Hybridkrigföring: Nya eller gamla hot? : En teoriprövande flerfallstudie av Hoffmans teori om hybridkrigföring.

(1)

Sida 1 av 40

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Mattis Rubin OP SA 18–21

Handledare Antal ord: 11 212

Fil. Dr Charlotta Friedner Parrat Beteckning Kurskod

1OP415

Hybridkrigföring: Nya eller gamla hot?

En teoriprövande flerfallstudie av Hoffmans teori om hybridkrigföring. ABSTRACT:

In 2007 Frank G. Hoffman conducted a study on the new threats that the U.S. Marines could face in the near future. The study resulted in the creation of the hybrid warfare theory.

During the Russian invasion of the Crimea peninsula both media and scholars quickly concluded that the Russian way of conducting the invasion was a new way of warfare and attributed the invasion as hybrid warfare. However, scholars have since then started to criticize the concept of hybrid warfare and its ability to explain the Russian behavior in Crimea and its claim to be a new way of warfare.

The purpose of this essay is to examen how new the concept of hybrid warfare is. This is done by examining if Operation Overlord and the Têt Offensive can be understood as hybrid warfare. The result shows that both Operation Overlord and the Têt Offensive includes most of the attribute in Hoffman´s hybrid warfare theory and therefore can be understood as hybrid warfare. The result also shows that even if the term hybrid warfare is something new the means and methods are not.

Nyckelord:

(2)

Sida 2 av 40

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 4 1.1 PROBLEMFORMULERING ... 4 1.2TIDIGARE FORSKNING ... 5 1.3SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSÖVERSIKT ... 9

1.4SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 10

1.5AVGRÄNSNINGAR ... 10

1.6DISPOSITION ... 11

2. TEORI ... 12

2.1VAL AV TEORI ... 12

2.2FRANK G.HOFFMAN:THE RISE OF HYBRID WARS. ... 12

2.3CENTRALA BEGREPP ... 14

2.3.1 Konventionella medel och metoder... 15

2.3.2 Irreguljära medel och metoder ... 15

2.3.3 Terrorism och urskillningslöst våld ... 16

2.3.4 Kriminalitet ... 16

2.3.5 Informationskrigföring ... 16

2.3.6 Blandning av medel och metoder... 17

2.4OPERATIONALISERING... 17

2.5ANALYSVERKTYG ... 19

3. METOD ... 20

3.1FORSKNINGSDESIGN ... 20

3.2KVALITATIV TEXTANALYS OCH FALLSTUDIE ... 20

3.3VAL AV FALL ... 21

3.4KÄLLKRITISK DISKUSSION ... 22

3.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN. ... 24

4. ANALYS ... 25

4.1SAMMANFATTNING AV OPERATION OVERLORD ... 25

4.2SAMMANFATTNING AV TÊT OFFENSIVEN ... 29

4.3SAMANSTÄLLNING AV ANALYS ... 32

5. AVSLUTNING ... 33

(3)

Sida 3 av 40

5.2DISKUSSION ... 34

5.2.1 Resultat ... 34

5.2.2 Teori och metod ... 35

5.3FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 36

5.4RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 37

6. LITTERATURFÖRTECKNING ... 38

6.1TRYCKTA KÄLLOR ... 38

6.2ARTIKLAR ... 39

(4)

Sida 4 av 40

1 Inledning

När Ryssland, i början av 2014, annekterade den ukrainska halvön Krim, började spekulationerna om vilken typ av krig som bedrevs och med vilka medel och metoder. Begreppet hybridkrigföring blev snabbt ett ord som användes av både akademiker och media för att beskriva annekteringen. De medel och metoder som användes beskrevs som en ny typ av krigföring.1 Annekteringen skapade även en debatt om vad hybridkrigföring egentligen innebär, om Ryssland bedrev hybridkrigföring eller om hybridkrigföring verkligen är en ny typ av krigföring?

1.1 Problemformulering

Under annekteringen av Krim var det Rysslands blandning av irreguljära förband, cyber, signalspaning, drönare och annan högteknologisk utrustning som ansågs speciell och

nytänkande. Blandningen av irreguljära förband, likt de små gröna männen utan någon uttalad lands tillhörighet, och de sofistikerade vapensystem, som de nyttjade för att slå ut fasta

installationer, blev snabbt område för både diskussion och krigsvetenskaplig forskning. De irreguljära förbandens förmåga att tillsammans med ukrainska pro-ryska grupper skapa uppror mot det ukrainska styret i syfte att påskynda annekteringen ansågs även som nytt. Nyttjande av irreguljära förband tillsammans med högteknologiska moderna vapen sågs som en ny typ av hot och tillskrevs begreppet hybridkrigföring.2

Frank G. Hoffman presenterade 2007 en studie om de nya hot som förväntas ställas på den amerikanska marinkåren och presenterar samtidigt begreppet hybridkrigföring och definierar det som”… incorporate a range of different modes of warfare including conventional

capabilities, irregular tactics and formations, terrorist acts including indiscriminate violence and coercion and criminal disorder.”3

Vid första anblick går det att se många likheter mellan Rysslands annektering av Krim och Hoffmans definition av hybridkrigföring. Rysslands blandning av konventionella medel och okonventionella metoder sågs som en ny typ av krigföring, trots att Hoffmans definition redan existerat i över ett halvt decennium.4

1_{Käihkö, Ilmari. All krigföring är av hybrid natur. Statsvetenskaplig Tidskrift, Vol.118, Nr. 4 2016: 623–641. s.623} 2_{Gjorgji, Veljovski, Nenad Taneski & Metodija Dojchinovski. The danger}

of “hybrid warfare” from a sophisticated adversary: the Russian “hybridity” in the Ukrainian conflict. Defense & Security

Analysis. Vol. 33, Nr. 4, 2017: 292-307 s.296

3_{Hoffman, Fank. G. CONFLICT IN THE 21}ST_{CENTURY: THE RISE OF HYBRID WARS. Potomac Institute for Policy} Studies Arlington, Virginia. 2007

(5)

Sida 5 av 40 Krig med irreguljära metoder har historiskt oftast tillskrivits mindre aktörer som fört krig mot större aktörer exempelvis i Irak, Afghanistan, Vietnam men även i Maos uppror i Kina.5 Det är därför inte konstigt att hybridkrigföring ofta setts som en typ av småstatskrigföring. Trots det återfanns många av de medel och metoder som användes av Mao under revolutionen i Kina av Ryssland under annektering av Krim. Detta tillsammans med att Rysslands agerande stämmer bra överens med Hoffmans definition av hybridkrigföring kontrasterar att endast små stater bedriver hybridkrigföring.6

Blandning av irreguljära och reguljära medel och metoder, som Hoffman anser vara grunden i hybridkrigföring, finns även att finna i ett flertal historiska konflikter, vilka daterar så långt tillbaka som 2000 år innan både Hoffmans definition av hybridkrigföring och annekteringen av Krim.7 Enligt Hoffman är hybridkrigföring det nya komplexa hot som ställs mot den amerikanska marinkåren men historien ger tydliga exempel på att flertalet delar av Hoffmans definition av hybridkrigföring sedan länge existerat.

Om blandningen av reguljära förband, irreguljära metoder, terrorism och kriminalitet går att finna i konflikter genom historien betyder det eventuellt att Hoffmans definition av

hybridkrigföring egentligen bara är ett nytt namn på ett fenomen som sedan länge existerat.

1.2 Tidigare forskning

Forskning om hybridkrigföring tenderar att gå isär, dels på grund av att det inte råder koncensus om hur begreppet ska definieras, dels för att forskningen från 2014 svängde från att fokusera på små staters nyttjande av hybridkrigföring till att övervägande fokusera på Rysslands nyttjande av hybridkrigföring. Därför kan även denna forskningsöversikt anses spretig då den försöker ge en översikt av hybridkrigföring.

Enligt Murray och Mansoor är hybridkrigföring inte något nytt, vilket exemplifieras genom nio konflikter med hybrida inslag från Roms fälttåg i dåvarande Germanien till de franska samt amerikanska misslyckade kampanjerna i Vietnam på 1950-,1960- och 1970-talet. I det inledande kapitlet av Murray och Mansoors bok presenteras Hoffmans teori, som att

hybridkrigföring blandar dödligheten av konventionella krig med fanatismen av irreguljära. Murray och Mansoor påstår att, likt teorin om kombinerade vapen som används för att förklara användandet av infanteri, artilleri och stridsvagnar, kan teorin om hybridkrigföring

5_{Käihkö, 2016 s.628} 6_{Käihkö, 2016 s.630}

7_{Murray, Williamson & Mansoor, Peter R. (red.), Hybrid warfare: fighting complex opponents from the ancient world to the} present, Cambridge University Press, Cambridge, 2012

(6)

Sida 6 av 40 användas för att förstå kombinationen av reguljära och irreguljära medel och metoder.8 Boken är en antologi, vilket betyder att de olika kapitlen har olika författare och att Murray och Mansoor endast sammanställt boken. Detta göra att definitionen av hybridkrigföring varierar mellan kapitlen, vilket enligt Murray och Mansoor endast understryker komplexiteten i begreppet.9 De exempel som lyfts i boken är, till skillnad från senare nämnda exempel, inte enbart krig mellan en stor och en liten aktör, utan även exempel på när irreguljära medel och metoder använts i strid mellan jämbördiga parter, exempelvis Fransk-tyska kriget 1870–1871 och det Sino-Japanska kriget 1937–1945.10

Russell Crandall lyfter i sin bok olika typer av konflikter, från det amerikanska inbördeskriget och fördrivningen av indianerna till modernare konflikter som Vietnam, Irak och Afghanistan. Även mindre kända konflikter som den amerikanska inblandningen i El Salvador och

Filipinerna lyfts fram. Syftet med boken är att påvisa de lärdomar som dragits och som borde ha dragits av nästan 250 år av irreguljära krig.11_{Bokens syfte är delvis att illustrera hur}

amerikaner har stridit mot irreguljära motståndare, samt hur det irreguljära kriget har

förändrats och inte förändrats, men även att visa på hur amerikaner har agerat irreguljärt eller felaktigt i dessa konflikter.12 Crandall menar att amerikaners vilja att inte använda sig av smutsiga taktiker minskar möjligheterna att vinna mot en motståndare som använder sådana, exempelvis är insurgenterna i Afghanistan och Iraks vilja att dö för sin sak svår att konkurrera med, när de amerikanska soldaterna endast vill överleva och åka hem.13

Kestutis Kilinskas vill i sin artikel från 2015, dels undersöka om det ryska agerandet kan förklaras som hybridkrigföring, dels avslöja ursprunget och utvecklingen av begreppet hybridkrigföring.14 Kilinskas menar att redan 1920 genomförde Sovjetunionen operationer som kan liknas med de som genomfördes under annekteringen av Krim.15 Kilinskas menar att det finns en rad forskare som bidragit till att försöka förstå den typ av krig som, enligt honom, uppkom efter kalla kriget, men att den mest framstående är Frank G. Hoffman.16 Hoffmans

8_{Murray, et.al. 2012 s.3} 9_{Murray, et.al. 2012 s.3} 10_{Murray, et.al 2012 ss. 171-254}

11_{Crandall, Russell, America's dirty wars: irregular warfare from 1776 to the War on Terror, Cambridge University Press,}

New York, 2014 s.3

12_{Crandall, 2014 s.6} 13_{Crandall, 2014 s.468}

14_{Kilinskas, Kestutis. Hybrid Warfare: an Orientating or Missleading Concept in Analysing Russia´s Military Action in}

Ukraine? Lithuaniian Annual Strategic Revwiw Vol.14 2015: 139-158 s.141

15_{Kilinskas, 2015 s.140} 16_{Kilinskas, 2015 ss.144-146}

(7)

Sida 7 av 40 teori om hybridkrigföring var inledningsvis inte okritiserad, men fastnade till slut som den mest framstående och är enligt Kilinskas den mest konsekventa och används därför som analysverktyg i Kilinskas studie.17 Enligt Kilinskas tolkning av Hoffman, består

hybridkrigföring av en blandning av konventionella vapen, irreguljära taktiker, terrorism och

kriminalitet, på samma krigskådplats för att nå gemensamma mål.18 Kilinskas för ett

resonemang angående hur de styrkor som bestod av privata militära företag, ryska frivilliga veteraner och motorcykelklubbar, skall tolkas som irreguljära förband eller kriminella grupper, då de vid flertalet tillfällen genomförde operationer tillsammans med ryska

specialstyrkor.19 Dessa operationer gör det, enligt Kilinskas, svårt att skilja Hoffmans andra och fjärde kriterier från varandra. Hoffmans fjärde kriterie Kriminalitet anses vara kriminalitet för att skapa oreda, vilket dessa operationer inte gjorde enligt Kilinskas.20 Kilinskas anser

därför att två utav fyra av Hoffmans kriterier återfanns i det ryska agerandet under

annekteringen av Krim. Kilinskas menar att konventionella vapen och irreguljära taktiker återfanns, men att terrorism och kriminalitet inte återfanns på det sätt som Hoffman definierat det. Avslutningsvis anser Kilinskas att Hoffmans modell inte kan förklara det ryska agerandet, utan att det i stället bör förklaras som en specialoperation utformad för just Krim.21

Mark Galeotti argumenterar att det som benämns som en ny typ av krig, inte är någon nytt för Ryssland. Galeotti menar att det som förändrats inte är kriget, utan världen som kriget

utspelar sig i, den politiska, ekonomiska, teknologiska och sociala kontexten har blivit modernare och så även kriget. Ryska doktriner har sedan länge baserats på det totala kriget, vilket inte de västerländska har, vilket leder till missuppfattningen om begreppet en ny typ av krig.22 Galeotti lyfter fram exempel på nyttjandet av irreguljära förband, likt kosacker, som sträcker sig tillbaka till mitten på 1800-talet.23

Bettina Renz är också en av de forskare som ställer sig kritiskt till både hybridkrigföring som ett nytt begrepp och att det som skedde i Ukraina var hybridkrigföring. Renz menar att initialt gavs Rysslands blandning av militära och ickemilitära metoder namnet hybrid till följd av begreppets egentliga mening, att blanda, i stället för Hoffmans definiering av

17_{Kilinskas, 2015 s.149} 18_{Kilinskas, 2015 s.149} 19_{Kilinskas, 2015 s.154} 20_{Kilinskas, 2015 s.155} 21_{Kilinskas, 2015 s.158}

22_{Galeotti, Mark. Hybrid, ambiguous, and non-linear? How new is Russia’s ‘new way of war’? Small Wars & Insurgencies,}

Vol. 27 Nr 2, 2016: 282-301 s.297

(8)

Sida 8 av 40 hybridkrigföring. Detta ledde till den begreppsförvirring om hybridkrigföring som uppstod.24 Renz menar även, att den nya typ av krig som bedrevs i Ukraina inte bör ses som en

revolution av den ryska strategin, utan i stället bör det ses som en anpassning från de tidigare delvis misslyckade konflikterna i Tjetjenien och Georgien. Det får heller inte missförstås som att Ryssland ändrat sin strategi helt från en konventionell till enbart den strategi som användes i Ukraina.25 Renz argumenterar även för att hybridkrigföring inte är ett lika vinstgaranterande koncept som viss forskning framställer det. Renz jämför hybridkrigföring med strategisk bombning och Revolution in Military Affairs, vilka också initialt ansågs vara vinstgaranterade koncept.26 Renz menar, likt Kilinskas, att anledningen till Rysslands framgång i Ukraina berodde på att anfallet var skräddarsytt för just det geografiska och politiska läget som existerade där och då. Ett anfall med liknande koncept på an annan stat anses därför icke troligt.27

Illmari Käihkö argumenterar i sin artikel All krigföring är av hybrid natur för att begreppet hybridkrigföring endast är ett modeord och ett begrepp som förvirrar den vetenskapliga debatten.28 Käihkö argumenterar även att begreppet är missförstått och likt Murrays och Mansoor pekar Käihkö på flertalet tillfällen i historien, där blandning av reguljära och irreguljära medel och metoder har förekommit. Detta anser Käihkö är grunden i

hybridkrigföring och argumenterar därför att hybridkrigföring inte är något nytt utan har sedan länge förekommit.29

Mikael Weissmann undersöker begreppet hybridkrigförings ursprung och den diskussion som rör hybridkrigförings innebörd. Weissmann vill även öka förståelsen genom att förklara denna typ av krig genom andra modeller.30 För att göra detta tillskriver Weissmann begreppets myntare som Hoffman, men till skillnad från Renz anser Weissmann inte att begreppet saknar värde utan att det kan bidra till förståelsen för modern krigföring. 31 Weissmann menar att hybridkrigföring och asymmetrisk krigföring är två sidor av samma mynt. Asymmetrisk

24_{Renz, Bettina. Russia and ‘hybrid warfare’. Contemporary Politics Vol. 22, Nr.3, 2016: 283-300}

283–300 s.285 25_{Renz, 2016 s.284 och s.291} 26_{Renz, 2016 s.287} 27_{Renz, 2016 s.289} 28_{Käihkö, 2016 ss.623–624} 29_{Käihkö, 2016 ss.633–634}

30_{Weissmann, Mikael. Hybrid warfare and the hybrid threats today and tomorrow: towards an analytical framework.}

Journal of Baltic Security, Vol.5, Nr1 2019: 17-26 s.17

(9)

Sida 9 av 40 krigföring betyder i grund att maximera egna styrkor och utnyttja motståndarens svagheter, vilket enligt Weissmann även hybridkrigföring betyder.32

Avslutningsvis anser Weissmann att hybridkrigföring inte är något nytt men ändå bidrar till ökad förståelse, då hybridkrigföring bättre kan operationaliseras än asymmetrisk krigföring.33

Andrew Mumford försöker, precis som Weissmann, att bringa klarhet i begreppet

hybridkrigföring, genom att analysera begreppets historia och vad som har förändrats. Den största förändringen som Mumford visar på, är förändringen från att vara ett taktiskt koncept till en strategi. Mumford menar, att i exempel ur Murray och Mansoors bok, används

reguljära och irreguljära förband som taktik, medan under Rysslands annektering av Krim var hela strategin hybridkrigföring.34

1.3 Sammanfattning av forskningsöversikt

Forskningsöversikten, framför allt Murray, Mansoor, Crandal men även Käihkö, visar tydliga spår av blandning av reguljära och irreguljära medel och metoder i konflikter de senaste 250 åren. Samtidigt är inte forskare överens om hybridkrigföring är ett bra eller korrekt sätt att förklara dessa konflikter. Majoriteten av forskarna erkänner Hoffman som skapare av teorin om hybridkrigföring, men ställer sig kritiska till om teorin gör någon vetenskaplig nytta då den inte anses ge någon ny förklaringsfaktor. Weissmann liknade hybridkrigföring med asymmetrisk krigföring, vars syfte är att utnyttja egna styrkor mot fiendes svagheter, vilket kan anses vara grunden i all krigföring.35 Om alla krig genom historien kan förstås som hybridkrigföring är ju definitionen av hybridkrigföring egentligen bara krigföring.

32_{Weissmann, 2019 s.19} 33_{Weissmann, 2019 s.25}

34_{Mumford, Andrew. Understanding hybrid Warfare. Camebridge Review of International Affairs, Vol.33 Nr6, 2020:}

824-827 s.225

(10)

Sida 10 av 40

1.4 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att pröva om konflikter som tagit plats innan teorin om

hybridkrigföring existerade, kan förstås med Hoffmans definition av hybridkrigföring och på så sätt pröva om alla krig kan förstås som hybridkrig.

Detta genomförs genom en teoriprövande fallstudie av Hoffmans teori om hybridkrigföring på Operation Overlord 1944 och Têt Offensiven 1968. Eftersom målet är att pröva om hybridkrigföring kan förklara all krigföring så formuleras frågan.

- Är Hoffmans teori om hybridkrigföring giltig för att förstå historiska krig? Med underfrågorna:

- Kan Operation Overlord förstås som hybridkrigföring enligt Hoffmans teori?

- Kan Têt offensiven förstås som hybridkrigföring enligt Hoffmans teori?

1.5 Avgränsningar

Eftersom det finns olika definitioner av vad hybridkrigföring innebär, kommer denna uppsats att avgränsas till att endast använda Hoffmans definition av hybridkrigföring.

För Operation Overlord avgränsas undersökningen till den allierade sidan, samt utöver förberedelser och planeringen tidsperioden mellan 6 juni 1944 till 12 juni, då det gemensamma brohuvudet hade etablerats.

För Têt offensiven så avgränsas undersökningen till den anfallande nordvietnamesiska sidan, samt utöver förberedelser och planeringen, tidsperioden mellan 21 januari 1968 och 24 februari 1968. Dessutom avgränsas undersökningen till städerna Hue och Saigon där de största striderna utspelade sig.

(11)

Sida 11 av 40

1.6 Disposition

Uppsatsen är indelad i fem kapitel, inledning, teori, metod, analys samt avslutning och diskussion.

I det första kapitlet presenteras problemformulering, tidigare forskning, syfte, frågeställning avgränsningar och dispositionen.

Andra kapitlet är teorikapitlet, i det kapitlet presenteras och motiveras den valda teorin och centrala begrepp förklaras. Slutligen operationaliseras teorin och uppsatsens analysverktyg tas fram.

I uppsatsens tredje kapitel redogörs för använd metod, val av forskningsdesign samt val av fall. En diskussion om validitet, reliabilitet och det empiriska material som använts genomförs och kapitlet avslutas med att de forskningsetiska övervägande som gjorts, redogörs.

I det fjärde kapitlet analyseras de valda fallen med hjälp av analysverktyget.

Det femte och avslutande kapitlet presenterar svar på frågeställningen, en diskussion förs om resultatet, teori samt metod. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning och hur resultatet har relevans för framtida yrkesutövning.

(12)

Sida 12 av 40

2. Teori

Nedan presenteras Hoffmans teori om hybridkrigföring, därefter presenteras centrala begrepp och slutligen genomförs en operationalisering.

2.1 Val av teori

Anledningen till att Frank G. Hoffmans teori om hybridkrigföring valts, grundas initialt i att majoriteten av de forskare som presenterats i kapitlet 1.2 Tidigare forskning, anser att Hoffman är grundaren till den moderna definitionen av hybridkrigföring. Hybridkrigföring som begrepp har dock florerat sedan mitten på 1990 talet.36_{Den andra anledningen till valet}

av Hoffmans teori är, att Hoffman själv inte anser att definitionen konkurrerar med andra liknande begrepp, exempelvis konventionella krig, irreguljär krigföring och New Generation

Warfare. Hoffman menar att hybridkrigföring är en ny version där de mest framstående

delarna av andra teorier bildar hybridkrigföring.37 Hoffman anser även att hybridkrigföring inte konkurrerar eller ersätter konventionella och traditionell krigföring,38 vilket är intressant, då syftet med denna uppsats är att undersöka om hybridkrigföring kan likställas med

traditionell krigföring.

2.2 Frank G. Hoffman: The Rise of Hybrid Wars.

Hoffman inleder med att förklara tre andra teorier Fourth Geeration Warfare (4GW),

Compund Wars och Unrestricted Warfare, som anses ligga till grund för att förstå

hybridkrigföring.39 Hoffman anser att dessa teorier är liknande men inte tillräckliga, då de inter avhandlar alla de moderna komplexa hoten på det sätt som hybridkrigföring gör. För att exemplifiera dessa moderna hot, analyseras konflikten mellan Hizbollah och Israel 2006, som enligt Hoffman är ett typfall för att påvisa de hot som anses ingå i

hybridkrigföring.40

Grunderna i 4GW bygger på sammanblandning, som görs genom att sudda ut de linjer som oftast antas finnas mellan exempelvis krig och fred, kombattanter och icke-kombattanter samt statliga och ickestatliga aktörer. Anledningen till att denna form av krigföring existerar, anses vara, att svaga stater och statsapparater tillåter ickestatliga aktörer att ifrågasätta och till och med omkullkasta stater. Det görs genom en blandning av konventionella och okonventionella

36_{Käihkö, 2016 s.623} 37_{Hoffman, 2007 s.7} 38_{Hoffman, 2007 s.9} 39_{Hoffman, 2007 ss.17–25} 40_{Hoffman, 2007 s.35}

(13)

Sida 13 av 40 medel och metoder, såsom terrorism, information och desinformation. Hoffman belyser att teorin om 4GW fått kritik, då den anses blunda för historien, att den inte är någon nyhet, utan att spår av detta finns i tidigare teorier exempelvis konceptet Small Wars.41

Compound wars består i grunden av två delar av krig som länge existerat inom krigföring,

reguljära och irreguljära operationer. Hoffman presenterar en rad historiska exempel på när irreguljära operationer varit viktiga för framgång i krig eller slag. Det som teorin om

Compound wars framhäver, är nyttjandet av reguljära och irreguljära medel och metoder

inom samma operationer för att ställa motståndaren inför ett dilemma. Hoffman menar att Vietnamkriget är ett tydligt exempel på när Compound wars nyttjades på ett korrekt sätt. Den nordvietnamesiska arméns mer reguljära metoder blandat med de irreguljära metoderna och förband likt Viet Cong, bidrog till förvirring för de amerikanska trupperna om vilket typ av krig de egentligen utkämpade och vilka metoder som var bäst lämpade för att vinna.42

Unrestricted warfare kan även förklaras som war beyond limits. Teorins grund är att alla

möjliga medel skall användas för att föra krig. Teorin ska inte tolkas som inhuman eller icke moralisk, utan i stället som att krig bör föras med alla möjliga medel, metoder och på alla nivåer synkroniserat. För att förstå teorin måste kriget ses som något globalt, en krigförande aktör för krig med alla möjliga medel, exempelvis ekonomiska sanktioner, påverkan på information och handelskrig. Detta innebär att krigföring inte längre enbart omfattas av den militära aspekten. Teorin har tre grundkoncept, Omni-directional vilket betyder att ingen del inte längre tillhör slagfältet. En befälhavare skall alltså kombinera mark, luft, sjö, rymd, ekonomi, politik, kultur och moraliska arenor och inte utesluta någonting. Synchrony betyder att agerande i de tidigare nämnda arenorna skall ses som att de kan genomföras samtidigt och inte i etapper. Asymmetry kan anses självförklarande, då teorin förklarar denna del som att uppträda asymmetriskt.43

Hoffman nämner även, att viss inspiration hämtats från The National Defense Stratergy of the

United States of America som publicerades 2005. I den klassificeras de hot som amerikanska

trupper kan möta som traditionella, irreguljära, katastrofala och störande. Hoffman menar att

41_{Hoffman, 2007 ss.17–19} 42_{Hoffman, 2007 ss.20–21} 43_{Hoffman, 2007 ss.22–24}

(14)

Sida 14 av 40 dessa kategorier kan öka förståelsen för framtida hot, men att de inte bör särskiljas, utan att det är blandningen av dessa som är framtiden.44

Det är blandningen eller blurrningen, som Hoffman väljer att kalla det, som anses vara den viktigaste delen i hybridkrigföring. Blandningen av de dödliga, mellanstatliga, konventionella konflikterna med fanatismen i irreguljära konflikter, ses som grunden för att förstå

hybridkrigföring. Dessa blandningar av medel och metoder genomförs oftast av olika enheter, men kan genomföras av samma enhet och är oftast koordinerade för att leda till

synergieffekter på slagfältet. Hoffman menar även att hybridkrigföring kan tillämpas på alla krigföringsnivåer.45 Hoffman summerar de lärdomar som dragits från de tidigare teorierna och presenterar en konkret definition:

” Hybrid Wars can be conducted by both state and a variety of non-state actors. Hybrid Wars

incorporate a range of different modes of warfare including conventional capabilities,

irregular tactics and formations, terrorist acts including indiscriminate violence and coercion and criminal disorder.”46

För att exemplifiera det som Hoffman definierar som hybridkrig görs en typfallsanalys av kriget mellan Hizbollah och Israel 2006. Hoffman poängterar att det tidigare i historien funnits ett flertal konflikter som delvis liknar definitionen av hybridkrigföring. Exempelvis det irländska upproret 1910–1920 och Mujahedin i Afghanistan 1980, men att konflikten 2006 mellan Hizbollah och Israel är den som best exemplifierar hybridkrigföring.47 Utöver de fenomen som nämnts i definitionen, anser Hoffman att Hizbollahs nyttjande av både

gerillataktik och informationskrigföring bör ses som delar i hybridkrigföring.48

2.3 Centrala begrepp

För att förstå hybridkrigföringens ingående delar kommer de centrala begreppen som identifierats i teorin om hybridkrigföring att ytterligare förklaras, detta för att lättare kunna operationalisera dem och i slutändan göra analysen mätbar.

Ett problem som uppstår är att Hoffman inte själv definierar de begrepp som används i teorin om hybridkrigföring. För att bättre kunna förklara vissa begrepp, har därför uppsatsförfattaren tvingats söka definitioner utanför Hoffmans texter.

44_{Hoffman, 2007 ss.25–27} 45_{Hoffman, 2007 ss.28–29} 46_{Hoffman, 2007 s.29} 47_{Hoffman, 2007 s.35} 48_{Hoffman, 2007 ss.38–39}

(15)

Sida 15 av 40

2.3.1 Konventionella medel och metoder

Är enligt Genevekonventionen reguljära förband som (I) är under ledning av en eller flera personer som är ansvariga för deras underställdas agerande inom konflikten. (II) Bär

uniformering eller markeringar som är igenkänningsbara från håll. (III) Bär vapen öppet. (IIII) Utför operationer inom ramen för internationell lag och normer för krig. (V) Agerar som representant för en stat.49

2.3.2 Irreguljära medel och metoder

Är svårt att definiera då det innehåller en stor mängd olika medel och metoder. Ett enkelt sätt att definiera irreguljära medel och metoder kan vara som en antonym, att allt som inte är reguljära medel och metoder är irreguljära.50 Hoffman nämner Hizbollahs nyttjade av urban gerillakrigföring som en irreguljär framgångsfaktor, men ger ingen definition av gerillakrig.51

Crandall definierar gerillakrigföring som (I) mobil och rörlig. (II) Att undvika direkt kontakt med motståndarens starkaste punkt. (III) Avsaknad av korrekta vapen och uniformer. (IIII) Svåra att urskilja från den civila befolkningen.52_{Crandall definierar även irreguljära förband}

som (I) avsaknad av hierarkisk ledningsstruktur. (II) Använder inte uniform eller markering. (III) Bär inte vapen öppet. (IIII) Utför operationer utanför krigets lagar och normer. (V) Agerar inte som representant för en stat samt. (VI) Nyttjar inte praxis inom konventionell krigföring, likt diplomatiska åtaganden, krigsförklaringar, formell vapenvila och fredsavtal.53 Att en irreguljär motståndare i ett hybridkrig skulle sakna hierarkisk ledningsstruktur, anser inte Hoffman troligt. Hoffman anser att detta krävs för att koordinera blandningen av konventionella och irreguljära medel och metoder. Dock anser Hoffman att det kan

förekomma enskilda grupper eller celler som agerar i aktörens intresse.54 Irreguljära förband och operationer kan även likställas med specialoperationer. Detta har även identifierats av Hoffman, då han anser, att hemliga och indirekta attacker för att uppnå stor verkan med små medel, är en del av hybridkrigföring.55

49_{Crandall, 2014 s.7}

50_{Frank G. Hoffman“Hybrid Warfare and Challengers,” Joint Forces Quarterly 52, First Quarter 2009, pp 34-39. s.36 och}

Crandall, 2014 s.7

51_{Hoffman, 2007 s.36} 52_{Crandall, 2014 s.18} 53_{Crandall, 2014 s.7} 54_{Hoffman, 2007 s.28}

55_{Frank G. Hoffman, ”Lessons from Lebanon: Hezbollah and Hybrid Wars”, Foreign Policy Research Institute,}

Philadelphia, 2006 ( Hämtad 2021-03-29) https://www.fpri.org/article/2006/08/lessons-from-lebanon-hezbollah-and-hybrid-wars/

(16)

Sida 16 av 40

2.3.3 Terrorism och urskillningslöst våld

Terrorism definieras av Crandall som våld, riktat mot icke-kombattanter, för att sätta skräck i populationen eller ledarna för att uppnå politiska mål.56 Detta går i linje med

nationalencyklopedin, som definierar terrorism som ”Våldshandlingar som är politiskt

betingade och syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas”.57 Även svenska akademins ordlista definierar terrorism som

”…användande av våldshandlingar för att sprida skräck o. därmed utöva makt; äv. o. numera

i sht om användande av våldshandlingar för att uppnå vissa politiska mål…”.58

2.3.4 Kriminalitet

Den kriminella delen av hybridkrigföring används av två anledningar. Dels kan den användas för att försörja operationen med exempelvis vapen, ammunition och logi.Exempelvis genom narkotikahandel och/eller smuggling. Den andra delen av kriminalitet är mer fokuserad på konflikten, där kriminaliteten används mot den angripna staten.59

2.3.5 Informationskrigföring

Vikten av att kunna styra information och kunna påverka både fienden och tredje part är en viktig del i teorin om hybridkrigföring. Hoffman menar att anledningen till att ingen av de tidigare nämnda fallen passade som typfall, delvis beror på bristen av exploatering av

informationsmöjligheterna.60 Hoffman anser att Hizbollahs distribuering av bilder och filmer skapade ett fördelaktigt informationsläge.61 Ett mer vedertaget ord för denna aktivitet är propaganda, som enligt nationalencyklopedin beskriv som ”…systematiskt bedriven

verksamhet som syftar till att med hjälp av språk, bilder eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar…”62 Det finns även indikationer på att Hizbollah använde sig av signalspaning och även obekräftade rapporter om att de avlyssnade israelisk radiotrafik.63 Hoffman nämner även nyttjandet av cyberkrigföring som en del av hybridkrigföring, både som informationskrigföring, terrorism och kriminalitet.64

56_{Crandall, 2014 s.17}

57_Terrorism,_{https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/terrorism}_{(Hämtad 2021-03-29)} 58_Terrorism,_{https://www.saob.se/artikel/?unik=T_0703-0311.25S2&pz=5}_{(Hämtad 2021-03-29)} 59_{Hoffman, 2007 s.29}

60_{Hoffman, 2007 s.35} 61_{Hoffman, 2007 s.38}

62_Propaganda,_{https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/propaganda}_{(Hämtad 2021-03-30)} 63_{Hoffman, 2007 s.38}

(17)

Sida 17 av 40

2.3.6 Blandning av medel och metoder

Hoffman anser att det finns stora likheter mellan hybridkrigföring och Compound Wars. Båda teorierna bygger på blandning av konventionella och okonventionella medel och metoder. Det som särskiljer och är grunden till hybridkrigföring är, att konventionella och irreguljära förband blandas i samma operationer och kan i vissa fall även blandas inom samma enheter.65 Blandningen innefattar även blandningen av vapen. I ett hybridkrig kan både konventionella vapen som stridsvagnar och luftvärn förekomma men samma aktör kan även använda sig av mer okonventionella medel, som improviserade bomber (IED), lönnmord och terrorism. Även blurrning av motståndarens identitet är möjligt. En osäkerhet om det är en stat, en

organisation eller flera organisationer som konflikten förs emot, är en del av

hybridkrigföring.66 Syftet med att blanda olika förband i samma operationer, är att ställa motståndaren inför dilemman genom att utnyttja de olika förbandens styrkor på samma slagfält och den metoden som anses bäst lämpad just där, används för att vinna.67

2.4 Operationalisering

Operationalisering syfte är att göra teorin mätbar genom att den tillskrivs indikatorer.68 Operationaliseringen kan även ses som en klassificering av företeelser eller händelser till olika kategorier.69 Det finns inga självklara sätt att genomföra en operationalisering av en teori, därför kan operationaliseringen alltid kritiseras, framför allt om operationaliseringen inte är tillräckligt teorianknuten.

Avsaknad av teoretisk anknytning i indikatorerna leder till låg validitet.70 För att öka validiteten och skapa så tydlig teorianknytning som möjligt, är därför majoriteten av indikatorerna konstruerade ur den definitionen som Hoffman ger av hybridkrigföring.

Informationskrigföring och Blandning av medel och metoder är konstruerad av

uppsatsförfattaren. Informationskrigföring inkluderas, då Hoffman uttryckligen påpekar att Hizbollah utnyttjade det väl och att avsaknaden av informationskrigföring gjorde att andra liknande fall valdes bort som typfall. Blandning av medel och metoder används då Hoffman anser att det är grunden i hybridkrigföring och särskiljer den från tidigare liknande teorier.

65_{Hoffman, 2007 s.21} 66_{Hoffman, 2007 ss. 28–29} 67_{Hoffman, 2007 s.29}

68_{Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att} studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017 s.56

69_{Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne & Christoffersen, Line, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Upplaga 2,}

Liber, Stockholm, 2020 s.50

(18)

Sida 18 av 40

Anses förekomma i empirin om den studerade parten:

- Är under ledning av en stat som är ansvariga för deras underställdas agerande inom konflikten.

- Bär uniformering eller markeringar som är igenkänningsbara från håll.

Anses förekomma i empirin om den studerade parten: - Inte använder uniform eller markering.

- Utför hemliga och indirekta attacker för att uppnå stor verkan med små medel - Undviker direktkontakt med motståndarens starkaste punkt.

Anses förekomma i empirin om:

- Våld riktats mot icke-kombattanter.

Anses förekomma i empirin om den studerande parten: - Använder kriminalitet för att försörja eget agerande. - Bryter mot krigets lagar.

Anses förekomma i empirin om den studerande parten: - Nyttjar propaganda.

- Nyttjar signalspaning och/eller avlyssning av motståndarens radiotrafik. - Nyttjar falsk information för att vilseleda motståndaren.

Anses förekomma i empirin om:

- Konventionella och irreguljära förband leds av samma part och används i samma operation för att uppnå synergi.

- Konventionella förband använder för tiden okonventionella/olagliga vapen.

- Konventionella förband döljer eller avlägsnar uniformering eller markeringar som är igenkänningsbara.

(19)

Sida 19 av 40

2.5 Analysverktyg

Indikator Operationell indikator Förekom

i empirin Förekom inte i empirin Konventionella medel och metoder

- Är under ledning av en stat som är ansvariga för deras underställdas agerande inom konflikten.

- Bär uniformering eller markeringar som är igenkänningsbara från håll.

Irreguljära medel och metoder

- Inte använder uniform eller markering. - Utför hemliga och indirekta attacker för att

uppnå stor verkan med små medel

- Undviker direktkontakt med motståndarens starkaste punkt.

Terrorism och urskillningslöst våld

- Våld riktat mot icke-kombattanter.

Kriminalitet - Använder kriminalitet för att försörja eget agerande.

- Bryter mot krigets lagar. Informationskrigföring - Nyttjar propaganda.

- Nyttjar signalspaning och/eller avlyssning av motståndarens radiotrafik.

- Nyttjar falsk information för att vilseleda motståndaren.

Blandning av medel och metoder

- Konventionella och irreguljära förband leddes av samma part och användes i samma operation för att uppnå synergi.

- Konventionella förband använde för tiden okonventionella/olagliga vapen.

- Konventionella förband döljer eller avlägsnar uniformering eller markeringar som är

igenkänningsbara.

(20)

Sida 20 av 40

3. Metod

I detta kapitel kommer inledningsvis uppsatsens forskningsdesign att presenteras. Därefter följer val av metod, val av fall och en källkritisk analys. Slutligen diskuteras uppsatsens forskningsetiska överväganden.

3.1 Forskningsdesign

Analysen kommer att genomföras som en teoriprövande flerfallstudie, vilket är lämpligt då syftet är att pröva Hoffmans teori om hybridkrigföring. Syftet med en teoriprövande studie är att med hjälp av analysverktyget, pröva teorin på empirin, vilket slutligen leder till att teorins förklaringskrafts stärks eller försvagas.71 En deduktiv studie går från generell till konkret, alltså från teori till empiri. Generella påståenden prövas med hjälp av empiriska data för att få konkreta slutsatser.72 I denna studie kommer teorin att prövas på ett gynnsamt och ett

ogynnsamt fall. Detta för att lättare kunna dra slutsatser om endast ett av fallen kan förklaras som hybridkrigföring. Val av fall kommer ytterligare motiveras i Kapitel 3.3 Val av fall.

3.2 Kvalitativ textanalys och fallstudie

För att analysera empirin har kvalitativ textanalys valts som metod. Kvalitativ textanalys är lämplig eftersom det är empirins helhet, delar och kontext som skall analyseras. En kvalitativ textanalys tillåter att vissa delar av empirin anses mer centrala än andra.73_{För att analysera}

om våld riktat mot icke-kombattanter anses vara kriminalitet eller terrorism, kan exempelvis en noggrann analys krävas vilket kvalitativ metod tillåter.

Fallstudier kännetecknas av att det finns tydliga avgränsningar och att de försöker ge en så detaljerad beskrivning som möjligt.74 Empirin hämtas i denna undersökning från två fall, under en bestämd tidsperiod, genom en systematisk och omfattande insamling. Empirin hämtas också från flera oberoende källor men med samma avgränsningar.

En undersöknings validitet beror delvis på hur materialitet inhämtats, men även hur generaliserbart resultatet är. Validitet delas ofta in i intern validitet och extern validitet. Extern validitet kommer avhandlas i Kapitel 3.3 Val av fall. Intern validitet betyder frånvaron av systematiska fel.75 Intern validitet betyder även att de indikatorer som används är valida och kan ge giltiga slutsatser, vilket operationaliseringen syftar till att ge dem.76 Om en teori

71_{Esaiasson, et.al. 2017 s.42} 72_{Johannessen, et.al. 2020 s.37} 73_{Esaiasson, et.al. 2017 s.211} 74_{Johannessen, et.al. 2020 s.72} 75_{Johannessen, et. al 2020 s.58} 76_{Esaiasson, et.al 2017 s.59}

(21)

Sida 21 av 40 inte kan förklara ett fall, är det svårt att avgöra om det är teorins förklaringskraft på just det fallet, ett visst urval eller hela populationen som brister.77 För att minimera denna risk är val av fall viktigt, vilket kommer avhandlas nedan.

3.3 Val av fall

Extern validitet är förmågan att generalisera slutsatserna dragna från en undersökning på en större population. Fall bör därför väljas som är representativa för det fenomen som

undersöks.78 Den optimala lösningen är att undersöka samtliga fall i populationen, vilket är resurskrävande och tidsramen för denna uppsats tillåter ej det, då det krävs att samtliga krig i historien undersöks.

När undersökningen syftar till att generera idéer, som sedan kan prövas vidare i andra studier, är istället strategiskt urval lämpligt. Metoden lämpar sig även till undersökningar med

begränsade resurser eller studentuppsatser, så länge en medvetenhet finns om att resultatet kan vara svårt att generalisera.79

Att pröva om alla krig kan förstås som hybridkrigföring är i denna uppsats ej möjligt, men om de valda fallen går att förstå som hybridkrigföring finns det en möjlighet att alla är det, vilket kräver vidare forskning. Metoden att använda kritiska fall som strategiskt val, anser

Flyvbjerg, vara användbart för att generalisera. Det mest välkända exemplet enligt Flyvbjerg är Galileos fall-experimentet med bly och fjädrar. Eftersom bly och fjädrar föll lika fort kan en generalisering ske i formen av, att om det gäller för dessa fall, gäller det troligtvis för samtliga fall.80

Att välja fall strategiskt är också fördelaktigt när undersökningen har en teoriprövande ansats. Då används ofta gynnsamma- eller ogynnsamma omständigheter eller fall. Om teorin klarar en prövning på ett ogynnsamt fall, betyder det ofta att teorin även hade klarat mindre ogynnsamma fall. Om teorin misslyckas med en prövning på ett gynnsamt fall, betyder det ofta att teorin inte klarar några fall. Det går även att använda termerna lätta och svåra fall.81 Eftersom tidigare forskning inte har avhandlat några teoriprövande studier på fall som

utspelas innan teorin om hybridkrigföring konstruerades, har i denna studie ett gynnsamt och ett ogynnsamt fall valts. Om båda fallen kan förstås som hybridkrigföring kan alltså

uppfattningen om att alla krig kan förstås som hybridkrigföring stämma och begreppet kan

77_{George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case studies and theory development in the social sciences, MIT, Cambridge,}

Mass., 2005 s.115

78_{Esaiasson, et.al. 2017 s.158} 79_{Esaiasson, et.al. 2017 s.189}

80_{Flyvbjerg, Bent. “Five Misunderstandings About Case-Study Research.” Qualitative inquiry 12.2 (2006): 219–245. Web.}

s.194

(22)

Sida 22 av 40 eventuellt anses meningslöst. Om ett fall inte uppfyller kriterierna betyder det att alla krig inte kan förstås som hybridkrigföring. Beroende på vilket fall som kan förstås som

hybridkrigföring, kan eventuell vidare forskning identifieras och begreppet hybridkrigföring kan vara i behov att revideras.82

Fallen som har valts är Operation Overlord samt Têt offensiven. De är valda som

maximumvariationsfall, likt bly och fjädrar, för att representera så stor del av populationen som möjligt.83

Operation Overlord, även känt som de allierades invasion av Normandie 1944, har valts som det ogynnsamma eller svåra fallet. Fallet har valts, då majoriteten av de allierade staterna, bestod av större stater som sällan förknippas med irreguljära eller okonventionella konflikter. Av de konflikter och parter som Hoffman valde mellan när typfallsanalysen genomfördes, var ingen föreslagen part större än motståndaren.84

Som motsats har den nordvietnamesiska Têt Offensiven under Vietnamkriget valts. Têt Offensiven genomfördes, till skillnad från Operation Overlord, på eget territorium, även om den genomfördes i Sydvietnam anses den tillhöra Vietnam, till skillnad från det europeiska fastlandet som inte tillhörde någon av de allierade länder som deltog i operationen. Têt offensiven var en del av ett krig som fördes mot en invaderande fiende, när Operation

Overlord istället syftade till att invadera en fiende. De ekonomiska systemen skiljer sig även, då parterna i Operation Overlord bestod av kapitalistiska stater och Nordvietnam var uttalat kommunistiskt då offensiven genomfördes.

3.4 Källkritisk diskussion

För att diskutera det material som används som empiri, kommer fyra källkritiska regler som ursprungligen kommer från historieforskningen att användas. Detta lämpar sig väl då empirin är historisk. De källkritiska reglerna är äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.85

Material som används för analysen av Operation Overlord är skrivna av Beevor, Norman och Norén och är samtliga sekundärkällor. Även om Norman tjänstgjorde i den allierade staben under invasionen, är hans bok byggd på andra källor och klassificeras därför som en

andrahandskälla. Norman publicerade sin bok 1952, vilket stärker kriteriet samtidighet då både vittnen och artiklar som använts är samtida. Boken är utgiven i USA, av ett amerikanskt förlag, vilket kan ha resulterat i viss avsaknad av objektivitet. Tack vare en god

82_{Flyvbjerg, 2006 s.192} 83_{Flyvbjerg, 2006 s.194} 84_{Hoffman, 2017 s.35} 85_{Esaiasson, et.al. 2017 s.288}

(23)

Sida 23 av 40 källhänvisning, saklig och opartisk berättande, har dock inte detta uppfattats av

uppsatsförfattaren. Norén skildrar däremot både den allierade och den tyska sidan av slaget, vilket anses stärka kriteriet tendensfrihet. Dock innehåller boken egna reflektioner av Norén och med anledning av detta, har inte avgörande detaljer, som inte återfunnits i andra verk, inkluderats. Beevors bok publicerades 2008. Kriteriet samtidighet kan därför ifrågasättas men Beevor använder sig av ett omfattande referenssystem som stärker trovärdigheten. Tiden som passerat mellan händelsen och publiceringen, tillsammans med att Beevor både skildrar de allierade och den tyska sidan, stärker bokens tendensfrihet och oberoende.

Materialet som avhandlar Operation Overlord kompletterar varandra och anses av uppsatsförfattaren kunna ge en trovärdig bild av händelsen.

För att analysera Têt offensiven har material använts som skrivits av Schmitz, Smedberg och Willbanks, även dessa källor är andrahandskällor. Schmitz bok bygger till stor del på

dokument från den amerikanska sidan av konflikten, vilket kan anses tendensiöst. Schmitz anses dock av uppsatsförfattaren vara oberoende, då ingen av parterna framställs i bättre dager och händelser framställs sakligt och med ett tydligt referenssystem. Smedberg är, enligt utgivande förlag, en av Sveriges ledande militärhistoriker på Vietnamkriget och anses tendensfri, då ögonvittnen från båda sidor används som källmaterial. Smedberg anses även oberoende, då han inte är knuten till någon part i konflikten och att konflikten sedan 40 år tillbaka är avslutad, vilket stärker trovärdigheten. Wilbanks är militärhistoriker på Department of Military History, U.S Army Command and General Staff Collage och tjänstgjorde som observatör under kriget i Vietnam. Kriterierna tendens och oberoende bör därför ifrågasättas. Willbanks använder sig av ett tydligt referenssystem som inkluderar både amerikanska och vietnamesiskan källor. Willbanks ställer sig kritisk till hur utgången i slaget tolkats samt hur den amerikanska ledningen valde att framställa konflikten, vilket stärker kriteriet

tendensfrihet. Boken är utgiven av Columbia University press som inte är kopplat till U.S Army vilket även stärker kriteriet oberoende.

Data som använts påverkar även reliabiliteten, vilket innebär tillförlitlighet och kan liknas med avsaknad av slumpmässiga fel.86 God reliabilitet uppnås genom att ha hög

interreliabilitet, även kallat intersubjektivitet, vilket betyder att undersökningen fått samma

86_{Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 2., [rev.] uppl.,}

(24)

Sida 24 av 40 resultat om den upprepas, detta uppnås genom en hög grad av transparens i undersökningen samt att resultaten motiveras väl.87

För att öka reliabiliteten har därför tre oberoende källor använts för att kunna bekräfta varandra. Materialet har även bearbetats vid flera tillfällen innan slutsatser dragits.

3.5 Forskningsetiska överväganden.

Etiska övervägande bör framförallt göras när undersökningen inkluderar människor och skall göras i samband med datainsamlingen och syftar då till att skydda de människor som ingår i undersökningen.88 Eftersom denna studie endast undersöker redan publicerade källor, anses risken att personer kommer till skada som låg, då ingen ny information presenteras.

Undersökningen använder dock empiri och ett etiskt forskningssätt måste upprätthållas. Detta betyder att undersökningen genomförs systematiskt, att analysverktyget inte konstrueras efter önskat utfall och att fallen inte får vara handplockade för att passa in i ett förutbestämt

resultat.89

87_{Johannessen, et.al. 2020 s.24} 88_{Johannessen, et.al. 2020 s.74} 89_{Esaiasson, et.al. 2017 s.24}

(25)

Sida 25 av 40

4. Analys

I detta kapitel kommer inledningsvis Operation Overlord och därefter Têt Offensiven analyseras utifrån det tidigare framtagna analysverktyget.

4.1 Sammanfattning av Operation Overlord

Planeringen att återta Europa började redan 1942, men trots det tog det fram till 1943 innan de brittiska och amerikanska ledningarna kunde enas om var och när invasionen skulle ske. Därefter skedde en lång och grundlig planering av hur invasionen samt det vidare

avancemanget mot Paris skulle ske.90_{Samtidigt lades enorma resurser på att vilseleda den}

tyska sidan om var och när invasionen skulle ske. Majoriteten av vilseledningen fokuserades till att få den tyska sidan att tro att invasionen skulle ske vid Pas-de-Calais.91_{Efter en stor}

förbekämpning från både havet och luften, luftlandsattes natten till den 6 juni tre divisioner amerikanska och brittiska soldater bakom tyska linjer och tidigt på morgonen den 6 juni landsteg invasionsstyrkan på fem separata stränder. Redan första dagen hade brittiska och kanadensiska förband nått tio kilometer in i landet, även de amerikanska förbanden hade etablerat ett brohuvud, trots hårt motstånd framförallt på stranden Omaha. Den 12 juni hade stränderna sammanlänkats, ett brohuvud etablerats och invasionen kunde fokuseras på att driva västerut mot Paris. 92

De inledande kapitlen i Normans bok fokuserar på att förklara operationens hierarki och ledningsstruktur. Tredje och fjärde kapitlet tillägnas helt åt att förklara ledningsförhållanden mellan USA, Storbritannien och Kanada.93 De allierade trupperna som användes under operationen var under ledning av en eller flera personer vilka stod som ansvariga, samt att de agerade som representanter för en stat. De amerikanska luftburna förbanden var även

noggrant utmärkta, med flaggor och förbandsmärken, för att de skulle kännas igen av de allierade.94_{Det förekommer även bilder där soldater från brittiska armén tydligt bär uniform}

och igenkänningstecken.95_{Det anses därav att reguljära medel och metoder förekom i}

empirin.

90_{Norman, Albert, Operation Overlord: design and reality: the allied invasion of Western Europe, 1. ed., Military Service}

Publishing Company, Harrisburg, 1952 ss.3-117

91_{Norman, 1952 s.123–128}

92_{Norén, Karl-Gunnar, Slaget om Normandie 1944: en bok, Nielsen & Norén, Stockholm, 2002 s.269} 93_{Norman, 1952 ss.55–83}

94_{Beevor, Antony, D-dagen: slaget om Normandie, Historiska media, Lund, 2009 s.34} 95_{Norman, 1952 s.XIII}

(26)

Sida 26 av 40

Under planeringsskedet av operationen använde de allierade sig av brittiska

kommandotrupper som utförde rekognoseringsuppdrag samt räder mot de franska stränderna, för att testa det tyska försvaret på olika platser. Informationen användes senare för att lättare kunna slå ut samt kringgå tyska hinder.96 Detta ses som nyttjande av indirekta attacker med små medel för att uppnå stor verkan senare.

George Bidault hade under våren 1944 lyckats ena den franska motståndsrörelsen Conseil National de la Résistance (CNR).97 CNR bedrev framförallt informationsinhämtning till de allierade om exempelvis mängden tyska förband som befann sig i de olika

landstigningsdelarna samt vilka typer av förband som fanns.98 Motståndsrörelsen bedrev utöver informationsinhämtning även sabotage mot tyska kommunikationsfunktioner och transportmöjligheter.99_{Det finns ingen beskrivning av att den franska motståndsrörelsen inte}

bar uniformer eller utmärkande tecken när operationer genomfördes, men de bilder som finns visar att de var klädda i civila kläder.100_{Det anses därav att irreguljära medel och metoder}

förekom i empirin.

I det material som har använts för att göra analysen, har det inte funnits några belägg för att de allierade direkt riktade våld mot icke-kombattanter. I den förbekämpning som skedde inför invasionen, togs det dock liten hänsyn till just icke-kombattanter, då planen var att lägga bombmattor genom städer, för att hindra tyska förstärkningar.101 Att döda eller skada icke-kombattanter diskuterades av ledningen inför operationen, men sågs som oundvikligt och som acceptabelt för att lyckas med operationen. För att minska risken släpptes flygblad som

varnade civilbefolkningen.102 Det förekom även bombuppdrag riktade mot militära mål som oavsiktligt träffade närliggande byar.103 Även om våldet drabbade icke-kombattanter, anses det inte vara direkt riktat mot icke-kombattanter, därav anses inte terrorism och

urskillningslöst våld finnas i empirin.

96_{Norman, 1952 s.30} 97_{Beevor, 2009 s.54} 98_{Norén, 2002 s.13 och s.49} 99_{Beevor, 2009 ss.55-56} 100_{Beevor, 2009 ss144-145} 101_{Beevor, 2009 ss.14–15} 102_{Beevor, 2009 ss.59–61} 103_{Norén, 2002 s.63}

(27)

Sida 27 av 40

Vid flertalet tillfällen gav allierade befälhavare order till underställda att inte ta krigsfångar, utan i stället döda de tyskar som gav sig. Soldater har även utan order avrättat tyska soldater som tillfångatagits av det egna förbandet. Det återfanns även bevis på att soldater avrättat fångar hos andra förband, mot överordnades order.104

Genevekonventionen tillkom först år 1949. Däremot härstammar det tredje tillägget om hur krigsfångar skall hanteras redan från år 1929, vilket var innan invasionen och därav anses de allierades agerande som ett brott mot krigets lagar och att kriminalitet förekom i empirin.105

För att skapa förvirring i den tyska krigsmakten var landstigningarna skulle genomföras, använde sig de allierade av ett flertal skenmanövrar. Dessa syftade dels till att undanhålla information om var landstigningarna skulle ske, dels att lura den tyska ledningen, att trots att invasionen av Normandie var pågående, var detta inte huvudinvasionen.106_Operation

Fortitude North syftade till att skapa illusionen av att invasionen skulle ske i Norge. Stora mängder skenflygplan och fartyg samlades i Skottland och jakten på tyska ubåtar

intensifierades längs Norges kust.107 Fortitude South syftade däremot till att skapa illusionen av att invasionen skulle ske vid Pas-de-Calais, vilket var det kortaste avståndet och mest logiska invasionsplatsen, enligt tyskarna.108 Utöver stora mängder skenmål, använde de allierade radiotrafik som medvetet var avlyssnad av den tyska sidan. Radiotrafiken gav illusionen om en större och senare invasion vid Pas-de-Calais. Radiotrafiken fortsatte även efter invasionen av Normandie för att binda tyska reserver kring Pas-de-Calais, i tron om att Normandie endast var en skenmanöver.109 Det anses därav att informationskrigföring förekom i empirin.

En av uppgifterna som brittiska Headquaters Special Operations Executive (SOE) hade, utöver kontraspionage, var att kommunicera med motståndsrörelser, där syftet var att

uppmuntra och samordna motstånd mot de tyska styrkorna i de ockuperade länderna.110 Även

104_{Beevor, 2009 ss.79–83 och ss.134–136}

105_{Röda Korset. Krigets lagar.}

https://www.rodakorset.se/krigets-lagar/aven-krig-har-regler/var-finns-reglerna/?fbclid=IwAR0mZpfxN9jqCEs5DQW-zq-k6T0efFGqGCCZs31NhZqMeMUO8XLWk_seKQk (hämtad 2021-04-28) 106_{Beevor, 2009 ss.11–13} 107_{Norman, 1952 s.125} 108_{Beevor, 2009 s.45} 109_{Norman, 1952 ss.126–128} 110_{Norman, 1952 ss.69–70}

(28)

Sida 28 av 40 om inte den franska motståndsrörelsens viktigaste uppgift var väpnad strid, samordnades sabotage och underrättelseoperationer från SOE. Exempelvis saboterades telefonledningar av motståndsrörelsen, så att brittisk signalspaning kunde avlyssna radiotrafiken. Sabotage mot järnvägar för att hindra att förstärkningar anlände till stränderna genomfördes också. SOE luftlandsatte även uniformerad personal för att träna och samordna attacker med motståndsrörelsen, en del av styrkan bestod av franska soldater, som i slutet av juni vuxit i antal och bestod av 30 000 motståndsmän.111

Även om den franska motståndsrörelsen mestadels användes till informationsinhämtning och sabotage, användes vissa motståndsmän som eldobservatörer och kunde via radio eldreglera de allierades fartygsartilleri som användes under invasionen.112

Att samordningen skede via SOE och att den franska motståndsrörelsen genomförde

operationer tillsammans med SOE operatörer, samtidigt som de allierade reguljära förbanden, betyder att blandning av medel och metoder anses förekomma i empirin.

111_{Beevor, 2009 ss.55–60} 112_{Norén, 2002 s.74}

(29)

Sida 29 av 40

4.2 Sammanfattning av Têt Offensiven

I juni 1967 beslutades i Hanoi om en allmän offensiv i syfte att skapa uppror i Sydvietnam, omkullkasta regeringen och slutligen tvinga ut de amerikanska soldaterna ur Vietnam. Offensiven skulle ske under det vietnamesiska nyårsfirandet Têt för att överraska fienden maximalt.113 Natten till den 30 januari 1968 anföll 70 000–80 000 nordvietnamesiska soldater 36 av de 44 provinshuvudstäderna, 69 mindre städer och 50 befästa byar med

huvudanfallsmålet huvudstaden Saigon samt den viktiga staden Hue. Trots initial framgång, övergick de nordvietnamesiska styrkorna snabbt från offensiva till defensiva strider. Hanoi hade trott att den sydvietnamesiska armén skulle kollapsa och att ett folkuppror skulle starta. När detta uteblev kunde amerikanska och sydvietnamesiska förband efter bara några dagar återta majoriteten av de städer som anfallits.114 Trots detta rasade strider i Hue fram till 24 februari innan staden var helt återtagen. Då hade 32 000 nordvietnamesiska soldater, 2000 sydvietnamesiska soldater, 1000 amerikanska soldater och 12 000 civila dödats i hela offensiven.115

Nordvietnams armé (NVA), var den nordvietnamesiska reguljära armén där soldaterna var uppväxta och rekryterade i Nordvietnam. Majoriteten av soldaterna var frivilliga och hade sedan skolgången utbildats i den kommunistiska ideologin. NVA var organiserat som en reguljär armé med bataljoner och regementen och styrdes från Hanoi.116 Även om det finns bevis på att NVA förklädde eller ibland avlägsnade sina uniformer, bar dessa styrkor ofta tydliga uniformer och anföll med stora förband på ett konventionellt sätt.117 Inför offensiven infiltrerade stora mängder NVA-soldater Sydvietnam, där de senare tränades och försörjdes av lokala motståndsgrupper.118 Det anses alltså finnas reguljära medel och metoder i empirin.

1961 bildades Front National de libération du Viêt-nam du Sud (FNL). Detta var en paraplyorganisation för alla de motståndsgrupper som motsatte sig den Sydvietnamesiska ledningen. Dessa grupper hade sedan 1959 kallats för Viet Cong (VC) av den

sydvietnamesiska armen (ARVN).

113_{Smedberg, Marco, Vietnamkriget 1965–73, Historiska media, Lund, 2020 ss.105–117}

114_{Willbanks, James H., The Tet Offensive: a concise history, Columbia University Press, New York, 2007 ss. 26-57} 115_{Schmitz, David F., The Tet Offensive: politics, war, and public opinion, Rowman & Littlefield, Lanham, Md., 2005}

ss.83-125

116_{Smedberg, 2020 ss.75–77} 117_{Schmitz, 2005 ss.86–112} 118_{Willbanks, 2007 ss.9–13}

(30)

Sida 30 av 40 FNL/VC opererade i Sydvietnam men var styrt från Hanoi.119 FNL/VC bar sällan uniformer och hade som vana att gömma sig samt sina vapen bland civilbefolkningen, vilket gjorde att de av amerikanska soldater klassificerades som gerillakrigare.120

Under offensiven använde FNL/VC stora mängder sappers, vilket var specialförband som inför offensiven infiltrerade sydvietnamesiska städer och gjorde förberedelser för anfallen.121 Morgonen den 30 januari utförde dessa grupper koordinerade attacker över hela Sydvietnam, bland annat mot den amerikanska ambassaden, det sydvietnamesiska presidentpalatset och radiostationen i Saigon. Även mot den förbjuda staden, ARVN-högkvarteret och

radiostationen i Hue.122 Det anses därav att irreguljära medel och metoder återfanns i empirin.

Under striderna i Saigon och Hue drabbades civilbefolkningen extra hårt. Under de dagar strider pågick genomförde FNL/VC räder mot politiska meningsmotståndare, ARVN officerare som var lediga och deras familjer samt andra som ansågs vara folkets fiender. I Saigon upprättades även vägspärrar och ibland avrättades meningsmotståndare och lediga soldater på öppen gata.123 I Hue fördes ca 5000 förutbestämda politiska motståndare bort och senare hittades cirka 3000 i olika massgravar i staden, övriga 2000 hittades aldrig, men även dessa tros ha avrättats.124 Eftersom våldet var riktat mot icke-kombattanter anses terrorism och urskillningslöst våld förekomma i empirin.

I Hue använde FNL/VC och NVA-soldater civilbefolkningen som gisslan och i vissa fall även som mänskliga sköldar.125 Det anses därav förekomma kriminalitet i empirin

Det fanns planer på att ta över radiostationer i både Saigon och Hue för att sprida

kommunistisk propaganda under attacken. Det fanns även planer att sprida information för att skapa illusionen att andra städer fallit, samt att det pågick en revolution i övriga Sydvietnam för att starta ett folkuppror. Dessa aktioner misslyckades dock då radiostationerna antingen

119_{Smedberg, 2020 s.20} 120_{Smedberg, 2020 ss.127–128} 121_{Willbanks, 2007 s.32}

122_{Schmitz, 2005 s.91 och Willbanks, 2007 ss.32-46} 123_{Willbanks, 2207 s.36}

124_{Smedberg, 2020 s.118 och Schmitz, 2005 s.99 och Willbanks, 2007 ss.45–55} 125_{Smedberg, 2020 ss.114–115}

(31)

Sida 31 av 40 inte övertogs eller förstördes av de förband som bevakade dem.126 Eftersom detta inte

genomfördes anses det inte återfinnas informationskrigföring i empirin.

Nyårsfirandet betydde att stora mängder människor reste hem för att fira. Med mycket folk i rörelse försvårades bevakningen, vilket utnyttjades av NVA och FNL/VC, som lät sina soldater klä ut sig i sydvietnamesiska uniformer för att lättare kunna ta sig fram och kunna infiltrera städerna.127 Stora mängder vapen smugglades dessutom till städerna gömda i kistor, höbalar samt fruktvagnar.128

De inledande attackerna i städerna skedde ofta av sappers, som var civilklädda eller iklädda sydvietnamesiska uniformer. I Saigon anfölls radiostationen av en grupp sappers utklädda till sydvietnamesiska poliser och den amerikanska ambassaden blev nästintill övertagen av en större grupp civilklädda sappers.129_{Utöver att genomföra attacker, agerade sappers vägvisare}

samt öppnade låsta portar för huvudinvasionsstyrkorna som bestod av NVA och FNL/VC soldater.130

Huvudanfallet i både Saigon och Hue genomfördes av FNL/VC och NVA, delvis separata delvis integrerade, exempelvis bestod det inledande anfallet mot Hue av två NVA

infanteriregementen, en artilleribataljon samt ett flertal FNL/VC-förband.131

Têt offensiven var ett tydligt exempel på den kapacitet som Nordvietnam hade att koordinera, både reguljära och irreguljära förband i kombinerade attacker.132 Det anses därav att

blandning av medel och metoder återfanns i empiri.

126_{Willbanks, 2007 s.14 och s.33} 127_{Smedberg, 2020 s.108} 128_{Willbanks, 2007 s.26 och s.46} 129_{Willbanks, 2007 s.32}

130_{Willbanks, 2007 s.31 och s.45}

131_{Smedberg, 2020 s.112 och Willbanks, 2007 s.45–48} 132_{Schmitz, 2005 s.101}

(32)

Sida 32 av 40

4.3 Samanställning av analys

Indikatorer Återfanns i Operation Overlord

Återfanns i Têt offensiven Konventionella medel och

metoder

JA JA

Irreguljära medel och metoder JA JA Terrorism och urskillningslöst våld NEJ JA Kriminalitet JA JA Informationskrigföring JA NEJ

Blandning av medel och metoder

JA JA