Hjältedyrkan hos svenska ledare
Uppsala universitet
Företagsekonomiska institutionen
- en studie av skillnader mellan könen
Joakim Vestin St. Johannesgatan 36C 752 64 UPPSALA tel 0703310679 Fabian af Ekenstam c/o Kvaernå Lundagatan 44C 117 27 STOCKHOLM tel 0708833983 EXAMENSARBETE Företagsekonomi C Vt 05♀♂
♀♂
Sammandrag
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka skillnaden mellan kvinnliga och manliga ledares hjältar. Dagens Industri Weekend presenterar intervjuer av svenska ledare, vilka har legat grund för undersökningen. Här frågas ledare bland annat fyra frågor rörande deras hjältar. Vid jämförelsen har en modell som delar in dem i olika grupper använts. Ledarnas svar har sedan indelats i hjälterollerna för att kunna göra en jämförelse mellan könen. I analysen går flera tydliga mönster att finna, men de skiljer sig mellan frågorna. Svagheter finns i att intervjuerna inte är gjorda av oss och att många hjältar är svåra att kategorisera. Det går dock att se tydliga skillnader mellan de manliga och kvinnliga svaren.
Innehållförteckning
1 Bakgrund...4
1.1 Syfte... 52 Metod ...5
2.1 Insamling av teori ... 5 2.2 Insamling av undersökningsdata ... 5 2.3 Metodproblem ... 63 Teori...7
3.1 Kvinnligt och manligt ledarskap ... 7
3.2 Manlig norm ... 8
3.3 Kvinnligt och Androgynt ledarskap ... 9
3.4 Förebilder ... 10
3.5 Hjältar och hjältedyrkan ... 11
3.5.1 Olika hjälteroller – en modell... 12
3.5.2 Kommentar till modellen... 14
4 Undersökningsmaterial ...14
4.1 Frågorna... 14 4.2 Svaren ... 15 4.3 Kategorisering av svaren ... 16 4.3.1 Hjältekategorisering ... 16 4.3.2 Könsbestämning ... 174.4.1 Fråga 1: Vilken historisk person identifierar du dig mest med?... 17
4.4.2 Fråga 2: Vilken levande person beundrar du mest? ... 19
4.4.3 Fråga 3: Vilken fantasifigur är din hjälte?... 21
4.4.4 Fråga 4: Vem eller vilka i livet är din hjälte? ... 22
5 Analys ...23
5.1 Fråga 1: Vilken historisk person identifierar du dig mest med?... 23
5.2 Fråga 2: Vilken levande person beundrar du mest? ... 24
5.3 Fråga 3: Vilken fantasifigur är din hjälte?... 25
5.4 Fråga 4: Vem eller vilka i livet är din hjälte? ... 25
5.5 Kön på hjältarna ... 26
5.6 Materialets betydelse ... 26
6 Slutsatser ...27
7 Litteraturlista...29
Bilagor
Bilaga 1: Kategorisering av fråga 1, Vilken historisk person identifierar du dig mest med? Bilaga 2: Kategorisering av fråga 2, Vilken levande person beundrar du mest?
Bilaga 3: Kategorisering av fråga 3, Vilken fantasifigur är din hjälte? Bilaga 4: Kategorisering av fråga 4, Vem eller vilka i livet är din hjälte?
1 Bakgrund
Ur ett historiskt perspektiv har ledarpositioner på företag och organisationer i Sverige tillhört männen. Utvecklingen av jämlikheten i samhället har dock gjort att det idag inte finns några formella hinder för kvinnor att bli ledare och konkurrera med män om ledarrollerna. Kvinnors fortsatt låga representation på det här området talar därför för att de informella hindren är desto fler. (Ahrén 1996.) I Statens Offentliga Utredningar går att läsa om föreställningar av hur kvinnors informella hinder skiljer sig mellan könen. Enligt män beror det på kvinnors avsaknad av självförtroende, prioritering av hem och familj eller att de har fel utbildning. Kvinnor anser att problemet snarare ligger inom de hierarkiska organisationerna och mäns konservativa attityder. (SOU 1994:3.) Var än problemet ligger så kan man konstatera att det finns få kvinnor i chefsroller inom näringslivet idag. Eftersom ledarskap genom historien varit exklusivt för männen finns det också få kvinnliga ledarförebilder för dagens kvinnor.
Trots informella hinder och gamla traditioner finns det kvinnor som tar sig till ledarpositioner inom näringslivet. Vissa forskare menar att man inte kan ställa sig frågan vad det är för skillnad mellan manligt och kvinnligt ledarskap då populationen av kvinnliga chefer är för liten för att en typisk kvinnlig ledarstil ska ha kunnat utvecklas. (Ibid.)
Grunden till valet av chefer och deras hjältar som ämne är delad. Dels tycker vi att genusfrågan i samband med ledarskap i sig är intressant. Vi har försökt följa debatten kring män och kvinnor i arbetslivet samtidigt som ledarskap har studerats under tidigare kurser. Ämnet hjältar och hjältedyrkan är intressant och spännande då det enligt många forskare beskriver våra ideal och värderingar (Porpora 1996). Efter informationssökande har upptäckts att just hjältedyrkan hittills inte sammankopplats med vare sig ledarskap eller genusskillnader i någon större utsträckning, vilket sporrat oss ytterligare att försöka hitta likheter, skillnader och andra värdefulla mönster. Vilka är de kvinnliga ledarnas hjältar? Vad finns det för skillnader och likheter mellan de kvinnliga och manliga ledarnas hjältar? Vilka är de manliga ledarnas hjältar?
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att jämföra skillnaden mellan kvinnliga och manliga ledares hjältar. Finns det en tydlig skillnad och vad utmärker deras respektive hjältar?
2 Metod
I det här kapitlet beskrivs hur insamlandet av undersökningsdata gått till. Här presenteras även metodiska problem.
2.1 Insamling av teori
Till att börja med har en övergripande litteraturstudie gjorts för att få mer kunskap i ämnet. Många goda referenser har hittats i tidigare examensarbeten om kvinnligt/manligt ledarskap och förebilder. Via Uppsalas Universitetsbibliotek DISA har de flesta av dessa referenser följts upp. En stor del av information till teoriavsnittet har också hämtats från olika artiklar. Alla dessa artiklar har funnits via JSTOR som är en tidskriftsdatabas med artiklar samlade från 130 tidskrifter inom flera ämnesområden. Metodfrågor och diverse metodproblem har lösts med hjälp av metodlitteratur, framförallt Solvang & Holmes bok
Forskningsmetodik från 1997, och anteckningar från metodslingan från företagsekonomi B
på Uppsala universitet. Uppslagsverken Nationalencyklopedins Internettjänst och Wikipedia har använts för att ge mer information om personer och figurer som nämns i intervjusvaren. Uppsatshandboken från 2003 av Siv Strömquist har varit till hjälp genom hela uppsatsskrivandet.
2.2 Insamling av undersökningsdata
Undersökningen är baserad på en intervjuserie i Dagens Industris helgbilaga Weekend. Intervjuerna publiceras på sista sidan i magasinet och det har hittills publicerats 22st
intervjuer. Intervjuserien startade i oktober 2004 och alla intervjuer från start till och med
Weekend #15 2005 har använts. Gränsen har dragits på grund av tidsbegränsningen i
arbetet. Frågorna kommer ursprungligen från det amerikanska magasinet Vanity Fair. De som svarat på frågorna är ledare inom Svenska företag och organisationer. Idén som namnet ”21 snabba” skvallrar om är att det ska vara snabbt, rappt och personligt. De 21 kortfrågorna behandlar allt ifrån extravaganser till förebilder. Artikelserien har valts därför att den är enkel att analysera och dra slutsatser ifrån, då alla ledare svarat på samma frågor, samt att den behandlar både kvinnliga och manliga ledare. De intervjuade kommer från en mängd olika organisationer i Sverige. Deras gemensamma faktor är att alla är verkställande direktörer.
Det första som gjordes var att frågorna delades in i olika kategorier. De frågor som kunde kategoriseras bildade tre grupper: genus, självuppfattning och hjältar. De frågor som inte gick att dela in i dessa kategorier ansågs inte till nytta för det syfte som formulerats. De tre kategorierna kändes intressanta för undersökning, men på grund av begränsningar i tid och utrymme har fokus lagts på en kategori, hjältarna. Ledares hjältar är ett ämne som är intressant utifrån ett genusperspektiv, vilket i sin tur är aktuellt i dagens ledarskapsdebatt. Totalt är det fyra frågor som behandlar det ämnet på olika sätt. De fyra hjältefrågorna berör mest beundrad levande person, historisk person att identifiera sig med samt fantasihjälte och levande hjälte.
Av de 22 intervjuade ledarna är 8 kvinnor och 14 män. Vissa svar är ospecificerade och var därför svåra att analysera. De fick dock vara kvar för att en rättvis analys skulle kunna göras. Genom användandet av procentsatser vid sammanställning av ledarnas svar har vi kompenserat för det ojämna antalet män och kvinnor.
2.3 Metodproblem
Fördelen med att använda sig av färdiga intervjuer som informationskälla är först och främst att det är tidseffektivt. På det här viset behövdes inte intervjuerna administreras och genomföras. Även tillgängligheten är en viktig aspekt. Två studenter från Uppsala hade
troligtvis haft större problem med att få kända svenska ledare att ställa upp på intervjuer än vad Dagens Industris reportrar har. Det negativa med att använda sig av färdiga intervjuer är att närheten till informatören uteblir. Det innebär att det inte ges någon möjlighet att se reaktioner på vissa frågor. Fördelen med den här intervjuformen är att dess snabbhet kan ge spontana och därmed ärliga svar. Nackdelen ligger i att svaren blir mindre genomtänkta än vid en mer ingående intervju. Spontaniteten kan också göra svaren slumpmässiga vilket ökar risken för att de intervjuade ledarna skulle svara annorlunda vid ett annat tillfälle. Värt att notera är att då urvalet är så litet, speciellt av kvinnorna, får varje enskilt svar väldigt stort statistiskt utslag. Det gör att extremvärden väldigt lätt förskjuter det procentuella resultatet åt det ena eller andra hållet. Ett annat problem är att antalet manliga fantasihjältar överstiger de kvinnliga. Det här kan leda till att kvinnorna måste söka sig till manliga hjältar i brist på kvinnliga. Det här gäller framförallt så kallade superhjältar, men problemet finns när det gäller alla typer av hjältar.
3 Teori
Här tas teorier om manligt och kvinnligt ledarskap upp. Genusperspektiv på ledarskap idag presenteras också. Hjältar och förebilder beskrivs för att ge en grund för senare analys.
3.1 Kvinnligt och manligt ledarskap
Mycket av informationen gällande kvinnligt kontra manligt ledarskap är hämtad från Gunilla Ahrén som är välrenommerad i ämnet. Hon har grundat och är VD för chefsutvecklingsprogrammet Ruter Dam. Speciellt användbar har hennes bok Dagens
kvinnliga chefer – Varken änglar eller häxor (Ahrén 1996). Det Ahrén skriver är trovärdigt
då hon har lång erfarenhet av både kvinnligt och manligt ledarskap. Vidare har information hämtats från Statens offentliga utredningar (SOU 1994:3) med titeln Mäns föreställningar
kunskapsinsamling, Anita Göransson (2003) och Anna Wahl tillsammans med sina medförfattare (2001).
Gunilla Ahrén hävdar att manligt ledarskap är präglat av resultat och målinriktning. Män är mer analytiska och metodiska när de söker uppfylla sina mål än vad kvinnor är. De har även traditionellt sett varit bättre på att bygga och underhålla relevanta nätverk. Kvinnor har svårt för att komma in i de här nätverken som fungerar efter det manliga sättet att arbeta. Kvinnorna betraktas här som annorlunda, en minoritet. De kräver också mer underhåll av relationer i nätverket än vad män gör. Det gör att kvinnor snarare bygger sina nätverk efter personliga kontakter framför ”bra att ha” -kontakter. (Ahrén 1996)
Vidare menar Ahrén i samma bok att kvinnor är mindre intresserade av hård personlig konkurrens, vilket medför att de inom överskådlig framtid kommer att fortsätta vara i minoritet på global toppnivå. Däremot kommer det att finnas utrymme för en ny typ av ledarskap inom nya branscher som data och telefoni. I de här företagen kommer det att krävas en ledarstil som är förändringsvillig och öppen för platta organisationer. Den ledarstilen liknar i stort det som idag kallas kvinnligt ledarskap. De nya branscherna kommer kräva ett bredare ledarskap framför det klassiskt funktionella. (Ibid.)
3.2 Manlig norm
Kvinnor i ledarpositioner jämförs med män på samma positioner. Det beror på att män har blivit normen för ledarskap. Kvinnor måste anpassa sig till den här normen för att bli accepterade som ledare. (Wahl et al. 2001.) Forskare menar att frågan om skillnaden mellan manligt och kvinnligt ledarskap är problematisk, då populationen av kvinnliga chefer är för liten för att en typisk kvinnlig ledarstil ska ha kunnat utvecklas. Det här skulle innebära att det inte finns någon markant skillnad mellan manligt och kvinnligt ledarskap. (SOU 1994:3)
Det faktum att män är överrepresenterade i ledningssammanhang gör att förvirring uppstår när en kvinna sitter på en chefsposition. Föreställningen av en kvinna på den här positionen
blir därför just en ”kvinnlig chef” och inte en chef i vanlig bemärkelse. Då mannen kan få bekräftelse både som man och som chef utan motsägelser är könsneutralitet av mindre värde för dem. (Ibid.)
Vidare går det att se att kvinnan, som ledare, syns mer än de flesta män tack vare hennes sällsynthet. Det kan mycket väl vara positivt, dock inte alltid. Ofta innebär det extra press för kvinnan att prestera när hon är synlig. Det innebär att hon tvingas till att uträtta mer än mannen för att bli erkänd, just pga. den synlighet det innebär att vara avvikande. Kvinnans prestationer representerar också kvinnor som kategori snarare än hon själv som individ. Flera forskare påstår att pressen på kvinnliga chefer är större än på manliga. Mycket av pressen kommer hemifrån i form av barn och familj, men även tidsbrist och skuldkänslor bidrar. Det påstås att kvinnor saknar den hjälp som mannen får i hemmet samtidigt som de står ut ur mängden om de är ogifta, då normen i organisationer är att leva som par. (Ibid.)
I internationella kretsar ses Sverige som ett demokratiskt och jämställt land där utbildning är hög bland båda könen. Dock finns det både en vertikal och en horisontell uppdelning som skiljer könen åt. Den senare innebär att män och kvinnor söker sig till olika yrkesområden medan den vertikala uppdelningen pekar på att makt och inflytande över samhällsviktiga beslut är ojämnt fördelat. På alla toppositioner i samhället förutom inom politiken är männen överrepresenterade. (Göransson 2003)
3.3 Kvinnligt och Androgynt ledarskap
I teorier om det kvinnliga ledarskapet sägs det att vissa egenskaper uteslutande innehas av kvinnliga chefer. Teorier om det androgyna ledarskapet talar istället om att chefer kan ha både kvinnliga och manliga egenskaper. De här teorierna hävdar även att kombinationen av manligt och kvinnligt är att föredra framför det renodlade. Vissa anser att det androgyna ledarskapet på sikt öppnar för fler kvinnor i ledarpositioner. (Wahl et al. 2001)
3.4 Förebilder
Historiskt sett har männen varit de som tjänar och fördelar pengar i familjer. Kvinnan har varit ledare i hemmet men det ekonomiska beroendet har gjort henne till mer av en underchef. Det gör att kvinnliga ledarförebilder under uppväxten varit få. Den förebild som innehar det yttersta ledarskapet är traditionellt sett mannen. I den här miljön har små pojkar och flickor vuxit upp. De ser snabbt hur deras framtid ska te sig, flickorna ska bli mammor och pojkarna starka ledare. Det har också funnits formella regler i samhället som har hindrat kvinnor från att få makt och inflytande. Kvinnor i maktpositioner har därför svårt för att finna starka förebilder. Ofta nämns Pippi Långstrump och Kitty, eller andra hjältinnor från litteraturen, i de här sammanhangen. Enligt Ahrén (1996) är det få som spontant nämner föräldrar och släktingar som förebilder. Det finns psykologiska rön om varför mödrar inte ses som förebilder. Riktigt små barn är helt beroende av sina mammor, utan dem kan de inte överleva. Psykologiskt strävar de flesta människor efter att inte vara beroende av andra. Barnen förnekar därför moderns betydelse och projicerar sin egen hjälplöshet på henne. Bilden av en könlös svag kvinna växer då fram som barnets försvarspräglade föreställning. Pojkar och män försvarar sig alltså också mot bilden av den överväldigande modern genom att förtrycka det kvinnliga och även känslor av närhet och sårbarhet. Hos flickor och kvinnor fungerar det på liknande vis. Här blir det dock mer komplicerat, då förnekelsen och nedvärderingen handlar om det egna könet. (Ahrén 1996)
Det är ett utbrett önskemål bland Sveriges toppchefer, både bland männen och kvinnorna, att könsfördelningen jämnas ut på toppnivå. Anita Göransson (2003) ställer sig, i sin bok
Kvinnor, män och karriärer: Visioner och verklighet i näringslivet, frågan om vilka
argument som finns för detta. Hon kommer fram till flera svar däribland rättviseargumentet. Det innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter i arbetslivet, att kunna nå lika positioner och erhålla lika mycket makt och ansvar. (Göransson 2003)
Feminismen lyfter ofta fram kvinnliga förebilder som kvinnors möjlighet att lyckas. De ser förebilds och hjältebyggandet som ett viktigt steg i den kvinnliga frigörelsen. Här går dock meningarna isär. Medan politisk auktoritet traditionellt ses som negativt inom feminismen,
ses social auktoritet i form av förebilder som positivt. Den största kritiken emot kvinnliga förebilder finns att finna inom den sociala auktoriteten som förebilder representerar. (Fisher 1988)
3.5 Hjältar och hjältedyrkan
Efter att ha arbetat med intervjuerna diskuterat svaren ansåg vi att information om hjältar och hjältedyrkan var av stor vikt. Vi sökte efter en modell som hjälpverktyg för att sortera in intervjusvaren för att kunna göra meningsfulla iakttagelser och intressanta jämförelser. Ett namn som ständigt dök upp när vi sökte på hjältar och olika hjälteroller var Orrin Edgar Klapp, amerikansk sociolog som var professor på San Diego State University under 20 år mellan 1949 och 1969. Klapp har publicerat flera artiklar och böcker där han beskriver olika hjälteroller och hjältebegrepp. Hans hjälterollsklassificering från artikeln ”The Creation of Popular Heroes”, som publicerades i den amerikanska tidskriften American
Journal of Sociology 1948, har använts vid klassificeringen.
Orrin Klapp påstår att en tid av hjältedyrkan är en tid präglad av instabilitet. Nutida hjältar inom områden som politik, underhållning m.fl. uppstår i takt med samhälleliga omvärderingar i tider av förändring. Större delen av alla hjältar har vuxit fram genom en oavsiktlig process utan att någon planerad ansträngning ligger bakom. Det är i situationer där en viss fråga eller problem spelar stor roll för allmänheten, och där resultatet likaså är av intresse, som är gynnsamma för hjältebildning. Det kan vara ett vunnet krig, ett världsrekord i längdhopp, eller politiska reformer som skapar våra hjältar, så länge händelsen är dramatisk och väcker människors intresse. (Klapp 1948)
Enligt Klapp finns det fyra vanliga sätt på hur en hjälte kan växa fram: spontant erkännande och hyllning, formellt urval (kanonisering och militära utmärkelser), gradvis växande folkkära legender samt genom litterära skapelser av författare, poeter och dramatiker. Något som utmärker en hjälte enligt Klapp är den hjältedyrkan som uppstår bland allmänheten. Hjälten får hög status och stor ära samt blir förevigad genom dramatiseringar, legender och liknande. Runt hjältarna startas kulter som hyllar och ärar
dem. En hjälte är helt enkelt en person, verklig eller påhittad, som väcker känslor och påverkar beteendet hos människor i omgivningen. (Ibid.)
Douglas V. Porpora (1996) nämner i sin artikel ”Personal Heroes, Religion, and Transcendental Metanarratives” att våra hjältar står för det vi själva vill sammankopplas med snarare än ren hjältedyrkan. Hjälten är alltså en symbol för hur vi själva vill fungera och även uppfattas av andra. Porpora menar att det handlar om identitet och en del av själen men han säger samtidigt att inte alla människor befattar sig med hjältar. (Porpora 1996)
3.5.1 Olika hjälteroller – en modell
Orrin Klapp presenterar sex olika hjälteroller som vuxit fram ur studier av sagohjältar och historiska hjältar. Dessa roller har använts som modell i arbetet för att kunna dela in intervjusvaren och göra jämförelser mellan de manliga och kvinnliga VD: arna. Rollerna som Klapp beskriver är följande.
1. Erövraren. Det här är en roll som tycks ha eller verkligen har övermänskliga krafter. Hjälten är oövervinnelig i kraftmätningar och är ofta smart och modig. Dessa egenskaper bevisas av erövraren genom prövningar och utmaningar. Övermänskliga krafter är dock inte allt för erövraren, utan även mod, skicklighet och extrem förmåga. Ett exempel som Klapp nämner är utbrytarkungen Harry Houdini vars konster än idag ses som omänskliga.
2. Askungehjälten. Den här rollen beskriver en ung och oskuldsfull hjälte som ingen tror på till en början men som vinner över en mer imponerande och kraftfull konkurrent och erhåller folkets beundran. Det som utmärker den här rollen är att ingen tror på hjälten då målet eller motståndet känns oövervinneligt. Bra exempel på en sådan här hjälte är Charles Lindbergh som vann människors beundran då han flög över atlanten på egen hand på 1920-talet. En variant på askungerollen är den unga fattiga pojken som gör goda gärningar. Den här rollen används ofta i samband med PR-ansvarigas beskrivningar av sina politiska
ledare, speciellt i USA där den fattiga och ofta föräldralösa pojken är en återkommande hjälteroll.
3. Den smarte hjälten. Precis som det låter så har den här hjälterollen intelligens som sitt signum. Ofta är vår hjälte underlägsen sina motståndare men lyckas besegra dem tack vare finurlighet, genom att luras snarare än genom kraft. Ett grundkrav för att den här hjältemyten ska komma till liv är att motparten är fysiskt överlägsen men betydligt klantigare och mer misslyckad än vår hjälte. Robin Hood är delvis ett exempel på en sådan hjälte då han gång på gång undvek att bli tillfångatagen i någon av Sheriffen av Nottinghams otaliga fällor. Ofta har den smarta hjälten ett par moraliska svagheter som dock vägs upp av charmen och humorn. I det vardagliga livet kan den här hjälterollen vara någon som oavbrutet kämpar mot och besegrar större krafter även om lagen ibland kommer i kläm.
4. Befriaren. Den som kommer när nöden är som störst och räddar de människor som är i störst behov av frälsning. En viktig ingrediens är att hjälten dyker upp precis när läget ser som mörkast ut och hoppet nästan är ute. Ju mer kritisk situationen är desto mer effektiv blir hjälterollen. I det dagliga livet dyker sådana hjältar upp med jämna mellanrum, t.ex. en brandman som räddar en gammal kvinna ur ett brinnande hus eller en livvakt på en badstrand som räddar ett litet barn ur vattnet. Det finns mängder med situationer i vår omgivning, inom sport och politik för att nämna några områden, där det finns incitament för att en befriare ska träda in. Klapp nämner att inom politiken skulle kritiska problem och beslut kunna haussas precis innan ministern eller liknande rättar till dem i syfte att ge sken av en större insats än vad det egentligen var för att helt enkelt öka populariteten hos väljarna.
5. Välgöraren. Det här är den hjälterollen som gör gott för andra, svagare människor. Det finns många exempel på historiska personer som uppnått hjältestatus genom att t.ex. besöka sjuka barn på sjukhus eller genom att donera stora summor till välgörenhet. Detta har blivit allt vanligare i dagens samhälle där kändisar mer ofta än sällan ses hälsa på sina sjuka supportrar och donera sina förmögenheter till välgörande ändamål. Något av en
grundförutsättning här är att hjälten bör vara känd från början för att allmänheten ska få uppfattning om den goda gärningen.
6. Martyren, som är en av de starkaste hjälterollerna enligt Klapp. I samband med uppoffring blir kända figurer extra uppmärksammade och en hjältemyt kan uppstå. Bra exempel på martyrrollen är Gandhi vars uppoffring för fred var hans eget liv. I alla krissituationer finns det möjlighet för en otippad person att uppnå martyrstatus.
3.5.2 Kommentar till modellen
I den utsträckning det varit möjligt har dessa roller använts för att klassificera de intervjuades hjältar, döda som levande. Vi tycker att det är en spännande uppdelning av roller som Klapp gjort och vi skulle kunna gå in betydligt djupare på varje roll med utförligare intervjuer om tiden tillät. Trots att det var över femtio år sedan den här rollindelningen publicerades för första gången och trots att det med all sannolikhet presenterats flera varianter sedan dess anser vi att den här indelningen fungerar som modell och fyller sitt syfte i vår uppsats väl.
4 Undersökningsmaterial
Här presenteras det undersökningsmaterial som använts i uppsatsen. Vidare beskrivs hur rollindelningen utifrån svaren gått till samt en resultatpresentation både i ord och med grafiska hjälpmedel.
4.1 Frågorna
För att kunna analysera svaren från intervjuerna utifrån hjälteaspekten har de fyra mest relevanta frågorna valts ut. De söker fantasihjälte, hjälte i livet, historisk person att identifiera sig med samt levande person att beundra. Två av frågorna använder begreppet
hjälte i frågan, medan de andra inte gör det. De två frågor som inte nämner just ordet hjälte är ändå relevanta utifrån Klapps hjälterollindelning, vilken använts som modell.
4.2 Svaren
Även om det rör sig om kortfrågor har de intervjuade haft möjlighet till viss motivering av svaren. Motiveringarna är av stor betydelse för vår kategorisering. De fullständiga svaren presenteras därför i bilaga 1-4. På flera av frågorna har inte alla ledare kunnat svara. De här svaren hamnar då i en grupp som benämns ospecificerat. Även svar som av olika anledningar är svävande hamnar i den här gruppen. Exempel på svävande svar är en, för oss, okänd familjemedlem utan motivering. Det är då omöjligt att veta varför den personen är en hjälte. Informationen om hjälten kan dock räcka för att könsbestämma, men inte rollkategorisera. I sådana fall kan svaret vara ospecificerat i rollkategorisering, men specificerat i könsbestämningen. En annan svarstyp som klassas ospecificerad är när inte en specifik person nämns. Det finns flera fall där svar ges i form av t.ex. alla vardagshjältar. Då den här typen av svar är för generella och berör vad som är grundförutsättningen för en hjälte har dessa valts bort. För att vi inte godtyckligt ska sortera bort svar som inte passar in kommer det i bilagorna presenteras motivering till alla svar som är ospecificerade. Vissa ledare ger flera svar på en fråga. Skulle de här svaren analyseras uppstår problem i procentsatserna, vilka är till för att kompensera för det ojämna antalet män och kvinnor. Då rollkategoriseringen delar in svaren i sex av varandra oberoende kategorier kan inte ett snitt av multipla svar dras. För att lösa det hela används det svar som gavs först. Det är troligtvis det första svaret ledaren kom att tänka på. Det hela bygger på antagandet att intervjusvaren gavs i samma ordning som de presenteras i artikeln. I presentationen av resultatet samt analysen kommer de svar som fallit ut diskuteras och fall där det slutgiltiga resultatet skulle ändras drastiskt om alla svaren skulle ha varit presenterade kommenteras. Alla svaren kommer att redogöras för i bilagorna.
4.3 Kategorisering av svaren
För att kunna uppfylla syftet de intervjuade delats in i kvinnor och män. Kvinnorna kallas K1, K2 o.s.v. fram till och med K8. Männen följer samma mönster från M1 till och med M14. En fördel med det här är, förutom förenklad hantering av materialet, anonymitetsaspekten. Många av ledarna är kända i media sedan tidigare och då deras namn blir en siffra kommer de behandlas lika oavsett deras riktiga identitet.
4.3.1 Hjältekategorisering
De hjälteroller som Orrin Klapp (1949) definierat i artikeln ”The Creation of Popular Heroes” används här. Han delar in hjältarna i sex olika kategorier: erövraren, askungehjälten, den smarta hjälten, befriaren, välgöraren samt martyren. Ledarnas svar har sedan placerats i de olika kategorierna. Svaren placeras i den kategori som bäst stämmer överens med hjälten. Valet av kategori är i första hand baserat på den motivering som kommit med svaret. Finns ingen motivering har funderingar på vad hjälten är för person fått avgöra. Informationen om de olika hjältarna har hämtats från uppslagsverk på Internet. De här två stegen gör att en och samma hjälte ibland kan hamna i olika kategorier vid olika tillfällen. Anledningen till att motiveringen kommer i första hand är för att den bäst speglar ledarens syfte med hjälten. För att försöka förhindra att kategoriseringen av de olika rollerna ska bli ungefärlig har vi först, oberoende av varandra, gjort varsin fullständig indelning av alla svaren. Det har gjorts för att undvika inbördes påverkan och för att på så vis få ökad säkerhet i indelningen. I de fall där båda valt att placera ett svar i samma kategori anses giltigheten betydligt högre än om vi tillsammans genom diskussion bestämt att ett visst svar hör hemma i en viss kategori. I de fall då vi valt olika kategorier har vi fört en diskussion och bestämt oss för en kategori. Alla motiveringar för kategoriseringen finns presenterad i bilagorna. En ständig diskussion om objektivitet har förts för att inte tappa fokus i sökandet efter manliga och kvinnliga mönster. Ytterligare ett sätt att undvika subjektivitet är att slutföra kategoriseringen helt innan analysen av materialet påbörjats. På så vis kan inte möjliga mönster i materialet ses på förhand, vilket kan påverka kategoriseringsprocessen.
4.3.2 Könsbestämning
Här har ledarnas svar delats in i kvinnliga och manliga hjältar. Eftersom alla fyra frågorna söker ett specifikt namn är det enkelt att könsbestämma svaren. Huvudsyftet med den här kategoriseringen är att försöka finna mönster när det gäller kön på hjältarna.
4.4.1 Fråga 1: Vilken historisk person identifierar du dig mest med?
40% 30% 10% 10% 0% 10% 17% 33% 0% 17% 0% 33% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
1. Erövraren 2. Askungen 3. Smarta hjälten 4. Befriaren 5. Välgöraren 6. Martyren
Män, tot 100% Kvinnor, tot 100%
Figur 1.
Procentuell andel av ledarna som givit preciserade svar, uppdelat i hjälteroller. Preciserade svar har på den här frågan givits av 6 kvinnor och 10 män. De kvinnliga och manliga procenttalen beräknas var och en för sig. 6 kvinnor och
Först går att nämna att alla de sex hjälterollerna i modellen hämtad från Klapps forskning finns representerade bland svaren. Av de sex kvinnorna med specificerade svar (intervjuerna innefattar totalt åtta kvinnor) svarade 33 % att de identifierar sig med en historisk person klassificerad som hjälteroll 2, askungehjälten. Lika många kvinnor identifierar sig med en person som går att placera hjälteroll 3, den smarta hjälten. De resterande två intervjuade kvinnorna med specifika svar har svarat med historiska personer som går att klassa som hjälteroll 1 respektive hjälteroll 5, erövraren och välgöraren. Värt att tillägga är att två av de åtta intervjuade kvinnorna svarade ospecificerat och finns således inte representerade i figur 1 ovan. Vidare kan nämnas att kvinna nummer ett (K1)
svarade med tre olika historiska personer som hon identifierar sig med men att alla tre kategoriseras in i roll nummer 2. Det gör alltså ingen skillnad för vare sig våra slutsatser eller procenttalen. För fullständiga svar med motivering och kategorisering se bilaga 1.
Stor del av männen med specificerade svar, fyra stycken eller 40 %, identifierar sig med en historisk person klassificerad som hjälteroll 1, erövraren. Nästan lika många, tre stycken eller 30 %, identifierar sig med en person ur hjälteroll 2, askungehjälten. De tre resterande har svarat med historiska personer från hjälteroll 3, 4 och 6, den smarta hjälten, befriaren samt martyren. Fyra av de totalt fjorton männen svarade ospecificerat och hamnar därmed utanför resultatet och stapeldiagrammet. Intressant är att M4 identifierar sig med två personer och att det andra svaret som inte finns med i jämförelsen var hjälteroll 1. Alltså hade det blivit en större andel ettor än det är nu om det svaret hade räknats. Som det är nu är hjälteroll 1, erövraren, högst representerad bland männen så det resultatet hade blivit mer signifikant. 10% 90% 100% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Kvinnlig förebild Manlig förebild
Män, tot 100% Kvinnor, tot 100%
Figur 2.
Kön på de hjältar som ledarna givit som svar. De kvinnliga och manliga procentsatserna beräknas var och en för sig, men ställs ändå brevid varandra för jämförelse. 6 kvinnor och 10 män med preciserade svar
presenteras.
Av de sex kvinnorna som har specifika svar på frågan identifierar sig alla med en kvinnlig historisk person. Det är alltså ingen av kvinnorna som identifierar sig med en manlig historisk person. Bland männen är det nästintill omvänt resultat, alla utom en av dem som
svarat specifikt identifierar sig med en manlig historisk person medan en identifierar sig med en kvinna. Två av kvinnorna och fyra av männen svarade ospecificerat på frågan.
4.4.2 Fråga 2: Vilken levande person beundrar du mest?
33% 0% 33% 0% 11% 22% 40% 0% 20% 0% 40% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
1. Erövraren 2. Askungen 3. Smarta hjälten 4. Befriaren 5. Välgöraren 6. Martyren
Män, tot 100% Kvinnor, tot 100%
Figur 3.
Procentuell andel av ledarna som givit preciserade svar, uppdelat i hjälteroller. Preciserade svar har på den här frågan givits av 5 kvinnor och 9 män. De kvinnliga och manliga procenttalen beräknas var och en för sig.
Precis som på frågan innan finns alla sex rollerna representerade bland svaren även här. Av kvinnorna beundrar två stycken en martyr enligt hjälterollsmodellen och två stycken beundrar även hjälteroll 1, nämligen erövraren. Som det går att se i Figur 2 representerar just de två rollerna vardera 40 % av svaren. Tre av de resterande fyra kvinnorna har svarat ospecificerat och den fjärde har svarat Kofi Annan, befriaren. Kvinna nr 2 har förutom roll 6 även svarat roll 2, askungehjälten, men finns inte representerat i figuren på de grunder som beskrivits tidigare. Utifrån figuren syns att bara tre av hjälterollerna finns med bland kvinnornas svar och förutom redan nämnda askungehjälten saknas smarta hjälten och välgöraren.
Bland männen har hela fem stycken svarat ospecificerat så staplarna är således räknade utifrån nio svar. Två av männen beundrar Nelson Mandela som representerar martyren i roll 6, vilket ger en andel på 22 %. Ytterligare en utöver de två som beundrar Nelson
Mandela beundrar en erövrare. Där inte någon av de intervjuade kvinnorna beundrar den smarta hjälten representeras den rollen i tre fall av männen, lika många och stor procentuell andel som erövraren, nämligen en tredjedel eller 33 %. Endast en man beundrar den femte rollen välgöraren, här i form av Ingrid Segerstedt Wiberg. Precis som för kvinnorna är beundrar ingen man askungehjälten och inte heller någon beundrar befriaren som står för 20 % hos kvinnorna. Man nummer nio svarade dubbelt, förutom erövraren som ingår i uträkningarna svarade han Nelson Mandela. Han går att placera in i martyrrollen som då skulle ha fått en aning högre procentandel.
20% 80% 50% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Kvinnlig förebild Manlig förebild
Män, tot 100% Kvinnor, tot 100%
Figur 4.
Kön på de hjältar som ledarna givit som svar. De kvinnliga och manliga procentsatserna beräknas var och en för sig, men ställs ändå brevbid varandra för jämförelse. 6 kvinnor och 10 män med preciserade svar presenteras.
De intervjuade kvinnorna beundrar lika många levande män som kvinnor, tre vardera. Två stycken svarade ospecificerat. Bland männen var manligt kön på den levande personen de beundrar högre representerat, nämligen åtta gentemot två kvinnliga hjältar. Fyra av männen svarade ospecificerat.
4.4.3 Fråga 3: Vilken fantasifigur är din hjälte?
33% 0% 58% 0% 8% 0% 50% 0% 0% 0% 0% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%1. Erövraren 2. Askungen 3. Smarta hjälten 4. Befriaren 5. Välgöraren 6. Martyren
Män, tot 100% Kvinnor, tot 100%
Figur 5.
Procentuell andel av ledarna som givit preciserade svar, uppdelat i hjälteroller. Preciserade svar har på den här frågan givits av 6 kvinnor och 12 män. De kvinnliga och manliga procenttalen beräknas var och en för sig.
På den här frågan klassificeras kvinnornas hjältar bland fantasifigurer i endast de två första av Klapps sex hjälteroller, erövraren och askungehjälten. Fördelningen mellan de båda är helt jämn, 50 % vardera. Alltså har ingen kvinna en fantasifigur till hjälte som hör hemma i någon av rollerna: smarta hjälten, befriaren, välgöraren eller martyren. Som går att se i bilaga 3 har två av de åtta kvinnorna svarat ospecificerat och kvinna sju har förutom Stålmannen från roll 1 även svarat Kajsa Kavat som vi tycker hör till roll 2. Fördelningen hade alltså varit lite till övervikt för roll 2 om det andra svaret räknats in i resultatet.
Av männens fantasihjältar hör hela 58 % hemma i modellens hjälteroll 3, den smarta hjälten. Från hjälteroll 1 kan fyra svar hämtas, vilket motsvarar en tredjedel av svaren som är specificerade. En av männen svarade Bamse som klassas till hjälteroll 5, välgöraren, och står för 8 % av svaren. På den här frågan har två av de totalt fjorton männen svarat ospecificerat och M13 har förutom att svara Pippi Långstrump från roll 1 även svarat Robin Hood som är en typisk smart hjälte. Hade det här svaret räknats så skulle representationen av roll 3 alltså ha varit ännu större.
8% 92% 57% 43% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Kvinlig förebild Manlig förebild
Män, tot 100% Kvinnor, tot 100%
Figur 6.
Kön på de hjältar som ledarna givit som svar. De kvinnliga och manliga rocentsatserna beräknas var och en för sig, men ställs ändå brevbid varandra för jämförelse. 7 kvinnor och 12 män med preciserade svar presenteras.
Ur figuren kan urskönjas att fördelningen mellan kvinnliga och manliga fantasihjältar är någorlunda jämn bland de kvinnliga cheferna. Något övertag för de kvinnliga fantasifigurerna går att skönja, 57 % mot 43 %. Männen å andra sidan föredrar i betydligt större utsträckning de manliga fantasifigurerna. Hela elva av tolv specificerade svar var en manlig hjälte, vilket resulterar i 92 %. Endast en av kvinnorna och två av männen svarade ospecificerat när det gäller kön på deras fantasifigurshjälte.
4.4.4 Fråga 4: Vem eller vilka i livet är din hjälte?
Vid valet att inkludera frågan om vilka i livet som är dina hjältar tycktes denna fråga vara perfekt. Den frågar uttryckligen om hjältar och verkar innefatta delar som de andra frågorna missar. Efter att ha sammanställt svaren från den här frågan upptäcktes dock att de skiljde sig kraftigt från de andra frågorna. Här hamnade en majoritet av svaren i ospecificerade kategorier. De svaren som inte var direkt ospecificerade rörde ofta familjemedlemmar utan att motivation gavs. Av någon anledning var alltså den här frågan betydligt svårare att svara på än de andra. Ingen sammanställning av svaren har gjorts här, då de ändå inte kommer att kunna analyseras utifrån den aspekten. Svaren presenteras dock i bilaga 4 och det faktum att frågan vållade problem kommer diskuteras vidare i analysen.
5 Analys
Här presenteras det som framkommit efter studier av resultat och teori uppdelat på de fyra frågorna. De enskilda frågorna diskuteras utifrån resultaten. Även problem i arbetet kommer att beröras.
5.1 Fråga 1: Vilken historisk person identifierar du
dig mest med?
Efter att vi kategoriserat frågesvaren kan vissa tydliga mönster ses. Av kvinnorna som givit specificerat svar har 33 % svarat askungen och även 33 % har svarat den smarta hjälten. Båda de här kategorierna utmärks av unga oskuldsfulla hjältar som ingen tror på. De vinner dock folks beundran och besegrar en större och kraftfullare konkurrent. Att hela 66 % av kvinnorna valt någon av dessa hjälteroller kan tyda på ett mönster. Hjältarnas situation påminner mycket om kvinnors situation i näringslivet idag. Kvinnor är underrepresenterade och det finns en tydlig manlig norm för hur en ledare ska vara. Kvinnor som inte lever upp till normen får svårt att klara sig och nå toppen. Underrepresentationen gör också att få tror på kvinnan som vill nå toppen. Att de kvinnliga ledarna sedan identifierar sig med hjältar som har lyckats trots konkurrens, kan vara starkt korrelerat med deras egen situation. De, som kvinnor, har klarat av pressen och tagit sig till toppen mot alla odds, precis som deras hjältar. Hos kvinnorna finns det dock ingen som svarat med erövraren som historisk person. Erövraren utmärks av, förutom nästan övermänskliga krafter, stort mod, styrka och skicklighet. Att den här hjälterollen lyckas inom näringslivet är således mer troligt. Däremot har en stor del av männen som svarat med specificerade svar, 40 %, valt en historisk person som går att placera i den här kategorin. I ledarpositioner är männen idag starkt privilegierade i form av att de är själva normen för ledarskap. De blir inte lika ifrågasatta som kvinnor på samma positioner. Att 40 % av männen identifierar sig med en hjältetyp med mycket goda förutsättningar kan alltså ha att göra med deras egna goda förutsättningar. Ett typexempel på det här är M3: s svar: Thomas Edison, som var en otroligt framgångsrik uppfinnare och företagsledare. Manliga
ledare med erövrarförebilder känns väldigt stereotypt. Det är dock inte den enda typen av förebilder som finns representerade hos männen. Kanske lite mer oväntat har 30 % av männen förebilder i askungekategorin. Den här kategorin borde snarast passa ledare som under hård konkurrens tagit sig till toppen. Det var den kopplingen vi drog med kvinnorna.
5.2 Fråga 2: Vilken levande person beundrar du mest?
På den här frågan ser vi ett annat mönster än på frågan om historisk person. Här svarar 40 % av kvinnorna med specificerade svar att de beundrar personer som placerats i erövrarkategorin. Det kan ha att göra med att frågans fokus ligger på levande personer. Det finns idag, om än få på ledarpositioner, betydligt fler framstående erövrarkvinnor än tidigare. Detta kan förklara en del av skillnaden mellan historiska personer och levande. Kanske är det helt enkelt lättare att finna kvinnliga förebilder i livet än i historien. Exempel på en levande erövrare är Rei Kawakubo, japanskan som startade det kontroversiella och framgångsrika modehuset Commes des Garçon. Ytterligare en förändring från första frågan syns på antalet kvinnor som svarat med personer i askungekategorin och kategori 3, den smarta hjälten. På den här frågan har inga kvinnor svarat med personer som passar i dessa kategorier. Detta är förvånande med tanke på identifieringstankarna som presenterades vid analysen av fråga 1. Det finns också en skillnad mellan frågornas utformning som kan spela in. Fråga 2 söker en person att beundra till skillnad från den första frågan som söker person att identifiera sig med. Kvinnor känner kanske igen sig i askungerollen och den smarta hjälterollern, men när det kommer till beundran föredrar de starka erövrare. En annan väl representerad roll är martyren med sina 40 % av de kvinnorna som svarat specificerat. Den representeras främst av Nelson Mandela, med sina många år i fängelse för lika rättigheter i Sydafrika. Nelson är för övrigt en person som återkommer flera gånger på alla fyra frågorna, både bland män och kvinnor. Av de män som svarat specificerat på frågan har 33 % valt erövraren som förebild. Det stämmer väl överens med svaren från fråga 1, där 40 % svarade med en erövrarperson. Även den smarta hjälten finns representerad med 33 %.5.3 Fråga 3: Vilken fantasifigur är din hjälte?
Den här frågan är intressant då den söker fantasihjältar, vilket också skiljer den markant från de övriga frågorna. Spontant kan tros att det är enklare att nämna tydliga hjältar på denna fråga. Både männen och kvinnorna är väl representerade i kategorin erövrare, 33 respektive 50 % av de med specifika svar. Vad som dock skiljer dem tydligt åt är när det kommer till askungehjältar och smarta hjältar. Som vi nämnt tidigare har de här två rollerna mycket gemensamt i att de båda vinner trots svagheter. Det som skiljer dem åt är framförallt att den smarte hjälten inte behöver vara god. Av de män som svarat specifikt har hela 58 % valt hjältar av den smarta sorten. Ett typexempel som nämns är Tony Soprano, den själviske maffiabossen från tv-serien Sopranos. Han är ond och hänsynslös, men tittaren vaggas ändå in i att glorifiera hans beteende. Inga kvinnor valde hjältar från den här kategorin. I askungekategorin finns dock kvinnorna representerade med 50 %. Den här rollen utmärks av ungdom och oskuldsfullhet. Inga män finns representerade i den här kategorin. När vi studerar skillnaden mellan männens och kvinnornas val av askunge och smarta hjältar slås vi av hur stereotypt det känns. Båda representerar en längtan efter att lyckas, men på helt olika vis. Männens hjältar bluffar gärna lite på vägen mot framgång medan kvinnornas lyckas genom ihärdigt arbete och ärlighet. Nu kan inte några sådana slutsatser dras från bara en fråga och speciellt då vi inte funnit samma tecken i de andra frågorna, men våra data är absolut av intresse.
5.4 Fråga 4: Vem eller vilka i livet är din hjälte?
Den här frågan trodde vi skulle vara ganska enkel att svara på. Vår modell för vad som är ett ospecificerat svar sorterade dock bort majoriteten av alla svar som ospecificerade. Vi ser att många svar rör familjemedlemmar såsom föräldrar, partner osv. De här svaren sorterades bort då vi hade för lite information om de för oss okända hjältarna. Frågan i sig påminner mycket om fråga 2: vilken levande person beundrar du mest? Båda frågorna söker en levande person och även tvåan verkar söka någonting som går under definitionen hjälte. Det tyder alltså på att frågorna har tolkats på olika sätt, även om de betyder nästan samma sak. Det här får oss att fundera ytterligare över vilken tolkning av frågan som är
korrekt. Även om frågorna verkar söka hjältar kanske de inte gör det. Om det kan skilja så mycket mellan två till synes liknande frågor kanske det vi ser inte heller stämmer med det vi söker. Vi funderar också på varför ledarna beundrar kända framgångsrika personer, medan de har familjemedlemmar som hjältar. Förmodligen har det att göra med hur frågan är ställd. Gunilla Ahrén påstår att kvinnor sällan har familjemedlemmar och släktingar som förebilder (Ahrén 1996), vilket svaren på den här frågan talar emot. Här är istället den typen av förebilder mycket vanlig.
5.5 Kön på hjältarna
Om vi ser till alla frågorna syns ett tydligt mönster där kvinnorna väljer kvinnliga hjältar och männen väljer manliga hjältar. Det här stämmer väl överens med våra tidigare förväntningar på materialet. Vad som dock går att diskutera är skillnaden mellan frågorna. På frågan om historisk person att identifiera sig med har alla kvinnor svarat med kvinnliga personer. Ställs det här bredvid frågan om levande person att beundra ses en markant skillnad. Här har 50 % av kvinnorna valt manliga hjältar. Det verkar som om kvinnor finner övervägande kvinnliga hjältar i historien medan hjältarna i nuet lika gärna kan vara män. Även på frågan om fantasifigur verkar kvinnorna gilla manliga hjältar, 43 %. Om vi ser till männen så väljer de manliga hjältar i större utsträckning än vad kvinnorna väljer män. Det här kan tyda på att det är mer accepterat för kvinnor att ha hjältar av det andra könet än vad det är för männen. De intervjuade ledarna befinner sig på positioner där den manliga normen styr. Det här kan göra att de, både män och kvinnor, snarare ser till manliga hjältar än kvinnliga.
5.6 Materialets betydelse
Efter att ha kategoriserat materialet och lagt upp dem i stapeldiagram finner vi att svaren skiljer sig kraftigt frågorna emellan. Det har främst att göra med att frågorna är olika ställda, men det förklarar inte alla skillnader. Det finns en stor felmarginal som inte kan förklaras. Ett stort problem ligger i vårt sätt att kategorisera. Även om det är möjligt att
motivera alla hjältars kategorisering så finns det många hjältar som är tveksamma. Det kan bero på att den hjälteteori som använts inte är tillräckligt bred för att passa in på alla hjältar. Det kan också vara så att svaren inte ger oss information om hjältar utan någonting annat. Vad vi frågat oss under tiden som arbetet framskridit är huruvida frågorna verkligen söker det vi letar efter dvs. hjältar. Vi vet inte hur intervjuaren har ställt frågorna, sättet på vilket det har skett kan påverka svaret. Vi vet dock att ledarna som intervjuats är medvetna om att de kommer publiceras i tidningen. Det gör att deras svar även involverar den bild ledarna vill ge av sig själva. Det är något som stöds av Porpora, som säger att hjältar står för det vi själva vill sammankopplas med snarare än ren hjältedyrkan (Porpora 1996). En undersökning där de intervjuade fick vara anonyma skulle förmodligen ge större säkerhet. Samtidigt är det fortfarande intressant att se om den bild ledarna vill ge av sig själva skiljer sig mellan könen. Det faktum att undersökningen är publik behöver alltså inte bara vara negativt. Det kan dock förklara varför vissa hjältar återkommer frekvent, t.ex. Nelson Mandela. Han är en typisk hjälte som står för det goda och har kämpat ett helt liv för lika rättigheter i Sydafrika. Att ha honom som hjälte skulle kunna ge ett intryck av ledaren som godhjärtad.
6 Slutsatser
Tydligt är att ledarnas svar skiljer sig mellan män och kvinnor. De skiljer sig också på ett sätt som många gånger lever upp till våra förväntningar. Män väljer hjältar ur erövrarkategorin i högre grad än kvinnorna, som i större utsträckning finns representerade i de två underdogkategorierna, askungen och smarta hjälten. Vi kan också tydligt se att kvinnor i högre utsträckning har manliga hjältar, än vad männen har kvinnliga. Det tror vi beror på den manliga norm som råder på ledarpositioner idag. Hjältars betydelse för ledarna kanske inte ska överskattas, då många har svårt att definiera vilka deras hjältar är. Vi finner många svagheter i det material vi använt oss av. Det faktum att vi inte vet exakt hur intervjuerna genomförts och hur ledarna valts ut minskar materialets trovärdighet. Ytterligare problem finner vi i alla de svar vi inte kunnat kategorisera. Med så många ospecificerade svar är det svårt att dra några definitiva slutsatser. Trots materialets och
kategoriseringens brister ser vi ändå ett mönster: män och kvinnor på ledarpositioner skiljer sig åt när det gäller val av hjältar.
Med mer tid till vårt förfogande skulle det vara mycket intressant att göra egna intervjuer. På så vis kan vi från början göra en tydligare fokusering på hjältar, vilket förenklar kategorisering. Som beskrevs i metoden är urvalet i minsta laget. Vid egna intervjuer skulle vi också vilja utöka det till att involvera fler ledare. Vi skulle också vilja utveckla hjälterollsmodellen för att göra den mer heltäckande. Det här är ett ämne vi skulle vilja arbeta vidare med i en senare uppsats.
7 Litteraturlista
Skrivna källor
Ahrén, Gunilla & Zaar, Christina, 1997: Kvinnligt ledarskap – Tio år med Ruter Dam. Stockholm: Erskilds Förlag
Ahrén, Gunilla, 1996: Dagens kvinnliga chefer – Varken änglar eller häxor. Stockholm: Svenska Dagbladets Förlags AB
Fisher, Berenice, 1988: Wandering in the Wilderness: The Search for Women Role Models.
I: Signs Vol. 13, No. 2, S. 211-213.
Artikeln hämtad via JSTOR: http://www.jstor.org/
Göransson, Anita, 2003: Kvinnor, män och karriärer – Visioner och verklighet i
näringslivet. Stockholm: SNS Förlag
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn, 1997: Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Klapp, Orrin, 1948: The Creation of Popular Heroes.
I: The American Journal of Sociology Vol. 54, No.2, S. 135-141. Artikeln hämtad via JSTOR: http://www.jstor.org/
Porpora, Douglas, 1996: Personal Heroes, Religion, and Transcedental Metanarratives. I: Sociological Forum Vol. 11, No. 2, S. 209-229.
SOU, 1994: Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. Stockholm: Fritzes Förlag
Strömquist, Siv, 2003: Uppsatshandboken. 3 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Wahl, Anna et al., 2001: Det ordnar sig – Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur
Internetkällor
Dagens Industri Weekend – Alla intervjuer är hämtade från di.se.
Nationalencyklopedins Internettjänst, www.ne.se
Marie Curie,
e att o mötte stora motgånger i sin uppväxt och
ta sig förbi hindren och blev ändå en
arta hjältens år ses som en sen motståndare.
ium som sträcker sig över stora
. minerat område klassar vi henne i askungerollen,
ndran trots att få tror
kt genom att äta a.
drar Gustav Vasa som hade insikten att Sverige bara kunde
on var invandrare, judinna och den enda kvinnan som tidigare motivering av Marie Curie.
ot
vann ett stort pokerparti och investerade
ingarna. ändå som
alism och man ska våga prova sina vingar.”
lten
jorde det ingen trodde var möjligt när han flög över atlanten. lv tar upp Charles Lindbergh
hela sitt liv. Gjorde genom offringar för de svaga. Blev sedan mördad och går att
grundat ett av världens mest beryktade varumärken. Som ckades han med det genom hårt arbete och genuint
pplar med erövrarens attribut bravur, åga.
rançois Champollion är den jag känner mest likheter med.
ot allas förväntningar.
14: ”Den romantiske sökaren.”
specificerat
Motivering: Svårt att veta vad M14 menar med den romanstiske sökaren.
Ett vagt svar som vi klassar som ospecificerat.
Fråga 1
Vilken historisk person identifierar du dig mest med?
K1: ”Stor beundran för kompetenta och drivna kvinnor som
Simone de Beauvoir och Frida Kahlo.”
2 - Askungehjälten,2 - Askungehjälten,2 - Askungehjälten
Motivering: Marie Curie var framgångsrik kvinna i en mansdominerad
värld. Har vunnit Nobelpriset två gånger, i fysik och kemi vilket inte någon annan människa lyckats med. Simone de Beauvoir får ses som askungehjälten då hon hon hade en näst intill omänsklig motståndare i Napoleon Bonaparte som inte gillade hennes idéer och bl.a. fick henn fly från Frankrike. Frida Kahl
genom hela livet men lyckades framgångsrik konstnärinna.
K2: ”Frihetsgudinnan.”
5 - Välgöraren
Motivering: Svår att definiera men vi har tagit fasta på det faktum att
frihetsgudinnan symbolisar omhändertagande av immigranter. Hon symboliserar även fred och vänskap mellan USA och Frankrike. Detta gör att vi klassar henne som välgöraren som gör gott för andra svagare människor.
K3: ”Germaine Staël von Holstein, intelligent, uppskattad, vacker och
självständig.” 3 - Smarta hjälten
Motivering: Framförallt var hon intelligent som är den sm
främsta egenskap. Hon ”slogs” även mot Napoleon som f fysiskt överläg
K4: ”Coco Chanel, Liten, envis och inte alltid så snäll.”
1 - Erövraren
Motivering: Har startat ett modeimper
delar av världen.
K5: ”Har aldrig tänkt i de banorna.”
Ospecificerat
Motivering: Inget svar överhuvudtaget. Omöjligt att urskönja en hjälteroll. K6: ”Amelia Earhart, kvinnlig pionjär som testade gränser.”
2 - Askungehjälten
Motivering: Kvinnlig flygare som trots att ingen trodde på henne lyckades
Som kvinna i ett mansdo
där den unga oskuldsfulla hjälten vinner folkets beu på henne till en början.
K7: ”Ingen faktiskt, jag försöker leva här och nu.”
Ospecificerat
Motivering: Inget svar gör att vi klassar det som ospecificerat. K8: ”Eva, som såg till att inte Adam blev ensam herre på täppan.”
3 - Smarta hjälten
Motivering: Då hon var skapad av Adams revben kan hon sägas vara en
underdog i paradiset. Hon lyckades dock skapa sig mer ma
av det förbjudna äpplet från kunskapen träd. På så vis blev hon och Adam visserligen bortkörda från paradiset, men de blev smart
M1: ”Jag beun
räddas från danskarna om dalabönder ingick i hären.” 4 - Befriaren
Motivering: Befriade oss från danskarna – hör således hemma i
befriarrollen.
M2: ”Marie Curie. H
fått Nobelpriset två gånger.” 2 - Askungehjälten
Motivering: Se
M3: ”Om Tom Cruise i Top-Gun räknas så tjing för honom.”
1 - Erövraren
Motivering: Det faktum att filmkaraktären är världens bästa stridspil
M4: ”Kojak och farfar Otto, han
pengarna i en tobaksaffär som även var begravningsbyrå, systemutlämning på orten, tipstjänstombud och leksaksaffär, allt i samma butik! En sann entreprenör!”
3 - Smarta hjälten,1 - Erövraren
Motivering: Kojak är en intelligent polis som ideligen lurar brottsl
Farfar Otto är kanske lite svårdefinierad men vi klassar honom en erövrare då han var en framgångsrik företagare.
M5: ”Thomas Edison som levde sitt liv för att finna nya lösningar.”
1 - Erövraren
Motivering: Extremt begåvad som har patent på ett hundratal
uppfinningar. Just hans skicklighet, bravur och profession extrema begåving gör honom till en erövrare.
M6: ”Charles Lindbergh, som 1927 med kalkylerad djärvhet flög över
Atlanten med Spirit of St. Lewis. Ett tydligt exempel på att
2 - Askungehjä
Motivering: G
Detta passar in i askungerollen där Klapp sjä som ett typexempel.
M7: ”Ingen.”
Ospecificerat
Motivering: Inget svar, därav ospecificerat. M8: ”Olof Palme.”
6 - Martyren
Motivering: Kämpade för frihet och rättvisa
livet stora upp
klassa som den sista rollen, martyren.
M9: ”Ingen, dels för att jag är väldigt samtidsorienterad – dels för att jag
nog samplar snarare än köper hela paket.” Ospecificerat
Motivering: Inget specifikt svar.
M10: ”Walt Disney för att han skapade och drev ett företag som under
lång tid varit framgångsrikt, och allt detta baserat på hårt arbete och genuint engagemang.”
1 - Erövraren
Motivering: Har
M10 nämner ly
engagemang, vilket vi sammanko skicklighet och extrem förm
M11: ”Ingen.”
Ospecificerat
Motivering: Inget specifikt svar. M12: ”Regis Cadier.”
1 - Erövraren
Motivering: Grundare av hotellet Grand Hotêl. En sann entrepenörssjäl. M13: ”Jean-F
Det var ju han som knäckte hieroglyfernas gåta. Nu är det inte därför jag känner jag igen mig, utan för att Champollion jobbade ständigt, ständigt och ständigt. Vardag som helgdag. Han hade också många förståsigpåare emot sig…”
2 - Askungehjälten
Motivering: Han var den som ingen trodde på med många förståsigpåare
emot sig. Han arbetade dock hårt och lyckades m
M
nan, han har ett stort engagemang förenat med behagligt . Det faktum
en i i m
entar från den intervjuade.
d, skicklighet, och som K3 nämner: proffsighet Rei Kawakubo, som grundat modehuset Commes des tida renässansmänniska, entreprenör, designer och
jas åt små saker, som ser det vackra i det till äg. Min
pps hjälteroller.
iera en hjälteroll. e motivering av Nelson Mandela.
h telligens. Har varit r där hans moral ifrågasatts men är ändå väldigt definitionen av den smarta hjälten.
dvika ar
av ch kurage.” e motivering av Nelson Mandela.
Klapps
e t för ikoner och superhjältar. folk med ärligt civilkurage.”
gnum. erikanske konstnären Walter de Maria, som skapade ett av
erhört skicklig konstnär som varit verksam en lång tid. Just nära relation till.”
10 har en nära änniskor de är.
stedt Wiberg för att hon ägnar större delen av sitt långa assas som välgörare i och med att hon kämpat för de svaga
r stor beundran för Andy Warhol, för hans förmåga att ara levande också efter sin död.”
1 - Erövraren
Motivering: Enorm begåvad, skicklig och framgångsrik konstnär vars verk
syns överallt.
Fråga 2
Vilken levande person beundrar du mest?
K1: ”Kofi An
lugn och så är han mycket manlig.” 4 - Befriaren
Motivering: Tidigare diplomat som kämpar mycket för fred
att han är generalsekretera för FN som griper in över hela värld kampen mot krig och orättvisor gör honom till en befriare.
K2: ”Nelson Mandela och Annika Sörenstam.”
6 - Martyren,2 - Askungehjälten
Motivering: Nelson Mandela kämpar för frihet, något han suttit i fängelse
många år för. En uppoffring om något – tydlig martyr. Annika Sörensta blev uppmärksammad när hon tävlade mot männen i golf. Lyckades väl trots enorma skillnader i förutsättningar och trots att många dömde ut henne på förhand. Det gör att vi ser henne som askungehjälten. Skulle även kunna klassificeras som erövraren men vi känner att hon passar bättre som roll 2 då det saknas komm
K3: ”Madonna går över gränsen ibland men kommer alltid igen. Proffsig,
långsiktig, vet vad hon vill.” 1 - Erövraren
Motivering: Genom mo
och långsiktighet har Madonna erövrat popscenen och varit något av en popdrottning i flera år.
K4: ”Japanskan
Garcon. En nu konstnärssjäl.” 1 - Erövraren
Motivering: Hon har med stor skicklighet skapat ett nyskapande och
kontroversiellt modeimperium.
K5: ”Människor som kan gläd
synes lilla, som lägger märke till detaljerna och inte rusar iv mamma är en sådan person.”
Ospecificerat
Motivering: Beskrivningen passar inte på någon hjälteroll. K6: ”Vardagsmamman.”
Ospecificerat
Motivering: Generellt svar, ingen specifik person. Svårt att veta vad hon
menar med vardagsmamman och vilka attribut hon har som kulla kunna klassa henne som en av Kla
K7: ”De som kämpar för vad de tror på och som ger sin tid och kraft för
att få något att förändras.” Ospecificerat
Motivering: Ett ospecifikt svar gör att vi inte kan identif K8: ”Nelson Mandela, för hans outtröttliga frihetskamp.”
6 - Martyren
Motivering: Se tidigar
M1: ”Tony Blair, jag tror att han drivs av en stark övertygelse i sitt
agerande.” 3 - Smarta hjälten
Motivering: Har precis som Bill Clinton lyckats ta sig ur skandaler oc
motgångar med hjälp av förutom tur även charm och in inblandad i incidente
populär, helt enligt
M2: ”Bill Clinton.”
3 - Smarta hjälten
Motivering: Får klassas som den smarta hjälten då han lyckats un
nederlag och få stor beundran trots uppmärksammade skandaler. H mycket hjälp av sin charm samt ett rykte om sig att vara oerhört intelligent. Precis som Blair väldigt populär och respekterad trots
M4: ”Steve Jobs.”
1 - Erövraren
Motivering: Har varit och är framgångsrik inom datavärlden. Grundare
Apple.
M5: ”Nelson Mandela som visat en ofattbar civil resning o
6 - Martyren
Motivering: Se tidigar
M6: ”Min mor, en stark och klok människa med sunda värderingar.”
Ospecificerat
Motivering: Går inte klassa som en hjälte utifrån
hjälterollsdefinition.
M7: ”Varierar, just nu ligger mina barn högst upp för att jag tycker att d
lär mig alltmer. Har dock annars lite svår Generellt gillar jag
Ospecificerat
Motivering: Precis som M3 på den här frågan svarar han svävande och
någon tydlig hjälteroll går inte att finna.
M8: ”Carl Bildt.”
3 - Smarta hjälten
Motivering: Betraktad som väldigt intelligent, den smarta hjältens si M9: ”Den am
1900-talets mest kompromisslösa konstverk, The Lightning field, på en högplatå i New Mexico, har jag beundrat i närmare 30 år. Men varför förringa den mest uppenbara? Nelson Mandela – en helt osannolik människa!”
1 - Erövraren,6 - Martyren
Motivering: O
den extrema begåvningen gör honom till en etta. För Nelson Mandela se tidigare motivering.
M10: ”Personer jag har en
Ospecificerat
Motivering: Vi har tyvärr ingen möjlighet att veta vilka M
relation till och vad för slags m
M11: ”Nelson Mandela.”
6 - Martyren
Motivering: Se tidigare motivering av Nelson Mandela. M12: ”Båda mina föräldrar.”
Ospecificerat
Motivering: Vi känner inte till föräldrarna och kan utan mer information
inte klassa dem som någon av hjälterollerna.
M13: ”Ingrid Seger
liv åt att kämpa mot inskränkthet och fördomar. Precis som sin far.” 5 - Välgöraren
Motivering: Kl
under hela sitt liv.
M14: ”Jag hyse
