Livsmedelsverket

(1)

(2)

Innehåll

GD har ordet 1

Resultatredovisning 3

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Säkra livsmedel 4

Matvanorna i Sverige 5

Redlighet i livsmedelshanteringen 6

Verksamhetsgrenar

Säkra livsmedel 7

Bra matvanor 21

Redlig hantering 27

Övrig verksamhet 31

Noter till resultatredovisning 44

Finansiell redovisning

Ekonomisk analys 46

Resultaträkning 47

Balansräkning 48

Anslagsredovisning 49

Finansieringsanalys 50

Redovisningsprinciper 51

Sammanställning av

väsentliga uppgifter 52

Noter 53

Styrelsen 2007

Inger Andersson, generaldirektör, ordförande Per Anders Fredriksson, ekoingenjör Michael Hagberg, riksdagsledamot Karin Höök, internationell jordbruksexpert Gert Klötzke, adj professor

Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Kristina Orth-Gomér, professor Ingegerd Palmér, högskolerektor Fackliga representanter i styrelsen: Ulla-Kaisa Koivisto Hursti, SACO Anders Staffas, ST-Livs

Årsredovisningen för verksamhetsåret 2006 under-tecknades av Livsmedelsverkets styrelse i Uppsala den 8 februari 2007.

Viktiga händelser under året

• Nya hygien- och kontrollförordningarna

har börjat gälla.

• En nationell kontrollplan för hela livsmedels-kedjan har tagits fram.

• Ett nytt avgiftssystem för livsmedelskontrollen har tagits fram och träder i kraft 2007. • En modell för klassificering av risker har

utarbetats.

• Ett riksprojekt har belyst kvaliteten i mat som levereras till äldre.

• Massmedial debatt om transfetters hälsorisker • En ny Livsmedelsdatabas med uppgifter om

näringsinnehållet i mat har tagits i bruk. • En stor undersökning om barns matvanor har

presenterats.

• Fältorganisationen för köttkontrollen har regionaliserats.

• Livsmedelsverket blev certifierat som en hälso-främjande arbetsplats enligt Korpens system.

(3)

1

Resultatredovisning

2006 är det första året som Livsmedelsverket rapporterar verksamheten enligt de tre nya verksamhetsgrenarna – säker mat, bra mat-vanor och redlig livsmedelshantering. Bety-dande insatser för konsumenternas bästa har gjorts under året och jag vill här särskilt nämna och kommentera några av dem. Nya hygien- och kontrollförordningar införda EUs nya hygien- och kontrollförordningar bör-jade gälla 2006. Huvudintrycket är att införan-det har gått bra och jag tror att alla ser förde-larna med de nya förordningarna. Det gäller såväl för dem som ska utföra kontrollen som dem som ska bli kontrollerade. Fördelarna består av färre detaljer, mer målstyrning och att kontrollen utgår från risken i verksamheten. Inledningsvis uppfattades de nya reglerna på flera håll som hårda och som uttryck för byråkratisk okänslighet, så att till och med hela verksamheter hotades, t ex matlagning i små förskolor och försäljning av hembakade bullar. Men som alltid krävs en intrimningsperiod innan praxis i tillämpningen utvecklas, även om införandet har föregåtts av mycket förbere-delsearbete. De senaste två åren har verket gjort stora utbildningsinsatser för att kommuni-cera hygien- och kontrollreglerna. De flesta kommunala inspektörer och länsveterinärer har utbildats, nya vägledningar för tillämpningen har tagits fram och gamla vägledningar har reviderats.

Förändrad finansiering av kontrollen

En annan förändring är att kontrollen från 2007 ska vara fullt ut avgiftsfinansierad, dvs inga skattemedel ska skjutas till. Det innebär för de allra flesta en avgiftshöjning. Den risk som är förknippad med verksamheten avgör avgiftens storlek. Livsmedelsverket har tagit fram en risk-klassificeringsmodell, där verksamheterna pla-ceras i olika riskklasser. I systemet finns ett in-citament inbyggt för företag som sköter sig bra att sänka sina årliga kontrollkostnader.

Nationell kontrollplan

Ytterligare ett omfattande arbete som är kopp-lat till de nya förordningarna är den nationella kontrollplanen, som ska omfatta hela livsme-delskedjan. Livsmedelsverket har haft ansvaret för att samordna detta arbete med de andra myndigheterna i kedjan. Arbetet har varit vär-defullt i flera avseenden genom att det också har bidragit till att stärka samverkan mellan myndigheterna.

Viktig kunskapsbas för bra matvanor

En av Livsmedelsverkets huvuduppgifter är att verka för bra matvanor och att fungera som kunskapsbas i kostfrågor. Verket ägnar mycket tid åt att stödja dem som arbetar för bra mat-vanor på olika nivåer runt om i Sverige, bland annat genom att ge ut nyhetsbrevet Aktuellt om nutrition på verkets webbplats. Under året har också råd om mat i förskolan och skolan tagits fram, vilka kommer att lanseras under 2007.

(4)

2 Resultatredovisning

En modernisering av livsmedelsdatabasen, som innehåller all information om näringsinne-hållet i våra svenska baslivsmedel, har skett under året. Livsmedelsdatabasen används, för-utom av oss själva, även av forskare och nä-ringslivet och är en av de mest besökta sidorna på webbplatsen.

Även om mycket har uträttats inom området kost och hälsa återstår mycket att göra. Livs-medelsverket bedömer att matvanorna i Sverige är en påtaglig riskfaktor för övervikt, fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Måltider och mat handlar givetvis mycket om glädje, gemenskap och njutning. Men det går inte att blunda för hälsoproblemen. Barn får i sig allde-les för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Livsmedelsverket presenterade i sep-tember den största undersökning av barns mat-vanor som gjorts sedan den stora matvaneunder sökningen i slutet av 1980-talet.

Vissa brister i redligheten

När det gäller redlighet i livsmedelshantering-en, som i stor utsträckning handlar om brister i märkningen, så kan den bli bättre. I ett kon-trollprojekt som Livsmedelsverket har genom-fört uppmärksammas brister både när det gäller bröd, fisk, kött och charkprodukter. Det finns starka önskemål från konsumenterna om att få information både om ingredienser, bäst före-datum och inte minst ursprungsland visar en nyligen genomförd nordisk studie som vi delta-git i. I EU kommer märkningsdirektivet att ses över kommande år, där vi från vårt håll kom-mer att driva kravet på att bl a fettkvalitet ska anges tydligare, t ex innehåll av mättat fett, transfett m m.

Myndigheten Livsmedelsverket

Att allmänheten uppfattar Livsmedelsverket som en kompetent och trovärdig myndighet är ett övergripande mål för oss. I 2006 års mät-ning ansåg 79 procent av svenska folket att ver-kets råd och rekommendationer är mycket eller ganska trovärdiga. Det är en hög siffra jämfört med andra myndigheter, men värdet har mins-kat sedan föregående års väldigt höga siffra på 89 procent.

Ett internt mål för verket är att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser. Vid årets undersök-ning angav 63 procent av medarbetarna att Livsmedelsverket är en bra arbetsplats, vilket är i samma storleksordning som förra året, men skillnader mellan olika avdelningar finns. Vi har genomfört ett stort förändringsarbete inom köttkontrollorganisationen, ett arbete som be-rörde nästan hälften av verkets anställda. Stora förändringar skapar oro, men från den 1 janua-ri 2007 har vi en ny regional organisation i drift.

Verket har blivit certifierat som en hälso-främjande arbetsplats enligt Korpens system. Som komponenter i det ligger att erbjuda med-arbetarna att göra sin hälsoprofil och en frisk-vårdstimme i veckan. Sjukfrånvarosiffrorna lig-ger tyvärr fortfarande högt jämfört med genom-snittet hos andra statliga myndigheter, även om 2006 års siffror är bättre än föregående års. För besiktningsveterinärer och -assistenter har under året ett mycket uppskattat massagepilot-projekt genomförts, finansierat av Utvecklings-rådet.

Alla Livsmedelsverkets insatser ska i slut-änden komma konsumenterna till del. Medar-betarnas engagemang och trivsel i jobbet är av-görande för hur vi lyckas i detta viktiga arbete.

(5)

3

Resultatredovisning

Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsgren (%)

2006

_Redlig hantering 7 % _livsmedelSäkra 87 % Bra matvanor 6 %

2005

2004

I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksam-hetsmässiga resultat för 2006. Mål, uppdrag och återrapporte-ringskrav är i enlighet med vad statsmakterna har fastställt för myndigheten (Jo 2005/06:1, utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

7 %

6 % 87 %

7 %

6 % 87 %

Livsmedelsverkets verksamhet återfinns inom följande politik-område med tillhörande verksamhetspolitik-område och verksamhets-grenar :

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Livsmedelspolitik Säker och bra mat Säkra livsmedel

Bra matvanor Redlig hantering Livsmedelsverkets kostnader och finansiering (tkr)

Kostnader Intäkter

2004 2005 2006 2004 2005 2006

Intäkter av anslag enligt resultaträkning 144 832 151 378 157 522 Kostnader och intäkter utöver anslag

Säkra livsmedel 307 837 315 053 331 267 193 890 207 991 207 340

Bra matvanor 22 054 21 305 21 207 6 222 4 238 4 074

Redlig hantering 25 114 24 608 26 740 6 547 7 496 7 398

Summa kostnader och intäkter 355 005 360 966 379 214 206 659 219 725 218 812 utöver anslag

Summa kostnader/intäkter enligt 355 005 360 966 379 214 351 491 371 103 376 334 resultaträkning

Transfereringar 200 1 750 1 924 200 1 750 1 924

Årets kapitalförändring -3 514 10 137 -2 880 enligt resultaträkning

(6)

Säkra livsmedel

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Mål:

Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val.

Återrapportering:

En översiktlig bedömning av hur säkra livsmedlen i Sverige är.

Livsmedelsverket bedömer att livsmedlen i Sve-rige är säkra. Under en lång rad år har Livsme-delsverket deltagit i arbetet med att ta fram ge-mensamma EU-regler för att minska riskerna med livsmedel. Regelverken, och tillämpningen av dessa, fungerar bra och ger konsumenten gott skydd. I några få fall finns det dock anled-ning att ifrågasätta om gällande regelverk ger tillräckligt konsumentskydd. Livsmedelsverket har uppmärksammat EU-kommissionen på att nuvarande gränsvärden för bly i keramik inte på ett godtagbart sätt garanterar konsumentens säkerhet. Kommissionen har bett bland annat Norge, Sverige och Tyskland att komma in med resultat från studier som verifierar detta. Livsmedelsverket och Mattilsynet startade hös-ten 2006 en sådan studie.

I några fall kompletteras regelverken med konsumtionsråd. Det gäller t ex för dioxiner, PCBer och kvicksilver i fisk. Under 2006 har ett vetenskapligt underlag färdigställts för kom-mande nya konsumtionsråd inom detta område. Bedömningen är att nuvarande konsumtionsråd generellt sett har avsedd effekt, men att en liten andel av befolkningen överskrider eller ligger oroväckande nära det högsta intag som kan anses vara säkert. Detta ska vägas mot nyttan av att äta fisk i den slutliga bedömningen.

För att minska risken för att nya livsmedel godkänns som kan öka förekomsten av aller-gier har Livsmedelsverket, tillsammans med Uppsala universitet, utvecklat en datorbaserad prövningsmetod av proteiner. Metoden, som har publicerats på Internet, används redan av

Livsmedelsverket och Efsa för att värdera hur stor risken är att genmodifierade grödor ger upphov till nya/ökade allergier.

I den offentliga kontrollen inom unionen stoppas partier som innehåller för höga halter av mögelgifter. Detta gäller främst aflatoxiner i importerade nötter. Årets riksprojekt, som ge-nomförts utöver den normala offentliga kontrol-len, indikerar att situationen inte är helt till-fredsställande. Partier som innehåller för höga halter släpps igenom, sannolikt beroende på att provtagningen är en svag länk i kedjan. Prov-tagningen behöver kompletteras med andra kontrollmetoder.

När det gäller mikrobiologisk säkerhet visar de projekt som Livsmedelsverket bedrivit att si-tuationen är god vad gäller salmonella. Under senare år har särskilt svin- och kycklingkött undersökts, utan att salmonella har kunnat påvisas.

För campylobacter är situationen annorlun-da. Årligen rapporteras drygt 2000 inhemska fall. Kända smittkällor är dricksvatten, opastö-riserad mjölk och kyckling. Det nationella över-vakningsprogrammet visar t ex att förekomsten av campylobacter i kycklingflockar inte nämn-värt har minskat under åren. För campylobac-ter, liksom för andra matförgiftningsbakterier, är problemet också kopplat till senare led i ked-jan, eftersom korskontamination och otillräck-lig värmebehandling är viktiga orsaker till sjukdom. Om verkets hanteringsråd följdes i högre utsträckning skulle antalet fall säkerligen minska.

(7)

5

Resultatredovisning

Matvanorna i Sverige

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Mål:

Återrapporteringskrav:

En översiktlig bedömning av matvanorna i Sverige

Livsmedelsverket bedömer att matvanorna i Sverige är en påtaglig riskfaktor för övervikt, fetma och flera folkhälsosjukdomar, som hjärt-och kärlsjukdom hjärt-och diabetes.

De hälsoproblem som är förknippade med livsmedel är i mycket hög grad kopplade till dåliga matvanor snarare än till ”gifter” i ma-ten. Även om vissa förbättringar har skett under de senaste åren behöver matvanorna förbättras i flera avseenden. Om inte matvanorna föränd-ras kommer hälsoläget ytterligare att försäm-ras, särskilt avseende övervikt och fetma.

För befolkningen som helhet gäller fortfa-rande att intaget av mättat fett, salt och tillsatt socker bör minska, medan intaget av kostfibrer bör öka. Det innebär bland annat ökad kon-sumtion av frukt, bär, grönsaker, fiberrika bröd-och spannmålsprodukter, att fetare kött- bröd-och mejeriprodukter ersätts av magrare varianter och att andelen feta och sockerrika livsmedel (godis, glass, sötade drycker, snacks och bak-verk) minskas. Valet av matfett bör inriktas på mjuka och flytande sorter. Samtidigt är det önskvärt att befolkningen utövar fysisk aktivitet i större omfattning.

Undersökningar visar att barn äter alldeles för mycket feta och sockerrika livsmedel. Näs-tan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel. Samma livsmedel bidrar också med en stor andel mättat fett och socker. Barn dricker i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag och äter 1,5 hekto godis i veckan. Vart tionde barn dricker mer än fyra deciliter saft och läsk per dag och äter mer än tre hekto

godis i veckan. En halvering av konsumtionen skulle förbättra barnens kost avsevärt.

Barn äter i genomsnitt hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas. Endast tio procent når upp till rekommendatio-nen på 400 gram per dag. Barn skulle alltså behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsa-ker, framför allt för att få i sig mer kostfiber och få en mer välbalanserad kost.

I jämförelse med den senaste kostundersök-ningen på vuxna, 1997–98, äter barn mer sock-er, men mindre fett och fiber. Intaget av mättat fett är på samma nivå. Även om konsumtionen av grönsaker, rotfrukter, juice, ris, pasta och i viss mån frukt har ökat något bland vuxna under 1990-talet, når endast 1 av 10 rekom-mendationen för frukt och grönsaker. Även kon-sumtionen av godis, snacks, läsk, saft och alko-holdrycker ökade under 1990-talet.

Skillnaderna i matvanor mellan olika ål-dersgrupper är i vissa fall betydande. Här bör den låga konsumtionen av frukt och grönsaker hos unga män, liksom den förhållandevis höga och ökande konsumtionen av sockerrika livsme-del, som läsk och godis, beaktas.

Resultaten från intervjuundersökningar på vuxna under 2005 och 2006 bekräftar i huvud-sak fynden från 1997–98. Låg utbildningsnivå är fortfarande förknippad med sämre matvanor. Intaget av vitaminer och mineralämnen är i all-mänhet tillfredsställande, men intaget av järn och folat är lågt hos kvinnor i barnafödande ålder.

De utvecklingstrender i livsmedelskonsum-tionen som ses i de nationella kostundersök-ningarna ses även i Jordbruksverkets konsum-tionsstatistik.

(8)

Redlighet i livsmedelshanteringen

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Mål:

Återrapportering:

En översiktlig bedömning av redligheten i livsmedelshanteringen.

Livsmedelsverket bedömer att redligheten i livsmedelshanteringen kan bli bättre. Verket har samordnat ett kontrollprojekt med 28 kommu-ner. Totalt har drygt 380 produkter (bröd, fisk och charkuteriprodukter) granskats avseende vilseledande märkning. Detta kan användas som en översiktlig kartläggning av redligheten. Hanteringen har bedömts som oredlig i de fall konsumenten får svårt att göra ett medvetet val utifrån den information som ges. Den slutliga sammanställningen kommer att redovisas i bör-jan av 2007.

De vanligaste bristerna som noterades var att mängddeklaration för fullkorn och/eller fiber i bröd saknades. På fisk var avsaknad av handelsbeteckning, produktionsmetod och ur-sprungsland/fångstzon vanliga brister. På char-kuteriprodukter kunde uppgift om mängden kött i t ex korv saknas. I vissa fall bedömdes också läsbarheten på förpackningarna vara dålig. Projektet visar att det finns mycket att arbeta med inom redlighetsområdet framöver och att Livsmedelsverket har en viktig roll att sam-ordna och stödja kommunerna i deras kontroll av märkning. Verket har ökat och kommer att ytterligare öka sina insatser inom redlighets-området.

I verkets konsumentpanel har frågor tagits upp som rör vilseledande märkning, vilket ty-der på att märkning är ett svårt område som konsumenter intresserar sig för. Bland annat diskuterades att företag ofta använder märk-ning med ”spår av ...” i stället för att säkerstäl-la att produkten inte innehåller allergiframkal-lande ämnen. I det samarbete verket har med Åklagarmyndigheten för att förbättra arbetet med uppföljning och sanktioner mot livsmedels-brott ingår märkning/redlighet som en viktig del.

Från lokala kontrollmyndigheter har inga rapporter eller sammanställningar över projekt inom redlighetsområdet under 2006 inkommit till Livsmedelsverket.

(9)

7

Resultatredovisning

(10)

8 Säkra livsmedel Resultatredovisning

Säkra livsmedel

Arbete för säkra livsmedel kan inledas med att ett nytt livsmedelsrelaterat hälsoproblem upp-täcks. Det kan exempelvis ske genom nya forsk-ningsrön eller upptäckas inom kontrollen, na-tionellt och internana-tionellt. Beroende på hur all-varligt och akut problemet bedöms vara, vidtas olika åtgärder. Är det ett allvarligt och akut hälsoproblem vidtas åtgärder direkt. Försiktig-hetsprincipen råder och i stället utvärderas åt-gärderna noga i efterhand. Bedöms problemet inte vara fullt så allvarligt eller akut görs en riskvärdering på vetenskaplig grund. Därefter bedömer verket hur problemet ska hanteras. Det kan bland annat röra sig om nya regler, kontroll, råd och information. Ofta samordnas arbetet inom EU.

Idag är i stort sett all livsmedelslagstiftning gemensam inom hela EU. Lagstiftningen för att uppnå säkra livsmedel täcker hela livsmedels-kedjan, ”från jord till bord”, och omfattar både regler för hygien och kontroll och gränsvärden för högsta tillåtna halter av vissa ämnen i livs-medel, t ex bekämpningslivs-medel, läkemedel och tillsatser. I EU-arbetet deltar Livsmedelsverket både i rådets arbetsgrupper och kommissionens arbetsgrupper och kommittéer. I Codexarbetet deltar verket i möten med Codexkommissionen och i de flesta av dess underkommittéer och är också svenskt kontaktorgan för Codex Alimen-tarius. Livsmedelsverket deltar vidare i det nor-diska och nordisk/baltiska samarbetet på livs-medelsområdet.

Merparten av Livsmedelsverkets arbete syf-tar till att de livsmedel som vi konsumerar är säkra. Detta sker genom den löpande livsme-delskontroll som Livsmedelsverket, länsstyrel-serna och kommunerna utför. I Sverige finns 54 000 livsmedelsanläggningar, varav Livsme-delsverket ansvarar för kontrollen av 600 större anläggningar. Övriga anläggningar ansvarar kommunerna för. Idag sker kontrollen huvud-sakligen genom systemkontroll, där den ansva-riga myndigheten granskar företagets kontroll-program. Livsmedelsverket leder, samordnar och följer upp livsmedelskontrollen i hela lan-det.

Inom köttkontrollen svarar Livsmedelsverket för daglig kontroll vid landets slakterier. Vid verkets gränskontrollstationer sker kontroll av främst animaliska livsmedel som förs in till Sverige från länder utanför EU. Genom stick-prov av animaliska livsmedel kontrollerar Livs-medelsverket att förekomsten av läkemedelsres-ter och andra främmande ämnen inte överskri-der gällande gränsvärden. På samma sätt kon-trollerar verket att bekämpningsmedel i

vegeta-Bidrag Avgifter Anslag

Säkra livsmedel; finansiering av kostnader (tkr)

350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 -2004 2005 2006 FAKTA

Codex Alimentarius = regelverk för livsmedel med syfte att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel. Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food Standards Programme.

Codexkommissionen är det högsta beslu-tande organet och är sammansatt av repre-sentanter för medlemsländerna.

(11)

9

Resultatredovisning

biliska livsmedel inte överskrider gällande gränsvärden. Stickprovskontrollen kräver stän-digt nya analysmetoder för att vara effektiv. En viktig uppgift är därför att ta fram nya me-toder som både är billigare och omfattar fler substanser.

Att informera och kommunicera är viktigt för att nå målet säkra livsmedel. Verket arbetar med ett brett spektrum av kanaler för att nå konsumenter, lokala och regionala kontroll-myndigheter, industri och handel. Viktiga käl-lor till information är verkets webbplatser www.slv.se och www.livsteck.net, Livsmedels-verkets föreskrifter, vägledningar och riktlinjer, trycksaker, tidskriften Vår Föda, kurser och konferenser, presstjänst och upplysningstjänst.

Krisberedskapen syftar till att minska konse-kvenserna av kriser och hot, så att konsumenten så långt möjligt har tillgång till säker mat och säkert vatten även i dessa situationer. Livsme-delsverket har en nationellt samordnande och pådrivande roll i detta arbete. På dricksvattens-området bedrivs därför omfattande utbildnings-och informationsverksamhet med länsstyrelser, kommuner och dricksvattenproducenter som målgrupp. För övriga livsmedel byggs kunska-pen om ökad säkerhet upp i samarbete med näringslivet.

Mål:

Ett tydligt och enkelt regelverk på Livsme-delsområdet som är anpassat till små och stora företags olika förutsättningar Livsmedelsverket bedömer att målet har upp-nåtts. De gemensamma tillämpningsregler, na-tionella regler och svenska vägledningar som utarbetats till hygien- och

kontrollförordningar-na ökar tydligheten för den som ska tillämpa lagtiftningen. Avsikten är också att dessa kom-pletterande regler och vägledningar ska göra tolkningen av förordningarna enklare.

Återrapportering:

Redovisning av de särskilda insatser som gjorts för att förenkla och modernisera regelverket

De gemensamma tillämpningsregler som har utarbetats till EGs nya hygien- och kontrollför-ordningar ökar tydligheten. Några exempel på nya enklare och tydligare regler är:

– besiktning av hjortar i hägn,

– provtagnings- och analysmetoder för offent-lig kontroll av halten mykotoxiner i livsme-del,

– fastställande av gränsvärden för vissa främ-mande ämnen i livsmedel och

– vägledning för mikrobiologisk provtagning och undersökning i offentlig kontroll. Avgiftsföreskriftens utformning, som innebär att risken ska bestämma avgiftens storlek, är en modernisering. I den nya föreskriften ska storle-ken på kontrollavgiften bestämmas efter vilstorle-ken risk för livsmedelssäkerheten som verksamheten utgör. Faktorer som produktionsstorlek och geo-grafisk spridning av produkterna kan påverka bedömningen av risken.

Vägledningen för mikrobiologisk provtag-ning och undersökprovtag-ning i offentlig kontroll visar tydligare ansvarsfördelningen mellan företag och kontrollmyndighet och rollerna för dessa.

Rådsförordningen med handelsnormer för ägg har omarbetats under våren 2006. Betydan-de förenklingar har gjorts.

Säkra livsmedel Insatser som har gjorts

för små företag rör besiktning vid slakt av hägnat vilt och den nationella anpassningen av hygienreglerna vid fäbodproduktion.

(12)

10 Säkra livsmedel Resultatredovisning Återrapportering:

Redovisning av vilka insatser som gjorts för att ta hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för små företag

Insatser som har gjorts för små företag rör be-siktningen vid slakt av hägnat vilt och den na-tionella anpassningen av hygienreglerna vid fäbodproduktion.

De nya reglerna om besiktning vid slakt av hägnade hjortar medför lägre kostnader och minskad administration för hjortköttsproducen-terna, som ofta är små företag.

I och med den nya nationella anpassningen av hygienförordningen kan den traditionella fäbodtillverkningen av ko- och getmjölksost fortsätta i Sverige. Regelförändringen träder i kraft 2007 och anpassningen kommer troligen att vara avgörande för fäbodtillverkningens framtid.

Återrapportering:

Redovisning av viktigare EG-bestämmelser som beslutats under året samt i vilken mån svenska krav har tillgodosetts

EG-bestämmelser beslutade under 2006 där svenska krav har tillgodosetts är:

– vägledningen för mikrobiologisk provtag-ning och undersökprovtag-ning i offentlig kontroll och

– undantaget i den nya förordningen om gränsvärden för dioxin i Östersjöfisk. Un-dantaget kommer att omprövas, så det är viktigt att Sverige tillämpar reglerna bättre än hittills.

Förordningar om närings- och hälsopåståenden och berikning har beslutats i EU. Närings- och hälsopåståenden får användas frivilligt om de uppfyller kraven i förordningen. Det gäller t ex särskilda krav på produktens innehåll av fett, sockerarter och salt. Hälsopåståenden ska god-kännas och förtecknas i ett gemenskapsregister. Förordningen om berikning med vitaminer och mineraler m m innebär bland annat att EU kan

begränsa eller förbjuda vissa ämnen. Ett ge-menskapsregister förtecknar granskade berika-de livsmeberika-del och ämnen. Sverige välkomnar ge-mensamma regler, men hade önskat högre krav på produkternas näringsinnehåll för att få ha närings- och hälsopåståenden. Sverige accepte-rade dock förordningen om berikning, trots öns-kemål om större restriktivitet vad gäller antalet grupper av livsmedel som ska få berikas.

Mål:

En riskbaserad och effektiv livsmedelskon-troll i hela landet

Livsmedelsverket bedömer att livsmedelskon-trollen i landet inte är riskbaserad och effektiv, eftersom den nya lagstiftningen inom livsme-delsområdet ännu inte fullt ut har fått genom-slag i samtliga berörda myndigheter. FVO (EUs livsmedels- och veterinärbyrå) återkom-mer också med kritik avseende enhetlig nivå i den offentliga kontrollen.

Under året har en nationell kontrollplan ar-betats fram för hela livsmedelskedjan från jord till bord. Målet för planen är att kontrollen ska var riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell. Planen är en bra grund, men i dagsläget är det svårt att styra kontrollen till den del av kedjan där den har bäst effekt, efter-som många olika kontrollmyndigheter är in-volverade.

Med riskklassificeringsmodellen och den nationella kontrollplanen skapas nu en struktur för att bättre följa upp Sveriges kontrollsystem.

Återrapportering:

En bedömning av hur kontrollen i Sverige fungerar samt hur effektiv den är

Livsmedelskontrollen i Sverige genomgår stora förändringar. Under året har genomgripande nyheter i livsmedelslagstiftningen och finansie-ringssystemet inneburit stort anpassningsarbete för varje kontrollmyndighet. Det operativa kon-trollarbetet inom livsmedelsområdet har, för de flesta kontrollmyndigheterna, till största delen

(13)

11

Resultatredovisning

varit inriktat på att godkänna anläggningar enligt de nya kraven. Det är i många fall ett tidskrävande arbete när nationella branschrikt-linjer saknas och kompetensen inom livsmedels-företagen ofta inte är tillräcklig.

Bedömning av effektiviteten är svår att gö-ra, men Livsmedelsverkets uppfattning är att kontrollmyndigheterna har tagit till sig allt det nya och ser fördelar med förändringarna. Det tar tid att lära sig den nya lagstiftningen och kontrollpersonalen är mån om att ha dessa kun-skaper innan lagstiftningen används fullt ut i kontrollen. Livsmedelsverket bedömer att den-na inlärningsperiod är acceptabel och att det är effektivt att nu ägna tid åt kompetensutveck-ling, anpassning av rutiner och erfarenhetsupp-byggnad. Det ger bra förutsättningar för att lagstiftningen ska få rätt effekt under komman-de år.

Återrapportering:

Prestationer inom den lokala och regionala kontrollen baserad på den senaste statistiken från kommunernas och länsstyrelsernas rap-portering till Livsmedelsverket. Följande in-dikatorer redovisas; årsarbetskrafter, antal kontrollbesök, antal kontrollbesök/årsarbets-kraft, antal kontrollbesök per anläggning, antal inspektioner per anläggning. Bedöm-ning av resultaten ska i möjligaste mån gö-ras i förhållande till de rekommendationer om riskbaserad kontrollfrekvens som Livs-medelsverket kommer att utarbeta.

En positiv utveckling är att antalet årsarbets-krafter har ökat. Det var väntat att antalet be-sök per årsarbetskraft skulle minska. Det beror på att kontrollmetoden revision har börjat til-lämpas i större utsträckning. Revisioner tar längre tid vid varje tillfälle, men ökar företa-garnas förmåga att producera säkra livsmedel jämfört med traditionella inspektioner. Den nya livsmedelslagstiftningen inom EU har även ställt krav på andra prioriteringar, som kompe-tensutveckling och erfarenhetsuppbyggnad. Se tabell nedan.

Återrapportering:

En redovisning av viktigare prestationer och effekter av den egna operativa kontrollen Fokus för årets kontroll har varit att granska verksamheten utifrån kraven i den nya livsme-delslagstiftningen. Beslut fattas om godkännan-de av verksamheten eller också upprättar före-taget en åtgärdsplan för att komma till rätta med eventuella avvikelser. Den nya modellen för riskklassificering har använts för att beräk-na kontrolltiden under 2007 för Livsmedelsver-kets kontrollobjekt. Detta ska utgöra grunden för mer riskbaserad kontroll i framtiden.

Inom området mjölk och mjölkprodukter har Svensk mjölk arbetat fram en branschrikt-linje som är bedömd av Livsmedelsverket. De mjölk- och mjölkproduktföretag som har kon-trollerats under året uppger att branschriktlin-jen kommer att vara till god hjälp för dem och att de har för avsikt att följa relevanta delar.

Säkra livsmedel

Lokal livsmedelstillsyn; prestationer1

2003 2004 2005 Årsarbetskrafter 3 9 3 4 2 1 4 6 2 Antal tillsynsbesök 32 634 38 147 36 446 Antal tillsynsbesök/årsarbetskraft 8 3 9 1 7 9 Antal tillsynsbesök/anläggning 0,64 0,73 0,67 Antal inspektioner/anläggning 0,43 0,49 0,42

1_{OBS! Statistiken bygger på kommunernas rapportering till Livsmedelsverket med ett års}

(14)

Livsmedelsverkets erfarenheter från arbetet kommer till stor användning i arbetet med branschriktlinjen för små produktanläggningar, som bedrivs i samarbete med Eldrimner (ett na-tionellt resurscentrum för småskalig, hantverks-mässig livsmedelsförädling), och branschriktlin-jer för primärproduktion.

Efter kritik från FVO övertar Livsmedels-verket kontrollansvaret för knappt tjugo fiskan-läggningar, där kommunen tidigare har svarat för kontrollen. Syftet är att skärpa kontrollen på de berörda anläggningarna.

Åtta beslut om förelägganden har fattats un-der året, varav tre var förenade med vite. Två förelägganden har utfärdats med anledning av märkning som verket bedömt vara felaktig, va-rav ett berör märkning med ”kan innehålla spår av”. Två vitesförelägganden har utfärdats mot äggpackerier, bland annat på grund av

otillåten tvättning av A-ägg. Ett av dessa har hittills resulterat i omedelbar nedmontering av en tvättanläggning. Fem av föreläggandena rörde allvarliga avvikelser vid slakterier.

Livsmedelsverket har lämnat in en anmälan till Åklagarmyndigheten om misstanke om brott mot livsmedelslagstiftningen. Anmälan gäller felaktig skörd och hantering av blåmusslor.

Återrapportering:

Den genomsnittliga kostnaden samt produk-tivitetsutvecklingen i jämförelse med minst föregående år för köttkontroll, inspektioner av anläggningar, gränskontrollen samt stick-prov i kontrollen av bekämpningmedel, rest-substanser och dioxin.

Se tabeller på sidan 19 ff.

Två vitesförelägganden har utfärdats på grund av otillåten tvättning av A-ägg och en anmälan har gjorts för felaktig skörd och hantering av blåmusslor.

Antal besökta/inspekterade anläggningar1

2004 2005 2006 Antal köttanläggningar2 _{1 5 3} _{1 6 5} _{3 2 0}

Antal besökta köttanläggningar2 _{1 1 4} _{1 3 2} _{2 6 8}

Antal besökta köttanläggning/samtl. anläggningar2 _0,75 _0,80 _0,84

Antal övriga livsmedelsanläggningar 2 6 0 2 6 9 2 3 3 Antal insp. på övriga livsmedelsanläggningar 1 8 3 1 9 4 2 2 0 Antal besökta anläggningar/samtl. anläggningar 0,70 0,72 0,94

1_{I tidigare årsredovisningar har Livsmedelsverket presenterat måttet inspektion/anläggning. Detta}

mått är inte längre relevant, eftersom kontroll av köttanläggningar i huvudsak sker som en del i den löpande kontrollen och inte genom inspektioner. I stället används måttet besökta anlägg-ningar, vilket ger en indikation på hur stor andel av anläggningarna som har varit föremål för Livsmedelsverkets kontroll under året.

2_{Under 2004 började enheten för köttkontroll förse anläggningar med fast personal med}

diarie-blad. Veterinärerna antecknar vad som sker löpande på anläggningen och skickar in dessa till Livsmedelsverket vid årets slut. Sammanställningen innehåller endast de anläggningar som har fast personal. Anledningen till att endast fast personal fick diarieblad var att de fått utbildning av Livsmedelsverket.

(15)

13

Resultatredovisning Återrapportering:

Ett indexvärde som speglar akrylamidinne-hållet i riskprodukter

En flerårig uppföljning av akrylamidhalter som indikator för verksamhetsområdet säkra livs-medel startade 2005. Undersökningen bygger på jämförelse mellan indextal, som tas fram två gånger per år. Dessa beräknas genom att akryl-amidhalten analyseras i ett antal utvalda livs-medelsgrupper och vägs samman på ett sätt som speglar medelintaget av akrylamid. Två nya mätningar, en vår- och en höstprovtagning, som gav indexvärden på 20 respektive 18 µg/ dag genomfördes under 2006. Dessa kan jämfö-ras med startvärdet 21 µg/dag som erhölls 2005. Skillnaderna ligger inom undersöknings-metodens felmarginal. Flera års mätningar krävs innan man kan säga om resultaten indi-kerar en varaktig nedgång av akrylamidhalter-na i svenska livsmedel.

Återrapportering:

En redovisning av viktigare riskvärderingar som utförts

Livsmedelsverket utför årligen en stor mängd riskvärderingar för att garantera att den mat som säljs är säker. Under 2006 genomfördes totalt 189 riskvärderingar eller framtagande av underlag till riskvärderingar. Merparten av riskvärderinganar har gjorts i samband med myndighetsutövning, t ex riskvärdering av be-kämpningsmedelsrester, veterinärmedicinska läkemedel, nya livsmedel, GMO och myko-toxin (totalt 146 st). Livsmedelsverket deltar även i Efsas riskvärderingsarbete med flera medarbetare inom områdena GMO, aromer, livsmedelsallergi, förpackningsmaterial och växtskydd (totalt 30 riskvärderingar). Utöver dessa utför Livsmedelsverket även egna risk-värderingar/tar fram riskvärderingsunderlag inom områden där tillräcklig kunskap saknas eller nya forskningsresultat har presenterats. Under 2006 har sådana (totalt 13) gjorts inom områdena dioxiner/PCB, flamskyddsmedel,

allergena proteiner, aluminium, koffein, natur-liga gifter, folsyra, alkylfenoler och interaktio-ner mellan infektiointeraktio-ner–spårämnen–främmande ämnen. Dessa insatser kommer att nå konsu-menterna dels i form av regelverk som bidrar till att förbättra livsmedelssäkerheten för konsu-menterna, dels genom konsumtionsråd som ökar konsumenternas möjlighet till val av säkra livsmedel.

Ochratoxin A

En ny riskvärdering av mögeltoxinet ochra-toxin A har, med insatser från Livsmedelsver-ket, tagits fram inom en arbetsgrupp under Efsas panel för kontaminanter. Bakgrunden till Efsas arbete har varit de olika meningar som förekommit huruvida ochratoxin är en geno-toxisk carcinogen eller inte. Detta har i sin tur lett till svårigheter när standarder skulle tas fram för ochratoxin A i spannmål inom Codex Alimentarius, men även inom unionen. Kom-missionen lade därför betydande resurser i det femte ramprogrammet för att undersöka toxi-nets cancerframkallande effekt. Efsas nya risk-värdering, som baseras bland annat på dessa nya undersökningar, ledde till att ett nytt högre tolerabelt veckointag fastställdes i april 2006. Exponeringsuppskattningar visade dock att det är viktigt att även i fortsättningen sträva efter att sänka halten ochratoxin A, som är spritt till ett stort antal livsmedel. Kommissionen diskute-rar för närvarande behovet att införa nya tole-rabla veckointag eller minska högsta tillåtna halt i ett antal livsmedel.

Riskmodul

Till grund för systemet för riskklassificering av anläggningar har en riskmodul som bygger på principerna för riskvärdering utvecklats. Risk och erfarenhetsmodulerna ligger till grund för klassificeringen av varje livsmedelsanläggning i riskklass, erfarenhetsklass och tilldelning av kontrolltid. I riskmodulen värderas olika risk-faktorer som är kopplade till den aktuella verk-samheten. Man utgår från frågorna ”Vad gör

(16)

anläggningen med vad, hur mycket och för vem?” Riskfaktorerna utgår ifrån dagens kun-skaper och modellen ska därför ses som ett dymaniskt verktyg, som kan utvecklas och för-bättras med tiden. Klassificeringen av livsme-delsanläggningen kompletteras sedan i erfaren-hetsmodulen. Där bedömer kontrollmyndig-heten hur väl anläggningens egenkontroll upp-fyller kraven i livsmedelslagstiftningen. Denna komplettering sker regelbundet.

Hygienkompetens

Som underlag till verkets utredning om hygien-kompetensbevis genomfördes en riskvärdering baserad dels på matförgiftningsstatistik från den webbaserade rapporteringen från kommunerna, dels på uppskattade kostnader för matförgift-ningar från studien MatUpp. Riskvärderingen belyste konsekvenserna av bristande hygien-kompetens i form av antal sjukdomsfall och därmed förbundna kostnader samt diskuterade den möjliga nyttan av hygienkompetenskrav. Provdata

I december fattades beslut om att investera i ett nytt verksamhetsgemensamt IT-system för alla prov- och analysdata. Inför beslutet har en omf-attande förstudie gjorts för att utforma kraven på ett enhetligt kvalitetssäkrat system. Detta system ska vara till stöd för den offentliga kon-trollen och kartläggande undersökningar samt underlätta samarbetet mellan olika verksamhe-ter som hanverksamhe-terar prov- och analysdata. Kravet är också att vissa externa användare ska kunna ha tillgång till systemet. Systemet är en viktig grund för verkets riskvärderingar.

Mål:

Effektivt centralt stöd till och uppföljning av lokala och regionala kontrollmyndigheter Livsmedelsverket bedömer att målet har upp-nåtts. Livsmedelsverkets resurser för stödet har utnyttjats fullt ut och har i stort sett fungerat bra och varit uppskattat. De stora förändringar-na inom livsmedelslagstiftningen har ställt stora

krav på stödet. Det är endast inom områden förknippade med små risker, till exempel till-lämpningen av reglerna på kyrkkaffe med hem-bakade bullar, som stödet inte har räckt till. Sådana frågor bedöms ha tagit alltför stor del av resurserna för några lokala kontrollmyndig-heter.

Återrapportering:

En redovisning av genomförda insatser med anledning av genomförandet av EGs hygien-och kontrollförordningar

Sedan årsskiftet tillämpas två EG-förordningar om livsmedelshygien och två om livsmedels-kontroll och vid halvårsskiftet kom en ny livs-medelslag och livsmedelsförordning. För att underlätta för kontrollpersonal att bedriva effektiv, ändamålsenlig och likvärdig offentlig kontroll enligt de nya bestämmelserna inleddes under 2005 arbete med att utforma vägledning-ar på EU- och nationell nivå.

HACCP; riskklassificering m m

Under 2006 har arbetet fortsatt med att utar-beta vägledningar för tillämpningen av den nya lagstiftningen. En vägledning till införande av HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points) har tagits fram med bland annat riktlin-jer för hur HACCP-principerna kan tillämpas i olika typer av livsmedelsföretag. Även en väg-ledning för offentlig kontroll av mindre mjölk-produktföretag har gjorts för tillämpning av reglerna gällande t ex system för egenkontroll och utformning av lokaler och utrustning i den-na typ av verksamhet. En vägledning om risk-klassificering av livsmedelsanläggningar har utarbetats som ett hjälpmedel för att göra den offentliga kontrollen riskbaserad, vilket är ett krav i de nya bestämmelserna.

Godkännande och registrering

Ny lagstiftning innebär att nya erfarenheter successivt görs. Därför har under året också vägledningen om godkännande och registrering

(17)

15

Resultatredovisning Säkra livsmedel

av livsmedelsanläggningar från 2005 komplet-terats och genomgår för närvarande ytterligare uppdatering och revidering. En del i den pågå-ende revideringen är det uppdrag som regering-en givit Livsmedelsverket och där vägledningregering-en ska utvecklas bland annat för att i högre grad vara ett hjälpmedel i bedömningen av vad som är ett livsmedelsföretag.

Sanktioner; avgiftssystem

Regler för vilka sanktioner som kontrollmyn-digheter kan vidta vid bristande efterlevnad finns såväl i EG-förordningen som i livsmedels-lagen. Under 2006 har en tidigare vägledning om uppföljning och sanktioner reviderats till följd av nya reglerna.

En ny avgiftsförordning trädde i kraft den 1 december 2006 och tillsammans med den vi-dareutvecklade riskklassificeringsmodellen har ett nytt avgiftssystem och en vägledning arbe-tats fram. Det omfattar samtliga avgifter utom besiktningsavgifter för köttkontroll.

Nationella branschriktlinjer

Nationella branschriktlinjer är branschens egen beskrivning av hur företagen kan uppnå kraven i lagstiftningen. De är inte bindande för livsme-delsföretagaren, utan presenterar lösningar för att uppfylla lagstiftningens krav på säkra livs-medel. Branschriktlinjer har under året be-dömts av Livsmedelsverket, varefter de fortlö-pande förs upp på en lista på verkets webbplats.

Säker mat; prestationer och nyckeltal

2004 2005 2006 Antal kurser (exkl. HACCP, Systemtillsyn 1 9 8 9

och livsmedelslagstiftning)

- varav regionala 1 3 6 8

- antal kursdeltagare 1 149 1 8 2 6 0 1 - kursernas betyg på en femgradig skala 4,1 3,9 4,0 Antal kurser om livsmedelslagstiftningen - 1 3 1 4

- varav regionala - 1 1 1 2

- antal kursdeltagare - 1 017 1 042 - kursernas betyg på en femgradig skala - 4,0 3,9

Antal kurser om dricksvatten 6

- varav regionala 6

- antal deltagare 4 6 9

- kursernas betyg på en femgradig skala 3,8

Övriga kurser 3

- varav regionala 2

- antal deltagare 1 3 2

- kursernas betyg på en femgradig skala 4,2 Stöd till den lokala livsmedelstillsynen; prestationer1

2004 2005 2006 Antal inspekterade kommuner 6 4 2 5 1 1

Antal länsmöten 3 7 4 3 4 1

Antal normerande inspektioner 1 1 2 4 6 2 0 - varav inom dricksvattenområdet 3 0 2 1 2 0

1_{Införandet av de nya hygien- och kontrollförordningarna har medfört en planenlig minskning}

(18)

Kunskapsuppbyggnad

Livsmedelsverket har givit kurser i den nya livsmedelslagstiftningen – både internt och till utomstående kontrollpersonal. Kurser har givits till assistenter vid slakterier, till kommuninspek-törer, länsveterinärer och utomstående konsulter i livsmedelsbranschen. Se tabell på sidan 15.

På Livsmedelsverkets webbplats har ett om-fattande arbete gjorts både för att anpassa den befintliga informationen till de nya reglerna och för att upplysa om tillämpningen av den nya lagstiftningen.

Nationell kontrollplan

En nationell kontrollplan har utarbetats för kontroll i livsmedelskedjan. Planen är den förs-ta i sitt slag och omfatförs-tar kontroll av livsme-del, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. I planen beskrivs hur den offentliga kontrollen är organiserad, hur kontrollen genomförs och vilka strategiska inriktningar som finns för kon-trollarbetet. Den är en vägledning för kontroll-myndigheterna och är framtagen i samarbete med Jordbruksverket, Djurskyddsmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrel-ser och Sveriges kommuner och landsting. Livs-medelsverket har samordnat arbetet. Planen gäller 2007–2009 och ska ses över vid behov och minst en gång om året. En kort information om planen har också tagits fram.

Nationella referenslaboratorier

Nationella referenslaboratorier ska ansvara för samordningen av de officiella laboratorierna inom sitt ansvarsområde. De ska också tillhan-dahålla vetenskapligt och tekniskt stöd för ge-nomförande av de samordnade kontrollplaner-na. Livsmedelsverket har utsetts till referens-laboratorium för livsmedel inom åtta områden (pesticider, tungmetaller, mykotoxiner, dioxiner och PCB, PAH, E.coli, campylobacter, listeria och stafylokocker). Livsmedelsverket har även utsetts till referenslaboratorium för foder inom området dioxiner och PCB.

Återrapportering:

En redovisning av utnyttjandet från lokala och regionala kontrollmyndigheter av Livs-medelsverkets stöd och dess effekter

En utvärdering har gjorts av Livsmedelsverkets stöd till kommunerna och resultatet redovisas i rapporten ”Kommunernas syn på Livsmedels-verket”. Enligt rapporten är de informationskäl-lor som Livsmedelsverket tillhandahåller cen-trala för kommunernas utveckling och dagliga verksamhet. Länsmötena anses ha en viktig roll för att ge likvärdig kontroll i länet och öka samsynen mellan kommunerna. Projekt som initieras av Livsmedelsverket utvecklar kontrol-len och bidrar till likvärdig tillsyn i hela landet. Sådana projekt kan vara riksprojekt till vilka Livsmedelsverket inbjuder lokala kontrollmyn-digheter att delta. Kommunernas årliga rappor-tering till Livsmedelsverket ger upphov till mycket frustration och känsla av merarbete, eftersom man upplever att den inte bidrar till att utveckla den egna verksamheten.

Riksprojekt 2006 om mögel och mykotoxi-ner i nötter och spannmål engagerade 52 kom-muner (se sidan 17). Livsmedelsverket utformar också s k modellprojekt, som är förslag till fär-diga projektplaner och som fritt får användas av lokala kontrollmyndigheter. Under året har ett modellprojekt om allergener genomförts. Verket har även lämnat råd och stöd till lokala myndigheter som driver projektinriktad kontroll inom ett begränsat antal kommuner i ett län eller en region (PIK-projekt). Utbildningar och kurser är viktiga för att utveckla verksamhet och personal i kommunerna. Det finns ett stort behov av checklistor och vägledningar, vilka underlättar det dagliga arbetet i kommunerna. Länsmöten

Livsmedelsverket har medverkat vid 41 möten. Tillsammans med respektive läns-styrelse har Livsmedelsverket besökt tolv lokala kontrollmyndigheter, framför allt för att förbe-reda för de kommunrevisioner som ska inledas

(19)

17

Resultatredovisning

under 2007 och som ska ledas av länsstyrelser-na med stöd av Livsmedelsverket. För ändamå-let har en modell för revision av kommunernas djuskydds- och livsmedelskontroll utvecklats och prövats.

Kunskapsuppbyggnad

Kurser om den nya lagstiftningen har hållits vid tio olika tillfällen (800 inspektörer). Samver-kansmöten med företag och inspektörer inom småskalig produktion vid gårdsmejerier och fä-bodar har hållits vid sex tillfällen (46 inspektö-rer och 52 producenter). Vägledningar om risk-klassificering och avgifter, livsmedelstillsatser, HACCP, upphandling av analystjänster och om provtagning och mikrobiologisk bedömning har tagits fram. Vägledningarna om godkännande och registrering av livsmedels- respektive dricksvattenanläggningar har reviderats.

Verkets frågelåda för e-postfrågor har tagit emot och besvarat cirka 1 000 frågor. Frågor till kommunstödstelefonen har besvarats tre dagar per vecka fram till juni 2006, därefter två dagar per vecka. Under perioden har cirka 1 700 telefonsamtal besvarats.

Livsmedelsverkets särskilda webbplats för inspektörer, www.livsteck.net, är uppskattad. I en enkätundersökning bland användarna var cirka 75 procent av svaren positiva. Bäst betyg fick själva informationen. Förbättringsområden enligt undersökningen är framför allt struktur, layout och sökmöjligheter. Resultaten finns sammanställda på www.livsteck.net. Riksprojekt 2006

Årets riksprojekt om mögel och mykotoxiner har rönt stort intresse hos kommunerna. Femtio-två kommuner har deltagit i projektet. Man har studerat toxinproducerande mögelsvampar och deras toxiner i t ex pistachmandlar, bovete och linser/bönor. Fler prov än förväntat har inkom-mit för analys. Projektet utvärderas och rap-porteras under våren 2007.

Återrapportering:

En redovisning av viktigare insatser inom området kontroll av dricksvatten

Livsmedelsverket har följt upp kommunernas dricksvattenkontroll 2005 (Rapport nr 12/2006). Rapporten omfattar 2 070 allmänna och 1 588 övriga dricksvattenanläggningar i 273 kommu-ner. Resultatet visar att dricksvattnet från all-männa anläggningar i Sverige i de flesta fall är av god kvalitet, men att det finns undantag, främst vid mindre anläggningar.

Under året har 20 normerande inspektioner vid vattenverk utförts i syfte att kontrollera kommunernas kontroll. En sammanställning av de normerande inspektioner som har utförts på vattenverk i 74 kommuner under 2004–2006 publiceras i januari 2007. De vanligaste avvi-kelserna var avsaknad av eller ofullständiga egenkontrollprogram och rutiner för hantering av klagomål.

För att stärka kompetensen hos kontrollper-sonalen och för att leva upp till kraven i kon-trollförordningen 882/2004 har åtta samver-kansmöten om dricksvatten genomförts. Resul-tatet av mötena är att inspektörerna har fått kunskap om vad ett revisionsbesök på ett vat-tenverk bör omfatta och ett konkret hjälpverk-tyg i form av en checklista. Totalt deltog 126 miljöinspektörer, 27 företrädare för vattenpro-ducenterna och åtta länsveterinärer. Deltagarna vill gärna ha liknande möten i framtiden.

Livsmedelsverket har givit stöd när dricks-vattenproducenternas branschriktlinje har tagits fram. Verket har också medverkat i branschor-ganisationens, Svenskt vatten, utbildningar om branschriktlinjen.

Vägledningen till Livsmedelsverkets före-skrifter om dricksvatten har uppdaterats.

Temadagar om säkrare dricksvatten, med betoning på risk- och sårbarhetsanalyser ur ett krishanteringsperspektiv, har hållits för dricks-vattenproducenter, lokala kontrollmyndigheter, kommunpolitiker m fl. Aktiviteten har genom-förts i samverkan med länsstyrelserna på sex orter.

(20)

I september 2005 rekommenderade Livsme-delsverket dricksvattenproducenterna att vidta åtgärder om dricksvattnet innehöll mer än 15 mikrogram uran per liter. Kontroll av de kom-muner som hade för hög uranhalt i dricksvatt-net visar att två producenter har åtgärdat pro-blemet, tre utreder problemet och fyra inte har vidtagit några åtgärder sedan hösten 2005. Uppföljningen fortsätter, eftersom efterlevnaden av rekommendationen hittills har varit låg.

Se även under Övriga mål och återrapporte-ringskrav/Beredskapsverksamhet.

Mål:

Ett litet antal sjukdomsfall orsakade av dålig hantering av livsmedel

Livsmedelsverket bedömer att antalet sjukdoms-fall orsakade av dålig hantering av livsmedel ligger är oförändrat jämfört med tidigare år. En analys av den senaste matförgiftningsrap-porteringen som är för 2005 och andra rappor-ter om inträffade matförgiftningar visar inte någon väsentlig förändring av problembilden vad gäller antal sjukdomsfall eller deras orsa-ker mot tidigare år.

Återrapportering:

Andelen avvikelser från de viktigaste kontrollpunkterna vid datorstödda inspektio-ner i restaurang och storhushåll

Under 2005 utvecklades en indikator för mikro-biologiskt säker mat som ett alternativ till mat-förgiftningsrapporteringar som ett mått på livs-medelssäkerheten i landet. Indikatorn utgörs av andelen allvarliga avvikelser observerade vid kommunernas datorbaserade inspektioner i res-tauranger och storhushåll. Mellan 1 november 2005 och 31 oktober 2006 har 22 kommuner rapporterat resultat från 1 090 inspektioner. Andelen allvarliga avvikelser var lägre än un-der förra perioden, tio jämfört med 20 procent. Skillnaden var särskilt stor för avvikelser gäl-lande myndighetsdokument och dokumentation av egen övervakning. Jämförelser mellan perio-derna försvåras av att den i år baseras på färre inspektioner och att färre och delvis andra kom-muner har bidragit med rapporter. Det omfat-tande arbetet med implementeringen av den nya lagstiftningen kan vara en orsak till det lägre antalet inrapporterade inspektioner.

2004 2005 2006

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 86,7 87,3 87,6 Antal årsarbetskrafter 4 3 5 4 2 4 4 2 3 Säkra livsmedel; kostnader och intäkter (tkr)

Finansiering Kostnader Intäkter utöver anslag

2004 2005 2006 2004 2005 2006

Anslag 129 506 132 371 138 919 18 101 20 849 22 611

Avgifter 165 565 165 965 168 413 163 514 171 148 162 176

Bidrag1 _{12 766} _{16 717} _{23 935} _{12 275} _{15 994} _{22 553}

Summa 307 837 315 053 331 267 193 890 207 991 207 340

(21)

19

Resultatredovisning

Köttkontroll; kostnad per kilo besiktigat slaktkött (öre), fast-prisberäknat med basår 2006

30 25 20 15 10 5 0 -2004 2005 2006

Tillsyn av övriga livsmedelsan-läggningar ; kostnad per inspek-tion (kr), fastprisberäknat med basår 2006 (se not i tabell)

25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -2004 2005 2006

Gränskontroll; kostnad per kontroll (kr), fastprisberäknat med basår 2006 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 -2004 2005 2006 Köttkontroll, besiktningsverksamhet Indikator 2004 2005 2006

Kostnader, löpande pris (öre/kg besiktigat 23,18 23,44 24,88 slaktkött)1

Livsmedelsverkets prisindex 0,8760 0,9558 1,0000 Kostnader, fastprisberäknade 26,46 24,53 24,88 Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0 7,3 5,9

1 _{Ett långsiktigt arbete med att se över bemanningen pågår. Den vikande}

produktivitets-utvecklingen under 2006 är kopplad till kostnaderna för organisationsarbetet.

Gränskontroll; genomsnittlig kostnadsutveckling och produktivitet

2004 2005 2006 Antal kontroller1 _{4 978} _{3 535} _{3 981}

Kostnader, löpande pris (tkr) 7 810 4 710 5 332 Livsmedelsverkets prisindex 0,8760 0,9558 1,0000 Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 8 915 4 928 5 332 Kostnad per kontroll (kr) 1 790 1 390 1 340 Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 28,5 33,7

1_{I och med EUs utvidgning i maj 2004 minskade importen från länder utanför EU.}

Kontroll av övriga livsmedelsanläggningar ; genomsnittlig kostnadsutveckling och produktivitet

2004 2005 2006 Antal inspektioner1 _{1 8 3} _{1 9 4} _{2 2 0}

Kostnader, löpande pris (tkr)2 _{3 100} _{3 525} _{5 126}

Livsmedelsverkets prisindex 0,8760 0,9558 1,0000 Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 3 538 3 688 5 126 Kostnad per inspektion 19 340 19 010 23 300 Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 1,7 -17,0

1_{Produktivitets- och styckkostnadsutveckling har endast beräknats för inspektion av övriga}

livs-medelsanläggningar, dvs inte köttanläggningar. Orsaken till detta är att arbetssättet har föränd-rats så mycket inom köttkontrollen mellan 2004 och 2006 att något relevant mått inte är möjligt att beräkna. Se även not under tabell Antal besökta/inspekterade anläggningar ovan.

2_{Övergången till riskbaserad kontroll samt ny och utökad personal har inneburit större kostnader}

(22)

20 Säkra livsmedel Resultatredovisning 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

-Kontroll av rester av bekämp-ningsmedel i vegetabilier; kost-nad per prov (kr), fastprisbe-räknat med basår 2006

2004 2005 2006

Kontroll av främmande ämnen i animaliska livsmedel; kostnad per prov (kr), fastprisberäk-nat med basår 2006

3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 -2004 2005 2006

Dioxinkontroll; kostnad per prov (kr), fastprisberäknat med basår 2006 30 000 20 000 10 000 5 000 0 -2004 2005 2006

Kontroll av rester av bekämpningsmedel i vegetabilier; genomsnittlig kostnadsutveckling och produktivitet

2004 2005 2006

Antal prov 2 350 2 160 1 552

Antal överskridanden 1 0 3 1 0 3 7 0 Kostnader, löpande pris (tkr) 13 978 14 477 11 377 Livsmedelsverkets prisindex 0,8760 0,9558 1,0000 Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 15 956 15 146 11 377 Kostnad per prov (kr)1 _{6 790} _{7 010} _{7 330}

Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 -3,2 -7,4

1_{Antalet prov minskar. Detta medför att kostnaden per prov ökar, eftersom de fasta kostnaderna}

för t ex metodutveckling är relativt höga.

Dioxinkontroll; genomsnittlig kostnadsutveckling och produktivitet

2004 2005 2006

Antal prov 8 8 9 8 7 0

Antal överskridanden 2 0 1

Kostnader, löpande pris (tkr) 2 270 2 521 1 250 Livsmedelsverkets prisindex 0,8760 0,9558 1,0000 Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 2 591 2 638 1 250 Kostnad per prov (kr)1 _{29 440} _{26 910} _{17 860}

Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 9,4 64,8

1_{Kostnaderna för köpta analyser minskar kraftigt.}

Kontroll av främmande ämnen i animaliska livsmedel; genomsnittlig kostnadsutveckling och produktivitet

2004 2005 2006

Antal prov1 _{5 000} _{5 000} _{5 000}

Antal överskridanden 9 7 4

Kostnader, löpande pris (tkr) 12 829 11 788 13 530 Livsmedelsverkets prisindex 0,8760 0,9558 1,0000 Kostnader, fastprisberäknade (tkr) 14 644 12 333 13 530 Kostnad per prov (kr)2 _{2 930} _{2 470} _{2 710}

Produktivitetsutveckling (%, basår 2004) 0,0 18,7 8,2

1_{Exklusive ca 9 000 prov per år, som utförs av lokala laboratorier kopplade till slakterierna.} 2_{Ett omfattande arbete med att validera befintliga analysmetoder har slutförts under 2006.}

(23)

21

Resultatredovisning

(24)

22 Bra matvanor Resultatredovisning

Bra matvanor

Livsmedelsverkets roll i arbetet för bra matva-nor är att fungera som kunskapsbas i kostfrå-gor. En grund för arbetet är verkets databas för näringsinnehåll i livsmedel, vilken uppdateras kontinuerligt och som finns tillgänglig via ver-kets webbplats. En annan grund är nationella kostundersökningar som genomförs med regel-bundna intervall för olika konsumentgrupper.

Livsmedelsverket tar fram konsumtionsråd för olika konsumentgrupper, t ex gravida, am-mande, spädbarn, småbarn, skolbarn och äldre. Dessa råd kommuniceras framför allt via ver-kets webbplats och via trycksaker. Konsum-tionsråden bygger på de svenska näringsrekom-mendationerna. Ett viktigt verktyg för den en-skilda konsumenten är nyckelhålsmärkningen av livsmedel som stödjer goda matvanor. An-vändningen av nyckelhålet regleras i Livsme-delsverkets föreskrifter.

Verket arbetar mycket med att stödja dem som arbetar med mat och måltider på olika ni-våer i samhället i deras arbete för bra matva-nor. Detta sker genom kurser och konferenser, tidningen Vår Föda, broschyrer och upplys-ningstjänst. En ständig uppgift är att för besluts-fattare och massmedier belysa kostens betydelse för folkhälsan.

Mål:

Bra matvanor och god nutritionsstatus i hela befolkningen, särskilt hos barn och ungdomar

Livsmedelsverket bedömer att matvanorna i Sverige är en påtaglig riskfaktor för övervikt, fetma och flera folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Se även sidan 5.

Återrapportering:

Konsumtionsfrekvens (index) för ett urval av viktiga livsmedelsgrupper som speglar kostens kvalitet

Frågor om konsumtionsfrekvenser för vissa livs-medel som speglar kostens kvalitet (frukt, grön-saker, grovt bröd, fisk, pommes frites, korv, fet

ost, godis, kaffebröd, läsk och saft, typ av mat-fett på bröd) ställdes hösten 2005 och 2006 till ett urval av befolkningen i åldersintervallet 16–80 år. Resultaten visar att endast 1 av 10 följer rekommendationen 500 gram frukt och grönsaker om dagen. Endast 1 av 10 äter fisk som huvudrätt tre gånger per vecka, vilket rekommenderas. Andelen som äter grovt bröd varje dag (>3 skivor) är drygt 40 procent.

De tillfrågade i undersökningen äter chok-lad, godis och bakverk i genomsnitt ett par gånger i veckan. Läsk och saft dricker man i genomsnitt ett par gånger i veckan. Jämfört med 2005 finns en tendens till att läsk/saft kon-sumeras mer sällan. Omkring 3 av 10 uppgav daglig konsumtion av söta och feta livsmedel (godis, bakverk, snacks, söta drycker).

Män, framför allt lågutbildade män, äter mindre frukt och grönt och mer söta och feta livsmedel än vad kvinnor gör.

En sammanvägning av dessa frågor till ett preliminärt index som speglar kostens kvalitet (max 12) visar ett medelvärde på 6, något hög-re för kvinnor än för män. Skillnaden mellan 2005 och 2006 var liten.

Bidrag Avgifter Anslag

Bra matvanor; finansiering av kostnader (tkr)

25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -2004 2005 2006

(25)

23

Resultatredovisning Återrapportering:

En redovisning av vilka åtgärder som vid-tagits för att sprida kunskap om sambandet mellan mat, hälsa och miljö

Mat och hälsa

För att öka kommunikationen med personal inom kommun och landsting som arbetar med kost- och hälsofrågor har ett nyhetsbrev etable-rats och en föreläsningsturné genomförts. Under 2006 har åtta nyhetsbrev givits ut med länkar till nya texter på Livsmedelsverkets webbplats om bland annat fettrekommendationer, trans-fett, omega 3, amning, AD-droppar, barns mat-vanor, nyckelhålet, kostråd, ministerkonferens om fetma och om näringsförändringar i livsme-del. Nyhetsbrevet får ständigt nya prenumeran-ter och antalet är nu uppe i cirka 2 300.

Livsmedelsverket bjöd i oktober in personer som arbetar med kost- och hälsofrågor till en seminariedag i tre städer om aktuella frågor inom kostområdet. Cirka 500 personer deltog. Det var framför allt pedagogisk och kostperso-nal från förskolor och skolor, folkhälsoplanera-re och kostchefer inom kommun och landsting, personal från mödra-, barn- och primärvården som kom. Under dagen presenterades kostunder-sökningen på barn, livsmedelsdatabasen, de nya råden för maten i förskolan och skolan, fett och fettrekommendationer och vad som är på gång avseende bland annat salt, folsyra och nyckelhålet. Flera interaktiva övningar genom-fördes för att samla in deltagarnas synpunkter på Livsmedelsverkets pågående projekt och för att få en bild av inom vilka områden Livsme-delsverket kan bidra med ytterligare informa-tion och stöd. Enligt utvärderingarna var dagar-na mycket uppskattade och fyllde ett behov hos dem som arbetar regionalt och lokalt med att främja bra matvanor.

Mat och miljö

Informationen om ekologiska livsmedel på webbplatsen har omarbetats och förenklats. Här har aspekter som rör näring, bekämpnings-medel, hälsofarliga ämnen, tungmetaller och nitrat och nitrit sammanfattats i en artikel.

Livsmedelsverket har deltagit i att synliggö-ra miljöpåverkan genom arbetet med s k miljö-kvitton. Under dialogprojektet Framtida handel, lett av Naturvårdsverket, har myndigheter, handel och andra aktörer inom det ekologiska området arbetat fram miljökvitton som visar de positiva miljökonsekvenserna av att välja ekologiska livsmedel framför konventionellt producerade livsmedel. I ett miljökvitto för exempelvis ekologisk mjölk visar man mäng-den besparade bekämpningsmedel, det antal kor som behövs i ekologisk uppfödning och man påpekar att den biologiska mångfalden har haft möjlighet att öka.

Inom ramen för ett regeringsuppdrag har Livsmedelsverket belyst olika kriterier för an-vändning av tillsatser i livsmedel. Verket beto-nade bland annat vikten av att miljöaspekter vägs in i samband med godkännande av livs-medelstillsatser (rapport dnr 890/06).

Livsmedelsverket har från 2006 ålagts att ta ett sektorsansvar för miljön och verket bygger för närvarande upp kompetensen inom detta nya område. Bland annat har experter anlitats för att diskutera hur den totala energiåtgången under ett livsmedels hela livscykel beräknas och bedöms. Den första inrapporteringen av sektors-ansvaret till Miljömålsrådet och Jordbruksde-partementet ska ske senast den 28 februari 2007.

Bra matvanor 1 av 10 äter

rekom-menderade 500 g frukt och grönsaker om dagen och fisk som huvudrätt tre gånger per vecka. Drygt 40 procent äter grovt bröd var-je dag (>3 skivor).

(26)

24 Bra matvanor Resultatredovisning Återrapportering:

En redovisning av insatser som vidtagits för att öka barns och ungdomars kunskaper om god och säker mat så att de kan göra med-vetna val

Livsmedelsverket har under 2006 arbetat med ett regeringsuppdrag att ta fram nya råd om maten i förskoleverksamheten och i skolan. Ar-betet har skett i samråd med företrädare för en rad andra myndigheter och organisationer. Syn-punkter på förslag till råd har inhämtats vid fle-ra seminarier för personal inom förskola, skola och folkhälsa, där deltagarna har fått lämna skriftliga och muntliga synpunkter. De nya rå-den kommer att bestå av ett målgruppsindelat material, där syftet är att ge råd om hur de oli-ka målgrupperna oli-kan arbeta med att främja bra matvanor. Råden för skolan innefattar även förskoleklassen, fritidshemmen och gymnasie-skolan. Råden omfattar maten under hela skol-dagen. Förutom vägledning om hälsosam mat tar råden upp den nya livsmedelslagstiftningen. De riktar sig till både politiker, kommuntjänste-män, verksamhetsledning, kostchefer och mot-svarande, kökspersonal, lärare och annan skol-personal, barn- och skolhälsovården, föräldrar och elever. Råden överlämnas till regeringen den 1 februari 2007.

Återrapportering:

En redovisning av utvecklingen och använd-ningen av nyckelhålsmärkning av livsmedel 2005 kom nya regler för nyckelhålsmärkt mat, där Livsmedelsverket förutom på fett och fiber-innehåll även ställer krav på låg socker- och salthalt. Under en övergångsperiod till och med den 30 november 2006 har även de gamla reg-lerna gällt. Några enstaka livsmedelsgrupper har längre övergångstider.

Enligt de nya reglerna får även frukt, grön-saker, fisk och kött märkas. Detaljhandeln har satsat på att märka sortimentet av frukt och grönt i framför allt direktreklam till konsument. Såväl fisk- som köttproducenter märker ofta si-na varor med nyckelhålet.

Den nya märkningen har tagits emot mycket väl av livsmedelsbranschen. Enligt branschens egna undersökningar känner mer än 95 procent av konsumenterna igen och använder symbolen vid val av livsmedel.

I december 2006 presenterades rapporten ”Förslag till framtidens nyckelhålsmärkning i storhushåll – certifieringssystem och nya krite-rier”. De nya kriterier som finns i rapporten ska kunna användas i ett pilotprojekt under 2007. Livsmedelsverket siktar på att en ny certifie-ringsorganisation ska vara etablerad vid års-skiftet 2007/2008 och har under året påbörjat en utredning om hur organisationen ska se ut.

Informationen på verkets webbplats har gjorts om för att bli mer lättläst.

Livsmedelsverket arbetar med en vägledning till föreskrifterna om nyckelhålsmärkning. Väg-ledningen kommer att bli färdig under januari 2007.

Återrapportering:

En redovisning av övriga viktigare insatser som gjorts inom verksamhetsgrenen

Tillgång till aktuella och kvalitetssäkrade data om näringsinnehållet i livsmedel är centralt för många verksamheter inom nutritions- och livs-medelsområdet, t ex inom forskning om sam-bandet mellan sjukdomar och matvanor, inom kostrådgivning, märkning av livsmedel, pro-duktutveckling, växtförädling och internatio-nellt samarbete.

För att uppdatera livsmedelsdata genomför Livsmedelsverket årligen analyser av livsmedel.

Enligt de nya reglerna får även frukt, grönsaker, fisk och kött märkas med nyckelhålet.