Malmö Högskola
SÄL – Särskild lärarutbildning
Examensarbete
15 poängÅtta karaktärsämneslärares upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö
Eight vocational teachers´ experiences of their psychosocial working environment
Jeanette Svensson-Ek
Lars Fornander
AOU 90 hp Examinator: Nils Andersson
Abstract
This research project deals with how teachers in a Swedish upper secondary school, who are both mentors in a whole class and teachers at vocational educations, experience their psychosocial working environment.
We are interested in how the teachers feel about the social relationships, in form of support, at their work, how they handle both expectations and demands from students, the students’ parents, colleagues and their own school management. We are also interested in what the teachers think of their possibility to influence their own work within the organization. We used a qualitative method and interviewed eight teachers at their place of work.
The findings showed that the teachers get on well at their work and their tasks. But the survey also showed that they face changed and increasing demands and expectations which they feel arduous.
The teachers experience that they can’t fulfill all these demands even though they would like to be able to. They have to prioritize between their tasks and even set their limits.
They also see the social support from their colleagues as crucial for their own well-being. It appeared that the teachers are getting on well at their work even though they experience that they don´t get enough appreciation from higher authority (their school management).
Key words: vocational education teachers who also work as mentors in a whole class, working conditions, expectations, demands, control, social support,
Sammanfattning
Denna undersökning handlar om hur karaktärsämneslärare, som också är mentorer för en hel klass, det vill säga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen på gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö.
Vi är intresserade av hur dessa lärare upplever de sociala förhållandena på arbetet i form av stöd, hur de hanterar både förväntningar och krav från elever, elevernas vårdnadshavare, kolleger och från skolledningen.
Vi är också intresserade av vad dessa lärare tycker om möjligheterna att påverka sitt arbete i organisationen. Vi använde en kvalitativ metod och intervjuade åtta karaktärsämneslärare, som även är klassmentorer, på sina arbetsplatser.
Vi kom i vår undersökning fram till att lärarna trivs bra på sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det är också gemensamt för de intervjuade att de
upplever en allt ökande mängd arbetsuppgifter och att detta upplevs påfrestande. Lärarna upplever att de inte kan tillmötesgå alla dessa krav och förväntningar, även om de skulle vilja det. De måste prioritera bland arbetsuppgifterna och de måste även sätta gränser.
De ser också det sociala stödet från kollegerna som viktigt för sitt välmående. Det framgick att lärarna trivs bra på arbetet även om de upplever att de inte får tillräckligt stöd och uppskattning från skolledningen.
Nyckelord: karaktärsämneslärare inom yrkesförberedande program,
klassmentorer, arbetsförhållanden, förväntningar, krav, kontroll, socialt stöd, stöd.
Innehållsförteckning
INLEDNING ______________________________________________________________ 5 BAKGRUND ______________________________________________________________ 7
ARBETSMILJÖLAGEN_____________________________________________________________________ 7
ARBETSMILJÖOMRÅDET __________________________________________________________________ 7
HISTORISKA FÖRHÅLLANDEN SOM PÅVERKAT ARBETSMILJÖN I SVERIGE_____________________________ 9
SKYDDSLAGARNAS FRAMVÄXT____________________________________________________________ 10
DEFINITION AV PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ__________________________________________________ 11 PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ I SKOLAN______________________________________________________ 14
GYMNASIESKOLAN I FÖRÄNDRING _________________________________________________________ 15
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR _______________________________________ 19
SYFTE_______________________________________________________________________________ 19
FRÅGESTÄLLNINGAR____________________________________________________________________ 19
AVGRÄNSNINGAR______________________________________________________________________ 19
LITTERATURGENOMGÅNG______________________________________________ 21
FÖRÄNDRINGAR I ARBETSUPPGIFTER, DIDAKTIK OCH UNDERVISNING_______________________________ 21 TIDEN_______________________________________________________________________________ 22
TIDSPRESS SOM OHÄLSOFAKTOR___________________________________________________________ 23
STÖDET______________________________________________________________________________ 24
KRAV, KONTROLL , SOCIALT STÖD_________________________________________________________ 25
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER _______________________________________ 26
THEORELLS TEORI OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ____________________________________________ 26 LENNERLÖFS TEORI OM MODELLER OCH PROCESSER I DEN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖN ______________ 27
HARGREAVES TEORI OM TIDS- OCH RUMSKOMPRIMERING _______________________________________ 28
METOD _________________________________________________________________ 30
METODVAL___________________________________________________________________________ 30
URVAL ______________________________________________________________________________ 32
INTERVJUN – FÖRFARANDET______________________________________________________________ 34
STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET_____________________________________________________________ 36
RELIABILITET OCH VALIDITET_____________________________________________________________ 37
ETISKA ÖVERVÄGANDEN_________________________________________________________________ 38
RESULTAT ______________________________________________________________ 40
LÄRARNAS SYN PÅ SIN PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ___________________________________________ 40
UPPLEVELSE AV KRAV __________________________________________________________________ 41 UPPLEVELSE AV KONTROLL ______________________________________________________________ 43 UPPLEVELSE AV STÖD___________________________________________________________________ 47 TOLKNING______________________________________________________________ 52 DISKUSSION ____________________________________________________________ 57 REFERENSER ___________________________________________________________ 67 BILAGA 1 _______________________________________________________________ 69
Inledning
Att uppmärksamma den psykosociala arbetsmiljön innebär bland annat att uppmärksamma de psykiska kraven, kontrollen, välbefinnandet och andan på arbetsplatser. Tycker vi om att gå till vårt arbete och känner vi möjligheter att utvecklas där är det ett tecken på en del i en god psykosocial arbetsmiljö. Stenåldersmänniskan hade nytta av de extra krafter som kunde mobiliseras i en överlevnadssituation. Dessa primitiva reaktioner finns fortfarande inbyggda i den moderna människan, trots att vi idag inte hotas av de faror som fanns då, det vill säga vilda djur eller svält. I dag består påfrestningarna i stället bland annat av ständig tidsbrist, höga krav från arbetsgivare, där vi inte kan påverka vår situation och arbetstakt. Det är i dag svårt för urgamla kroppsmekanismer att klara detta moderna arbetsliv.
Vi är också i många situationer beroende av våra relationer till andra människor på arbetet. Vi utvecklas genom kontakten med andra och att vara till exempel lärare innebär kontakt med människor vi arbetar både för och med. Att vara lärare är också ett socialt inriktat yrke som innebär att vi är i behov av andra människor för att klara yrket. Frågor som gäller stöd från arbetsgivaren, samarbete och relationer inom personalgruppen och i elevgrupper är också en del av arbetsglädjen.
Under vår tid på lärarutbildningen (90 poäng), har stort utrymme av
kursinnehållet handlat om lärarens skyldigheter, ansvar och hur denne skall gå tillväga pedagogiskt, didaktiskt och metodiskt för att skapa ett meningsfullt utbildningsinnehåll för eleven under skoltiden och för framtiden utanför skolan. Detta är ändå bara en del av de krav som ställs på lärarens kognitiva och
Som arbetande lärare i karaktärsämnen har vi insyn i alla de arbetsuppgifter och krav en karaktärsämneslärare inom ett yrkesförberedande program har. Kraven kommer dels utav uppgifter som att planera ett otal kurser som finns i det aktuella programmet, planera och genomföra lektioner, administrativt arbete, möten samt oftast att vara mentor för en hel klass. Genom det sistnämnda tillkommer föräldrakontakter, individuella elevsamtal, utvecklingssamtal, att planera och hålla varje elevs individuella studieplan under uppsikt samt att kontinuerligt utvärdera denna. Dessutom läggs det till uppgifter/krav som cheferna för varje lokal enhet tillägnar dessa lärare, för att nämna ett flertal exempel.
I alla dessa arbetsuppgifter finns den psykosociala arbetsmiljön hos varje enskild lärare som arbetar i dessa yrkesförberedande program. Hur hanterar man som karaktärsämneslärare, då man samtidigt är klassmentor alla dessa krav? Vi önskar i vårt examensarbete på 15 poäng, inrikta oss på denna specifika yrkesgrupps arbetsmiljö och för att begränsa oss har vi valt att välja den psykosociala delen i form av krav, kontroll och stöd.
Enligt Lärarförbundet som är det största fackliga förbundet för denna
yrkeskategori, har ingen tidigare undersökning gjorts från deras sida när det gäller denna specifika yrkesgrupps psykosociala arbetsmiljö. (Lindberg 2007) Detta gör frågeställningarna särskilt intressant för oss att undersöka.
Bakgrund
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen är en lag med syftet att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Den innefattar också en strävan att uppnå en god arbetsmiljö. Vi anser att lagen är tydlig i att psykiska och sociala faktorer ska beaktas i betydelsen att arbetsförhållandena ska anpassas till människor för att undvika överbelastning fysiskt och psykiskt , samt isolering och enformighet.
Lagens mål är att arbetet ska vara en berikande och meningsfull del i en människas tillvaro. Trivsel och välbefinnande är två viktiga delar på
arbetsplatsen. Att vara självständig och få känna ansvar kan spela en viktig roll i människans tillfredsställelse. Samtidigt ska den anställde ha en möjlighet att kunna medverka i utformningen av sin egen arbetssituation. (Arbetsmiljöverket 2005)
Arbetsmiljöområdet
Arbetsmiljöområdet är omfattande. I jämförelsen av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, så är det lättare att i den fysiska arbetsmiljödelen synliggöra problem som kan medföra säkerhetsrisker för kroppslig hälsa. Till skillnad från den fysiska är den psykosociala arbetsmiljön inte lika lätt att mäta i direkta tal, med detta menar vi att det ur det psykosociala perspektivet är det mer komplicerat att se orsakerna till de problem som kan uppträda. Vi kan tala om utmattningssyndrom eller utbrändhet som ett tydligt märkbart tillstånd, men det är inte lika lätt att se orsakerna.
Enligt Nationalencyklopedin så beskrivs begreppet arbetsmiljö som samspelet mellan olika faktorer på en arbetsplats. Fokus låg länge på ett skydd mot de
risker för liv och hälsa som förekom inom olika arbeten. 1977 utvidgades målsättningen med att arbetsmiljön ska anpassas till människans egenskaper både fysiskt och psykiskt. Miljön ska vara hälsomässigt säker och
tillfredsställande med tanke på sociala och tekniska förändringar.
Enligt AML 2 kap 1§, så handlar arbetsmiljön om förutsättningar, medinflytande och påverkan.
Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället/…/ Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt
avseende/…/Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.
Zanderin (2005) delar in arbetsmiljöområdet och dess problem i fysiska,
psykosociala, medicinska, samt organisations- och ledningsfrågor. Det är många olika faktorer som spelar in i hur människans arbetsmiljö påverkas både i och utanför arbetet. Därför ser han denna uppdelning som viktiga områden inom arbetsmiljödefinitionen. Han tittar på de fem områdena utefter en samhällsnivå, en organisationsnivå, samt en grupp- och individnivå. (ibid.)
Fysiska frågor handlar om ljud, ljus, luft och teknik. Medicinska frågor inbegriper kemiska ämnen och deras påverkan på kroppens organ, samt arbetsställningar. Organisations- och ledningsfrågor innefattar områden som ekonomi, produktion och kvalitet medan den psykosociala arbetsmiljön handlar om människans psykiska och sociala mående i arbetslivet. (ibid.)
Detta är en kortfattad beskrivning av arbetsmiljöbegreppet och en urskillning av de olika problemområden som finns under detta begrepp. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss på den psykosociala delen av arbetsmiljön.
Historiska förhållanden som påverkat arbetsmiljön i Sverige
Theorell (2003) beskriver fyra historiska samhällsförändringar som har påverkat den mänskliga psykosociala miljön.
• Under forntiden övergick jägarsamhället, med nomader till jordbrukssamhällen.
• Under medeltiden var maktfördelningen tydlig i form av feodalism och träldom.
• Från 1800-talet kom industrisamhället där monotont arbete blev följden. Möjligheten att få en överblick från produktens början till slutresultat gick om intet. Maktfördelningen förändrades i arbetslivet.
• Under andra halvan av 1900-talet växte globaliseringen fram i takt med informationsteknologisk utveckling. Arbetslivets förhållanden för-ändrades på så sätt att konkurrensen blev global och förändringar i
näringsliv, samhällsliv och arbetsliv går mycket snabbt. Framtiden är inte längre förutsägbar på det sätt som funnits i tidigare samhällssystem.
Gränsen mellan arbetsliv och fritid är inte längre tydlig. Människan måste vara mer eller mindre tillgängliga och den mängd information som
strömmar in är större än någonsin tidigare i historien.
Anpassning till nya förhållanden är nyckelord. Människan har reagerat på olika sätt i olika arbetssystem.
Psykiatrikern H. J. Freudenberger observerade att en del personal som arbetade med särskilt svåra fall av patienter blev utmattade. Han kallade detta tillstånd för
utbrändhet och observationerna publicerades 1975. Därifrån kommer begreppet.
Skyddslagarnas framväxt
Den första lagen om arbetarskydd kom i slutet av 1880-talet och den var den första milstolpen i ett antal skyddslagar i den svenska arbetslagsstiftningen. 1888 kom den första regleringen av arbetarskyddet i den så kallade
yrkesfarelagen. I lagen kom nya tjänster i form av yrkesinspektörer vars uppdrag blev att kontrollera att lagen följdes.
1912 utvidgades lagen om arbetarskydd och den kom att ersätta den tidigare yrkesfarelagen.
1949 bildades arbetarskyddsstyrelsen med en ny arbetarskyddslag. (Zanderin et al. 1997).
Arbetsmiljön var stor i den allmänna debatten i slutet av 1960-talet och under hela 1970-talet. Ett stort krav från arbetarhåll var en bättre arbetsmiljö. Enligt Gullberg och Rundqvist (2004) tillsattes en statlig arbetsmiljöutredning
(S 1970:35) för att möta dessa krav 1970. Uppdraget var att arbeta fram förslag om hur arbetarskyddslagstiftningen och de offentliga arbetarskyddsorganen skulle kunna bli en avgränsning för och framhäva en bättre arbetsmiljö.
Arbetsmiljöutredningen kom att lägga fram ett slutbetänkande 1976 (SOU 1976:1) som blev en ny arbetsmiljölag 1978 (SFS 1977:1160) Lagens ändamål blev att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet men också att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Enligt Zanderin et al. (1997) kom också de psykosociala
2002 kom några lagändringar i AML enligt regeringens proposition till
riksdagen för att anpassa arbetstagarnas säkerhet och arbetshälsa i arbetet utefter EEG:s direktiv (Prop. 2001/02:145).
Definition av psykosocial arbetsmiljö
Erik Homburger Erikson (1902-1994), professor och psykoanalytiker på Harvard, ska enligt Zanderin (2005) ha varit den som gjort begreppet
psykosocial känt. Detta gjorde han för att vända fokus från Freuds sexuella och
biologiska faktorer som det centrala i utvecklingspsykologin. Erikson menade istället att det sociala samspelet mellan barnet och dess föräldrar var ännu viktigare i människans psykiska utveckling. Barnets upplevelser i detta sociala samspel, spelade enligt Erikson en betydande roll för den växande människan (ibid.).
Relationerna och samspelet mellan människor på arbetsplatsen och i verk-samheten är viktiga faktorer för gemenskap, stöd och uppskattning. Men det handlar också om arbetsorganisation, relationer, trivsel och värderingar.
Att förklara begreppet psykosocial arbetsmiljö är omfattande i sig. I detta arbete är det den miljö på arbetsplatsen som avser psykiska upplevelser och reaktioner i tre begränsade områden, krav, kontroll och stöd. Det handlar i stora drag om interaktioner mellan människor på arbetsplatsen. Ur de litteraturundersökningar vi gjort, framgår det att en stor del av den psykosociala arbetsmiljön handlar om att varje arbetstagare ska kunna känna tillfredsställelse över sina arbetsuppgifter, ha god arbetsgemenskap och känna stöd. Det är också viktigt att uppleva att arbetstagaren kan vara med och påverka. Arbetsmiljöverket (2001) redovisar det såsom, egenkontroll, relationer, socialt stöd och medinflytande.
Trots att begreppet psykosocial arbetsmiljö förklaras i litteratur och forskning, så finns inte begreppet beskrivet i Nationalencyklopedin, NE, utan det som närmast beskrivs i detta uppslagsverk är begreppet psykisk arbetsmiljö. Den syftar främst på organisatoriska och sociala omständigheter på arbetsplatsen. Enligt NE innefattar detta område arbetsorganisation, variation i arbetet, arbetsuppgifternas innehåll, ledning, lönesystem, professionell utveckling, kontakter mellan arbetsgivare och anställda samt mellan arbetskamrater. En viktig faktor är också enligt NE de anställdas möjligheter att påverka den egna arbetssituationen.
Lennerlöf (1991) anser att den goda psykosociala arbetsmiljön bland annat uppnås genom påverkan av sin egen arbetssituation, arbetstakten, arbetsmetoder och en arbetsbelastning som upplevs lagom. En viktig del är också ett gott arbetsledningsklimat liksom den sociala gemenskapen med kontakt, hjälp och stöd.
I Karasek och Theorell (1990), Lennerlöf (1991) och Theorell (2003), beskrivs en modell om krav och kontroll som Roger Karasek är upphovsman till.
Bakgrunden ligger i forskningsresultat, bland annat i USA, men är även baserade på svenska data. Modellen innehåller tre faktorer. Först kraven som innefattar oförenliga fordringar och rollmotsättningar. Den andra faktorn är kontrollen som innefattar frihet, stimulans och utveckling, genom variation, lärande och möjligheten att fatta egna beslut. Slutligen är den tredje faktorn det sociala stödet, en tilläggsfaktor, som innefattar praktiskt och känslomässigt stöd med hjälp från två håll, ledning och arbetskamrater. Modellen visar en bild av hur påfrestande olika arbetssituationer kan upplevas. Den pekar på fyra olika typer av arbetsupplevelse som kombinationer av krav och handlingsutrymme. I det psykosociala miljöarbetet på arbetsplatser, som är en samverkan mellan kraven och friheten att kontrollera och påverka. Är kraven för höga, kontrollen och det
sociala stödet för litet infinner sig risk för ohälsa, medan ett läge som ter sig tvärtemot ger en god psykosocial hälsa.
1. Kraven är inte extremt höga och förutsättningarna att kontrollera och påverka arbetet och situationen är hög vilket resulterar i jobb med låg
anspänning.
2. Arbetet har fortfarande höga krav men arbetstagaren har möjlighet att kontrollera och påverka i arbetssituationen. Detta ger aktiva jobb.
3. När kraven är låga i arbetet samtidigt som arbetstagaren inte kan
kontrollera och påverka i arbetssituationen blir resultatet passiva jobb.
4. Om arbetet har för höga krav samtidigt som arbetstagaren inte kan
kontrollera eller påverka i arbetssituationen, blir resultatet jobb med hög
anspänning.
Krav, kontroll och stöd, även innefattande socialt stöd är tre faktorer som
studeras i stor mängd i arbetsmiljöundersökningar. Hälsorisker på arbetsplatsen sägs i forskningen vara höga krav tillsammans med låg grad av kontroll och/eller bristande socialt stöd.
Stödet
är enligt Karasek och Theorell (1990) viktigt som ett komplement till modellen. Stödet innefattar relationer och stödjande mellanmedarbetare och mellan medarbetare och överordnade. Assistans och extra resurser vid ökad arbetsbörda samt extraresurser och extra hjälp i vissa situationer ökar också upplevelser av stödet.
I Holmer & Simonson (2006) beskrivs fem huvudfaktorer av Karasek (1979) och Rubenowitz (1984) som viktiga komponenter i psykosocial arbetsmiljö. Dessa slutsatser beskrivs som särskilt betydelsefulla:
1. Egenkontroll i arbetet, vilket medför att människan kan styra sitt sätt att arbeta och sin arbetstakt.
2. Stimulansen, det vill säga att i arbetet kan arbetstagaren använda hela sin förmåga och de kunskaper denne har. Det är också mycket betydelsefullt att denne kan vara med och påverka.
3. En optimal arbetsbelastning. Arbetsbelastningen skall upplevas ”överkomlig” både fysiskt och psykiskt.
4. Att leva i ett positivt arbetsklimat. Med detta menas att ha ett gott samarbete med alla oavsett vilken yrkesposition/titel man har. 5. Den goda arbetsgemenskapen som innefattar hur man trivs och den
kontakt man har med arbetskamraterna.
Ovan nämnda litterära beskrivningar ger en bra bild av den del av den psykosociala arbetsmiljön som vi vill undersöka.
Psykosocial arbetsmiljö i skolan
Flertalet arbetsmiljöundersökningar har genomförts i stora grupper och det kan i dessa utläsas att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är betydande.
Undersökningar som pekar på detta är Arbetsmiljöverket och statistiska centralbyrån 2001:2, Negativ stress och ohälsa samt Arbetsmiljön 2003 (Arbetsmiljöverket och statistiska centralbyrån 2001). Här går det att utläsa följande. Frågeställningarna utgår i en jämförelse från 1999:
Gymnasielärarna anser att arbetsbelastningen är stor
Stödet från arbetsledningen har minskat och brister i fråga om vägledning. Konflikter med andra personer har ökat.
Möjligheten till inflytande på arbetsplatsen är begränsade.
Lärarna lämnas utan hjälp att prioritera.
Sömnproblemen är stora bland lärarna, så stora att problemet är störst i just denna yrkesgrupp.
Lärarna upplever det svårt att ha kritiska synpunkter på arbetsmiljö-förhållandena.
Fyra av fem kvinnliga gymnasielärare ser det svårt att mentalt släppa arbetet på fritiden.
Samtidigt som arbetsmiljön är krävande anser dock gymnasielärarna att de har en meningsfull sysselsättning. Möjligheten till självförverkligande, att utvecklas i yrket och att lära sig nytt, upplevs stor.
Gymnasieskolan i förändring
Under 1990-talet förändrades den svenska skolan. I förändringen ligger en övergång från regelstyrning till mål- och resultatstyrning. Från att ha varit ett regelstyrt system med relativa betyg och en annan syn på elevernas utbildning, arbetades det i början av 1990-talet fram ett nytt utbildningssystem. Detta skulle anpassa till det föränderliga samhället, både på ett nationellt och på ett
världsomspännande plan. Den största förändringen var kommunaliseringen av skolan (Månsson 2004).
Verksamheten decentraliserades. Staten och kommunen kom att dela det övergripande ansvaret i det nya resultatstyrningssystemet. Statens uppgift blev att formulera de mål som skolan ska ha och granska hur målen har uppnåtts, medan kommunen fick utrymmet att välja vägar och medel för att nå de av staten satta målen. Kommunerna övertog också huvudmannaskapet för bland annat lärarna. Dåvarande skolminister Göran Persson poängterade att ett samlat kommunalt driftansvar skulle underlätta övergången från regelstyrning till målstyrning i den nya gymnasieskolan och att skolpersonalen skulle få större möjligheter att påverka sin arbetssituation (Prop. 1989/90:41). Följden blev att skolans pedagogiska personal har fått uppgiften att formulera och arbeta efter
egna uppsatta pedagogiska kunskapsmål, samt att ta del i utvecklandet av skolans verksamhet även när det gäller elevernas sociala, psykosociala och emotionella utveckling, (jfr Månsson
2004).
Med utvärderingar och resultatuppföljningar i det nya styrsystemet följde ständiga förändringar i skolan för att komma närmare satta mål.
Skolledarna fick en ny roll d.v.s. arbetsgivarens. Makten blev mindre då ansvaret för de pedagogiska, metodiska och didaktiska målen, delegerades till behandling hos enskilda lärare eller i så kallade lärarlag, arbetslag (Persson & Stavreski 2004). Detta har resulterat i att den regelstyrning och de direktiv som förr utgick från skolledningen nu hänvisar lärarna till kollegiala samtal för att reda ut problem och dilemman. Enligt Persson och Stavreski (2004) anser
flertalet lärare i en intervjugrupp av lärare från Landskrona kommun att en av de större förändringar som kom var arbetslagen och att detta är en stor pedagogisk förändring. Lärarna i undersökningen anser att arbetslaget fungerar som ett stöd, men att det också är belagt med ett större ansvar. Nämnda lärare menar att
arbetsbelastningen ökar då allt fler frågor delegeras till arbetslag. (ibid.)
Med den nya arbetsorganisationen följde en indelning i årsarbetstid i stället för tidigare veckoarbetstid. I dag är årsarbetstiden i genomsnitt 1767 timmar varav reglerad arbetstid 1360 timmar, uppdelat på 194 dagar per år. I den finns
arbetslagsarbete som resulterat i fler möten och mindre individuellt arbete. Detta innebär i dag att lärarnas undervisningsfria arbetstid är mera arbetsplatsbunden än i tidigare arbetstidsavtal.
Gymnasieskolan kom att bli obligatorisk i praktiken, även om den inte är det teoretiskt. En stor del berodde på ungdomsarbetslösheten. Detta gav fler elever till gymnasieskolan än tidigare, vilket resulterade i att alla elever inte är lika
motiverade och att kunskaperna ligger på olika nivåer (Månsson 2004).
Konsekvenserna blev, större krav på lärarnas pedagogiska kompetens. Kraven på den ökade pedagogiska kompetensen innefattar också att få så många elever som möjligt att uppnå de mål som styrdokumenten ställer.
I den nya gymnasieskolan går allt fler elever i behov av stöd med sina kamrater och undervisningen ska individanpassas. Kraven är också större att möta elever med svårigheter utanför undervisningstiden (Månsson 2004.)
Lärarförbundet gjorde år 2001 en stor undersökning bland 50 000 medlemmar, där det i resultatet framgick att neddragningar gjorts bland personal som var viktiga för dessa elever, såsom, specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor och psykologer (Lärarförbundet 2002).
Ny läroplan, Läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, infördes som styrdokument från och med 1994. Nya nationella programmål kom samtidigt. Gymnasiala kursplaner infördes två gånger, år 1994 och år 2000. Styrdokument som gymnasieförordningen, medförde förändringar (jfr Richardson 2004). Med de nya styrdokumenten har extra arbetsuppgifter såsom, utvecklingssamtal och åtgärdsprogram följt.
Ytterligare faktorer som påverkat är skolans roll och ansikte utåt. Sedan 1994 har kunskap setts som en vara i samhället och skolan som tidigare setts som en institution blev nu en organisation med konkurrenskraft och har därigenom genomgått en företagisering, med marknadsföring, profileringar och PR som följd. Det framkommer i medlemsdiskussionen 2001 synpunkter på detta.
Lärarförbundet bör kraftfullt agera mot ”ekonomiseringen” av skolan – språkbruk som ”kunder”, ”produktion” etc. skall bort ur alla dokument och kvalitetsmätningar. Skolan är ingen fabrik!(Lärarförbundet 2002, sid 19).
Nya läraravtal 1996, där rektorerna sätter individuella löner infördes (Collberg och Viggósson 2004). Denna lönesättning har givit en ökad konkurrens, även mellan arbetskamrater på arbetsplatsen.
Som tidigare nämnts har vi som gjort detta arbete upptäckt att det gjorts ett flertal undersökningar om gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö generellt. Däremot har vi inte kunnat finna undersökningar hos gruppen karaktärsämnes-lärare som även är klassföreståndare/mentorer inom de yrkesförberedande programmen när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Vi tog också kontakt med lärarförbundet som bekräftade att de inte gjort någon undersökning inom området som begränsar sig till denna yrkesgrupp. Som lärare och klassmentorer1 inom karaktärsämnen på yrkesförberedande programm är vi intresserade av hur denna, det vill säga vår, specifika arbetsgrupp upplever sin psykosociala
arbetsmiljö.
1 Ett mentorskap är uppbyggt mellan två personer. Varken mer eller mindre. Att vara mentor innebär att vara vägledare och en diskussionspartner utan att för den delen vara styrande och bestämmande över eleverna, eller adepterna som de vanligtvis bestäms i näringslivet. Det handlar om ett möte på lika villkor där man utbyter tankar och reflektioner.
Att vara klassmentor betyder således inte detsamma som att vara klassföreståndare. En klassmentorns uppgift är att individuellt arbeta tillsammans med varje elev i en klass.
Syfte och frågeställningar
Syfte
För framtiden önskar vi genom en kvalitativ studie undersöka hur åtta
karaktärsämneslärare som även är klassmentorer inom de yrkesförberedande nationella programmen, upplever sin psykosociala arbetsmiljö, i begränsningen krav, kontroll och stöd. Detta önskar vi göra för att undersöka om det behövs framtida forskning inom detta område och denna yrkesgrupp.
Frågeställningar
• Hur upplever, karaktärsämneslärarna som också är klassmentorer inom de yrkesförberedande nationella programmen arbetsuppgifternas omfattning, krav och förväntningar från styrdokument, rektorer/enhetschefer, elever och vårdnadshavare?
• Hur upplever de möjligheten att påverka i sitt arbete och i verksamheten? • Hur uppfattar denna kategori lärare stödet, även innefattande det sociala
stödet, på arbetsplatsen?
Avgränsningar
Vi har inriktat oss på hur den specifika yrkesgruppen, karaktärsämneslärare och som också är klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen, upplever sin arbetsmiljö. För att begränsa oss har vi valt att välja den
psykosociala delen i form av krav, kontroll och stöd.
Att undersöka faktorer såsom stress och fysisk arbetsmiljö skulle göra arbetet alltför omfattande. Detta berör vi endast mycket ytligt då det ingår i
Vi har valt att intervjua lärare inom ovan nämnda kategori i vårt närområde vilket inneburit att vi vänt oss till mindre kommunala skolor i medelstora kommuner.
Vi är väl medvetna om att omständigheter i storstadsområden och på stora skolor liksom inom friskolor kan ge förhållandevis andra resultat. Samtliga respondenter är behöriga karaktärsämneslärare. Vi motiverar detta med att dessa fått en likvärdig skolning i läraryrket samt skaffat sig jämförbar yrkeserfarenhet från skolvärlden.
På grund av det begränsade antalet respondenter finns inte alla nationella program representerade. Detta ser vi inte som någon nackdel eftersom arbetsmetoderna inom karaktärsområdena inte skiljer sig åt något nämnvärt.
Litteraturgenomgång
Undersökningar har genomförts och teorier har beskrivits för att ge en bild av orsaker och faktorer som påverkar individens hälsa. I det här fallet vill vi peka på delar av de teorier som finns och delar av de undersökningar som gjorts angående arbetslivets psykosociala miljö.
Förändringar i arbetsuppgifter, didaktik och undervisning
Måhl (1998) skriver om garanterad undervisningstid. Eleven har rätt till ett visst antal timmar i undervisning per år som garanterar dem tid för att utvecklas
kunskapsmässigt. På gymnasiet gäller då att varje specifik kurs har ett garanterat antal undervisningstimmar. Detta signalerar att en kurs timmar inte får
underskridas. Studiedagar, friluftsdagar och avslutningsdagar är dagar som läggs utanför den garanterade undervisningstimmar (ibid.).
Våren 1996 slöts ett avtal mellan kommunförbundet och lärarnas fackliga organisationer. I detta fick lärarna ändrade arbetstider. Måhl menar att lärarnas undervisningstid förändrades från att regleras veckovis till en nettoundervisning per år. ”En lärare ska planera, genomföra och efterarbeta ett visst antal
lektioner under ett läsår.”/…/ ”Nu kan en lärare åläggas att återläsa lektioner”. (Måhl 1998, sid 57).
Utanför undervisningen finns fler arbetsuppgifter för lärare (Måhl 1998). Det handlar om utvecklingssamtal, andra kontakter med elev och hem, åtgärds-program, administrativa uppgifter, planeringar, egen fortbildning, möten med mera. Det går att värdera dessa uppgifter tidsmässigt. Skolan har alltså inte bara den rena undervisningen på sitt ansvar (ibid.).
Det Måhl (1998) tar upp är de tre huvuduppgifter skolan har när det gäller
eleverna. Dessa tre frågor handlar om omsorgen om eleverna, att fostra eleverna och att ge eleverna kunskapsutveckling. I dag koncentreras mycket på inlärning. Måhl menar att föräldrarna i dag koncentrerar sig på sina barns inlärning då det så kallade kunskapssamhället i högre grad kräver kunnande, flexibilitet med tanke på att lära nytt och att kunna förändra i sitt kunnande. Föräldrarna känner möjligen också att de inte räcker till i den förändringstakt som finns speciellt inom teknik och produktion. Föräldrarnas förväntningar på skolan som utlärare är i dag större än i början och mitten av 1900-talet, då omsorgen var viktigare (ibid.).
Tiden
Hargreaves (1998) beskriver lärarrollen i det postmoderna samhället. Läraryrket har förändrats och kommer att förändras i takt med det föränderliga samhället. Han menar att skolan har förändrats under de senaste årtiondena.
Organisationen har kommit att bli mer omfattande och förändringstakten har ökat. Planering och organisering i skolans inre arbete har utvidgats. Det handlar om mer än bara undervisningsarbetet och de egna eleverna i dagens
läraruppdrag. I dag ska lärarna vara med och arbeta fram hela skolans verksamhet. Detta är exempel på hur lärares arbete utökats, och blivit intensivare också i förhållande till arbetstiden.
Hargreaves (1998) tar också upp att samarbete och dess planering av en del lärare ses som ett tidsödande arbete. Vad han pekar på är att samarbete och kollegialitet ingår som en grund i den nya gymnasieskolan, så finns det kritiska röster. ”Kritiken har framförallt gällt problem kring genomförandet, hur lärarna ska få tid att samarbeta och att den förändrade rollen som kollega känns ovan för många.” (Ibid., sid 199).
Hargreaves (1998) talar om planeringsarbete, temaundervisning,
mentors-förhållande, kollegial handledning och skolvärdering som exempel på innehåll i det kollegiala samarbetet.
Tidspress som ohälsofaktor
Nilsson (2005) beskriver hur olika stresskänsliga vi är. I sin bok den tärande tiden tar hon upp hur stress av beslutsfattare ses som något som människan själv bidrar till och måste lära sig hantera och kontrollera. Kurser i stresshantering är tecken på detta. Att arbetstempot drivs upp, att tidspressen ökar uppfattas idag oundvikligt och ses som en naturlag. Hög förändringstakt, ökad informations-mängd och snabbare informationsspridning och global konkurrens är faktorer som sätter prägel på arbetslivet. Det ger i sin tur ständiga krav på människan i arbetslivet att vara flexibel, att ständigt skaffa nya kunskaper, vara snabb samt att vara kraftfull och vital. (Ibid.).
Att vi arbetar upp i högre ålder förenat med ökad press i arbetslivet bidrar enligt Nilsson (2005) till det ökade antalet sjukskrivningar. Kravet kommer från
politiker och beslutsfattare att vi ska arbeta efter 65 års ålder för att öka tillväxten och bibehålla välfärden.
Nilsson (2005) Beskriver också arbetsprestationerna i proportion till arbetstiden är för höga. Det som utförs på arbetsplatser är mer omfattande än den
Stödet
Hargreaves (1998) menar att meningarna skiljer sig bland lärare när det gäller samvaro med kollegor och samarbete med dessa. Det finns lärare som ser det som att arbetsbördan blir lättare, medan han också menar att läraryrket som ensamarbete har sin bas i en isolerad yrkeskultur och att lärare är vana och känner sig säkra med detta.
Hargreaves (1998) belyser dock att om de flesta lärare drar sig undan från samarbete är det en signal om att det finns fel i systemet. Lärarna ser inte
relationerna när det gäller samarbete som givande. Men han menar också att om lärarna endast drar sig tillbaka till avskildhet en del av tiden eller att det är ett fåtal som väljer detta system bör skolan och ledningen acceptera situationen som den är. Han menar att systemet saknar drivkraft om inte lärare kan ses som olika individer. Ensamvargar kan vara entusiastiska och kreativa och om de inte
accepteras väljer skolan som system att straffa topprestationer av den anledningen att de viker av från gängse norm (ibid.).
Att stödet från chefen är betydelsefullt för att främja välmående på arbetsplatsen belyser Lindberg (2006) i sin avhandling. Han ger flera viktiga faktorer som påverkar en hållbar arbetshälsa. Här ibland nämner han den positiva åter-kopplingen från chefen. Då denna återkoppling är optimal i form av stöd och beröm, är också sjukfrånvaron obefintlig påvisar Lindberg vars syfte är att peka på faktorer som avgörande för framtida arbetsförmåga. Andra viktiga faktorer är bra arbetstider, att ha tydliga roller i verksamheten och låga psykologiska krav. Vidare nämner han vikten av att få möjlighet att lära nytt på arbetsområdet, att ha ett utökat samarbete med arbetskamrater och att delta i arbetets planerande som viktiga komponenter för den psykosociala hälsan på arbetsplatsen.
Krav, kontroll , socialt stöd
Enligt den rapport som arbetsmiljöverket och statistiska centralbyrån (2001) redovisade angående arbetsmiljöförhållandena (1991-1999) visade resultatet av denna att höga krav och låg kontroll ökade i arbetslivet under 1990-talet. Enligt rapporten har lärare som en topposition bland yrken inom den offentliga sektorn där de upplevde just att kraven var höga medan man hade låg kontroll över arbetsuppgifterna. Som tilläggskomponent fanns utan möjlighet till socialt stöd, vilket upplevdes lågt, då framförallt från ledningshåll (ibid.) Det är just en av de faktorer som Karasek &Theorell (1990), Lennerlöf (1991), Theorell (2003) beskriver i sin modell om krav och kontroll.
Teoretiska utgångspunkter
Theorells teori om psykosocial arbetsmiljö
Theorell (2003) ger definitionen av psykosocial arbetsmiljö som ett samspel mellan psykiska och sociala faktorer. Theorell menar att det finns tre nivåer i en individs arbete:
• Omgivningsnivån, hur individen reagerar på omgivningen utifrån all
tidigare erfarenhet och genetiska faktorer.
• Individnivån, vårt individuella program, det vill säga arbetets uppläggning
är sättet att ta påfrestningar och bemöta problem, s.k. coping. Några betydelsefulla infallsvinklar är kontroll-lokus, d.v.s. människan ser möjligheterna att bemästra ett problem, om människan ser att den klarar det själv har den intern kontroll-lokus. Om den behöver hjälp utifrån för problemets lösning talar man om extern kontroll-lokus. Enligt Theorell så har människan olika kontroll-lokus vid olika tillfällen, men poängterar också att olika människor kännetecknar sig själv ganska olika när det gäller detta.
• Reaktionsnivån, som också är en viktig del i en människas coping. Vad individen har för tidigare erfarenheter och vad som finns med från barndomen bildar individens individuella program, därifrån menar Theorell att reaktionerna kommer. Det sociala stödet kan utebli om förmågan att tolka sina och andras känslor är underutvecklad. (Theorell 2003).
Theorells tre nivåer kopplar vi till det samlade livsmaterial, den ryggsäck, varje människa bär utifrån sina referensramar. Ryggsäcken innehåller våra erfaren-heter med kunskaper, upplevelser, ageranden och känslor som formats av normer och traditioner i den kultur vi vuxit upp. Innehållet har påverkats av
värderingar och attityder. Livserfarenheterna utgör grunden för en inre värld och utifrån denna tolkar och uppfattar vi de situationer vi stöter på. Som lärare
tänker vi och reagerar därför på olika sätt utifrån de krav, den kontroll och den relation vi har med de människor vi möter i vårt arbete.
Lennerlöfs teori om modeller och processer i den psykosociala
arbetsmiljön
Lennerlöf (1991) har utgångspunkter i krav, kontroll och sociala relationer. • Krav och kontroll: Människan reagerar med stress i krävande situationer.
Omvärldens krav kopplat till individens möjligheter att handskas med stress är viktiga. När kraven är höga och handlingsmöjligheterna är små är risken för psykosomatiska sjukdomar större, medan motsvarande krav i kombination med balanserad tillgång av resurser och upplevelsen av handlingsfrihet verkar stimulerande.
• Socialt stöd: Relationer mellan människor på arbetsplatsen är
betydelsefulla. Mötet med andra och deras reaktioner är viktiga för människans identitet. Andras inställning och agerande ger människan en spegelbild av sig själv. Detta ger en uppfattning om människan själv och dennes värde.
Det sociala stödet, det vill säga kontakter med andra stödjande människor, verkar stressdämpande (ibid.).
Lennerlöf (1991) menar vidare att om människan inte får möjlighet att påverka i sin arbetssituation och om människan inte får möjlighet att utvecklas är risken att den på sikt upplever en inlärd hjälplöshet där den ser sig utlämnad till
kreativ och flexibel. Stämningsläget sänks och depressiva symptom kan
framträda. Vi går tillbaka och kopplar detta till Karasek och Theorell (1990) och den modell vi ovan beskrivit om krav och kontroll. I kombination med dessa båda teorier, konstaterar vi att i den passiva situationen där människan i arbetet har tillägnats låga krav i arbetet, men står utan eller har låg grad av kontroll att påverka i sitt arbete, blir hon understimulerad och stagnerar i sin egen
utveckling. Om hon skulle vilja anstränga sig för att skapa mer stimulans, saknas möjligheten till detta på grund av det låga kontrollutrymmet.
Hargreaves teori om tids- och rumskomprimering
Hargreaves (1998) forskar i och vill framföra ståndpunkter på att lärarnas situation måste ändras för att lärarna inte ska bli utmattade av tidspress och skuldkänslor i de förändringar som sker och på grund av de nya uppgifter som tillkommer i lärarnas uppdrag.
Hargreaves (1998) har en teori om att tids- och rumskomprimering är viktiga faktorer som kan leda till ohälsa. Hargreaves (1998) beskriver dessa faktorer som en följd av teknologi som gjort kommunikationen så snabb att den i vissa situationer är ögonblicklig. Exempel på detta är bärbara datorer, mobiltelefoner, telefax och modem. Transaktioner kan ske med sekunders mellanrum. Detta ger en ökad omsättningshastighet både i form av resor och i kommunikation.
Väntetider förkortas och beslut kan tas snabbare. Dessa exempel visar på fördelar, men de kan också leda till en känsla av brist på kontroll, skuldkänslor och överbelastning.
• Med alltfler innovationer kan förändringstakten bli så hög och tiden för genomförandet förkortas så mycket att människan får en känsla av förlorad kontroll och att denna därigenom inte klarar att nå målen.
• Risken ökar att människan i tids- och rumskomprimering har lättare för att fokusera på det estetiska i förändringar eller utföranden istället för på kvalitet.
• Osäkerhet kan skapas i kunskapsproduktion, dess spridning och då den ersätts.
• Människan får mindre tid att reflektera över processen. Människan får också problem med att varva ned. Detta kan leda till en ökad stress och att hon förlorar tanken på sådant som är viktigt för att nå uppsatta elementära mål.
• Nya tekniker och uppgifter som påtvingats människan i arbetsuppdraget kan överskugga eller helt utelämna mindre mätbara mål som inte syns men som är långsiktigt betydelsefulla. Dessa mål handlar oftast om omsorg och kontakt med människor. (Hargreaves 1998).
Som arbetande karaktärsämneslärare och klassmentorer på gymnasiet känner vi igen Hargreaves faktorer som en i vårt arbete. Den snabba informations- och kommunikationstekniska utvecklingen ger förväntningar på snabb och ständig tillgänglighet skolvärlden men också i hela samhället. De
kunskapsupp-dateringar som kontinuerligt måste göras för att kunna anpassa lärandet i skolan till den föränderliga samhällsutvecklingen, samt att se till att
Metod
Metodval
Vi ämnar undersöka hur åtta karaktärsämneslärare och som också är
klassmentorer, inom de nationella yrkesförberedande programmen upplever sin psykosociala arbetsmiljö.
Vid kategorisering av frågeställningen fokuserar vi på tre områden: krav, kontroll och stöd.
Vi vill veta hur dessa lärare upplever kraven som ställs i form av uppdragets omfattning och förväntningar, från ena sidan elever och målsmän, och från andra sidan i form av styrdokument, kollegor och skolledning. Vilka möjligheter upplever just dessa lärare att de har för att kunna påverka sitt arbete och
verksamhet? Vilken stimulans och uppskattning upplever de att de får från ovan nämnda grupper samt hur uppfattar denna kategori lärare det sociala och
pedagogiska stödet på sin arbetsplats?
Bell (2007) menar att valet av metod är viktigt för att få fram så bra underlag för ett relevant resultat i en undersökning som möjligt. ”Man väljer vissa metoder för att de ger den information man är på jakt efter för att kunna fullborda sin undersökning”. (Bell 2007, sid. 115).
Eftersom vi arbetar med en probleminriktad frågeställning som strävar efter utveckling och lärande inom problemområdet, vill vi fördjupa förståelsen för och, i viss mån, förklara innebörden av ovan valt ämne.
I en kvantitativ undersökning är man ute efter hårda data, alltså sådant som kan räknas och utifrån dessa data kunna beräkna och jämföra resultatet. Här
använder man med fördel enkäter med slutna frågor, vilka besvaras med ”ja” eller ”nej” och ibland även med ett tredje alternativ av typen ”vet ej”. (Ejvegård 2003) Vår frågeställning utgår emellertid från respondenternas förståelse,
uppfattning och hur dessa upplever både sig själva och sitt förhållande till sin omgivning. Vi försöker att sätta oss in i deras situation, vilket gör att vi överger den kvantitativa metoden för att välja en kvalitativ metod.
Ett naturligt val skulle kunna vara kvalitativ metod med en ostrukturerad eller ej standardiserad intervju. (Hartman 2004; Kvale 1997). Men lika väl den
halvstrukturerade intervjun där huvudfrågan är specificerad i ett mindre antal
underrubriker (teman) vilka i sin tur är uppdelade i konkretiserade relevanta stödfrågor. Med denna metod har vi flera olika möjligheter att lägga upp vår intervju. Vi kan låta respondenterna själva berätta hur de upplever sin
psykosociala arbetssituation, men vi kan också stötta dessa med antingen våra kategoriserade frågor eller frågor från vår intervjuguide (Kvale 1997).
Vi upplever att denna halvstrukturerade intervjuteknik med systematisk
utfrågning lättare hjälper oss att få den information som vi är ute efter och väljer att arbeta vidare med denna. Kvale uttrycker det såsom:
”I ett intervjusamtal lyssnar forskaren till vad människor själva berättar om sin
livsvärld, hör dem uttrycka åsikter och synpunkter med sina egna ord, får reda på deras uppfattning om den egna arbetssituationen och familjelivet, deras drömmar och förhoppningar.” (Kvale 1997, sid 9).
Vår intervju blir därmed något mellan ett samtal och att ställa frågor, helt beroende på den intervjuades öppenhet, förmåga och vilja att berätta om sin situation.
Vår fråga är ”öppen” vilket innebär att de intervjuade redovisar och ges tillfälle att utveckla sin syn och uppfattning på frågeställningen till skillnad mot en sluten frågeställning där svarsalternativen är begränsade.
Urval
Vårt urval styrs av vår huvudfråga, där vi fokuserat på karaktärsämneslärare, mentorskap för en hel klass, och att man arbetar inom yrkesförberedande nationella program.
Vi har valt att hämta tänkbara respondenter från 3 skolor i det närliggande området. Samtliga skolor är i ungefär samma storlek.
Ytterliggare två faktorer såg vi som extra viktiga. Den första var
könsfördelningen, där vi med uppgifter från skolornas personalavdelningar fann att 21 % av karaktärsämneslärarna är kvinnor. I vårt urval är 25% av de
intervjuade kvinnor.
Den andra var om de karaktärsämneslärare, som även är klassmentorer,
tjänstgjort mer eller mindre än fem år som utbildade karaktärsämneslärare. Vi ville se om det finns någon skillnad i form av erfarenheter i rutiner och
planeringsarbete i alla de uppgifter som finns. Vår uppfattning är att man på fem år hunnit utveckla sina erfarenheter av skolrutiner och att planera sina
arbetsuppgifter.
Urvalet är att 75 % av de intervjuade arbetat mer än fem år som behöriga
karaktärsämneslärare. Detta stämmer överens med den fördelning som finns på de skolor vi valt att undersöka.
Av antalet tillfrågade, möjliga respondenter, har endast en avböjt att delta, vilket dock inte medfört någon påverkan eftersom vi valt att arbeta med 3 olika skolor och därmed haft ett stort antal möjliga respondenter att välja bland.
Vårt val av urvalsmetod visade sig ge den spridning av respondenter som vi förväntade oss eftersom alla vi intervjuat har olika kombination av arbetsplats (skola), programinriktning, ålder, tjänsteår och kön.
Vi väljer att inte synliggöra vilka skolor, program eller lärare vi besökt av etiska skäl som beskrivs under rubriken ”etiska överväganden”. Skolorna är dock belägna i närområdet och två av de intervjuade är sedan tidigare kända av oss. Vårt utfall av intervjuade/respondenter är följande:
* Tjänstgöringstid
Samtliga intervjuade är i god tid tillfrågade om medverkan, liksom lämplig plats och tidpunkt. Vid tillfrågandet har vi också gjort en presentation beträffande avsikten med vårt arbete, intervjuns tillvägagångssätt, samt av oss själva.
(R) Kön Skola Program Ålder Tj.-tid*
1 ♀ 1 A 49 år 14 år 2 ♀ 3 B 53 år 5 år 3 ♂ 1 C 58 år 19 år 4 ♂ 1 D 49 år 19 år 5 ♂ 2 E 50 år 20 år 6 ♂ 2 F 34 år 4 år 7 ♂ 2 D 61 år 12 år 8 ♂ 3 G 39 år 14 år
Intervjun – förfarandet
Vill man, som vi, ha reda på de intervjuades upplevelse och uppfattning med en öppen frågeställning som grund lämnar man enkätalternativet till intervjuns fördel. Vanligast, vilket även vi gjort, är att man intervjuar varje respondent för sig och vid skilda tillfällen.
Vi var noga med förberedelserna där allt från intervjuguide (Se bilaga 1.), information till de intervjuade, vår utrustning, till vår egen förberedelse var minutiöst upplagt. Informationen till de intervjuade gick ut på att skapa en säkerhet med förtrolighet samt information om hur vårt insamlade material kommer att behandlas.
Vår målsättning var att i största möjliga utsträckning använda bandspelare vid våra intervjuer.
Som test och för att se tillämpligheten i våra frågor utfördes först en provintervju mellan oss, varpå några mindre justeringar utfördes. Därefter
genomfördes ytterliggare en provintervju med en av de möjliga respondenterna. Det fanns en möjlighet att sortera bort denna intervju om den inte skulle utfallit till vår belåtenhet, men vi valde att ta med även denna intervjun.
Vi valde att samla in allt material innan vi påbörjade vår analys. Detta för att vi inte skulle påverkas eller påverka i efterföljande intervjuer (jfr Hartman 2004).
Vid intervjutillfällena inledde vi med följande information/frågor till respondenterna:
• Ytterligare en presentation av oss och avsikten med intervjun, att den är en del av vår utbildning och att den kan antas vara intressant ur flera hänseenden, även för respondenten.
• Att allt material kommer att behandlas konfidentiellt och att de intervjuade inte kommer att kunna identifieras i det slutliga arbetet. • Om vi fick dokumentera intervjun genom att spela in den?
• Att allt material, bandat, transkriberat eller antecknat kommer att undanröjas efter det att vi är färdiga med vårt arbete.
• Om den intervjuade hade några frågor innan vi började.
Före varje intervju samtalade vi med respondenterna, runt själva ämnet som vi undersöker och gled sedan, på ett så naturligt sätt som möjligt in i intervjufasen. Vårt upplägg var att i största möjliga utsträckning låta den intervjuade föra samtalet. Vi ämnade endast bistå med frågor som styrde samtalet tillbaka till ämnet om samtalet gick åt ett håll som inte bidrog till intervjuns och
undersökningens framåtskridande. Vi behövde endast vid ett fåtal tillfällen komplettera och styra upp intervjun med följdfrågor som ”Hur kunde det hända?” och/eller ”Hur upplevde du det vid den tidpunkten?” Vi kontrollerade successivt genom hela samtalet och med vår intervjuguide som bas, att inget glömdes eller på annat sätt missades.
En annan fördel, som vi uppnådde, med denna teknik var att vi aldrig visade vår egen ståndpunkt verbalt, vilket bidrog till en stor neutralitet och en minimal påverkan av de intervjuades uppfattning.
Samtliga intervjuer sammanfattades tillsammans med respondenten och
att vi fått ta dennes tid i anspråk och frågade om vi fick återkomma om vi behövde kompletteringar. På föranledd fråga uttryckte ingen av de intervjuade att de hade känt någon press eller obehag att medverka, utan uttryckte istället sitt intresse för det färdiga arbetet, vilket vi ämnar skicka till varje respondent.
Vi fick en stor mängd överflödig information att sortera bort för att inte missa fokuseringen på vår huvudfråga.
Varje bandad intervju varade ca.70 minuter, och tog i tid fyra timmar att transkribera ordagrant. Utifrån våra tre teman (krav, kontroll, och stöd)
sammanfattades/koncentrerades och sorterades/strukturerades respondenternas uttalade uppfattningar, där någon av de intervjuade har delgivits innehållet för att vidare kommentera eller ändra känsliga uttalanden. Vi fick nu ett väldigt kompakt och koncentrerat skrivet material att arbeta vidare med.
Vi finner detta arbetssätt beskrivet av Hartman (2004) men med annan
förklaring och nomenklatur. Att reducera datamaterialet genom att kategorisera det, kallar han för att koda materialet.
Studiens tillförlitlighet
Vi kan inte göra några generaliseringar eller dra några djupare slutsatser med de fåtal intervjuer som vi utfört, vilket inte heller är avsikten med vår
under-sökning. Vi måste hela tiden ha i beaktande att det vi har, är åtta personers uppfattningar om hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö, från ett begränsat geografiskt område, med tre olika och relativt små skolor.
Åtta stycken intervjuer kan inte heller spegla hela det nationella
gymnasieprogrammets yrkesförberedande utbud, då detta innehåller fler program och ännu fler ”utgångar” än respondenter.
Kvalitativ forskning är subjektiv. För att i möjligaste mån minska denna subjektivitet är det viktigt att inte låta vår egen uppfattning synas i
frågeställningen, och att samtliga intervjuer utförs på ett konsekvent och ett så lika sätt som möjligt. Medvetna om dessa begränsningar är vi bekväma i valet av metod och övertygade att vi gått rätt tillväga.
Reliabilitet och validitet
Vi har använt oss av en kvalitativ metod, med åtta respondenter och en frågeställning med tre underliggande kategorier: krav, kontroll och stöd. Vår avsikt med arbetet är att undersöka upplevelser hos ett mindre antal personer – inte att vetenskapligt bevisa ett antagande eller en teori. Att ur vårt urval tala om hög reliabilitet vore fel. Trots detta så anser vi att reliabiliteten är
tillfreds-ställande, i förhållandet till syftet och avsikten med arbetet och att samma förhållande rått för samtliga respondenter.
Vår begränsning är bl.a. valet av skolor inom ett snävt geografiskt
landsortsområde samt att skolorna är relativt små. Resultatet blir, med största sannolikhet, något annorlunda om man väljer att utföra undersökningen i en storstadsregion. Vår uppmuntran till andra forskare är att fortsätta med denna undersökning, och därmed bidra till ett ökat antal intervjuade vilket i sig ökar reliabiliteten (jfr Hartman 2004).
Validiteten följer ofta i reliabilitetens spår (Ejvegård 2003), men vi uppfattar denna som mer fördelaktig eftersom vi verkligen mäter vad vi avser att mäta –
karaktärsämneslärares uppfattning. Vi upplevde de intervjuade som ärliga och konsekventa i sina åsikter, särskilt eftersom samtalen ägt rum i en lugn miljö där varje respondent varit ensam och inte utsatts för påtryckning från andra kollegor. Vår inställning har hela tiden varit att inte påverka dessa i någon riktning och att i största utsträckning låta dessa fritt utveckla sina upplevelser och uppfattningar. Att vi använt oss av intervjuer kan bidra till en kontroll av att de intervjuade tolkat frågeställningen på samma sätt som vi gjort vilket förhöjer reliabiliteten.
Etiska överväganden
Ett urval av de tilltänkta intervjuade uppgav redan då de kontaktade oss i samband med vårt utsända brev att de gärna ställde upp, men inte ville bli identifierade. Av den anledningen har vi valt att inte skriva ut namnet på de gymnasieskolor vi besökt eller på något sätt blottlägga några uppgifter som kan riskera att röja identiteten hos någon av våra intervjuade. Vi arbetar alltså utefter forskningsetiska principer.
Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet 2002) finns det fyra allmänna huvudkrav vid forskning:
• Informationskravet, är det krav som ställs på forskarna att informera de
tilltänkta de intervjuade angående: 1. syftet med undersökningen.
2. att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan.
Samtliga intervjuade fick ett informationsbrev om undersökningens syfte, att ingen skall kunna identifieras i uppsatsen och att allt sker på deras villkor.
• Samtyckeskravet, där samtycke alltid skall inhämtas från
intervjupersonerna om att de vill delta i undersökningen.
Vid det första telefonsamtalet med våra intervjuade informerade vi dem om frivilligheten i undersökningen och de gav då ett muntligt samtycke.
• Konfidentialitetskravet, alla uppgifter om intervjupersonerna skall ges
största möjliga konfidentialitet.
Detta var av särskild vikt då ett urval av de tillfrågade inte ville att deras identitet skulle kunna röjas. Uppgifter om intervjupersonernas namn förvarades på ett sätt som gjorde att ingen annan kunde ta del av dem. All information från intervjuerna har bara vi tagit del av under vårt arbete. Vi har förvarat alla uppgifter och all information som kan röja respondenternas identitet och åsikter/uppfattningar, på ett sådant sätt att ingen obehörig kunnat komma åt och ta del av innehållet.
• Nyttjandekravet, Allt material som hämtas in vid intervjun får endast
användas för forskningsändamål. Materialet vi arbetat fram eller fått ta del av används endast till detta examensarbete.
Vi har valt att följa dessa krav under vår kvalitativa undersökning. All bandinspelning och alla anteckningar kommer att förstöras efter att examensarbetet är klart.
Resultat
Lärarnas syn på sin psykosociala arbetsmiljö
De lärare vi intervjuat har arbetat som karaktärsämneslärare mellan fyra och tjugo år. Alla är i dag klassmentorer.
Samtliga delar upp sina arbetsuppgifter i två huvudgrupper som vi här kommer att benämna ”undervisande del” och ”kringuppgifter”.
Den ”undervisande delen” innefattar enligt de intervjuades berättelser att utbilda eleverna inom olika kurser, kurs- och lektionsplaneringar, bedömningar och individuella genomgångar.
”Kringuppgifter” innefattar i huvudsak mentorskapet men även arbetslagsarbete, möten med andra yrkesgrupper inom skolans verksamhet, konferenser,
utvecklingssamtal, administration, ekonomi, underhåll av undervisningsmaterial, vara med i olika utvecklande grupper för verksamheten samt PR-verksamhet. I arbetsuppgifterna ingår också att vara insatt och uppdaterad i de styrdokument som gymnasieskolan skall arbeta efter. Dessutom ingår också i beskrivningen att vara stöttepelare för eleverna, i några fall benämnt som ”dadda, dagmamma och kurator”.
När det gäller mentorskapet beskrivs innehållet i detta som ett arbete innefattande elevsamtal, målsmanskontakter, utvecklingssamtal,
elevvårdskonferenser och möten med instanser i vilka elever är inskrivna - exempelvis riksgymnasiet, resurscentrum med flera. Dessutom räknar också de intervjuade upp utförande av åtgärdsprogram, kontakter med andra
professionella resurser för att stödja elevens skolgång samt att se till att individuella studieplaner följs som uppgifter tillhörande dem som mentorer.
Upplevelse av krav
Det framkommer av de intervjuades berättelser att de upplever att tiden inte räcker till för deras arbetsuppgifter. ”Kringuppgifterna” har ökat i mängd under de senare åren och rädslan för att inte tillgodose eleverna deras undervisning framkommer under intervjuerna. Detta eftersom lärarrollen, över tid, förändrats från att varit rent undervisningsrelaterad till att nu omfatta eleven som helhet. Arbetsuppgifter som inte är direkt undervisningsrelaterade upplevs ha fått mer fokus och omfattar nu mer sociala och administrativa delar än tidigare.
Administrativa delar innefattar också användandet och att uppdatera kunskapen inom ett allt snabbare datoriserat informationsflöde.
Tiden räcker till om man slår ut den på ett helt läsår men den kommer så sporadiskt så att det blir en ojämn arbetsbelastning. Ibland skulle man behövt några extra dagar i veckan för att hinna med – det är frustrerande
Enligt de intervjuades berättelser vill de prioritera den ”undervisande delen” framför ”kringuppgifterna”. Allt hinns inte alltid med. Bland de intervjuade är det de som berättar att de får ta helgerna till hjälp för att hinna med arbets-uppgifter som kan hänföras till kategorin ”kringarbets-uppgifter”. Det framgår av intervjuerna att arbetsbeskrivningar finns men inte helt stämmer överens med det verkliga uppdraget. Någon av de intervjuade uttrycker det så att ”...man
arbetar som en egen företagare med totalansvar för eleven och till sin hjälp har man styrdokument, extra resurspersonal och arbetslaget. – man kan inte skriva en arbetsbeskrivning för allt detta”.
Alla de intervjuade är inte insatta i styrdokumenten. Hälften av de intervjuade är förtrogna med styrdokumenten och styrdokumentens intensioner, och upplever
dessa som en hjälp för att klara av sitt uppdrag i skolan. Den andra halvan ser dessa som ”krav vilka är omöjliga att uppnå – om man inte ska arbeta ihjäl sig”. Sammantaget upplevs att tiden inte räcker till för att utföra alla de krav som styrdokumenten anger. De försöker, men flera accepterar att situationen är sådan att de inte hinner med alla de krav de har på sig. De intervjuade menar också att använda datorer, skriva och svara på mail, sätta sig in i ny teknik samt i den information och de uppgifter som skickas som elektroniska meddelanden, egentligen skulle underlätta deras arbetet men i stället tar mycket av deras tid i anspråk.
De som har tjänstgöringstid över fem år uttrycker det så, att det inte går att uppfylla alla krav och förväntningar men de menar att det kanske inte heller är meningen inom detta arbete. ”Sen är det nog så att vi sätter kraven högre än
vad vi behöver.” De som har kortast tjänstgöringstid (under fem år) uppfattar det
mer som att läraren ska hinna med alla ”kringuppgifter” och även den ”undervisande delen”.
Klassmentorskapet uppfattas betungande och tar en stor del av den
”undervisande” tiden i anspråk. De intervjuade upplever förväntningarna från eleverna att de i sin mentorsroll ska vara stöttepelare, kurator och ”dadda” liksom ”…att ständigt vara ett levande schema och matsedel.” Även från vårdnadshavare finns krav på att mentorn ska agera i uppfostrande syfte och ibland även som familjeterapeut. Detta upplevs betungande av de intervjuade. Ett urval av de intervjuade känner det svårt att hålla dessa krav ifrån sig.
Upplevelsen att det är ett måste att prioritera, är genomgående i den intervjuade gruppen. Vid samtalen med de intervjuade, visade det sig att de prioriterar olika i uppdraget. Några av de intervjuade lägger kringuppgifter åt sidan för
centrum, en helhetssyn på eleven. Bland de senare prioriteras det inte i uppdraget utan roller som de anser ligger utanför det aktuella läraruppdraget prioriteras bort. Det framgår under samtalen att i rollen som lärare måste man våga sätta en tydlig gräns, mellan sin egen yrkesroll och inte ta på sig andras uppdrag.
Vi är lärare och inte psykologer. Är man professionell så lämnar man över till de som verkligen arbetar med specifika problem. På så sätt slösar jag inte bort tid på sådant som inte tillhör mina uppgifter. Att gå in som familjebehandlare mellan elever och föräldrar tror jag är en farlig sits och ingår inte i lärarrollen.
Det framgår i respondentgruppen att lärarrollen har förändrats mycket de senaste åren. En förklaring är övergången från ämnesfokusering till en målfokusering med eleven som helhet. Två respondenter med lång tjänstgöringstid ansåg att det tidigare fanns helt andra resurser av extra stödpersonal som inte var så hårt belastade, som nu. Det innebar att de kunde avlasta lärarna betydligt mer än de kan i dag. ” I dag har vi en kurator på ett stort antal elever, med så mycket
problem och behov av hjälp.”
En annan lärare uttrycker det så här:
Eleverna förväntar sig hjälp, men lägger man två minuter på varje elev så har lektionstiden tagit slut. Undervisningen bygger på att de duktiga ska klara sig själva, för att de andra ska kunna få den hjälp de behöver.
Upplevelse av kontroll
Vissa intervjuade anser att de kan påverka sin egen situation och i viss
utsträckning få hjälp och stöd av kollegor via arbetslaget, medan andra säger sig inte ha något fungerande arbetslaget alls. De senare uttrycker detta med att
organisationen, det vill säga arbetslaget, upplevs för stort för kunna ha någon nämnvärd möjlighet till påverkan.” Man diskuterar generella frågor, men man
får ingen möjlighet att diskutera sitt eget ämne och situation”. Här går de
intervjuade så långt att de ifrågasätter sitt ”arbetslagets berättigande”, i alla fall som arbetslaget ser ut idag.
En respondent uttrycker det så att den avsiktligt inte planerar tillsammans med andra. ” Det är så många uppgifter som ska utföras och lämnas in, Men det går
fortare att göra dessa själv än att delegera och diskutera det med kollegorna. Jag gör så i alla fall”.
De som anser sig ha att fungerande arbetslag anser sig kunna påverka mer i sin egen arbetssituation eftersom kollegorna, oftast, lyssnar och gemensamt
diskuterar och därmed skapar en gemensam syn på elevernas utveckling och utbildning. ”Arbetsuppgifterna är oerhört intressanta om man har en gemensam
samsyn i arbetslaget och jobbar för samma sak. Jag upplever att man borde ha ännu mer stöd i arbetslaget, än vad vi har idag”
Några av de intervjuade upplever arbetsrummen mycket trångbodda, vilket ger koncentrationssvårigheter. Eftersom flera lärare sitter i samma lärarrum så anser dessa att de har svårt att utföra sina uppgifter på arbetsplatsen. Andra lärare samtalar och skrattar – umgås socialt, elever besöker och talar med andra lärare i samma lokal. De är därför tvungna att utföra arbetsuppgifterna i hemmet, vilket inte ska förväxlas med påverkan av arbetet på fritiden. ”Det är ingen ro att
arbeta och planera inför lektionerna i skolan – vi skulle behöva rum att låsa in oss i för att kunna arbeta ostört”
