Examensarbete
15 högskolepoäng
Perspektiv i vägledningsrummet –
En studie om vägledningsrummets interiör, samt vägledares
upplevda estetik och arbetsmiljö
Perspectives of the guidance room –
A study about the interior of the guidance room, and how the
guidance experience aesthetics and work environment
Andreas Nilsson
Kimete Bunjaku
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Handledare: Ange handledare
Slutseminarium: 2011-01-13
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Frida Wikstrand Lärarutbildningen
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle
2
Vi vill tacka:
Alla vägledare som ställt upp på intervjuer. Utan er skulle detta arbete inte vara möjligt.
Vår handledare Frida Wikstrand som med sin fantastiska inspiration, stora kunnande och vilja
att finns till hands, har varit ett stort stöd under hela vårt arbete.
3
Sammanfattning
I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgångspunkt ifrån arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. Vägledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts på tre olika kommuner i Skåne län. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vägledarnas arbetsrum för att kunna göra så verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som läsare lättare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vägledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och där eleverna placerar sig på de utplacerade stolar som återfinns i rummen. Vägledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhållande till eleven vid vägledningssamtal. Vanligast var att vägledare och elev sitter snett eller mitt emot varandra vid samtal och där eleverna enligt vägledarna kan anpassa sin position genom att kunna välja mellan flera olika utplacerade sittplatser i rummet.
En arbetsmiljöaspekt som undersöktes var ljudnivån och där vägledarna kunde uppleva rummen som antingen lyhörda eller att ljudnivån utanför inverkade störande på deras arbete eller vid samtal med elever. Belysning och tillgång till dagsljus i rummen skiljde sig mycket åt mellan skolorna där en del av de undersökta rummen saknade dagsljus helt och där andra rum möjliggjorde för både dags- och solljus. Studien visar vidare att inget av de undersökta arbetsrummen har två fönster i vinkel vilket kan möjliggöra för det speciella dagsljus som är nödvändigt för vår biologiska och fysiologiska hälsa. Samtliga vägledare i denna studie arbetade på mer än en skola vilket ofta hängde samman med möjligheten att kunna inneha eller införskaffa levandes växter i rummet och där även tillgången till dagsljus spelade roll.
5
Innehållsförteckning
Inledning... 7
Bakgrund ... 9
Syfte ... 11
Frågeställning ... 11 Begreppsdefinitioner ... 11Teoretiska perspektiv ... 13
KASAM- känsla av sammanhang ... 13
Placering i rummet ... 14
Arbetsmiljö ... 15
Estetik ... 16
Metod ... 18
Val av metod ... 18
Urval och urvalsgrupp ... 18
Tillvägagångssätt ... 19
Genomförande ... 20
Avgränsning ... 20
Reliabilitet och validitet... 21
Forskningsetik ... 21
Resultat och analys ... 23
Intervju av vägledare 2 ... 25 Intervju av vägledare 3 ... 28 Intervju av vägledare 4 ... 30 Intervju av vägledare 5 ... 32 Intervju av vägledare 6 ... 35 Intervju av vägledare 7 ... 37
Slutsats och diskussion ... 39
Förslag till vidare forskning ... 41
Egna reflektioner ... 41
Källförteckning ... 43
7
Inledning
Rummet utgör en social arena där våra tidigare föreställningar förstås utifrån hur vi tolkar rummet i den givna stunden, samt hur vi reagerar på denna tolkning. Hur ser arbetsmiljön ut och hur det inverkar på vägledarnas arbetssituation? Har vägledarna tillgång till dagsljus i rummen och vilken betydelse har det på vägledarnas arbete? Hur placerar sig vägledarna i rummet vid samtal med elever?
Detta är frågor vi ställt oss inför detta examensarbete. Arbetsrummet är den plats där studie- och yrkesvägledare spenderar större delen av sin arbetstid och det är i detta rum som elever stiger in i under vägledningssituationer. Det är i arbetsrummet som eleverna får den huvudsakliga vägledningen och där ett val kan vara avgörande för hela individens kommande studie och yrkesliv. Arbetsrummet utgör även en arena av olika fysiska och subjektiva fenomen som medvetet och omedvetet inverkar på vårt dagliga arbete.
Frågorna man kan ställa sig utifrån arbetsmiljö och estetik tycks vara oändliga. Detta är enligt oss en aspekt av att vägledarnas arbetsrum kunde haft en mer framskjutande roll för studie- och yrkesvägledning än vad som idag går att finna.
Vi finner i dagsläget inte några klara riktlinjer för utformningen av vägledares arbetsrum i skolverkets ”allmänna råd och kommentarer om studie- och
yrkesorientering” (2009)1 eller skolverkets författningssamling SKOLFS (2009:20)2
kring hur arbetsrummet ska vara utformat för en god arbetsmiljö för vägledare. Inte heller hur placeringen av arbetsrummet i skolan kan underlätta för eleverna att få den vägledning de behöver. I ”allmänna råd och kommentarer för studie- och yrkesvägledningen” framkommer att rektorns ansvar är att "skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och
andra hjälpmedel"(2009:20)3. Men ska allt detta ansvar vila på rektorerna i skolan och
1 http://www.skolverket.se/sb/d/865 2 http://www.skolverket.se/sb/d/865 3
8
vad innebär denna utformning av arbetsmiljön? Innefattar detta råd även vägledarnas arbetsrum?
Arbetsmiljöverket4 lyfter fram arbetsmiljöaspekter om hur skollokaler och
möbler kan hanteras, användas och förvaras. Men även här är lagstiftningarna övergripande och det finns inga specifika riktlinjer knutna till studie- och yrkesvägledarnas arbetsrum.
Under utbildningens gång har vi fått en inblick i grundskolornas värld där både våra egna tidigare föreställningar och akademiska teorier stundtals har fått sig lite olika törnar i mötet med praktik. Detta har vi upplevt som både utmanande och givande på samma gång. Under våra samtalskurser på utbildningen har det ibland diskuterats om rummets betydelse för vägledningen och vad man som studie- och yrkesvägledare kan tänka på för att främja en trivsam och inbjudande atmosfär. Vårt intresse av att undersöka rumsliga perspektiv har inte varit ett självklart val utan har växt fram först och främst av nyfikenheten av att det just inte har benämnts något djupare kring ämnet under vår utbildning.
4
9
Bakgrund
I detta kapitel kommer vi att ta upp tidigare forskning kring arbetsmiljö och estetik med utgångspunkt ifrån våra forskningsfrågor. Vi avslutar detta kapitel med att klargöra vad vi kommer att ta med och varför den tidigare forskningen blir relevant i detta arbete. Vi vill poängtera att tidigare forskning av vägledares arbetsrum utifrån vår problemställning är begränsad.
Bjurström (2004) har i sin avhandling skrivit om relationen mellan byggnad och verksamhet i grundskolan. Undersökningarna har t.ex. handlat om äldre skolbyggnader som sedermera har byggts om efter dagens pedagogik. Avsikt var att undersöka verktyg och former för att kunna förstå olika skolbyggnader och hur dessa relaterar till verksamheten. Författaren beskriver och exemplifierar med sina tidigare fallstudier av skolor i försök att sätta i kontext till olika arkitekturiska och estetiska aspekter. I sin empiriska forskning har Bjurström funnit att ursprunglig arkitektur förvanskats på skolorna och finner i detta dålig smak, eller okänslighet sett med sin ”inlärda” estetiska kod. Det som byggts motsvarade inte de estetiska kriterier som hade ställts upp och menar att vissa skolbyggnader har lågt estetiskt värde. Bjurström och Jong ” skolmiljö och välbefinnande- utformning och upplevelse” (2006) är en fallstudie av fyra skolor där ett tema har varit skolans behov av förändring.
Studierna inriktar sig på äldre skolor som vardera har sin unika historia, men som genom verksamhetens skiftningar, gett upphov till att byggnaderna har genomgått omfattande förändringar som har gjort att verksamhet och byggnad inte längre passar ihop. Detta kan bero på arbetsformer, krav på utrymme, rumsliga behov eller välbefinnande perspektiv. Den visar också att skolmiljöer idag är mer oroliga miljöer än äldre skolmiljöer och menar att få men osköna kombinationer av material och kulörer kan göra en miljö både torftig och orolig- estetiskt sett.
I sin studie Futurum har han särskilt tittat på frågor om hur dagsljus och akustik påverkar upplevelsen av olika rum i skolan. ”Ljus och ljud ingår i en sammansatt upplevelse av en fysisk miljö som samtidigt är en social och pedagogisk miljö” Bjurström 2004:106). Elever och lärare har även redogjort för hur olika rum upplevs i
10
skolan och att båda grupperna kritiserade dagsljusförhållanden och akustiken. Dåliga ljud och ljusproblem är ett vanligt problem i skolor där den fysiska miljön kring ljus, ljud och störningar kan härledas till planlösningen.
Stjernberger (2006)5 har i ett av sina teman beskrivit vägledarnas arbetsrum i sitt
examensarbete ”välkommen in eller stör ej”. I undersökningen beskriver hon sin upplevelse av vägledarnas arbetsrum, vägledare och elevers placering i rummet vid samtal. Hon redogör också för hur dessa rum är möblerade och även estetiska aspekter av vad som finns på väggarna och skrivborden i vägledarnas arbetsrum. I undersökningen framkommer att en viss förändring av vägledarnas arbetsrum kan vara aktuell för att optimera en lämplig sittställning dvs. snett mitt emot varandra och för att möjliggöra detta skulle en bättre samtalsavdelning i rummen vara lämpligt. Hon beskriver även att ett rum inte var skyddat mot insyn på ett tillfredsställande sätt utan att fönster utåt möjliggjorde för personer utanför att få kontakt med vägledaren.
Danielsson (2010)6 har i sin avhandling ”The Office” skrivit om hur
kontorsmiljön påverkar medarbetarna. Den första studien innefattade 491 anställda från 26 olika företag där författaren tittat på både cell, flex och kombikontor med fokus på de anställdas arbetstillfredsställelse, hälsa och välbefinnande utifrån kontorens funktionalitet.
Kontoren var avgränsade av deras arkitekturiska, fysiska och funktionella kännetecken där de anställdas perception av arkitektur visade på att fokus låg på de estetiska dimensionerna av kontorsarkitekturen och inte på själva funktionaliteten.
Estetiken visade sig vara viktig och associerade till mer positiva känslor (Danielsson
2010).
Vi kommer i vår underökning att återknyta till Bjurström, Danielsson och Stjernberger i syfte att försöka förstå och tolka våra resultat. Både Bjurströms, Danielssons studier är av betydelse ur ett estetiskt perspektiv där Bjurströms studier även innefattar arbetsmiljöaspekter inom skola. Stjernbergs studie är av intresse för vårt arbete då vi valt att undersöka hur vägledaren och eleven sitter i förhållande till varandra vid vägledningssamtal.
5 http://dspace.mah.se/handle/2043/599/simple-search?query=stjernberger Hämtat 2010-12-30 6
11
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att studera studie- och yrkesvägledares arbetssituation ur ett rumsligt perspektiv. Vi vill undersöka hur vägledarnas interiör i rummet ser ut och vilka estetiska och fysiska aspekter som finns. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetsmiljö och hur den yttrar sig i rummet samt hur vägledare placerar sig i rummet vid samtal med elever.
Vidare är syftet att öppna upp för vidare forskning och diskussioner.
Frågeställning
1. Hur är vägledarnas arbetsrum möblerat och estetiskt utformat utifrån observation 2. Hur placerar sig vägledaren i rummet vid samtal?
3. Vilka estetiska och fysiska aspekter är viktiga för vägledarnas upplevda arbetsmiljö?
Begreppsdefinitioner
Estetik
Estetik (grekiskans aisthesis, förnimmelse) är en lära om hur vi får kunskap och uppfattar världen genom våra sinnen. Estetiken berör frågor om vad som i natur och konst anses som vackert (skönt) eller fult (Bale 2010). Hur vi uppfattar estetiska perspektiv blir en subjektiv bedömning som inte kan vara exakt identisk med en annan persons uppfattning eller tolkning av samma ting.
Arbetsmiljö
Grunden för arbetsmiljöarbetet i Sverige utgörs av Arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Det är arbetsgivaren som ska se till att ett systematiskt arbetsmiljöarbete blir en naturlig del i verksamheten. I grundskolan är det rektorns ansvar att främja elevernas medverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom
12
elevskyddsombud. I vårt dagliga arbete omfattas vi av olika miljöfenomen som kan vara både synliga eller osynliga och påverka vårt välbefinnande i olika riktningar. Ljud, ljus, och luft är viktiga aspekter inom arbetsmiljön som omger individen inom alla rumsliga konstellationer. I rummet finns även möbler och inredning i olika material och former där mängd och struktur kan ge upphov till fria ytor eller utgöra ett hinder för det arbete
som ska utföras (Arbetsmiljöverket 2010).7
7
13
Teoretiska perspektiv
I detta kapitel kommer vi att lyfta fram flera olika teoretiska perspektiv. Dessa teorier kommer vi att använda i resultatdelen. I vårt arbete kommer dessa teorier att stå för utgångspunkten i resultat och analys där vi även kommer att ta upp dem i slutsats och diskussion. De teorier vi kommer att använda i vår undersökning blir Aaron Antonovsky med sin teori om KASAM. Vi använder även arbetsmiljöteorier dvs. ljud och luft samt estetiska perspektiv som färg, dagsljus och fönster. Vidare har vi en teori om hur vägledaren sitter i förhållande till eleven vid samtal där vi tagit utgångspunkt ifrån olika författare som skrivit om samtalskonst.
KASAM- känsla av sammanhang
Aaron Antonovsky är forskaren som gett upphov till begreppet KASAM- som är en förkortning av (känsla av sammanhang), och inom detta begrepp ryms begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Aaron Antonovsky 2005)
En förtydligande illustration av de tre centrala komponenterna i KASAM: Begriplighet
Meningsfullhet Hanterbarhet
Förr eller senare utsätts alla för olika påfrestningar som kan vara kroppsliga (fysiska), psykiska och, eller sociala samt kan ha skilda grader av att vara upprepande, kraftiga eller långvariga. Vissa av dessa påfrestningar kan med tiden göra människor sjuka. Det finns i resonemanget en åtskillnad av att en del människor klarar sig bra och inte blir sjuka trots stora påfrestningar, medan andra kan bli sjuka för en betydligt mindre
I dessa tre komponenter(avseenden) finns olika värden som kan vara höga eller låga. Man kan ha olika värden i vardera avseende, men även höga resp. låga värden i samtliga av dessa avseenden.
14
påfrestning. Dessa olikheter mellan människor kan förklaras av att vi har olika motståndskraft som får sin förutsättning genom vårt arv och vår tidigare miljö.
Enligt Antonovsky (2005) räcker det inte med att främja hälsa genom att undvika påfrestningar. I alla med- och motgångar människan utsätts för behöver vi lära oss att hantera tillvaron för att den ska bli meningsfull och det blir den genom ett sammanhang. Detta sammanhang blir endast möjligt om det görs begripligt, hanterligt och meningsfullt. De inre och yttre stimuli vi upplever kan göras förnuftsmässigt gripbara, där informationen är ordnad, strukturerad, tydlig och sammanhängande. Eller som brus, där stimuli blir oordnade, oväntade, slumpmässiga och oförklarliga. Det är begripligheten som avgör hur vi upplever ordning eller oordning i dessa upplevda stimuli.
Alla stimuli som individen mottar och de krav som ställs utifrån dessa stimuli blir beroende av vilken grad av resurser som står till förfogande för individen. Tillgången till dessa resurser avgör ens förmåga till hanterbarhet. Det som "står till förfogande" kan vara resurser som vi själva har kontrollen över eller som kontrolleras av behöriga andra, dessa kan vara vänner, kollegor, partiledaren, Gud, en läkare, ens make eller hustru som man kan räkna med och som man litar på.
Den tredje komponenten i KASAM är meningsfullhet och den syftar formellt på i vilken utsträckning man känner en känslomässig innebörd med livet. Att det finns en mening med att uppbringa och investera energi i en del av de krav och problem man ställs inför och som livet ställer på en. Vidare är det viktigt att man kan känna engagemang och hängivelse och välkomna utmaningar, istället för att försöka slippa undan dem (Antonovsky 2005).
Placering i rummet
Hur vägledare och elev sitter i förhållande till varandra vid samtal har betydelse för relationen enligt flera författare som skrivit om samtal i rummet. Enligt Engquist (2003) ska samtalsledaren undvika att sitta högre än samtalspartnern och på liknande sätt beskriver Hägg, Kuoppa (2008) att klienten kan känna sig ovälkommen och underlägsen om vägledaren har en stor och bekväm stol medan klienten får sitta på en mindre stol. Crafoord (2007) skriver att budskapet blir helt annorlunda om man kan sitta i ett hörn på varsin stol än att vägledaren sitter bakom ett överbelastat skrivbord med
15
klienten på andra sidan. Nilsson och Waldemarsson (2004) beskriver att det finns olikheter i klienters vilja att skapa kontakt och som tar sig uttryck genom att klienter kan vara antingen avståndstagande eller kontaktskapande vid samtalssituationer. Enligt Hägg/Kuoppa, Engquist och Crafoord spelar rummets möblering en viss roll som kan utgöra både begränsningar och möjligheter för relationen mellan vägledare och klient i vägledningssituationer.
Arbetsmiljö
Ljud (buller)
Uppkomsten av buller kan leda till skador på hörseln, irritation känslor av obehag och upplevelse av stress (Eriksson, Larsson 2002).8 Dessa faktorer kan också leda till att arbetsföra personer blir sjukskrivna under längre tid eller inte presterar efter den förmåga och kapacitet individen egentligen har. Bullerskador kan uppkomma både efter kort eller lång tid av en hög ljudnivå och kan därmed försämra en individs hörsel successivt vilket kan vara svårt att upptäcka till en början. Arbetsmiljöverkets register över antalet anmälda arbetsskador (ISA) visade att buller var ett tilltagande problem under början av 2000- talet för lärare och barnskötare inom förskola och skola (Gustafsson, Lundberg 2004).
Luft
Arbetarskyddsstyrelsen gjorde 1992 en omfattande enkätundersökning till landets alla rektorer för grund- och gymnasieskolor. Svaren visade att rektorerna ansåg att ventilationen var den mest angelägna åtgärden i skolan. Ett gott klimat och en god luftkvalitet i undervisningslokaler kan beskrivas vara av två delar, dels att studieverksamheten skall kunna bedrivas utan några störningar, dels att vistelsen i lokalerna inte ska påverka hälsan på kortare och längre sikt. Med en högre kvalité på klimat och luft undviks risken för att människor utsätts för en ohälsosam miljö
(Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket m.fl.1996)9.
8 Hansen & Orban, red (2002)
9 Att se, höras och andas i skolan- en handbok om skolans innemiljö (1996) Termiskt klimat, luftkvalité
16
Estetik
Färg, ljus och rum
Färg, ljus och rum är på ett mentalt plan begrepp som är oskiljaktiga och den
föreställning vi bygger upp om rummet beror på färgen och ljuset (Anter m.fl.2006).10
Vi uppfattar visuellt form genom de färgskillnader som gestaltar den och det som gör att vi kan urskilja gränser och kantlinjer är färgkontrasterna (Anter 2006). För att människan ska kunna uppfatta olika sorters färger krävs att ljusstrålar av "vitt ljus" träffar en målad yta och att denna ljusstråle reflekteras tillbaks till våra ögon. Detta ger upphov till kemiska reaktioner som genom en avancerad process leder till att vår hjärna kan bearbeta och tolka dessa nya intryck, för att sedan skapa de bilder och färger vi varseblir (Helweg 2004). Färger är en integrerad del i vårt naturliga och skapande liv. De förmedlar budskap och fyller viktiga funktioner, i de estetiska detaljerna. De färger vi kan ta emot som objektiva stimulus från vår yttre omgivning kommunicerar med en
subjektiv reaktion från vår inre värld (Meerwein, Rodeck, Mannke 2007).
En begränsad tillgång till solljus i våra nordiska trakter gör att den naturliga belysningen i rummen oftast behöver kompletteras med artificiellt ljus, vilket inte på långa vägar har det naturliga ljusets egenskaper (Anter). Ett rums belysning, liksom färger, påverkar rumsupplevelsen och har psykologiska effekter på de individer som vistas i rummet (Anter 2006). Dagsljuset styr flera viktiga biologiska funktioner i kroppen och är viktigt för vårt välbefinnande. Vi har bl.a. två typer av hormoner som styr vår vakenhet och påverkar därmed vår förmåga till insomning resp. vakenhet. Det är tallkottkörteln som beroende av mängden ljus styr dessa två förmågor
(Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket m.fl. 1996).11 En liten mängd dagsljus och en
frånvaro av solljus kan sägas vara ansvarig för uppkomsten av (Seasonal Affected Disorder) eller SAD årtidsbunden depression, även kallad vinterdepression (Phillips 2004).
Dagsljus och fönster
I vår undersökning har vägledarna benämnt att det kan vara både positivt och negativt med att ha fönster i arbetsrummet. Enligt vägledarna kan fönster erbjuda både utsikt,
10 Forskare och praktiker om färg, ljus, rum. Redaktör: Karin Fridell Anter.
11 Att se, höras och andas i skolan- en handbok om skolans innemiljö (1996) Dagsljus och belysning av
17
dagsljus och en möjlighet att inneha växter, men samtidigt kunde en avsaknad av fönster vara positivt genom att man inte blir påverkad av yttre omständigheter i utomhusmiljön.
Den primära funktionen för fönster är att ta in dagsljus och ge utsikt, där själva fönsterutformningen är det som bestämmer användbarheten inomhus i lärosalar, samt dagsljusets karaktär (Ejhed 1996). Inom byggnadsdesign är fönster ett nödvändigt element för följande orsaker: färger, förändringar, solljus, dagsljus, modeller, orientering, utsikt (Phillips 2004).
Dagsljusets stämning och färger från olika riktningar som förändras ständigt under dagen. Ljusinsläpp via två separata fönster som befinner sig på två väggar i vinkel ger ett mer behagligt och hälsosamt ljus än vad endast ett fönster kan ge. Det speciella ”liv” som finns i detta ljus är nödvändigt för människans biologiska och psykologiska hälsa (Day 1990).
18
Metod
Vår undersökning består av intervjuer, observation, mätning och fotografering av vägledares arbetsrum samt litteratur. Vi har i insamlingen av data använt kvalitativa och observerande metoder i ett försök att synliggöra och förklara våra forskningsfrågor. I följande kapitel kommer vi att ta upp vilka metoder, strategier och tekniker vi har använt i vårt arbete.
Val av metod
Den metod som valts för detta arbete är kvalitativ forskning. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer där tillvägagångssättet kan liknas vid ett frågeschema som ger frihet att ställa följdfrågor där den intervjuade kan tala friare och man kan be om förklaringar (Bryman 2002). Fördelen med denna intervjuform är det personliga mötet med en respondent s.k. ansikte mot ansikte. En annan fördel är att man kan gå på djupet när det är nödvändigt vilket ger en bättre helhetsförståelse av ett fenomen. Då denna studie går ut på att försöka skaffa sig en helhetsförståelse av enskilda fenomen, ansåg vi att en kvalitativ metod passade bäst (Larsen 2009).
Urval och urvalsgrupp
Vi har i vår studie intervjuat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från tre olika kommuner. Anledningen till detta urval grundar sig både på ekonomiska och resurssparande skäl eftersom våra intervjuer har varit av uppsökande karaktär. Urvalet kan sägas vara baserat på ett bekvämlighetsurval (icke - sannolikhetsurval). Vi kan därför inte dra några generella slutsatser för hela landets population av vägledare utifrån denna studie. På grund av den tid vi har haft till vårt förfogande fick urvalet bestå av de vägledare som för tillfället var tillgängliga och hade tid att delta i vår undersökning (Bryman 2002:114).
19
Tillvägagångssättet vid vårt urval kan liknas vid ett klusterurval (sannolikhetsurval) där vi först valde ut några kommuner och sedan grundskolor där det arbetade vägledare som var tillgängliga (Larsen 2009:39). Vi har i möjligaste mån valt kommuner dit vi kunde pendla med kollektivtrafik. Då vår undersökning handlar om ett jämförande perspektiv mellan olika vägledare med utgångspunkt i den begränsade uppsatstiden ansåg vi att sju respondenter var lagom.
Tillvägagångssätt
Vi har vid samtliga intervjutillfällen använt oss av en intervjumall med öppna frågor som har gett respondenterna viss handlingsfrihet i sina formuleringar. Vid användandet
av en semistrukturerad intervju har vi utarbetat en intervjuguide,12 där vi har utgått ifrån
teman och frågor som har relevans för undersökningen (Dalen, 2007). Valet av den semistrukturerade intervjuformen var av intresse eftersom vi utgått ifrån vissa förutbestämda ämnen som t.ex. att titta på hur vägledarna upplever ljud och ljus i arbetsrummet (Dalen).
I bearbetandet och analysen av intervjumaterialet har vi utgått från respondenternas egna berättelser som haft relevans för forskningsfrågorna. Detta medför att respondenternas citat består av sammanslagningar från olika delar av intervjun. Med detta hänvisar vi även till de forskningsetiska principerna vi tagit i beaktande av respondenternas egna ord.
Med utgångspunkt från en av våra forskningsfrågor har vi valt att titta på hur vägledarnas arbetsrum är utformat. Med rummets utformning menar vi både fria ytor, rummets innehåll dvs. hur skrivbord, datorer, stolar, bokhyllor, dörrar, fönster, växter är placerade, samt ur ett mer subjektivt perspektiv tittat på rummets estetik dvs. hur respondenterna uppfattar och berättar om ljus, färg och växter med anknytning till vägledarnas upplevda arbetsmiljö. Med hjälp av ett datoriserat designprogram har vi försökt rekonstruera vägledarnas arbetsrum i ett tredimensionellt perspektiv för att kunna visa på rummens utformning och estetik. Detta för att läsaren ska kunna få ett helhetsperspektiv av rummens dimensioner. För att kunna skapa ritningarna har vi tagit digitala foton av vägledarnas arbetsrum som vi använt som underlag. Mätningar har utförts för att visa på arbetsrummens storlek i kvm.
12
20
Genomförande
Genomförandet av samtliga sju intervjuer gjordes under två veckor. Dessutom tog vi in kompletterande information genom ett antal korta telefonintervjuer. Vi började med att kontakta samtliga rektorer per telefon där vi förklarade vårt syfte med studien och att vi hade för avsikt att ta fotografier av vägledarnas arbetsrum för att använda som underlag vid skapandet av ritningarna. Alla intervjuerna ägde rum i respektive respondenters arbetsrum där en av oss ställde frågor och där den andre lyssnade in och skriftligen dokumenterade viktiga detaljer. Intervjuerna varade mellan tjugo min till över en timme beroende på vilken tid som respondenterna hade till förfogande.
Vi spelade in samtliga intervjuer med diktafon för att kunna transkribera dem i sin helhet. Vi ville på så sätt få fram respondenternas egna ord. Av etiska skäl har vi valt att inte använda digitalfotona i uppsatsen då vi tagit hänsyn till vägledarnas personliga detaljer i rummet. Vi kommer i enlighet med anonymitetskravet varken att nämna intervjupersonernas namn, skola eller kommun.
Avgränsning
I inledningen av vår studie har vi haft funderingar kring att genomföra intervjuer med både vägledare och elever för att få ett jämförande perspektiv av hur vägledare och elever tolkar och upplever rummets utformning och estetik. Vi gjorde en bedömning utifrån den tid vi hade till förfogande, att detta inte var möjligt att genomföra. Vi har fått avgränsa studier av vägledarnas arbetsrum utifrån ett arkitekturiskt perspektiv eftersom detta ofta kräver en form av mer longitudinell undersökning med exempelvis studier av ritningar, iakttagande och reflektion av personal i verksamheten (Bjurström, 2004). En sista avgränsning blev att minska antalet fysiska aspekter och inte förklara deras faktiska inverkan på arbetsrum och vägledare, då detta kräver helt andra mätinstrument som ligger utanför vår utbildningsram. Vi hade också tänkt ta med vägledares önskan om det ideala vägledningsrummet samt rummets placering i skolbyggnaden, men av tidsskäl har vi tagit bort både intervjufrågorna och svaren på dessa.
21
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet är ett begrepp som framför allt är kopplat till kvantitativa undersökningar och handlar om frågor som rör mätningar, följriktningar och pålitlighet. Vem som gör undersökningen och när den görs skall inte spela någon roll då resultatet ändå skall bli densamma. För att få en högre reliabilitet i vår undersökning har vi valt att använda både våra egna visuella observationer av rummen för att kunna integrera dessa med respondenternas beskrivningar. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som innebär att frågorna varit tematiskt uppbyggda. Vi har även observerat och fotograferat vägledarnas rum och slutligen har vi använt oss av relevant litteratur.
Enligt Bryman (2002) kan reliabilitet översättas med noggrannhet som betyder att resultatet av en undersökning upprepas på nytt. Validitet handlar om hur de slutsatser som genererats från en undersökning ska bedömas eller mätas, om de hänger ihop eller inte. Bryman skriver vidare att begreppet validitet delas i tre dimensioner till exempel intern validitet, ekologisk validitet och extern validitet. När det gäller intern validitet betonar Bryman att de måste finnas en god överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som utvecklas under arbetet. Dessutom är det viktigt inom intern reliabilitet att medlemmarna i ett forskarlag kommer överens om hur resultaten ska tolkas.
Forskningsetik
I forskning uppstår ofta olika etiska dilemman som varje forskare behöver ta ställning till och där bedömningar behöver beaktas i varje forskningssteg. När människan har en möjlighet att välja mellan olika handlingsalternativ kan man tala om etik (Stensmo 1994). I skriften forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning som skrivits av vetenskapsrådet, finns regler angivet för vad ett gott forskningsetiskt förhållningssätt anses vara och vilka som är de viktigaste principerna (Larsen 2009).
Informationskravet:
Berörda personer ska bli informerade av forskarens syfte med undersökningen och där försökspersonerna ska vara medvetna om att deltagandet är frivilligt, samt att de kan
22
avbryta när så önskas. Deltagarna ska även bli informerade om vilka moment som ska ingå i undersökningen (Bryman 2002). Innan vår undersökning påbörjades informerades samtliga intervjupersoner och rektorer per telefon om vilka vi är, vad och var vi studerar, syftet med vår studie, att uppsatsen kommer att bli en offentlig handling. Vi frågade intervjupersonerna om de hade möjlighet att ställa upp på att bli intervjuade.
Samtyckeskravet:
Deltagarna bestämmer helt över sin medverkan och varje moment som inbegriper undersökningen. Föräldrars eller vårdnadshavares godkännande kan krävas om någon person i undersökningen är minderårig (Bryman 2002). Hänsyn till informations och samtyckeskravet anser vi härmed i möjligaste mån, tagits i beaktande. Vi är samtidigt medvetna om svårigheten att kunna ge samliga deltagare absolut all information som krävs för att deltagarna ska kunna göra ett välgrundat övervägande av att deltaga.
Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet:
Vi har i metodkapitlet och i uppsatsen arbetat för att anonymitetskravet ska uppfyllas. Alla personliga uppgifter av de deltagare som ingår i undersökningen måste förvaras på ett säkert vis så att inga obehöriga kan komma åt dem (Bryman 2002). Varken intervjupersonernas namn, skola eller kommun kommer att användas i undersökningen. Enligt konfidentialitet och nyttjandekravet har varken personuppgifter eller information som är personligt knuten till intervjupersonerna använts i arbetet. Uppgifter i form av inspelade intervjuer med diktafon, foton och anteckningar som framkommit i vår undersökning kommer att raderas efter avslutat och godkänt arbete. Alla uppgifter av enskilda personer som samlats in under undersökningen får användas endast för forskningsändamålet (Bryman 2002).
23
Resultat och analys
Vi kommer i detta kapitel att integrera resultat och analys tillsammans för att beskriva vägledarnas upplevda arbetsmiljö, arbetsrummets interiör samt hur vägledaren sitter i förhållande till eleven vid samtal. Inledningsvis börjar vi med att beskriva vägledarnas arbetsrum utifrån möblering och estetik där ritningarna är tänkta att ses som ett förtydligande. Till sist presenteras vägledarnas egna synpunkter av arbetsrummen och deras upplevelser kring arbetsmiljö och estetik.
Intervju av vägledare 1
Vägledarens arbetsrum 10 kvm
Beskrivning av rummets möblering och estetik?
Rummet har en rektangulär form. Det finns vävtapetserade väggar som har ljusblåa färgtoner, samt en tegelvägg på ena kortsidan. Golvet består av en brunfärgad plastmatta. När man stiger in i rummet står ett långt skrivbord och en kontorsstol till vänster. Rakt fram finns ett litet fyrkantigt bord med två mindre stoppade trästolar, där en tredje stol står vid skrivbordets ena hörn. Dessa platser ger möjlighet för samtal med elever. Fria ytor är begränsat i rummet.
24
Det finns ett antal fönster på ena långsidan av rummet med träpersienner. Ett fönster vid skrivbordet har en vy ut mot biblioteket. Kataloger och pärmar står i en bokhylla längs med ena kortsidan av rummet. Kataloger finns också på väggställ vid ingången. På väggarna hänger en anslagstavla och en klocka. På skrivbordet finns en dator, tangentbord, skrivare, telefon, informationsmaterial mm.
Hur placerar sig vägledaren i rummet vid samtal?
… jag sitter lite högre och snett mittemot eleven som sitter vid en av de tre stolarna, antingen vid lilla bordet eller vid sidan av mitt skrivbord. Jag drar gärna för persienner vid samtal och försöker få eleven att sitta vänd med ryggen mot fönstren så att de inte får syn på varandra, det blir då bättre koncentration.
Vägledarens sittande position i förhållande till eleven blir något högre eleven kan välja utifrån tre olika sittplatser. Fönstren i rummet kan upplevas som ett störande moment vid samtal och där vägledaren försöker få en god placering för eleven.
Vilka aspekter i rummet är viktiga för vägledarens upplevda arbetsmiljö?
Ljudnivån är ganska hög och bullrig, är en passage av elever och personal utanför. Buller kan innebära att man får svårt att höra sin egen röst eller när man inte kan prata i en normal samtalston samt kan ge upphov till irritation och upplevelser av stress(Eriksson, Larsson 2002:130).
Jag saknar direkt solljus för det blir aningen mörkt i rummet, jag är beroende av den belysning som finns i rummet. Jag har nu lysrörslampa, vilket inte är det mest optimala för den måste jag ha tänd hela tiden eftersom det inte kommer in solljus i rummet utifrån.
Vägledaren upplever ett visst mörker och är beroende av den artificiella belysning som finns i rummet.
Vi upplever och känner olika ljusskällor som antingen hälsosamma eller ohälsosamma, inbjudande eller motbjudande, där de estetiska och fysiologiska effekterna är oskiljbara (Day 1990).
25
Vägledarens beskrivning av estetiken i rummet:
Jag har inga växter eftersom jag inte har något fönster där solljus kan komma in. Jag vill inte ha plastblommor, men skulle vilja ha blommor om solljus hade funnits tillgängligt.
Rummet är inte inbjudande nu, man blir inte jublande glad. Jag skulle vilja göra mer, men finns inga pengar till det.
Det finns en önskan om växter, men solljus är otillräckligt i rummet. Enligt vägledaren finns intresse av att kunna ha blommor i rummet, men där de yttre miljöfaktorerna utgör ett hinder. Vidare uttrycks att vägledaren vill kunna göra rummet mer inbjudande men ekonomiska möjligheter saknas.
I KASAM är meningsfullhet den viktigaste komponenten och utan denna blir inte hanterbarhet eller begriplighet särkilt långvarig. Individer som är engagerade och bryr sig om har alltid möjlighet att vinna förståelse och finna resurser. Om man inte tror att resurser finns till ens förfogande avtar meningsfullheten och personens strävan att hantera situationen blir svagare (Antonovsky 2005).
Intervju av vägledare 2
Vägledarens arbetsrum 11 kvm
26
Rummet är rektangulärt i sin form. Glasfönster med rödfärgade gardiner är placerade i ena hörnet och medger sikt utåt i korridor. Ett fönster med vita gardiner och möjlighet till sikt ut mot skolgården är placerat vid sidan av skrivbordet. På väggarna hänger en whiteboardtavla, en klocka, två tavlor och en anslagstavla.
Det står ett hörnskrivbord, en kontorsstol, samt tre röda stolar och ett litet runt bord med möjlighet för samtal. På skrivbordet finns dator, tangentbord, telefon, pärmar och skrivbordslampa. Det finns hyllplan vid väggens långsida med pärmar och en skrivare, samt ett förvaringsskåp där det står glas och keramikdetaljer ovanpå. Det finns även mindre krukväxter som står i fönsterkarmen. Väggarna har en vitaktig nyans och på golvet ligger en ljusbrun plastmatta. Fria ytor är begränsat i rummet.
Hur placerar sig vägledaren i rummet vid samtal?
… jag försöker sitta snett mitt emot eleven vid samtal i min kontorsstol. Eleverna kan i samtal välja utifrån tre olika platser beroende på hur de känner sig. Det känns naturligt som jag sitter med eleven just nu.
Då det finns tre olika stolar utplacerade med olika avstånd till vägledaren kan eleverna själva välja en plats som passar just för deras dagsform. Vägledare visar på en uppmärksamhet av att eleverna kan vara i behov av närhet eller distans.
Vägledningsrummet tillåter och underlättar arbetssituationen och ens plats i den, samt skapar tilltro till arbetstryggheten och underlättar kommunikationen i den sociala relationen (Antonovsky 2005).
Vägledarens förklaring av estetiska aspekter i rummet:
… jag tror inte att färger har någon större betydelse i rummet. Man ska inte bli bombarderad av färger, tror det kan vara störande.
Jag ska som vägledare känna mig bekväm i rummet och i samtal med elever och det är viktigt att inte rummet är för rörigt och det är bra att hålla rummet neutralt, jag tycker mitt rum är neutralt.
Enligt Anter (2006) finns en samverkan mellan färg, ljus och den rumsliga upplevelsen. Då färger är subjektiva fenomen som vi uppfattar med hjälp utav ljus, och som människan har applicerat på en yta kan vi betrakta färger som en form av dekorativ konst i rummet. Engquist (2003) beskriver att skapandet av en neutral miljö som varken är över- eller underdekorerad har betydelse för samtalet. Vägledares uttalande visar liknande Engquists resonemang hänsyn till en mer neutral färgsättning i rummet.
27
Vilka aspekter i rummet är viktiga för vägledarens upplevda arbetsmiljö?
Jag har tre stycken mindre krukväxter. Jag glömmer att vattna dem så jag får köpa nya med jämna mellanrum. Jag tycker det är viktigt med växter. Viktigt för det egna välbefinnandet. Blir mer levande i rummet.
Vägledaren har infört levande växter i rummet för att göra det mer trivsamt. Skötsel av växter på en arbetsplats kan kräva både tid och resurser som kanske inte finns under den tid man är ledig såsom helger och lov.
När elever väntar och pratar utanför så hörs det in i rummet, detta är störande vid samtal. Det blir ganska lyhört fastän man stänger dörren och detta är negativt.
Att kunna lyssna med god koncentration är en viktig egenskap, och kräver att det inte finns yttre störningar i omgivningen som kan inverka negativt i samtalet (Hägg, Kuoppa
2008).Vi kan här se att ljud från övriga elever kan utgör ett hinder för samtalen och att
dörren inte förmår stänga ute allt ljud.
Jag har ett ljust rum och tillgång till direkt solljus, detta är positivt. Jag har bra belysning i rummet och det blir väldigt ljust när man tänder alla lamporna. Jag brukar ha lagom antal lampor tända så det inte stör för mycket.
En grupp elever utanför kan bli ett störande moment i genomförandet av vägledningssamtal. Vi ser vidare att dörren till rummet inte stänger ute ljud i
tillfredställande grad. Rummet är ljust vilket vägledaren upplever som positivt och det finns tillgång till direkt solljus.
28
Intervju av vägledare 3
Vägledarens arbetsrum 8 kvm
Beskrivning av rummets möblering och estetik?
Rummet är litet och har en rektangulär form. Vid ingången till höger finns bokhylla och förvaringsskåp med pärmar och kataloger. Till vänster finns två mindre stolar och ett mindre skrivbord med möjlighet till samtal. Rakt fram finns skrivbord med kontorsstol samt ett fönster med sikt ut mot skolgården. En krukväxt står i fönsterkarmen.
Det finns tillgång till nedfällbara persienner och på insidan hänger gardiner i röda och vita färgtoner. På väggarna hänger tre mindre tavlor och en anslagstavla. Färgen på väggarna har en vit och rosafärgad ton. Golvet består av en brun och vitfärgad plastmatta. På skrivbordet finns brevkorgar, dator, tangentbord, telefon och informationsmaterial. Fria ytor är begränsat i rummet.
Hur placerar sig vägledaren i rummet vid samtal?
… jag sitter i min kontorsstol och eleven sitter vid någon av de två stolarna vid lilla bordet vid samtal. Vissa elever är lite avståndstagande och de sätter sig då längst bort. Jag föredrar att sitta ganska nära vid vägledningssamtal och det är positivt att det kan finnas en närhet. Jag överlåter till eleven om de vill sitta nära eller längre bort. Jag sitter gärna mittemot eleven vid samtal. Man ska inte sitta högre än eleven, vilket jag gör nu, utan mer jämbördigt. Att kunna komma nära, men ändå inte för nära.
Enligt vägledaren kan eleverna skilja sig åt när det gäller val av placering vid samtal. Vägledaren föredrar en närhet till eleven och är uppmärksam på att det kan vara svårt att hitta den rätta balansen mellan närhet och distans till eleven (Dalen 2007). Vägledaren
29
visar på att det är viktigt att hålla ett lagom avstånd till eleven och uttrycker samtidigt att en högre position i förhållande till eleven inte är tillfredsställande.
Vägledarens kommentar kring rummets estetik:
Jag har krukväxter i fönstret. Det blir lite liv. Jag kan inte ha blommor som kräver mycket ljus då det är nedrullat för fönstren när jag inte är här. Jag skulle kunna tänka mig att ha mer växter om jag varit här oftare.
Jag har tillgång till direkt solljus och fönsterljus är bra och mycket viktigt om jag jämför med ett annat rum där jag arbetar och där det inte finns fönster ut.
Det är enligt vägledaren viktigt med dagsljus, fönster och växter i rummet. Fönster ger möjlighet till dagsljus och luft till rummets interiör Phillips (2004), vilket är nödvändiga ingredienser för växters överlevnad och kan vidare leda till möjligheten att införskaffa fler växter i rummet.
Vilka aspekter i rummet är viktiga för vägledarens upplevda arbetsmiljö?
Rummet är lyhört vilket är ett hinder. Personal och elever i korridoren utanför kan vara störande i samtal eller arbete.Belysningen i rummet skulle kunna förbättras.
Placeringen av rummet är på expeditionen och det finns en korridor strax utanför där personal och elever kan ge upphov till ljud som kan inverka störande för vägledarens arbete.
30
Intervju av vägledare 4
Vägledarens arbetsrum 13 kvm
Beskrivning av rummets möblering och estetik?
Rummet är lite mer kvadratiskt till sin form. Rakt fram finns två stolar och ett litet bord med möjlighet till samtal. På det lilla bordet står tre mindre vaser i blandade färger. Det finns förvaringsskåp och bokhylla med pärmar, böcker, kataloger och broschyrer. Till höger från ingången finns ett skrivbord och en kontorsstol. På skrivbordet finns dator, tangentbord, skrivare, kontorslampa och informationsmaterial.
På väggarna hänger det en anslagstavla, en kalender, två tavlor i olika kulörer, ett väggställ med kataloger och broschyrer. Golvet består av en ljusbrun plastmatta och väggarna har en vitfärgad nyans. Två av väggsidorna består av vävd tapet och resterande av tegel. Fönster är placerat vid skrivbordet och möjliggör sikt in i biblioteket, men även insyn från elever som befinner sig i biblioteket. Det finns möjlighet att fälla ner persienner. Det finns en viss tillgång till fria ytor i rummet.
Hur placerar sig vägledaren i rummet vid samtal?
… vid vägledningssamtal sitter jag och eleven i varsin stol vid bordet på samma stolar och på samma höjd. Jag markerar att nu är det bara jag och eleven vid samtalet. Jag anser att detta är det bästa sättet att sitta vid samtal.
31
Vägledaren uppmärksammar vikten av att sitta på likadana stolar och på samma höjd vid vägledningssamtal. Detta undviker risken av att eleven hamnar i en känsla av att vara i underlägsen position.
Vägledarens beskrivning av estetiken i rummet:
Jag hade haft växter om det funnits solljus. Växter hade dött här inne, men hade varit trevligt med en golvväxt eller en växt på bordet.
Estetiken har stor betydelse för mig och jämför man med nya skolor är det stor skillnad.
En avsaknad av solljus gör att vägledaren inte kan skaffa växter.
Vilka aspekter i rummet är viktiga för vägledarens upplevda arbetsmiljö?
Ljudnivån utanför kan störa vilket är negativt.Belysningen är dålig. Det kommer inte in solljus alls. Jag saknar dagsljus och ett fönster att kunna se ut.
Vi kan här se att vägledaren saknar fönster och dagsljus i rummet och att ljudnivån inte är tillfredsställande. Det ljus som finns i rummet är övervägande artificiellt, dvs.
konstgjort ljus.Enligt (Bjurström 2004) finns en sammansatt upplevelse av ljus och ljud
i både en fysisk, social och pedagogisk miljö. Enligt vägledarens upplevelse är ljud och ljus inte helt optimalt i rummet där ljudnivån styrs av den sociala miljön och där ljuset är styrt av den fysiska miljön.
Luftkvalitén inverkar på välbefinnandet och enlångvarig vistelse i dålig luft kan
leda till trötthet och huvudvärk. Arbetsmiljöverket beskriver att dålig luft är ett vanligt problem i skolor och där luften genom vädring kan förbättras av att öppna fönster. Vägledaren saknar ett fönster i sitt arbetsrum samt att kunna få tillgång till dagsljus (Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket m.fl. 1996).
Enligt vägledaren är luften dålig och arbetsrummet ligger intill ett bibliotek där elever ofta rör sig. Människors kroppar kan bidra till en viss värmeutveckling i de rum där de vistas och vi ser här att flera individer rör sig i ett bibliotek utanför samtidigt som luften upplevs som dålig av vägledaren.
32
Intervju av vägledare 5
Vägledarens arbetsrum 20 kvm
Beskrivning av rummets möblering och estetik?
Rummet är nästan helt kvadratiskt till sin form och vi upplever det som rymligt. Rakt fram från ingången finns ett hörnskrivbord med kontorsstol, dator, tangentbord, skrivare, radio, samt pärmar och informationsmaterial. På andra sidan av skrivbordet finns två stolar placerade som ger möjlighet för samtal. Till vänster från ingången finns ett stort runt bord med fyra stolar som möjliggör för samtal. Det finns ett roterbart katalogställ som går att förflytta. Förvaringsskåp och bokhylla med pärmar och kataloger finns i ena hörnet. Det finns tillgång till fria ytor i rummet som kan utgöra en möjlighet för olika aktiviteter.
Väggarna är målade med vit färg. Det hänger en anslagstavla, en stor tavla med runda ringar, whiteboardtavla, almanacka och en klocka. Golvet är täckt av en gråaktig plastmatta. På vardera kortsidan av rummet finns mindre fönster placerat i huvudhöjd som förenas med intilliggande rum. Ovanför skrivbordet finns ett takfönster som kan ge ett visst insläpp av dagsljus samt en lysrörsarmatur.
33
Hur placerar sig vägledaren i rummet vid samtal?
Eleven sitter här mitt emot mig vid vägledningssamtal. Det blir en naturlig placering eftersom jag redan sitter här och eleverna går inte och sätter sig någon annanstans. Jag kan ibland känna att det även blir en viss trygghet för eleven att man vet var man ska sitta. Annars hade det blivit så att, ”ohh, var ska jag sitta någonstans”, ja, ”du får välja själv”. Det blir inte den problematiken som det kan bli för vissa i andra fall. Det hänger ihop med att jag vill ju kunna se ut mot dörren, men personen som sitter framför mig vill väl inte ha dörren i ryggen. Flyttar jag så att eleven hamnar bredvid mig, då blir det inte det där avståndet som vissa elever kanske vill ha. Behöver man vidare en arbetsyta så blir det med problematiskt. Positivt nu är att jag hela tiden kan se hela personens kroppsspråk och alla små miner, vilket är svårt när man sitter vid sidan av varandra, det blir så väldigt mycket profil. Det finns nu fördelar men samtidigt ett avstånd med en bordsskiva emellan sig. Ja, jag vet inte, jag är väldigt kluven i detta.
Vid samtal har vägledaren och eleven en placering med en skrivbordskiva emellan. Vägledaren talar om de positiva aspekterna med att se elevens kroppsspråk och miner samt att det nu finns en arbetsyta. Negativt är att det finns ett avstånd. Vägledaren beskriver sin nuvarande arbetssituation där både positiva och negativa aspekter lyfts fram.
En del elever söker närhet och kontakt, andra ett avstånd för att känna sig fria, och
någon vill hellre vara ifred (Nilsson, Waldemarson 1994).
Vägledarens beskrivning av estetiken i rummet:
… växter saknar jag jättemycket, jag är en sån där växtmänniska. Hade räckt med en liten grej och hade man haft ett fönster ut skulle jag kunna tänka mig en liten grön växt på bokhyllan, så man inte orsakar några allergichocker heller. När man för in levande saker i ett rum blir det oftast mer positivt, det känns då mer hemtrevligt.
Vägledaren saknar växter i rummet och är även medveten om att vissa personer kan vara allergiska. Vägledaren kan tänka sig att införskaffa växter om det funnits ett fönster och berättar vidare att levandes saker i rummet kan bli både positivt och trevligt.
Det är bra med vita väggar i rummet, det blir en fräsch känsla, men kanske lite intetsägande. Men om man ska sitta och tänka ut vad man vill bli, så tror jag inte att det gynnar dig om det hänger tusen distraherande saker på väggarna.
34
Känslan av vita väggar upplever vägledaren utifrån två olika perspektiv och betonar
samtidigt att för mycket detaljer på väggarna kan vara störande för elever. En form av
tolkning av de intryck som vi objektivt mottar bearbetas för att skapa en subjektiv reaktion av vad vi varseblir. Vägledaren visar utifrån sitt uttalande att för mycket detaljer kan vara ett hinder för elevernas tankeprocesser.
Vilka aspekter i rummet är viktiga för vägledarens upplevda arbetsmiljö?
Stänger man dörren blir det tyst i rummet. Väldigt bra isolerat, tyst, trots krig utanför. Finns en soffa utanför rummet, där eleverna som blivit avvisade från ex cafeterian sätter sig och fortsätter att vara jobbiga. Detta upplever jag som störande och det riskerar dessutom att andra personer inte vågar komma hit.
Det finns inget direkt solljus i rummet men jag saknar inte direkt solljus egentligen. Det känns nu som att alla arbetsdagarna får samma form istället, för ser man t.ex. att ”nu går solen ned”, då är man sugen på att gå hem och så är det kanske tre-fyra timmar kvar då på vinterhalvåret och så sitter man där ”jag vill hem”. Nu när man är här inne, då är man ingen annanstans än just här och man kan inte ens längta sig ut med ögonen. Jag stör mig inte jättemycket. Det är ju trevligt att se ut, visst är det och ha en plats att sätta blommorna, men i det stora hela så spelar det ingen
jätteroll.
Det finns en möjlighet att få tyst i rummet genom stängd dörr och soffan utanför kan utgöra ett hinder av att andra elever inte vågar komma till vägledarens arbetsrum. Vägledaren visar på att det finns positiva aspekter med en avsaknad av fönster och tillgången till solljus. Man riskerar inte att börja få hemlängtan eller påverkas av hur vädret ter sig utanför.
35
Intervju av vägledare 6
Vägledarens arbetsrum 13 kvm
Beskrivning av rummets möblering och estetik?
Rummet är rektangulärt till sin form. När man kliver in i rummet finns till vänster en stol, ett bord och en kort förvaringsbokhylla. På bordet står en krukväxt, en skrivare och det ligger även kataloger och informationsmaterial. Rakt fram står en större och en mindre bokhylla med pärmar, böcker och broschyrer. Till höger från ingången står en stol och en liten förvaringsbokhylla som ger möjlighet för samtal.
Här finns även ett hörnskrivbord med dator, tangentbord, radio, telefon, två krukväxter, pärmar och informationsmaterial. Det finns ett fönster vid skrivbordet med sikt ut mot innergården och innanför hänger det en gardin med olika kulörer. Golvet består av en gråvit plastmatta och väggarna har en gräddvit nyans. På väggarna hänger en anslagstavla och en kalender. Finns en viss tillgång till fria ytor i rummet.
Hur placerar sig vägledaren i rummet vid samtal?
På min förra arbetsplats fick jag möblera om från början, det byggdes om i skolan och då fick jag köpa möbler mm. Då hade jag skrivbordet mera utskjutet där jag kunde ha lite arbetsmaterial och så satt eleven mer snett mitt emot, då var det ännu bättre. Det går bra nu med. Jag tycker att detta är det bästa sättet att sitta vid vägledningssamtal.
Vägledaren sitter i sin kontorsstol mitt emot eleven vid vägledningssamtal men berättar samtidigt att på en tidigare arbetsplats var placeringen ännu bättre. Enligt vägledaren fanns tidigare möjligheten att kunna sitta mer snett mitt emot eleven vid samtal och samtidigt ha utrymme till arbetsmaterial.
36
Vi har i teorin benämnt hur vägledarens placering kan ge olika budskap beroende på om vägledaren sitter vid ett överbelastat skrivbord eller mitt emot klienten enligt (Crafoord 2007). Vi kan här se att vägledaren sitter mer mitt emot eleven vid samtal och där skrivbordet inte är i vägen för rörelser i vägledningssituationen.
Vägledarens beskrivning av en estetisk aspekt i rummet:
Jag har tre konstgjorda växter. Jag vill gärna ha växter men det får jag köpa själv i så fall och jag har lite dåligt med plats i fönstret.
Vägledaren skulle vilja ha levandes växter i rummet, men där yttre faktorer utgör ett visst hinder för införskaffandet.
Vilka aspekter i rummet är viktiga för vägledarens upplevda arbetsmiljö?
Jag har bytt rum med kuratorn och i det rummet var det mycket ljud utanför, men här är det bra. Jag har ljudisolerad dörr, så det är bra.
Jag har takbelysning och det är ok, det är bra ljus. Jag har haft en annan arbetsplats på en Gymnasieskola en gång och där hade jag ett bra rum, men hade fönstret så att jag såg skolan invändigt och här fick man inget solljus, utan det ljuset kom från taket. Men här kan jag ju se vädret. Det finns solljus, men inte direkt solljus. När solen kommer på eftermiddagen så får jag solljus in på gården utanför fönstret. Luften är bra, jag klagar inte, det finns ventilation precis som i övriga rum.
Det finns i nuvarande rum en ljudisolerad dörr vilket vägledaren tycker är bra. Belysning och luft i rummet är enligt vägledaren bra och det finns tillgång till solljus.
37
Intervju av vägledare 7
Vägledarens arbetsrum 11 kvm
Beskrivning av rummets möblering och estetik?
Rummet är avlångt och rektangulärt. När man kliver in i rummet finns till vänster tre stolar och ett litet runt bord som ger möjlighet för samtal. Längre in står förvaringsskåp med bokhylla ovanpå som innehåller pärmar och kataloger. Högst upp på bokhyllan står en grön plastväxt och en spåkula.
Rakt fram från ingången står ett hörnskrivbord med kontorsstol, dator, tangentbord, skrivare, telefon, pärmar, fossiler, samt en vas med konstgjorda blommor. Väggarna har en ljusgul färgnyans där det hänger en anslagstavla samt två mindre tavlor. I ena hörnet bakom samtalsbordet står en golvlampa. Golvet består av en ljusgrå plastmatta. Fönstret har vita galler med inbyggt solskyddsfilter och är placerat bredvid skrivbordet. På insidan av fönstret hänger gardiner i ljusgröna nyanser. Fria ytor i rummet är begränsat.
38
Hur placerar sig vägledaren i rummet vid samtal?
Vid vägledningssamtal sitter jag här i min kontorsstol och eleven sitter i någon av de tre stolarna som finns utplacerade beroende på hur blyg eleven är. Är eleven blyg sätter de sig gärna så långt ifrån som möjligt. Jag anser inte att detta är det bästa sättet att sitta vid vägledningssamtal. Egentligen vill jag hellre att eleven sitter vid andra sidan av skrivbordet. Jag tror att en del elever tycker att man kommer för nära nu. För sitter man på varsin sida av skrivbordet så är det ju eleven som kan avgöra hur pass nära man vill komma. Det är vidare mer praktiskt om man vill visa något för eleven.
Jag har märkt att eleverna gärna sitter och pillar med ”fossiler” och undrar vad det är för något och var de kommer ifrån. Jag tror att det kan vara ganska skönt för eleverna att ha någonting att hålla i ibland, att de kan sitta och pilla med någonting. Vidare kan man också inleda samtalet med någonting annat.
Vägledaren visar på detaljer som ”fossiler” i rummet. ”Att ägna uppmärksamhet åt vissa detaljer i rummet visar att samtalsledaren har inlevelseförmåga och att hon är mån om sin samtalspartner” (Engquist 2003:164). Vi ser här att vissa detaljer i rummet kan ha betydelse för relationen mellan vägledare och klient.
Vägledarens beskrivning av en estetisk aspekt i rummet:
Jag har plastväxter. Då jag inte är här mer än två dagar i veckan så är det lite jobbigt att ha riktiga växter. Jag tror att jag införskaffat riktiga växter om jag varit i rummet oftare, men jag är inte så mycket för växter.
Vilka aspekter i rummet är viktiga för vägledarens upplevda arbetsmiljö?
Jag har alltid öppen dörr och ljudnivån är helt ok. Jag blir aldrig störd här. Det är nästan så att dörren kan vara öppen och jag kan prata i telefon i normalt tonläge. Belysningen i rummet är bra och direkt solljus är sådär. Det finns solskyddsfilter i fönstret som tar det direkta solljuset, så det finns ingen bländningseffekt. Det blir inte så varmt här på sommaren heller och jag får inte solen i ögonen.
Lysrörsarmaturer i taket har jag alltid tända för jag vill ha mycket ljus. Luften är inte jättebra. Här är nog ganska taskig luft.
Ljudnivån är inte störande och belysningen i rummet är bra, men däremot upplevs luften som mindre bra enligt vägledaren. Vägledaren kan arbeta med öppen dörr utan att bli störd av ljud utanför.
39
Slutsats och diskussion
Stjernbergers (2006) undersökning visade att samtliga vägledare genomförde vägledningssamtal med ett bord emellan sig och klienten. I vår undersökning visar det sig att flertalet av vägledarna sitter på sin kontorsstol mitt eller snett mitt emot eleven och beroende på var eleven hamnar kan vägledare och elev ha ett mindre samtalsbord emellan sig vid samtal. Vägledarna tenderade oftast att hamna något högre än eleven vid
samtal vilket enligt Hägg/Kuoppa (2008) ska undvikas. Det fanns samtidigt en
möjlighet för vägledarna att kunna justera sin kontorsstol genom höjning och sänkning men storleksförhållandet mellan besök och kontorsstol kan ge vägledaren en viss maktposition gentemot eleven.
Vägledarna uttryckte en medvetenhet om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhållande till eleven vid vägledningssamtal.
I vår undersökning visade det sig att inget av vägledarnas arbetsrum har tillgång till två fönster som kan möjliggöra för det speciella dagsljus som enligt Day (1990) var nödvändigt för vår biologiska och psykologiska hälsa. Vi har i analys benämnt att dagsljuset är grunden för skolans belysning och även en viktig faktor för vårt välbefinnande. Fönster ger enligt Phillips (2004) tillgång till ljus och luft i rummet vilket hör ihop med möjligheten för vägledarna att införskaffa växter till sina arbetsrum. Det har framkommit att flertalet av vägledarna vill ha växter om det funnits tillgång till solljus och om de vistats oftare i samma rum. Enligt Bjurströms fallstudie är glasade väggar något som upplevs som öppet och transparent (genomsynligt). Vi har tidigare benämnt att tre av vägledarna har fönster inåt i byggnaden som angränsar till andra rum. Denna rumsliga egenskap innebär också kontrollmöjlighet får såväl vägledare som elev att övervaka varandra och där man försätts i en situation av att vara beskådad (Bjurström & Jong 2004).
En vägledare beskriver sig som växtmänniska och en annan menar att det hade blivit mer hemtrevligt. Bjurströms & Jong (2006) fallstudie om Ballingsnässkolan visar att ett gott inomhusklimat hör ihop med välbefinnandet. Utöver det praktiska finns ett
40
nytänkande, omsorg och inlevelse i arkitekternas planering. Ett tema är vatten, ett annat är estetiken. Men framförallt ett tredje tecken är elementet grönska, som märks inte bara utomhus utan är riklig även inomhus.
När det gäller vägledarnas upplevelse av ljudnivån har det i vår undersökning visat sig att flertalet av vägledarna beskrivit ljudnivån som störande eller att rummet är för lyhört. I vårt teoriavsnitt har vi benämnt att buller under början av 2000- talet var ett tilltagande problem för lärare och barnskötare inom förskola och skola (Gustafsson, Lundberg 2004). I ett arbetsrum hade vägledaren en ljudisolerad dörr och där ljudnivån var bra medan ett annat rum enligt vägledaren var lyhört trots stängd dörr. Det finns enligt vägledarna yttre störningar som kan bero på att elever och personal utanför ger upphov till ljud som kan inverka negativt på arbetssituationen.
I två av arbetsrummen beskriver vägledarna att luften är dålig. En långvarig vistelse i dålig luft kan leda till trötthet och huvudvärk. En av dessa vägledare som sitter
i anslutning till ett bibliotek exponeras för många individer. Enligt
(Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket 1996)13 avger människor en viss koncentration av
föroreningar som påverkar luften. Med en högre kvalité på klimat och luft undviks risken för att människor utsätts för en ohälsosam miljö Arbetsmiljöverket beskriver att dålig luft är ett vanligt problem i skolor och där luften genom vädring kan förbättras av att öppna fönster.
Ett rums belysning, liksom färger, påverkar rumsupplevelsen och har psykologiska effekter på de individer som vistas i rummet (Anter 2006). Det har av vägledare utryckts att för mycket färger i rummet kan vara störande. Enligt Antonovsky mottar vi ständigt nya intryck som behöver göras begripliga och som hör ihop med vägledarens önskan om att hålla rummet neutralt för att det ska bli hanterbart (Antonovsky 2005). Även vita väggar är bra för att eleverna inte ska känna sig distraherade enligt vägledare. En neutral miljö som varken är över- eller underdekorerad har enligt Engqvist (2003) betydelse för samtalet.
13 Att se, höras och andas i skolan- en handbok om skolans innemiljö (1996) Termiskt klimat, luftkvalité
41
Förslag till vidare forskning
I början av vår studie var vi intresserade av att kunna göra en jämförelse av hur
vägledare och elever upplever och tolkar vägledarnas arbetsrum. Enligt skolverket har
antalet pedagogisk personal ökat mest i särskolan vilket även innefattar studie- och yrkesvägledare. Det kan därmed ligga i tiden att undersöka både hur nyutexaminerande och yrkesverksamma vägledare utformar sina arbetsrum för att möta särskoleelevernas behov. Möblerar vägledaren annorlunda i rummet när de genomför samtal med elever från särskolan? Upplever särskoleelever att rummet är utformat på ett för dem lämpligt sätt?
Man kunde valt att undersöka vägledares arbetsrum på både grundskola, gymnasium, (komvux) vuxenutbildning samt högskola i olika jämförande perspektiv. Vidare kan man titta på andra arbetsrum där studie- och yrkesvägledare är verksamma exempelvis bemanningsföretag, arbetsförmedlingar, rehabverksamheter etc. Hur skiljer de rumsliga perspektiven varandra åt och vilka möjligheter resp. begränsningar kan finnas för att en kreativ vägledning ska kunna äga rum? Det har visat sig att ett vackert kontor höjer framgångsfaktorn enligt KTH forskaren Christina Bodin Danielsson. Här finns möjligheten att kunna genomföra studier ur ett välbefinnande perspektiv för vägledare som arbetar både i cell resp. flexkontor.
En metodtriangulering kan vara lämplig för den som ämnar studera mera fysikaliska företeelser av arbetsrummen. Det kvantitativa datamaterial man behöver kan då spara både tid och resurser genom att t.ex. vissa teman slipper bli av uppsökande karaktär.
Egna reflektioner
Ett arbete som studie- och yrkesvägledare är individuellt i den formen att man inom grundskolan oftast själv ansvarar för vägledningen på en eller flera skolor samtidigt. Det finns även en mer kollektiv form i samarbetet med skolans övriga personal. Men
vägledaren kan inte fysiskt inom en grundskola gå tillsammans med andra vägledare för att bilda team eller arbetslag. Det finns här en skillnad mellan lärare och vägledare inom grundskolan, både när det gäller antal personer i arbete samt vägledarens specifika yrkeskompetens.
