kulturen, det vi till vardags kallar för ”god smak”. Att känna till klassisk musik, konst, litteratur, och att t ex kunna uttrycka sig kultiverat är egenskaper och tillgångar som Bourdieu syftar på är oerhört värdefulla” (Engdahl & Larsson, 2011).

4.4. Habitus

Det symboliska kapitalet omfattar inte enbart de resurser som finns i yttre tillgångar som t ex pengar, kontaktnät och utbildningsbevis, utan också resurser som kan förknippas som förkroppsligade. Bourdieus begrepp habitus omfattar just det, att en individ efter en tid formas och intar en speciell hållning. ”Habitus består av sätt att gå, stå och tala på och därmed också sätt att tänka och känna” (Engdahl & Larsson, 2011:246).

Begreppet habitus kan förklaras med vem man är som person. Den beskriver vem man är idag baserat på ens uppfostran och de människor och situationer som har präglat en under ens uppväxt. Habitus åsyftas som en osynlig ryggsäck som en person bär på sig och som är fyllt med olika erfarenheter, upplevelser, känslor och tankar. Att en individ är medveten om sin egen habitus är oerhört viktigt när det gäller att interagera med andra människor. På så sätt vet man hur ens habitus påverkar andra personer i ens omgivning.

4.5. Stigma

Termen stigma kommer ursprungligen från grekiskan och den skapades i syfte att beteckna kroppsliga tecken avsedda påvisa någonting sällsynt eller nedsättande i en individs moraliska status. Ett stigma är ett sår som har tillfogats en. Det kan röra sig om stick, vilket är det grekiska ordets ursprungliga betydelse, men också ett brännmärke. Grekerna stigmatiserade, det vill säga brännmärkte brottslingar av syfte till straff, skam och som ett avskräckande exempel. Idag är den fysiska brännmärkningen avskaffad, men den sociala lever. Ett stigma förklaras som egenskaper eller drag som skiljer ut en person eller grupp från majoriteten vilket resulterar i att individen eller gruppen betraktas med misstänksamhet eller fientlighet. En person blir på så sätt stigmatiserad.

Det är varje samhälle som avgör vilka medel som kommer till användning för att dela in människor i kategorier, samt vilka karaktärsdrag som uppfattas som vanliga och naturliga för medlemmarna inom varje sådan kategori. Det är i den sociala miljön det avgörs i vilka kategorier av människor man råkar på. När en främling tar kontakt med en grupp individer kan det framgå omedelbart eller efter en tid att personen besitter

någon egenskap som inte passar in och gör honom olik de övriga gruppmedlemmarna som tillhör den ursprungliga gruppen. På så sätt reduceras främlingen från en fullständig och vanlig människa till en individ som blivit kastmärkt och utstött. (Goffman, 2005)

Goffman (2005) använder benämningen stigma som en egenskap som är djupt misskrediterande hos en individ. Det tenderar att reducera individen till det att vara det som endast det som stigman symboliserar. Han anger tre olika typer av stigman:

1. Kroppsliga stigman 2. Karaktärsstigman 3. Gruppstigman

Med kroppsliga stigman syftas det på kroppsliga missbildningar av skilda slag, exempelvis ett fysiskt handikapp hos en person. Karaktärstigman förklaras med olika fläckar på den personliga karaktären vilket uppfattas av samhället som normavvikande, exempelvis som missbruk, homosexualitet eller fängelsevistelse. Med termen gruppstigma menas stambetingade avvikelser i form av ras, nation och etnicitet. Dessa stigman kan förmedlas från generation till generation och kan drabba alla medlemmar i familjen.

I samtliga stigman återfinns samma ursprungliga drag, och det är den att en individ har ett drag eller en egenskap som inte kan undgå uppmärksamhet. Individen avviker på ett icke önskvärt sätt från våra förväntningar (Goffman, 2005).

4.6. Marknadsföring – modeller och principer

Vi använder oss av begreppet marknadsföring då det är en del av problemområdet som vi har valt at utforska. Vi har valt att undersöka hur instegsjobben marknadsförs av arbetsförmedlarna till de sökande samt företagen.

Begreppet marknadsföring beskrivs som: ”ett samlande begrepp för alla aktiviteter som syftar till att föra ut varor och tjänster till en marknad. Begreppet rymmer ett brett spektrum av handlingar som exempelvis reklam, personlig försäljning, annonsering, direktutskick, sponsring och mycket mer” (Gezelius & Wildenstam, 2011:5).

Boken skildrar och omfattar begreppet marknadsföring med ett fokus på svenska förhållanden. Marknadsföringens syfte förklaras med att den skall lyssna på marknaden, det vill säga vad kunderna vill ha, och först därefter producera och framföra det önskade. Man framhäver behovet som den viktigaste grundstenen i den äkta marknadsföringen och att det gäller att därefter väcka just det behovet hos kunderna. En kund kan vara allt ifrån en enskild konsument, eller en egen företagare till att vara multinationella företag.

En stor del av bokens innehåll av marknadsföring drar in läsaren i varumärkestänkande och nyckelkunds bearbetning, men det som vi har använt oss som ett hjälpmedel i vårt uppsatsskrivande är marknadsföringens grundläggande begrepp och nyckelkundsbearbetning då arbetsförmedlingen jobbar ständigt med att etablera och ha långsiktiga samarbeten med olika företag.

4.7. Psykologiska hinder

En stor faktor är att de nyanlända lämnar sitt hemland vilket för dem kan upplevas som en kris samt trauma (Söderlindh, 1984). Det kan gå så långt att individen upplever social skam då denne lämnat sitt jobb, sitt hem och allt den kämpat för bakom sig. Individen börjar om från noll helt enkelt och måste kämpa för att komma tillbaka på fötterna igen. Social skam kan individen uppleva då denne t.ex. måste ta hjälp med stöd från socialen.

5. Metod

Under detta kapitel kommer vi att först skriva in förförståelsen där vi förklarar vad vi våra uppfattningar vi har med oss sedan tidigare in i studien. Urvalet av informanter förklaras i detta kapitel så att läsaren förstår hur vi gick tillväga. Vi kommer också motivera vilken typ av intervju vi valt att använda oss av samt hur vi gick tillväga med vår datainsamling. Till sist kommer vi att ha med etiken då våra informanter önskade att vara anonyma.

5.1. Förförståelse

Förförståelse är något som kännetecknar vårt sätt att uppleva det som händer runtomkring oss. Det kan vara allt från det vi ser, upplever, ser på tv eller hör på radio och hur vi uppfattar dessa. Oftast märker vi inte av att vi på något sätt använder oss av förförståelse utan gör det omedvetet flera gånger om dagen. Det kan vara förutfattade meningar som vi lärt oss genom att lyssna på vad media skriver eller så kan det vara något du får lära dig hemma som du sedan anser vara normalt. Det finns två typer av förförståelse där vi har så kallad riktig förförståelse som med andra ord är förkunskap samt felaktig förförståelse vilket kallas för fördom (Thurén, 2007).

Den förförståelse vi tar med oss till vår är det vi fått höra på media och läsa i tidningarna och olika artiklar där utlandsfödda blir diskriminerade i vardagen och att de har svårare att komma ut på arbetsmarknaden än en person som föddes i Sverige. Vi tror också att det är svårt för dem att anpassa sig till samhället då allt de uppnått i sina hemländer inte värderas lika högt när de kommer till Sverige. Vi tänker oss att många tappar motivationen att läsa upp sina betyg på nytt efter att t.ex. ha gått en 5-årig utbildning i sitt hemland för att sedan läsa upp 2-3år till för att få jobba inom sin profession.

Det är väldigt många högutbildade som istället för sin riktiga profession jobbar istället som t.ex. taxichaufförer. Många som kommer till Sverige har fått omskola sig för att kunna få ett jobb (sr.se). Då vi båda föddes i Sverige men har minst en förälder med utländsk bakgrund har det väckt vårt intresse för att göra denna studie. Vi tror att våra

föräldrars bakgrund samt deras upplevelser är något som motiverat oss till att undersöka frågan gällande hur nyanlända introduceras in i det svenska arbetslivet.

5.2. Urval

När vi bestämde oss för att göra en studie kring instegsjobb kom vi snabbt fram till att vi ville göra studien ut en handläggares synvinkel på Arbetsförmedlingen. Vi ansåg att då det är handläggarna som har hand om de nyanlända och följer hela processen tills det att de skickas ut i arbetslivet så var det en självklarhet för oss att det var de vi skulle intervjua. De personer vi intervjuade på Arbetsförmedlingen har bortsett från deras tidigare utbildning också fått gå en utbildning ordnad av Arbetsförmedlingen. Vi hade inga kriterier gällande kön, ålder eller bakgrund utan de kriterier vi hade för våra intervjuer var att informanterna ska ha instegsjobben som en vardaglig syssla samt jobba på något av kontoren i Malmö stad. Den första kontakt vi tog med handläggarna var genom besök som sedan ledde till att vi fick fler tips kring andra informanter som kunde vara till stor hjälp. Larsen (2009) nämner detta som snöbollsmetoden där forskaren först tar kontakt med personer den anser vara lämpliga för studien. De personerna kan i sin tur föreslå andra personer som också kan vara till hjälp. Viktigt att tänka på under intervjuer är att det inte går att generalisera. De svar informanterna ger betyder inte att hela organisationen tycker likadant utan det är viktigt att tänka på att det är individens egna tankar kring de frågor informanten fått (Larsen, 2009).

5.3. Metodval

Den metod vi valde att använda oss av var den kvalitativa metoden. Begreppet intervju kan förstås som ”ett utbyte mellan två personer som samtalar om ett tema av gemensamt intresse” (Justesen & Mik-Meyer, 2011:45). Det finns många olika sätt att använda sig av en kvalitativ metod när det gäller intervjuerna. En intervju sker oftast genom ett möte mellan två personer men det finns alternativ där intervjun kan ske genom telefon eller mail (Justesen & Mik-Meyer, 2011).

Larsen (2009) menar att den vanligaste metoden de flesta använder sig av är en intervju där informanten och den som intervjuar möts. Då vi är två som utför studien ansåg vi att en fördel för oss är att en kan intervjua och en kunde vara observant (Larsen, 2009). Innan intervjuerna bestämde vi vem som skulle vara observant samt vem som skulle intervjua. Genom att använda oss av den metoden kände vi att ingen viktig information missades. En fördel med kvalitativa metoder är att informanterna får prata fritt och bidrar med mycket information som kan vara viktig och användbar. Nackdelen kan vara att intervjuerna lätt kan rinna iväg och ge för mycket information och ibland sådan information som egentligen är irrelevant (Larsen, 2009). Därför valde vi dessutom att utgå från ett färdigställt frågeformulär. Anledningen till att vi valde att utgå från ett frågeformulär var att informationsmängden reducerades och det i efterhand blev mycket lättare att bearbeta (Larsen, 2009).

5.4. Datainsamling

Materialet vi samlade in var genom intervjuer med intervjuformulär (Larsen, 2009). Vi hade under intervjuerna en bandspelare som spelade in allt som sades under intervjun. Dessutom bestämde vi på förhand vem av oss som skulle vara intervjuare samt vem som utöver inspelningen skulle ta anteckningar. Vi hade ett färdigt intervjuformulär där frågorna var anpassade så att informanterna utan problem skulle kunna svara på dem. Frågorna på intervjuformuläret var relaterade till vår frågeställning men var mer övergripande och djupgående. Efter intervjuerna lyssnade vi igenom inspelningarna, transkriberade och reducerade sådan information vi ansåg inte var lämplig till vår studie (Larsen, 2009). Vid intervjuer kan informanterna prata om sådant som egentligen inte hör till frågeställningen, det är då möjligt att reducera den information genom att ta bort det som anses vara ointressant och ligger utanför frågeställningen (Larsen, 2009).

5.5. Etiska överväganden

Då några av informanterna ville vara anonyma valde vi att ge dem fiktiva namn där vi har manliga och kvinnliga fiktiva namn. Vi ansåg att namnen inte var något som påverkade resultatet på något sätt då vi intresserar oss av de svar vi får utifrån vårt intervjuformulär.

Vid forskning är det viktigt att tänka på att det finns forskningsetiska principer som måste följas (Andersen, 1998). Det första är informationskravet där forskarna ska förklara syftet med studien vilket vi vid första mötet med våra informanter informerat dem om. Dessutom var vi tydliga med att deras deltagande var frivilligt och att de hade rätt till att avbryta deltagandet om de så önskade. Samtyckeskravet handlar om att vi var tvungna att få informanternas godkännande om att vi får intervjua de berörda, där försökte vi också vara tydliga med att det inte var ett tvång att delta i intervjuerna. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet där vi försäkrade informanterna om att inga personliga uppgifter om dem skulle läcka ut samt att allt bevaras på en plats där obehöriga inte kunde få tag på dem. Nyttjandekravet är det fjärde och sista kravet där vi försäkrade informanterna om att den information de gav ut endast skulle användas i syfte till examensarbetet och inte till några andra ändamål.

6. Resultat

Under detta kapitel kommer vi att kort presentera informanterna samt skriva ner deras fiktiva namn. Kapitlet kommer att delas upp i olika delar där läsaren lättare ska förstå vilka frågor vi har fått svar på. Informanterna kommer att citeras och vid varje citering kommer läsaren att kunna se vilken informant vi citerat.

De informanter vi intervjuade är alla anställda på Arbetsförmedlingen fast på olika kontor i Malmö och har instegsjobb som en av arbetsuppgifterna. Vi intervjuade fyra personer, två män och två kvinnor. Efter att ha varit i samtal med informanterna valde vi att ta ställning till de etiska övervägandena. Alla jobbar med nyanlända men en av dem jobbar med nyanlända ungdomar upp till 26år. De fiktiva namnen vi valt att använda oss av är Anna, Julia, Josef, Anders.

6.1. Instegsjobb

Informanterna har alla jobbat med instegsjobb i mer än ett år och trivs alla med det de gör och tycker instegsjobben är ett bra sätt för de nyanlända att snabbare lära sig språket.

Jag har sett en tydlig skillnad på de som arbetar och studerar SFI samtidigt att de snabbare lär sig att tala det vardagliga språket än de som bara studerar SFI och söker jobb hos oss efter några månaders studier, skillnaden är att de talar så de lär sig i skolan vilket oftast kan vara för komplicerat. Att de sökande får använda språket på andra ställen än skolan är till stor hjälp - Anna

Meningen är att instegsjobben ska hjälpa nyanlända att komma närmare arbetsmarknaden då det finns några som inte alls jobbat i sitt hemland. Anders menar att det oftast är kvinnorna som under hela sitt liv aldrig jobbat utan bara haft sysslor att göra i sina hem.

Det har ibland kommit in en sökande som aldrig behövt jobba i sitt hemland. Det är då viktigt att vi inte går för snabbt framåt utan hjälper dem att komma in i en rutin. – Anders

6.2. Processen från inskrivning till instegsjobb

Processen kan se ut på olika sätt där det som spelar roll är i vilken hjälp den sökande verkligen behöver. En person som är nyanländ får vid inskrivning på Arbetsförmedlingen hjälp där denne informeras om vilka rättigheter den sökande har angående jobb, studier, praktik m.m. Vanligast är att den sökande vid första besöket blir tilldelad en handledare.

Då personen är ny i landet och inte talar språket beställs en tolk för att kommunikationen mellan handledare och den sökande ska vara felfri. De ärendena tar längre tid då de måste anpassa sig till tolkens schema. När mötet till slut äger rum informeras den sökande om vilka möjligheter det finns för denne. En handlingsplan görs upp för att kunna realisera den sökandes behov. När det gäller instegsjobb så måste individen ha sökt in och blivit antagen till SFI-studier då det är ett krav. Oftast är den sökande redan inskriven och studerar SFI vid första besöket på Arbetsförmedlingen. Den sökande kan välja att själv försöka hitta en arbetsgivare eller så hjälper Arbetsförmedlingen till att hitta någon som vill anställa den sökande genom att få stöd via instegsjobbet. Arbetsförmedlingen söker dessutom större företag de kan samarbeta med för att kunna anställa fler än en sökande.

Vi hade tidigare ett samarbete med en av de större hotellkedjorna i Malmö där vi hade flera som fick jobba via instegsjobbet. Det var allt från städare till personal som fick stå vid informationsdisken. Där såg företaget en fördel då de anställda talade mer än ett språk. – Anders

Processen ser ut på liknande sätt i de olika kontoren i Malmö. När det gäller inskrivningar och anmälningar till nya stöd menar informanterna att liknande process genomgås på varje kontor då det handlar om liknande ärenden. Josef och Anders som jobbar på samma kontor menar att det finns andra faktorer som också spelar roll vid en inskrivning. Att det inte bara är språket som är en påverkande faktor utan att det också blir en kulturkrock. De menar att den sökande inte är van vid den typ av kultur som är i Sverige och har från början svårt att anpassa sig till den standard som finns här. De påpekar dock att det är väldigt sällsynt men att en sådan situation har dykt upp

för de båda under just inskrivningen till instegsjobb. Anna och Julia som arbetar på två olika kontor menar att det enda problemet de stött på är den språkliga barriären. Anna påpekar dock att det är viktigt för handledarna som jobbar på Arbetsförmedlingen att inte ha några fördomar gällande utlandsfödda som invandrat till Sverige.

Att vara anställd på Arbetsförmedlingen och ha ett problem med invandrare kommer inte alls att fungera då det inte är bara svenskfödda som är inskrivna hos oss. Det är också viktigt att vara medveten om att de sökande kan ha en annan kultur än vad du själv har. Det är bra att kunna lämna sina fördomar och problem hemma. Kan du inte det kommer jobbet inte att vara lika roligt att gå till. – Anna

Då Malmö är en stad som är multikulturell kan du inte vara anställd på Arbetsförmedlingen och ha olika fördomar om invandrare syftar samtliga informanter på. Josef menar att hans bakgrund där hans föräldrar invandrat till Sverige för många år sen har hjälpt honom att göra jobbet enklare för honom. Han menar att han förstår situationen den sökande sitter i då hans föräldrar upplevt samma sak. Att vara anställd på Arbetsförmedlingen och vara av utländsk bakgrund ser han själv som ett plus men menar att det inte betyder att alla anställda ska vara av utländsk bakgrund. Informanterna har allihop liknande uppfattningar när det gäller just fördomar och att inte ha med sig dem till jobbet.

Den sökande måste känna sig trygg när den kommer till oss och det är vårt arbete att kunna hjälpa dem att känna sig trygga – Josef

Informanterna syftar på att förutsättningarna Arbetsförmedlingen har att introducera nyanlända i arbetslivet ser olika ut. Josef menar att förutsättningarna inte är optimala då han anser att de jobbar med för många antal inskrivna per anställd. För att kunna jobba kvalitativt menar han att antalet inskrivna per anställd borde minskas. Dock så menar Josef att förutsättningarna inte ser bättre ut för de andra sökande som skriver in sig på Arbetsförmedlingen utan att det är likadant för dem som för de nyanlända. Enda skillnaden är att de behärskar språket bättre. Anders syftar på att man också måste ta hänsyn till att de nyanlända inte behärskar språket vilket gör att förutsättningarna inte förbättras för dem men de får såklart hjälp av en tolk om det så behövs vilket underlättar stort. Anna menar att jobba med nyanlända var från början

svårt för henne då det alltid dök upp oväntade saker som hon inte kunde förutspå. Det tog ett tag för henne att komma in i det men nu ser hon det som en självklarhet och är alltid förberedd på det mesta. Hon menar också att det hjälpt henne att bättre planera sin tid på arbetsplatsen samt att hon också ser en förbättring när hon arbetar med individer som inte har instegsjobb som stöd.

Julia åsyftar på att arbetsgivarna från de olika samarbetsföretagen som har velat anställa de sökande har själva tagit reda på vad instegsjobb är för något, vilken funktion den har, vilka regler som måste följas och vad som förväntas av arbetsgivarna själva och av de sökande. Arbetsgivarna har varit aktiva med att anställa och har de flesta gångerna velat ställa upp när de har fått förfrågan av arbetsförmedlingen vad gäller att anställa personer med instegsjobb som stöd. Julia förklarar att varken arbetsförmedlarna eller arbetsförmedlingen som myndighet har märkt av någon rädsla eller tvivelaktighet från arbetsgivarna. Det största hindret som kan göra att arbetsgivarna osäkra att anställa de sökande kan bero på deras språkfärdigheter:

Det enda problemet som vi också anser är normalt är som jag tidigare nämnt språket. Det är den enda farhågan vi upplevt från arbetsgivarens håll. Man kan ju se det som en typ av funktionshinder att de inte kan språket bra, men annars så är arbetsgivaren medveten om allt innan vi skickar den sökande ut till arbetsplatsen - Julia

Anna är inne på samma spår som Julia men syftar också på att det kan från hennes sida uppstå lite frustration hos henne när hon inte kan förmedla det hon vill till den sökande. Då hon tidigare hade andra arbetsuppgifter och var handläggare för individer som behärskade det svenska språket kunde hon utan problem ringa till dem och prata med dem samt lämna några snabba meddelanden.

När det gäller de nyanlända kan jag ibland bli frustrerad för att jag inte kan göra mig förstådd på samma sätt. Att ringa ett telefonsamtal och lämna ett meddelande är oftast omöjligt då vi inte förstår varandra. Jag är självklart inte arg på dem utan det blir en sådan frustration då jag vill hjälpa dem så mycket som möjligt – Anna

Anna menar att det är det enda problemet hon upplever när det gäller de nyanlända och menar samtidigt att de annars är väldigt bra och snabba på att boka in möten

tillsammans med tolkar. Som det tidigare nämndes hade hon svårt att förutspå vissa saker men hon nämner att hon med tiden lärt sig behärska det bättre.

Informanterna nämner att de nyanlända ofta får ett sämre jobb än vad de haft i sitt hemland. Anna syftar dock på att det finns en del som verkligen känner sig motiverade att validera sin utbildning i Sverige och gör vad som krävs för att deras utbildning ska bli godkänd. De får självklart hjälp av Arbetsförmedlingen när det gäller att validera betygen eller få dem översatta och samtidigt får de tips på hur de ska gå tillväga för att snabbt komma ut i arbetsmarknaden. Julia har upplevt situationer där den sökande inte alls orkat läsa upp eller validera sin tidigare utbildning utan lämnat det livet bakom sig för att starta om på nytt. Då hon haft många jurister som varit inskrivna hos henne har hon märkt att många av dem inte orkat fortsätta utan sökt andra jobb som dessutom var mycket sämre betalda.

Arbetsförmedlarna syftar på att för att de skall på så effektivt sätt som möjligt få de arbetssökande att etablera sig på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt så sker det genom att de arbetssökande kategoriseras. Kategoriseringarna sker efter utbildning, ålder, och tidigare erfarenhet. Exempelvis är om en högutbildad nyanländ person skriver in sig på arbetsförmedlingen och har själv ambitioner till att ha ett likvärdigt eller närliggande yrke som hen hade i hemlandet. så kategoriseras hen till en avdelning där bland annat hens betyg valideras och denne får på så sätt hjälp som är anpassat efter hens tidigare utbildning, erfarenhet och ambitioner. På så sätt arbetar arbetsförmedlingen ur ett individualiserat perspektiv.

Det finns de fall där arbetsgivaren talar samma språk som de sökande och det ger själva anställningen helt nya infallsvinklar. Arbetsgivarna brukar se positivt på just detta. I många branscher är det meriterande att de anställda behärskar flera språk för att kunna klara av de arbetsuppgifterna som krävs. De sökande som just gör detta anställs ofta in av arbetsgivarna som definitivt ser detta som en förmån och nytta till företaget.

Josef förklarar att det i vissa företag kan ge en stor fördel i att kunna behärska flera språk:

De har mer sett det som en fördel då det kan vara en arbetsgivare som är i en bransch där det krävs andra språk och då har det varit till stor hjälp för dem och oss då de anställer nytt folk - Josef

Josef förklarar att många av arbetsgivarna som uppmärksammar sökande som är flerspråkiga gör det till stor del för att det ger ny kreativitet på företaget och bland arbetskamraterna, att de uppfattar att det är en fördel i mellanmänskliga relationer och att den stärker förmågan att kommunicera bland medarbetarna.

Att den arbetssökandes språkfärdigheter kan uppfattas som en stigmatisering av arbetsgivarna är något som delar på intervjupersonernas åsikter. Anders svarar på frågan om hur hans egna erfarenheter speglar på vad arbetsgivarna ser på att anställa arbetssökande med dåliga språkkunskaper såhär:

Mina erfarenheter säger att arbetsgivare inte har någon rädsla med att anställa en person som har svaga språkkunskaper i svenska, utan det är mer en rädsla över att de inte vet inte hur det fungerar att samarbeta med arbetsförmedlingen, vilka regler som gäller och vilka krav som ställs på de som arbetsgivare. Där ligger rädslan i att anställa, inte på de arbetssökande och deras språkkunskaper - Anders

6.3. Marknadsföring

Marknadsföring omfattar alla de aktiviteter som är ämnade åt att etablera och förstärka nya och befintliga kunder, kontakter och nätverk. Marknadsföring kan av den anledningen uppfattas som en process.

Anders förklarar att arbetsförmedlingens marknadsföring av instegsjobben som en rikstäckande insats varierar från mellan de olika kontoren, kommunerna och länen. En arbetsförmedlare har relativt många och breda arbetsuppgifter vilket kan påverka just tiden till att marknadsföra instegsjobben även om just instegsjobb kan vara en av arbetsuppgifterna man har. Det är marknadsföringen, det vill säga den uppsökande och kontaktande etableringen av nya och befintliga företag, som tar tid. Att man sedan skall informera instegsjobben till företagen, reda ut företagens behov och önskemål samtidigt som man skall upprätthålla ett långvarigt samarbetsförhållande mellan företaget och arbetsförmedlingen gör menar Anders tar mycket tid och energi.

Innan jag började här så var jag tidigare på ett kontor i en annan stadsdel och där var mina arbetsuppgifter så olika att jag inte hade speciellt mycket tid att marknadsföra just instegsjobben. Nu när jag är här så har jag inte lika många arbetsuppgifter vilket gör att jag har chans att leta efter nya arbetsgivare samt följa de som skriver in sig på ett bättre sätt. Jag har större möjligheter att marknadsföra instegsjobben både mot arbetsgivarna och de sökande som jag anser kan behöva en sådan typ av stöd – Anders

Att känna till olika företag, att bilda nätverk mellan de och arbetsförmedlingen och samtidigt kartlägga deras behov och önskemål är färdigheter och arbetsuppgifter som arbetsförmedlarna anser nödvändiga för att kunna klara av det som yrket kräver. De sökandes behov, intressen och målsättningar med instegsjobben är också något som man måste trycka in i planeringen, menar Anders.

Samtliga intervjupersoner syftar på att marknadsföringen av instegsjobb sköts på ett utomordentligt sätt gentemot de inskrivna på arbetsförmedlingen. Detta för att deltagarna redan vid det första mötet introduceras till olika stöd som arbetsförmedlingen erbjuder, och är det så att deltagarna uppfyller kraven till att få instegsjobb så meddelas de omgående.

7. Analys

I detta kapitel kommer vi att presentera vår analys utifrån det resultat vi har fått från våra informanter. Vi kommer att analysera svaren och koppla dem till de teorier och litteratur vi har med i tidigare kapitel.

7.1 Stigma

I studien ”Förutsättningarna för introduktion av nyanlända flyktingar på

arbetsmarknaden” förklaras det att nyanlända flyktingar har det svårt att etablera sig

på den svenska arbetsmarknaden. Det framstår att det finns flera bakomliggande orsaker till detta. Den orsak som är av störst betydelse är att nyanländas språkkunskaper i det svenska språket bromsar introduktionen och därefter deras etablering på arbetsmarknaden.

Just språket är ett ämne som delar åsikter bland våra intervjupersoner. Här går det att dela upp de nyanländas språkkunskaper i två perspektiv – ur arbetsgivarnas och arbetsförmedlarnas. Vad gäller arbetsgivarna som skall anställa de arbetssökande menar en intervjuperson att de ibland kan känna sig lite osäkra kring att anställa en person som svaga språkfärdigheter i det svenska språket, men är dock ingenting avgörande då de oftast är medvetna om detta. I andra fall uppmärksammas detta och välkomnas därefter då man strävar efter att ha personal som har kunskaper i andra språk än svenska.

Ur arbetsförmedlarnas perspektiv vad gäller de arbetssökandes kunskaper i svenska så kan det ibland uppstå en viss frustration kring att deras arbetsuppgifter blir mindre och svagare när kraft och tid läggs på att just förklara vad man egentligen menar då det kan vara så att arbetsförmedlaren och klienten inte förstår varandra på grund av de språksvagheter klienten har.

Språket kan också uppfattas som ett stigma och dessa kan individer kan på så sätt känna sig stigmatiserade. Goffmann (2005) nämner kroppsliga, karaktärs, och gruppstigman. En gemenskap för alla typer av stigman är att man som individ har ett

drag eller en egenskap som inte kan undgå uppmärksamhet. Individen avviker på ett icke önskvärt sätt från våra förväntningar. Att ha svaga eller inga alls kunskaper i det svenska språket kan uppfattas som just det, och det medför till att individerna blir medveten om detta. Ekberg & Gustafsson (1995) nämner flera undersökningar om invandringens effekter. Studierna visar bland annat att de invandrare som behärskar språket och har därmed goda språkkunskaper har större chans att få yrken och bli mer välbetalda än de som inte behärska språket.

7.2 Fält, kapital och elit

För att man som individ skall kunna introduceras och etablera sig på arbetsmarknaden kan man dra samband med Bourdieus begrepp fält och kapital. Språket uppmärksammas som ett symboliskt kapital som ger värde och tillgångar i olika sammanhang. Att kunna behärska språket, att kan uttrycka sig och ge mening till sina åsikter är tillgångar som i olika situationer och lägen är förutsättningar till att man har en högre chans att bli sedd och hörd och kanske uppfattas som mer attraktiv av arbetsgivaren.

På samma sätt som att ett socialt fält kan definieras som en plan vars aktörer innehar ett gemensamt intresse kan den svenska arbetsmarknaden uppfattas som ett spelplan där syftet skall gynna olika aktörer med liknande intressen. Arbetsförmedlingen är en sådan aktör vars intresse är att etablera arbetssökande på arbetsmarknaden. En aktör som är på liknande spelplan, dock på annan ”planhalva” är arbetsgivarna som vill gynna sitt företags tillväxt och vinstmarginal. I detta fält ses dessa aktörer som eliten där de utspelar ett slags strid, men har mycket gemensamt. De invandrare som är inskrivna på arbetsförmedlingen kan i detta sammanhang ses som.

Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna har stor makt på denna spelplan vilket medför till att de nyanlända måste ha alltmer erkända resurser i form av språkkunskaper, utbildningsbevis och andra kapital för att på så sätt etablera sig på spelplanen, vilket i detta sammanhang är på den svenska arbetsmarknaden.

Våra informanter påvisar tydligt att de inte vet varför deltagandet av instegsjobb inte motsvarar förväntningarna rikstäckande då de uppfattar att målen på deras respektive

kontor runtom i Malmö uppnås. Vad som framhävs är att man arbetar på olika sätt och har olika förutsättningar till att utföra sina arbetsuppgifter trots att man i grunden arbetar mot ett gemensamt mål. En arbetsuppgift är marknadsföringen.

7.3 Marknadsföring

En informant förklarade att hans egna erfarenheter kring arbetsgivarnas rädsla i att anställa en arbetssökande som är inskriven på Arbetsförmedlingen handlade inte om den arbetssökande eller hans egenskaper, utan för just Arbetsförmedlingen som myndighet. Informanten menar att det är den svaga kunskapen kring Arbetsförmedlingen och sitt eget ansvar som arbetsgivare som kan försvåra ett framtida samarbete. Gezelius & Wildenstam (2011) syftar på att det idag handlar allt mer om marknadsorienterad försäljning vilket innebär att om Arbetsförmedlingen marknadsfört sig mer hade arbetsgivarna blivit mer positiva till instegsjobben. Företag lägger alltmer fokus på att upprätta långtgående relationer med sina kunder. Det är kundernas behov som uppmärksammas och det är kunderna som ständigt står i centrum. Desto mer kundorienterat ett företag blir så flyttas fokus mot begrepp som kundtrohet, kvalitet, kundvård och långsiktighet.

En stor del av ansvaret för ett fungerande samarbete mellan två eller flera företag ligger just på beställaren, vilket i detta fall omfattar Arbetsförmedlingen. Det är beställaren som kan ge rätt förutsättningar och som kan ge en tydlig bild av bakgrunden till uppdraget. För att få rätt förutsättningar kan beställaren sätta rimliga mål, informera om företaget, dess tjänster och vilka regler som gäller för just företagen (Gezelius & Wildenstam, 2011).

Gezelius & Wildenstam (2011) nämner begreppet relationsmarknadsföring som en grundpelare för att bygga värdeskapande processer med kunden. Detta sker genom långsiktiga relationer med kunder och partners. I vårt fall kopplar vi arbetsförmedlingen med de företag som de önskar uppnå och etablera långsiktiga förhållanden med. Syftet med relationsmarknadsföring är att skapa långsiktiga förhållanden med kunder som på så sätt skall ge lönsamhet. I arbetsförmedlingens fall tänker man på just hur man framstår som myndighet och på vilket sätt man kan vidareutveckla samarbetet med just det företaget man riktar in samarbetet med.

7.4. Arbetssätt

Då den sökande kommer till Sverige kan det vara av tvång eller egen vilja. Individen har oavsett vad med sig den erfarenhet denne vuxit upp med i sitt hemland vilket kan leda till att det kan bli en krock mellan individens egna erfarenheter samt det svenska samhället. Bourdieu kallar den erfarenhet en individ har med sig för habitus (Engdahl & Larsson, 2011). Habitus är som det tidigare nämnts en osynlig ryggsäck där individens sätt att stå, tala, tänka samt lära är nerpackat och alltid bärs med (Engdahl & Larsson, 2011). Då informanterna på Arbetsförmedlingen har en nära kontakt till de nyanlända var det tydligt att de upplevde just de olika krockarna och samtidigt var tvungna att förstå deras situationer. Individens könshabitus skapas genom uppfostring och det du lär dig under hela livet (Engdahl & Larsson, 2011). För männen som har en vana av att arbeta och sedan kommer hit för att under en längre tid gå hemma kan det uppstå frustration och förvirring då det inte är något de tidigare varit vana vid. Anna försöker då hålla modet uppe för dem genom att ge mycket beröm där hon menar att det gör att den sökande känner en bekräftelse från handläggarens sida (Kim Berg & De Jong, 2012).

Första mötet med den sökande är viktigt då de ska försöka lägga en plattform för att sedan kunna bygga vidare på det. Viktigt är att ge samt ha förtroende för den sökande så den känner sig bekväm i situationen. Inledningsvis är en kort presentation om sig själv samt lite småprat om individens vardagliga sysslor en bra start att påbörja klientens och handläggarens relation till varandra (Kim Berg & De Jong, 2012). Mötena som handläggarna har med de nyanlända påminner mycket om att försöka lösa individens situation den sitter i, i detta fall är det den sökandes arbetslöshet som är en huvudfaktor. Handläggaren måste försöka förstå vad klienten vill och enligt våra informanter kan det bli svårt att ha någon kontinuitet om båda parterna inte förstår varandra.

8. Diskussion

8.1. Resultat

Den forskning som tidigare gjort visade liksom vår på att största anledningen till att nyanlända har svårt att få något jobb är språkkunskaperna. Informanterna vi intervjuade tryckte mest på att det var anledningen till problemet. De ansåg dessutom att det är viktigt att skapa sig ett socialt nätverk vilket de nyanlända inte alls har när de invandrar till Sverige. Många nyanlända har en tidigare utbildning i sitt hemland men måste läsa upp vissa ämnen för att få den validerad i Sverige. En av informanterna menade att motivationen lätt sjunker när individen inser att 3-5års utbildning i sitt hemland inte gäller alls utan måste kompletteras vilket kan ta från några månader till några år att göra.

Många nyanlända har tvingats lämna sina etablerade liv bakom sig och oftast fått starta om från början. För vissa kan det ses positivt men det märks tydligt att de får en osynlig stämpel som kan ses som en typ av stigmatisering. Det framkom tydligt hos informanterna att de nyanlända skiljer sig från de andra. Vi upplever det som ganska oroande då de nyanlända stämplas som annorlunda vilket vi tror kan få dem att förlora dem motivation de har. Vi anser att det är viktigt att tänka på den svåra process de redan har fått genomgå genom att lämna allt bakom sig. Det hjälper inte att få dem att känna sig utanför då vi tror att det minskar deras självförtroende samt att motivationen sänks markant.

Att det skulle vara någon rädsla från arbetsgivarna ses inte som något problem då de är medvetna om vad som gäller och att de oftast själva hör av sig till Arbetsförmedlingen för att erbjuda sökande jobb via instegsjobb. Arbetet kombineras med SFI-studier vilket kan vara jobbigt då de minst två gånger i veckan har minst 4-6 timmars lektioner på kvällarna. Att studierna kombineras med arbete ses som en positiv faktor då individen snabbare lär sig att tala det vardagliga språket. Informanterna på Arbetsförmedlingen har också andra arbetsuppgifter än bara instegsjobb. Att de tilldelas många arbetsuppgifter anser vi gör det svårare för dem att skapa en bra relation mellan den sökande och handläggaren då handläggaren har

många inskrivna att tänka på. Detta kan i sin tur leda till att det blir svårare för handläggaren att arbeta kvalitativt då kanske inte alla sökande har lika stora möjligheter. Om de intervjuade hade haft mindre antal inskrivna per anställd anser de att de hade kunnat hjälpa de nyanlända att snabbare komma ut i arbetsmarknaden. Informanterna menar att marknadsföringen sker på sådant sätt att de nyanlända från början får information om att de har rätt till instegsjobb. Något som kan tänkas vara lite oklart är vad som händer efter dem fått den information. Ett problem som vi ansåg kunde vara en bidragande faktor till att instegsjobben inte lever upp till förväntningarna är den marknadsföringen Arbetsförmedlingen använder sig av. Kan den information som den sökande för vid första mötet räcka för att denne ska förstå meningen med instegsjobb eller hade det kunnat marknadsföras på andra sätt? Enligt informanterna märktes det tydligt att deras arbetsuppgifter var för många. En av informanterna menade att arbetsuppgifterna varit mindre hade marknadsföringen kring instegsjobben kunnat skötas bättre. Om handläggarna hade kunnat lägga mer tid på att ringa runt till företag och informera om att de har möjlighet att anställa någon och samtidigt få stöd för det hade förväntningarna från statens sida säkert uppnåtts.

8.2. Metod

Eftersom vi valde att använda oss av en kvalitativ metod då vi kände att den passade vår studie bättre än den kvantitativa. Vi hade djupgående intervjuer med våra informanter där vi enkelt kunde få svar på de frågor som vi hade. Det ansåg vi som en fördel för oss eftersom vi tidigare gjorde ett frågeformulär som vi följde men samtidigt gav det oss utrymme att ställa följdfrågor samt frågor vi ansett var passande men missade i formuläret. Då samtalen spelades in och samtidigt antecknades var det lättare för oss att få ta del av den information vi fått utav informanterna.

Nackdelen med en kvalitativ metod anser vi vara att samtalet mellan oss och informanten lätt kunde byta spår då informanten pratade om något som egentligen inte hörde till frågan, detta ledde till att mycket av den information fick sållas bort då den inte var nödvändig. Om vi hade gjort liknande intervjuer igen hade vi tänkt på att försöka avbryta informanten genom att ställa en annan fråga för att få ut den information vi egentligen behöver. Då vi slumpmässigt valde våra informanter utifrån

de kontor som finns i Malmö anser vi att resultatet inte påverkas av detta utan det är viktigt att ha i åtanke att informanterna inte talar för hela organisationen vilket i detta fall är Arbetsförmedlingen.

Under sökandet av informanter var det från början svårt att få tag på någon då många tackade nej eller inte hade möjlighet att ställa upp. I efterhand tycker vi att det hade kunnat skötas på ett bättre sätt från vår sida där vi tror att informationen vi gav när vi tog kontakt med dem inte var så bra som vi trodde. Det vi hade gjort annorlunda är att ge dem konkret information samt på ett snällt sätt försökt övertala dem att ställa upp på en intervju med oss. Den information vi gav kände vi att det verkade som om vi gjorde en undersökning på dem vilket kan ha skrämt iväg dem lite.

8.3. Litteratur

Vid sökning av litteratur tänkte vi mycket på att den skulle vara relevant till vår studie. Vi letade efter litteratur där det skrevs om invandrare på den svenska arbetsmarknaden, litteratur som beskriver de psykologiska faktorerna kring invandrare om hur de reagerar och tänker. Då vi dessutom hade marknadsföring som en del av vår studie fick använda oss av litteratur vi ansåg vara relevant till ämnet.

8.4. Vidare forskning

Då vår studie gick ut på att få ett resultat ur en arbetsförmedlares perspektiv kan vi tycka att det är intressant om en annan studie hade gjorts, men utifrån de nyanländas perspektiv. Det hade varit intressant att ta reda på hur de nyanlända ser på de möjligheter som egentligen erbjuds dem. Några av de frågor vi hade kunnat tänka oss velat ha svar på är bl.a. om hur många procent av de nyanlända är inskrivna på Arbetsförmedlingen samt har hört talas om instegsjobb. Det hade varit intressant att se hur de tänker och vad de tycker Arbetsförmedlingen gör bra eller dåligt. Får de den hjälp de egentligen behöver eller skickas de ut i arbetslivet, praktik eller kurser utan att egentligen känna att de får ut någonting utav det. Det hade varit intressant att kunna jämföra svaren mellan handläggarna på Arbetsförmedlingen samt de nyanlända som är inskrivna hos dem. Ger Arbetsförmedlingen den hjälp de nyanlända behöver samt får Arbetsförmedlingen det engagemang från de nyanlända som krävs?

För någon som kan tänka sig att anta en större utmaning kan man också intervjua de nyanlända som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen samt ta reda på varför det ser ut så hos dem, har de fått någon information att de har en möjlighet att få hjälp att komma ut i arbetslivet eller har de helt enkelt valt att försöka klara sig på sitt eget sätt.

9. Referenser

Ekberg Jan, Gustafsson Björn (1995). Invandrare på arbetsmarknaden, SNS förlag, Stockholm.

Engdahl Oskar, Larsson Bengt (2011). Sociologiska perspektiv- grundläggande

begrepp och teorier, Elanders Hungary kft, Ungern

Gezelius Carl, Wildenstam Per (2011). Marknadsföring- modeller och principer, Bonnier Utbildning AB, Stockholm

Goffman Erving (2011). Stigma - den avvikandes roll och identitet, Bookwell i Finland, tredje upplagan

Justesen Lise, Mik-Meyer Nanna (2011). Kvalitativa metoder – Från vetenskapsteori

till praktik, Studentlitteratur AB, Lund

Kim Berg Insoo, De Jong Peter (2011). Att bygga lösningar – En lösningsfokuserad

samtalsmodell, Studentlitteratur AB, Lund

Larsen, Ann Kristin (2008). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod, Malmö: Gleerups

Söderlindh Elise (1984). Invandringens psykologi, Besche- Nilsson Offsettryck AB, Stockholm

Thurén Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare, Graphycems, Spanien

         

 

9.1  Internetsidor  

Sveriges  Radio   http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4251&artikel=5705470 (Hämtad 18-11-2013) Riksrevisionen http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2013/Ett-steg-in-och-en-ny-start--hur-fungerar-subventionerade-anstallningar-for-nyanlanda/ (Hämtad 17-11-2013) Arbetsförmedlingen 1 http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3485b9a713b6ad32ce18fa5/VP_2013 _fastst%C3%A4lld_130118.pdf (Hämtad 22-10-2013) Arbetsförmedlingen 2 http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1fbbb864136729570f5800012438/ins teg_sok.pdf (Hämtad 19-10-2013) Statistiska centralbyrån http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Fortsatt-okning-av-utrikes-fodda-i-Sverige/ (Hämtad 23-10-2013)

Nikolic Dejana, Mlinaku Donjeta (2009) förutsättningarna för introduktion av

nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden – en kvalitativ studie om faktorer som påverkar nyanlända flyktingars förutsättningar att introduceras på arbetsmarknaden i Halland